Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Knalleborgs förskola Planen gäller fr.o.m HT t.o.m VT Innehåll Inledning 2 Lagarnas innehåll och begrepp 3 FN:s konvention om barnets rättigheter 3 Grunduppgifter 4 Förskolans/skolans vision 4 Ansvariga för planen 4 Delaktighet i upprättandet av planen 4 Förankring av planen Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser 6

2 Årets plan 7 Främjande arbete 8 Kartläggning 11 Kartläggningsmetoder 11 Resultat och analys av kartläggning 12 Mål och förebyggande åtgärder 12 Rutiner vid akuta situationer 13 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 14 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 14 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 14 Bilagor 17 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 17 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 18 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 20 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 21 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Skollagen anger att verksamheterna varje år ska utarbeta en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Kravet på att utarbeta en likabehandlingsplan har tagits bort i diskrimineringslagen. Istället har ett allmänt krav införts om att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. 2

3 Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 3

4 Grunduppgifter Förskolans/skolans vision På Gräsåker, Knalleborg och Gustavalunds förskolor skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi lever våra värden, där vi ser olikheter som något positivt, alla barn berikar och alla barn är en tillgång. Flickor och pojkar har samma möjligheter att utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Ansvariga för planen Hanna Eriksson förskolechef, Emma Scheffer bitr. Förskolechef och Malin Svensson pedagogisk utvecklingsledare. Delaktighet i upprättandet av planen I början av varje läsår arbetar vi intensivt med likabehandlingsfrågor tillsammans med barnen. Vi introducerar miljö och material och bestämmer regler och förhållningssätt i våra olika rum i dialog med barnen. Ex. Hur många barn är lagom att leka här samtidigt? eller Vilka regler ska vi ha i den här leken för att den ska fungera bra? Vi dramatiserar för och med barnen olika situationer där barnen får vara delaktiga i lösningar för olika konfliktsituationer som kan uppstå i vardagen. Barnen får också dokumentera sina tankar genom att rita, skriva och berätta. Med de yngre barnen handlar det mycket om självständighet, eget ansvar och att hjälpa varandra. Vi lär barnen att ställa sin tallrik på vagnen, tvätta penseln efter sig, hjälpa sin kompis med skorna osv. Vi arbetar också med i början av läsåret sätta vår Superstruktur som innebär rutiner, organisation kring schema, tider och grupper samt introducera barnen i de nya rutinerna. När vi har satt Superstrukturen får både barn och pedagoger får vi en bättre arbetsro, barnen lär sig hur deras dagar är utformade på förskolan och detta tror vi skapar trygghet hos barnen. Vi gör olika kartläggningar varje höst där vi ser över alla rum och hörnor. Finns delar på förskolan som kan kännas otrygga för barnen? Finns områden på förskolan där det finns risk för att kränkningar kan ske? Hur bemannar personalen sig i de olika rummen och hur kan vi organisera oss för att riskerna för kränkningar ska minskas? Vi delger vårt likabehandlingsarbete till föräldrarna via Förskoleappen där vi beskriver hur vi arbetar konkret med barnen. 4

5 På föräldramötet under höstterminen lyfter vi olika frågor, arbettssätt och metoder för vårt likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna får diskutera i grupper och delge varandra tankar kring frågor som har med vårt likabehandlingsarbete att göra. Vi uppmuntrar vårdnadshavare att komma med synpunkter och tankar kring hur vi utformar vårt likabehandlingsarbete. Föräldrar frukostarna är också ett forum där vårdnadshavare och förskolechef kan diskutera likabehandlingsfrågor. Under utvecklingssamtalen med vårdnadshavare finns det utrymme att diskutera det enskilda barnets utveckling och behov, barnets intressen och starka sidor lyfts. Ange på vilket sätt barn/elever, personal och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. På våra reflektionsmöten som sker arbetslagsvis följer vi upp de mål vi har i Likabehandlingsarbetet, har vi gjort det vi ska? Behöver vi göra någon förändring? Behöver vi formulera ett nytt mål? Vi förmedlar vårt arbete till föräldrarna via förskoleappen, föräldramöte och utvecklingssamtal. Vi har också muntliga samtal med vårdnadshavare när större konflikter uppstått Beskriv på vilket sätt planen ska göras känd och förankras hos barn/elever, personal och vårdnadshavare. Alla pedagoger beskriver i sina arbetsplaner hur de arbetar på sina respektive avdelningar med likabehandlingsarbetet, allt arbete sammanställs och skrivs ihop i vår gemensamma Likabehandlingsplan. Planen är ett levande dokument som alla pedagoger ska förhålla sig till. Vi följer upp och utvärderar under året det arbete vi har beskrivit i planen tillsammans med barnen. Detta sker i arbetslagen på reflektion men även på gemensamma APT. Genom pedagogisk dokumentation och reflektion i arbetslaget och i reflektion tillsammans med barnen kan vi ständigt utveckla oss, få syn på saker vi behöver utveckla, förändra eller hur vi ska bevara ett framgångrikt arbettsätt. Vi granskar och reflekterar hela tiden över vårt arbettsätt och våra 5

6 metoder, det gör vi med hjälp av pedagogisk dokumentation, handledning och reflektion i arbetslaget. Likabehandlingsplanen ska fins tillgänglig på hemsidan och även på Förskoleappen. Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser Förskollärana har utvärderat förra årets Likabehandlingsplan genom diskussioner i tvärgrupper. Vi ser arbetslagen har jobbat mer aktivt med att kartlägga under början på höstterminnen, alla arbetslag använde de kartläggningsmetoder i har, identifierade risk och ett främjande område. Dessa områden har utvärderat och följts upp under året. Vi har analyserat hur det fungerade med att formulera ett riskområde samt ett främjande område. Vi diskuterade hur aktiviteterna hade gått, kunde vi gjort något annorlunda osv. Vi ser flera goda exempel på de riskområdena vi formulerade och arbetade efter. Tex en treårsgrupp som hade problem med att några barn ofta sa Jag vill inte leka med dig Du får inte komma på mitt kalas osv. Pedagogerna involverade föräldrarna och pratade om vad som sades på förskolan och att vi behövde deras hjälp. Pedagogerna var väldigt nära barnen under en tid, skapade nolltolerans på att säga vissa saker och pedagogerna dramatiserade också lekexempel som fanns i gruppen. Efter en tid upphörde problemen. En annan grupp jobbade med barn som skapade utanförskap pga de hade ett gemensamt språk, polska. Pedagogerna gjorde flera åtgärder, formulerade om målen och arbetade systematiskt med uppföljning, även här såg vi goda resultat. I en av aktiviteterna där vi skulle förändra en hörna ur ett normkritiskt perspektiv valde flera avdelningar att byta ut utklädningskläderna till mer varierade kläder, en del böcker byttes ut, vi lånade och köpte in normkritiska böcker. 6

7 Hur har föregående års plan utvärderats, vem har deltagit etc? Här bör framgå på vilket sätt barn/elever varit delaktiga i utvärderingen. Barnen signalerar till oss om det återgärder vi gjort förra året har fungerat. Tex om vi har gjort förändringar i miljön, används rummet på ett bra sätt av barnen har förändringen varit framgångsrik. Uppstår det konflikter eller att inte rummet eller hörnan används alls, behöver vi pedagoger se över rummet igen. Vad behöver förändras? Är det materalet eller antalet barn som vi måste se över? Osv.. Redovisa hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. - Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Ange vad ni kommit fram till, vilka slutsatser ni kan dra. Alla arbetslag har utvärderat i sina arbetslag hur kartläggningarna gick, hur man följt upp de mål de formulerade ihop tillsammans samt hur arbetslaget arbetat normkritisk. Alla förskollärare har också gjort en gemensam utvärdering kring aktiviteterna och målen i Likabehandligsplanen, detta skedde i tvärgruppsdiskussioner i hela enheten. Vi ser på våra barngrupper att Likabehandlingsarbetet ger resultat, barnen anammar de metoder och det förhållningssätt som vi försöker förmedla och lära barnen under året. Vi ser att dramatisering av vardagshändelser där barnen själva får vara involverade i lösningar ger resultat, vi kan hänvisa till dessa händelser om det blir aktuellt. Årets plan När sker utvärdering? Vi kommer att göra en gemensam halvårsutvärdering och en i slutet av året. I övrigt sker löpande utvärdering via reflektioner i arbetslagen och detta skrivs ner i en reflektionsmall som vi har skapat i år. Hur sker utvärdering? Ansvarig för utvärdering 7

8 Se svar ovan. Malin, Hanna och Emma är ansvariga för att utvärderingen görs. Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans/skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn/elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av verksamhetens fortgående uppgifter och bör därför bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Det ska finnas åtgärder för diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (inkl. tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Här betonar DO och Skolverket vikten av ett normkritiskt perspektiv på verksamheten och förhållningsättet. Beskriv främjande åtgärder för respektive diskrimineringsgrund. Vi arbetar utefter ett demokratiskt förhållningssätt, där vi vill att barnen ska kunna påverka sin dag på förskolan. Under barnens eget utforskande och undersökande lekar ges barnen möjlighet att välja material och plats utefter intresse. Pedagogerna observerar barnens lekar för att kunna planera och genomföra projekt och aktiviteter efter barnens intressen. Genom reflektion tillsmammans med barnen och ett lyssnade förhållningssätt uppmärksammas barnens tankar och idéer, som leder till fortsatt planering av den pedagogiska verksamheten. Vi ser den pedagogiska miljön som väldigt viktig för att vi ska få en god arbetsmiljö där barnen har möjlighet till lek, utforskande och lärande. Den pedagogiska miljön förändrar vi och kompletterar utefter barnens intressen och behov. Har vi en välfungerande pedagogisk miljö minskar konflikter och barnen får arbetsro i sina lekar och sitt utforskande. Under året kommer vi att arbeta utefter ett Normkritiskt förhållningssätt som är ett kommungemensamt satsningsområde. Pedagogerna får möjlighet att lära sig och diskutera normkritik i de 8

9 pedagogiska nätverken, på APT och på reflektionsmöten i blocket och i arbetslaget. Avdelningsvis kommer vi att identifiera ett främjande område, som vi jobbar med, dokumenterar och följer upp på reflektionsmöten och APT. Diskrimineringsgrunderna: Könsöverskridande identitet eller uttryck Kön könsidentitet Trosuppfattning: Funktionsnedsättning Ålder Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Alla avdelningar kommer att göra normkritiska aktiviteter där målet är att försöka vidga de normer som är starka och eventuellt finns på våra förskolor. Några exempel: - 1- åringarna ska få möta 5- åringarna för en aktivitet tillsammans, vi strävar efter att vidga åldersnormen som kan vara stark, det är ofta högre status att vara äldre. - En avdelning ska lyfta det engelska språket mer då ett barn i gruppen pratar engelska, de vill skapa ett intresse för andra språk och kulturer. - På FN-veckan uppmärksammar vi andra språk, kulturer och religioner. Vi använder oss av de familjer som finns på våra förskolor. Barnen får ta del av mat, lukter och musik från dessa kulturer. - För att uppmärksamma att familjer kan se ut på många olika sätt kommer några arbetslag jobba med att barnen får rita sina familjer, någon har två mammor, en annan bor med en pappa och en tre tredje har bonussyskon. En stark norm kan vara att en familj består av mamma, pappa och två barn. Vi vill försöka få syn på att det kan vara på andra sätt. - Vi strävar efter att inte benämna våra barn med könet utan säger i ställer kompisar eller namnen på barnen. Vi pratar inte om att när Stina blir stor träffar du en pappa som du gifter dig med, vi pratar inte som att alla är heterosexuella. Med hjälp av litteratur ser barnen att en pojke kan träffa en pojke och få barn och att familjer kan se ut på många olika sätt. 9

10 - Några avdelningar firar andra länders nationaldagar, de uppmärksammar landet, språket, maten, musik osv. Detta för att skapa en nyfikenhet och ett intresse för andra länder och kulturer. 10

11 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problemoch riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ibland rymmer en skola flera verksamhetsformer, till exempel grundsärskola, grundskola och fritidshem/klubb. I sådana fall är det viktigt att ni kartlägger och beskriver de specifika behov som finns i de olika verksamheterna. I förskolorna kan det vara så att olika avdelningar har olika behov och förutsättningar (beroende på barnens ålder t.ex.). Detta bör uppmärksammas i kartläggningen. Kartläggningsmetoder Ange på vilket sätt er kartläggning har gått till. Beskriv hur barnen/eleverna varit delaktiga i kartläggningen. Ex: - Trygghetsvandring med barnen/eleverna. - Enkäter (för barn/elever och vårdnadshavare). - Planerade samtal med barn/elever enskilt/grupp. - Planerade samtal med vårdnadshavare - Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar Vi använder oss av olika kartläggningsverktyg anpassade efter ålder och behov. Tex Huset och Flugan. Huset går ut på att vi tittar på avdelningen och gården, om det finns platser där barnen inte känner sig trygga och där det finns risk för att kränkningar kan ske. Flugan handlar om att identifiera vilka normer som finns på förskolan samt formulera åtgärder för att vidga normerna. Vi använder oss av Känslobarometern som innebär att pedagogerna fyller i vilka barn pedagogen har haft kontakt med under dagen, detta görs vid ett flertal tillfällen för att få syn på om det är något barn som inte blir sedd. De lite äldre barnen intervjuar vi samt har olika dramatiseringar och diskussioner på samlingarna om värdegrund och regler, rättigheter och skyldigheter, vi har en gemensam Kompis anda som barnen är med och tänker kring. 11

12 Vi incidentrapporterar och anmäler kränkningar i ett system som heter DF-respons. All misstanke om att en kränkning har skett måste anmälas. Se rutiner vid akuta situationer. Resultat och analys av kartläggning Beskriv resultatet av kartläggningen hur är förskolans/skolans nuläge? Alla arbetslag formulerar egna mål i form av Främjande och Riskområde. Målen följs upp och utvärderas kontinuerligt. Mål och förebyggande åtgärder I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Har utvärderingen av fjolårets plan resulterat i nya mål och åtgärder för det förebyggande arbetet? Glöm i så fall inte att ta upp dem i den aktuella planen. Exempel på hur mål och åtgärder kan dokumenteras och systematiseras: Identifierat område Riskområde Främjande område Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? 12

13 Normkritik: Aktivitet 1: Gör Flugan, identifiera vilka normer som finns på vår avdelning. Bestäm tillsammans i ert arbetslag en Normkritisk aktivitet som ni ska utföra följa upp och utvärdera under kommande läsåret. Exempel på aktiviteter: - Uppmärksamma andra högtider än de svenska traditionella. - Lyfta uppmärksamma andra språk. (sånger, ramsor och ord) - Ordna för en åldersbandad aktivitet, kan 2-åringarna få möta 5- åringarna i en gemensam aktivitet? - Låt barnen få rita sina familjer, uppmärksamma att familjer ser olika ut? Aktivitet Mål När? Uppföljning Utvärdering Rutiner vid akuta situationer Planen ska innehålla rutiner för hur förskolan/skolan ska agera när någon i personalen får reda på att ett barn/en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan/skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan förskolechef/rektor och personal för detta arbete. Det ska också finnas rutiner för hur uppföljning, utvärdering och dokumentation ska gå till. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning finns i bilaga 4. Vid akuta situationer då ett barn har blivit kränkt informerar den ansvariga pedagogen de berörda barnens vårdnadshavare och kollegor i arbetslaget och förskolechef. Händelsen rapporteras till huvudmannen via ett system om heter DF-repons, ansvarig pedagog 13

14 ser till att händelsen anmäls. Därefter sker en utredning av händelsen. I utredning ska pedagogen beskriva vilka åtgärder som ska vidtas och när uppföljning sker. I arbetslagen bestäms vem som ansvarar för vad, hur arbetslaget/ förskolan ska arbeta kortsiktigt och långsiktigt. Förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare ansvarar för dokumentation och uppföljning Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom att vara en närvarande pedagog som lyssnar och känner in vad som händer i leken kan vi tidigt fånga upp om något barn blir utsatt för kränkningar. Pedagogerna sprider ut sig och cirkulerar och är där barnen är. Pedagogerna uppmuntrar barnen att komma till en vuxen om något barn gör något som inte är schysst, även om barnen upplever att situationen är löst för stunden behöver pedagogerna få vetskap om vad som har hänt för att kunna förebygga att det inte händer igen. Regler och rutiner ser vi som en viktig del för att skapa trygghet hos barnen, trygghet skapar arbetsro och det skapas en mindre risk för att barn blir utsatta för kränkande behandling. Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Hanna Eriksson, förskolechef. Tel: Gräsåker fsk Knalleborgs fsk och Gustavalunds fsk. Emma Scheffer, bitr. förskolechef Malin Svensson, Pedagogisk utvecklingsledare Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar Enligt skollagen 6 kap 10 ska personal alltid anmäla till förskolechef/rektor vid misstanke eller vetskap om kränkningar. Förskolechef/rektor anmäler i sin tur till huvudmannen som ansvarar för att utredning kring kränkning sker. Tänk på att rutinerna ska omfatta all personal som verkar i skolan och kommer i kontakt med elever, t.ex. studievägledare, skolbibliotekarie och matpersonal. 14

15 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn eller elev elev - Om pedagogen blir vittne till kränkning där barn kränker barn ingriper man direkt. Noll tolerans vid, elakheter, utfrysning, retning, konflikter, stökighet mot vuxna och barn. Man bryter situationen, pratar med barnen och värnar om båda barnens tillstånd. - Pedagogen som sett händelsen dokumenterar samt vilka åtgärder som vidtagits. - Kränkningsanmälan skrivs av den pedagog som sett händelsen i DF respons, vi behov ta hjälp av kollega/ pedagogisk utvecklingsledare, samt informerar förskolechef. Information om händelsen lämnas till ansvarig (barnets närmsta) pedagoger. - Arbetslaget diskuterar gemensamt olika lösningar/aktiviteter genom att öka sin närvaro och/eller ändra i organisationen eller miljön. - Vid behov upprättas en särskild handlingsplan. Pedagogen informerar förskolechef och lämnar över dokumentation till denna - Pedagogen kontaktar vårdnadshavare till barnet/barnen så att de känner till vad som hänt samt hur förskolan har agerat. - Vid behov skall hjälp tas utifrån, beställning av handledning från resursteamet. - Förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare ansvarar för dokumentation och uppföljning Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn/elev Medarbetaren som blir vittne till kränkning där vuxen kränker barn ingriper direkt. Var ärliga mot varandra, se till sak inte person. Ta upp det inträffade omedelbart med berörd person (men gå åt sidan). Vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. - Ärendet lämnas till förskolechef eller pedagogisk utvecklingsledare vilken ser till att utredning påbörjas, kränknings anmälan skrivs i DF respons. - Förskolechef alt pedagogisk utvecklingsledare har så fort som möjligt ett möte med pedagog som kränkt barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse, förskolechef avgör om/hur föräldrar skall informeras. - Förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare ansvarar för dokumentation och uppföljning 15

16 16

17 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder 17

18 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Genom en ändring i diskrimineringslagen är förskolor och skolor sedan 1 januari 2017 även skyldiga att arbeta förebyggande gentemot diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. 18

19 Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 19

20 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 20

21 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen Från och med den 17 augusti 2016 gäller nya rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering i systemet DF Respons. Nedan följer en beskrivning i korthet av hur processen ser ut. 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska en anmälan upprättas i systemet DF Respons. Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. När en anmälan upprättas notifieras rektor/förskolechef samt huvudmannen (mottas av Enheten kvalitet och administration, Barn- och utbildningsförvaltningen). 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF respons. Rektor/förskolechef beslutar om vem/vilka som ska utreda ärenden. Ärenden där personal misstänks ha utsatt barn/elev för kränkande behandling ska alltid utredas av rektor/förskolechef. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta i utredningen. Rektor/förskolechef är den som formellt avslutar ärendet i systemet. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i systemet. Om uppföljning inte görs inom angiven tidsplan genererar systemet en påminnelse som skickas ut via e-post till rektor/förskolechef och utredare. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i systemet. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 21

22 8. Dokumentationen ska inte skrivas ut. Om vårdnadshavare begär att få se dokumentation för sitt barn eller för en händelse, hänvisas detta till kommunhuset och nämndsekreteraren för utlämnande av handling. I samband med detta görs en sekretessprövning. 9. Enheten kvalitet och administration har insyn i samtliga ärenden och ansvarar för kvalitetssäkring av processen. Regelbunden rapportering sker i barn-och utbildningsnämnden. 1. Anmälan upprättas 2. Utredning inleds och dokumenteras 3. Ärendet avslutas 4. Uppföljning görs enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in 5. Ärendet avslutas 6. Ny uppföljning görs och enligt den i uppföljningen angivna tidplanen 7. Ärendet avslutas 22