SAMRÅDSHANDLING UTFORMNING AV PLANFÖRSLAG OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING UTFORMNING AV PLANFÖRSLAG OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan Projektnummer: Ärendenummer: TRV 2015/99333

2 Trafikverket Postadress: Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådshandling. Utformning av planförslag och miljökonsekvensbeskrivning, Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen, Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Författare: WSP Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/99333 Projektnummer: Kontaktperson: Kristina Wilander-Lindström 2

3 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av projektet Angränsande planering och riksintressen Övergripande lagar, hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och politiska planeringsmål Avgränsningar Metoder, underlagsmaterial och osäkerheter Samråd Planförslag för ny väg Tidigare studerade och förkastade alternativ Berg, jord och masshantering Trafik Buller Landskap Klimatpåverkan Samlad bedömning Fortsatt arbete Referenser Bilagor Bilaga 1 Plan- och profilritningar Bilaga 2 Typsektioner Bilaga 3 Förslagsskiss bro Sittan Bilaga 4 Förslagsskiss bro Stora Tandån Bilaga 5 Tekniskt PM Avvattning 12. Lokalsamhälle och regional utveckling Rekreation och friluftsliv Naturmiljö Vatten Våtmarker Kulturmiljö

4 1. Sammanfattning På grund av en planerad utbyggnad av befintlig flygplats över väg 1053 vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, pågår arbete med att ta fram en vägplan för ny lokalisering av väg Tidigare utredningar och beslut är: En åtgärdsvalsstudie (Trafikverket 2015) som resulterade i slutsatsen att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om den planerade flygbanan, som är en steg 4-åtgärd enligt fyrstegsprincipen. Vägplanens samrådsunderlag (Trafikverket ) som beskrev ett utredningsområde samt dess förutsättningar. Länsstyrelsen beslutade våren år 2016 att påbörjad vägplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägplanens lokaliseringsutredning (Trafikverket ) där tre alternativa vägkorridorer (Alternativ 1-3) i den västliga delen beskrevs samt en gemensam korridor för Alternativ 1-3 i den östliga delen. Trafikverkets ställningstagande angav att arbetet ska drivas vidare enligt Alternativ 3 i den västliga delen och den gemensamma korridoren för Alternativ 1-3 i den östliga delen. Ett planförslag har tagits fram som omfattar ett nytt vägområde för ny väg 1053 samt ytor för tillfällig nyttjanderätt (byggvägar samt ytor för massupplag), se Figur 1.1. Planförslaget omfattar bland annat två broar (över Sittan och Stora Tandån) och en cirkulationsplats strax sydväst om den planerade flygplatsen. Den rekommenderade grundläggningsmetoden i planförslaget innebär att stora mängder torv kommer att behöva schaktas ur för att anlägga ny väg De miljöaspekter som utretts, bedömts och beskrivs i denna samrådshandling samt avses beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen är: rekreation och friluftsliv naturmiljö ytvatten och grundvatten våtmarker kulturmiljö landskap klimatpåverkan masshantering. Det statliga huvudmannaskapet kommer att upphöra för de delar av befintlig väg 1053 som inte stängs av vid utbyggnad av flygplatsen. Ansvaret för drift och underhåll ska lämnas över till annan huvudman. Befintlig väg 1053 stängs på båda sidor om den planerade flygplatsen och genomfart kommer ej att vara möjlig. Scandinavian Mountains Airport AB ansvarar för en temporär trafiklösning om befintlig väg 1053 stängs av för genomfart innan ny väg 1053 öppnas för trafik. Vägplanen avses ställas ut för granskning under våren år Fastställelsebeslut förväntas fattas under vintern år Byggnation förväntas påbörjas under år 2018 och byggtiden bedöms bli cirka 1,5 år. 4 Figur 1.1. Vägplanens geografiska läge i förhållande till Sälen, Malung och övrig bebyggelse, riksgränsen mot Norge samt allmänna vägar.

5 5

6 2. Beskrivning av projektet 2.1 Bakgrund Scandinavian Mountains Airport AB (tidigare Sälen-Trysil Airport AB) planerar att anlägga en meter lång landningsbana, vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Flygplatsen ligger i södra delen av det svenska fjällområdet i nära anslutning till den norska gränsen, se Figur 2.1. Den planerade förlängningen av banan kommer att korsa befintlig länsväg 1053, nordost om nuvarande bana, se Figur 5.1. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa väg 1053 krävs omlokalisering av väg 1053 till ett läge anpassat till de nya förutsättningarna i området. 2.2 Tidigare utredningar och beslut Åtgärdsvalsstudie och tillämpning av fyrstegsprincipen En åtgärdsvalsstudie har utförts, (Åtgärdsvalsstudie - Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? ). Inom arbetet med åtgärdsvalsstudien genomförde Trafikverket två workshops med följande berörda aktörer och intressenter: allmänheten, Rörbäcksnäs byalag, Region Dalarna, Malung-Sälens kommun, Handelskammaren, Skistar, Destination Sälenfjällen, Lima Besparingsskog samt Länsstyrelsen. Under arbetet med åtgärdsvalsstudien beaktades förslag där den nya vägsträckningen skulle förläggas norr alternativt söder om landningsbanan, ledas under landningsbanan alternativt korsa landningsbanan. Förslagen utvärderades utifrån säkerhetsaspekter och kostnader. Åtgärdsvalsstudien resulterade i slutsatsen att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om den planerade flygbanan, som är en steg 4-åtgärd enligt fyrstegsprincipen. Att flytta vägen till ett läge söder om den planerade flygbanan bedömdes vara bäst då det tillgodoser Sälen- Idre-Trysil-Engerdal-regionens långsiktiga utveckling, är framtidssäkert och avlastar fjällvägen. Att leda vägen under landningsbanan bedömdes medföra stora osäkerheter i kostnad. Att låta vägen korsa landningsbanan bedömdes för osäkert på grund av komplex tillståndsprocess. Att förlägga vägen norr om landningsbanan bedömdes vara ej framtidssäkert Samrådsunderlag och Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Vägplanens samrådsunderlag upprättades år Länsstyrelsen Dalarna fattade beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget reviderades i maj 2016 och fattade Länsstyrelsen Dalarna reviderat beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram som en del av vägplanen Samrådshandling val av lokalisering och Trafikverkets ställningstagande om lokalisering En lokaliseringsutredning för lokalisering av ny väg 1053 utfördes under våren-hösten år I den västliga delen av utredningsområdet utreddes tre alternativa vägkorridorer, Alternativ 1-3, och i den östliga delen en gemensam vägkorridor för Alternativ 1-3. Trafikverkets ställningstagande anger att projektet ska drivas vidare enligt korridor 3 i den västliga delen och den gemensamma korridoren för alternativ 1-3 i den östliga delen. Se även avsnitt 9 Tidigare studerade och förkastade alternativ. 2.3 Ändamål På grund av att befintlig väg 1053 måste stängas för genomfart ska en ny väg 1053 byggas i enlighet med de transportpolitiska målen. Ändamålet är även att ny väg 1053 bidrar till en positiv regional och lokal utveckling där hänsyn tas till såväl fjällturismens behov som behoven hos boende i området. 6 Figur 2.1. Vägplanens geografiska läge i förhållande till Sälen, Malung och övrig bebyggelse, riksgränsen mot Norge samt allmänna vägar.

7 7

8 2.4 Projektmål Projektets effektmål är: Möjliggöra utbyggnad av flygplatsen (nordlig förlängning av rullbanan). Ökad trafiksäkerhet på (nya) väg Ökad fjällturism. Destinationen kan expandera och nya arbetstillfällen skapas. Restidsvinst mellan Rörbäcksnäs och Sälenfjällen och Sälen by (jämfört med befintlig restid). I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådshandlingen ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att samråd sker med bland annat kommun, länsstyrelse och de enskilda som särskilt berörs för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Samråd kan ske antingen direkt med de berörda, genom möten som även är öppna för allmänheten eller genom att skriftligt material och information om hur synpunkter lämnas tillgängliggörs. Genomförda samråd sammanfattas i avsnitt 7 Samråd. I vägplanens samrådsredogörelse bemöts alla inkomna synpunkter och yttranden. Ett övrigt projektspecifikt mål är: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. 2.5 Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas (Figur 2.2). Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagande av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Framtagning av alternativa lokaliseringar Framtagning av planförslag samt MKB Kungörande och granskning 2.6 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen Dalarna fattade beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan och reviderat beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram som en del av vägplanen. Tidigare samrådsunderlag ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Fastställelse 2.7 Trafikverkets ställningstagande om lokalisering Trafikverkets ställningstagande daterat anger att projektet ska drivas vidare enligt Alternativ 3 i den västliga delen och den gemensamma vägkorridoren för alternativ 1-3 i den östliga delen. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan SAMRÅD HÄR ÄR VI NU Länsstyrelsens godkännande av ev. MKB Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Figur 2.2. Planläggningsprocessen och aktuellt skede. 8

9 3. Angränsande planering och riksintressen 3.1 Fördjupad översiktsplan för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum Malung-Sälens kommun arbetar med att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum. Planförslaget var utställt för granskning under perioden 1 januari-29 februari år Planförslaget omfattar en vägkorridor för omdragning av väg Detaljplan Mobergskölen Terminal- och handelscenter Malung-Sälens kommun arbetar även med framtagandet av en detaljplan för Mobergskölen Terminal- och handelscenter. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige och vann laga kraft Se även 12 Lokalsamhälle och regional utveckling. 3.3 Tillstånd till anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen Sälen-Trysil Airport AB (fr.o.m. september år 2014 Scandinavian Mountains Airport AB) har ansökt om tillstånd för anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen, Malung-Sälens kommun. Beslut om tillståndsansökan togs hos Nacka Tingsrätt, Mark-och miljödomstolen, den (Mål nr Mark och miljödomstolen Nacka tingsrätt). Tillståndet har vunnit laga kraft. Se även avsnitt 12 Lokalsamhälle och regional utveckling. 3.5 Riksintressen Riksintresse för turism och rörligt friluftsliv Utredningsområdet ligger inom en perifer del av ett riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken, Fjällvärlden från Transtrand i Dalarnas län till Treriksröset i Norrbottens län. Riksintresset utgörs av ett omfattande område som omfattar Transtrandsfjällen och det fjällnära området i Rörbäcksnäs som den sydligaste gränsen, se Figur 3.1. Områdets värden består i de stora möjligheterna till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning, jakt och fiske Riksintresse för friluftslivet Utredningsområdet angränsar även till ett område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Området består av Transtrandsfjällen som är landets sydligaste fjällmassiv och ett av landets intensivast besökta vintersportort, se Figur 3.1. Områdets värden består av de goda möjligheterna till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning och fiske. 3.4 Detaljplan Rörbäcksnäs 28:1 m.fl. Malung-Sälens kommun har tagit fram en detaljplan för bostadsbebyggelse i Rörbäcksnäs. Detaljplanen vann laga kraft Se även avsnitt 12 Lokalsamhälle och regional utveckling. Figur 3.1. Figur 3.1 I figuren syns vald korridor samt riksintresseområden (sidan 10). 9

10 10

11 4. Övergripande lagar, hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och politiska planeringsmål 4.1 Väglagen För allmänna vägar gäller väglagen, där särskilt 13 är viktig i aktuellt planeringsskede; När en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. 4.2 Nationella transportpolitiska mål Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens övergripande transportpolitiska mål. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet avser tillgänglighet, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till grundläggande tillgänglighet för alla, med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet avser säkerhet, miljö och hälsa, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen och målen för ökad hälsa uppnås. 4.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler En vägutbyggnad omfattas av hänsynsregler enligt MB kapitel 2 och hushållningsbestämmelser enligt MB kapitel 3. De allmänna hänsynsreglerna är grundläggande för prövningen av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens, villkor samt tillsyn. De ligger även till grund för hur Trafikverket som verksamhetsutövare ska agera för att minimera påverkan och främja en god hushållning. 4.4 Nationella miljömål Det svenska miljömålssystemet omfattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen (Miljömål 2015). Nedan lämnas en redovisning av de nationella och regionala miljömål som bedöms vara relevanta för planförslaget Miljökvalitetsmålen Av de 16 miljökvalitetsmålen som är fastställda av regeringen bedöms följande miljökvalitetsmål vara relevanta i detta projekt. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 11

12 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd Regionala miljömål Länsstyrelsen Dalarna antog regionala miljömål i april 2007, benämnda som Dalarnas miljömål. En anpassning till regionala miljömål har gjorts utifrån ovan nämnda nationella miljökvalitetsmål. Det som tas upp nedan är delmål som har fått en regional anpassning. (Malung-Sälens kommun 2009) Storslagen fjällmiljö: I Transtrandsfjällen bibehålls karaktären av storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden utan betesprägel av ren. Kulturmiljövärden knutna till fäbodar och fjällbondekulturen bevaras och utvecklas. Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavtäckets utbredning ökar i omfång och tjocklek. Inom exploateringsområden, begränsas förslitningen i så stor utsträckning som möjligt. Levande skogar: Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks, t ex fäbodmiljöer, finnbosättningar och lövskog i älvdalgångar. Kulturpåverkan i form av äldre skötselformer, t ex svedjebruk och skogsbete, värnas och skogens 12

13 betydelse för upplevelser av kulturmiljöer tas tillvara. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara. Särskilt i tätortsnära och turistiskt attraktiva områden bör ett skogsbruk bedrivas med inriktning på en tilltalande landskapsbild. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas. Särskilt värnas de stora öppna myrarna, vars storlek och orördhet ger stora friluftsvärden. Levande sjöar och vattendrag: I de mest värdefulla av de påverkade vattenmiljöerna har vandrings- och spridningsmöjligheter för vattenlevande arter återskapats. Hav i balans samt Levande kust och skärgård: Kvaliteten hos det ytvatten som lämnar länet via bl. a Dalälven medverkar till att målet God ytvattenstatus uppnås Lokala miljömål Inga lokala miljömål har antagits i Malung-Sälens kommun. 4.5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) som begrepp infördes med miljöbalken Normerna infördes som ett nytt styrmedel för att komma till rätta med störningar från så kallade diffusa utsläpp, exempelvis från transporter. MKN finns för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och havsmiljö. För projektet bedöms MKN för vattenförekomster och havsmiljö relevanta. MKN för utomhusluft bedöms ej vara relevanta på grund av att mätningar av kvävedioxid och bensen som genomförts i Sälenfjällen visare att halterna av dessa ämnen i luften ligger långt under miljökvalitetsnormerna (Malung Sälens kommun 2009). MKN för omgivningsbuller omfattar omgivningsbuller i de största kommunerna i Sverige (mer än invånare), vissa utpekade industrigrenar samt omgivningsbuller från större vägar, järnvägar och flygplatser i hela Sverige. För vägar gäller att de omfattas av bullernormen om trafikmängden är över 3 miljoner fordon per år. Den trafikmängd som förväntas på väg 1053 uppgår till drygt 1 miljon fordon per år Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22 december Vissa vattenförekomster har fått tidsfrist fram till år 2021 på grund av olika förutsättningar som gör att det inte är rimligt att statusen ska uppnås till år För den kemiska statusen gäller kvalitetskravet exklusive kvicksilver. Kvalitetskravet för kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god i hela landet. Inriktningen ska dock vara att nuvarande halter av kvicksilver och kvicksilverföreningar inte bör öka. Förslag till nya miljökvalitetsnormer har tagits fram för många vattenförekomster, men ännu inte beslutats. Vattenförekomster med miljökvalitetsnormer som kan komma att beröras av aktuellt projekt framgår av avsnitt 15. Vatten Miljökvalitetsnormer för havsmiljö Havsmiljödirektivet ska leda till att god miljöstatus ska uppnås i den marina miljön senast år 2020 i alla Europas marina miljöer. Tillståndet beskrivs av havsmiljöns fysiska, kemiska och biologiska egenskaper där god miljöstatus är det önskade tillståndet i den marina miljön. Syftet är att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att den försämras och att, när det är praktiskt möjligt, återställa miljön där den har påverkats negativt. Om ett havsområde inte bedöms nå upp till god miljöstatus till 2020 ska den aktuella medlemsstaten ta fram vad som i direktivet benämns miljömål med indikatorer. Målet med Sveriges havsmiljöförvaltning är att både Östersjön och Nordsjön ska ha en god miljöstatus. För att nå god miljöstatus i Östersjön och Nordsjön har Sverige inrättat särskilda miljökvalitetsnormer med indikatorer. För projektet bedöms miljökvalitetsnormer i kategorierna Tillförsel av näringsämnen och organiskt material samt Tillförsel av farliga ämnen vara relevanta. Relevanta miljökvalitetsnormerna redovisas i Tabell

14 Tabell 4.1. I tabellen syns miljökvalitetsnormer för havsmiljö (HVFMS 2012:18). 5. Avgränsningar Kategori Tillförsel av näringsämnen och organiskt material Tillförsel av farliga ämnen Miljökvalitetsnorm Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. 5.1 Geografisk avgränsning Utformningen av planförslaget för ny väg 1053 har skett inom den korridor som valdes efter utförd lokaliseringsutredning, se vägplanens samrådshandling val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket ). Vald korridor syns i Figur 5.1. Det alternativ till utformning av planförslaget som tagits fram presenteras i avsnitt 9. Tidigare studerade och förkastade alternativ. För en del miljöaspekter har påverkan eller effekter bedömts för ett område som är större än utredningsområdet, ett så kallat influensområde. Influensområdets gränser är inte definierade och skiljer sig åt mellan olika miljöaspekter. 5.2 Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning Miljöbedömningar som ingår i denna samrådshandling, är i detta samrådsskede inte kompletta eller slutgiltiga utan utgör en sammanställning av aktuellt planering- och projekteringsläge. Samrådets syfte är att samla in synpunkter på lokalisering och utformning inom vald korridor. Samrådet syftar även till att samla in kunskap om till exempel behovet av skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder och utformningen av dessa. Miljökonsekvensbeskrivningen ska i sin slutliga utformning redovisa de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållning med mark och vatten samt andra resurser. Den ska fokusera på sådant som är av vikt i det aktuella projektet, det vill säga väsentliga effekter och miljökonsekvenser. Det innebär att beskrivning av aspekter, där konsekvenser är av liten eller obetydlig betydelse, behandlas översiktligt eller utelämnas. Samråd med länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och innehåll har hållits vid flera tillfällen, senast i oktober Avgränsningarna av vad som är viktigt att fokusera på, baseras på vad som fram- 14 Figur 5.1. I figuren syns vald korridor inom vilken utformning av planförslaget sker.

15 15

16 kommit vid såväl samråd med länsstyrelsen och övriga myndigheter, som med intressenter och berörda i området. De miljöaspekter som utretts, bedömts och beskrivs i denna samrådshandling samt avses beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen är: rekreation och friluftsliv naturmiljö yt- och grundvatten våtmarker kulturmiljö landskap klimatpåverkan masshantering. Aspekter som utretts översiktligt är: Buller (en bedömning om det utifrån någon aspekt föreligger behov av bullerutredning har genomförts i ett tidigare skede). Motivering Resultatet från bedömningen om det utifrån någon aspekt föreligger behov av bullerutredning är att det inte behövs någon vidare bullerutredning. Inget identifierat potentiellt förorenat område berörs av planförslaget. Provtagning har skett i vägdikesmassor som finns vid befintliga vägar där ny väg 1053 ska ansluta till dessa. Aspekter som inte avses utredas i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning är: förorenade områden luftkvalitet vibrationer. Motivering En skrivbordsstudie har genomförts och planförslaget berör inget identifierat potentiellt förorenat område. Provtagning av vägdikesmassor längs med befintligt väg 1053 och 1047 har utförts. Analyserna har visat att det finns förhöjda halter av vissa föroreningar i vägdikesmassorna. Det bedöms dock inte vara av vikt för projektet och avses inte beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen, utan hanteras på annat sätt. Mätningar av kvävedioxid och bensen som genomförts i Sälenfjällen visare att halterna av dessa ämnen i luften ligger långt under miljökvalitetsnormerna (Malung Sälens kommun 2009). Närmaste bostadsbebyggelse finns på cirka 200 meters avstånd och vibrationer bedöms därför inte vara av vikt för projektet. 5.3 Avgränsningar i tid Prognosåret 2040 har använts vid beräkning av trafik. Byggnation av vägen planeras påbörjas år 2018 och byggtiden bedöms bli cirka 1,5 år. Bedömning miljöeffekter har i detta skede gjorts huvudsakligen för vägens driftskede. Masshantering under byggskedet bedöms dock vara av vikt i projektet och 5.4 Avgränsningar för projektet Vägplanen för väg 1053 omfattar endast väg Vägplanen ska möjliggöra för att vägar till den planerade utbyggnaden av flygplatsen och dess handelsområde ska kunna ansluta till ny väg Anslutande vägar till 16

17 flygplats- och handelsområdet ingår dock inte i denna vägplan utan kommer att hanteras på annat sätt. Vägplanen omfattar även att det statliga huvudmannaskapet för befintlig väg 1053 ska upphöra, vägen utgå från allmänt underhåll och en annan huvudman tar över ansvaret för vägen. En förutsättning för att detta projekt ska drivas vidare är att den planerade utbyggnaden av flygplatsen genomförs. Om befintlig väg 1053 inte byggs över av den planerade flygplatsen avses ingen ny väg 1053 enligt denna vägplan byggas. 6. Metoder, underlagsmaterial och osäkerheter En bedömning av planförslagets översiktliga förväntade påverkan, effekter eller konsekvenser har gjorts. Bedömningen baseras till viss del på det underlag som togs fram i vägplanens samrådsunderlag (Trafikverket ), men även på ytterligare utredningar som genomförts under arbetet med denna vägplan. Utredningar som genomförts inom ramen för denna vägplan är: Översvämningskartering Analys av vattnets flödesvägar i terrängen Mätningar av grundvattennivåer Naturvärdesinventering (inkl. riktad inventering med avseende på vissa arter) Fågelutredning Bedömning av behov av bullerutredning i ett senare skede Kulturarvsanalys inkl. arkeologisk utredning etapp 1 Geotekniska undersökningar Översiktlig masshanteringsanalys LCC analys (analys av livscykelkostnad) Klimatkalkyl Trafikutredning 17

18 EVA-kalkyl (effektberäkning vid väganalyser) Inmätning av vattendrag och beräkning av dimensionerande flöden Riskanalys enligt publikationen Olycksrisker och MKB (Myndigheten för samhällsbeskydd och beredskap 2012) Metoder för dessa utredningar anges i början i respektive avsnitt. Källor anges i löpande text och i avsnitt 23 Referenser. 6.1 Miljökonsekvensbeskrivning Bedömning av effekter och konsekvenser En effekt är en förändring av kvaliteten på en miljöaspekt och uttrycks neutralt. Följden av den förändrade kvaliteten för något intresse kallas konsekvens och uttrycks som en värdering. I den slutliga miljökonsekvensbeskrivningens samlade bedömning beskrivs en bedömd konsekvens enligt Figur 6.1. tillsammans med en motiverande och förklarande text. Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Ringa/inga negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Figur 6.1. I figuren syns de klasser som avses användas vid bedömning av konsekvenser i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning. Utifrån Nollalternativet beskrivs de förbättringar och försämringar som projektet kan förutses innebära. För att beskriva och värdera de förändringar som projektet medför för olika miljökvaliteter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Det finns dels ett antal bedömningsgrunder som används mer generellt och dels mer specifika bedömningsgrunder, till exempel riktvärden för buller eller förekomsten av områden och objekt med särskild juridisk skyddsstatus. Följande företeelser föreslås utgöra en mer generell grund för värderingar miljökonsekvensbeskrivningen: De nationella miljökvalitetsmålen Miljöbalkens bestämmelser och andra lagkrav för miljö De nationella transportpolitiska målen De nationella folkhälsomålen Regional utveckling Tillgänglighet. Miljökonsekvensbeskrivningen ska vid behov redovisa åtgärder som förebygger, begränsar och/eller kompenserar negativa miljökonsekvenser. De åtgärder som föreslås utföras föreslås räknas in i bedömningen av konsekvenser. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen Dalarna om bedömning av miljökonsekvenser för vägplanen samt vilket Nollalternativ som ska användas. Länsstyrelsen har lämnat följande synpunkt: Vägen kan komma att byggas även om inte flygplatsen anläggs varför påverkan från vägen behöver bedömas som att inte flygplatsen finns. Ett förslag som beskriver Nollalternativet fast med flygplats kan vara lämpligt att redovisa tillsammans med ordinarie Nollalternativ. Trafikverket har dock inte för avsikt att bygga ny väg 1053 i ny lokalisering enligt denna vägplan om flygplatsen inte anläggs över befintlig väg En beskrivning av detta har lagts till i avsnitt 5.4. Avgränsningar för projektet. I bedömningen av effekter och konsekvenser för planförslaget räknas därför effekter och konsekvenser för den planerade flygplatsen med. 18

19 6.1.2 Nollalternativ Nollalternativet utgör ett referensalternativ som projektets bedömda effekter och konsekvenser ska jämföras med. Nollalternativ i detta fall föreslås vara att den planerade flygplatsen byggs över befintlig väg 1053 och ingen ny väg 1053 byggs Osäkerheter Alla bedömningar är mer eller mindre osäkra på grund av att alla förutsättningar inte är kända och kan ändras under arbetets gång. 7. Samråd 7.1 Tidigare samråd Samrådsunderlag och utredningsområde Ett tidigt samråd genomfördes med Länsstyrelsen Dalarna i november år Trafikverket informerade om projektet under Öppet hus i Rörbäcksnäs skola den 8 december I januari år 2016 genomfördes samråd angående utredningsområdets avgränsning och förutsättningar, beskrivet i vägplanens samrådsunderlag. I maj år 2016 utökades utredningsområdet något och reviderat samrådsunderlag skickades ut till berörda markägare. Samrådstiden sträckte sig fram till 17 juni år Synpunkter inkom från ett fåtal privatpersoner, Länsstyrelsen Dalarna och miljönämnden i Malung-Sälens kommun. Länsstyrelsen fattade med detta samrådsunderlag beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se avsnitt 2 Beskrivning av projektet Lokaliseringsutredning och alternativa vägkorridorer Ett tidigt samråd om alternativa korridorer genomfördes med Länsstyrelsen Dalarna i mars Vidare genomfördes ett samråd i juni 2016 med berörda fastighetsägare och berörd allmänhet. Avslutningsvis genomfördes samråd i oktober 2016 med berörda fastighetsägare, Malung-Sälens kommun, Länsstyrelsen Dalarna övriga berörda myndigheter, organisationer och föreningar samt allmänhet. Totalt inkom cirka 30 yttranden, synpunkter eller frågor. Många frågor handlade om vad som kommer att hända med befintlig väg 1053, samt synpunkter om att befintlig väg 1053 inte får stängas av innan ny väg 1053 tas i drift. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att utreda hur det sä- 19

20 kerställs att våtmarkerna inte torkar ut eller påverkas, att viss komplettering av beskrivningen av naturmiljö behöver göras, att en tillfällig byggväg ska byggas med samma försiktighetsmått, samt att förslag på kompensationsåtgärder ska tas fram. Frågor och synpunkter gällande den östliga delen som framkom handlade om torv som material, värdet för tretåig hackspett samt hur den tillfälliga byggvägen kommer byggas Utformning av planförslaget Ett samråd om bedömning av miljökonsekvenser och Nollalternativ i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning samt utformningen av planförslaget i den östra delen av vägkorridoren ägde rum med Länsstyrelsen Kommande samråd Syftet med denna samrådshandling är att redogöra för föreslagen utformning av planförslaget, de miljöeffekter som planförslaget bedöms ge upphov till samt vilka åtgärder som planeras utföras för att minimera miljöpåverkan. Efter genomfört samråd revideras eventuellt planförslaget och miljökonsekvensbeskrivning inför färdigställande av vägplanens granskningshandling. Under granskningen av vägplanen ges återigen möjlighet att lämna synpunkter. 20

21 8. Planförslag för ny väg 1053 Planförslaget omfattar ett vägområde med vägrätt enligt väglagen. Planförslaget omfattar även områden för tillfällig nyttjanderätt för bland annat byggvägar och massupplag. I detta skede är behovet av områden och lokalisering av dessa områden inte fullt utrett, utan ett förslag ges som troligtvis omfattar större områden än vad som krävs längs med sträckan. En översikt över framtaget vägområde för ny väg 1053 samt förslag på områden för tillfällig nyttjanderätt syns i Figur 8.1. I Bilaga 1 Plan- och profilritningar syns en mer detaljerad redovisning av förslaget till vägområde och områden för tillfällig nyttjanderätt. I vägplanen ska ytor som behövs för uppställning av maskiner, fordon och ev. bodar definieras. I vägplanens granskningshandling kommer detta att redovisas. 8.1 Typsektioner Den nyanlagda delen av väg 1053 planeras för två körfält med en total vägbredd på 8,0 m och referenshastighet på 80 km/timme. Vilket kan jämföras med befintlig sträckning som har en varierande vägbredd på cirka 7-7,5 meter och en tillåten hastighet på 70 km/timme. Slänter varierar från lutning 1:2 till 1:4. Släntlutningen 1:4 eftersträvas där vägen ligger på låg bank (h=<3,0 m), för att smälta in i landskapet så mycket som möjligt. Flacka slänter underlättar även för vilt och skoterpassager. I kommande detaljprojektering kommer det utredas mer noggrant om flackningen av slänter kan göras med torvmassor som schaktas inom projektet. I Figur 8.2 och Bilaga 2 Typsektioner redovisas typsektioner. Figur 8.2. I figurens syns två olika typsektioner. Figur 8.1. I figuren syns vägområde för ny väg 1053 samt förslag på ytor för tillfällig nyttjanderätt (sidan 22). 21

22 22

23 8.2 Plan- och profilstandard Minsta radie i plan blir 600 meter (god standard minst 400 meter) och största radie 1200 meter. I vertikalled (profil) är minsta radie 3000 meter (god standard). Lutningar varierar mellan 0,2 till 4,3 %. Endast en sträcka understiger rekommenderad minsta längslutning, men där ligger vägen på bank och ingen avvattningsproblematik uppstår. Vägen kommer att uppnå god standard på alla partier. Det kommer finnas minst en omkörningssträcka som uppfyller Trafikverkets krav på sikt. 8.3 Korsningar och anslutningar Korsningar kommer uppfylla standard enligt Vägar och gators utformning, Publ. 2015:086. Väg 1053 kommer ansluta till väg 1047 i väster i en trevägskorsning. Troligen kommer huvudriktningen vara som idag med väg 1047 som huvudled och 1053 som sekundärväg. Korsningslösningen är ännu inte detaljstuderad och vissa ändringar kan komma ske. I öster så ansluter nya väg 1053 mot den befintliga vägen väster om den befintliga korsningen med väg 66. Befintlig väg 1053 svänger skarpt norrut i anslutningspunkten och kommer övergå till enskild väg. Anslutningen byggs om till en trevägskorsning där befintlig väg 1053 blir sekundärväg. Strax sydväst om flygplatsen kommer en väg till och från flygplatsen/ handelsområdet att ansluta. Där planeras en cirkulationsplats, då trafikprognoser visar att den största andelen fordon på väg 1053 kommer vara den till och från den anslutande vägen. Denna korsningslösning är då att föredra. Eventuella anslutningar till skogsskiften och dylikt utreds senare och kommer inte att omfattas av vägrätt. 8.4 Belysning Korsningar (3 st) kommer att belysas med vägbelysning som uppfyller standard enligt Vägar och gators utformning, Kap Väg- och gatubelysning, Publ. 2015:086enl. Vägsträckan i övrigt avses ej belysas. 8.5 Avvattning Avvattning av vägkonstruktionen sker huvudsakligen via vägslänter och öppna vägdiken, förutom genom våtmark där ingen avvattning planeras. Viss avvattning med dräneringsledning kan förekomma vid eventuella vägportar och korsningar. All avvattning av vägkonstruktioner leds till recipienter via diken, slänter och flödesvägar i terrängen. Genomledande av vattendrag och flödesvägar genom vägkroppen sker via vägtrummor. 8.6 Övriga väganordningar Beläggning på väg 1053 kommer utgöras av asfalt. Vägräcken anordnas vid höga bankar (>3m) och vid passager över vattendrag. Kantsten anläggs även vid passager över vattendrag. Vägskyltar och lokaliseringsskyltar utformas och placeras så de uppfyller kraven enligt Trafikverket. 8.7 Vägområde och tillfällig nyttjanderätt Vägen går genom skogsmark och vägområdet sträcker sig 2 meter utanför bankfot och skärningsslänt. Vägområdet kommer dock vara minst 7 meter från vägkant. Säkerhetszonen är 7 meter från vägkant och inom den zonen får inga oeftergivliga hinder så kvar. Dessa kan i undantagsfall skyddas med vägräcken. Nu har en bredd på 10 meter lagts ut längs sträckan för tillfällig nyttjanderätt. Denna kommer behövas för transportvägar inom området. Det är inte bestämt vilken sida som är lämpligast och bredden kommer minskas på ena sidan till nästa skede i vägplanen. 23

24 8.8 Jordlagerförhållanden och grundläggning Området domineras av fastmark (morän) och myrmark. Torvens mäktighet varierar mellan cirka 1-2 meter med extremvärde på cirka 4 meter. Området sluttar från öst cirka +545 till väst cirka Moränen i området domineras av en osorterad morän med sand, block, sten, och grus silt på större delen av vägsträckningen. Väster och öster om Sittan består jorden av isälvsmaterial, främst silt. Grundläggningsmetoder utreds fortlöpande under projektets gång och till de geotekniska utredningarna är fastställda. För våtmarkspartierna kommer troligtvis urskiftning av torv utföras och återfyllnad med i huvudsak krossmaterial, men även med moränmassor från sträckan på vissa känsliga partier för att förhindra vattenflöde under vägkroppen. Grundläggning över resterande fastmarkspartier kommer fyllning utföras med befintliga moränmassor från projektet. 8.9 Byggnadsverk Planförslaget omfattar två byggnadsverk som utgörs av broar, en över Sittan och en över Stora Tandån. Broskisser redovisas i Figur 8.3 och Figur 8.4 och Bilaga 3 Broskiss Sittan samt Bilaga 4 Broskiss Stora Tandån. 24 Figur 8.3. Broskiss Sittan Figur 8.4. Broskiss Stora Tandån (sidan 26)

25 TYP AV PLAN GRANSKNINGSSTATUS / SYFTE HANDLINGSTYP DATUM OBJEKT DELOMRÅDE / BANDEL OBJEKTNUMMER / KM LEVERANS / ÄNDRINGS-PM ANLÄGGNINGDEL 00 VÄG 1053, FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN BESTÄLLARE VÄGPLAN FÖR GRANSKNING SAMRÅDSHANDLING VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN 1 KONSTRUKTIONSNUMMER LEVERANTÖR SKAPAD AV SKALA FORMAT FÖRVALTNINGSNUMMER BLAD UPPDRAGSNUMMER T.JONSSON GODKÄND AV AVDELNING TORBJÖRN MOLANDER 5926 RITNINGSTYP FÖRSLAGSSKISS TEKNIKOMRÅDE / INNEHÅLL KONSTRUKTIONER BESKRIVNING BRO ÖVER SITTAN PÅ VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN, SÄLEN KM 0/100 1:100 RITNINGSNUMMER 141K2001 A1 NÄSTA BLAD 25 BET

26 TYP AV PLAN GRANSKNINGSSTATUS / SYFTE HANDLINGSTYP DATUM OBJEKT DELOMRÅDE / BANDEL LEVERANS / ÄNDRINGS-PM ANLÄGGNINGDEL 00 VÄG 1053, FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN OBJEKTNUMMER / KM BESTÄLLARE VÄGPLAN FÖR GRANSKNING SAMRÅDSHANDLING VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN 1 KONSTRUKTIONSNUMMER LEVERANTÖR SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER T.JONSSON GODKÄND AV AVDELNING TORBJÖRN MOLANDER 5926 RITNINGSTYP FÖRSLAGSSKISS TEKNIKOMRÅDE / INNEHÅLL KONSTRUKTIONER BESKRIVNING BRO ÖVER STORA TANDÅN PÅ VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN, SÄLEN KM 2/ SKALA 1:100 RITNINGSNUMMER 142K2001 FORMAT A1 FÖRVALTNINGSNUMMER BLAD NÄSTA BLAD BET

27 9. Tidigare studerade och förkastade alternativ 9.1 Åtgärdsvalsstudie och samrådsunderlag Ett antal andra lokaliseringsalternativ studerades i ett tidigare skede men förkastades, se avsnitt 2.2 Tidigare utredningar och beslut. 9.2 Lokaliseringsutredning I vägplanens lokaliseringsutredning studerades tre olika vägkorridorer (Alternativ 1-3) väster om flygplatsen och en gemensam korridor för alternativ 1-3 öster om flygplatsen (Trafikverket ). Trafikverket tog ställning till att driva arbetet med denna vägplan vidare enligt Alternativ 3 väster om flygplatsen och den gemensamma korridoren för Alternativ 1-3 öster om flygplatsen. Se Figur Utformning av planförslaget Under arbetet med utformning av planförslaget har två olika grundläggningsmetoder och två olika lokaliseringar inom vald korridor i den östliga delen studerats Grundläggningsmetoder Två olika grundläggningsmetoder har studerats; urgrävning av torv och så kallad flytväg (byggande av väg på ostabil grund). Urgrävning av torv innebär att där vägen passerar genom våtmarksområden grävs torven ut, inom vägområdet, ned till underliggande friktionsjord. Återfyllnad med morän eller bergkross sker. Flytväg innebär att där vägen passerar genom våtmarksområden grävs endast en liten del av torven ur inom vägområdet och en stabiliserad vägkropp byggs upp ovanpå den resterande torven Lokalisering Under arbetet med utformningen av planförslaget har två olika alternativ; Alternativ A och B, öster om flygplatsen studerats, se Figur Förkastade alternativ och grundläggningsrekommendationer En flytande överbyggnadskonstruktion är möjlig att utföra och de vägar som byggts med denna metod får ofta långa längsgående sättningar som håller ihop i sidled. En dispensansökan för att frångå sättningskraven för den aktuella vägtypen krävs. Om en flytväg skulle utföras kommer gällande krav för sättningar på vägen frångås och med den förmodade stora trafikmängden har Trafikverket valt att inte gå vidare med utredning för denna byggnadsmetod. Alternativ B har förkastats på grund av att: Grundläggningsmetoden flytväg har förkastats vilket medför en mycket större anläggningskostnad, en mer riskfylld arbetsmiljö under anläggningsskedet, längre anläggningstid, ett mycket större överskott av torv i Alternativ B än i Alternativ A. Alternativ skulle bedöms medföra en större klimatpåverkan då många fler transporter krävs samt att mer klimatpåverkande gaser frigörs vis schakt i torv i Alternativ B än i Alternativ A. Alternativ B går längre ifrån befintliga eller planerade verksamheter än Alternativ A. Påverkan på det vidsträckta våtmarksområdet har bedömts bli större i Alternativ B än i Alternativ A. Figur 9.1. I figuren syns de vägkorridorer som studerades i vägplanens lokaliseringsutredning (Trafikverket ) samt vald korridor (sidan 28). Figur 9.2. I figuren syns Alternativ A och B öster om flygplatsen som studerats i arbetet med utformning av planförslaget. Alternativ B har förkastats och Alternativ A utgör planförslaget (sidan 29). 27

28 28

29 29

30 10. Berg, jord och masshantering 10.1 Underlag och metod SGU:s berggrundskarta, jordartskarta och jorddjupskarta har använts för att utreda berg och jord inom utredningsområdet. Geotekniska undersökningar har även genomförts genom sticksondering och provtagning i flera punkter inom utredningsområdet. Beräkning av massor har utförts inom området för den nya vägen 1053 gällande schakt- och fyll. En överslagsmässig beräkning av behovet av schakt samt fyllning har gjorts i detta skede. När projekteringen kommit längre kommer en noggrannare beräkning att göras. En masshanteringsanalys kommer att utföras under arbetet med utformning av planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen. I detta skede beskrivs masshantering översiktligt Förutsättningar Enligt SGU:s bergrundskarta underlagras jordarterna främst av sedimentära bergarter, samt ett stråk av basiska, vulkaniska bergarter inom utredningsområdet. Jorddjupen inom korridorerna förväntas ligga relativt djupt generellt (>10m) enligt SGU:s jorddjupskarta, förutom vid enstaka ställen där det finns ytnära berg. De dominerande jordarterna inom utredningsområdet är morän och torv, men isälvssediment finns i ett stråk i anslutning till väg Planförslaget går intill anslutningen till väg 1047 samt Sittan genom älvssediment bestående av sand, som sedan österut längs korridoren övergår till isälvssediment bestående av sand, enligt SGU:s jordartskarta. Öster om isälvssedimenten förekommer en kullig morän som vid utförda geotekniska undersökningar har konstaterats vara blockrik. Intill finns ett våtmarksområde, som sedan övergår till morän med enstaka myrpartier. Torven inom planförslagets vägområde har en mäktighet på cirka 1-3 meter med ett extrem värde på ca 4 meter enligt utförda sonderingar. Vid passagen över Stora Tandån finns ytnära berg enligt SGU:s jorddjupskarta. I den östliga delen domineras marken av fastmark i nordöst och myrmark med moränholmar i väst. Nordöstligaste delen av korridoren består enligt geoteknisk provtagning av en grusig siltig sandig morän. Väster om fastmarken detekterar geoteknisk provtagning och sondering på torvmäktigheter mellan cirka 1-3 meter med extremvärde på cirka 4 meter. Se Figur Konsekvenser av planförslaget masshantering Målet med projektet är att en så stor del som möjligt av uppgrävda massor kan återanvändas inom projektet för att åstadkomma en bättre hushållning med resurser och minska uttaget från grus- och bergtäkter samt minska mängden massor som transporteras till deponi Massor inom projektet En överslagsmässig beräkning av behovet av externt tillförd bergkross, jordschakt, torvschakt, bergschakt, behov av fyll samt överskott har utförts, se Tabell Beräkningen ger en ungefärlig bild av behov och problem som kommer att uppstå i byggskedet, men mängderna kommer i ett senare skede att avvika från nedan redovisade mängder. Bedömd mängd överskott kan troligtvis användas till tillfälliga byggvägar. Tillfälliga byggvägar rivs när byggnationen är färdigställd och massorna bör då återanvändas inom andra bygg- eller anläggningsprojekt inom närområdet. Tabell I tabellen syns resultatet av en överslagsmässig beräkning av behov av externt tillförd bergkross samt hur mycket som behöver schaktas för att anlägga ny väg 1053 enligt planförslaget. Behov av externt tillförd bergkross för överbyggnad Ca m 3 Torvschakt Jordschakt Bergschakt Behov av fyll Överskott Ca Ca 0 m 3 Ca Ca m m m m 3 morän m 3 torv 30 Figur I figuren syns planförslaget samt SGU:s jordartskarta.

31 31

32 Torv TOC halten i torven är väldigt hög. Det är förbjudet att deponera organiskt avfall med en TOC över 10 % och möjligheterna att erhålla dispens från förbudet är begränsade. Deponering är även något Trafikverket vill undvika för att eftersträva resurseffektivitet och en hållbar masshantering. I detta projekt kommer stora mängder överskottsmassor av torv att uppstå under byggskedet. Endast en liten mängd av torven kan eventuellt återanvändas inom projektet till släntbeklädnad. Möjlig återanvändning utanför detta projekt utreds och flera olika möjligheter bedöms finnas: Torven lämnas över till extern verksamhetsutövare för vidare hantering och framställning av produkter som till exempel matjord eller energipellets framställs Konsekvenser Anläggandet av den nya vägen innebär många transporter av framförallt tillförsel av externa massor i form av bergkross i ett känsligt friluftsområde. Oberoende på valt alternativ för extern hantering av torv så kommer det troligtvis innebära längre transporter. Buller från transporter, ytor som tas i anspråk för bland annat upplag, damning från lastbilar/dumpers som transporterar massor, eventuell krossningsverksamhet kan medföra negativa miljökonsekvenser för människa och miljö. Masshanteringsanalysen kommer att tas fram som en separat handling och finnas med som underlag till vägplanens miljökonsekvensbeskrivning och framtida entreprenör för att transporter och övrig hantering av massor ska innebär en så liten påverkan som möjligt för människa och miljö. Torven transporteras bort och återanvänds i efterbehandlingssyfte, till exempel i berg- eller grustäkter. Oavsett vilken återanvändning som blir aktuell krävs stora områden för tillfällig mellanlagring av torven då det är nödvändigt att torven avvattnas före återanvändning. Förslag till tillfälliga upplagsplatser för massor finns redovisade i Figur Produktionsplanering och resurseffektivitet För att möjliggöra att massor kan återanvändas inom projektet är det viktigt att en god produktionsplanering genomförs. Samordning med angränsande projekt (den planerade flygplatsen samt det planerade handelsområdet) kan även medföra en högre resurseffektivitet. 32