HUR KAN KEMIDIDAKTISK FORSKNING OM LABORATIONER OCH DIGITALA VERKTYG VARA RELEVANT FÖR LÄRARE OCH ELEVER?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR KAN KEMIDIDAKTISK FORSKNING OM LABORATIONER OCH DIGITALA VERKTYG VARA RELEVANT FÖR LÄRARE OCH ELEVER?"

Transkript

1 HUR KAN KEMIDIDAKTISK FORSKNING OM LABORATIONER OCH DIGITALA VERKTYG VARA RELEVANT FÖR LÄRARE OCH ELEVER? Karolina Broman, Umeå universitet DETTA PASS Vad är (kemi)didaktisk forskning? Varför är det relevant? 1. Laborationer 2. Digitala verktyg 3. Nytt kemiläromedel på gång Tack för en fantastiskt trevlig dag med er! Här kommer min presentation (har plockat bort en hel del bilder, dels av upphovsrättsliga skäl, dels pga storleken på filen). Ni får väldigt gärna höra av er med frågor, funderingar och åsikter. Om ni vill vara med i bokprojektet i lärarpanelen, skicka ett mejl! Lycka till med er fortsatta vecka i Gävle! J /Karolina 1

2 VARFÖR FORSKNING? Skollagen (1 kap, 5 ) säger: Utbildningen (och därmed undervisningen) ska bygga på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet Vetenskap: Utbildningsvetenskaplig forskning Pedagogisk forskning Ämnesdidaktisk forskning Evidens-baserad (stöd, belägg; inte bevis) BEPRÖVAD ERFARENHET Skolverkets definition: beprövad erfarenhet är kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad. Att en eller ett fåtal skolor arbetar på ett visst sätt kan därmed inte benämnas som beprövad erfarenhet utan man kan då istället tala om t.ex. lärande exempel. 2

3 KEMIDIDAKTISK FORSKNING Naturvetenskapernas didaktik Sputnik-chocken 1957, rymdkapplöpning NV-didaktisk forskning först i USA Sverige 1970-talet Göteborgs universitet Idag bedriver flera större universitet NV-didaktisk forskning NATDID: Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik Nationella resurscentrum (ex KRC, Vad? (innehåll) Varför? (syfte) Hur? (metoder) VAD KAN MAN SÄGA OM Hodson (1988) ser begreppen som delmängder av varandra (se figur 1). LABORATIONER? Experimentet är en delmängd av laborationen som är en delmängd av det praktiska arbetet som i sin tur kan ses som en av flera undervisnings- och inlärningsformer. Enligt Hodson (1988) behöver praktiskt arbete inte betyda att Väl beforskat eleverna jobbar laborativt, utan kan innebära att läraren genomför demonstrationer, eller låter eleverna arbeta med t.ex. skrivuppgifter, collage, Kärt barn har många namn laborationer, experiment, rollspel ellerarbetssätt, söka information i biblioteket. Hodson betraktar här alla aktiviteter praktiskt arbete, undersökande naturvetenskapligt och inlärningsmetoder där eleven är aktiv som praktiskt arbete. arbetssätt Undervisings* metoder* Hands-on Minds-on Prak1skt*arbete* Labora1v*arbete** Experiment* (Hult, 2000 från Hodson, 1998) 2015)av begrepp som Figur 1: Bearbetad bild från Hodson (1988), som(andersson, illustrerar kategorisering används i laborationssammanhang. Abraham och Reiss (2012) använder sig av en något striktare definition av den vanligt förekommande termen praktiskt arbete, genom att betrakta begreppet som en övergripande term som refererar till all typer av naturvetenskaplig undervisning och lärande där elever som jobbar ensamma eller små grupper hanterar utrustning och/eller observerar verkliga föremål och material. I denna uppsats inkluderar jag med termen laborativt arbete allt det som Abrahams och Reiss definierar som praktiskt arbete. 1.2 Kvantitativ pilotstudie I den här delen kommer genomförandet och resultatet av en separat kvantitativ pilotstudie att presenteras för att därefter diskuteras tillsammans med de tre 3

4 VAD ÄR VAD? Hult (2000) definierar experimentet som en aktivitet där den studerande erbjuds möjligheter att pröva eller bekräfta en tanke eller en teori. Laborationen kan enligt Hult (2000) likställas med experimentet men kan även ha till syfte att illustrera något, vilket kan vara en teori likaväl som ett förlopp. Definitionen av praktiskt arbete blir en utvidgning av begreppen experiment och laboration genom att eleven här inte enbart är en passiv åhörare eller observatör. Laborationsmomentet innebär aktiva elever och lärare som organiserar och observerar. Sant? FRIHETSGRADER Tabell 6: Fyra nivåer av frihetsgrader (Schwab, 1962) Frihetsgrad Problem Metod Resultat Nivå 0 Givet Given Givet Nivå 1 Givet Given Öppet Nivå 2 Givet Öppen Öppet Nivå 3 Öppet Öppen Öppet Hands-on Minds-on 4

5 EXEMPEL Relativt sluten laboration, från ett gammalt övningshäfte: Blanda bakpulver med vatten. Vad händer? Bubblorna som uppkommer beror på en gas. Vilken? Koldioxiden som bildas sänker ph när den blandas med vatten. Varför? Syran kolsyra används till Relativt öppen laboration, från NP kemi (2013): Vilket av de tre fasta ämnena koksalt, bikarbonat eller socker har bäst neutraliserande förmåga när de blandas i en sur lösning? VARFÖR LABORERA? Laborationens sju syften enligt Håkan Hult (2000) 1. Kompletterar teorin, visar tillämpning av teorin 2. Utvecklar en analytisk och kritisk förmåga 3. Hjälper eleverna till ett meningsfullt lärande 4. Underlättar förståelsen för vetenskapligt arbete 5. Ger färdigheter att använda tekniker som används inom naturvetenskapen 6. Motiverar till fortsatta studier 7. Utvecklar den sociala kompetensen och den kommunikativa förmågan 5

6 HUR TÄNKER NI KRING SYFTEN? Tänk på en klassisk laboration du brukar göra Vilka syften har du med denna? Hults 7 eller andra? Hur blir eleverna medvetna om dina syften? Lärarens intentioner elevernas upplevelse EPA (enskild 2 min, par 4 min, alla 8 min) VAR KAN MAN LÄSA MER? Skolverkets Lärportal, moduler om grundskolans förmågor, kommunikation & språk i NV-undervisningen, NVs karaktär och arbetssätt, samt modeller och representationer 6

7 VAR KAN MAN LÄSA MER? Nordina: artiklar främst om nordisk NV-didaktisk forskning, många texter på svenska ( Chemistry Education Research and Practice, CERP, kräver inloggning, hör av er om ni är intresserade av någon artikel Origo (tyvärr nedlagd, Skolporten ( Pedagogiska magasinet ( Skola&samhälle ( Kollegialt lärande, kanske tillsammans med förstelärare Starta läsecirkel via någon NATDID-ambassadör? NATDID Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik NATDID:s uppgift är att stödja skolutvecklingen på nationell nivå inom naturvetenskap och teknik genom att sprida resultat från aktuell didaktisk forskning till dem som är verksamma i skolan. Linköpings universitet, campus Norrköping, föreståndare Karin Stolpe 7

8 NATDID NATDID-ambassadörer Umeå Stockholm Göteborg Malmö Linnéuniversitetet (Kalmar) Mittuniversitetet (Sundsvall) Karlstad Mälardalens högskola (Eskilstuna), ej ht Kontakta oss väldigt gärna! NATDID Avhandlingar inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik Professionsvetenskapliga artiklar med lärarröster 8

9

10 DIGITALA VERKTYG Från i höst, i kursplanerna mer tydligt Syfte: Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Centralt innehåll (7-9): Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier. DIGITALA VERKTYG Power Points Elever antecknar på datorn Digitala källor (Googla) YouTube-filmer Virtual reality (VR) / Augmented reality (AR) Spelifiering (gamification) 10

11 VISUALISERINGAR Ex YouTube, är allt där korrekt? Sök på fotosyntes, 3120 resultat (dvs från Sverige) Titta på en film Låg elevaktivitet DIGITALA LABORATIONER PhET: Simuleringar i naturvetenskap Startades 2002 av Nobelpristagaren Carl Wieman (fysik) 11

12 DIGITALA LABORATIONER Go Lab: VR(VIRTUAL REALITY)-PROJEKT Universitetsstudenter (bl a blivande lärare) får träna sin spatiala förmåga Se molekyler Växla mellan 2D och 3D 12

13 EduChem: appar även för skolan 2-klorobutan Omeprazol ENKÄTRESULTAT Innan workshopen: Studenterna beskriver positiva möjligheter med VR, de ska se molekylerna på riktigt Har dock svårt att uttrycka sig (ex vrida molekyler för att se hur de ligger i planet, se hur de sticker ut eller inte, se molekylernas plan, bra för att förstå molekyler ) Möjliga utmaningar är det praktiska, logistiska, ovana Vissa tycker att växling mellan 2D och 3D är enkelt, andra svårt Efter workshopen: Fungerade bra praktiskt De gillar ny teknik Det gick mycket bra att se i 3D Känsla av add-on 13

14 SPELIFIERING Spelifiering som undervisningsstrategi kan användas för att skapa inre motivation och engagemang hos elever Nyttja spelmekanismer, såsom t.ex. nivåer och belöningar, skapa problemlösande utmaningar som leder till ledtrådar, som i sin tur leder till nya ledtrådar och nya utmaningar för att komma vidare i lärandet (eng: level up) SPELIFIERINGSPROJEKT 6 ingenjörsstudenter utvecklade en undervisningsmodul för gymnasiets kemi/biologi (biokemi, proteinsyntes) Ett huvudproblem (monogen sjukdom, CF) Tre stationer som ger poäng som kan användas för att köpa ledtrådar till huvudproblemet 1. Film om proteinsyntesen + Memory 2. Film specifikt om translationen + Pictionary på SmartBoard 3. Molekyl-quiz via VR (app Molecule 3D, ree&hl=en) 14

15 EPA Hur tänker ni att man kan använda digitala verktyg i er undervisning? Vad behöver era blivande kollegor (våra lärarstudenter) med sig från utbildningen? Hur kan universitet och skola samarbeta för att utveckla allas digitala kompetens? 15

16 LÄROMEDELSPROJEKT Svenska Nationalkommittén för Kemi, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet Kemi i kontext - ett nätbaserat fritt tillgängligt läromedel i kemi för högstadiet Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) står bakom projektet Projektledare: Ulf Ellervik, Karolina Broman, Linda Lindberg Ett tal kemiforskare skriver ursprungstexten som vi anpassar nivåmässigt, vetenskapligt, språkligt, didaktiskt Referensgrupper (lärare, kemiindustrin, internationella didaktikforskare) Texter, filmer, bilder/figurer, uppgifter/laborationer 16

17 KONTEXTBASERAT? Kontext sammanhang som utgångspunkt Intressant och relevant anknytning för eleverna Need-to-know, viktigt med ämneskunskaper Min forskning: Läkemedel/energidrycker/bränslen/fetter/choklad Öppna uppgifter viktigt, spännande, givande, lärorikt, ovant 17

18 HUR KAN MAN ANVÄNDA DETTA? Som ett vanligt läromedel Tydlig anknytning till kursplanen (de tre förmågorna, centralt innehåll) Relevant för eleverna Uppdaterat, nyskrivet Digitalt och gratis Som extramaterial För elever För andra intresserade TACK! Kontakta mig gärna! 18

19 SYFTEN MED LABORATIONER Syften och tillfälligheter i högstadie- och gymnasielaborationen: En studie om hur elever handlar i relation till aktivitetens mål (Anderhag m fl, 2014) diskuterar närliggande och övergripande syften utifrån ett ämnesfokus: Praktiska inslag kan således vara positiva avbrott snarare än något som är intressant och meningsfullt i sig själv (Abrahams, 2009). Illa planerade laborationer fokuserar ofta på genomförandeprocesser (Berry, Mulhall, Gunstone & Loughran, 1999), de riskerar att förvirra mer än klargöra (Hofstein & Lunetta, 2004; Wellington, 2005) och har enbart en liten betydelse för elevernas lärande (Abrahams & Millar, 2008; Hofstein & Lunetta, 2004). NÄRLIGGANDE OCH ÖVERGRIPANDE SYFTEN Elektrokemi åk 9 och Newtons andra lag gymnasiet Närliggande och övergripande syften där de första betecknar de mer elevorienterade målen (t.ex. att beskriva utseendet på ett blad) och de senare de mer överordnade målen läraren har med lektionen eller undervisningen (t.ex. att eleverna ska kunna skilja på olika ekologiska anpassningar hos växter). Mål-i-sikte, något mer konkret Delaktighet meningsfullt Ur vårt lärarperspektiv kan eleverna förefalla vara delaktiga då de jobbar aktivt med den uppgift vi gett dem. En närmare analys visar dock att det under laborationen uppträder nya, oväntade saker som de behöver hjälp med att inordna och göra kontinuerliga med det aktiviteten syftar mot. 19

KEMI OCH MAT I TEORI OCH PRAKTIK

KEMI OCH MAT I TEORI OCH PRAKTIK KEMI OCH MAT I TEORI OCH PRAKTIK Didaktiska och laborativa uppgifter för kemiundervisningen Karolina Broman, Umeå universitet Jenny Olander och Cecilia Stenberg, KRC PRESENTATION AV OSS OCH PASSETS INNEHÅLL

Läs mer

Svar på diskussionsfrågorna om kemiläraryrket

Svar på diskussionsfrågorna om kemiläraryrket Svar på diskussionsfrågorna om kemiläraryrket 1. Vad tror du kan motivera elever att intressera sig för kemi, att läsa kemi och kanske bli kemilärare? a. Anknytning till verkligheten och konkreta yrken.

Läs mer

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Programmering i matematik och teknik i grundskolan Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program november 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Undervisning och lärande i lab-salen

Undervisning och lärande i lab-salen Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Programmering i matematik och teknik i grundskolan Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program oktober 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook. LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Skolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017

Skolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017 Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska

Läs mer

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning Program september 2017 09.30 Styrdokumentsförändringar och presentation av moduler 10.15 Paneldebatt: Varför ska våra elever lära sig programmering?

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014 NT-satsningen Nat Fuengirola 8 nov 2014 Naturvetenskap och teknik i svenska skolan Vad är problemet? Hur ska det åtgärdas? Hur har det gått? Och hur kan svenska utlandsskolor dra nytta av NT-satsningen?

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

Måndag 9 oktober. 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1

Måndag 9 oktober. 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1 Måndag 9 oktober 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1 W1:1 Undervisning och lärande i skolträdgården (F-6) DAWN SANDERS, Inst.för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Lärare, trädgårdsmästare

Läs mer

Likvärdig bedömning av laborationer. Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund

Likvärdig bedömning av laborationer. Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund Likvärdig bedömning av laborationer Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund Likvärdig bedömning av laborationer Bakgrund Laborationsexempel från Katedralskolan

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man?

Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe Teknikdidaktisk forskning En definition Forskning som behandlar: hur man lär sig förmågor

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet

Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler Kartläggning

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017 Handledarutbildning NT Arlanda den 3 maj 2017 Digital kompetens i styrdokumenten Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: Förstå hur digitalisering

Läs mer

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar Olof Andersson, Christian Magnusson Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger Regional Teknikkonferens Västerås 2016-09-29 Johnny Häger johnny.hager@skolverket.se 0733-77 36 49 Johnny Häger Bor strax utanför Uppsala 4-9 Ma/No-Tk lärare Lärarutbildare UU i Teknik, Naturvetenskap

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17 NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (7) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6KE100, 6KE101, 6BI100, 6BI101, 6FY100, 6FY101 Ifall kursen i allt

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Handledarguide Hållbar utveckling

Handledarguide Hållbar utveckling Ämnesövergripande Grundskola åk 7-9 Modul: Hållbar utveckling Handledarguide Hållbar utveckling Claes Malmberg och Anders Urbas, Högskolan i Halmstad. Helen Hasslöf, Malmö högskola. Cecilia Caiman och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet 2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna

Läs mer

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK F-5 PÅSKBERGSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 3, december 2013

PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 3, december 2013 PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 3, december 2013 TIDIGARE AKTIVITETER 2010, 16-18 december - PROFILES sjösätts 2012, February, KaU blir en del av PROFILES 2012, 12-17 Februari konsortiummöte i Ein Gedi, Israel

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment

Läs mer

Statistik 11 300 människor i veckan Prognos 120 000 160 000 för 2015 170 000 för 2016 150-300 ensamma barn per dygn 23% är barn i skolåldern 25 000 40 000 till grund- och gymnasieskola Till detta kommer

Läs mer

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar Anna-Karin Björling, Planeringsavdelningen, Stockholms universitet Samverkanskonferensen 2013-10-10 Syfte Likvärdighet vad gäller förväntade studieresultat

Läs mer

Att leda kollegialt lärande

Att leda kollegialt lärande Att leda kollegialt lärande 2019-06-04 Program 4 juni 10.00 10.45 Information om utbildningen och kompetensutvecklingsmodellen Skolverket 10.50 12.00 Det kollegiala lärandet, förväntningar & rollfördelning.

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Idag Handledarrollen Statsbidraget Nytt i modulerna Kompetensutvecklingsmodellen Läslyftets utvärdering Diskussion Aktuellt Frågor Många handledare!

Läs mer

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Skolverkets arbete med skolans digitalisering Skolverkets arbete med skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Övergripande mål Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

Flippat lärande. högstadiet

Flippat lärande. högstadiet Flippat lärande på högstadiet Flippat klassrum Ny metod? Bergman/Sams 2007 Spridning! Traditionell undervisning: Kommer först Genomgång Hemläxa Flippad undervisning: Kommer först Förberedelser, Genomgång,

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal Skoldatatek i utveckling - 130206 Skoldatatek i utveckling Organisationsutveckling Kompetensutveckling Ledning Pedagoger Olika delar i verksamheten Mål &strategier Utvärdering Hur bygger vi ut kompetensen

Läs mer

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017 Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017 Arbete med anknytning till matematiklyftet Filmer Nya moduler: Matematikundervisning med digitala verktyg II Matematikdidaktik och specialpedagogik

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet

Läs mer

Övningsskoleprojektet

Övningsskoleprojektet Övningsskoleprojektet Med start ht-14 kommer Grundlärarprogrammets studenter på campus att ingå i en försöksverksamhet med övningsskolor för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Projektledare Annelie Bodén

Läs mer

Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi

Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi Henrik Carlsson Tove Mejer Helga Stensson Program 09.30 12.00 10.45 11.00 Paus 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.00 Valbart pass 1 14.00 14.30 Skapa goda förutsättningar

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur uppfattas kemi? Kemi är Tråkigt Svårt Onödig kunskap Kul att laborera men tråkigt att skriva rapporter Traditionsbunden undervisning

Läs mer