Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Sundby Förskola. Planen gäller fr.o.m t.o.m

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Sundby Förskola Planen gäller fr.o.m t.o.m

2 Innehåll Inledning 3 Lagarnas innehåll och begrepp 3 FN:s konvention om barnets rättigheter 3 Grunduppgifter 4 Förskolans/skolans vision 4 Ansvariga för planen 4 Delaktighet i upprättandet av planen 4 Förankring av planen 4 Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser 4 Årets plan 5 Främjande arbete 5 Kartläggning 8 Kartläggningsmetoder 8 Resultat och analys av kartläggning 8 Mål och förebyggande åtgärder 9 Rutiner vid akuta situationer 11 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 12 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 12 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 12 Bilagor 14 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 14 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 15 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 17 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 18 2

3 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 3

4 Grunduppgifter Förskolans/skolans vision Våra förskolor skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i våra verksamheter utsättas för mobbing eller kränkningar. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med ledningsgruppsrepresentant. Delaktighet i upprättandet av planen Representant i ledningsgruppen ser över planen i ledningsgrupp, planer revideras/skrivs tillsammas med övriga pedagoger under Apt och reflektionsträffar. Barnen är delaktiga genom diskussioner, intervjuer och genom huset modellen. Samt genom den utvärdering som görs av dem. Förankring av planen Barnen: Genom att ge tillbaka dokumentationerna till barnen och reflektera kring dem tillsammans. Pedagoger: Genom att synliggöra samt reflektera kring våra värden, när vi planerar, genomför och utvärderar vår verksamhet och den pedagogiska miljön. Alla pedagoger är delaktiga under upprättandet av planen genom att läsa, diskutera och reflektera kring innehållet. Den färdiga planen kommer sedan att arbetas med som stående punkt på arbetsplatsträffar och i verksamheten med barnen. Vårdnadshavare: får information om planen via mail och föräldramöte. Samt att den finns i pappers exemplar på resp. Avdelning. Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser Vi har reflekterat kring förra planen och hur den varit levande i verksamheten. Detta skedde först i arbetslaget, för att sedan arbetas vidare med tillsammans med alla pedagoger på förskolan och enheten. 4

5 Pedagogerna på förskolan samt förskolechefen har varit delaktiga i utvärderingen av likabehandlingsplanen. Utvärderingen har skett genom att vi reflekterat med barnen kring verksamheten och sedan tagit med oss detta till våra egna utvärderingar. Vi har fört dialog kring trivsel, trygghet, jämställdhet och kränkande behandling, med både barn i barnsamtal i både mindre och större grupper. Pedagoger, men också med vårdnadshavare på olika möten. Dessa dokumentationer har sedan legat till grund för utvärderingarna av vårt arbete samt de förändringar och förbättringar som görs i verksamheten. Årets plan Utvärdering kommer ske i Mars 2017 samt i Oktober 2017 Främjande arbete Kön: Pedagogerna arbetar dagligen för att bemöta varje barn likvärdigt oavsett kön i hur vi tilltalar dem och delar upp dem i grupper. Det pågår alltid en levande diskussion i arbetslaget kring vad som kan vara diskriminering på grund av kön. Förskolans miljö är också ett bevis på vår tanke om att varje barn ska kunna känna sig hemma i den oavsett kön. Där finns ett stationssystem där barnen själva väljer aktivitet efter eget intresse men även där vi pedagoger kan gå in och styra barnen för att ge alla barn möjlighet till en bra lek oavsett kön. Vi som pedagoger går i vissa fall in och styr för att bryta stereotypa könsmönster. Pedagogerna använder också ett särskilt observations material som det diskuteras utifrån och som synliggör våra egna normer och värderingar. Pedagogerna ser även över, texter och böcker som finns i verksamheten. Vi vill ge barnen en bredd av litteratur som representerar olikheter och likheter med speciella böcker som är normbrytande. Ett exempel på en praktisk aktivitet där förskolan arbetar normbrytande är varje års luciatåg. Där blandas tradition med nytänkande och varje barn deltar och klär sig efter eget önskemål. Där föds ofta en diskussion om könsroller i barngruppen och kvinnliga pedagoger kan föregå med gott exempel genom att vara stjärngosse för att medvetet luckra upp föreställningar om specifika könsroller. 5

6 Etnisk tillhörighet: Pedagogerna arbetar dagligen för att bemöta varje barn likvärdigt oavsett etnicitet. Miljön är planerad utefter tanken om att varje barn ska kunna känna sig hemma oavsett etnicitet. I miljön finns även ett stationssystem där barnen själva väljer aktivitet efter eget intresse men även där vi pedagoger kan gå in och styra barnen för att ge alla barn möjlighet till en bra lek oavsett etnicitet. I det dagliga arbetet lyfter vi upp och ger erkännande till andra etniciteter och kulturer i de samtal som vi har med barnen. Vi ber barnen berätta om sig själva och framhåller vikten av att vara stolt över sitt ursprung. Vi översätter i de fall vi har möjlighet de sagor och berättelser som vi läser för att ge barnen en brygga mellan hemmet och förskolan då modersmålets erkännande i verksamheten har stor betydelse för dem. Vi erbjuder i bästa möjliga mån vårdnadshavare information på hemspråket och tolk vid olika samtal. Pedagogerna tillför text och litteratur till miljön som representerar flera olika länder och kulturer samt finns på flera språk. Religion eller annan trosuppfattning: Förskolan tar hänsyn till barnens och vårdnadshavarnas olika religioner och trosuppfattningar. Vi samtalar om olika religioner och trosuppfattningar i barngruppen och ger möjligheten för barnen att delta eller att inte delta i de traditionsbundna aktiviteter som finns på förskolan. Sexuell läggning: Vi arbetar för att alla barn och vårdnadshavare ska bemötas av förskolans pedagoger på ett likvärdigt sätt oavsett sexuell läggning. Genom dialog och i diskussioner med barnen synliggörs olika familjeförhållanden. Även litteratur som t ex. boken Min familj (Tidholm A-C) finns och används i verksamheten utifrån tanken att diskutera olika hemförhållanden och familjebilder. Funktionsnedsättning: Vi anpassar miljön i bästa möjliga mån så att varje barn får en likvärdig verksamhet. Alla barn ska ha möjlighet att delta på samma villkor. Vi har därför allt material i barnens nivå och stödjer med text och bild materialets funktion och plats. I hallen sitter ett veckoschema med bilder där barnen lätt får en överblick av det som händer under veckan. Stationssystemet hjälper även till att skapa 6

7 ordning och struktur i den dagliga verksamheten då vissa barn är i speciellt stort behov av rutiner. Rutin vid kränkande behandling Om en medarbetare som får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling ansvarar för att förskolans ledning informeras om det inträffade. Denna ansvarar i sin tur för att åtgärder vidtas och att vårdnadshavare kontaktas. Förskolechef har det övergripande ansvaret att lagen efterlevs. Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta skall ske enligt denna plan och rapporteras enligt Rapport om kränkande behandling i förskolan Bilaga1. Om mobbning och kränkande beteende förekommer. Barn som kränker andra barn Kränkande beteende ska alltid tas på allvar. Försök alltid ta reda på bakgrunden. Varför gör barnet så? Här är det viktigt att alla i personalgruppen gör lika. Det är därför av vikt att diskutera hur man bemöter det aktuella beteendet. Detta barn behöver kanske en vuxen vid sin sida för att komma ihåg hur man ska uppträda mot andra. Det är viktigt att förstärka barnets positiva sidor och bygga vidare på dem. Hitta tillfällen där de inblandade barnen kan göra saker tillsammans under positiva och kontrollerade former. Involvera också föräldrarna och diskutera lösningar med dem. Barn som blir kränkta Barn som blir kränkta måste få stöttning av vuxna. En vuxen bör ständigt finnas i barnets närhet för att skapa trygghet. Lyft fram det som är bra i relationen. Hitta tillfällen där de inblandade barnen kan göra saker tillsammans under positiva och kontrollerade former. Involvera också föräldrarna och diskutera lösningar med dem. De inblandade familjerna kanske kan förstärka kamratskapet mellan barnen genom att låta dem leka på fritiden. 7

8 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problemoch riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Genom observationer, dokumentationer och reflektioner i arbetslag och i enheten kartläggs verksamheten. Vi arbetar efter DO s Husmodell för förskolan, för att få syn på var/vad barnen väljer att göra, utifrån ett trygghetsperspektiv och ett genusperspektiv. Vi har använt oss av observationsmallar, för att ser över utbudet av avdelningarnas material, så som utklädningskläder och barnböcker. Detta för att få syn på vilken verksamhet vi erbjuder, utifrån områdena könsnormer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder samt utifrån tanken om allas lika värde. Resultat och analys av kartläggning Resultatet av årets Huset modell visar att barnen trivs på de flesta ställen i lokalen. Däremot anser de att toaletterna ofta är smutsiga och de gillar inte att vistas i rummet där man tvättar händerna då det upplevs läskigt och för mörkt. De klagar även på Pegasus hall och menar att den ofta är full med löv och smuts. 8

9 Mål och förebyggande åtgärder Förebyggande arbete Samtal med barnen om hur man skall vara för att vara en bra kamrat. Vuxna föregår med gott exempel. Utgångspunkten är att barnen alltid i första hand skall försöka lösa sina konflikter själva under överinseende av en vuxen. Om de inte klarar detta går en vuxen in och försöker hjälpa, man försöker även ge alternativ till lösningar. De vuxna pratar med barnen om hur man känner sig och hur andra känner (empati). Med hjälp av samtal och lekfulla dramatiseringar vid samlingar tar vi upp barnens tankar och funderingar anpassade efter barnens ålder och mognad. Att ge barnen inflytande och delaktighet i vardagen. Se till varandras olikheter, ta tillvara på allas förmågor i alla situationer. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen, att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, som efterhand skall omfatta dem. Enhetens ledning samt övriga medarbetare tar aktivt avstånd från kränkande behandling i verksamheten. Exempel på hur mål och åtgärder kan dokumenteras och systematiseras: Identifier at område Toalettern a Mål Hålla toalett ren Konkret åtgärd Hjälpa barnen hålla rent, bättre rutiner hos pedagogern a att kolla upp toaletterna. renoveras. När? När barnen själva går på toaletten samt vid andra tillfällen. OBS! renovering och nya Utvärderin g? Ht 2017 Vem ansvarar? Johanna och Cicci Städ 9

10 Det mörka rummet Hallen Ha lampan tänd vid alla tillfälle n. Att hålla hallen ren. Den som öppnar avd tänder alltid. Pedagogern as ansvar att se till att inget barn släcker samt att tala med dem om det. Efter renoveringe n kommer detta rum att vara mer öppet samt kan pedagogern a ha bättre insyn. Hallarna är också på väg att renoveras. Pedagogern a pratar med barnen ang skogränsen. toaletter kommer i samband med renovering av förskolan. Samtal med barnen vid samling, samt vid toalettbesö k. Renoveras våren Vi pratar med barnen när de klär av sig. HT 2017 HT 2017 Johanna och Cicci Johanna och Ann 10

11 Rutiner vid akuta situationer Det övergripande ansvaret för: - förebyggande arbete. - årligen upprätta och utvärdera och förankra likabehandlingsplanen. - se till att planen följs och att blanketten används. - rapportera till huvudmannen - kontakta andra myndigheter vid behov. - ansvara för att förebygga och förhindra all kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, - ansvara för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen - hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden. - följa upp och utvärdera ärenden. - vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera likabehandlingsplanen - rapportera till Förskolechef. - kontakta vuxen på förskolan vid misstanke om att ens eget barn eller annan elev på skolan far illa. - hjälpa ditt barn att förstå innebörden av begreppen och innehållet i planen. - förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något sätt är inblandad i incidenter Förskolechefen All personal tillsammans med vårdnadshavare Alla pedagoger Vårdnadshavare 11

12 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Samtal med barnen i större och mindre grupper. Observationer av verksamheten och barngruppen. Ändra i den pedagogiska miljön efter behov. Öppna upp för större och mindre diskussioner kring likheter och olikheter. Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Pedagog: Johanna Brink: johanna.brink@ekero.se Pedagog: Cecilia Jarnefur L: Cecilia.jarnefur@ekero.se Förskolechef: Cathrine Bruske: Cathrine.bruske@ekero.se, Tel. förskolan: Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar Enligt skollagen 6 kap 10 ska personal alltid anmäla till förskolechef/rektor vid misstanke eller vetskap om kränkningar. Förskolechef/rektor anmäler i sin tur till huvudmannen som ansvarar för att utredning kring kränkning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn eller elev elev -Åtgärderna dokumenteras i DF-respons samt i pappersform på förskolan. -Alla pedagoger är ansvariga för att planen för åtgärder genomförs och utvärderas. -Förskolechef ansvarar för att arbetet följs enligt ovanstående. -Pedagoger/förskolechef ansvarar för att återkoppla till inblandade parter i ärendet. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn/elev 12

13 -Åtgärderna dokumenteras i DF-respons samt i pappersform på förskolan. -Alla pedagoger är ansvariga för att planen för åtgärder genomförs och utvärderas. -Förskolechef ansvarar för att arbetet följs enligt ovanstående. -Pedagoger/förskolechef ansvarar för att återkoppla till inblandade parter i ärendet. 13

14 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder 14

15 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. 15

16 Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 16

17 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 17

18 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska detta anmälas till rektor/förskolechef som i sin tur rapporterar händelsen till barn-och utbildningsförvaltningen, Enheten kvalitet och administration (EKA). Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. Rapportering sker på blanketten Anmälan till huvudman om misstanke om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering. 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras på blanketten Utredning av kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering och skickas så snart den är klar till EKA. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta på utredningsblanketten. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i blanketen Uppföljning av anmälan om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering och skickas in till nämndkontoret så snart den är genomförd. Om uppföljning inte inkommer till nämndkontoret inom angiven tidsplan skickas påminnelse ut via e-post. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i uppföljningsblanketten. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 18

19 1. Anmälan skickas in (anmälningsblankett) 2. Utredning inleds, dokumenteras och skickas in (utredningsblankett) 3. Ärendet avslutas (anges på utredningsblankett) 4. Uppföljning görs på uppföljningsblankett enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in 5. Ärendet avslutas (anges på uppföljningsblankett) 6. Ny uppföljning görs och skickas in enligt den i uppföljningen angivna tidplanen 7. Ärendet avslutas (anges på uppföljningsblankett) 19