Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Skå förskola och Svanängens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skå förskola och Svanängens förskola Planen gäller fr.o.m t.o.m. 2017

2 Innehåll Inledning 3 Lagarnas innehåll och begrepp 3 FN:s konvention om barnets rättigheter 3 Förskolans vision 4 Ansvariga för planen 5 Delaktighet i upprättandet av planen 5 Förankring av planen 5 Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser 6 Årets plan 6 Främjande arbete 6 Kartläggning 7 Kartläggningsmetoder 7 Resultat och analys av kartläggning 7 Mål och förebyggande åtgärder 8 Rutiner vid akuta situationer 9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 9 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 9 Bilagor 12 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 12 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 13 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 14 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 16 2

3 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 3

4 Ordlista Kränkning En handling som gör att den utsatte känner sig mindre värd, ledsen eller sårad. Kränkande behandling Begreppet används i skollagen och beskriver ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker en elevs eller ett barns värdighet Mobbning Ordet syftar till att beskriva när någon blir utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer vid flera olika tillfällen Diskriminering När en personal på skolan, med ett eller flera samband till diskrimineringsgrunderna missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra Diskrimineringsgrunder I Sverige finns idag sju stycken diskrimineringsgrunder1, dessa är utan inbördes ordning: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder 4

5 Förskolans vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi vill att barnen ska känna sig sedda och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Ansvariga för planen Ansvarig för planen är Rektor/Förskolechef i samarbete med övriga pedagoger, barn, vårdnadshavare Delaktighet i upprättandet av planen Pedagog: genomgång av likabehandlingsplanen under höstens första APT. Arbetslagen har kontinuerliga diskussioner gällande planens olika delar för att hålla den aktuell. Utifrån dessa samt barn och vårdnadshavares synpunkter revideras planen. Barn: pedagoger och barn har tillsammans samtal gällande förhållningssätt. Hur man är en bra kompis, varför man inte ska slåss, hur man kan hjälpa varandra. Vi reflekterar till samman i små och stora grupper. Finns det platser eller situationer som upplevs som otrygga? Barnen har stora möjligheter att påverka sin vardag genom olika valmöjligheter. Vårdnadshavare: Genom Våga visa enkäten. Vårdnadshavare ges möjlighet att tycka om förskolans arbete kring trygghet, trivsel, mm genom den dagliga kontakten. Alla vårdnadshavare ges möjlighet till utvecklingssamtal. Förankring av planen Pedagog: under APT förankras planen genom reflektion och utvärdering. Barn: under samtal på samlingen samt under den dagliga verksamheten. Vårdnadshavare: informeras under höstens föräldramöte. Planen finns att läsa på förskolans hemsida. 5

6 Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser Planen utvärderas och revideras en gång per läsår utifrån arbetslagens diskussioner. Genom observationer och samtal med barnen lyfts deras tankar och åsikter fram. Pedagogerna arbetar utifrån en lösningsinriktad pedagogik. Barnen ska ges möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter och bli lyssnade på. Det ger dem verktyg till att komma med egna förslag på lösningar vid ex konflikter. Det har bidragit till en tryggare miljö. Arbetet kring normkritiskt tänkande har inletts genom att pedagoger går på nätverk och att vi har haft en föreläsning. Vi belyser och diskuterar våra normer. Vad kan vi utveckla i verksamheten? Reflektion och utvärdering sker kontinuerligt. Årets plan Utvärdering sker juni Alla pedagoger bör vara delaktiga i utvärderingen. En ny plan skrivs hösten Detta sker efter att arbetslagen diskuterat planen. Det yttersta ansvaret har rektor/förskolechef. Främjande arbete Förskolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter sker genom medvetna arbetsformer. Arbetslaget har regelbundna pedagogiska diskussioner om förhållningssätt i både i personal och i barngruppen. Alla ska visa respekt för varandras likheter och olikheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Pedagogerna pratar om känslor med barnen ( hur tror du han/hon känner sig?) och hur man är en bra kompis. Pedagogerna arbetar med lösningsinriktad pedagogik som bygger på att lyfta fram det positiva hos varje barn samt lyssna och fördjupa barns förmåga till egna lösningar. 6

7 Pedagogerna arbetar aktivt med att öka barnens inflytande och delaktighet. De ska erbjudas en mångfald av material och möjligheter som stimulerar samspel och nyfikenhet.. Kartläggning Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Kartläggningsmetoder Barnens delaktighet I alla dagliga sammanhang som de befinner sig i med sin förskolegrupp har pedagoger rika tillfällen att lyfta frågor från barnen och tala om händelser som väcker glädje, rädsla och nyfikenhet. De sätter ord på känslor tillsammans för att förstå och därmed främja och förebygga trygghet och trivsel för alla barn. Vi intervjuar barnen i samband med samtal och tar reda på vad, var och en tycker är roligt i förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet. I det dagliga mötet får vårdnadshavaren information om vad barnen har varit med om under dagen. Under utvecklingssamtalen ges möjlighet att diskutera verksamhetens innehåll gällande barnens trivsel och vad som kan ge barnen oro i förskolan. Kundundersökningens resultat visar oss ett övergripande resultat, där vi också får svar på barnens trivsel och trygghet. Vårdnadshavarna är välkomna i verksamheten för att uppleva barnens vardag. Resultat och analys av kartläggning Analysen visar att vissa platser upplevs som otrygga för barnen. Pedagogerna behöver bli mer normkritiska i val av material samt i utformandet av vår miljö. Pedagogerna bör reflektera kring begrepp som inkludering, förhållningssätt och att se olikheter som en tillgång. 7

8 Mål och förebyggande åtgärder Identifierat område Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Toaletterna. Alla barn ska känna sig trygga. Att man som pedagog är i närheten. Dagligen Juni 2017 Pedagogerna på avdelningen. Bli mer normkritiska i våra val av material samt utformandet av vår miljö. Se över våra val av böcker Analysera miljön utifrån ett normkritiskt perspektiv. Valet av det pedagogiska materialet och utformandet av miljön bör förankras i diskrimineringsgrunderna. Läsåret Juni 2017 Pedagogerna på avdelningen. Svårigheter i möten med varandras olikheter. Alla barn ska inkluderas i barngruppen. Prata med barnen om att vi är olika men alla är lika värda. Att alltid ha ett lösningsinriktat förhållningssätt. Läsåret Juni 2017 Pedagogerna på avdelningen. Visa platser i utemiljön upplevs som otrygga. Förebygga konflikter/ Kränkning. Närvarande pedagoger. Läsåret Juni 2017 Alla pedagoger. Vi har observerat att vissa barn tar till fysiska handlingar såsom knuff, slag och bitning i lek och konflikter. Förebygga konflikt. Alla barn ska känna sig trygga. Dela sig i små grupper under dagens aktiviteter. Under hela dagen. Juni 2017 Pedagogerna på avdelningen. Barnens fria val. Alla barn ska ha samma möjligheter. Observationer utifrån ett normkritiskt perspektiv. Läsåret Juni 2017 Pedagogerna på avdelningen. 8

9 Rutiner vid akuta situationer Ansvarig pedagog på avdelningen rapporterar i DF Respons. Pedagogen tar kontakt med vårdnadshavare. Förskolan följer Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning. Se bilaga 4. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska vara närvarande där barnen befinner sig under vistelsen på förskolan. Samtalar med barnen om känslor och hur man är en bra kompis. Viktigt att man som pedagog lyssnar och är lyhörd för vad barnen uttrycker i ord/kroppsspråk. Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Barnen kan vända sig till alla pedagoger på respektive avdelning. Kontaktpersoner för vårdnadshavare är avdelningsansvarig samt förskolechef. Skå förskola: Lena Johansson tel.: Rektor/Förskolechef: Cajs-Marie Waldstam tel Svanängens förskola: Björnen: Lena Lemon Lund telnr: Räven: Eva Fernström tel Grodan: Anita Fröberg tel Svanen: Berit Nottberg tel Ledningsansvarig: Lotta Dobson tel Rektor/Förskolechef: Cajs-Marie Waldstam tel

10 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn Om ett barn utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av ett annat barn/elev följs nedanstående plan: Den pedagog som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas barnets avdelningspedagoger. Därefter anmäler pedagogen händelsen i DF Respons. 1. Pedagogen talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt. Förklara att kränkningar inte får förekomma. Dokumentera samtalet. 3 Pedagogen talar sedan med den/de som utfört kränkningen. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Bestäm en tid för uppföljning ett par dagar senare. Samtalet dokumenteras. 2. Meddela kollegor vad som skett och vad som gjorts. 3. Kontakta inblandade barns vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Samtalen dokumenteras. 4. Barnen hålls under uppsikt. 6 Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas Vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Barnen hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 10

11 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn 1. Prata med berörd kollega. 2. Händelsen anmäls i DF Respons. 3. Vårdnadshavare informeras. Förskolechefen utreder för att klargöra omständigheter, följer upp samt vidtar åtgärder. Dokumentering görs. 4. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare 5. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur samspelet med barnet fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med HR för förskola/skola. 11

12 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 12

13 Ålder Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. 13

14 Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 14

15 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 15

16 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen Från och med den 17 augusti 2016 gäller nya rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering i systemet DF Respons. Nedan följer en beskrivning i korthet av hur processen ser ut. 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska en anmälan upprättas i systemet DF Respons. Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. När en anmälan upprättas notifieras rektor/förskolechef samt huvudmannen (mottas av Enheten kvalitet och administration, Barn- och utbildningsförvaltningen). 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF respons. Rektor/förskolechef beslutar om vem/vilka som ska utreda ärenden. Ärenden där personal misstänks ha utsatt barn/elev för kränkande behandling ska alltid utredas av rektor/förskolechef. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta i utredningen. Rektor/förskolechef är den som formellt avslutar ärendet i systemet. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i systemet. Om uppföljning inte görs inom angiven tidsplan genererar systemet en påminnelse som skickas ut via e-post till rektor/förskolechef och utredare. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i systemet. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 16

17 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 8. Dokumentationen ska inte skrivas ut. Om vårdnadshavare begär att få se dokumentation för sitt barn eller för en händelse, hänvisas detta till kommunhuset och nämndsekreteraren för utlämnande av handling. I samband med detta görs en sekretessprövning. 9. Enheten kvalitet och administration har insyn i samtliga ärenden och ansvarar för kvalitetssäkring av processen. Regelbunden rapportering sker i barn-och utbildningsnämnden. 1. Anmälan upprättas 2. Utredning inleds och dokumenteras 3. Ärendet avslutas 4. Uppföljning görs enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in 5. Ärendet avslutas 6. Ny uppföljning görs och enligt den i uppföljningen angivna tidplanen 7. Ärendet avslutas 17