Delårsrapport augusti Socialnämnden Delår

Transkript

1 Delårsrapport augusti 2018 Socialnämnden Delår

2 Innehållsförteckning 1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar/brukarperspektiv Verksamhet Uppföljning av grunduppdrag Måluppföljning Följetal Personal Analys av personalförhållanden Statistik inom arbetsgivarområdet Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning Uppföljning av internkontroll Årets internkontrollarbete

3 1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar/brukarperspektiv Funktionshinderverksamheten Verksamheten inom funktionshinder bedrivs för personer som har omfattande behov av hjälp och en varaktig funktionsnedsättning och därför behöver hjälp för att klara sin vardag enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). I verksamheten bedrivs insatserna gruppboende, serviceboende, daglig sysselsättning, korttidsverksamhet utanför hemmet, korttidstillsyn, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson samt personlig assistans. Det pågår idag en planering för ett nytt boende anpassat för personer med förvärvad hjärnskada, personer som pga. sjukdom eller olycka fått en funktionsnedsättning ej medfödd, förhoppningen är att det skall färdigställas under hösten. Detta boende kommer att anpassas utifrån de olika behov som dessa brukare har. Vi planerar att använda den övre delen av Ekås äldreboende i Horred som i dag står tom. Boendet kommer att ha sex lägenheter, gemensamhetsutrymmen och ett gemensamt kök med matplats. Det finns även mindre kök i varje lägenhet. Det kommer att finnas en uteplats intill boendet, vilket ger möjlighet för brukarna att kunna vistas ute. Känns mycket bra att kunna erbjuda brukare boende i den egna kommunen. Vi verkställer i dag ett antal brukare med detta behov genom personlig assistans och köpta platser. Vi ser behov av ett nytt boende för unga vuxna, det finns idag ett antal beviljade boendebeslut som vi ej har möjlighet att verkställa eftersom vi saknar boendeplatser. Det är främst unga vuxna som nu önskar flytta hemifrån och skaffa en egen bostad. Dessa brukare finns inte i våran verksamhet i dag utan kommer att bli en utökning inom funktionshinder. Vi har hittat en lämplig lokal för detta, det är fastigheten "Varpen", som senast användes inom asylverksamheten. Tillsammans med TSF (teknik och serviceförvaltningen) har vi börjat att skissa på hur fastigheten skulle kunna anpassas till sex lägenheter som täcker våra behov. Det skulle bli fantastiskt fina lägenheter och läget är perfekt. Närhet till centrum men ändå ett lugnt område med skog och natur alldeles runt hörnet. Inom funktionshinder ser vi idag en helt ny målgrupp brukare som tidigare ej varit aktuell inom verksamheten. Det är fram för allt yngre personer med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) ofta i kombination med drogmissbruk. Detta är en stor utmaning för hela funktionshinderverksamheten och behovet av kompetenshöjande insatser för medarbetarna är påtagligt. I dag bor denna målgrupp tillsammans med övriga personer med funktionsnedsättning, vilket ofta skapar oro och rädsla bland övriga boende. Ett boende anpassat för denna målgrupp ser vi som nödvändigt i en snar framtid. För att tillgodose omvårdnadsbehovet nattetid för våra brukare, har det på de flesta av våra särskilda boende funnits personal som arbetat fram till kl.23:00 alt.24:00 och sedan haft s.k. sovande jour till kl. 06:00 alt. 07:00, vilket innebär att medarbetaren sover på arbetsplatsen och går i aktiv tjänst om det uppstår behov på enheten under jourtid. Att denna form av schema varit möjlig har helt och hållet varit beroende av att brukarna ej haft behov av vaken personal hela natten. Då omvårdnadsbehovet på våra boenden har ökat markant även under nattetid, har vi på flera av enheterna inom funktionshinder infört vaken natt under delåret, detta leder till en ökad trygghet för brukarna. De vet att det alltid finns personal tillgänglig om de behöver hjälp eller kanske bara en pratstund om de känner sig oroliga och inte kan sova. Ytterligare några enheter kommer att införa vaken natt under hösten. Det upplevs som mycket positivt båda av brukare och medarbetare. Det pågår ett stort utvecklingsarbete inom daglig verksamhet, detta för att tillmötesgå brukarnas behov och önskemål om aktivitet men också möta det ökade behovet av "arbetsplatser" inom daglig verksamhet. I samarbete med TSF (teknik och serviceförvaltningen) för vi diskussioner beträffande fastigheten Eriksdalsgatan i Skene, vi ser en stor möjlighet att anpassa den fastigheten utifrån funktionshinderverksamhetens behov samtidigt som TSF har behov av en del av fastigheten. Det skulle vara mycket utvecklande för daglig verksamhet att få möjlighet att öka samarbetet mellan olika verksamheter då de kan vara inrymda i samma fastighet. Brukarna skulle kunna få möjlighet att syssla med olika aktiviteter under sin "arbetsdag". Eftersom efterfrågan på "arbetsplatser" inom daglig verksamhet ständigt ökar, måste vi tänka nytt och arbeta på ett effektivt sätt för att skapa 3

4 utrymme för brukarna och utföra uppdraget. Vi behöver använda våra lokaler på ett optimalt sätt och kanske också större delar av dagen. Vi ser att detta utvecklingsarbete kommer leda till något mycket positivt. Inom daglig verksamhet har vi haft förmånen att kunna höja habiliteringsersättningen, den ersättning som varje brukare får för "en dag på jobbet". Deltagarna har tidigare haft en ersättning på 37 kr/dag men tack vare ett riktat statligt bidrag har ersättningen höjts till 75 kr/dag från och med maj månad. Denna ersättningsnivå kommer att gälla under 2018, hur det blir nästkommande år kan vi i dagsläget inte förutspå. Brukarna är mycket glada över "löneförhöjningen". Vi har påbörjat en planering för våran korttidsverksamhet som ser en ökning av antalet barn och ungdomar som har behov av korttid. De flesta föräldrar vill att barnen kan få en plats på helgen, vilket ej går att tillmötesgå fullt ut. Korttiden är till för att avlasta föräldrar som ofta ensamma har ansvaret för det funktionsnedsatta barnet dygnet runt alla de andra dagarna på året men också för att föräldrarna skall kunna fokusera och göra saker tillsammans med övriga barn/syskon i familjen. Det är då fullt förståeligt att de flesta önskar avlastning på helgen eftersom det är då övriga familjemedlemmar är lediga. Det finns dock olika anledningar till att vi ej kan erbjuda helgplacering vid alla tillfällen, dels är lokalernas storlek ej tillräcklig för att ta emot alla barn/ ungdomar på helgen och dels är det svårigheter att få personal att nästan enbart arbeta helg. Det finns också ett stort bekymmer i samband med korttidsvistelse och det är transport till och från skolan, barnen får ej skolskjuts utan verksamheten försöker lösa det med hjälp av taxiresor för att inte föräldrarna skall behöva köra sina barn till och från skolan. Önskemålet är att kunna flytta korttiden närmare de centrala orterna i kommunen då det skulle underlätta för barnen att komma till och från skolan. Det har anordnats ett flertal aktiviteter inom funktionshinder under delåret några exempel är, "Halv åtta hos mig", Resa till Astrid Lindgrens värld, Göteborgsvarvet, Kinnaloppet, Tipspromenader, Grillafton på Smeatorpet i Fritsla, Gardenparty på Kyrkås i Skene, alla aktiviteter har varit välbesökta och mycket uppskattade. Vårdhästen Lilla My har bidragit till mycket nöje ute på våra enheter i stort sett hela sommaren. Rullstolarna som funnits tillgängliga vid Lygnern i Sätila har varit populära i sommar, flera av våra brukare har varit där och badat. Fantastiskt roligt. Vi får inte glömma våra läger som anordnats, korttidsverksamheten har haft två sommarläger på Getterön, där man roade sig med bla. Bounce Camp, strandtåg, krabbfiske, kubbspel, cirkus och naturligtvis sol och bad. Enligt utvärdering har lägren varit mycket bra och det var glada föräldrar som hämtade hem sina barn och ungdomar. I Espevik ordnades ett veckoläger för brukare inom funktionshinder, detta läger har funnits i flera år och blir allt populärare. Även här hade man ordnat ett flertal aktiviteter under veckan och avslutade med grillkväll och disco. Under senare delen av delåret har vårat fokus legat på att ge brukarna så mycket information som möjligt om det stundande valet utan att påverka deras inställning. Personal har fått information om hur de skall agera utifrån brukares frågor och funderingar. Vi har varit mycket tydliga med att framföra att det är God män/förvaltare som hjälper brukaren med röstning, ej våra medarbetare. Vi följer naturligtvis med brukare till vallokal om de har förmågan att själva utföra röstningen. En annan glädjande nyhet är att vi kommit igång med brukarråd ute på våra enheter. På ett brukarråd deltar brukare och även god män/förvaltare tillsammans med personal och enhetschef, där kan man framföra åsikter och idéer både vad det gäller det egna boendet, daglig verksamhet eller övriga enheter i funktionshinder. Man kan lämna förslag på aktiviteter som man skulle kunna genomföra på egna boendet eller tillsammans med övriga verksamheter i funktionshinder. Brukarna får komma till tals och upplever att de blir lyssnade på, detta bidrar till en ökad känsla av medbestämmande samt en ökad livskvalité. När vi "blivit lite varma i kläderna" kommer vi att utöka detta med centrala brukarråd, då deltar representanter från olika särskilda boende och verksamheter inom funktionshinder tillsammans med personal och god män/förvaltare. Planerna finns att kanske bjuda in någon föreläsare vid något tillfälle men även föreningar kan komma och delta, kanske presentera sin verksamhet för att väcka någons intresse. Tanken är att dessa brukarråd skall genomföras några gånger per år. Vi hoppas och tror att detta kan leda till något positivt som bidrar till ökad förståelse för olika målgrupper och att det kan ge inspiration till att utveckla en väl fungerande verksamhet till att bli ännu bättre. Våra två personliga ombud som hjälper personer med psykisk funktionsnedsättning som har svårt att klara vardagen och den sociala biten i livet har haft många uppdrag under första 4

5 delåret. Personliga ombuden hjälper ofta till med att fylla i ansökningar, hantera post och räkningar, vara behjälpliga i kontakt med sjukvård och myndigheter. De är mycket uppskattade av klienterna och bidrar till att många klarar av att bo i eget boende och leva ett relativt normalt liv. Individ- och familjeomsorg Verksamheten ger stöd och insatser för barn och familjer, vuxna med missbruk/beroende och psykiatrisk problematik samt vuxna i behov av försörjningsstöd och arbetsinriktadrehabilitering. All personal inom verksamheten har under året utbildats i stöd och insatser för våld i nära relationer som resulterat i utökad kunskap, bättre bemötande och handläggning för våldsutsatta personer samt kunskap i behandling av våldsutövare. Familjeenheten har genom statsbidrag fått en förstärkning med administrativa insatser för att underlätta utredningsarbetet. Utbildning i barnsamtal genomförs i höst som ger bättre verktyg för att möta barnens behov. Ett utvecklingsarbete har startats med enheten för missbruk/beroende för att möta ungdomar som befinner sig i riskzon för missbruk. Genom så kallade PRIO-medel har en stor kartläggning genomförts avseende ungdomars psykiska ohälsa. Kartläggningen kommer att ingå i utvecklingsarbetet för barn och unga i kommunen. I samverkan med Västra Götalandsregionen startas en spädbarnsmottagning i Mark för gravida och mammor med behov av extra stöd. Implementeringen av SIP, samordnad individuell plan, pågår i samverkan med andra aktörer, främst skola och primärvård. Klienten har möjlighet att kalla alla involverade i sitt ärende till ett SIP-möte för att arbeta fram en samordnad individuell plan. Enheten för försörjningsstöd ingår i ett riksomfattande projekt som syftar till att minska långvarigt biståndsbehov. Projektet kommer att på sikt resultera i bättre kartläggning av långa biståndsärenden samt metoder för att åstadkomma förändring tillsammans med klienten. Det är viktigt att kommunen har arbetsträning och praktik att erbjuda i större omfattning. Ny lagstiftning gäller för snabbare utskrivning av patienter från slutenvård. Det kommer att ställa stora krav på kommunen att har korttidsplatser redo för patienter som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård efter tre dagars vårdtid. I dag har socialtjänsten inga sådana korttidsplatser utan de köps externt. Det finns ett behov av att skapa eget korttidsboende för målgruppen i kommunen. Ny lagstiftning gäller också för spelmissbruk och personalen har fått utbildning i ämnet, fler ärenden har tillkommit med problematiken. Det finns ett stort behov av bostäder för unga som är aktuella inom socialtjänsten, s k Ungbolägenheter som hyrs av socialtjänsten i första hand. Även för övriga aktuella målgrupper som inte är attraktiva på bostadsmarknaden finns stort behov av lägenheter/boende. En målgrupp som aktualiserats är unga personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk. Det finns ett behov att skapa boende för den här målgruppen i samverkan med funktionshinderverksamheten. I dag köps platser externt. För att få ner kostnaderna för köpt vård för ungdomar behövs ett eget mellangruppboende i kommunen där ungdomen kan bo och få insatser på hemmaplan efter vistelse på institution, innan eget boende kan komma i fråga som nästa steg. Verksamheten måste också göra riktade insatser för att rekrytera flera egna familje- och jourhem för de yngre barnen, då externa familjehem är betydligt dyrare. En stor utmaning i verksamheten är att rekrytera handläggare först och främst till utredartjänsterna på familjesidan, men även handläggare till försörjningsstöd. Under en lång tid har verksamheten varit beroende av inhyrd personal, vilket fördyrat personalkostnaderna betydligt. Rekryteringsproblemen kommer att kvarstå framöver. Det påverkar också kontinuiteten och även rättssäkerheten för klienternas del med många handläggarbyten. Det är ändå positivt att Boråsregionen från och med i höst kan erbjuda ett stöd till helt nya handläggare på barnavård i form av en två terminers utbildning "Yrkesresan". En strategi bör tas fram för framtida rekryteringsbehov. 5

6 2 Verksamhet 2.1 Uppföljning av grunduppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning X Individ- och familjeomsorg X Stöd till personer med funktionsnedsättning Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns förbättringsområden att fokusera på inom verksamheten. Att tillgodose önskemålen gällande kontaktpersoner är ett sådant och även att kunna erbjuda individuella önskemål inom daglig verksamhet. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna. Vi arbetar ständigt med att öka kompetensen hos våra medarbetare för att de skall kunna arbeta kvalitetsinriktat inom sina områden. Individ- och familjeomsorg Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns utmaningar och förbättringsområden att fokusera på inom verksamheten. Fortsatt utveckling av socialpsykiatrins insatser. Hög personalomsättning och svårighet att rekrytera utbildad personal, främst inom familjeenheten. Långvarigt bidragsberoende inom ekonomiskt bistånd. Korttidsboende för vuxenenhetens målgrupper och utveckling av samverkan för samsjukliga. Tillgång till egna familjehem och HVB för barn och unga. Ny lagstiftning på flera områden. Stöd till personer med funktionsnedsättning Funktionshinderverksamheten kommer inte att kunna bedriva verksamheten i nuvarande omfattning inom den beslutade ramen. Kostnaderna för särskilt boende och till viss del även daglig verksamhet kommer att överskrida budget. Det finns anpassningar gjorda i budgeten för 2018 som ej kan uppfyllas. Omvårdnadsbehovet på vissa av våra boenden har ökat kraftigt, vilket inneburit att vi ökat bemanningen fram för allt på dagen men även nattetid. Personlig assistans ökar i omfattning och antalet beviljade timmar per månad har ökat med ca tim. jämfört med samma period föregående år. Individ- och familjeomsorg Verksamheten kommer inte att kunna bedrivas inom den beslutade ramen utan generera ett underskott. Nivåerna för köpt vård för barn och unga ligger på samma nivå som under 2017 då resultatet blev -12 mkr vid årets slut. Tillskott i årets budget för köpt vård för barn och unga är 3,3 mkr. Föreslagna anpassningsåtgärder är inte beslutade och genomförda. Behovet av inhyrd personal både på försörjningsstödsenheten och familjeenheten ger betydande kostnadsökningar som bidrar till budgetunderskottet i år. Anpassningsåtgärder Socialnämnden har tagit fram förslag på möjliga anpassningsåtgärder för att nå en budget i balans. Nämndens bedömning är att om verksamheten ska bedrivas inom beslutad budgetram kommer kvalitén i verksamheten att försämras och det föreligger en uppenbar risk att beslut inte kan verkställas. I en förlängning kommer flera av de föreslagna anpassningsåtgärderna att leda till att kostnader förskjuts, risk finns också för att kostnader på sikt ökar. I enlighet med Marks kommuns styrsystem har ärendet lyfts till kommunstyrelsen för ställningstagande då nämndens bedömning är att de föreslagna anpassningsåtgärderna innebär en avsevärd förändring av verksamheten. De föreslagna anpassningsåtgärderna finns inom såväl individoch familjeomsorgsverksamheten som inom funktionshindersverksamheten. Anpassningsåtgärderna innebär att stora delar av nämndens förebyggande, rehabiliterande och öppna verksamheter avvecklas. 6

7 2.2 Måluppföljning Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Mål 2018 Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan >= 95% >= 95% Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan Det pågår ett kontinuerligt arbete med att aktuella genomförande planer på alla brukare skall göras. Vi kommer med största sannolikhet att nå målvärdet för Viktigt är att vi fortsätter det framgångsrika arbete som hittills gjorts för att målet skall uppnås. Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan Alla klienter ska ha en aktuell genomförandeplan inom berörda enheter. Vi bedömer att målet uppnås under året. Nämndens mål: Anhöriga ska stödjas i sin omvårdnad av närstående, särskilt genom anhörigstöd Inom funktionshinder är en av habiliteringspedagogerna ansvarig för att ta emot samtal från anhöriga. Det finns fastställda telefontider då anhöriga kan få stöd och råd utav pedagogen. Information gällande anhörigstödet inom funktionshinder finns med på kommunens hemsida. Arbetet kommer att fortsätta under andra delen av året och bedömningen är att målet kommer att uppfyllas under året. Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Mål 2018 Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället >= 95% >= 95% 7

8 Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Mål 2018 Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar = 100% >= 90% Brukarupplevd kvalitet, funktionshinder >= 80% Brukarupplevd kvalitet, individ och familjeomsorg >= 85% Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader Det finns idag ett antal LSS-beslut som ej verkställts inom 3 månader. Det rör sig framförallt om beslut gällande kontaktpersoner, där verksamheten ej lyckats få fram den person som brukaren önskar, vilket innebär att brukaren tackar nej till erbjudandet. Det finns även något beslut om daglig verksamhet där brukaren ej är helt nöjd med de alternativ som funktionshinder kan erbjuda och tackar nej till de föreslagna alternativen. Det finns beslut gällande boende som vi ej kunnat verkställa då det ej finns några lediga platser i kommunens särskilda boende, något beslut verkställs med personlig assistans men det finns flera beslut som ej är verkställda på annat sätt. Detta bidrar till att vi förmodligen ej kommer att nå målet med verkställda beslut för Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället Vi kommer inte att nå målet med besökstid inom 14 dagar inom försörjningsstöd. Under perioden maj-augusti har väntetiden varit upp till fyra veckor, beroende på stor omsättning av personal, många nyanställda i introduktion, ingen ersättare vid sjukdom och frånvaro. Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 98% av alla förhandsbedömningar har skett inom ramen för 14 dagar. Enheten går igenom rutiner och arbetssätt för hur förhandsbedömningar hanteras. Målet 100% är inte helt realistiskt eftersom det förekommer att klienter av olika anledningar avböjer kontakt. Brukarupplevd kvalitet, funktionshinder Brukarundersökning för 2018 kommer att genomförs under september/oktober. Vi tror kanske inte att vi kan nå målet fullt ut för 2018 inom funktionshinderverksamheten. Förra enkäten besvarades av brukare med insatsen gruppbostad, servicebostad samt daglig verksamhet. 75 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens frågor (riket 75 procent). Enheterna har arbetat med det resultatet och identifierat förbättringsområden. Brukarupplevd kvalitet, individ och familjeomsorg Brukarundersökning för 2018 genomförs under september/oktober. Nämndens mål: Arbetet ska ske i samarbete med interna och externa aktörer Nämndens bedömning är att målet förväntas uppfyllas i hög grad under året. Förvaltningen har arbetat kontinuerligt med Funktionshinderrådet samt driver ett aktivt arbete i närvårdssamverkan på olika nivåer. Individ- och familjeomsorgen bedriver samverkan i närvård på flera olika plan. Samverkan sker också med polis, skola och fritid (SSPF), regionalt i Sjuhärad samt med föreningar och samfund lokalt. På riksnivå i projektform. 8

9 Nämndens mål: Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis Verksamheterna i funktionshinder arbetar med kompetensutvecklingsplaner både på individuell och enhetsnivå. Flera enheter i funktionshinder har under delåret haft studiecirklar med Bo Hejlskov för att öka kompetensen inom område. Individ- och familjeomsorgen arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling efter uppgjord plan. I år inom våld i nära relationer, barnsamtal, bedömningsverktyg instrument X, ASI och ACT - metoder inom missbruk, IBIC/Individens behov i centrum inom socialpsykiatrin, Trappan inom familjebehandling samt Yrkesresan för nya handläggare inom barnavård. Nämndens mål: Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning Nämndens bedömning är att målet kommer att uppnås delvis. Det finns ca 200 personer med långvarigt försörjningsstöd (aktuella mer än 10 månader) som enheten kommer att arbeta med i projektform under kommande tre åren frå och med i höst. Målsättningen är att bryta långvarigt bidragsberoende. Kommungemensamma mål: Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Nämndens mål: Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning Inom funktionshinderområdet planeras kontinuerligt kompetenshöjande insatser för medarbetarna för att de skall kunna möta varje enskild brukare och tillmötesgå dennes individuella behov. Det finns ett stort antal aktiviteter för våra brukare, dessa är också ett led i att arbeta förebyggande. Genom olika bedömningsinstrument kan man tidigt förutse och möta brukarnas behov. I stort sett alla brukare har individuella planer som beskriver hur man arbetar förebyggande och rehabiliterande med varje individ. Nämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas. Som en del i förebyggande arbete används olika bedömningsinstrument för att tidigt kunna möta behov, samt genom individuella planer arbeta rehabiliterande. Nämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas. Nämndens mål: Diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas Verksamheten arbetar aktivt med personalgrupperna på APT med fördomar, attityder, värdegrund samt mångfald detta säkerställs genom verksamhetens årshjul. Detta arbete pågår kontinuerligt och kommer att leda till att målet förväntas uppfyllas. Nämndens mål: Stödjande och förebyggande insatser ska initieras för de barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för psykosocial ohälsa Nämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas i hög grad under året. Flertalet samverkansinsatser har redan startats och en plan för psykosocial ohälsa är framtagen att arbeta vidare med. Nämndens mål: Våldsutsatta barn och vuxna erbjuds skydd, stöd och insatser utifrån individuellt behov och relevant information finns tillgänglig kring våld i nära relation Verksamheten arbetar aktivt med våld i nära relationer. All personal har utbildats, rutiner 9

10 framtagits och metoder implementerats. Nämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas i hög grad. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Mål 2018 Sjukfrånvaron ska minska 6,7 7,6 7,5 <= 6,5% Sjukfrånvaron ska minska Inom funktionshinderverksamheten kommer vi ej att uppnå nämndens mål för Det har varit en hög sjukfrånvaro hela delåret, både lång- och korttidsfrånvaro har varit hög. Sjukskrivningarna är ej arbetsrelaterade, vilket är positivt. Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Prognos 2018 Mål Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Det resultat som redovisas för denna indikator mäter inte andelen som har önskad sysselsättningsgrad utan visar den genomsnittliga sysselsättningsgraden. Socialnämnden har därför valt att inte redovisa något resultat för denna indikator. 2.3 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. Socialnämndens följetal Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 LSS-boende, antal personer LSS-insatser ordinärt boende, antal pers. Antal personer med personlig assistans Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl ensamkommande) Barn och ungdom, antal vårddygn på boende, ensamkommande barn Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl ensamkommande)

11 Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem, ensamkommande barn Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution Antal hushåll per år som har försörjningsstöd Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre) LSS-boende, antal personer Behovet av antalet LSS-boende ökar konstant, det finns ett flertal beslut om boende som vi ej kunnat verkställa pga. att vi saknar boendeplatser. Att antalet platser minskat sedan 2013 beror på att ett boende blev överflyttat till annan verksamhet. LSS-insatser ordinärt boende, antal pers. Vi ser en kontinuerlig ökning av antalet brukare inom LSS. Antalet personer med insatser ökar trots att några brukare försvinner. Antal personer med personlig assistans Antalet brukare inom personlig assistans är i stort sett oförändrat mot tidigare år. Det vi ser är att assistansen blir mer omfattande då antalet beviljade assistanstimmar/månad ökar, i jämförelse med föregående år är det en ökning av 1500 tim/mån i samma period. Antalet brukare som har sin assistans från Försäkringskassan minskar medan antalet som får sin assistans beviljad av kommunen ökar. Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende Stor minskning av vårddygn för ensamkommande barn. Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem Familjehemsdygn för ensamkommande barn har minskat kraftigt. Antal hushåll per år som har försörjningsstöd Avser antal unika hushåll som erhållit försörjningsstöd under perioden. Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre) Antal långvariga biståndsärenden ligger på ungefär samma nivå. 11

12 3 Personal 3.1 Analys av personalförhållanden Funktionshinderverksamheten. Funktionshinder har haft en hög sjukfrånvaro under delåret, vanligtvis brukar året inledas med hög sjukfrånvaro men den har varit fortsatt hög under delåret. Det är båda långtidssjukskrivna men fram för allt korttidsfrånvaro, detta har inneburit att det varit svårt att rekrytera vikarier och ordinarie personal har till viss del beordrats att arbeta extra. Speciellt svårt har det varit att rekrytera till vissa assistansgrupper då brukarna kräver omvårdnadspersonal med specialkompetens. Sommaren har varit bra, trots sjukskrivningar, bemanningsenheten gjorde ett fantastiskt arbete och det har funnits tillräckligt med semestervikarier. Det har dock varit problem till ett par assistansgrupper. Funktionshinder upplever att det är ett stort antal sökande till våra lediga tjänster inom särskilda boende och daglig verksamhet, vilket är glädjande. Inom myndighetsutövningen är det en hög omsättning av medarbetare, detta beror främst på att handläggare kommer till Marks kommun som nyutbildade från skolorna, får erfarenhet, lär sig yrket, för att sedan rekryteras av kommuner närmare deras hem och till en högra lön. Just nu är handläggarenheten fullbemannad, detta är mycket positivt. Önskvärt är att det får vara så en period, det skapar en trygghet på enheten. Individ- och familjeomsorgen Under årets första månader har försörjningsstödenheten lyckats rekrytera personal till alla tjänster, dock inte socionomer, utan med andra högskoleutbildningar. Familjeenheten har fortsatt svårt att tillsätta vakanta tjänster framför allt på utredarsidan, då det inte finns sökande med rätt kompetens för myndighetsutövning. Enheten har i dagsläget tre inhyrda personal från ett bemanningsföretag. Vuxenenheten och socialpsykiatrin har stabil personalsituation. Myndighetsutövningen rekryterar inga sommarvikarier, utan semesterperioderna planeras så att det finns personal på plats. 3.2 Statistik inom arbetsgivarområdet Utfall för Personal - Antal anställda avser den 31 juli respektive år. Övriga utfall avser perioden juli - juni respektive år. Personal - Antal anställda Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 95,1 95,5 95,7 95,6 Antal tillsvidareanställda En minskning av antalet tillsvidareanställda ses i halvårsskiftet jämfört med samma tidpunkt 2017, från 417 personer till 395 personer. Antal tidsbegränsade anställda Antalet tidsbegränsade anställda har minskat mot förgående års siffror, från 37 personer till 34 personer. Minskningen kan eventuellt kopplas till lägre sjukskrivningstal. vilket medfört minskat behov av vikarier. 12

13 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda har minskat marginellt jämfört med föregående års mätning, från 95,7 % till 95,6 %. Personal - Sjukfrånvaro Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Sjukfrånvaro alla anställda (%) 8,2 7,4 7,2 6,5 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 53,2 54,5 48,1 40, Sjukfrånvaro alla anställda (%) Sjukfrånvaron fortsätter att minska jämfört med samma period föregående år, från 7,2 % vid delår 2017 till 6,9 % vid delår Faktorer som bidragit till minskningen är troligen flera, som exempel kan nämnas förstärkt chefsstöd inom rehabilitering, ökat samarbete med Försäkringskassa, företagshälsovård och primärvård. Stort fokus läggs även på förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Andel långtidssjuka med sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer försätter minska från 48,1 % vid delår 2017 till 40,7 % vid delår 2018, vilket är en större minskning än tidigare år. Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) Frisktalet mäter hur många medarbetare som har max fem (eller färre) sjukskrivningsdagar per år, det vill säga anses generellt friska. Frisktalet har minskat från 63 % till 62 %. Djupare analys av sjukfrånvaron kommer att möjliggöras framåt i och med införande av digitalt rehabverktyg. Förebyggande arbete och tidiga insatser prioriteras både på förvaltningsnivå och kommunövergripande. Personal - Personalrörlighet Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Personalomsättning (%) Personalomsättning (%) Personalomsättningen beräknas enligt Nyckeltalsinstitutets beräkningsmodell. Värdet visar enkelt förklarat hur stor andel av personalstyrkan som har "bytts ut" under mätperioden. Vilket tal som kan anses vara en sund personalomsättning är bland annat avhängt vilka befattningar det handlar om, hur svårt det är att nyrekrytera, hur lång upplärningstiden är osv. En för hög personalomsättning ger direkta nackdelar i form av onödiga kostnader för rekrytering, introduktion/handledning och tappad produktion. Vid för låg personalomsättning uteblir möjligheten att få in ny kompetens, nya perspektiv och nya frågeställningar i verksamheten. Det är därför viktigt att inom respektive verksamhet följa hur omsättningen påverkar och föra en diskussion kring vad som är en önskad personalomsättning. Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar

14 Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Övertid i timmar Timtid i timmar Timtiden har minskat med timmar för perioden jämfört med föregående år. Fyllnadstid i timmar Fyllnadstiden i timmar har minskat vilket innebär att deltidsanställda personer inte utökat sin arbetstid i samma utsträckning som föregående år. Övertid i timmar Övertidstimmarna har ökat, vilket innebär att heltidsanställda under mätperioden arbetat mer än sin ordinarie sysselsättningsgrad i större utsträckning än vid föregående mätning. 14

15 4 Ekonomi Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av den del av året som gått samt en prognos för hela Resultaten som presenteras i rapporten är preliminära och det är först när kommunfullmäktige har godkänt delårsrapporten som den skall ses som fastställd. 4.1 Driftredovisning Tabell periodrapport Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2017 Utfall 31/ Utfall 31/ Progno s 2018 Budget 2018 Budget - avvikel se Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Fördelning på huvudverksamhet, netto Funktionshinder Individ- och familjeomsorg Flyktingverksamhet Administration/Central förvaltn/nämnd Nettokostnader Analys av driftredovisning Socialnämndens nettokostnader uppgick till 241,9 mnkr för perioden, vilket är en ökning med 33,5 procent (21,7 mnkr) jämfört med föregående år. Avvikelsen mot budget visar ett underskott om 13,8 mnkr för perioden. Socialnämnden har redovisat underskott mot budget sedan årets början. En reviderad helårsprognos per augusti visar att nettokostnaderna kommer att uppgå till 363,4 mnkr vid årets slut, vilket innebär ett underskott mot budget om 17,5 mnkr. I april prognosticerades ett underskott mot budget med 16,3 mnkr. För att hantera underskottet och nå en budget i balans har nämnden till kommunstyrelsen lämnat in förslag angående anpassningsåtgärder. I avvikelserna som redovisas nedan fördelade på kostnadsslag har flyktingverksamheten exkluderats, då de stora förändringarna mellan åren kan vara jämförelsestörande. Istället redovisas flyktingverksamheten helt separerat från övriga verksamheter. Jämförelse med budget och föregående år per kostnadsslag (flyktingverksamheten exkluderad) Intäkterna till och med augusti månad uppgick till 19,5 mnkr, vilket är en minskning med 1,0 mnkr jämfört med samma period föregående år. De främsta orsakerna till skillnaderna mellan åren är en krediterad fordran inom personlig assistans (-1,2 mnkr), minskade interna intäkter inom korttiden (-2,0 mnkr), ökade statsbidrag (+1,7 mnkr) i perioden. Jämfört med budget redovisas ett överskott om 0,8 mnkr för perioden (statsbidrag). Årsprognosen för intäkter är ett budgetöverskott motsvarande 1,6 mnkr. 15

16 Kostnaderna för personal är 142,8 mnkr för perioden och ger ett underskott mot periodens budget med 3,6 mnkr. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 11,9 mnkr (9,1 procent). Skillnaderna mellan åren, men även jämfört med periodens budget, är framförallt volymökningar och vårdtyngdsökning inom funktionshinder samt ett beredskapsavtal som genererar extra lönepåslag för chefer i beredskap. Prognosen är ett underskott mot budget om 3,4 mnkr. Övriga kostnader uppgick till 113,8 mnkr till och med augusti månad. Jämfört med motsvarande period föregående år har kostnaderna minskat med 0,7 mnkr (0,6 procent). Ersättningen till försäkringskassan inom personlig assistans har minskat med 1,3 mnkr mellan åren, köpta vårdplatser har sammantaget minskat med 0,8 mnkr jämfört med föregående år, försörjningsstödet har minskat med 1,5 mnkr mellan åren. Omvänt har kostnaderna för habiliteringsersättning och inhyrd personal fördubblats mellan åren och har kostat 0,8 mnkr respektive 3,2 mnkr till och med augusti månad. Ökade kostnader för habiliteringsersättning ersätts fullt ut av statsbidrag. Vid en jämförelse med periodens budget är avvikelsen ett underskott på 6,1 mnkr. Underskotten finns främst i köpta vårdplatser och inhyrd personal. Årsprognos för övriga kostnader är ett underskott om 8,3 mnkr. Helårsprognos för socialnämnden exklusive flyktingverksamheten är -10,1 mnkr. Jämförelse med budget och föregående år per verksamhetsområde Funktionshinder Den sammanlagda årsprognosen för funktionshinder är ett underskott om 1,5 mnkr. Nettokostnadsökningen är 9,2 mnkr jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar 7,6 procent. Inom särskilda boenden har vårdtyngd och volymer ökat vilket beräknas ge ett budgetunderskott om 4,4 mnkr vid årets slut. Jämfört med samma period föregående år är nettoökningen 4,3 mnkr. Nettokostnaderna inom personlig assistans har ökat med 3,0 mnkr (8 procent) mellan åren. Ökningen handlar framförallt om en ökning av beviljade timmar per månad. Kostnader för brukare som har gått över till kommunens ansvar efter avslag från försäkringskassan uppgår till 1,7 mnkr för perioden. Ersättningen till försäkringskassan har minskat med 1,3 mnkr då brukare med försäkringskassan som utförare har minskat i antal. Verksamheten har fått en utökad budget år 2018 eftersom kostnaderna förväntades öka ännu mer än faktiskt utfall. Personlig assistans visar ett överskott om 1,4 mnkr jämfört med periodens budget och bedöms redovisa ett överskott mot budget med 2,5 mnkr vid årsskiftet. Prognosen för korttid, daglig verksamhet och övriga verksamheter är ett sammantaget överskott motsvarande 0,4 mnkr vid årets slut. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgens verksamheter bedöms redovisa ett underskott mot budget motsvarande 8,1 mnkr. Avvikelsen mot budget i perioden är ett underskott om 7,3 mnkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,2 mnkr mellan åren. Familjeenhetens nettokostnader för perioden på 34,1 mnkr är 0,2 mnkr högre än samma period föregående år. Skillnaderna mellan åren är att enheten har fått mer statsbidrag än föregående år, samtidigt som kostnaderna för inhyrd personal har ökat. Fortsatt har kostnaderna för köpt vård inklusive familjehem minskat med 1,1 mnkr i jämförelse med samma period föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 1,2 mnkr mellan åren. Jämfört med budget redovisar enheten ett underskott på 6,5 mnkr. Orsakerna till budgetavvikelsen är framförallt personalkostnader (inklusive inhyrd personal) samt köpta vårdplatser. Årsprognosen är ett underskott motsvarande 7,9 mnkr. 16

17 Vuxenenheten redovisar ett underskott om 0,6 mnkr jämfört med budget för perioden. Kostnaderna har ökat med 1 mnkr mellan åren och är främst en ökning inom personalkostnaderna. Vuxenenheten har inte haft någon inhyrd personal under året och har heller inte några vakanser i nuläget. Kostnaderna för köpta vårdplatser inom vuxenenheten ligger något högre än samma period föregående år. En förändring från föregående år är att kostnaden för kvinnojoursboende (0,6 mnkr) hanteras på vuxenenheten, tidigare låg kostnaden på försörjningsstödsenheten. Prognosen är ett underskott om 1,2 mnkr vid årets slut. Nettokostnaderna inom försörjningsstödsenheten har ökat med 0,2 procent vid en jämförelse mellan åren, avvikelsen mot budget visar ett underskott med 1,0 mnkr för perioden. Skillnaderna beror främst på att enheten har haft inhyrd personal under året, intäkterna är lägre (återbetalda försörjningsstöd) samt löneökningar. Det utbetalda försörjningsstödet har minskat med 1,5 mnkr jämfört med föregående år och redovisar ingen avvikelse mot budgeten i perioden. Prognosen för försörjningsstödsenheten är ett underskott om 0,7 mnkr. Socialpsykiatrins kostnader uppgår till 14,1 mnkr att jämföra med 14,3 mnkr vid samma tidpunkt föregående år. Jämfört med budget redovisar verksamheten ett överskott om 0,8 mnkr. Orsaken till lägre kostnadsnivåer och överskott mot budget är att korttidsverksamheten ännu inte har startats upp samt omstruktureringar inom verksamheten. Socialpsykiatrin prognosticeras ett överskott motsvarande 1,7 mnkr vid årets slut. Ledning/administration och nämnd Nettoutfallet inom ledning, administration och nämnd är 21,6 mnkr för perioden, vilket motsvarar 1,8 mnkr (9,4 procent) högre kostnader jämfört med samma period föregående år. Utökning av enhetschef samt generellt ökade kostnader är de största skillnaderna mellan åren. Jämfört med budgeten i perioden redovisas ett underskott om 0,1 mnkr. Ledning/administration och nämnd prognostiseras ett underskott om 0,5 mnkr vid årets slut. Underskottet beror på en anpassning i budgeten som inte kommer att infrias, extraordinära kostnader för arvoden till tidigare nämndsordförande samt ökade lönekostnader på grund av ett särskilt beredskapsavtal för chefer som startade den 1 juli. Flyktingverksamheten Flyktingverksamhetens intäkter har minskat med 31,6 mnkr mellan åren, vilket motsvarar en minskning om 72 procent. Kostnaderna har minskat med 22,1 mnkr (56 procent) jämfört med samma period föregående år. Flyktingverksamheten redovisar ett underskott om 4,8 mnkr för perioden. Av underskottet är 1,3 mnkr hänförligt till kostnader för boendet Kraftverk i Fritsla, vilket var i socialnämndens drift från januari till och med mars månad. För denna verksamhet har socialnämnden av kommunstyrelsen fått ett driftbidrag på 0,7 mnkr, kostnaderna för driften av boendet uppgick till 2,0 mnkr. För att nå balans inom flyktingverksamheten behöver kostnadsnivåerna anpassas till intäkterna, vilket i praktiken av olika skäl inte har kunnat genomföras. Av den anledningen bedöms verksamhetens underskott att öka ytterligare till årets slut. Flyktingverksamheten prognostiseras ett underskott om 7,4 mnkr på helår. 17

18 Specifikation av statsbidrag Statsbidrag Statsbidrag (tkr) Utfall 2017 Utfall per 31/ Prognos 2018 Budget 2018 Psykisk hälsa Psykisk hälsa Stärkt bemanning inom barn- och ungdomsvården Stöd utveckla arbete mot våld i nära relationer Stärka insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Statsbidrag habiliteringsersättning Lönebidrag Personliga ombud Migrationsverket Summa Kommentar statsbidrag De intäkter som statsbidragen genererar i verksamheten innebär även motsvarande kostnader vilka annars inte hade uppstått. Statsbidragen till socialnämndens verksamheter kommer från Migrationsverket, Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Bidragen från Migrationsverket är främst riktade schablonersättningar rörande ensamkommande barn. Övriga bidrag ska återrapporteras och återbetalas till den del bidragen inte har nyttjats. Alla bidrag har inte lagts in i budgeten år 2018, främst på grund av osäkerhetsfaktorer om bidraget kan användas, men i vissa fall har nämnden inte haft kännedom om bidraget. I dessa fall har heller inte motsvarande kostnader lagts in i budget. Bidraget för att stärka bemanningen inom familjeenheten nyttjas genom utökning av administratör, socialsekreterare eller arbetsledare. För perioden har enheten haft två personer anställda i enlighet med bidragets riktlinjer. Bidraget bedöms nyttjas fullt ut under året. Statsbidragen gällande psykisk hälsa samt medel för arbete mot våld i nära relationer kommer hela socialförvaltningen till nytta. I överenskommelsen gällande psykisk hälsa ingår samverkan med både interna och externa aktörer. Bidraget gällande psykisk hälsa kan sträcka sig över en tvåårsperiod, varför bidraget för år 2017 även kan nyttjas under år Statsbidraget gällande personligt ombud täcker en av två tjänster inom funktionshinderverksamheten och kommer att nyttjas fullt ut under året. Bidraget för att stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa stärker familjeenheten med samverkanspartners. Enligt plan kommer hela bidraget användas under året. Statsbidrag gällande habiliteringsersättning riktar sig till brukare inom daglig verksamhet. Bidraget syftar till att införa ersättningen i kommunerna alternativt höja befintliga ersättningsnivåer. För Marks kommuns innebär bidraget att befintliga ersättningsnivåer höjs med 39 kr per dag och brukare. Bidraget gäller endast under år 2018 och kommer att verkställas i maj månad med en retroaktiv utbetalning från januari månad. Därefter sker utbetalningen månadsvis fram till årsskiftet. Hela bidrag kommer att användas under året. Verksamhetens minskande omfattning samt förändrade ersättningsnivåer sedan 1 juli år 2017 har haft effekter på intäkterna från Migrationsverket. 18

19 Kostnader för asylsökande >18 år Socialnämnden har under årets tre första månader drivit Kraftverk i Fritsla, ett boende som erbjuder boendeplatser för ungdomar som har fyllt 18 år och är i asylprocessen. Kostnaderna för boendet i perioden uppgår till 2,0 mnkr för framförallt personal och hyreskostnader. I kommunfullmäktiges beslut den 26/ ( 146) avsattes 2,9 mnkr av kommunens reserver för att bekosta boendet under år Socialnämnden har tagit del av 0,7 mnkr (tre tolftedelar) av beloppet för att täcka upp kostnaderna. Detta innebär att 1,3 mnkr bekostas inom den egna budgetramen. Från och med april månad har barn- och utbildningsnämnden tagit över driften av boendet. Socialnämnden har beviljat försörjningsstöd enligt SoL 4:2 till sammanlagt 18 personer över 18 år och som befinner sig i asylprocessen. Totalt har kostnaden för försörjningsstödet uppgått till 0,3 mnkr för perioden januari till och med augusti. 4.2 Investeringsredovisning Investeringsredovisning delårsrapport Investeringsprojekt Budget 2018 Utfall 31/ Prognos 2018 Budgetavvikelse 2018 Inventarier och dylikt Summa

20 5 Uppföljning av internkontroll Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll. 5.1 Årets internkontrollarbete Socialnämnden fastställde sin internkontrollplan i samband med beslut om nämndplan Internkontrollplanen innefattar även de av kommunstyrelsen fastställda kommungemensamma uppföljningspunkter. Arbetet med intern kontroll har pågått systematiskt och kontinuerligt under året. I samband med arbetet med nämndplan 2018 har tidigare kartlagda risker värderats och nya har tagits fram och värderats 20