Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Gustavalunds förskola. Planen gäller fr.om Ht-2016 t.o.mvt-2017

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Gustavalunds förskola Planen gäller fr.om Ht-2016 t.o.mvt-2017

2 Innehåll Inledning 3 Lagarnas innehåll och begrepp 3 FN:s konvention om barnets rättigheter 4 Grunduppgifter 5 Förskolans vision 5 Ansvariga för planen 5 Delaktighet i upprättandet av planen 5 Förankring av planen 6 Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser 6 Årets plan 7 Främjande arbete 8 Kartläggning 10 Kartläggningsmetoder 10 Resultat och analys av kartläggning 10 Mål och förebyggande åtgärder 11 Arbetslagen kommer att fördjupa sig i en hörna på avdelningen och titta på den ur ett normkritiskt perspektiv och förändra därefter 14 1: Vi börjar med att fokusera på ljushörnan och vår läshörna. Vi går sedan vidare med de övriga rummen eftersom vi ser detta arbete som en helhet, vissa rum behöver komplettera varandra. 14 Utvärdering december 2016: pedagogerna reflekterar mellan varandra vad innehållet ska vara och varför. Både läshörna och vad vi presenterar genom projektorn. 14 Rutiner vid akuta situationer 15 2

3 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 15 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 15 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 15 Bilagor 17 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 17 ilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 18 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 20 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 21 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. 3

4 FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 4

5 Grunduppgifter Förskolans vision På Gräsåker, Knalleborg och Gustavalunds förskolor skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi lever våra värden, där vi ser olikheter som något positivt, alla barn berikar och alla barn är en tillgång. Flickor och pojkar har samma möjligheter att utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Ansvariga för planen Hanna Eriksson förskolechef, Malin Svensson Pedagogisk utvecklingsledare, Lisa Clifford Pedagogisk utvecklingsledare. Delaktighet i upprättandet av planen I början av varje läsår arbetar vi intensivt med likabehandlingsfrågor tillsammans med barnen. Vi introducerar miljö och material och bestämmer regler och förhållningssätt i våra olika rum i dialog med barnen. Ex. Hur många barn är lagom att leka här samtidigt? eller Vilka regler ska vi ha i den här leken för att den ska fungera bra? Vi dramatiserar för och med barnen olika situationer där barnen får vara delaktiga i lösningar för olika konfliktsituationer som kan uppstå i vardagen. Barnen får också dokumentera sina tankar genom att rita, skriva och berätta. Vi arbetar också med i början av läsåret sätta vår Superstruktur som innebär rutiner, organisation kring schema, tider och grupper samt introducera barnen i de nya rutinerna. När vi har satt Superstrukturen får både barn och pedagoger får vi en bättre arbetsro, barnen lär sig hur deras dagar är utformade på förskolan och detta tror vi skapar trygghet hos barnen. Vi gör olika kartläggningar varje höst där vi ser över alla rum och hörnor. Finns delar på förskolan som kan kännas otrygga för barnen? Finns områden på förskolan där det finns risk för att kränkningar kan ske? Hur bemannar personalen sig i de olika rummen och hur kan vi organisera oss för att riskerna för kränkningar ska minskas? Vi delger vårt likabehandlingsarbete till föräldrarna via Förskoleappen där vi beskriver hur vi arbetar konkret med barnen. 5

6 På föräldramötet under höstterminen lyfter vi olika frågor, arbettssätt och metoder för vårt likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna får diskutera i grupper och delge varandra tankar kring frågor som har med vårt likabehandlingsarbete att göra. Vi uppmuntrar vårdnadshavare att komma med synpunkter och tankar kring hur vi utformar vårt likabehandlingsarbete. Föräldrar frukostarna är också ett forum där vårdnadshavare och förskolechef kan diskutera likabehandlingsfrågor. Under utvecklingssamtalen med vårdnadshavare finns det utrymme att diskutera det enskilda barnets utveckling och behov, barnets intressen och starka sidor lyfts. Förankring av planen Alla pedagoger beskriver i sina arbetsplaner hur de arbetar på sina respektive avdelningar med likabehandlingsarbetet, allt arbete sammanställs och skrivs ihop i vår gemensamma Likabehandlingsplan. Planen är ett levande dokument som alla pedagoger ska förhålla sig till. Vi följer upp och utvärderar under året det arbete vi har beskrivit i planen tillsammans med barnen. Genom pedagogisk dokumentation och reflektion i arbetslaget och i reflektion tillsammans med barnen kan vi ständigt utveckla oss, få syn på saker vi behöver utveckla, förändra eller hur vi ska bevara ett framgångrikt arbettsätt. Vi granskar och reflekterar hela tiden över vårt arbettsätt och våra metoder, det gör vi med hjälp av pedagogisk dokumentation, handledning och reflektion i arbetslaget. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för föräldrar på vår hemsida Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser Barnen har inte genom ord beskrivit vad som inte fungerar optimalt i våra miljöer på avdelningarna. Vi har genom observationer och barns uttryck genom handlingar tolkat barnens behov. Under årets gång har vi tillsammans reflekterat kring likabehandlingsplanen i arbetslagen. Vi kom till insikt med att vårdnadshavare inte är insatta i vårt arbete kring Likabehandlingsarbetet och utformandet av planen. Denna 6

7 slutsats drar vi då frågor kring normer och värden dippade i vår enkätundersökning. Planen reviderades och uppdaterades kontinuerligt under året i arbetsslagen. Vi förändrade våra pedagogiska miljöer under året då behoven hos barnen ändrades. Barnens intressen ändras, lekarna dör ut, eller ett rum som fungerade till en början fungerar inte längre, konflikter ökar - vi behöver då göra en förändring utefter barnens intressen och behov. Barnen har varit delaktiga i att förändra, förbättra och förtydligat våra pedagogiska rum. Det ska vara tydligt vad barnen kan göra i de lika hörnorna och var allt material ska finnas. Vi har valt att i år lägga upp årets föräldramöte med utgångspunkt från Likabehandlingsplanen och ett normkritiskt förhållningssätt för att vårdnadshavare ska få en tydligare inblick och delaktighet i vårt arbetssätt kring likabehandling. Årets plan Vi utvärderar vår Likabehandlingsplan under årets gång i reflektioner i arbetslaget/puagruppen/blocket och i ledningsgruppen. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument men ska minst revideras varje halvår. Det är förskollärarna i dialog med Malin, Lisa och Hanna som ansvarar för att uppdatera likabehandlingsplanen. Det är allas ansvar som arbetar på förskolan att förhålla sig till och arbeta utefter det som står i Likabehandligsplanen. 7

8 Främjande arbete Vi arbetar utefter ett demokratiskt förhållningssätt, där vi vill att barnen ska kunna påverka sin dag på förskolan. Under barnens eget utforskande och undersökande lekar ges barnen möjlighet att välja material och plats utefter intresse. Pedagogerna observerar barnens lekar för att kunna planera och genomföra projekt och aktiviteter efter barnens intressen. Genom reflektion tillsmammans med barnen och ett lyssnade förhållningssätt uppmärksammas barnens tankar och idéer, som leder till fortsatt planering av den pedagogiska verksamheten. Vi ser den pedagogiska miljön som väldigt viktig för att vi ska få en god arbetsmiljö där barnen har möjlighet till lek, utforskande och lärande. Den pedagogiska miljön förändrar vi och kompletterar utefter barnens intressen och behov. Har vi en välfungerande pedagogisk miljö minskar konflikter och barnen får arbetsro i sina lekar och sitt utforskande. Under året kommer vi att arbeta utefter ett Normkritiskt förhållningssätt som är ett kommungemensamt satsningsområde. Pedagogerna får möjlighet att lära sig och diskutera normkritiskt i de pedagogiska nätverken, på APT och på reflketionsmöten i blocket och i arbetslaget. Mål: Att pedagogerna ska blir mer medvetna och arbeta mer normkritiskt. Aktivitet 1: Arbetslagen kommer att fördjupa sig i en hörna på avdelningen och titta på den ur ett normkritiskt perspektiv och förändra därefter. På vilket sätt behövs hörnan förändras eller utvecklas för att den ska gynna alla barn och inget barn ska bli diskriminerad, se diskrimineringsgrunderna ovan. Aktivitet 2: Vi ska diskutera normer i grupper om tre utifrån påståenden som handlar om vad ett normkritiskt förhållningssätt betyder, vilka normer som råder på vår förskola och hur vi ser på människor som avviker från normen. Mål: Arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt kring konflikthantering och för att motverka mobbing och kränkande behandling och göra vårdnadshavare mer delaktiga. Aktivitet: Att tillsammans med barnen dramatisera, diskutera och reflektera kring konfliktlösning/regler och hur vi är mot varandra. Vi använder goda exempel från verksamheten men även vardagliga 8

9 konfliktsituationer som barnen får vara med att diskutera kring olika sätt att mötas. Vi arbetar ständigt med kompisandan på förskolan. Vi leker gruppstärkande lekar, dramatiserar vanliga situationer som uppstår på förskolan som barnen kan komma med förslag på lösningar, diskuterar och lyfter meningsskiljaktigheter som finns i gruppen. Vi pratar om hur vi gör när en kompis vill vara med, får alla alltid vara med? 9

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Ex: - Trygghetsvandring med barnen/eleverna. - Enkäter (för barn/elever och vårdnadshavare). - Planerade samtal med barn/elever enskilt/grupp. - Planerade samtal med vårdnadshavare - Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar Vi använder oss av olika kartläggningsverktyg anpassade efter ålder och behov. De lite större barnen intervjuar vi samt har olika dramatiseringar och diskussioner på samlingarna om värdegrund och regler, rättigheter och skyldigheter, vi har en gemensam Kompis anda som barnen är med och tänker kring. Vi använder oss av olika kartläggningsverktyg anpassade efter ålder och behov. Tex Huset och Flugan. Huset går ut på att vi tittar på avdelningen och gården, om det finns platser där barnen inte känner sig trygga och där det finns risk för att kränkningar kan ske. Flugan handlar om att identifiera vilka normer som finns på förskolan samt formulera åtgärder för att vidga normerna. Vi använder oss av Känslobarometern som innebär att pedagogerna fyller i vilka barn pedagogen har haft kontakt med under dagen, detta görs vid ett flertal tillfällen för att få syn på om det är något barn som inte blir sedd. Vi incidentrapporterar och anmäler kränkningar i ett system som heter DF-respons. All misstanke om att en kränkning har skett måste anmälas. Se rutiner vid akuta situationer. Resultat och analys av kartläggning Alla avdelningar har gjort kartläggningar under hösten. Vi märker dock att det är svårare för småbarnspedagogerna att formulera mål. Det kan bero på att underlaget blir mer innehållsrikt bland de äldre barnen, då vi använt intervjuer som en stor del av kartläggningen. Vi tar med oss detta och tänker på hur vi skulle kunna göra kartläggningarna mer användbara för de yngre barnen. 10

11 Mål och förebyggande åtgärder Identifier at område Mål Konkret åtgärd När? Utvärderin g? Vem ansvarar? Olika grupper av barn släpper inte in andra barn. Utesluter barn samt begränsa s i gruppens utvecklin g, ser inte olikhet som tillgång. Öka barnens förmåga att leka med alla kompisa r på Guldäpp le. Pedagogerna ansvarar för att organisera barnen i nya konstellation er. Öppna upp gränserna mellan grupper av barn. En brädspelstati on Där barnen möts under ganska styrda förhållanden med hjälp av pedagog. Hel a vec kan. För mid dag och efte r vila n spel stati on. Dec Metoden har fungerat bra, vi har upplevt förbättringar men måste ständigt arbete vidare. Hela arbetslaget. Nytt mål december 2016: Nya svårighet er har uppstått Pedagogerna ska höja status hos det utsatta barnet Mars 2017 Hela arbetslaget 11

12 Formuler a ett främjand e område Att organisera barnen i konstrukti va lekgrupper. Vi ansvarar för att kombinera barn utifrån vårt värde: Olikhet är en tillgång. Barnen ska se varandra som tillgånga r. Arbetslagen kommer att fördjupa sig i en hörna på avdelningen och titta på den ur ett normkritiskt perspektiv och förändra därefter: 1: Vi Kommer att titta på vår bokhörna. En pedagog ansvarar för kontakten med biblioteket. Arbetslaget har diskuterat utifrån ett normkritiskt perspektiv. VI har som mål att böckerna ska spegla en variation av olikhet där vi utgår från diskrimineringsgrunderna och ser till att böckernas handling inte primärt handlar om det som är annorlunda. Utvärdering december 2016: samtals start för barnen och pedagogerna emellan. Men det är bara en början. Viktigt att fånga upp barnens tankar och funderingar! 2: Vi går igenom innehållet till våra samlingar. Lekar, ramsor och sånger. Vi vill öka variationen och tydliggöra så att bilderna passar till sångerna. Vi plockar in några sånger på olika språk, de språk som finns representerade i vår barngrupp. På bilderna kommer vi 12

13 ordna bilder med mörkhyade, funktionsnedsättningar, samkönade osv. Helt enkelt en variation av olikhet. Utvärdering december 2016: Ett fortsatt utvecklings område Identifier at område Mål Konkret åtgärd När? Utvärderin g? Vem ansvarar? Formuler a ett riskområ de: Barn som närmar sig andra barn på ett opassand e sätt. Öka barnen s samspe l med alla barn. Stimulera de barn som behöver stöd i de sociala. Var je dag Slutet av November Genom indelning av smågrupper och närvarande pedagoger (på golvet) Arbetslaget Formuler a främjand e område: En mycket välfunger ande och trygg barngrup p Upprät thålla trygghe ten och samspe l alla individ er emella n Alltid närvarand e pedagoger. Delar in barnen i mindre grupper. Var je dag Slutet av november Arbetslaget 13

14 Arbetslagen kommer att fördjupa sig i en hörna på avdelningen och titta på den ur ett normkritiskt perspektiv och förändra därefter 1: Vi börjar med att fokusera på ljushörnan och vår läshörna. Vi går sedan vidare med de övriga rummen eftersom vi ser detta arbete som en helhet, vissa rum behöver komplettera varandra. Utvärdering december 2016: pedagogerna reflekterar mellan varandra vad innehållet ska vara och varför. Både läshörna och vad vi presenterar genom projektorn. 14

15 Rutiner vid akuta situationer Vid misstanke om att ett barn har blivit kränkt informerar den ansvariga pedagogen de berörda barnens vårdnadshavare och kollegor i arbetslaget och förskolechef. Händelsen rapporteras till huvudmannen via ett system om heter DF-repons, ansvarig förskollärare ser till att händelsen anmäls. Därefter sker en utredning av händelsen. I utredning ska pedagogen beskriva vilka åtgärder som ska vidtas och när uppföljning sker. I arbetslagen bestäms vem som ansvarar för vad, hur arbetslaget/ förskolan ska arbeta kortsiktigt och långsiktigt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom att vara en närvarande pedagog som lyssnar och känner in vad som händer i leken kan vi tidigt fånga upp om något barn blir utsatt för kränkningar. Pedagogerna sprider ut sig och cirkulerar och är där barnen är. Pedagogerna uppmuntrar barnen att komma till en vuxen om något barn gör något som inte är schysst, även om barnen upplever att situationen är löst för stunden behöver pedagogerna få vetskap om vad som har hänt för att kunna förebygga att det inte händer igen. Regler och rutiner ser vi som en viktig del för att skapa trygghet hos barnen, trygghet skapar arbetsro och det skapas en mindre risk för att barn blir utsatta för kränkande behandling. Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Hanna Eriksson, förskolechef. Tel: Gräsåker fsk Knalleborgs fsk och Gustavalunds fsk. Malin Svensson, Pedagogisk utvecklingsledare,gräsåkers förskola Emma Scheffer, samordnare, Gräsåkers förskola Lisa Clifford, Pedagogisk utvecklingsledare Gustavalunds förskola. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn -Om pedagogen blir vittne till kränkning där barn kränker barn ingriper man direkt. Noll tolerans vid, elakheter, utfrysning, retning, konflikter, stökighet mot vuxna och barn. Man bryter situationen, pratar med barnen och värnar om båda barnens tillstånd. 15

16 ! -Pedagogen som sett händelsen dokumenterar samt vilka åtgärder som vidtagits. -Kränkningsanmälan skrivs av den pedagog som sett händelsen i DF respons, vi behov ta hjälp av kollega/ pedagogisk utvecklingsledare, samt informerar förskolechef. Information om händelsen lämnas till ansvarig (barnets närmsta) pedagoger. -Arbetslaget diskuterar gemensamt olika lösningar/aktiviteter genom att öka sin närvaro och/eller ändra i organisationen eller miljön. -Vid behov upprättas en särskild handlingsplan. Pedagogen informerar förskolechef och lämnar över dokumentation till denna -Pedagogen kontaktar vårdnadshavare till barnet/barnen så att de känner till vad som hänt samt hur förskolan har agerat. -Vid behov skall hjälp tas utifrån, beställning av handledning från resursteamet. -Förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare ansvarar för dokumentation och uppföljning Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn. Medarbetaren som blir vittne till kränkning där vuxen kränker barn ingriper direkt. Var ärliga mot varandra, se till sak inte person. Ta upp det inträffade omedelbart med berörd person (men gå åt sidan). Vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. -Ärendet lämnas till förskolechef eller pedagogisk utvecklingsledare vilken ser till att utredning påbörjas, kränknings anmälan skrivs i DF respons. -Förskolechef alt pedagogisk utvecklingsledare har så fort som möjligt ett möte med pedagog som kränkt barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse, förskolechef avgör om/hur föräldrar skall informeras. -Förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare ansvarar för dokumentation och uppföljning 16

17 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder 17

18 ilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. 18

19 Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 19

20 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 20

21 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska detta anmälas till rektor/förskolechef som i sin tur rapporterar händelsen till barn-och utbildningsförvaltningen, Enheten kvalitet och administration (EKA). Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. Rapportering sker på blanketten Anmälan till huvudman om misstanke om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering. 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras på blanketten Utredning av kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering och skickas så snart den är klar till EKA. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta på utredningsblanketten. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i blanketen Uppföljning av anmälan om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering och skickas in till nämndkontoret så snart den är genomförd. Om uppföljning inte inkommer till nämndkontoret inom angiven tidsplan skickas påminnelse ut via e-post. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i uppföljningsblanketten. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 21

22 1. Anmälan skickas in (anmälningsblankett) 2. Utredning inleds, dokumenteras och skickas in (utredningsblankett) 3. Ärendet avslutas (anges på utredningsblankett) 4. Uppföljning görs på uppföljningsblankett enligt den i 5. utredningen angivna tidplanen och skickas in Ärendet avslutas (anges på uppföljningsblankett) Ny uppföljning görs och skickas in enligt den i uppföljningen angivna tidplanen Ärendet avslutas (anges på uppföljningsblankett) 22