Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen VÄGPLAN, GRANSKNINGSHANDLING. Malung Sälens kommun, Dalarnas län

Transkript

1 VÄGPLAN, GRANSKNINGSHANDLING Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Malung Sälens kommun, Dalarnas län Planbeskrivning 1C Projektnummer , Ärendenummer TRV 2015/ Yta för bild OBS!! strukturen i denna mall är tagen från rapporten Planläggning av vägar och järnvägar avsnitt 9.3 Vägplan och järnvägsplan och beskrivningen måste anpassas till projektet

2 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0 Trafikverket Postadress: Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Vägplan Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Författare: WSP Sverige AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/99333 Projektnummer: Version: 1,0 Kontaktperson: Kristina Wilander-Lindström 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL FÖRUTSÄTTNINGAR DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET SAMLAD BEDÖMNING ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING FORTSATT ARBETE GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR

4 1. Sammanfattning Denna planbeskrivning hör till vägplan för väg 1053 Flygplatsvägen Sälen, Dalarnas län. En planerad utbyggnad av befintlig flygplats över väg 1053 vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, innebär att väg 1053 får en ny dragning. Tidigare utredningar har resulterat i en lokalisering av ny väg 1053 söder om framtida flygplats. Vägen är idag en förbindelse mellan väg 66 i öster och väg 1047 i väst. Vägen fungerar som en transportled för arbetspendlare och transporter mellan Rörbäcksnäs och Sälenfjällen men förbinder även transporter mellan Norge och Sälenfjällen. Det statliga huvudmannaskapet kommer att upphöra för befintlig väg Ansvaret för drift och underhåll ska lämnas över till annan huvudman. När den planerade flygplatsen byggs kommer befintlig väg 1053 stängs av på båda sidor om den planerade flygplatsen och genomfart kommer inte vara möjlig. Scandinavian Mountains Airport AB ansvarar för en temporär trafiklösning om befintlig väg 1053 stängs av för genomfart innan ny väg 1053 öppnas för trafik. Den nya vägen planeras för två körfält med en total vägbredd på 8,0 meter och referenshastighet på 80 kilometer per timme. Befintlig sträckning har en varierande vägbredd på 7-7,5 meter och en tillåten hastighet på 70 kilometer per timme. Ett planalternativ har tagits fram som omfattar ett nytt vägområde för ny väg 1053 samt ytor för tillfällig nyttjanderätt (bl.a. byggvägar samt ytor för massupplag). Planalternativet omfattar bland annat två broar (över Sittan och Stora Tandån), en kontrollplats med parkeringsplatser och en cirkulationsplats strax sydväst om den planerade flygplatsen. Planförslaget för ny väg 1053 ligger inom ett produktionsskogsområde ett våtmarksområde. Länsstyrelsen Dalarna har samt beslutat att detta projekt antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägplanens miljökonsekvensbeskrivning godkändes av Länsstyrelsen Dalarna Miljökonsekvenserna bedöms bl.a. vara att: - Mark tas i anspråk och torv kommer att schaktas ur inom våtmarksområden. - Vägen blir dominerande i landskapet som utgörs av produktionsskog och våtmark med inslag av höga värden för naturmiljö, och rekreation och friluftsliv. - Massor och energi kommer att användas. Återanvändning av uppgrävda massor inom projektet eftersträvas, men projektet beräknas resultera i ett visst underskott av fyllnadsmaterial samt ett stort överskott av torv. Trafiksäkerheten förbättras i planförslaget, för samtliga trafikslag jämfört med befintlig väg Den nya vägen föreslås få en bredare sektion, säkrare sidoområden och god geometrisk standard. Belysning kommer att finnas vid ny väg 1053 anslutningar till befintliga vägar samt vid cirkulationsplatsen som ansluter mot flygplats och etableringsområdet för handel. Enligt de samhällsekonomiska beräkningarna minskar antalet döda och svårt skadade marginellt (det har inte skett olyckor med döda eller 4

5 svårt skadade innan på sträckan) medan antalet egendomsolyckor minskar med 2-3 olyckor per år. Förväntad tid för fastställelsebeslut är vintern år 2017/2018. Avsikten är att byggnation ska påbörjas under år 2018 och byggtiden bedöms bli ca 1,5 år. Kostnaden för projektets genomförande bedöms ligga mellan MSEK. Medel för att bygga ny väg 1053 kommer att finansieras via länsplanen. 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Bakgrund Scandinavian Mountains Airport AB (tidigare Sälen-Trysil Airport AB) planerar att anlägga en meter lång landningsbana, vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Flygplatsen ligger i södra delen av det svenska fjällområdet i nära anslutning till den norska gränsen, se figur 2.1 Den planerade förlängningen av banan kommer att korsa befintlig länsväg 1053, nordost om nuvarande bana, se figur 2.1. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa befintlig väg 1053 krävs omlokalisering av väg 1053 till ett läge anpassat till de nya förutsättningarna i området. Figur 2.1. Vägplanens geografiska läge i förhållande till Sälen, Malung och övrig bebyggelse, riksgränsen mot Norge samt allmänna vägar. 5

6 Tidigare utredningar och beslut Åtgärdsvalsstudie och tillämpning av fyrstegsprincipen En åtgärdsvalsstudie har utförts, (Åtgärdsvalsstudie - Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? ). Inom arbetet med åtgärdsvalsstudien genomförde Trafikverket två workshops med följande berörda aktörer och intressenter: allmänheten, Rörbäcksnäs byalag, Region Dalarna, Malung- Sälens kommun, Handelskammaren, Skistar, Destination Sälenfjällen, Lima Besparingsskog samt Länsstyrelsen. Under arbetet med åtgärdsvalsstudien beaktades förslag där den nya vägsträckningen skulle förläggas norr alternativt söder om landningsbanan, ledas under landningsbanan alternativt korsa landningsbanan. Förslagen utvärderades utifrån säkerhetsaspekter och kostnader. Åtgärdsvalsstudien resulterade i slutsatsen att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om den planerade flygbanan, som är en steg 4-åtgärd enligt fyrstegsprincipen. Se även avsnitt 4.1 Val av lokalisering Samrådsunderlag och Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Vägplanens samrådsunderlag upprättades år (Samrådsunderlag, Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen, Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, Vägplan , rev , projektnummer ). Länsstyrelsen Dalarna fattade beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan (dnr ) och reviderat beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan (dnr ). Det innebär bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram som en del av vägplanen Samrådshandling val av lokalisering och Trafikverkets ställningstagande om lokalisering En lokaliseringsutredning för ny väg 1053 utfördes under våren-hösten år I den västliga delen av utredningsområdet utreddes tre alternativa vägkorridorer, Alternativ 1-3, och i den östliga delen en gemensam vägkorridor för Alternativ 1-3. Se även Samrådshandling- Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen. Malung-Sälens kommun, Dalarnas län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, projektnummer (Trafikverket 2016b). Trafikverkets ställningstagande anger att projektet ska drivas vidare enligt korridor 3 i den västliga delen och den gemensamma korridoren för alternativ 1-3 i den östliga delen. Se även avsnitt 4.1 Val av lokalisering Samrådshandling utformning av planförslag och miljökonsekvensbeskrivning Utformningen av planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen pågick under höstenvåren år 2016/2017. I januari år 2017 genomfördes samråd angående utformningen av planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen. Se Samrådshandling- Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen. Malung-Sälens kommun, Dalarnas län. Vägplan, utformning av planförslag och miljökonsekvensbeskrivning, projektnummer

7 Länsstyrelsens godkännande av vägplanens miljökonsekvensbeskrivning Vägplanens miljökonsekvensbeskrivning skickades in till Länsstyrelsen Dalarna för beslut om godkännande under våren år Länsstyrelsen Dalarna godkände vägplanens miljökonsekvensbeskrivning. Ändamål Ändamålet är att en ny väg 1053 byggs i enlighet med de transportpolitiska målen och att ny väg 1053 bidrar till en positiv regional och lokal utveckling där hänsyn tas till såväl fjällturismens behov som behoven hos boende i området. Projektmål Projektets effektmål är: Möjliggöra utbyggnad av flygplatsen (nordlig förlängning av rullbanan). Ökad trafiksäkerhet på (nya) väg Ökad fjällturism. Destinationen kan expandera och nya arbetstillfällen skapas. Restidsvinst mellan Rörbäcksnäs och Sälenfjällen och Sälen by (jämfört med befintlig restid). Ett övrigt projektspecifikt mål är: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. 7

8 Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 3. Förutsättningar Vägens funktion och standard Befintlig väg 1053 fyller funktioner för personbilstrafik och tung trafik. Väg 1053 är: - Viktig förbindelse till servicefunktioner och arbetsplatser för boende i Rörbäcksnäsområdet - Viktig förbindelse för fjällturismen sommar och vinter - En förbindelse till Norge - Rekommenderad led för farligt gods. Befintlig väg 1053 är cirka 7 kilometer lång och sträcker sig mellan väg 66 och väg 1047 ett par kilometer norr om Rörbäcksnäs. Flera anslutningsvägar finns till befintlig väg 1053, varav flera anslutningar är från bostadshus, några från skogsfastigheter och en från befintlig flygplats. Vägens bredd är cirka 7 meter. Väg 1053 är idag en så kallad bas 70-väg, det finns inga föreskrifter om annan hastighet idag. Befintlig väg 1053 har bärighetsklass 1 vilket är den högsta bärighetsklassen. Befintlig vägs geometriska utformning uppfyller ej god standard enligt gällande krav på vägars utformning. Befintlig väg 1053 kommer att stängas för genomfart förbi flygplatsen när denna byggs ut. Sträckorna fram till flygplatsen kommer att vara öppna, men genomfart förbi flygplatsen kommer ej att vara möjlig, se figur 3.2. Trafik och användargrupper Trafikverket utför kontinuerligt mätningar av trafikflöden längs det statliga vägnätet, den senaste redovisade mätningen på väg 1053 utfördes år Trafiken var då 350 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Andelen tung trafik var cirka 10 %. Trafikflöden på väg 66 mättes senast år 2014 och uppgick då till fordon per årsmedeldygn strax öster om Tandådalen, andelen tung trafik var cirka 7 %. Strax väster om anslutningen till väg 1053 uppmättes trafiken på väg 66 till 510 fordon per årsmedeldygn, andelen tung trafik 8

9 var cirka 10 %. Väg 66 har olika hastighetsgränser på sträckorna i området. På väg 1047, mellan väg 1053 och Rörbäcksnäs, uppmättes 430 fordon per årsmedeldygn år Andelen tung trafik var cirka 10 %. Se trafikflöden i figur 3.1. Figur 3.1 Trafikflöden, ÅDT. Källa: Trafikverket.se. Huvudman för kollektivtrafiken i Dalarna är Dalatrafik och väg 1053 trafikeras av landsbygdsbuss linje 315. Idag trafikeras linjen glest med turer, främst på skoldagar genom upphandlad skolskjuts med kollektivtrafiken. Från Rörbäcksnäs går en morgonbuss och en hem tidig eftermiddag via väg Det finns även en tur med förbeställning av kollektivtrafik (måste ringa och förboka minst två timmar innan avgång) mellan fjällanläggningarna och Rörbäcksnäs. Det finns en hållplats på aktuell vägsträcka vid Lilla Moberget. I området nära riksgränsen till Norge är vägnätet dåligt anpassat för gående och cyklande. Dock är dessa trafikantkategorier lågt förekommande. En tendens till ökat cyklande kan anas i området men det saknas mätningar för detta. Några särskilt anlagda gång- och cykelbanor finns inte, således är de oskyddade trafikanterna hänvisade till körbanan. På de flesta sträckor är dessutom vägrenen mycket smal eller obefintlig. I området finns särskilt anordnade snöskoterleder som används i hög grad vintertid. 9

10 Trafiksäkerhet Befintlig väg 1053 har en otillfredsställande standard vad gäller trafiksäkerhet på grund av att flera kurvor är tvära och siktförhållandena dåliga. Lutningen ned mot framförallt väg 1047 är dessutom för stor, vilket försvårar inbromsningen i korsningen. Under en tioårsperiod, mellan år till har en olycka rapporterats till STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition, ett nationellt informationssystem för olyckor inom transportsystemet dit polis och akutsjukhus rapporterar in olyckor). Det var en mötesolycka och två personer fick lindriga skador. Ytterligare en olycka med terrängmotorfordon finns registrerat i terrängen i området. Lokalsamhälle och regional utveckling Bebyggelse, befolkning och service Ingen bebyggelse finns inom vald korridor för ny väg Närmaste samlade bebyggelse finns i samhället Rörbäcksnäs söder om och i direkt anslutning till den västra delen av utredningsområdet. I Rörbäcksnäs bor cirka 200 invånare. I Mobergskölen, intill befintlig väg 1053 mellan Rörbäcksnäs och Sälen, finns tre bostadshus med anslutningsväg till befintlig väg I Lilla Moberget och intilliggande Orrlindan och Sollindan finns cirka 20 bostadshus med anslutningsvägar till befintlig väg Cirka 2 kilometer nordväst om utredningsområdet finns i Brunntjärnåsen, Ängesåsen och Handelskölen sammanlagt cirka 20 bostadshus, dock med anslutning till väg Se figur 3.2 I Rörbäcksnäs finns näringsverksamheter kopplade till turism i form av hotell, restaurang och caféverksamhet (Malung-Sälens kommun ). Turismen har blivit en allt viktigare näring i Rörbäcksnäs, framförallt under barmarksäsongen. Möjligheterna för friluftsliv kring Rörbäcksnäs och närheten till Sälenfjällen skapar en efterfrågan på logimöjligheter. I Rörbäcksnäs finns även en växande turismnäring som är knuten till cykelleder som utgår från Rörbäcksnäs. I dagsläget finns cirka 1100 bäddar i Rörbäcksnäs. Malung- Sälens kommun uppskattar i översiktsplanen att det fram till år 2025 utökas till mellan bäddar (Malung-Sälens kommun 2009). I Rörbäcksnäs finns servicefunktioner såsom matvarubutik med postkontor och ombud för systembolag och apotek. En bensinmack med kortbetalning ligger i anslutning till matvarubutiken. I samhället finns en förskola och en grundskola med fritidsverksamhet för år 1-5. Rörbäcksnäs flygplats har idag en bana utbyggd till en längd av cirka 1200 meter och bredd på cirka 30 meter. Närmaste vårdcentral finns i Sälen by på cirka 35 kilometers avstånd. Närmaste större arbetsplatser för boende i Rörbäcksnäs finns i Sälenfjällens skid- och turistanläggningar, Sälen by, Långflon, Malung och Trysil i Norge. Se figur

11 Figur 3.2. I figuren syns bostadsområden med anslutning till befintlig väg 1047 och väg 1053, markerade med blå ring Fjällturism Sälenfjällen har cirka besökare per år, varav flest besöker området under december-april. Antalet besökare under barmarkssäsongen ökar från år till år och satsningar görs för att Sälenfjällen ska vara en året-runt destination (Skistar 2016). Sälenfjällens turism- och skidanläggningar finns inom cirka 1-3 mils avstånd från Rörbäcksnäs. Riksgränsen till Norge finns cirka 5 kilometer väster om Rörbäcksnäs och närmaste större ort i Norge är Trysil som ligger cirka 4 mil från Rörbäcksnäs. Trysilfjällen är ett av Norges största skidområden och finns på cirka 4 mils avstånd från Rörbäcksnäs. Trysil liksom Sälen satsar på att var en året-runt destination (Skistar 2016) Planer och utvecklingstrend Fördjupad översiktsplan för Mobergskölen Flygplats Malung-Sälens kommun har tagit fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mobergskölen Flygplats. I planen beskrivs en korridor för ny väg Den fördjupade översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige och vann laga kraft Detaljplan Mobergskölen Terminal- och handelscenter Malung-Sälens kommun har tagit fram en detaljplan för Mobergskölen Terminal- och handelscenter. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige och vann laga kraft Se figur

12 Tillstånd till anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen Sälen-Trysil Airport AB (fr.o.m. september år 2014 Scandinavian Mountains Airport AB) har ansökt om tillstånd för anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen, Malung-Sälens kommun, se figur 3.3. Beslut om tillståndsansökan togs hos Nacka Tingsrätt, Mark och miljödomstolen, den (Mål nr Mark och miljödomstolen Nacka tingsrätt). Tillståndet har vunnit laga kraft. Den planerade nya flygplatsen med handelsområde bedöms innebära efterfrågan på nya bostäder. Rörbäcksnäs är även attraktivt för bosättning med hänsyn till friluftslivet och närheten till Sälenfjällens skidanläggningar (Malung-Sälens kommun 2014b). Detaljplan Rörbäcksnäs 28:1 m.fl. Malung-Sälens kommun har tagit fram en detaljplan för bostadsbebyggelse i Rörbäcksnäs. Detaljplanen vann laga kraft Se figur 3.3. Figur 3.3. I figuren syns Rörbäcksnäs, detaljplaner som finns i närområdet och den planerade utbyggnaden av flygplatsen Viktiga målpunkter Sälenfjällen är en viktig målpunkt då många boende i Rörbäcksnäs arbetspendlar till Sälenfjällens skid- och turistanläggningar. Sälen by är även en viktig målpunkt. I Sälen by finns närmaste vårdcentral, skola fr.o.m. år 6 för barn och ungdomar boende i Rörbäcksnäsområdet, m.fl. viktiga servicefunktioner. Viktiga målpunkter för fjällturismen bedöms vara Sälenfjällen, Trysilfjällen och planerad flygplats samt handelscenter i Rörbäcksnäs. Se figur Tillgänglighet Tillgängligheten mellan olika målpunkter som Rörbäcksnäs, större arbetsplatser och skid- och turistanläggningar är god för resande med bil. Mellan Rörbäcksnäs busstation 12

13 och väg 66 är väglängden cirka 9,4 kilometer och ungefärlig restid med bil cirka 9 minuter. Separerade gång- och cykelvägar till olika målpunkter saknas och oskyddade trafikanter blandas med biltrafiken på körbanan. Landskapet Landskapets översiktliga skala och struktur Vägområdet ligger inom ett lågfjällsområde som utgör den sydligaste delen av fjällkedjan. Topografin varierar mellan ett kuperat landskap i väst, vilket genomkorsas av svackor med mindre våtmarker, till flackare områden i öst där större myrmarker breder ut sig. Längst i öster reser sig landskapet åter och består till största del av produktionsskog. Ett fåtal vattendrag skapar avvattning och är viktiga stråk i landskapet. Hela området ingår i en större landskapsriktning från nordväst till sydöst och förstärks av de omgivande högre fjällen. Utredningsområdet är till stor del skogbeväxt vilket gör att utblickarna i landskapet i allmänhet inte är särskilt långa. Undantaget är den del om passerar myrmarken där föreslagen vägkorridor ger utblickar både mot norr och söder ut mellan de skogbeklädda holmarna. Landskapet som helhet är storskaligt med fjällryggar, öppna myrar och vidsträckta skogsområden. Produktionsskogarnas variation mellan hyggen, gallringsskogar och tätare skog liksom myrmarkernas variation skapar en mer småskalig mosaik i skogs- och myrlandskapet. För många upplevs området som en vildmark trots att kulturpåverkan genom skogs-bruk och småskaligt användande av myrmarken har förekommit under lång tid Landskapets karaktärsområden Karaktärsområde 1 Kuperad produktionsskog I vägkorridorens västliga del norr om Rörbäcksnäs finns åsformationer som bildar ett mosaikartat, stark kuperat landskap. Tillsammans med myrarna i dalsänkorna mellan åsarna, utgör det här området ett karaktärsstarkt landskap och bildar en tydlig gräns mot produktionsskogen och myrvidderna i öster. I detta område återfinns även rester av äldre stigar och stråk genom landskapet. En av dessa ligger till viss del i linje med föreslagen vägkorridor. Karaktärsområde 2 och 4 - Produktionsskog Produktionsskogen präglas till stor del av modernt skogsbruk med hyggen, ungskog och väl gallrade skiften som skapar mindre linjer i landskapet. Åldersspridningen på skogen varierar men skiften med äldre skog förekommer sparsamt. Områden för produktionsskogen ligger huvudsakligen på de isälvsavlagringar som höjer sig över myrmarkerna. Marken är mager och skogen består nästan uteslutande av tall. I anslutning till blötare marker är skogen glesare. Den magra marken gör att skogscyklerna blir långsammare. Delar av dessa områden upplevs på grund av markberedning efter hyggen som otillgängligt. Karaktärsområde 3 - Myrmark Myrlandskapet ligger i den östra delen av föreslagen vägkorridor och utgör en grundkaraktär för det fjällnära låglandet. Det kännetecknas av ett varierat, mosaikartat 13

14 landskap med olika typer av mossar och kärr. Våtmarkerna bildar mindre landskapsrum som ramas in eller genomkorsas av mindre öar av gles, näringsfattig tallskog som växer på backmorän. Siktlinjerna växlar från relativt långa där myren är öppen till kortare där de bryts av skogspartier och skogsklädda holmar. Delar av myren har låg och gles tallskog som har en viss genomsiktlighet. Karaktärsområde - Årum Stora Tandån och Sittan är de två största vattendragen inom planområdet. De har genom årens lopp skurit sig i vindlande rörelser igenom landskapet och bildat dalgångar med avlagringar som på vissa områden bildar en mer kuperad terräng. Vattendragens sidoområden utgör viktiga ekologiska korridorer i landskapet. Längs med anslutande bäckar och i gränsen mot fast mark växter fuktskog och sumpskog med brynzoner av lövträd. Historisk har människan använt de stora vattendragen som transportled och för flottning. Rekreation och friluftsliv Riksintressen Vägplanen ligger inom en perifer del av ett riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken, Fjällvärlden från Transtrand i Dalarnas län till Treriksröset i Norrbottens län. Vägplanen angränsar även till ett område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken (området består av Transtrandsfjällen som är landets sydligaste fjällmassiv och en av landets intensivaste besökta vintersportort). Se figur 2.3. Figur 2.3 I figuren syns vägplanens geografiska läge i förhållande till de riksintressen som berörs. 14

15 Landskapet Planalternativet sträcker sig genom ett landskap som domineras av ett vidsträckt våtmarksområde där bebyggd miljö och infrastruktur känns långt bort och möjligheterna att uppleva tystnad och opåverkad natur är stor. Landskapet kan anses ha ett starkt symbolvärde för friluftslivet på grund av att det, som ovan redovisats, utgör en del av riksintresseområde för friluftslivet Friluftsleder I närheten av planalternativet finns stigar och markerade leder för skoter, vandring, skidor och cykel. Lederna sträcker sig i huvudsak mellan Rörbäcksnäs och Hundfjället. Leder finns både runt Hundfjället och över fjället. I Rörbäcksnäs finns cykelleder för mountainbike Fiske, jakt och bärplockning Planalternativet ligger inom Lima fiskevårdsområde. Stora Tandån med biflödet Sittan är populära fiskevatten. I Stora Tandån har fiskevårdsföreningen bedrivit restaurering av flertalet forsar för att återställa vattenmiljön efter timmerflottningen. Inom utredningsområdet bedrivs jakt, främst älgjakt. Jaktmarkerna inom området tillhör Malung Västra älgförvaltningsområde. I området finns goda möjligheter till att plocka bland annat hjortron, blåbär och lingon Skjutbana Strax söder om planalternativets anslutning till väg 1047 finns en skjutbana för jaktskytteträning. Naturmiljö Underlagsdata från Skogsstyrelsen (SKS) visar att det finns ett flertal sumpskogar i form av mosseskogar, fuktskogar och strandskogar inom utredningsområdet samt även skogliga naturvärden längs utredningsområdets västligaste kant. En stor del av utredningsområdet ligger i myrområdet Videskogskölen som vid Naturvårdsverkets nationella våtmarksinventering bedömdes ha högt naturvärde (värdeklass II). Planalternativet passerar två vattendrag vilka omfattas av det generella strandskyddet. Framför allt vid Sittan fanns tydliga spår av bäver. Det kan inte uteslutas att även utter förekommer i Sittan, och då även i Stora Tandån, då utter tidigare har observerats intill Sittan. Den naturvärdesinventering som WSP genomfört under 2016 visar att området till stor del består av produktionsskog med inslag av öppna myrar. Produktionsskogen präglas av modernt skogsbruk med avverkade ytor, ung planterad skog och väl gallrade skiften. Skogar med mer naturlig åldersspridning förekommer, dock i mer sparsam omfattning. Områden för produktionsskogen ligger främst på fjällsluttningarna ned mot myrmarker och på de isälvslagringar som höjer sig över myrmarkerna. Här är marken mager och skogen utgörs nästan uteslutande av tall. Våtmarkerna är relativt stora sammanhängande områden med ett varierat mosaikartat landskap. I anslutning till dessa finns sumpskogar av framförallt björk eller gran samt uppstickande öar av 15

16 fastmark och tallskog. Det finns gott om döda, nydöda eller döende granar. Det finns även relativt gott om spår av äldre bränder på stubbar, högstubbar och på en del kvarstående träd. Flera områden med visst till högt naturvärde identifierades. Flera olika rödlistade eller skyddade arter identifierades, bland annat tretåig hackspett (NT) och ringlav (VU). Berg och jord Enligt SGU:s berggrundskarta underlagras jordarterna främst av sedimentära bergarter, samt ett stråk av basiska, vulkaniska bergarter inom utredningsområdet. Jorddjupen inom korridorerna förväntas ligga relativt djupt. Generellt är jorddjupet större än 10 meter över hela området enligt SGU:s jorddjupskarta, förutom vid enstaka platser där det finns ytnära berg. Enligt SGU:s jorddjupskarta finns det ytnära berg vid planerad brokonstruktion över Stora Tandån. Enligt SGU:s jordartskarta består jordlagerföljden av isälvssediment bestående av sand på sträckan mellan väg 1047 och Sittan. Från Sittan och cirka 100 meter österut går planförslaget över älvsediment bestående av sand som därefter övergår i kullig morän som vid utförda geotekniska undersökningar och platsbesök konstaterats vara blockrik både på ytan och i jorden. Planförslaget fortsätter över den kulliga moränen cirka 1,1 km och övergår därefter till morän med mindre ytliga block i cirka 1 km till strax efter Stora Tandån. Efter moränpartiet förekommer det myrmark med moränholmar på en sträcka av cirka 2,3 km. Därefter i planförslagets nordöstliga del fram till anslutningen av befintliga väg 1053 består jorden av morän. Våtmarkspartierna som finns inom planförslaget har generellt en mäktighet runt 1-3 meter med extremvärde på cirka 4 meter under markytan. Yt- och grundvatten Ytvatten Till utredningsområdet avvattnas ett stort avrinningsområde på cirka ha. Avrinningsområdet är framtaget av WSP med lantmäteriets NNH-höjddata till en punkt nedströms utredningsområdet. Det av WSP framtagna avrinningsområdet innefattar flera delavrinningsområden och tillhör huvudavrinnings-område Göta älv enligt Vatten Information Sverige (VISS 2016). Genom utredningsområdet rinner de två större vattendragen Sittan och Stora Tandån. Utöver dessa två vattendrag rinner även de tre mindre vattendragen Skärtjärnskällan, Gräsbäcken och Videskogskällan genom utredningsområdet. Sittan har en medelvattenföring (MQ) på 0,93m3/sekund och Stora Tandån 1,92 m3/sekund (SMHI 2015). Stora Tandån och Sittan omfattas av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten fastställda 2016 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Skärtjärnskällan rinner öster om Sittan från Skärtjärnen norr ut mot Stora Tandån och korsar planförslaget i nord-sydlig riktning. Gräsbäcken rinner söder ut från flygfältet ner mot Stora Tandån och korsar planalternativet i nordsydlig riktning. Gräsbäcken avvattnar flygfältets sydöstra delar. Flygfältets nordöstra delar avvattnas via ett grävt dikessystem norrut mot Blästbäcken och berör därmed inte planalternativet. Gräsbäcken är starkt påverkad av järnutfällningar. Enligt Lima Fiskevårdsområde går inte fisk upp i Gräsbäcken (Ramböll 2010). Videskogskällan ligger öster om Gräsbäcken 16

17 och korsar planförslaget i nord-sydlig riktning. Vattendraget rinner från Lilla Moberget och ner mot Stora Tandån. Dalälvens vattenvårdsförening har en provtagningsstation i Stora Tandån, där vattenprovtagning har utförts en gång i månaden under åren Resultaten visade på förhållandevis höga kvävehalter vissa vintermånader. Halterna kan förklaras av naturligt lägre flöden i ån samtidigt som belastningen på ån är större under skidsäsongen. Stora Tandån är recipient för reningsverk i Sälenfjällen som är hårt belastade under vintern. Detta ger generellt förhöjda föroreningshalter under vintermånaderna. I samband med vårfloden förbättras vattenkvaliteten. Stora Tandån har bedömts som ekologiskt känslig enligt Malungs-Sälens konsekvensbeskrivning för kommunens översiktsplan (Malung Sälens kommun 2009). Flödesvägar Utöver de ovan nämnda vattendragen finns det i utredningsområdet ett flertal flödesvägar. En flödesanalys är utförd i GIS, vilken visar var det finns mindre flödesvägar (lågpunkter) i terrängen där det kan rinna vatten vid hög nederbörd. Översvämningskartering och hydraulisk modell En översvämningskartering har genomförts i form av en datormodell som visar att de områden som riskerar att översvämmas vid skyfall främst ligger runt de större vattendragen. Både Stora Tandån och Sittan har en djupare fåra där vattnet normalt rinner och svämplan där vattnet kan stiga upp vid stora flöden. Denna översvämningskartering användes i ett tidigt skede av arbetet med vägplanen. För att kunna dimensionera broarna i planalternativet har dimensionerande vattennivåer tagits fram genom att upprätta en hydraulisk modell över Sittan och Stora Tandån. I denna modell har sedan de dimensionerande vattennivåerna tagits fram utifrån de dimensionerande flödena. Inför upprättandet av datormodellen har sektioner av vattendragen mätts in i fält för att få en så korrekt modell som möjligt. De dimensionerande vattennivåerna redovisas i vägplanens förslagsskisser för broar Grundvatten Planalternativet går över två olika grundvattenförekomster; en sand- och grusförekomster och en sedimentär bergförekomst som är utbredd längs med i princip hela väglinjen. Den sedimentära bergförekomsten befinner sig i Malung-Särna området. Uttagningsmöjlighet: l/h enligt SGU. Rörbäcksnäsåsen är av typen sandoch grusförekomst och går längst med ytvattenförekomsten Sittan. Rörbäcksnäsåsen är vidsträckt och berör nordvästra delen av Malung-Sälen kommun. Uttagsmöjlighet: l/s enligt SGU. Grundvattenförekomsten är utpekad i regional vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen Dalarna 2012). Planalternativet angränsar även till en grundvattenförekomst av typen sandgrusförekomst och i den östliga delen. Uttagningsmöjlighet: l/s enligt SGU. Grundvattenförekomsten är utpekade i regional vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen Dalarna 2012). De tre grundvattenförekomsterna omfattas alla av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten fastställda 2016 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt 17

18 Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Kommunala vattentäkter Det finns två kommunala vattentäkter cirka en kilometer söder om föreslagen väglinjes västligaste del. Den ena vattentäkten har tagits ur bruk på grund av kvalitetsproblem. Den nya vattentäkten anlades år Den nya vattentäktens förslag till primärt skyddsområde ligger cirka 1,2 kilometer söder om den västliga delen av planalternativet. Enskilda vattentäkter Det finns inga kända enskilda brunnar inom den valda vägkorridoren (SGU:s brunnsarkiv). I Rörbäcksnäs finns ett antal energibrunnar som inte berörs av planförslaget. Grundvattenförhållanden Grundvatten finns i marken över hela området. Inom projektet har ett antal grundvattenrör installerats i vilka grundvattennivåer har kontrollerats månadsvis. Våtmarker På den östra sidan om flygplatsen finns ett stort sammanhängande våtmarksområde där myrarna Videskogskölen och Björkmyran ingår. Flera skogsklädda moränholmar finns inom våtmarksområdet. Våtmarkerna i området tillförs med vatten från fjällen i nordost. Utförd översvämningskartering visar på mindre områden i myren där det kan bildas vattenspeglar vid hög nederbördsmängd. Utförd översvämningskartering visar på samma utbredning av vattenspeglar i våtmark som studerade ortofoton. Planförslaget bedöms totalt beröra cirka 100 kvadratmeter där det kan bildas vattenspeglar vid hög nederbördsmängd. Enligt utförd flödesanalys syns att dräneringsstråk som finns i våtmarken korsar planalternativet inom Videskogskölen och går parallellt med planförslaget inom Björkmyran. Flödesanalysen bygger på att avrinningen och flödesriktningarna styrs av topografin. Ett moränparti (fastmarkskulle) mellan Björkmyran och Videskogskölen separerar de två huvudsakliga flödesriktningarna. Uppmätta grundvattennivåer är relativt konstanta inom våtmarksområdet. Nivåskillnaden mellan rören avspeglar topografin, och flödesriktningen om de ligger inom samma hydrauliska indelningsområde. Området har inventerats inom ramen för den nationella Våtmarksinventeringen (VMI) som genomfördes år och bedömts ha ett högt värde. I Dalarnas VMI-rapport beskrivs att området omfattar olika typer av mossar och kärr av artfattig typ. Dominerande myrtyper är rismosse av hjortronristyp och mjukmattekärr. Myrarna är ofta svagt lutande och torra, men blötare flarkmyrar finns i lågt liggande partier som vid Rörbäcksnäs flygplats. Myrarna har ofta ett glest trädskikt av tall och bildar övergångar till tallmossar och skogskärr. Längs Stora Tandån finns sumpkärr med en del viden, tidigare slåttermarker. Längs bäckarna uppträder sumpskog. Mot fastmarken finns ofta bård av fukttallskog av s.k. globularistyp (Länsstyrelsen Dalarna 2016). Den inom projektet utförda naturvärdesinventeringen har visat att det finns mindre områden med påtagligt till högt naturvärde inom våtmarksområdet och ett antal rödlistade eller fridlysta arter identifierades. 18

19 Kulturmiljö En kulturarvsanalys, arkeologisk utredning steg 1 och en miljöarkeologisk analys har utförts inom arbetet med framtagandet av denna vägplan. I kulturarvsanalysen beskrivs kulturmiljön inom berört område mer detaljerat. Skogsmarken inom vald korridor har delvis en historisk läsbarhet då små diffusa spår efter främst äldre tiders skogsbruk och utmarksbrukande finns kvar. Området är sparsamt arkeologiskt inventerat och inga kända eller registrerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Några registrerade kulturmiljöer finns inte heller i Skogsstyrelsens webbkarta Skogens pärlor. Länsstyrelsen i Dalarnas län beslutade därför att en arkeologisk utredning (Länsstyrelsen diarienummer ) ska utföras i enlighet med 2 kap. Kulturmiljölagen. Utredningen utfördes i augusti Totalt framkom 2 fornlämningar och 15 övriga kulturhistoriska lämningar. Buller Bakgrundsnivåerna av buller inom utredningsområdet bedöms i nuläget vara låga då inga större bulleralstrande verksamheter finns och trafiken på vägarna inom utredningsområdet är låg. 4. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Val av lokalisering Åtgärdsvalsstudie Under arbetet med åtgärdsvalsstudien beaktades förslag där den nya vägsträckningen skulle förläggas norr alternativt söder om landningsbanan, ledas under landningsbanan alternativt korsa landningsbanan. Förslagen utvärderades utifrån säkerhetsaspekter och kostnader. Åtgärdsvalsstudien resulterade i slutsatsen att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om den planerade flygbanan, som är en steg 4-åtgärd enligt fyrstegsprincipen. Att flytta vägen till ett läge söder om den planerade flygbanan bedömdes vara bäst då det tillgodoser Sälen-Idre-Trysil-Engerdal-regionens långsiktiga utveckling, är framtidssäkert och avlastar fjällvägen. Att leda vägen under landningsbanan bedömdes medföra stora osäkerheter i kostnad. Att låta vägen korsa landningsbanan bedömdes för osäkert på grund av komplex tillståndsprocess. Att förlägga vägen norr om landningsbanan bedömdes vara ej framtidssäkert Utredningsområde Vägplanens utredningsområde är framtaget med åtgärdsvalsstudien samt Malung-Sälen kommuns fördjupade översiktsplan som grund. Trafikverket anser att det arbete som lagts ned i åtgärdsvalsstudien samt Malung-Sälen kommuns fördjupade översiktsplan på ett erfoderligt sätt visar att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om planerad utbyggnad av flygplatsen. Att förlägga ny väg 1053 längre ifrån flygplatsen skulle innebära att ytterligare en ny väg krävs för att ansluta flygplatsen till det övriga vägnätet. Två nya vägar skulle innebära större miljökonsekvenser och samhällskostnader jämfört med att förlägga ny väg 1053 med möjlighet för anslutning 19

20 från flygplatsen. Trafikverket har under arbetet som påbörjats med framtagande av denna vägplan för ny väg 1053 valt att utöka utredningsområdet något i den sydvästra delen jämfört med det geografiska område som åtgärdsvalsstudien och Malung-Sälen kommuns samrådshandling för fördjupad översiktsplan för Mobergskälen Flygplats med Airport centrum anger. Det något utökade utredningsområdet möjliggör bl.a. att ny väg 1053 kan bli kortare jämfört med om den läggs inom den korridor som beskrivs i åtgärdsvalsstudien. En anslutning närmare Rörbäcksnäs skulle även kunna ge positiva effekter för det lokala näringslivet. Anledningen till att utredningsområdet inte utökats så att det omfattar en befintlig mindre väg som finns strax söder om utredningsområdet är att det bedömts medföra ett alltför stort ingrepp i och påverkan på boendemiljön i Rörbäcksnäs att lägga ny väg 1053 i detta läge. Utredningsområdet utökades även något i den nordöstra delen på grund av att det under utredningsarbetet framkom att det var möjligt att förlägga ny väg 1053 mellan den planerade flygplatsens inflygningsljus, vilket innebär att vägen kan förläggas så att påverkan på våtmark blir mindre Lokaliseringsalternativ I vägplanens lokaliseringsutredning studerades tre olika vägkorridorer (Alternativ 1-3) väster om flygplatsen och en gemensam korridor för Alternativ 1-3 öster om flygplatsen (Trafikverket 2016). Trafikverket tog ställning till att driva arbetet med denna vägplan vidare enligt Alternativ 3 väster om flygplatsen och den gemensamma korridoren för Alternativ 1-3 öster om flygplatsen, se figur 4.1. Alternativ 3 bedömdes vara bättre än Alternativ 1 och 2 i åtta aspekter (Väg och Trafik, Berg och jord, Lokalsamhälle och regional utveckling, Naturmiljö, Kulturmiljö, Landskap, Klimatpåverkan och Ekonomi). Alternativ 3 i den västliga delen bedömdes även uppfylla projektets effektmål i högre grad än Alternativ 1 och 2. Figur 4.1 I figurens syns de alternativa korridorer som studerats, samt vald korridor. 20

21 Val av utformning av planförslaget Utformningen av planförslagets vägområde samt områden för tillfällig nyttjanderätt syns i figur 4.2. Se även plankartor, profiler, normalsektioner och illustrationskartor. Figur 4.2. I figuren syns utformningen av planförslagets vägområde samt områden för tillfällig nyttjanderätt Grundläggning inom fastmark Moränen i området domineras av en osorterad morän med sand, block, sten, och grus silt på större delen av vägsträckningen. Väster och öster om Sittan består jorden av isälvsmaterial, främst silt och sand. Grundläggningsmetoder utreds fortlöpande under projektets gång och tills de geotekniska utredningarna är fastställda. Grundläggning över fastmarkspartier kommer fyllning utföras med befintliga moränmassor från projektet. Inga indikationer på ytligt berg har identifieras längs vägsträckningen. Väster om Stora Tandån passerar vägen en kullig morän med en riklig blockighet Grundläggning och lokalisering inom våtmarksområdet Grundläggningsmetoderna massutskiftning och så kallad flytväg (byggande av väg på ostabil grund) har studerats. Flytväg innebär att där vägen passerar genom våtmarksområden grävs endast en liten del av torven ur inom vägområdet och en stabiliserad vägkropp byggs upp ovanpå den resterande torven. En flytande överbyggnadskonstruktion har förkastats på grund av att kravet för sättningar på vägen troligen frångås (längsgående sättningar blir med största sannolikhet större än gällande krav). Massutskiftning innebär att där vägen passerar genom våtmarksområden grävs torven ur inom vägområdet ned till underliggande friktionsjord. Återfyllnad med morän eller bergkross sker. 21

22 De två alternativa lokaliseringarna (Alternativ A och B) som studerats syns i figur 4.3. Figur 4.3 I figuren syns de två alternativa lokaliseringarna av ny väg 1053 inom vald korridor, som genomfördes under utformningen av planförslaget. Alternativ B har förkastats på grund av att: Grundläggningsmetoden flytväg förkastades, vilket medför en mycket större anläggningskostnad, en mer riskfylld arbetsmiljö under anläggningsskedet, längre anläggningstid, ett mycket större överskott av torv i Alternativ B än i Alternativ A. Alternativ B bedöms medföra en större klimatpåverkan då fler transporter krävs i och med den större torvschakten, samt att mer klimatpåverkande gaser frigörs vid schakt i torv än i Alternativ A. Alternativ B går längre ifrån befintliga eller planerade verksamheter än Alternativ A. Påverkan på det vidsträckta våtmarksområdet bedömdes bli större i Alternativ B än i Alternativ A. Det bedömdes vara möjligt att anpassa Alternativ A så att konsekvenser för identifierade naturvärden blir små Byggnadsverk Planalternativet omfattar två byggnadsverk som utgörs av broar över Sittan och Stora Tandån. 22

23 För Sittan studerades rambro i betong, plattbro i betong med ändskärmar, valvbåge i stål grundlagd på betongfundament med anslutande stödmurar av stenfyllda nätkorgar. Beslut fattades om att bron över Sittan ska utgöras av en valvbåge i stål grundlagd på betongfundament med anslutande stödmurar av stenfyllda nätkorgar på grund av att denna brotyp passar bättre in i landskapet och kan förhöja landskapets estetiska värden. Utförd LCC-analys (Livscykelkostnads analys) visade även på lägst livscykelkostnad. Stora Tandån är ett större vattendrag än Sittan och det inte är möjligt att utföra bron som en valvbåge på samma sätt som för Sittan. För Stora Tandån studeras balkbro med bärande balkar i stål och balkbro med bärande balkar i betong. Beslut fattades att bron ska utföras med stålbalkar med motiveringen att de kan lanseras på plats och att ingen bärande formställning behöver byggas över vattendraget vilket minskar risken för negativ påverkan på vattendraget. Utförd LCC-analys visade även att balkbro med bärande balkar i stål medför lägst livscykelkostnad. Två olika brolängder studerades och beslut fattades om att arbetet skulle drivas vidare med den längre brolängden för att möjliggöra för passage för större däggdjur under bron och eventuella önskemål om att förlägga friluftsleder under bron. Den längre brolängden gör även att inget arbete behöver utföras inom Stora Tandåns vattenområde, och negativ påverkan på vattendraget hållas på en låg nivå Trafikteknisk utformning Väster om Stora Tandån har den nya vägen ett läge som gör den kortare än den befintliga och minskar restiden väsentligt för boende i Rörbäcksnäs. Jämfört med andra förkastade alternativ så undviks vårmatkspartier till största möjliga mån i den västra delen och därigenom undviks allt för stora ingrepp i naturlig terräng. Vägen uppfyller mål gällande trafiksäkerhet då vägen i den korridoren kan förläggas med goda radier i både horisontal- och vertikalled och därmed också skapa goda förutsättningar för god sikt och möjlighet att planera körningen. Anslutningen mot befintlig väg 1047 kan utföras utan åtgärd på dess horisontaloch/eller vertikalgeometri. I den östliga anslutningen måste man justera en del på befintlig väg för att vertikaljustera vägen så en bra korsning mot befintlig. väg 1053 och god sikt erhålls. Öster om Stora Tandån (öster om cirkulationsplatsen till handelsområdet och flygplatsen), går den nya vägen genom ett vidsträckt våtmarksområde, moränholmar och skogspartier. Vägen har placerats i den norra delen av utredningsområdet. Anledningen till det är de naturvärden som har identifierats söder om planförslaget och för att undvika de större sammanhängande partierna av våtmark finns i den södra delen av utredningsområdet. På den här delen av vägsträckningen förekommer inga broar. Dock kommer anordningar i form av träspänger för skoterpassager att läggas på lämpliga ställen i samråd med ortens ledansvariga. För mindre vattendrag kommer trummor att anläggas. Inga trummor med större dimension än 2 meter planeras (vilka i så fall kommer definieras som bro). 23

24 Trafikteknisk standard Den nyanlagda delen av väg 1053 planeras för två körfält (tvåfältsväg med omkörning i motsatt körfält) med en total vägbredd på 8,0 m och referenshastighet på 80 km/tim. Detta kan jämföras med befintlig sträckning som har en varierande vägbredd på ca 7-7,5 meter och är bas 70-väg. Vägens standard uppfyller råd och krav enligt VGU (TRVK Vägar och gators utformning, Trafikverkets publikation 2015: ) Normalsektioner Slänter varierar från lutning 1:2 till 1:4. Släntlutningen 1:4 eftersträvas där vägen ligger på låg bank (h=<3,0 m), för att smälta in i landskapet så mycket som möjligt. Flacka slänter underlättar även för vilt och skoterpassager. Se figur 4.4 och V Inga viltstängsel planeras längs sträckan för att undvika påverkan av vilt. Beteckning Sträcka (km) Ref. hastighet Väg /030-5/ km/h Körbana (m) Vägren (m) Sidoområde (släntlutn.) 7 0,5+0,5 Var. 1:2-1:4 Figur 4.4. I figurens syns två olika normalsektioner. 24

25 Väggeometri Vägens geometri i plan och profil har utformats så inga siktsvackor uppstår. Vägens geometrier är utformad så erforderliga siktkrav uppnås och har ett flertal omkörningssträckor över 450 meter. Alla radier och båglängder i horisontal- och vertikalled uppfyller kraven enligt VGU. Cirkulationsplatsen vid km 2/450 ligger i en längdslutning på 2,3 %. Profilen stiger sedan österut. Dock uppnås vilplan (<2,5 %) på minst 50 meter innan cirkulationsplatsen Trafiksäkerhet och räcken Trafiksäkerheten förbättras för samtliga trafikslag i och med att den nya vägen föreslås få en bredare sektion, säkrare sidoområden och god geometrisk standard. Räcken planeras i samband med passage över vattendrag och partier med hög bank Plan- och profilstandard Vägens geometri anpassas generellt in i landskapet för att minska barriäreffekten. Förbi Stora Tandån och den planerade cirkulationsplatsen har en avvägning gjorts mellan landskapsanpassning, att skydda vattendraget och minska påverkan på strandskyddets syften. Den höga profilen möjliggör att flygplatsen kan synas från vägen. Området har många mindre vattendrag där vägens höjdläge styrs av de trummor som måste anläggas. Lutningar varierar mellan 0,2 till 4,3 %. Endast en sträcka understiger rekommenderad minsta längslutning, men där ligger vägen på bank och ingen avvattningsproblematik uppstår. Vägen kommer att uppnå god standard på alla partier. Det kommer finnas minst en omkörningssträcka som uppfyller Trafikverkets krav på sikt Korsningar och anslutningar Korsningar kommer uppfylla standard enligt VGU. Väg 1053 kommer ansluta till väg 1047 i väster i en trevägskorsning. Trafikanterna på väg 1047 bör prioriteras och trafikanterna på väg 1053 ha väjningsplikt. I öster ansluter ny väg 1053 mot den befintliga vägen väster om den befintliga korsningen med väg 66. Befintlig väg 1053 svänger skarpt norrut i anslutningspunkten och kommer övergå till enskild väg. Anslutningen byggs om till en trevägskorsning där befintlig väg 1053 blir sekundärväg. Strax sydväst om flygplatsen, vid sektion cirka 2/400 kommer en väg till och från flygplatsen/handelsområdet att ansluta. Där planeras en cirkulationsplats istället för en trevägskorsning, då trafikprognoser visar att den största andelen fordon på väg 1053 kommer vara den till och från den anslutande vägen. Cirkulationsplats är att föredra då kapaciteten för trafikflödet blir högre och riskerna med vänstersvängande fordonsrörelser försvinner. Lokaliseringen av cirkulationsplatsen har skett med hänsyn till flygplatsens lokalisering, d.v.s. cirkulationsplatsen har lokaliserats så nära den planerade flygplatsen som möjligt. Vägens profil vid cirkulationsplatsen är hög, cirka 3-4 meter ovanför befintlig markyta, bl.a. med hänsyn taget till att det ska vara möjligt att se flygplatsområdet från cirkulationsplatsen. Eventuella anslutningar till skogsskiften och dylikt utreds senare och kommer inte att omfattas av vägrätt. 25

26 Kontrollplats med parkeringsplatser Vid cirka km 1/330 anläggs en kontrollplats enligt önskemål av Polismyndigheten i Malung-Sälens kommun. Den kommer att få en enklare standard på utformning och följer inte Trafikverkets krav på trafikkontrollplatser. Kontrollplatsen får dessutom 8 parkeringsfickor som kommer kunna nyttjas av allmän trafik då inte den nyttjas för fordonskontroll. Den kommer ligga frånskild med vägbanan med en grönremsa och ha en påfart och avfart. Total längd för kontrollplatsen blir ca 200 meter. Se översikt 100T0101 samt plankartor 100T0203 och 100T Belysning Ny T-korsning väg 1047/1053 läge km 0/000, samt cirkulationsplats läge km 2/440 kommer att belysas med vägbelysning som uppfyller standard enligt VGU. Belysning utformas med LED armaturer, 4000K, på stolpar H=ca 10m. Vägsträckan i övrigt kommer ej belysas Avvattning Avvattning av nya vägkonstruktionen sker huvudsakligen via vägslänter och öppna vägdiken, förutom genom våtmark där det naturliga flödet bibehålls och skyddas. Avvattning av överbyggnaden med dräneringsledning kan förekomma vid korsningar. All avvattning av vägkonstruktioner leds till recipienter via diken, slänter och flödesvägar i terrängen. Planerad väg korsar flertalet mindre vattendrag och flödesvägar. Trummor för genomledning av vatten ska anläggas enligt Trafikverkets föreskrifter. Trummor är dimensionerade utifrån beräkningar. Se PM Avvattning, 1W För detaljerade avvattningsåtgärder se kap 3.7 i PM Avvattning, 1W Avvattning av befintliga vägar görs genom befintliga vägslänter, vägdiken och trummor Övriga väganordningar Överbyggnaden kommer vara av typen GBÖ (grusbitumenöverbyggnad). Beläggningen på väg 1053 kommer vara asfalt. I nästa skede utreds vidare om alternativa beläggningar till varmasfalt kan läggas för att minska bl.a. klimatpåverkan. Vägräcken anordnas vid höga bankar (>3m) och vid passager över vattendrag. Kantsten anläggs även vid passager över Stora Tandån och Sittan. Vägmärken för ledning och styrning av trafikanterna utformas och placeras så de uppfyller krav i vägmärkesförordningen (2007:90) och dess föreskrifter. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Följande skyddsåtgärder eller försiktighetsmått redovisas på plankartor och avsikten är att de fastställs: Sk 1 Faunapassage Broarna över Stora Tandån och Sittan ska utformas så att faunapassager finns längs med vattendragen och på båda sidor om vattendragen. Passagen under bron vid Sittan ska 26

27 vara tillgänglig vid 50-årsflöde, men kan vara otillgänglig under 100-årsflöde. Passagen vid bron över Stora Tandån ska vara tillgänglig vid 100-årsflöde och så pass bred och hög att större däggdjur och människor kan använda den Sk 2 Trumma/valvbåge konstrueras så den inte utgör vandringshinder Trummorna i de mindre vattendragen samt valvbåge i Sittan ska utformas så att de inte utgör ett vandringshinder för fisk och små däggdjur Sk 3 Inga diken i våtmark och särskild utformning av diken i närheten av våtmark Inga diken får anläggas inom våtmark för att skydda våtmarken från avvattning. Diken i moränholmar och fastmark som angränsar till våtmark ska påbörjas en bit in på fastmarksdelen, cirka 2-10 meter från våtmarken på uppströmssidan, för att förhindra att vatten från våtmarken flödar in i diket Sk 4 Anläggning av kantsten/kantbalk och räcke Vid passager över Sittan och Stora Tandån ska kantsten, kantbalk och räcke anläggas för att förhindra att läckage vid eventuell olycka omedelbart rinner ned i vattendraget Sk 5 Ingen del av brokonstruktionen får finnas inom vattenområdet Ingen del av brokonstruktionen vid Stora Tandån får finnas inom Stora Tandåns vattenområde, för att minimera påverkan på vattendraget och strandskyddets syften. Skyddsåtgärder, försiktighetsmått och kompensationsåtgärder som inte redovisas på plankarta och ej fastställs Kulturmiljö I vägplanens miljökonsekvensbeskrivning föreslås att kulturhistorisk dokumentation utförs på de kulturhistoriska lämningar som eventuellt helt eller delvis måste tas bort. Stigar eller andra företeelser som ligger intill vägen kan lämpligen markeras ut med skyltar för att hänsyns ska tas i byggskedet. Dessa förslag fastställs inte på grund av att de berörda kulturhistoriska lämningarna bedöms ha ett litet värde och Länsstyrelsen har gjort den antikvariska bedömningen att de är övriga kulturhistoriska lämningar Naturmiljö och yt- och grundvatten I vägplanens miljökonsekvensbeskrivning föreslås följande skyddsåtgärder och försiktighetsmått: - Saneringsutrustning ska finnas tillgängligt det vid arbeten i eller nära vattendrag - Kontroll av kemikalier, drivmedel och hydrauloljor m.m. ska följa Trafikverkets riktlinjer och rutiner om granskningskriterier och krav för kemiska produkter - Restriktioner föreslås för körning med maskiner och lastfordon, körning tillåts inte vid strandkanten av större vattendrag såsom Stora Tandån och Sittan 27

28 - Sedimentfälla i form av t.ex. halmbal anläggs under byggtiden i befintliga utgående diken som leder till Sittan och Stora Tandån - Skyddsdukar (siltgardin, miljögardin) föreslås vid behov sättas upp vid utgående diken under byggtiden. Skyddsdukar är dock svårhanterliga i strömmande vatten. - I de fall fordon behöver köra på fuktiga/våta marker bör stockmattor eller liknande användas för att förhindra att permanenta körskador uppstår. Körskador kan även innebära en förändrad hydrologi på platsen. Där det inte kan undvikas att fordon kör på särskilt känsliga eller värdefulla fuktiga/våta marker bör arbetet förläggas till den perioden då marken är frusen. - Skapa lågor (döda liggande träd) av träd med en diameter större än 30 cm i samband med eventuell avverkning i aktuellt projekt. Förslag på lokalisering kommer att tas fram och samråd med berörd markägare kommer att genomföras, med avsikten att ett avtal ska upprättas. - Ringbarka ca 50 tallar (i andra hand granar) grövre än 20 cm dbh. Ringbarkning görs genom att såga en 5 cm djup skåra runt stammen med motorsåg. Förslag på lokalisering kommer att tas fram och samråd med berörd markägare kommer att genomföras, med avsikten att ett avtal ska upprättas. Dessa skyddsåtgärder eller försiktighetsmått fastställs inte på grund av att det handlar om tillfälliga åtgärder under byggtiden eller kompensationsåtgärder som inte är möjliga att utföra inom eller i anslutning till vägområdet. I miljökonsekvensbeskrivningen anges även att kantsten ska anläggas vid de mindre vattendragen (bäckarna) för att fördröja föroreningar från eventuell olycka att ledas vidare till de större åarna. Detta fastställs inte, utan behovet utreds i nästa skede Rekreation och friluftsliv I vägplanens miljökonsekvensbeskrivning anges att följande anpassning är beslutad: - Bron över Stora Tandån har dimensionerats så att en hög och bred fri strandpassage finns under bron under medelvattenföring (människor kan passera vägen under bron). Vid höga vattenflöden (100-årsflöden), som vanligtvis inträffar vid vår- eller höstflod, finns en smalare fri strandpassage under bron vid Stora Tandån. I och med att en skyddsåtgärd finns som anger att ingen del av brokonstruktionen får finnas inom Stora Tandåns vattenområde fastställs så uppnås även funktionen av en bred och hög strandpassage. I vägplanens miljökonsekvensbeskrivning föreslås även: - Leder ska flyttas och ledas förbi väg 1053 via en planskild korsning. Den planskilda korsningen kan komma att utgöras av bron över Stora Tandån, det vill säga lederna dras längs med Stora Tandån där denna korsar ny väg

29 Beslut om flytt av leder och planskild passage kommer att fattas i samråd med enskilda särskilt berörd, Malung-Sälens kommun och Skistar. Flytten genomförs under första året efter att ny väg 1053 tagits i drift. - Samråd angående eventuell omlokalisering eller anpassning av skjutbanan kommer att genomföras innan beslut om kompensationsåtgärd fattas. Eventuell omlokalisering eller anpassning av skjutbanan genomförs under projektets byggtid. Dessa kompensationsåtgärder fastställs inte på grund av att de inte berör utformningen av väganläggningen och inte ryms inom eller i anslutning till vägområdet Våtmark Följande skyddsåtgärder föreslås i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning: - För att förhindra att torvschakten med återfyllnaden av grovt krossmaterial får en dränerande funktion av typen rullstensås avses vattenflödes-stopp att anläggas på utvalda ställen. Vattenflödes-stoppen kan utföras med tät morän (behöver inte vara tätare än torven) eller med gummiduk. Denna skyddsåtgärd fastställs inte. Slutgiltigt beslut om antal flödesstopp och exakt placering av flödesstoppen kan inte fattas i detta skede då detaljprojektering inte utförts. Slutgiltigt beslut fattas under den detaljprojektering som sker under framtagande av bygghandling. De beräkningar av vattenflöden som genomförts visar på att påverkan är marginell även utan flödesstopp. 5. Effekter och konsekvenser av projektet Trafik och användargrupper Standard och funktion Befintlig väg 1053 Befintlig väg 1053 stängs på båda sidor om den planerade flygplatsen när denna byggs ut och genomfart kommer ej att vara möjlig. Det statliga huvudmannaskapet kommer att upphöra för väg Ansvaret för drift och underhåll ska lämnas över till annan huvudman. Förändringar och åtgärder för den enskilda vägen beslutas senare i samband med lantmäteriförrättning efter att vägplanen är fastställd för ny väg Ny väg 1053 Ny väg 1053, mellan väg 66 och väg 1047, kommer att fortsätta vara en viktig länk i regionen, både för arbetspendling, fjällturism och för näringslivets transporter. Vägen kommer att ha ett läge som gör den kortare än befintlig. Ny sträckning är cirka 5,9 kilometer och den uppskattade restidsvinsten är cirka 3 minuter. Genom att den nya vägsträckningen kommer att ha god geometrisk standard (enligt krav i VGU), med bredd på 8.0 m och ha full bärighet för tung trafik, föreslås vägen i sin hela längd föreskrivas med högsta tillåtna hastighet 80 km/tim. Vid cirkulationsplatsen in 29

30 mot flygplats och handelsområde kan lägre hastighet behöva beslutas som lokala trafikföreskrifter Trafik och trafikanter Det pågår planläggning för en större etablering av handel vid flygplatsen och denna kommer att generera ett upp till nio gånger högre trafikflöde än idag. Bedömning av handelsetableringen är att den kommer att motsvara gränshandeln som finns i Töckfors i Värmland som har cirka 1,6 miljoner besökare per år. Trafikflödet förväntas uppgå till strax över 3000 fordon per dygn, merparten från Norge. Hur den nyalstrade trafiken från det nyetablerade, fullt utbyggda handelsområdet och utökningen av flygplatsen bedöms fördela sig på vägnätet framgår av de röda och blå siffrorna i figur 5.1. Figur 5.1 Trafikflöden, ÅDT år 2040 efter att flygplatsen byggts ut och nytt handelsområde Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är i området mycket begränsad men genom nya etableringar, framför allt med handelsområde kan linjetrafik bli mer attraktivt i området. Mellan fjällanläggningarna och handelsområdet kan tätare turer vara intressanta, detta måste dock utvärderas efter fullt utbyggt område. Hållplats för kollektivtrafik i linjetrafik anordnas lämpligen inom planområdet i direkt närhet till anläggningarna, då det är en bit från väg

31 Gång- och cykeltrafik Oskyddade trafikanter kommer att ha bättre förutsättningar än tidigare för att kunna transportera sig längs ny väg Vägrenen är 0,5 meter bred med en stödremsa på 0,25 meter. Dessutom är siktförhållande förbättrade genom mindre kurvor i plan och profil. Antalet gående och cyklande längs väg 1053 bedöms bli få. I området finns särskilt anordnade snöskoterleder och leder för cyklande. För dessa anordnade leder kommer mindre åtgärder i vägområdet att underlätta för passage av vägen om leden korsar den, exempelvis träbroar och varningsutmärkning Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten förbättras i planförslaget, för samtliga trafikslag jämfört med befintlig väg Den nya vägen föreslås få en bredare sektion, säkrare sidoområden och god geometrisk standard. Belysning kommer att finnas vid ny väg 1053 anslutningar till befintliga vägar samt vid cirkulationsplatsen som ansluter mot flygplats och etableringsområdet för handel. Enligt de samhällsekonomiska beräkningarna minskar antalet döda och svårt skadade marginellt (det har inte skett olyckor med döda eller svårt skadade innan på sträckan) medan antalet egendomsolyckor minskar med 2-3 olyckor per år Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods delas in i nio olika klasser enligt det så kallade ADR-S-systemet som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. En riskbedömning har tagits fram enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekommendationer om hur riskhantering bör beaktas i samband med framtagande av ny vägplan (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2012). Det saknas bostadsbebyggelse i närheten till planförslaget varför påverkan på tredje man från trafikering på den nya vägen ej bedöms utgöra någon risk. Det handelscentrum som planeras i närheten av planförslaget ligger cirka 350 meter från planförslaget och bedöms inte utgöra en risk med avseende på olyckor med farligt gods. Det finns skyddsvärd naturmiljö och vattenmiljöer som kan komma att påverkas av en eventuell olycka. Väg 1053 kommer även i fortsättningen att behöva vara klassificerad som primär transportled för farligt gods. Samtliga farligt gods-klasser kan komma att transportera sträckan, men en bedömning har gjorts att endast transporter med farligt gods inom ADR- klass 3, brandfarliga vätskor, kommer att vara frekvent med anledning av transporter av flygbränsle. Statistik över transport av farligt gods för nuvarande väg 1053 saknas. Resultatet i den riskbedömning som är genomförd visar att riskpåverkan från transport av farligt gods mot omgivande skyddsvärd natur uppgår till medelhög. Sannolikheten för olycka är låg medan konsekvenserna bedöms kunna bli katastrofala till följd av stor spridning och svår sanering. Mot bakgrund av detta avses skyddsåtgärder enligt plankartor och avsnitt 4.3 att fastställas. 31

32 Transportkvalitet och trafikantupplevelse Väg i ny sträckning med en förbättrad standard medverkar till ett jämnare körsätt vilket påverkar transportkvaliteten positivt. Utformningen av planalternativet bedöms bidra till en god trafikantupplevelse, trots att trafiken förväntas öka. Lokalsamhälle och regional utveckling Bebyggelse, befolkning och service Planalternativet bedöms medföra positiva effekter och konsekvenser för bebyggelse, befolkningsutveckling och service på orten då det innebär en ökad tillgänglighet för Rörbäcksnäs. En ny väg innebär ofta att nya funktioner etableras längs den nya vägen. Inga bostadsbyggnader har identifierats ligga inom område där bullerriktvärden riskerar att överskridas för planalternativet. Planalternativet ligger nära Rörbäcksnäs, och kan därmed innebära att nya områden tillgängliggörs för exploatering med närhet till det befintliga samhället Fjällturism, planer, utvecklingstrend Planalternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för fjällturismen. Planalternativet innebär att den planerade nya flygplatsen kan anslutas till ny väg 1053 och på så sätt tillgängliggöra området för flygturism Tillgänglighet Tillgängligheten till viktiga målpunkter bedöms generellt förbättras eftersom väglängd och restid till Sälenfjällen och Sälen by, minskar och trafiksäkerheten ökar. Mellan Rörbäcksnäs busstation och anslutningen till befintlig väg 1053 är väglängden cirka 7,4 kilometer och restidsvinsten mellan Rörbäcksnäs och Sälen by eller Sälenfjällen med bil cirka 3 minuter jämfört med befintlig restid på samma sträcka. Tillgängligheten för gång- och cykeltrafik bedöms öka då ny väg 1053 har mindre kupering än befintlig väg 1053 och föreslås få en bredare sektion med en vägren på 0,5 meters bredd med en stödremsa på 0,25 meter. Miljö och hälsa En samlad bedömning av effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av denna vägplan beskrivs i detta avsnitt. Se vägplanens miljökonsekvensbeskrivning för en mer detaljerad redovisning Rekreation och friluftsliv Den nya vägen möjliggör säkrare transporter i en av landets populäraste vintersportorter. Befintliga friluftsleder som berörs av planförslaget flyttas och åtkomst till Stora Tandån och Sittan som utgör bra fiskevatten underlättas. Vägen gör dock intrång i jungfrulig mark och tar därmed i anspråk mark som kunnat nyttjas för jakt och bärplockning. De positiva konsekvenserna som vägen medför bedöms dock överväga detta intrång. Riksintressena för friluftsliv som berörs av planförslaget bedöms inte skadas utan bli mer tillgängliga Naturmiljö Konsekvenserna av den nya vägen bedöms som små negativa för tretåig hackspett men bedöms inte innebära en negativ effekt på artens bevarandestatus. För fågelfaunan 32

33 bedöms konsekvenserna som små negativa på grund av att livsmiljön för tretåig hackspett påverkas. Konsekvenserna för de fladdermusarter som bedöms finnas i området bedöms betraktas som ingen/ringa. Konsekvenserna av planförslaget för naturmiljön kopplat till berörda vattendrag bedöms som inga/ringa Yt- och grundvatten I driftskedet finns risk för olycka i samband med transporter av farligt gods vid passagerna över vattendragen Sittan, Skärtjärnskällan, Stora Tandån, Gräsbäcken och Videskogskällan samt Rörbäcksnäsåsen. I anläggningsskedet finns till exempel en risk för tillfällig grumling i vattendrag i samband med arbete i och i närheten till vatten. I driftskedet finns en långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Det finns också en akut risk för utsläpp till yt- eller grundvatten i samband med vägtrafikolyckor. Trots detta bedöms vägen inte innebära någon påtaglig risk för att miljökvalitetsnormerna inte skulle kunna uppnås. Därmed bedöms konsekvenserna totalt sätt som små Våtmark Där markens lutning är sådan att det finns risk för att vatten skulle kunna flöda längs vägkroppen om den enbart skulle byggas av genomsläpplig bergkross avses vattenflödes-stopp att anläggas. Detta bedöms förhindra att vägkroppen får potentialen att fungera som en rullstensås och risken att våtmarkerna avvattnas på grund av att ny väg 1053 anläggs bedöms som små. Vatten kan även flöda genom vägkroppen vilket förhindrar att vattnet däms upp på en sida av vägen och att den andra sidan blir torrare. Påverkan på hydrologin i de sammanhängande våtmarkerna bedöms därmed bli små Kulturmiljö Konsekvenserna för de kulturhistoriska värdena inom hela väglinjen bedöms som ringa. Påverkan på kulturmiljön som helhet inom vägområdet bedöms som liten. Enskilda kulturmiljöobjekt kan påverkas, men strukturer och samband kan även fortsättningsvis uppfattas. Den färdväg som noterades i samband med arkeologisk utredning 2016 kan påverkas genom att den delvis tas bort. En effekt kan vara att ny väg 1053 geografiska öst-västliga riktning skapar en fortsatt kontinuitet mellan de historiska och nuvarande rörelsemönstren genom detta landskap vilket är positivt. Det kulturhistoriska värdet bedöms som litet, eftersom upplevelsevärdet och läsbarheten av objekt som finns är små och diffusa. Två objekt som består av gränsrösen kan komma att påverkas på den östliga delen av vägområdet. Båda gränsrösena riskerar att tas bort i samband med byggnation av vägen. Det kulturhistoriska värdet bedöms som litet. Gränsmärkena har av Länsstyrelsen bedömts som övrig kulturhistorisk lämning. Intrånget bedöms därför ge ringa konsekvenser, eftersom gränsrösena har en oklar funktion och kan inte placeras i ett sammanhang, då det inte går att spåra rösena i äldre historiskt kartmaterial. Det äldre brofundamentet och bron över Stora Tandån kommer att bevaras intakt trots att ny väg 1053 hamnar nära bron Buller Närmaste bostadsbebyggelse finns cirka 200 meter från föreslaget planförslag och konsekvenserna för människors hälsa bedöms bli små då bullernivåerna vid närmaste bostadsbebyggelse bedöms ligga långt under riktvärden. Bullernivåerna bedöms överskrida riktvärde för friluftsområden i en cirka meter bred korridor 33

34 längsmed vägmitt, beroende på delsträckans trafikering. Området kommer att påverkas av flygbuller i väsentlig omfattning, vägtrafik bedöms därför inte vara en väsentlig påverkan i området orsakat av vägtrafik. Vid beräkning i faktiska terrängförhållanden kommer ljudnivåerna att avvika något från beräkningar på plan mark (WSP 2016) Landskap Konsekvenserna för aspekten landskap bedöms som stora negativa med avseende på karaktärsområdena produktionsskog, kuperad produktionsskog och myrmark främst med hänvisning till att vägen blir dominerande i dessa landskap. I karaktärsområdet å- rum bedöms konsekvenserna bli måttliga Hushållning med naturresurser Mark tas i anspråk och jordmassor kommer att schaktas upp. Cirka m3 torv bedöms behöva schaktas ur inom våtmarksområden. Ballast och energi kommer att användas vid byggnation. Återanvändning av uppgrävda massor inom projektet eftersträvas. Projektet beräknas resultera i ett visst underskott av fyllnadsmaterial samt ett överskott av torv. Målsättningen är att torven ska återanvändas. Olika möjligheter till återanvändning utreds, t.ex. att torven kan återanvändas i produktion av torvprodukter som matjord etc Påverkan på strandskyddets syften Strandskyddets syften bedöms påverkas i liten utsträckning då trummor och broar ska anläggas så att inga vandringshinder för vattenlevande organismer uppkommer. Faunapassager ska finnas under broar över berörda åar (Stora Tandån och Sittan). Under Stora Tandåns bro ska även människor kunna passera längs med vattendraget. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Trafiksäkerhet och framkomlighet förbättras samtidigt som åtgärden ger en negativ påverkan på landskapsbild samt tar ytterligare mark i anspråk. Den samhällsekonomiska lönsamheten är negativ men åtgärden är samtidigt en förutsättning för en utbyggnad av flygplatsen. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser De effekter och konsekvenser som beskrivits är bedömt utifrån att både den planerade flygplatsen och ny väg 1053 byggs. Trafikverket avser ej att genomföra denna vägplan om den planerade utbyggnaden av flygplatsen vid Mobergskölen ej genomförs. Påverkan under byggnadstiden Masshanteringen innebär under byggnadstiden ett stort antal masstransporter vilket kan orsaka förhöjda bullernivåer liksom damning. Vidare ökar antalet tunga transporter på vägarna i anslutning till vägområdet. Buller från arbetsmaskiner och fordon kan påverka det rörliga friluftslivet samt jakt och fiske negativt. Bullret kan även störa djurlivet. Framkomligheten på friluftsleder kan begränsas under byggnadstiden. Under byggnadstiden finns en risk för tillfällig grumling i vattendrag i samband med arbete i och i närheten till vatten. Det finns också en akut risk för utsläpp till yt- eller grundvatten i samband med läckage från och olyckor med arbetsmaskiner och fordon. Mark tas i anspråk (tillfällig nyttjanderätt) under byggnadstiden. 34

35 6. Samlad bedömning Sammanställning av konsekvenser Trafik och användargrupper Ny väg 1053 medför en uppskattad restidsvinst mellan Rörbäcksnäs och Sälenfjällen samt Sälen by på cirka 3 minuter. Oskyddade trafikanter kommer att ha bättre förutsättningar än tidigare för att kunna transportera sig längs ny väg Vägrenen är 0,5 meter bred med en stödremsa på 0,25 meter. Dessutom är siktförhållande förbättrade genom mindre kurvor i plan och profil. Trafiksäkerheten förbättras i planförslaget, för samtliga trafikslag jämfört med befintlig väg Den nya vägen föreslås få en bredare sektion, säkrare sidoområden och god geometrisk standard. Enligt de samhällsekonomiska beräkningarna minskar antalet döda och svårt skadade marginellt (det har inte skett olyckor med döda eller svårt skadade innan på sträckan) medan antalet egendomsolyckor minskar med 2-3 olyckor per år. Väg i ny sträckning med en förbättrad standard medverkar till ett jämnare körsätt vilket påverkar transportkvaliteten positivt. Utformningen av planalternativet bedöms bidra till en god trafikantupplevelse, trots att trafiken förväntas öka Lokalsamhälle och regional utveckling Planalternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för fjällturismen. Planalternativet innebär att den planerade nya flygplatsen kan anslutas till ny väg 1053 och på så sätt tillgängliggöra området för flygturism. Planalternativet bedöms även medföra positiva effekter och konsekvenser för bebyggelse, befolkningsutveckling och service i Rörbäcksnäs då det innebär en ökad tillgänglighet för Rörbäcksnäs Miljö och hälsa I tabell 6.1. återges den samlade bedömningen som gjordes i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning, enligt denna skala: 35