HUR KAN KEMIDIDAKTISK FORSKNING OM LABORATIONER OCH DIGITALA VERKTYG VARA RELEVANT FÖR LÄRARE OCH ELEVER?
|
|
- Jan-Olof Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HUR KAN KEMIDIDAKTISK FORSKNING OM LABORATIONER OCH DIGITALA VERKTYG VARA RELEVANT FÖR LÄRARE OCH ELEVER? Karolina Broman, Umeå universitet DETTA PASS Vad är (kemi)didaktisk forskning? Varför är det relevant? 1. Laborationer 2. Digitala verktyg 3. Nytt kemiläromedel på gång Tack för en fantastiskt trevlig dag med er! Här kommer min presentation (har plockat bort en hel del bilder, dels av upphovsrättsliga skäl, dels pga storleken på filen). Ni får väldigt gärna höra av er med frågor, funderingar och åsikter. Om ni vill vara med i bokprojektet i lärarpanelen, skicka ett mejl! Lycka till med er fortsatta vecka i Gävle! J /Karolina 1
2 VARFÖR FORSKNING? Skollagen (1 kap, 5 ) säger: Utbildningen (och därmed undervisningen) ska bygga på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet Vetenskap: Utbildningsvetenskaplig forskning Pedagogisk forskning Ämnesdidaktisk forskning Evidens-baserad (stöd, belägg; inte bevis) BEPRÖVAD ERFARENHET Skolverkets definition: beprövad erfarenhet är kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad. Att en eller ett fåtal skolor arbetar på ett visst sätt kan därmed inte benämnas som beprövad erfarenhet utan man kan då istället tala om t.ex. lärande exempel. 2
3 KEMIDIDAKTISK FORSKNING Naturvetenskapernas didaktik Sputnik-chocken 1957, rymdkapplöpning NV-didaktisk forskning först i USA Sverige 1970-talet Göteborgs universitet Idag bedriver flera större universitet NV-didaktisk forskning NATDID: Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik Nationella resurscentrum (ex KRC, Vad? (innehåll) Varför? (syfte) Hur? (metoder) VAD KAN MAN SÄGA OM Hodson (1988) ser begreppen som delmängder av varandra (se figur 1). LABORATIONER? Experimentet är en delmängd av laborationen som är en delmängd av det praktiska arbetet som i sin tur kan ses som en av flera undervisnings- och inlärningsformer. Enligt Hodson (1988) behöver praktiskt arbete inte betyda att Väl beforskat eleverna jobbar laborativt, utan kan innebära att läraren genomför demonstrationer, eller låter eleverna arbeta med t.ex. skrivuppgifter, collage, Kärt barn har många namn laborationer, experiment, rollspel ellerarbetssätt, söka information i biblioteket. Hodson betraktar här alla aktiviteter praktiskt arbete, undersökande naturvetenskapligt och inlärningsmetoder där eleven är aktiv som praktiskt arbete. arbetssätt Undervisings* metoder* Hands-on Minds-on Prak1skt*arbete* Labora1v*arbete** Experiment* (Hult, 2000 från Hodson, 1998) 2015)av begrepp som Figur 1: Bearbetad bild från Hodson (1988), som(andersson, illustrerar kategorisering används i laborationssammanhang. Abraham och Reiss (2012) använder sig av en något striktare definition av den vanligt förekommande termen praktiskt arbete, genom att betrakta begreppet som en övergripande term som refererar till all typer av naturvetenskaplig undervisning och lärande där elever som jobbar ensamma eller små grupper hanterar utrustning och/eller observerar verkliga föremål och material. I denna uppsats inkluderar jag med termen laborativt arbete allt det som Abrahams och Reiss definierar som praktiskt arbete. 1.2 Kvantitativ pilotstudie I den här delen kommer genomförandet och resultatet av en separat kvantitativ pilotstudie att presenteras för att därefter diskuteras tillsammans med de tre 3
4 VAD ÄR VAD? Hult (2000) definierar experimentet som en aktivitet där den studerande erbjuds möjligheter att pröva eller bekräfta en tanke eller en teori. Laborationen kan enligt Hult (2000) likställas med experimentet men kan även ha till syfte att illustrera något, vilket kan vara en teori likaväl som ett förlopp. Definitionen av praktiskt arbete blir en utvidgning av begreppen experiment och laboration genom att eleven här inte enbart är en passiv åhörare eller observatör. Laborationsmomentet innebär aktiva elever och lärare som organiserar och observerar. Sant? FRIHETSGRADER Tabell 6: Fyra nivåer av frihetsgrader (Schwab, 1962) Frihetsgrad Problem Metod Resultat Nivå 0 Givet Given Givet Nivå 1 Givet Given Öppet Nivå 2 Givet Öppen Öppet Nivå 3 Öppet Öppen Öppet Hands-on Minds-on 4
5 EXEMPEL Relativt sluten laboration, från ett gammalt övningshäfte: Blanda bakpulver med vatten. Vad händer? Bubblorna som uppkommer beror på en gas. Vilken? Koldioxiden som bildas sänker ph när den blandas med vatten. Varför? Syran kolsyra används till Relativt öppen laboration, från NP kemi (2013): Vilket av de tre fasta ämnena koksalt, bikarbonat eller socker har bäst neutraliserande förmåga när de blandas i en sur lösning? VARFÖR LABORERA? Laborationens sju syften enligt Håkan Hult (2000) 1. Kompletterar teorin, visar tillämpning av teorin 2. Utvecklar en analytisk och kritisk förmåga 3. Hjälper eleverna till ett meningsfullt lärande 4. Underlättar förståelsen för vetenskapligt arbete 5. Ger färdigheter att använda tekniker som används inom naturvetenskapen 6. Motiverar till fortsatta studier 7. Utvecklar den sociala kompetensen och den kommunikativa förmågan 5
6 HUR TÄNKER NI KRING SYFTEN? Tänk på en klassisk laboration du brukar göra Vilka syften har du med denna? Hults 7 eller andra? Hur blir eleverna medvetna om dina syften? Lärarens intentioner elevernas upplevelse EPA (enskild 2 min, par 4 min, alla 8 min) VAR KAN MAN LÄSA MER? Skolverkets Lärportal, moduler om grundskolans förmågor, kommunikation & språk i NV-undervisningen, NVs karaktär och arbetssätt, samt modeller och representationer 6
7 VAR KAN MAN LÄSA MER? Nordina: artiklar främst om nordisk NV-didaktisk forskning, många texter på svenska ( Chemistry Education Research and Practice, CERP, kräver inloggning, hör av er om ni är intresserade av någon artikel Origo (tyvärr nedlagd, Skolporten ( Pedagogiska magasinet ( Skola&samhälle ( Kollegialt lärande, kanske tillsammans med förstelärare Starta läsecirkel via någon NATDID-ambassadör? NATDID Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik NATDID:s uppgift är att stödja skolutvecklingen på nationell nivå inom naturvetenskap och teknik genom att sprida resultat från aktuell didaktisk forskning till dem som är verksamma i skolan. Linköpings universitet, campus Norrköping, föreståndare Karin Stolpe 7
8 NATDID NATDID-ambassadörer Umeå Stockholm Göteborg Malmö Linnéuniversitetet (Kalmar) Mittuniversitetet (Sundsvall) Karlstad Mälardalens högskola (Eskilstuna), ej ht Kontakta oss väldigt gärna! NATDID Avhandlingar inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik Professionsvetenskapliga artiklar med lärarröster 8
9
10 DIGITALA VERKTYG Från i höst, i kursplanerna mer tydligt Syfte: Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Centralt innehåll (7-9): Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier. DIGITALA VERKTYG Power Points Elever antecknar på datorn Digitala källor (Googla) YouTube-filmer Virtual reality (VR) / Augmented reality (AR) Spelifiering (gamification) 10
11 VISUALISERINGAR Ex YouTube, är allt där korrekt? Sök på fotosyntes, 3120 resultat (dvs från Sverige) Titta på en film Låg elevaktivitet DIGITALA LABORATIONER PhET: Simuleringar i naturvetenskap Startades 2002 av Nobelpristagaren Carl Wieman (fysik) 11
12 DIGITALA LABORATIONER Go Lab: VR(VIRTUAL REALITY)-PROJEKT Universitetsstudenter (bl a blivande lärare) får träna sin spatiala förmåga Se molekyler Växla mellan 2D och 3D 12
13 EduChem: appar även för skolan 2-klorobutan Omeprazol ENKÄTRESULTAT Innan workshopen: Studenterna beskriver positiva möjligheter med VR, de ska se molekylerna på riktigt Har dock svårt att uttrycka sig (ex vrida molekyler för att se hur de ligger i planet, se hur de sticker ut eller inte, se molekylernas plan, bra för att förstå molekyler ) Möjliga utmaningar är det praktiska, logistiska, ovana Vissa tycker att växling mellan 2D och 3D är enkelt, andra svårt Efter workshopen: Fungerade bra praktiskt De gillar ny teknik Det gick mycket bra att se i 3D Känsla av add-on 13
14 SPELIFIERING Spelifiering som undervisningsstrategi kan användas för att skapa inre motivation och engagemang hos elever Nyttja spelmekanismer, såsom t.ex. nivåer och belöningar, skapa problemlösande utmaningar som leder till ledtrådar, som i sin tur leder till nya ledtrådar och nya utmaningar för att komma vidare i lärandet (eng: level up) SPELIFIERINGSPROJEKT 6 ingenjörsstudenter utvecklade en undervisningsmodul för gymnasiets kemi/biologi (biokemi, proteinsyntes) Ett huvudproblem (monogen sjukdom, CF) Tre stationer som ger poäng som kan användas för att köpa ledtrådar till huvudproblemet 1. Film om proteinsyntesen + Memory 2. Film specifikt om translationen + Pictionary på SmartBoard 3. Molekyl-quiz via VR (app Molecule 3D, ree&hl=en) 14
15 EPA Hur tänker ni att man kan använda digitala verktyg i er undervisning? Vad behöver era blivande kollegor (våra lärarstudenter) med sig från utbildningen? Hur kan universitet och skola samarbeta för att utveckla allas digitala kompetens? 15
16 LÄROMEDELSPROJEKT Svenska Nationalkommittén för Kemi, anslag om 4,5 miljoner kronor för projektet Kemi i kontext - ett nätbaserat fritt tillgängligt läromedel i kemi för högstadiet Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) står bakom projektet Projektledare: Ulf Ellervik, Karolina Broman, Linda Lindberg Ett tal kemiforskare skriver ursprungstexten som vi anpassar nivåmässigt, vetenskapligt, språkligt, didaktiskt Referensgrupper (lärare, kemiindustrin, internationella didaktikforskare) Texter, filmer, bilder/figurer, uppgifter/laborationer 16
17 KONTEXTBASERAT? Kontext sammanhang som utgångspunkt Intressant och relevant anknytning för eleverna Need-to-know, viktigt med ämneskunskaper Min forskning: Läkemedel/energidrycker/bränslen/fetter/choklad Öppna uppgifter viktigt, spännande, givande, lärorikt, ovant 17
18 HUR KAN MAN ANVÄNDA DETTA? Som ett vanligt läromedel Tydlig anknytning till kursplanen (de tre förmågorna, centralt innehåll) Relevant för eleverna Uppdaterat, nyskrivet Digitalt och gratis Som extramaterial För elever För andra intresserade TACK! Kontakta mig gärna! 18
19 SYFTEN MED LABORATIONER Syften och tillfälligheter i högstadie- och gymnasielaborationen: En studie om hur elever handlar i relation till aktivitetens mål (Anderhag m fl, 2014) diskuterar närliggande och övergripande syften utifrån ett ämnesfokus: Praktiska inslag kan således vara positiva avbrott snarare än något som är intressant och meningsfullt i sig själv (Abrahams, 2009). Illa planerade laborationer fokuserar ofta på genomförandeprocesser (Berry, Mulhall, Gunstone & Loughran, 1999), de riskerar att förvirra mer än klargöra (Hofstein & Lunetta, 2004; Wellington, 2005) och har enbart en liten betydelse för elevernas lärande (Abrahams & Millar, 2008; Hofstein & Lunetta, 2004). NÄRLIGGANDE OCH ÖVERGRIPANDE SYFTEN Elektrokemi åk 9 och Newtons andra lag gymnasiet Närliggande och övergripande syften där de första betecknar de mer elevorienterade målen (t.ex. att beskriva utseendet på ett blad) och de senare de mer överordnade målen läraren har med lektionen eller undervisningen (t.ex. att eleverna ska kunna skilja på olika ekologiska anpassningar hos växter). Mål-i-sikte, något mer konkret Delaktighet meningsfullt Ur vårt lärarperspektiv kan eleverna förefalla vara delaktiga då de jobbar aktivt med den uppgift vi gett dem. En närmare analys visar dock att det under laborationen uppträder nya, oväntade saker som de behöver hjälp med att inordna och göra kontinuerliga med det aktiviteten syftar mot. 19
KEMI OCH MAT I TEORI OCH PRAKTIK
KEMI OCH MAT I TEORI OCH PRAKTIK Didaktiska och laborativa uppgifter för kemiundervisningen Karolina Broman, Umeå universitet Jenny Olander och Cecilia Stenberg, KRC PRESENTATION AV OSS OCH PASSETS INNEHÅLL
Läs merSvar på diskussionsfrågorna om kemiläraryrket
Svar på diskussionsfrågorna om kemiläraryrket 1. Vad tror du kan motivera elever att intressera sig för kemi, att läsa kemi och kanske bli kemilärare? a. Anknytning till verkligheten och konkreta yrken.
Läs merProgrammering i matematik och teknik i grundskolan
Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program november 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merUndervisning och lärande i lab-salen
Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Läs merRegional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merEtt undersökande arbetssätt
Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare
Läs merProgrammering i matematik och teknik i grundskolan
Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program oktober 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Läs merEn undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!
En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Läs merSkolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Läs merProgrammering i gymnasieskola och vuxenutbildning
Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning Program september 2017 09.30 Styrdokumentsförändringar och presentation av moduler 10.15 Paneldebatt: Varför ska våra elever lära sig programmering?
Läs merVetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merNT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014
NT-satsningen Nat Fuengirola 8 nov 2014 Naturvetenskap och teknik i svenska skolan Vad är problemet? Hur ska det åtgärdas? Hur har det gått? Och hur kan svenska utlandsskolor dra nytta av NT-satsningen?
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.
Läs merMatematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare
Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen
Läs merMåndag 9 oktober. 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1
Måndag 9 oktober 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1 W1:1 Undervisning och lärande i skolträdgården (F-6) DAWN SANDERS, Inst.för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Lärare, trädgårdsmästare
Läs merLikvärdig bedömning av laborationer. Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund
Likvärdig bedömning av laborationer Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund Likvärdig bedömning av laborationer Bakgrund Laborationsexempel från Katedralskolan
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merTeknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man?
Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe Teknikdidaktisk forskning En definition Forskning som behandlar: hur man lär sig förmågor
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merTvå Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet
Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler Kartläggning
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merHandledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017
Handledarutbildning NT Arlanda den 3 maj 2017 Digital kompetens i styrdokumenten Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: Förstå hur digitalisering
Läs merNationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson
Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar Olof Andersson, Christian Magnusson Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Läs merLMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng
LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merRegional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger
Regional Teknikkonferens Västerås 2016-09-29 Johnny Häger johnny.hager@skolverket.se 0733-77 36 49 Johnny Häger Bor strax utanför Uppsala 4-9 Ma/No-Tk lärare Lärarutbildare UU i Teknik, Naturvetenskap
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merWow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap
Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms
Läs merTillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun
Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling
Läs merNO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17
NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merSammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Sid 1 (7) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6KE100, 6KE101, 6BI100, 6BI101, 6FY100, 6FY101 Ifall kursen i allt
Läs merTeknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merLNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merHandledarguide Hållbar utveckling
Ämnesövergripande Grundskola åk 7-9 Modul: Hållbar utveckling Handledarguide Hållbar utveckling Claes Malmberg och Anders Urbas, Högskolan i Halmstad. Helen Hasslöf, Malmö högskola. Cecilia Caiman och
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merRagnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet
2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna
Läs merUtbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Läs merSTUDIEDAG OM IT & LÄRANDE
VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK F-5 PÅSKBERGSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam
Läs merKopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan
Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merPROFILES KaU nyhetsbrev, nr 3, december 2013
PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 3, december 2013 TIDIGARE AKTIVITETER 2010, 16-18 december - PROFILES sjösätts 2012, February, KaU blir en del av PROFILES 2012, 12-17 Februari konsortiummöte i Ein Gedi, Israel
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merStatistik 11 300 människor i veckan Prognos 120 000 160 000 för 2015 170 000 för 2016 150-300 ensamma barn per dygn 23% är barn i skolåldern 25 000 40 000 till grund- och gymnasieskola Till detta kommer
Läs merVFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar
VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar Anna-Karin Björling, Planeringsavdelningen, Stockholms universitet Samverkanskonferensen 2013-10-10 Syfte Likvärdighet vad gäller förväntade studieresultat
Läs merAtt leda kollegialt lärande
Att leda kollegialt lärande 2019-06-04 Program 4 juni 10.00 10.45 Information om utbildningen och kompetensutvecklingsmodellen Skolverket 10.50 12.00 Det kollegiala lärandet, förväntningar & rollfördelning.
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merKunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården
Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera
Läs merSkolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor
Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Idag Handledarrollen Statsbidraget Nytt i modulerna Kompetensutvecklingsmodellen Läslyftets utvärdering Diskussion Aktuellt Frågor Många handledare!
Läs merSkolverkets arbete med skolans digitalisering
Skolverkets arbete med skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Övergripande mål Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa
Läs merDigitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Läs merAtt använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merFlippat lärande. högstadiet
Flippat lärande på högstadiet Flippat klassrum Ny metod? Bergman/Sams 2007 Spridning! Traditionell undervisning: Kommer först Genomgång Hemläxa Flippad undervisning: Kommer först Förberedelser, Genomgång,
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merDIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN
ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merSkoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal
Skoldatatek i utveckling - 130206 Skoldatatek i utveckling Organisationsutveckling Kompetensutveckling Ledning Pedagoger Olika delar i verksamheten Mål &strategier Utvärdering Hur bygger vi ut kompetensen
Läs merIKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Läs merKursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Läs merKarin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017
Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017 Arbete med anknytning till matematiklyftet Filmer Nya moduler: Matematikundervisning med digitala verktyg II Matematikdidaktik och specialpedagogik
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merExempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2
Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Läs merÖvningsskoleprojektet
Övningsskoleprojektet Med start ht-14 kommer Grundlärarprogrammets studenter på campus att ingå i en försöksverksamhet med övningsskolor för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Projektledare Annelie Bodén
Läs merGöteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi
Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi Henrik Carlsson Tove Mejer Helga Stensson Program 09.30 12.00 10.45 11.00 Paus 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.00 Valbart pass 1 14.00 14.30 Skapa goda förutsättningar
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Läs merHur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC
Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur uppfattas kemi? Kemi är Tråkigt Svårt Onödig kunskap Kul att laborera men tråkigt att skriva rapporter Traditionsbunden undervisning
Läs mer