De allra flesta kor i Sverige har friska klövar. Det lönar sig att förebygga klövsjukdomar med klövvård.

Transkript

1 Nr mars FRÅN SVENSK MJÖLK Förebygg bygg för friska klövar Att ha kor med friska klövar är bra både för ekonomin och för djurens välbefinnande. Tyvärr är klövsjukdomar vanliga i lösdriftsstall på grund av dålig hygien samt hårda och halkiga golv. Halta kor mjölkar sämre och får sämre fertilitet. Enligt en dansk undersökning kostar en halt ko cirka kronor varje gång det är problem med klövarna och/eller benen. Klövsulesår som inte kommer till behandling i tid kostar tre gånger så mycket, bland annat på grund av att kon riskerar att inte bli dräktig och bli utslagen i förtid. Dessutom har statistiska beräkningar av de svenska klövregistreringarna visat att klövsjuka kor hade ett signifikant lägre överlevandetal än friska kor. Att ha halta kor är därmed en ekonomiskt dålig affär ur flera aspekter, säger Christer Bergsten. För att undvika klövsjuka kor gäller det att bygga rätt, framför allt i lösdriftsstall. Kor i lösdriftsstall måste ha friska ben och klövar för att kunna förflytta sig mellan de olika avdelningarna. För att förebygga problemen med klövsjuka kor måste man se över hela lösdriften så att varje del är optimalt anpassad efter kons behov. Det handlar om att liggplatsen måste vara komfortabel och ren, tillräckliga ytor måste finnas för djuren att röra sig på och underlagen måste vara hygieniska, mjuka och halkfria. Ofta prutar man på komforten och på rörelseytorna när man bygger nytt och då blir klövproblemen större på sikt och korna lidande. Uppbundna kor befinner sig i en skyddad verkstad jämfört med kor i en dålig lösdriftmiljö, säger Christer Bergsten. En liten ekologisk mjölkkobesättning har 45 kor eller färre. Det har Jordbruksverket nu definierat. Definitionen gäller både ekologiska mjölkkor och dikor. En liten ekologisk mjölkkobesättning är undantaget kravet på att De allra flesta kor i Sverige har friska klövar. Det lönar sig att förebygga klövsjukdomar med klövvård. Problemet med halta kor är mindre i Sverige än i många andra länder. I klövstudien»kofot 2000«var cirka 5 procent av korna halta och cirka 10 procent hade klövsulesår. Det är betydligt färre än i vissa studier i bland annat USA och England, där upp till 50 procent av djuren behandlas årligen för hälta. I senaste redovisningen av klövhälsorapport från registreringar på klövverkade kor i Sverige var frekvensen klövsulesår bara hälften (5 procent), vilket kan vara ett bevis på att det lönar sig att förebygga klövsjukdomar med klövvård, menar Christer Bergsten. Att registrera klövhälsan vid klövverkning hjälper till att få fram data för att avla för friskare klövar. Idag finns klövavelsvärden för cirka 300 tjurar, säger Christer Bergsten. Kontakta: Christer Bergsten, christer.bergsten@svenskmjolk.se Läs också på nästa sida om hur du bygger så att dina kor ska ha friska klövar. vara lösdrift som annars gäller från och med Kravet på att korna regelbundet ska rastas kvarstår. FOTO: JANN LIPKA Gårdsstödet centralt Att gårdsstödet förblir oförändrat fram till 2013 är en viktig grundförutsättning för utvecklingen av den svenska mjölkproduktionen. Utformningen av gårdsstödet är därmed en av de mest centrala frågorna som Svensk Mjölk vill diskutera med Jordbruksdepartementet och andra viktiga beslutsfattare inför att en ny jordbruksreform ska tas fram inom EU. Långsiktighet i politiken och en politik som skapar mervärden för samhället och näringen är de viktigaste orsakerna till att vi vill bevara gårdsstödet i dess nuvarande utformning, säger Åke Hantoft, ordförande i Svensk Mjölk. Gårdsstödet med frikopplingen av de flesta direktersättningarna var tillsammans med mjölkreformen de viktigaste komponenterna i halvtidsöversynen av jordbrukspolitiken Även denna gång kommer dessa att vara bland de viktigaste på dagordningen när jordbrukspolitiken ska reformeras i den så kallade»hälsokontrollen«som inleds Det finns en stor enighet i styrelsen från norr till söder om vikten av att gårdsstödet förblir oförändrat, säger Åke Hantoft. Kontakta: Jonas Carlberg jonas.carlberg@svenskmjolk.se 65% av svenskarna tror att svenska mjölkbönder tar bättre hand om sina kor än kollegor i närliggande länder. Detta enligt undersökningen Kobarometern 2007.

2 Politik Ekologisk mjölkproduktion draglok För drygt ett år sedan beslutade förra regeringen att en aktionsplan för hur målen för ekologisk produktion och konsumtion ska uppnås, ska tas fram. Enligt ekomålen ska 20 procent av jordbruksmarken vid utgången av år 2010 vara ekologisk certifierad odling och den offentliga konsumtionen av ekologiska produkter ska öka till 25 procent. Ekologisk mjölkproduktion anses vara motorn i den ekologiska produktionen då en ökad ekologisk mjölkproduktion medför ökad efterfrågan på ekologiskt odlad foder som spannmål, proteingrödor etc. Aktionsplanen ska redovisas för regeringen i slutet på maj. Det finns fortfarande möjlighet att påverka den slutliga utformningen. Svensk Mjölk är med, bevakar och påverkar.»sjuk patient?«kommissionär Mariann Fischer Boel inledde i tisdags en konferens i London som arrangerades av Agra Europe på temat jordbrukspolitikens framtid. Hennes budskap var att det behövs en gemensam jordbrukspolitik inom EU. Den behövs i sin nuvarande omfattning och budget, men behöver också bli mer marknadsorienterad. Hon var också tydlig i sin åsikt att mjölkkvoterna bör tas bort den 31 mars Till sommaren kommer EU-kommissionen att presentera en rapport om utveckling av EU:s mejerimarknad. Den kommer att ligga till grund för diskussioner och förslag om marknadsstöden på mejeriområdet och mjölkkvoterna. Mariann Fischer Boel jämförde översynen av jordbrukspolitiken i den så kallade»hälsokontrollen«med en patientkontroll. Patienten är inte sjuk men den behöver ändra sin livsstil för att leva vidare, konstaterade Mariann Fischer Boel. EU-kommissionen kommer att återkomma med förslag till förändringar i jordbrukspolitiken under Kontakta: Jonas Carlberg, jonas.carlberg@svenskmjolk.se UTVECKLING AV MJÖLKPRISET KR/KG ECM 3,0 2,9 2,8 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2, Kort andra möte under tysk ordförande EU:s jordbruksministrar har haft sitt andra möte under det tyska ordförandeskapet. Det viktigaste beslutet var att ministrarna ställde sig bakom ordförandens kompromiss med Parlamentet om frivillig modulering. Kompromissen innebär att endast två länder får införa frivillig modulering, Storbritannien som redan har en sådan på sex procent och Portugal som planerar ett införande. Beslutet innebär för Storbritannien att de kan fortsätta att bibehålla stödet för miljöåtgärder på nuvarande nivå inom det nya Landsbygdsprogrammet. Kompromissen innebär vidare att Parlamentet godkänner budgeten för Landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen kan därför nu godkänna det svenska programmet för landsbygdsutveckling. Översynen av jordbrukspolitiken i Hälsokontrollen kommer säkerligen att innehålla förslag om ökad modulering Marknad MJÖLKPRIS INKL. BIDRAG MJÖLKPRIS Mjölkbondens ersättning för mjölkråvaran, mjölkpriset, sänktes under förra året med 4 öre per kg. Prissänkningen under 2006 är mindre än sänkningen 2005 som var 8 öre. Totalt sett har mjölkpriset sänkts med 29 öre per kg mjölk sedan Det sänkta priset på mjölk har till viss del kompenserats av mjölkbidraget. Det har motsvarat 11, 14 och 21 öre per kg kvot för år 2004, 2005 och Läs mer på temasidorna om Svensk Mjölks lönsamhetskalkyl Mjölk i kaffet, det vill säga all den mjölk som vi dricker i samband med kaffe- och tedrycker av olika slag, står för 22 procent av all tillverkad dryckesmjölk. Ökad invägning av ekologisk mjölk Under 2006 vägdes cirka 164 miljoner kg ekologisk mjölk in på mejerier runt om i landet. Det är en ökning med nästan 6 procent jämfört med året innan. Sedan 1998 har invägningen av ekologisk mjölk mer än fördubblats. FOTO: JOEL WÅREUS

3 Under 2006 tillverkades cirka ton ekologisk konsumtionsmjölk på landets mejerier, jämfört med ton året innan. Det motsvarar en ökning på cirka 7 procent. Mellanmjölkens andel av tillverkningen under 2006 var cirka 70 procent. Sedan 1998 har tillverkningen av ekologisk konsumtionsmjölk mer än fördubblats, säger Clara Tamm, ansvarig för marknadsanalys och statistik på Svensk Mjölk. Tillverkningen av syrade produkter (yoghurt, fil etc) har ökat under åren. Sedan 1998 har tillverkningen av syrade ekologiska produkter mer än sexdubblats. Drygt ton ekologisk syrade produkter tillverkades under 2006, vilket är en ökning med cirka 6 procent jämfört med Tillverkningen av ekologisk grädde ökade under 2006 med cirka 20 procent jämfört med Sedan 1998 har tillverkningen av ekologisk grädde tredubblats. På ostsidan har tillverkningen av ekologiska alternativ ökat under Därmed är en tidigare neråtgående trend bruten. År 2000 låg tillverkningen av ekologisk ost (hårdost, mjukost, färskost) på cirka 650 ton. Sedan dess har den gradvis sjunkit varje år, tills 2006 då den ökade, med 46 procent jämfört med Kontakta: Clara Tamm, clara.tamm@svenskmjolk.se Uppåt för nederländska mejerier De två största mejeriföretagen i Nederländerna Campina och Friesland Foods ökade båda sin omsättning under Båda företagen uppger tillväxten inom den ekologiska produktionen som huvudorsak till den positiva utvecklingen. För Friesland Foods har även exporten till Asien, Afrika och Mellanöstern bidragit till det goda resultatet. Friesland Foods har för första gången sedan 2002 ökat sin omsättning. För 2006 blev omsättningen 4,7 miljarder euro, en ökning med 1,9 miljarder euro jämfört med Campina ökade sin omsättning till 3,62 miljarder euro. Förutom den ekologiska tillväxten har även en växande marknad för produkter med hälsoegenskaper bidragit till den ökade omsättningen. Vinsten har ökat men inga siffror har presenterats. Trots detta har Campina ändå sänkt sitt mjölkpris det senaste året. Kontakta: Lennart Holmström, lennart.holmstrom@svenskmjolk.se Företagande Världens största robotgård På gården Mason Dixon Farm på USA:s ostkust finns för närvarande tio mjölkningsrobotar. Det gör Mason Dixon Farm till en av världens största robotbesättningar. Siktet är nu inställt på att bli världens största robotgård. Mason Dixon Farm är ett familjeföretag och drivs av familjen Waybright. På gården arbetar fyra bröder, deras far och farbror och alla har sitt eget ansvarsområde. Det första steget mot robotmjölkning togs förra året, då tio stycken maskiner togs i bruk. Robotarna används idag i en stor lösdriftshall. De tio mjölkningsrobotarna mjölkar en besättning på 550 kor 2,85 gånger per dygn. Efter att ha byggt tre likadana hallar till, så att gården totalt kommer att använda 40 robotar, ska farmen mjölka kor i robot. Utöver de 550 korna som idag mjölkas med robot finns kor som mjölkas i grop. När alla 40 robotar är installerade kommer alla kor att mjölkas i robotar. Det är vinsterna i arbetstid som är den drivande faktorn bakom investeringen i robotar. Idag jobbar 50 personer på gården. De tio robotarna uppskattas ha sparat in cirka 30 arbetstimmar per dag. Tre byggtips för friskare klövar Att bygga rätt golv är en viktig del av att ha friska mjölkkor utan klövsjukdomar. För närvarande sker en snabb utveckling av nya golvunderlag och golvskötselsystem. Tänk på följande när du planerar ditt lösdriftsstall: FOTO: EMELIE TUFVESSON 1. Väldränerade gångar Dränerade gångar är en absolut nödvändighet för en minskad ammoniakemission och bra hygien. Spaltgolv ger bäst dränage, men kan behöva kompletteras med skrapor ovanpå vid dålig kotrafik i till exempel liggbåsrader. Om man väljer skrapade gångar måste dessa gjutas jämna och med lutning för att få urindränering. Skraporna ska kunna arbeta kontinuerligt dygnet runt och det ska bli renskrapat sedan de passerat. 2. Halkfria golv med lagom slitage Golven ska vara halkfria, vilket innebär att friktionen ska vara hög. Samtidigt får inte hög friktion på golven innebära att klövslitaget blir större än klövtillväxten. Nackdelen med betonggolv är att de kan ha hög friktion med halkfrihet när de är nya och till och med är för vassa, men att de sedan slits och blir halkiga på grund av den sura miljön. Man kan göra mönster i ett betonggolv för att minska halkrisken, men detta måste också göras på rätt sätt. Med mjuka golv av gummi erhålls bättre fäste för klövarna och slitaget på klövarna blir mindre. 3. Erbjud mjuka golvytor Klövar och ben behöver erbjudas bättre gå- och ståkomfort i form av mjuka och eftergivliga golv. Det innebär inte att de nödvändigtvis behöver gå och stå på enbart mjuka golv, utan hårdare ytor som ger slitage kan varvas med mjuka mindre slitande ytor. Med olika typer av golv kan klövtillväxten bli balanserad. Som första prioritet bör ätplatsen utgöras av gummi och därefter ytan där korna står i väntan på och under mjölkning. Med ätbås med gummimatta får korna förutom bättre klövhygien också bättre ätkomfort. Gummibeläggningar av olika kvalitet och mjukhet finns idag på marknaden för både spaltgolv och hela golv. Kontakta: Christer Bergsten, christer.bergsten@svenskmjolk.se Mat & hälsa Mjölk vår viktigaste källa till vitamin D! Nyligen publicerades en studie som visar att nio av tio britter under vintern och våren lider brist på D-vitamin. Samtidigt gick ett antal framstående vitaminforska-

4 re ut och krävde höjd rekommendation av D-vitamin i EU och USA. Kroppen tillverkar själv D-vitamin när solen lyser på huden. Denna tillverkning är dock inte tillräckligt under den mörka delen av året. I Sverige har Livsmedelsverket tillsammans med mejeriindustrin varit förutseende och under lång tid berikat mager mjölk med vitamin D. Livsmedelsverkets senaste kostundersökning bland barn»riksmaten barn 2003«visar att mjölk är den enskilt viktigaste livsmedelskällan till D-vitamin. Barnen i årskurs 2 och 5 får 25 procent av sitt intag från mjölk, fil och yoghurt. Kontakta: Maja Erlandsson, maja.erlandsson@svenskmjolk.se Apropå mjölk Nygammal mästare i baristakonst Het passion och norrländskt lugn var det vinnande receptet i årets upplaga av Barista Cup. Tävlingen avgjordes den 26 mars och vinnare blev Costas Pliatsikas. Costas var den baristan som lyckades bäst med att på 20 minuter servera juryn fyra espresso, fyra cappuccino, fyra caffè latte och fyra exemplar av en signaturdrink (egenkomponerad espressobaserad dryck). Costas är 30 år och har arbetat som barista sedan han var femton år. Hans passion för kaffe och hans långa erfarenhet uppskattades av domarna, och juryns motivering löd:»en fulländad teknik, stark passion för kaffe och en personlig presentation med djup ledde denna barista till en seger idag. En värdig svensk representant till världsmästerskapet, World Barista Championship, i Tokyo.«Nu väntar hårdträning hemma i Umeå inför världsmästerskapet i Tokyo i juli. Vinnarna av 2007 års Barista Cup och Beige Award. FOTO: ANNA HÅLLAMS Årets lattemästare har utsetts Emma Andersson heter årets vinnare av Beige Award. Det innebär att hon är bäst i Sverige på att göra en caffè latte. Emma har arbetat som barista i två år. Trots sin ringa erfarenhet har Emma gjort kometkarriär i tävlingssammanhang i baristahantverket. Förra året kom hon på en hedervärd fjärdeplats och i år tog hon alltså hem segern i Beige Award. Juryns motivering lyder:»med en stabil teknik och mycket bra smakbalans serverade årets Beige Champion en caffè latte med espresso och mjölk i perfekt harmoni.«emma är den andra tjejen som vinner Beige Award sedan starten år Som vinnare får Emma åka till World Latte Art Championship i Antwerpen, Belgien maj. Tävlingen Barista Cup arrangeras för nionde året och Beige Award för sjunde året i rad. Tävlingens syfte är att främja och inspirera Sveriges baristor och på det sättet höja kvaliteten på alla espressodrycker som serveras på landets caféer. Kontakta: Gunilla Steinwall, gunilla.steinwall@svenskmjolk.se Drick mjölk uppmanar popstjärnan Den amerikanska popstjärnan Beyoncé Knowles från Destiny s Child syns nu allt oftare med en klädsam mjölkmustasch. Hon är en i raden av kändisar som ska få amerikanarna att dricka mer mjölk. Tidigare har bland annat Whoopy Goldberg och David Beckham låtit sig fotograferas med tydliga mjölkspår runt munnen. Målet med den omtalade annonskampanjen»got Milk«, som har pågått under flera år, är att få ungdomarna att dricka mager mjölk i stället för läsk. Beyoncé poserar bland annat med sin mamma, även hon med kraftig mjölkmustasch. När jag var yngre ville jag alltid vara som mamma. Så jag drack mjölk. Studier visar att kvinnor som dricker mycket mjölk ofta väger mindre och har mindre kroppsfett än dem som inte dricker mjölk. Så drick 24 ounce (knappt 7 dl) mager mjölk varje dag, uppmanar Beyoncé i annonsen. På en annan bild propagerar Beyoncé för att motion, sund mat och tre glas mjölk om dagen istället för läsk får ungdomarna att se snyggare ut. Hallå där Annika Axelsson, kökschef på Lundbyskolan i Eskilstuna, som är bland de mest framgångsrika i Eskilstuna kommun på att köpa in och använda ekologiska livsmedel i matlagningen. Varför har ni valt att satsa på att köpa ekologiska livsmedel? Eskilstuna kommun har ett uttalat mål om att 30 procent av de livsmedel vi köper in ska vara ekologiska. Där är vi inte idag, men vi är på väg. Vi som arbetar på skolan tycker att det är viktigt att tänka på miljön runt omkring oss och hur det vi äter påverkar den. Det handlar om att äta smart och tänka på om det är närodlat, om det krävs långa transporter, om det är säsong för ett visst livsmedel med mera. Vad är det för ekologiska livsmedel ni köper in? Framför allt handlar det om ekologisk mjölk. Det är lätt att handla och det blir bra volymer. Dessutom är det alltid bra kvalitet, hela året runt. Vi köper också in ekologisk fil och yoghurt om det finns. Vilka är hindren för att köpa mer ekologiska livsmedel? Det är tillgången på ekologiska livsmedel och så kvaliteten. Vi har börjat köpa ekologisk vitkål, men det är osäkert vad de har för kvalitet när de kommer och kålhuvudena är också väldigt små. Jag tror att vi måste bli bättre på att börja fråga efter mer ekologiska livsmedel, så att produktionen kommer igång. Vad är nytt när det gäller ekologiska livsmedel? Det är att man börjat titta på kött och fisk. Där behöver man få fram större förpackningar. Då kan det bli volymer och aktuellt för oss att köpa in. Vad tycker eleverna om ekologiska livsmedel? När eleverna har fått en bra förklaring till varför man ska äta ekologiskt, så är det självklart för dem. Barn är mycket sundare än vi vuxna. Anna Ovesdotter

5 TEMA LÖNSAMHETSKALKYL Stabil lönsamhetsnivå för mjölkföretagarna Lönsamhetsnivån för de svenska mjölkföretagarna fortsätter att vara stabil. Det visar Svensk Mjölks lönsamhetskalkyl för Täckningsbidrag 2 (tb2) landar på kronor per ko och år för Under 2005 var motsvarande siffra kronor per ko och år. Det intressantaste med årets lönsamhetskalkyl är att lönsamhetsnivån fortsätter att vara stabil. Det är samma trend som lrf Konsults bokföringsundersökningar visar. Det är till och med en liten förbättring av lönsamheten, trots att vi befinner oss mitt uppe i en tuff mjölkreform, säger Håkan Rietz på Svensk Mjölk som ansvarat för att ta fram lönsamhetskalkylen. Fyra trender inom lönsamheten Lönsamhetskalkylen är ett resultat av de förändringar som sker såväl på intäktssidan som på kostnadssidan. De stora trender som haft störst påverkan under 2006 har skett på båda sidorna. Mjölkintäkten har fortsatt att falla under Det beror på ett sänkt mjölkpris med 4 öre per kg och en blygsam ökning av avkastningen på bara 10 kg per ko. Sammantaget innebär detta att mjölkintäkten sjönk med 300 kronor per ko, säger Håkan Rietz. Blickar man framåt finns goda möjligheter att mjölkintäkten ökar under Det har inte varit några större prissänkningar under 2006 och flertalet av mejeriföretagen har budgeterat för ett oförändrat pris i år. En förutsättning är att den ökande mjölkavkastning som vi haft i början av året håller i sig, säger Håkan Rietz. En annan stor kostnadspost i lönsamhetskalkylen är priset på kraftfoder som ökat under Prisökningen är en kombination av ökande marknadspriser generellt sett och ett mycket turbulent foderår i Sverige. Vissa regioner har haft ett mycket tufft foderår under 2006, och prisökningarna har fortsatt i början på 2007, säger Håkan Rietz. Se över foderstrategi För att få kontroll på sina foderkostnader är ett tips från Håkan Rietz att kontinuerligt se över sin foderstrategi och planera hur man bäst kan hantera sin egna situation. En möjlighet som börjar komma är att köpa foder på kontrakt, så att man vet vilket pris man kommer att få betala för fodret. TB2, ERSÄTTNING TILL BYGGNADER OCH GEMENSAMMA GÅRDSKOSTNADER KR/KO INKL. REK KR/KG 3,00 2,25 FODERPRISER KONCENTRAT , ENSILAGE ,75 SPANNMÅL ,

6 Posttidning A Kärnfullt Box Stockholm Som en del av mjölkreformen har mjölkbidraget ökat från 14 till 21 öre per kilo kvot. Höjningen av mjölkbidraget motsvarar 620 kronor per ko. Totalt i lönsamhetskalkylen uppgår mjölkbidraget till kronor per ko år Under 2007 frikopplas mjölkbidraget och ingår då som en del i gårdsstödet, säger Håkan Rietz. Priserna på slaktkor har haft en fortsatt positiv utveckling under En prisuppgång på cirka 10 procent, och en ökad ersättning i pengar för slaktkon med 550 kronor, innebär en ökad intäkt i lönsamhetskalkylen med 210 kronor per medelko. Priset på kalvar har också ökat under Goda förutsättningar för fortsatt stabil lönsamhet Förutsättningarna är goda att den stabila och något ökande lönsamheten fortsätter även under Sammantaget ser det ut som att den stabila trenden kan fortsätta under Det som är fortsatt viktigt när man gör sin egen lönsamhetsuppföljning ute på gården, är att man tittar på både intäktssidan och kostnadssidan. Förändringar på båda sidor kan få stora konsekvenser för helheten och nettot, säger Håkan Rietz. OM SVENSK MJÖLKS LÖNSAMHETSKALKYL Svensk Mjölks lönsamhetskalkyl har beräknats sedan Syftet med kalkylen är att visa och analysera de trender som påverkar lönsamhetsutvecklingen inom svensk mjölkproduktion. Flertalet av de poster som ingår i kalkylen är statistiska medeltal från ett stort antal mjölkföretagare. Kalkylen bygger inte på indata från enskilda mjölkföretagare. För mer information, kontakta Håkan Rietz på Svensk Mjölk. Kort om Svensk Mjölks lönsamhetskalkyl 2006 Att kostnaden för att föda upp rekryteringskvigor har gått upp, är en annan förändring i lönsamhetskalkylen för Sänkt mjölkintäkt men höjd kompensation Intäkten från mjölkråvaran fortsatte att falla under 2006, vilket bland annat beror på en blygsam avkastningsökning på bara 10 kg per ko. Man får gå tillbaka till 2004 för att hitta en hög avkastningsökning som då var 180 kg per ko och år. Tidigare har år med låg avkastningsutveckling följts av en återhämtning åren efter. Avkastningen har ökat i början på 2007, men om detta fortsätter beror bland annat på vilken effekt den varierande foderkvaliteten från 2006 kommer att ha. Mjölkprissänkning för 2006 är mindre än sänkningen 2005 som var 8 öre och den stora sänkningen 2004 som var hela 17 öre per kg mjölk. Den totala mjölkprissänkningen sedan 2003 är 29 öre per kg mjölk. Ökade kraftfoderpriser Totalt innebär höjda kraftfoderpriser att foderkostnaden ökat med 340 kronor per ko under Kostnaden för ensilage var oförändrad under Ökade kostnader för insatsvaror som gödning och diesel kompenserades med ökad skörd och maskineffektivitet. I ensilagekalkylen ingår gårdsstödet sedan 2005 då det infördes. Priset på kraftfoder förväntas att öka även under 2007 på grund av de kraftigt höjda spannmålspriserna. Dyrare föda upp rekryteringskvigor Kostnaden för rekryteringskvigan ökade under 2006 med 400 kronor. Kostnadsökningen berodde i första hand på högre pris på kvigkalven, foderspannmål och övriga förnödenheter. En viss kostnadsökning har även skett på byggkostnaden och arbete. Med 37 procents rekrytering innebär detta en kostnadsökning med 150 kronor per medelko. Ökade kostnader för el och arbete Posten»Övriga särkostnader«har ökat med 80 kronor under Det är framför allt kostnaden för el som ökat kraftigt med 14 procent. Arbetskostnaden fortsatte att öka beroende på ökande timkostnader. Arbetskostnaden per timme uppgick till 178 kronor och i kalkylen ökade arbetskostnaden med 160 kronor per ko. Täckningsbidrag 2 är inte hela produktionskostnaden Täckningsbidrag 2, tb2, i Svensk Mjölks lönsamhetskalkyl uppgår under 2006 till cirka kronor år. De pengarna räcker inte för att man ska ha full täckning för de kostnader som bör ingå i tb2, till exempel kostnader kopplade till mjölkkornas byggnader och inventarier, övergripande samkostnader som driftsledning, bokföring, etc som finns på gården. En uppskattning utifrån befintlig data är att det rör sig om i storleksordningen kronor per ko som skulle behöva täckas av tb2. Kontakta: Håkan Rietz, hakan.rietz@svenskmjolk.se Nyhetsbrevet Kärnfullt riktar sig till alla med intresse för mjölksektorn och bevakar nyheter som täcker kedjan från ko till konsument. Kärnfullt ges ut av Svensk Mjölk som är de svenska mjölkböndernas och den svenska mejeriindustrins branschorganisation. Telefon: , Box 210, Stockholm. Kärnfullt finns på under fliken Kärnfullt. Citera oss gärna, men ange källa. Redaktör: Anna Ovesdotter, , anna.ovesdotter@svenskmjolk.se Original: Birgitta Checa och Helen Rubnell Engström Prenumerationsservice: Annica Petrén, Strömbergs, fax: , annica.petren@strd.se Ansvarig utgivare: Inger Myresten Form: A4 Tryck: E-Print 2007 ISSN