Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, projektnummer

2 Trafikverket Postadress: Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådshandling val av lokalisering, Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen, Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Författare: WSP Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/99333 Projektnummer: Kontaktperson: Kristina Wilander-Lindström 2

3 3

4 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av projektet Ändamål Projektmål Bakgrund Åtgärdsvalsstudie Planläggningsprocessen och beslut om betydande miljöpåverkan Kommunala planer och annan angränsande planering Övergripande lagar, hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och politiska planeringsmål Väglagen Nationella transportpolitiska målen Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Riksintressen Jämställdhetspolitiskt mål Folkhälsomålen Arkitekturpolitiskt mål Avgränsningar Geografisk avgränsning Avgränsning i tid Avgränsning av miljöaspekter Avgränsningar för projektet Metoder och underlagsmaterial Preliminära väglinjer Nollalternativet Alternativa vägkorridorer Förutsättningar för lokaliseringen och metod Studerade korridorer i samrådshandlingen Tidigare studerade men förkastade alternativ Väg och trafik Förutsättningar Möjlig påverkan, effekter eller konsekvenser Berg och jord Underlag och metod Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Lokalsamhälle och regional utveckling Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Bebyggelse, befolkning och service Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Hälsa Underlag och metod Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Naturmiljö Underlag och metod Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Sammanfattning av bedömd påverkan

5 13. Vatten Underlag och metod Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Byggnadstekniska rekommendationer Kulturmiljö Underlag och metod Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Landskap Förutsättningar Påverkan, effekter eller konsekvenser Övrigt Skjutbana Förorenade områden Ledningar Fortsatt arbete Vägplan Tillstånd enligt miljöbalken Viktiga frågeställningar Källor Tryckta källor Digitala källor BILAGOR Bilaga 1. Fågelutredningar Bilaga 2. Naturvärdesinventering Bilaga 3. Tekniskt PM Hydrologi - val av lokalisering 17. Klimatpåverkan Underlag och metod Resultat Byggnadstekniska rekommendationer Ekonomi Anläggningskostnader Livscykelkostnad (LCC) Samhällsekonomi Samlad bedömning Metod Konsekvenser Måluppfyllelser Slutsats

6 1. Sammanfattning Scandinavian Mountains Airport AB (till och med augusti år 2014 hette bolaget Sälen-Trysil Airport AB) planerar att uppföra en meter lång landningsbana vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Flygplatsen ligger i södra delen av det svenska fjällområdet i nära anslutning till den norska gränsen. Den planerade förlängningen av banan kommer att korsa befintlig länsväg 1053, nordväst om nuvarande bana. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa väg 1053 krävs planering av åtgärder för hur väg 1053 ska anpassas till de nya förutsättningarna i området. En åtgärdsvalsstudie har genomförts som pekar ut ett geografiskt område som lämpligast för ny väg Ändamålet med detta projekt är att utreda lokalisering för optimerad väglinje för ny väg 1053, som den planerade utbyggnaden av flygplatsen vid Mobergskölen i Malung-Sälens kommun kan ansluta till, inom ett angivet utredningsområde, samt ta fram en vägplan för ny väg 1053 som fastställs av Trafikverket. Projektet omfattar även att det statliga huvudmannaskapet och allmänna underhållet för befintlig väg 1053 ska upphöra. Vägplanen för väg 1053 omfattar endast väg Vägplanen ska möjliggöra för anslutande vägar till den planerade utbyggnaden av flygplatsen och dess handelsområde. Anslutande vägar till flygplats- och handelsområdet ingår dock inte i denna vägplan utan kommer att hanteras på annat sätt. Projektets effektmål är: Möjliggöra utbyggnad av flygplatsen (nordlig förlängning av rullbanan). Ökad trafiksäkerhet på (nya) väg Ökad fjällturism. Destinationen kan expandera och nya arbetstillfällen skapas. Restidsvinst mellan Rörbäcksnäs och Sälenfjällen och Sälen by (jämfört med befintlig restid). Övriga projektspecifika mål omfattar: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Detta projekt befinner sig i den fas där alternativa lokaliseringar tas fram. Länsstyrelsen Dalarna har fattat beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram som en del av vägplanen. Tre olika alternativa vägkorridorer har tagits fram väster om flygplatsen (Västliga delen Alternativ 1, 2 och 3). Öster om flygplatsen går de tre alternativen samman i en gemensam korridor (Gemensam korridor för Alternativ 1-3), se Figur 1.1. Aspekter som utretts och beskrivs i denna samrådshandling är: väg och trafik berg och jord lokalsamhälle och regional utveckling rekreation och friluftsliv hälsa (buller) 6

7 naturmiljö vatten kulturmiljö landskap klimatpåverkan övrigt (påverkan på potentiellt förorenade områden, skjutbana och ledningar) ekonomi I den samlade bedömningen bedöms Alternativ 1 vara bättre än Alternativ 2 och/eller Alternativ 3 i två aspekter (Rekreation och friluftsliv samt Kulturmiljö), mycket sämre i tre aspekter (Väg och trafik, Klimatpåverkan samt Ekonomi), sämre i fem aspekter (Berg och jord, Lokalsamhälle och regional utveckling, Naturmiljö, Landskap samt Övrigt) och likvärdig med övriga alternativ i två aspekter (Hälsa och Vatten). I den samlade bedömningen bedöms Alternativ 2 vara bättre än Alternativ 1 och/eller Alternativ 3 i två aspekter (Övrigt och Ekonomi), sämre i åtta aspekter (Väg och trafik, Berg och jord, Rekreation och friluftsliv, Naturmiljö, Kulturmiljö, Landskap samt Klimatpåverkan) och likvärdig med övriga alternativ i två aspekter (Hälsa och Vatten). I den samlade bedömningen bedöms Alternativ 3 vara bättre än Alternativ 1 och/eller Alternativ 2 i åtta aspekter (Väg och trafik, Berg och jord, Lokalsamhälle och regional utveckling, Naturmiljö, Kulturmiljö, Landskap, Klimatpåverkan samt Ekonomi), sämre i två aspekter (Rekreation och friluftsliv samt Övrigt) och likvärdig med övriga alternativ i två aspekter (Hälsa och Vatten). Samtliga alternativ bedöms uppfylla projektets ändamål och effektmål, undantaget effektmålet Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna, vilket inget alternativ bedöms uppfylla. Lokaliseringsalternativen har tagits fram med målet att så lite våtmark som möjligt ska beröras, men utredningsområdet tillåter framförallt inte i den östliga delen att våtmark kan undvikas. Alternativ 3 är det alternativ som i den västliga delen har störst möjlighet att uppnå effektmålet, men skillnaden mellan alternativen är liten. Alternativ 3 berör färre våtmarksområden samt områden med identifierade naturvärden än Alternativ 1 och 2, vilket har betydelse för ett av projektets effektmål samt efterlevnad av bland annat väglagen och miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Skillnaden mellan alternativen är dock liten. Sammantaget bedöms Alternativ 3 vara bättre än Alternativ 1 och 2. Alternativ 2 bedöms vara sämre än Alternativ 3. Alternativ 1 bedöms vara mycket sämre än Alternativ 3. Samråd genomförs med enskilda särskilt berörda, berörda myndigheter, organisationer och allmänhet under arbetet med lokaliseringsutredninggenomförs till och med oktober år Trafikverket kommar att fatta ett formellt beslut om lokalisering av ny väg 1053 under hösten år 2016 med denna samrådshandling som grund. Samråd kommer att genomföras med enskilda särskilt berörda, berörda myndigheter, organisationer och allmänhet om planförslaget under vintern år 2016/2017. Vägplanens granskningshandling avses ställas ut under våren år Vägplanen avses lämnas in för beslut om fastställelse under sommaren år Figur 1.1. I figuren syns de alternativa vägkorridorer som tagits fram samt utredningsområdets gränser. 7

8 8

9 2. Beskrivning av projektet 2.1 Ändamål Ändamålet med detta projekt är att utreda lokalisering för optimerad väglinje för ny väg 1053, som den planerade utbyggnaden av flygplatsen vid Mobergskölen i Malung-Sälens kommun kan ansluta till, inom ett angivet utredningsområde, samt ta fram en vägplan för ny väg 1053 som fastställs av Trafikverket. Projektet omfattar även att det statliga huvudmannaskapet och allmänna underhållet för befintlig väg 1053 ska upphöra. 2.2 Projektmål Projektets effektmål är: Möjliggöra utbyggnad av flygplatsen (nordlig förlängning av rullbanan). Ökad trafiksäkerhet på (nya) väg Ökad fjällturismen. Destinationen kan expandera och nya arbetstillfällen skapas. Restidsvinst mellan Rörbäcksnäs och Sälenfjällen och Sälen by (jämfört med befintlig restid). Övriga projektspecifika mål omfattar: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. 2.3 Bakgrund Scandinavian Mountains Airport AB (t.o.m. augusti år 2014 hette bolaget Sälen-Trysil Airport AB) planerar att uppföra en meter lång landningsbana vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Flygplatsen ligger i södra delen av det svenska fjällområdet i nära anslutning till den norska gränsen. Se översiktskarta i Figur 2.1. Den planerade förlängningen av banan kommer att korsa befintlig länsväg 1053, nordväst om nuvarande bana, se karta i Figur 2.1. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa väg 1053 krävs planering av åtgärder för hur väg 1053 ska anpassas till de nya förutsättningarna i området. En åtgärdsvalsstudie har genomförts som pekar ut ett geografiskt område som lämpligast för ny väg Åtgärdsvalsstudie En åtgärdsvalsstudie har utförts, (Åtgärdsvalsstudie - Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? ). Inom arbetet med åtgärdsvalsstudien genomförde Trafikverket två workshops med följande berörda aktörer och intressenter: allmänheten, Rörbäcksnäs byalag, Region Dalarna, Malung-Sälens kommun, Handelskammaren, Skistar, Destination Sälenfjällen, Lima Besparingsskog samt Länsstyrelsen. Under arbetet med åtgärdsvalsstudien beaktades förslag där den nya vägsträckningen skulle förläggas norr alternativt söder om landningsbanan, ledas under landningsbanan alternativt korsa landningsbanan. Förslagen utvärderades utifrån säkerhetsaspekter och kostnader. Åtgärdsvalsstudien resulterade i slutsatsen att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om den planerade flygbanan, som är en steg 4-åtgärd enligt fyrstegsprincipen. Att flytta vägen till et läge söder om den planerade flygbanan bedömdes vara bäst då det tillgodoser Sälen_idre- Trysil-Engerdal-regionens långsiktiga utveckling, är framtidssäkert och avlastar fjällvägen. Att leda vägen under landningsbanan bedömdes medföra stora osäkreheter i kostnad. Att låta vägen korsa landningsbanan bedömdes för osäkert på grund av komplex tillståndsprocess. Att förlägga vägen norr om landsningsbanan bedömdes vara ej framtidssäkert. Figur 2.1. I översiktskartan syns det geografiska läget för vägplanens utredningsområde i förhållande till bland annat Sälen, Malung, riksgränsen mot Norge samt allmänna vägar. 9

10 Stora Tandån Brunntjärnåsen Lilla Moberget Ängesåsen Mobergskölen Flygplats 1047 Sittan Rörbäcksnäs

11 2.5 Planläggningsprocessen och beslut om betydande miljöpåverkan Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. I början av planläggningen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Samrådsunderlaget för detta projekt skickades ut på samråd i januari år Samrådsunderlaget reviderades i maj 2016 och skickades återigen ut på samråd. Länsstyrelsen Dalarna fattade beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan och reviderat beslut om att detta projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram som en del av vägplanen. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Samråd sker med bland annat kommun, länsstyrelse, de enskilda som särskilt berörs, berörd allmänhet och berörda organisationer för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Samråd kan ske antingen genom möten eller genom att skriftligt material och information om hur synpunkter lämnas tillgängliggörs. Synpunkterna som kommer in efter samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Se Figur 2.2. Figur 2.2. Planläggningsprocessen och aktuellt skede. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagande av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan SAMRÅD Framtagning av alternativa lokaliseringar HÄR ÄR VI NU Framtagning av planförslag samt MKB Ev. regeringens val av alternativ Kungörande och granskning Länsstyrelsens godkännande av ev. MKB Detta projekt befinner sig i den fas där alternativa lokaliseringar tas fram. Samråd är en viktig del av arbetet under hela planläggningsprocessen. 2.6 Kommunala planer och annan angränsande planering Fördjupad översiktsplan för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum Malung-Sälens kommun arbetar med att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum. Planförslaget var utställt för granskning under perioden 1 januari-29 februari år Planförslaget omfattar en vägkorridor för omdragning av väg Detaljplan Mobergskölen Terminal- och handelscenter Malung-Sälens kommun arbetar även med framtagandet av en detaljplan för Mobergskölen Terminal- och handelscenter. Planförslaget var utställt för granskning 11 april till 2 maj år Se även Planer och utvecklingstrend Tillstånd till anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen Sälen-Trysil Airport AB (fr.o.m. september år 2014 Scandinavian Mountains Airport AB) har ansökt om tillstånd för anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen, Malung-Sälens kommun. Beslut om tillståndsansökan togs hos Nacka Tingsrätt, Mark-och miljödomstolen, den (Mål nr Mark och miljödomstolen Nacka tingsrätt). Tillståndet har vunnit laga kraft. Se även Planer och utvecklingstrend. Fastställelse Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Detaljplan Rörbäcksnäs 28:1 m.fl. Malung-Sälens kommun har tagit fram en detaljplan för bostadsbebyggelse i Rörbäcksnäs. Detaljplanen vann laga kraft Se även Planer och utvecklingstrend. 11

12 3. Övergripande lagar, hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och politiska planeringsmål 3.1 Väglagen För allmänna vägar gäller väglagen, där särskilt 13 är viktig i aktuellt planeringsskede; När en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. 3.2 Nationella transportpolitiska målen Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens övergripande transportpolitiska mål. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet avser tillgänglighet, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till grundläggande tillgänglighet för alla, med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet avser säkerhet, miljö och hälsa, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen och målen för ökad hälsa uppnås. 3.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler En vägutbyggnad omfattas av hänsynsregler enligt MB kapitel 2 och hushållningsbestämmelser enligt MB kapitel 3. De allmänna hänsynsreglerna är grundläggande för prövningen av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens, villkor samt tillsyn. De ligger även till grund för hur Trafikverket som verksamhetsutövare ska agera för att minimera påverkan och främja en god hushållning. Nedan redovisas aktuella hänsynsregler och hushållningsbestämmelser: Allmänna hänsynsregler 2 Kunskapskrav - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Försiktighetsmått - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 5 Hushållningsprinciper - Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. 6 Val av plats - För verksamheten eller åtgärden ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Grundläggande hushållningsbestämmelser 1 Markens lämplighet - Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. 2-6 Värdefulla områden och näringar - Stora opåverkade områden och ekologiskt känsliga områden skall skyddas mot skada. Vidare är jordoch skogsbruk näringar av nationellt intresse och ska så långts som möjligt skyddas. Brukningsvärd jordbruksmark ska endast tas i anspråk om det saknas alternativ och möjligheterna till ett rationellt skogsbruk ska skyddas mot skada. 12

13 Enligt 3 kapitel 6 ska områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt som möjligt skyddas mot påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. När det gäller riksintressena skärps skyddskravet och områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. 7-9 Resurser och anläggningar - Områden med värdefulla ämnen eller material och områden lämpade för samhällsviktiga anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra användning för sådana ändamål. Likaså områden som har betydelse för totalförsvaret. Även i detta fall har riksintressen förstärkt skydd. 3.4 Nationella miljömål Det svenska miljömålssystemet omfattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen (Miljömål 2015) Generationsmålet Riksdagens definition av generationsmålet är: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället Miljökvalitetsmålen Av de 16 miljökvalitetsmålen som är fastställda av regeringen bedöms följande vara relevanta för detta projekt: 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målen ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 13

14 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variaton. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 3.5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) som begrepp infördes med miljöbalken Normerna infördes som ett nytt styrmedel för att komma till rätta med störningar från så kallade diffusa utsläpp, exempelvis från transporter. MKN finns för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och havsmiljö. För projektet bedöms MKN för vattenförekomster och havsmiljö relevanta. MKN för utomhusluft bedöms ej vara relevanta på grund av att mätningar av kvävedioxid och bensen som genomförts i Sälenfjällen visare att halterna av dessa ämnen i luften ligger långt under miljökvalitetsnormerna (Malung Sälens kommun 2009). MKN för omgivningsbuller omfattar omgivningsbuller i de största kommunerna i Sverige (mer än invånare), vissa utpekade industrigrenar samt omgivningsbuller från större vägar, järnvägar och flygplatser i hela Sverige. För vägar gäller att de omfattas av bullernormen om trafikmängden är över 3 miljoner fordon per år. Den trafikmängd som förväntas på väg 1053 uppgår till drygt 1 miljon fordon per år Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22 december Vissa vattenförekomster har fått tidsfrist fram till år 2021 på grund av olika förutsättningar som gör att det inte är rimligt att statusen ska uppnås till år För den kemiska statusen gäller kvalitetskravet exklusive kvicksilver. Kvalitetskravet för kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god i hela landet. Inriktningen ska dock vara att nuvarande halter av kvicksilver och kvicksilverföreningar inte bör öka. Förslag till nya miljökvalitetsnormer har tagits fram för många vattenförekomster, men ännu inte beslutats. Vattenförekomster med miljökvalitetsnormer som kan komma att beröras av aktuellt projekt framgår av avsnitt 13. Vatten. 14

15 3.5.2 Miljökvalitetsnormer för havsmiljö Havsmiljödirektivet ska leda till att god miljöstatus ska uppnås i den marina miljön senast år 2020 i alla Europas marina miljöer. Tillståndet beskrivs av havsmiljöns fysiska, kemiska och biologiska egenskaper där god miljöstatus är det önskade tillståndet i den marina miljön. Syftet är att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att den försämras och att, när det är praktiskt möjligt, återställa miljön där den har påverkats negativt. Om ett havsområde inte bedöms nå upp till god miljöstatus till 2020 ska den aktuella medlemsstaten ta fram vad som i direktivet benämns miljömål med indikatorer. Målet med Sveriges havsmiljöförvaltning är att både Östersjön och Nordsjön ska ha en god miljöstatus. För att nå god miljöstatus i Östersjön och Nordsjön har Sverige inrättat särskilda miljökvalitetsnormer med indikatorer. För projektet bedöms miljökvalitetsnormer i kategorierna Tillförsel av näringsämnen och organiskt material samt Tillförsel av farliga ämnen vara relevanta. Relevanta miljökvalitetsnormerna redovisas i Tabell 3.1. Tabell 3.1. I tabellen syns miljökvalitetsnormer för havsmiljö (HVFMS 2012:18). Kategori Tillförsel av näringsämnen och organiskt material Tillförsel av farliga ämnen 3.6 Riksintressen Miljökvalitetsnorm Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem Riksintresse för turism och rörligt friluftsliv Utredningsområdet ligger inom en perifer del av ett riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken, Fjällvärlden från Transtrand i Dalarnas län till Treriksröset i Norrbottens län. Riksintresset utgörs av ett omfattande område som omfattar Transtrandsfjällen och det fjällnära området i Rörbäcksnäs som den sydligaste gränsen, se Figur 3.1 Områdets värden består i de stora möjligheterna till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning, jakt och fiske Riksintresse för friluftslivet Utredningsområdet angränsar även till ett område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Området består av Transtrandsfjällen som är landets sydligaste fjällmassiv och ett av landets intensivaste besökta vintersportort, se Figur 3.1. Områdets värden består av de goda möjligheterna till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning och fiske. 3.7 Jämställdhetspolitiskt mål Regeringen har satt upp ett jämställdhetspolitiskt mål och fyra delmål som beskrivs i proposition 1993/94:147 Delad makt delat ansvar. Dessa utvecklas vidare i proposition 2008/09:35 Mål för framtidens resor och transporter och gäller även för transportplaneringen. 3.8 Folkhälsomålen Regeringen har satt upp elva nationella folkhälsomål som beskrivs i proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Särskilt målområde 5 Miljöer och produkter gäller för transportplaneringen. 3.9 Arkitekturpolitiskt mål Regeringen har satt upp ett arkitekturpolitiskt mål, som beskrivs i proposition 1997/98:117 Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Man betonar den offentliga miljöns betydelse och pekar på trafikverkens stora ansvar att agera som föredömen inom området. De delmål som slagits fast för arkitekturpolitiken gäller också för transportsystemen. Figur 3.1. I figuren syns vägplanens utredningsområde samt de riksintresseområden som berörs. 15

16 16

17 4. Avgränsningar 4.1 Geografisk avgränsning Alternativa lokaliseringar för ny väg 1053 har utretts inom ett utredningsområde som beskrivs i vägplanens samrådsunderlag (Trafikverket 20161) och redovisas i Figur 4.1. De alternativ till lokalisering som tagits fram presenteras i avsnitt 6. Alternativa vägkorridorer. För en del miljöaspekter har påverkan eller effekter bedömts för ett område som är större än utredningsområdet, ett så kallat influensområde. Influensområdets gränser är inte definierade och skiljer sig åt mellan olika miljöaspekter. 4.2 Avgränsning i tid Vägplanen avses fastställas under år Byggnation av vägen planeras påbörjas år 2018 och byggtiden bedöms bli cirka 1,5 år. Bedömning av påverkan, effekter och konsekvenser har i detta skede gjorts huvudsakligen för vägens driftskede, men för en del aspekter även översiktligt för byggskedet. 4.3 Avgränsning av miljöaspekter De aspekter som utretts och beskrivs i denna samrådshandling är: lokalsamhälle och regional utveckling rekreation och friluftsliv naturmiljö berg och jord vatten kulturmiljö landskap klimatpåverkan livscykelkostnad (LCC) Aspekter som utretts översiktligt är: Buller (en bedömning om det utifrån någon aspekt föreligger behov av bullerutredning i nästa skede har genomförts). Förorenade områden och ledningar (en skrivbordsstudie har gjorts). Motivering: Dessa aspekter kommer att utredas vidare om aktuellt i senare skede. Aspekter som inte utretts inom ramen för denna lokaliseringsutredning är: Luftkvalitet. Motivering: Mätningar av kvävedioxid och bensen som genomförts i Sälenfjällen visare att halterna av dessa ämnen i luften ligger långt under miljökvalitetsnormerna (Malung Sälens kommun 2009). 4.4 Avgränsningar för projektet Vägplanen för väg 1053 omfattar endast väg Vägplanen ska möjliggöra för att vägar till den planerade utbyggnaden av flygplatsen och dess handelsområde ska kunna ansluta till ny väg Anslutande vägar till flygplats- och handelsområdet ingår dock inte i denna vägplan utan kommer att hanteras på annat sätt. Vägplanen omfattar även att det statliga huvudmannaskapet för befintlig väg 1053 ska upphöra, vägen utgå från allmänt underhåll och en annan huvudman tar över ansvaret för vägen. Figur 4.1. I figuren syns vägplanens utredningsområde. 17

18 18

19 5. Metoder och underlagsmaterial En bedömning av de olika alternativens översiktliga förväntade påverkan, effekter eller konsekvense har gjorts i detta skede. Bedömningen baseras till viss del på det underlag som togs fram i vägplanens samrådsunderlag (Trafikverket 20161). Alla bedömningar är mer eller mindre osäkar på grund av att alla förutsättningar inte är kända och kan ändras under arbetets gång. Underlaget som togs fram i samrådsunderlaget baserades till största delen på s.k. skrivbordsstudier. Under arbetet med med denna lokaliseringsutredning har ett antal ytterligare utredningar genomförts: Översvämningskartering Analys av vattnets flödesvägar i terrängen Mätningar av grundvattennivåer Naturvärdesinventering (inkl. riktad inventering med avseende på vissa arter) Bedömning av behov av bullerutredning i ett senare skede Kulturarvsanalys inkl. arkeologisk utredning etapp 1 Klimatkalkyl Trafikutredning EVA-kalkyl (effektberäkning vid väganalyser). Metoder för dessa utredningar anges i början i respektive avsnitt. Källor anges i löpande text och i avsnitt 21. Källor. 5.1 Preliminära väglinjer Preliminära väglinjer har tagits fram inom respektive alternativ vägkorridor, för att översiktligt kunna bedöma vägstandard, vägutformningens trafiksäkerhet, väglängd, restidsvinst samt överskottsmassor i form av torv. De preliminär väglinjerna redovisas inte i denna samrådshandling. När beslut om lokalisering tagits tas ett planförslag fram som redovisas i samrådshandlingen för planförslaget. 5.2 Nollalternativet Nollalternativet i detta fall innebär att den planerade flygplatsen byggs över befintlig väg 1053 och ingen ny väg 1053 byggs. I nollaternativet byggs även det planerade handelsområdet. Påverkan, effekter eller konsekvenser som uppstår i nollalternativet beskrivs i den samlade bedömningen i 19. Samlad bedömning. Geotekniska undersökningar Preliminär väglinje inom alternativa vägkorridorer för att bland annat kunna bedöma väglängd, behov och överskott av massor. Översiktlig masshanteringsanalys LCC analys (analys av livscykelkostnad) 19

20 6. Alternativa vägkorridorer 6.1 Förutsättningar för lokaliseringen och metod De förutsättningar som varit styrande i framtagandet av lokaliseringsalternativ är: våtmarker (intrång i våtmarker undviks i så stor utsträckning som möjligt) områden med höga naturvärden (områden med identifierade höga naturvärden har undvikits i så stor utsträckning som möjligt) Stora Tandån (ett förslag togs fram som inte omfattar ny passage över Stora Tandån) väglängd/restid mellan väg 1047 och anslutningen till befintlig väg 1053 (ett förslag togs fram med kortast möjliga väglängd/restid inom utredningsområdet) Vägkorridorer har även justerats utifrån: geotekniska undersökningsresultat (Trafikverket ) att en framtida väganläggning ska uppfylla kraven enligt TRVK Väg och VGU. 6.2 Studerade korridorer i samrådshandlingen Tre olika alternativa vägkorridorer har tagits fram väster om flygplatsen. Öster om flygplatsen går de tre alternativen samman i en gemensam korridor Västliga delen Alternativ 1 Vägkorridoren ansluter till väg 1047 cirka 0,5 kilometer söder om befintlig anslutning till väg Alternativ 1 korsar Stora Tandån. Se Figur 6.1. Alternativ 2 Vägkorridoren ansluter till väg 1047 strax intill befintlig väg Se Figur 6.1. Alternativ 3 Vägkorridoren ansluter till väg 1047 cirka 1,3 kilometer söder om befintlig väg 1053:s anslutning till väg Alternativet korsar både Stora Tandån och Sittan. Se Figur Östliga delen (gemensam korridor Alternativ 1-3) Vid flygplatsen strålar de alternativa vägkorridorerna samman till en gemensam korridor. Korridoren passerar genom ett vidsträckt våtmarksområde och skogsklädda höjdpartier samt genom ett skogsområde. Korridoren ansluter till befintlig väg 1053 cirka 0,5 kilometer söder om dess anslutning till väg 66. Vägkorridoren är i den östliga delen mycket bredare än alternativen i den västliga delen. Anledningen till att vägkorridoren är så pass bred i den östliga delen är att många värden finns i området samtidigt som behov av tillfällig byggväg, ytor för tillfälliga massupplag m.m. finns. Tillfällig byggväg samt ytor för tillfälliga massupplag kommer att projekteras under utformningen av planförslaget. Med en bredare korridor i den östliga delen finns större möjlighet att utforma planförslaget så att hänsyn tas till områdets värden. Se Figur Tidigare studerade men förkastade alternativ Ett antal andra lokaliseringsalternativ studerades i ett tidigare skede men förkastades, se åtgärdsvalsstudie (Trafikverket 2015) och vägplanens samrådsunderlag (Trafikverket 20161). 20 Figur 6.1. I figuren syns de alternativa vägkorridorer som tagits fram.

21 21

22 7. Väg och trafik 7.1 Förutsättningar Funktion och standard för befintlig väg 1053 Befintlig väg 1053 fyller funktioner för personbilstrafik och tung trafik. Väg 1053 är: Viktig förbindelse till servicefunktioner och arbetsplatser för boende i Rörbäcksnäsområdet Viktig förbindelse för fjällturismen sommar och vinter En förbindelse till Norge Rekommenderad led för farligt gods. Väg 1053 är cirka 7 kilometer lång och sträcker sig mellan väg 66 och väg 1047 ett par kilometer norr om Rörbäcksnäs. Flera anslutningsvägar finns till befintlig väg 1053, varav flera anslutningar är från bostadshus, några från skogsfastigheter och en från befintlig flygplats. Vägens bredd är cirka 7 meter och skyltad högsta tillåtna hastighet är 70 kilometer per timme. Befintlig väg 1053 har bärighetsklass 1 vilket är den högsta bärighetsklassen. Befintlig vägs geometriska utformning uppfyller ej god standard enligt gällande krav på vägars utformning. Befintlig väg 1053 kommer att stängas för genomfart förbi flygplatsen när denna byggs ut. Sträckorna fram till flygplatsen kommer att vara öppna, men genomfart förbi flygplatsen kommer ej att vara möjlig Trafik och trafikanter Trafikverket utför kontinuerligt mätningar av trafikflöden längs det statliga vägnätet, den senaste redovisade mätningen på väg 1053 utfördes år Trafiken var då 350 fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik var cirka 11 %. I Figur 7.1 redovisas nuvarande trafiksiffror samt en prognos för år Huvudman för kollektivtrafiken i Dalarna är Dalatrafiken och väg 1053 trafikeras av landsbygdsbuss linje 315. Det finns en hållplats på sträckan, Lilla Moberget. Det saknas en separerad gång- och cykelväg längs väg 1053 vilket medför att oskyddade trafikanter är hänvisade till körbanan Trafiksäkerhet Befintlig väg 1053 har en otillfredsställande standard vad gäller trafiksäkerhet på grund av att flera kurvor är tvära och siktförhållandena dåliga. Lutningen ned mot framförallt väg 1047 är dessutom för stor, vilket försvårar inbromsningen i korsningen. Under en tioårsperiod, mellan år till har en olycka rapporterats till STRADA - ((Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Ett nationellt informationssystem för olyckor inom transportsystemet dit polis och akutsjukhus rapporterar in olyckor). Det var en mötesolycka och två personer fick lindriga skador. 7.2 Möjlig påverkan, effekter eller konsekvenser Standard och funktion Befintlig väg 1053 Det statliga huvudmannaskapet kommer att upphöra för de delar av befintlig väg 1053 som inte stängs av vid utbyggnad av flygplatsen. Ansvaret för drift och underhåll ska lämnas över till annnan huvudman. Ny väg 1053 Ny väg 1053 föreslås dimensioneras för bärighetsklass 1 vilket innebär att den ska ha den högsta bärighetsklassen. Den nya vägens bredd ska vara 8 meter och ny högsta tillåtna hastighet 80 kilometer per timme. Alternativ 1 Bedömd väglängd ny väg är cirka 6,2 kilometer. Inom korridoren bedöms det finnas behov av två broar, en bro över Stora Tandån med bedömd längd på cirka meter och en bro med bedömd längd på cirka meter över en stor dalgång. Vägen kan förläggas med radier i både horisontal- och vertikalled som uppfyller gällande krav för vägars och 22

23 NORGE Långflon ÅDT lb 10 % år ÅDT ÅDT lb 8 % år ÅDT 140 ÅDT lb 7 % år ÅDT 66 Stöten 230 ÅDT lb 13 % år ÅDT 510 ÅDT lb 10 % år ÅDT Trafikflöden XXX ÅDT Fordon åer årsmedeldygn lb X % Andel tung trafik år XXXX Mätår XXX ÅDT Trafikflöde år 2040 Hundfjället Tandådalen ÅDT FLYGPLATS lb 11 % år ÅDT Rörbäcksnäs ÅDT lb 8 % år ÅDT 190 ÅDT lb 13 % år ÅDT Figur 7.1. Uppmätta trafikflöden, årsdygnstrafik (ÅDT), samt en prognos för framtida trafikflöden år N ÅDT lb 7 % år ÅDT ÅDT lb 7 % år ÅDT Sälen ÅDT lb 9 % år ÅDT ÅDT lb 9 % år ÅDT 390 ÅDT lb 10 % år ÅDT Torsås gators utformning (VGU) och därmed skapa goda förutsättningar för god sikt och möjlighet att planera körningen. Anslutningen mot befintlig väg 1047 bedöms ej kunna utföras utan åtgärd på dess horisontal- och/eller vertikalgeometri. Alternativ 2 Bedömd väglängd ny väg är cirka 6,2 km. I Alternativ 2 förekommer inga större broar. Det kan i mindre vattendrag läggas trummor med större dimension än 2 meter varvid de kommer att definieras som broar i framtiden. Förutsatt att ny väg 1053 byggs om hela vägen ut till väg 1047, kan vägen förläggas med radier i både horisontal- och vertikalled som uppfyller gällande krav för vägars och gators utformning (VGU) och därmed skapa goda förutsättningar för god sikt och möjlighet att planera körningen. Anslutningen mot befintlig väg 1047 bedöms ej kunna utföras utan åtgärd på dess horisontal- och/eller vertikalgeometri. Lutningen ned mot väg 1047 är mycket stor. För att uppfylla kraven på lutning vid korsning i VGU, krävs omfattande schaktarbeten för att lägga ny väg 1053 i djup skärning i terrängen. Alternativ 3 Bedömd väglängd ny väglängd är cirka 5,9 km. Inom korridoren bedöms det finnas behov av två broar, en över Stora Tandån med längd på cirka meter och en över Sittan med bedömd total brolängd på cirka meter. Vägen kan förläggas med radier i både horisontal- och vertikalled som uppfyller gällande krav för vägars och gators utformning (VGU) och därmed skapa goda förutsättningar för god sikt och möjlighet att planera körningen. Anslutningen mot befintlig väg

24 bedöms kunna utföras utan åtgärd på dess horisontal- och/eller vertikalgeometri Trafik och trafikanter I och med att flygplatsens verksamhet utökas och ett nytt handelsområde planeras förväntas trafiken på väg 1053 öka. I samband med att kommunen tog fram en fördjupad översiktsplan för området gjordes en analys av vägtrafiken till följd av de planerade utbyggnaderna (Sweco, 2015). I analysen bedömdes att flygplatsen skulle alstra cirka 290 fordon per dygn, andelen tung trafik cirka 13 %. Ungefär 30 % av trafiken bedöms komma från Norge och resterande 70 % från Sverige. Hur den nyalstrade trafiken från utbyggnaden av flygplatsen bedöms fördela sig på vägnätet framgår av de blå siffrorna i Figur 7.2. Handelsområdet bedömdes motsvara gränshandelsetableringen i Töcksfors, Årjängs kommun, som idag har cirka besökare årligen. Bedömd trafikalstring är cirka fordon per dygn, andel tung trafik under 1 %. 75 % av besökarna förväntas komma från Norge, 10 % från Sälenturism och resterande 15 % från närområdet på den svenska sidan. Hur den nyalstrade trafiken från det nya handelsområdet bedöms fördela sig på vägnätet framgår av de röda siffrorna i Figur 7.2. Efter utbyggnad av flygplatsen samt nytt handelsområde bedöms trafiken på väg 1053 väster om flygplatsen öka till cirka fordon per dygn år 2040, motsvarande siffra öster om flygplatsen är fordon per dygn, se Figur Transportkvalitet och trafikantupplevelse Väg i ny sträckning med en förbättrad standard medverkar till ett jämnare körsätt vilket påverkar transportkvaliteten positivt. I samtliga vägkorridorer är det möjligt att åstadkomma en utformning som bidrar till en god trafikantupplevelse Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten förbättras, i alla alternativ jämfört med befintlig väg 1053, för samtliga trafikslag i och med att den nya vägen föreslås få en bredare sektion, säkrare sidoområden och god geometrisk standard. Enligt de samhällsekonomiska beräkningarna minskar antalet döda och svårt skadade marginellt medan antalet egendomsolyckor minskar med 2-3 olyckor per år. Alternativ 2 ger störst positiv nytta vad gäller trafiksäkerhet, medan Alternativ 3 ger lägst nytta avseende trafiksäkerhet. I och med att att de flesta besökarna till handelsområdet antas komma från Norge via väg 1047 innebär Alternativ 3 en längre omväg, vilket resulterar i sämre nytta med avseende på trafiksäkerhet jämfört med Alternativ 1 och 2. NORGE 730 (10 %) +15 (2 %) +165 (5 %) (10 %) +70 (9 %) (10 %) FLYG- PLATS Alt Alt 1 Alt (11 %) +50 (10 %) +78 (2 %) Rörbäcksnäs 66 Alt 1-3 Ny väg (3 %) +85 (13 %) (0,6 %) (8 %) +150 (16 %) +580 (4 %) (7 %) +200 (13 %) +655 (0,9 %) 66 Hundfjället TRAFIKFLÖDEN ÅR 2040 XXX + XXX + XXX (XX %) Tandådalen Fordon per dygn, totalt Bedömd trafikalstring utökning flygplats Bedömd trafikalstring nytt handelsområde Andel tung trafik Figur 7.2. Bedömd fördelning av den nyalstrade trafik som förväntas från utbyggd flygplats samt nytt handelsområde. 24

25 8. Berg och jord 8.1 Underlag och metod SGU:s berggrundskarta, jordartskarta och jorddjupskarta har använts för att utreda berg och jord inom utredningsområdet. Geotekniska undersökningar har även genomförts genom sticksondering och provtagning i flera punkter inom utredningsområdet. En preliminär väglinje inom respektive korridor har tagits fram för att möjliggöra översiktliga beräkningar av mängden överskottsmassor i form av torv som kan uppstå för respektive alternativ. Massberäkningen som utförts ger endast en första uppfattning av överskott av torv som kommer att uppstå. Beräkningarna kommer att skilja sig från beräkningen för planförslaget eftersom en mer detaljerad projektering görs för planförslaget. Skillnaderna mellan de olika alternativen bedöms dock vara relevanta i detta skede. Det är framförallt i den östliga gemensamma korridoren som planförslaget kan komma att skilja sig från den preliminär väglinje som tagits fram i detta skede. Vid beräkning av överskott av torv har det antagits att vägen kommer att byggas genom att torven schaktas ur ned till den underlagrade moränen, och en vägkropp byggs upp av grovt bergkross. Denna metod att bygga väg genom våtmark tillåter vatten att flöda genom vägkroppen och påverkan på våtmarkernas hydrologi bedöms bli mindre än vid andra metoder. Metoden har antagits på grund av att ett av projektets effektmål anger att Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. De översiktliga beräkningarna av mängden torv som måste schaktas ur för att anlägga ny väg visar dock på att mycket stora volymer torv måste schaktas ur om denna metod används. En sådan stor mängd urschaktad torv kan i ett senare skede bedömas medföra så stora negativa miljö- och kostnadskonsekvenser att en annan metod för att bygga vägen genom våtmark väljs. 8.2 Förutsättningar Enligt SGU:s bergrundskarta underlagras jordarterna främst av sedimentära bergarter, samt ett stråk av basiska, vulkaniska bergarter inom utredningsområdet. Jorddjupen inom korridorerna förväntas ligga relativt djupt generellt (>10m) enligt SGU:s jorddjupskarta, förutom vid enstaka ställen där det finns ytnära berg. De dominerande jordarterna inom utredningsområdet är morän och torv, men isälvssediment finns i ett stråk i anslutning till väg Se Figur Påverkan, effekter eller konsekvenser Västliga delen Alternativ 1 I västligaste delen av korridoren intill anslutningen till väg 1047 finns enligt SGU:s jordartskarta isälvsediment av sand. Öster om isälvssedimenten finns kuperade områden, så kallat moränbacklandskap, eller kullig morän. Vid platsbesök har det konstaterats att den kulliga moränen är blockrik. Ett stråk med våtmark förekommer innan passagen över Stora Tandån. Öster om passagen över Stora Tandån finns kullig morän, morän och myrmark. Se figur Torven inom korridoren har en mäktighet på cirka 1-2 meter med ett extrem värde på cirka 4 meter enligt utförda sonderingar. Alternativ 2 I västligaste delen av korridoren finns enligt SGU:s jordartskarta isälvssediment bestående av sand. Öster om isälvssedimenten finns kullig morän (blockrik) med inslag av våtmarksområden, som övergår till morän med våtmarksområden längre österut i korridoren. Se Figur 8.1. Torven inom korridoren har en mäktighet på ca 1-3 meter med ett extrem värde på ca 4 meter enligt utförda sonderingar. Figur 8.1. I figuren syns SGU:s jordartskarta samt alternativa vägkorridorer. 25

26 26

27 8.3.2 Östliga delen (gemensam korridor Alternativ 1-3) Korridoren domineras av fastmark i nordöst och myrmark med moränholmar i väst. Nordöstligaste delen av korridoren består enligt geoteknisk provtagning av en grusig siltig sandig morän. Väster om fastmarken detekterar geoteknisk provtagning och sondering på torvmäktigheter mellan ca 1-3 meter med extremvärde på cirka 4 meter Torv I Tabell 8.1 syns en sammanställning av beräknade överskottsmassor i form av torv för respektive alternativ. Tabell 8.1. Tabellen visar de översiktligt beräknade mängderna överskottsmassor i form av torv som bedöms för respektive alternativ. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Figur 8.2. Bilen visar exempel på den blockrika kulliga moränen i Alternativ 3 i den västliga delen. Alternativ 3 Intill anslutningen till väg 1047 samt Sittan finns enligt SGU:s jordartskarta älvssediment bestående av sand, som sedan österut längs korridoren övergår till isälvssediment bestående av sand. Öster om isälvssedimenten förekommer en kullig morän som vid utförda geotekniska undersökningar har konstaterats vara blockrik, se Figur 8.2. Intill finns ett våtmarksområde, som sedan övergår till morän med enstaka myrpartier. Se Figur 8.1. Torven inom korridoren har en mäktighet på ca 1-3 meter med ett extrem värde på ca 4 meter enligt utförda sonderingar. Vid passagen över Stora Tandån finns ytnära berg enligt SGU:s jorddjupskarta. Mindre torv berörs i Alternativ 3 än i Alternativ 1 och 2. Bergschaktning kan komma att krävas vid anläggande av brofästen. Torv (kubikmeter) ca ca ca Stora mängder torv kommer att behöva schaktas oavsett vilket alternativ som väljs. Torv är en jordart med många viktiga egenskaper. Schaktning av torv innebär bland annat att klimatpåverkande gaser frigörs och kan innebära att vattendflödet i marken förändras (se även avsnitt 13. Vatten). Torv kan eventuellt återanvändas inom projektet som släntbeklädnad, men överskottet av torv inom projektet bedöms bli stort. Torv uppfyller inte tekniska krav för många typer av anläggningar och är svårt att återanvända till något annat än släntbeklädnad. Torv är heller inte enkelt att hantera utanför projektet då en hög halt av organiskt material (TOC halt) kan försvåra eventuell deponering. En masshanteringsplan kommer att tas fram och möjlig återanvändning för överskottet av torv utreds. 27

28 9. Lokalsamhälle och regional utveckling 9.1 Förutsättningar Bebyggelse, befolkning och service Ingen bebyggelse finns inom utredningsområdet. Närmaste samlade bebyggelse finns i samhället Rörbäcksnäs söder om och i direkt anslutning till den västra delen av utredningsområdet. I Rörbäcksnäs bor cirka 200 invånare. I Mobergskölen, intill befintlig väg 1053 mellan Rörbäcksnäs och Sälen, finns tre bostadshus med anslutningsväg till befintlig väg I Lilla Moberget och intilliggande Orrlindan och Sollindan finns cirka 20 bostadshus med anslutningsvägar till befintlig väg Cirka 2 kilometer nordväst om utredningsområdet finns i Brunntjärnåsen, Ängesåsen och Handelskölen sammanlagt cirka 20 bostadshus, dock med anslutning till väg Se Figur 9.1. I Rörbäcksnäs finns näringsverksamheter kopplade till turism i form av hotell, restaurang och caféverksamhet (Malung-Sälens kommun ). Turismen har blivit en allt viktigare näring i Rörbäcksnäs, framförallt under barmarksäsongen. Möjligheterna för friluftsliv kring Rörbäcksnäs och närheten till Sälenfjällen skapar en efterfrågan på logimöjligheter. I Rörbäcksnäs finns även en växande turismverksamhet som är knuten till cykelleder som utgår från Rörbäcksnäs. I dagsläget finns cirka 1100 bäddar i Rörbäcksnäs. Malung- Sälens kommun uppskattar i översiktplanen att det fram till år 2025 utökas till mellan bäddar (Malung- Sälens kommun 2009). I Rörbäcksnäs finns servicefunktioner såsom matvarubutik med postkontor och ombud för systembolag och apotek. En bensinmack med kortbetalning ligger i anslutning till matvarubutiken. I samhället finns en förskola och en grundskola med fritidsverksamhet för år 1-5. Rörbäcksnäs flygplats har idag en bana utbyggd till en längd av cirka 1200 meter och bredd på cirka 30 meter. Närmaste vårdcentral finns i Sälen by på cirka 35 kilometers avstånd. Närmaste större arbetsplatser för boende i Rörbäcksnäs finns i Sälenfjällets skid- och turistanläggningar, Sälen by, Långflon, Malung och Trysil i Norge. Se Figur 2.1. Malung-Sälens kommun har tagit fram en detaljplan för bostadsbebyggelse i Rörbäcksnäs 28:1 m.fl. Detaljplanen vann laga kraft Se detaljplaneområdet i Figur Fjällturism Sälenfjällen har cirka besökare per år, varav flest besöker området under december-april. Antalet besökare under barmarkssäsongen ökar från år till år och satsningar görs för att Sälenfjällen ska vara en året-runt destination (Skistar 2016). Sälenfjällets turism- och skidanläggningar finns inom cirka 1-3 mils avstånd från Rörbäcksnäs. Riksgränsen till Norge finns cirka 5 kilometer väster om Rörbäcksnäs och närmaste större ort i Norge är Trysil som ligger cirka 4 mil från Rörbäcksnäs. Trysilfjällen är ett av Norges största skidområden och finns på cirka 4 mils avstånd från Rörbäcksnäs. Trysil liksom Sälen satsar på att var en året-runt destination (Skistar 2016) Planer och utvecklingstrend beslutade mark- och miljödomstolen att tillåta en utbyggnad av flygplatsen till 2500 meters längd med 45 meters bredd. Se Figur 9.1 och Figur 9.2. Tillsammans med flygplatsen planeras ett nytt handelsområde motsvarande cirka kvadratmeter. Målgruppen är tänkt att vara turister, invånare samt tillresande för gränshandel. Se planerad utbyggnad av flygplatsen samt terminal- och handelsområde i Figur

29 Den planerade nya flygplatsen med handelsområde kommer att innebära efterfrågan på nya bostäder. Rörbäcksnäs är även attraktivt för bosättning med hänsyn till friluftslivet och närheten till Sälenfjällens skidanläggningar (Malung-Sälens kommun ) Viktiga målpunkter Sälenfjällen är en viktig målpunkt då många boende i Rörbäcksnäs arbetspendlar till Sälenfjällets skid- och turistanläggningar. Sälen by är en viktig målpunkt där närmaste vårdecentral, skola fr.o.m. år 6 för barn och ungdomar boende i Rörbäcksnäsområdet, m.fl. viktiga servicefunktioner finns. Viktiga målpunkter för fjällturismen bedöms vara Sälenfjällen, Trysilfjällen och planerad flygplats samt handelsområde i Rörbäcksnäs. Se Figur Tillgänglighet Tillgängligheten mellan olika målpunkter som Rörbäcksnäs, större arbetsplatser och skid- och turistanläggningar är god för resande med bil, se Figur 7.1. Mellan Rörbäcksnäs busstation och väg 66 är väglängden cirka 9,4 kilometer och ungefärlig restid med bil cirka 9 minuter. Separerade gång- och cykelvägar till olika målpunkter saknas och gångoch cykeltrafik blandas med biltrafiken. Trafikflödet på väg 1053 bedöms inte begränsa tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter Jämställdhet Kvinnors och mäns resmönster finns dokumenterade bland annat i de nationella resvaneundersökningarna. Där berörs bland annat tillgången till bil och körkort, faktiskt resmönster i termer av antal resor, reslängder, ärendefördelning och färdmedelsfördelning och man kan i dessa notera likheter, men också skillnader mellan könen. Utifrån undersökningarna framgår bland annat att män i större omfattning har tillgång till bil medan kvinnor reser mer kollektivt. Män reser längre sträckor och har i genomsnitt högre reshastighet än kvinnor. Kvinnors och mäns värderingar och attityder skiljer sig också åt. Till exempel har man i undersökningar kunnat konstatera att kvinnor värderar trafiksäkerhet och miljö högre samt är mer kritiska till bilism på grund av dess negativa konsekvenser. Den låga standarden på befintlig väg 1053 påverkar både män och kvinnor. Det är mer vanligt att män bilpendlar längre sträckor och att det är fler män som är yrkeschaufförer, vilket gör att de kan vara mer utsatta för olycksrisker än kvinnor på den aktuella vägen. Eftersom kvinnor och barn i större utsträckning åker kollektivt är de dock oftare utsatta för olycksrisker på väg till och från hållplatser längs sträckan. 9.2 Påverkan, effekter eller konsekvenser 9.3 Bebyggelse, befolkning och service Samtliga alternativen bedöms medföra positiva effekter för bebyggelse, befolkningsutveckling och service på orten då samtliga alternativ innebär en ökad tillgänglighet för Rörbäcksnäs. En ny väg innebär ofta att nya funktioner etableras längs den nya vägen. Inga bostadsbyggnader har identifierats ligga inom område där bullerriktvärden riskerar att överskridas för de tre alternativen, se vidare avsnitt Bostadsbebyggelse Alternativ 3 ligger närmast Rörbäcksnäs, och kan därmed innebära att nya områden tillgängliggörs för exploatering med närhet till det befintliga samhället. Alternativ 3 kan därför anses bättre för utvecklingen av samhället Rörbäcksnäs Fjällturism, planer, utvecklingstrend Samtliga alternativ bedöms påverka fjällturismen positivt i samma utsträckning. Alla alternativen innebär att den planerade nya flygplatsen kan anslutas till ny väg 1053 och på så sätt tillgängliggöra området även för flygturism. Figur 9.1. I figuren syns bostadsområden med anslutning till befintlig väg 1047 och väg 1053, markerade med blå ring (sidan 30). Figur 9.2. I figuren syns Rörbäcksnäs, detaljplaner som finns i närområdet och den planerade utbyggnaden av flygplatsen (sidan 31). 29

30 30 SIDNR FÖR 9.1

31 SIDNR FÖR

32 9.3.2 Tillgänglighet Tillgängligheten till viktiga målpunkter bedöms generellt förbättras i samtliga alternativ eftersom väglängd och restid till Sälenfjällen och Sälen by, minskar och trafiksäkerheten ökar. Tillgängligheten försämras dock för boende väster om flygplatsen med anslutning till befintlig väg 1053 i alla alternativen, eftersom restiden till Sälenfjällen och Sälen by ökar. Den trafikalstring som utökningen av flygplatsen och det nya handelsområdet förväntas medföra kan påverka tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter något negativt. Tabell 9.1. I tabellen syns väglängd mellan Rörbäcksnäs busstation och anslutningen till befintlig väg 1053 samt restidsvinst för resande mellan Rörbäcksnäs och Sälen by eller Sälenfjällen. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Väglängd 8,3 km 9 km 7,4 km Restidsvinst 2 minuter 2 minuter 3 minuter Jämställdhet Inget av alternativen bedöms påverka jämställdheten i samhället. Den största delen av förväntad trafik som alstras från planerad utbyggnad av flygplatsen och nytt handelsområde förutspås komma från Norge. Tillgängligheten för denna trafik påverkas olika av alternativen. Alternativ 2 ger kortast väglängd och restid och Alternativ 3 den längsta väglängden och restiden för denna del av trafiken. Alternativ 1 Mellan Rörbäcksnäs busstation och anslutningen till befintlig väg 1053 är väglängden cirka 8,3 kilometer och restidsvinsten mellan Rörbäcksnäs och Sälen by eller Sälenfjällen med bil cirka 2 minuter jämfört med befintlig restid på samma sträcka. Alternativ 2 Mellan Rörbäcksnäs busstation och anslutningen till befintlig väg 1053 är väglängden cirka 9 kilometer och restidsvinsten mellan Rörbäcksnäs och Sälen by eller Sälenfjällen med bil cirka 2 minuter jämfört med befintlig restid på samma sträcka. Alternativ 3 Mellan Rörbäcksnäs busstation och anslutningen till befintlig väg 1053 är väglängden cirka 7,4 kilometer och restidsvinsten mellan Rörbäcksnäs och Sälen by eller Sälenfjällen med bil cirka 3 minuter jämfört med befintlig restid på samma sträcka. 32

33 10. Rekreation och friluftsliv 10.1 Förutsättningar Friluftsleder I utredningsområdet finns stigar och markerade leder för skoter, vandring, skidor och cykel. Lederna sträcker sig i huvudsak mellan Rörbäcksnäs och Hundfjället. Leder finns både runt Hundfjället och över fjället. I Rörbäcksnäs finns ett flertal cykelleder för mountainbike. Se Figur Fiske, jakt och bärplockning Utredningsområdet ligger inom Lima fiskevårdsområde. Det är främst Stora Tandån med biflödet Sittan och sjön Mobergstjärnen som fiske bedrivs. I Stora Tandån har fiskevårdsföreningen bedrivit restaurering av flertalet forsar för att återställa vattenmiljön efter timmerflottningen. Vid Mobergstjärn finns slogbodar och tillgänglighetsanpassade bryggor. Vid tjärnen bedrivs även Put and Take fiske. Mobergstjärnen bedöms vara viktig för närrekreationen då den ligger nära Rörbäcksnäs samhälle och har bra tillgänglighet för alla användargrupper. Se Figur Inom utredningsområdet bedrivs jakt, främst älgjakt. Jaktmarkerna inom utredningsområdet tillhör Malung Västra älgförvaltningsområde. Inom utredningsområdet finns goda möjligheter till att plocka bland annat hjortron, blåbär och lingon Påverkan, effekter eller konsekvenser Friluftsleder Den östliga gemensamma korridoren samt Alternativ 3 i den västliga delen berör olika typer av friluftsleder. Ny väg 1053 kan innebära att: mark där delar av markerade leder finns tas i anspråk risk för olyckor med biltrafik uppstår vid passage över väg 1053 risk att buller från vägen upplevs som störande landskapsrummet splittras och upplevelsen på friluftslederna påverkas negativt Fiske, jakt och bärplockning I den västliga delen skiljer sig förväntad påverkan mellan de olika alternativen: Alternativ 1 berör Stora Tandån som utgör ett bra fiskevatten. Anläggning av bro över Stora Tandån kan medöra försämrad livsmiljö för fisk, begränsad tillgänglighet till strandområdet, visuell påverkan och bullerstörning. Alternativ 2 passerar i närheten av Stora Tandån och Mobergstjärnen där Put and Take fiske, slogbodar och tillgänglighetsanpassade bryggor finns. Anläggning av väg i närheten av Mobergstjärnen kan medföra visuell påvekan och bullerstörning. Alternativ 3 berör Stora Tandån och Sittan som båda utgör bra fiskevatten. Anläggning av broar över vattendragen kan medöra försämrad livsmiljö för fisk, begränsad tillgänglighet till strandområdet, visuell påverkan och bullerstörning. Alternativen bedöms påverka områdets värden för jakt och bärplockning på likvärdigt sätt. Området bedöms påverkas genom att det nära den nya vägen blir bullerstört (se även avsnitt 11. Hälsa), området splittras upp och minskar något och beståndet av vissa arter av det vilt som jagas kan påverkas. Figur I figuren syns alternativa vägkorridorer, Mobergstjärnen, Sittan, Stora Tandån, samt markerade vandrings-, skoter-, -skid-, och cykelleder. 33

34 34

35 Tabell I tabellen redovisas bedömd påverkan/effekt/konsekvens för friluftslivet för respektive alternativ. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Friluftsleder Alternativet berör i den östliga delen flera olika friluftsleder vilket medför risk för olyckor där leder korsar ny väg, bullerstörning, splittrat landskapsrum. Alternativet berör i den östliga delen flera olika friluftsleder vilket medför risk för olyckor där leder korsar ny väg, bullerstörning, splittrat landskapsrum. Alternativet berör i hela sin sträckning flera olika friluftsleder vilket medför risk för olyckor där leder korsar ny väg, bullerstörning, splittrat landskapsrum. Mobergstjärnen Ny väg kan påverka fiske och övrigt friluftsliv vid Mobergstjärnen negativt genom buller och splittrat landskapsrum. Sittan Väg och bro kan påverka tillgängligheten och upplevelse vid fiske och övrigt friluftsliv genom buller och splittrat landskapsrum. Väg och bro kan påverka tillgängligheten och upplevelse vid fiske och övrigt friluftsliv genom buller och splittrat landskapsrum. Området splittras och blir i närheten av ny väg bullerstört. Beståndet av vissa arter av det vilt som jagas kan påverkas. Stora Tandån Väg och bro kan påverka tillgängligheten och upplevelse vid fiske och övrigt friluftsliv genom buller och splittrat landskapsrum. Området splittras och blir i närheten av ny väg bullerstört. Beståndet av vissa arter av det vilt som jagas kan påverkas. Jakt och bärplockning Området splittras och blir i närheten av ny väg bullerstört. Beståndet av vissa arter av det vilt som jagas kan påverkas. 35

36 11. Hälsa Aspekter som till exempel möjligheterna till närrekreation, bullernivåer och luftkvalité kan ha betydelse för människors hälsa. Möjligheterna till närrekreation beskrivs under avsnitt 10. Rekreation och friluftsliv tas därför inte upp i detta avsnitt. Luftkvalité har inte utretts inom ramarna för denna lokaliseringsutredning (se avsnitt 4 Avgränsningar). Den hälsoaspekt som beskriv i detta avsnitt är buller Underlag och metod För angivna trafikflöden har överslagsmässiga skyddsavstånd från vägmitt beräknats, där inga riktvärden överskrids. Grundförutsättningen har varit plan, mjuk mark och en beräkningshöjd på 2 meter över mark. Beräkningarna har genomförts i beräkningsprogrammet Trivector Buller Väg II, version 1.2.5, i enlighet med Nordisk beräkningsmodell som redovisas i Naturvårdsverkets rapport 4653, Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell reviderad Beräkningsmodellen baserar beräkningarna på ett tänkt medvindsfall från ljudkällan till mottagaren för att ljudtrycksnivåerna inte ska underskattas. Vid kartläggning av vägtrafikbuller kan situationer uppstå där den redovisade ljudnivån har delbidrag från olika väderstreck och således baseras på en orimlig vädersituation Förutsättningar Bakgrundsnivåerna av buller inom utredningsområdet bedöms i nuläget vara låga då inga större bulleralstrande verksamheter finns och trafikmängden på vägarna inom utredningsområdet är låg. Planerad utbyggnad av flygplats innebär att utredningsområdet i framtiden kommer att vara utsatt för buller från flygtrafik som trafikerar Sälen Trysil Airport. Ny väg 1053 kommer som längst att ligga cirka 3 kilometer från flygplatsen. Vägkorridorerna beräknas få ljudnivåer över FBN dba enligt beräkningar som redovisas i Miljökonsekvensbeskrivning med teknisk beskrivning, Sälen Trysil Airport, , Rambøll. Riksdagen och regeringen har angett riktvärden för trafikbuller som gäller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, se Tabell Tabell I tabellen syns riktvärden för trafikbuller som gäller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur ur proposition 1996/97:53. Ekvivalent ljudtrycksnivå Maximal ljudtrycksnivå Utomhus (fasad) 55 dba 70 dba Inomhus 30 dba 45 dba (22-06) Uteplats - 70 dba Friluftsområde 40 dba I den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller anges att modellens giltighet är begränsad till avstånd upp till 300 meter från vägen och att den har en noggrannhet på ca 5 db på 200 meters avstånd från källan i ett medvindsförhållande. Beräkningarna har utgått från normalfallet enligt den nordiska beräkningsmodellen. Ingen korrektion för mer eller mindre bullrande asfaltstyper har använts. 36

37 11.3 Påverkan, effekter eller konsekvenser Bostadsbebyggelse I Tabell 11.2 redovisas de skyddsavstånd som krävs mellan vägmitt och fasad eller uteplats för att inga riktvärden* ska överskridas (WSP 2016). Tabell I tabellen syns det skyddsavstånd som behövs mellan vägmitt och fasad eller uteplats för att inga bullerriktvärden* ska överskridas. Ekvivalent ljudnivå, 55 dba Maximal ljudnivå, 70 dba Ekvivalent ljudnivå, 40 dba Väg 1047 norr om Rörbäcksnäs 32 m 32 m 206 m Väg 1053 öster om flygplatsen 24 m 32 m 136 m Väg 1053 väster om flygplatsen 34 m 32 m 224 m * Riktvärden ur proposition 1996/97:53. Ingen bostadsbebyggelse finns inom detta avstånd från någon av korridorerna Friluftsområden Bullernivåerna bedöms överskrida riktvärde för friluftsområden i en cirka meter bred korridor längsmed vägmitt, beroende på delsträckans trafikering. Området kommer att påverkas av flygbuller i väsentlig omfattning, vägtrafik bedöms därför inte vara en väsentlig påverkan i området orsakat av vägtrafik. Vid beräkning i faktiska terrängförhållanden kommer ljudnivåerna att avvika något från beräkningar på plan mark (WSP 2016). 37

38 12. Naturmiljö 12.1 Underlag och metod En allmän inventering av bakgrundsinformation och samt en systematisk bedömning av naturvärden enligt standardiserad metod (SIS) har utförts. Underlag och metod beskrivs mer detaljerat i Bilaga 2. Naturvärdesinventering Förutsättningar Allmänt Inom utredningsområdet finns inga nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, naturminnen, riksintressen för naturvård, djur- och växtskyddsområden, intermistiska förbud eller områden för marinvetenskaplig forskning. Närmsta naturreservat är Norra Transtrandsfjällens naturreservat cirka 2,5 kilometer nordost om utredningsområdet och Hundfjällets naturreservat cirka 5 kilometer öster om utredningsområdet. Båda dessa är även skyddade som Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet. Norra Transtrandsfjällens naturreservat ingår också i Riksintresset för naturvård. Underlagsdata från Skogsstyrelsen (SKS) visar att det finns flertalet sumpskogar i form av mosseskogar, fuktskogar och strandskogar inom utredningsområdet samt även skogliga naturvärden längs utredningsområdets västligaste kant. Skogliga biotopskyddsområden, naturvårdsavtal och nyckelbiotoper finns inte inom utredningsområdet. Se Figur Närsjön cirka 1 kilometer nordost om utredningsområdet ingår i Riksintresset Skyddade vattendrag. Östra halvan av utredningsområdet har identifierats som våtmark med okända värden enligt Våtmarksinventeringen (VMI). Delar av utredningsområdet ingår även i Björkmyran som i VMI har bedömts till klass 2 - högt naturvärde. Några ängs- och betesmarker i utredningsområdet har inte identifierats inom Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA), dock finns några ängar i närheten av Rörbäcksnäs (utanför korridoren). Inga observationer av rödlistade arter har rapporterats till Artportalen inom utredningsområdet för åren Det har inte heller rapporterats in några värdefulla träd till Trädportalen för åren Naturvärdesinventering utförd år 2014 Enetjärn Natur AB genomförde en översiktlig naturvärdesinventeringar 2012 och 2014 (Enetjärn Natur AB, 2012 och 2014) för en del av denna vägplans utredningsområde, i samband med inventeringar inför tillståndsansökan för flygplatsen. Vid den inventeringen påträffades totalt 22 objekt med högre naturvärde inom utredningsområdet, där den största delen utgörs av mindre våtmarker men även några vattendrag, en skogstjärn och ett fåtal äldre skogsbestånd. Även spår av björn påträffades. Resultatet från denna naturvärdesinventering användes i ett tidigt skede av denna utredning för att hitta optimala lokaliseringar av vägkorridorer Naturvärdesinventering utförd år 2016 Trafikverket har under år 2016 som en del av arbete med denna vägplan genomfört: förstudie naturvärden naturvärdesinventering inventering av tretåig hackspett och lavar. Se även Bilaga 2 Naturvärdesinventering. Reslutatet från dessa inventeringar har ersatt resultatet från naturvärdesinventeringen som utfördes år 2014 i det fortsatta arbetet med denna lokaliseringsutredning. 38

39 Resultat Inventeringsområdet består till stor del av produktionsskog med inslag av öppna myrar. Produktionsskogen präglas till stor del av modernt skogsbruk med hyggen, ungskog och väl gallrade skiften. Det finns en variation på skogens åldersspridning men skiften med äldre skog förekommer sparsamt. Områden för produktionsskogen ligger främst på fjällsluttningarna ned mot myrmarker och i de isälvsavlagringar som höjer sig över myrmarkerna, marken är mager och skogen består nästan uteslutande av tall. Våtmarkerna är relativt stora sammanhängande områden med ett varierat, mosaikartat landskap. I anslutning till dessa finns sumpskogar av framför allt björk eller gran samt uppstickande öar av fastmark med tallskog. Det finns gott om döda, nydöda eller döende granar. Det finns även relativt gott om spår av äldre bränder på stubbar, högstubbar och på en del kvarstående träd. Flera områden med visst till högt naturvärde identifierades. Flera olika rödlistade eller skyddade arter identifierades även. Se även avsnitt 12.3 Påverkan, effekter eller konsekvenser samt Bilaga 2. Naturvärdesinventering Fågelutredningar utförda år 2016 Trafikverket har under år 2016 som en del av arbete med denna vägplan genomfört: förstudie angående fåglar inom utredningsområdet djupare utredningar angående smålom och tjäder. Resultat Av fågelarter som upptas i fågeldirektivet bedöms grönbena, järpe, ljungpipare, orre, spillkråka, tjäder, trana och tretåig hackspett förekomma, samt åtminstone under gnagarår även hökuggla, pärluggla och sparvuggla. Möjligen kan också småspov, stenfalk och törnskata finnas. Det finns olika kungsörnsrevir i både norr, öster och söder om det aktuella området, men det är över 5 km från området till närmaste kända bo. Under örninventeringar som utfördes i området vintern 2013/14 av lokala ornitologer, fanns initialt misstanke om ett kungsörnsrevir med centrum i närheten av den planerade vägen. Men med kunskap om hur stora reviren är i dessa magra marker och att det saknas örnhäckningsbiotop på låglandet, gjordes bedömningen att misstanken inte stämde. De mest tänkbara rovfåglarna att stöta på är tornfalk, sparvhök, duvhök och stenfalk. I området förekommer en del sträckande fåglar. Rovfåglar, även sträckande örnar, kommer från sydost och utnyttjar uppvindarna efter Hundfjällets sydvästsluttning och rovfåglar och tättingar kan trängas ihop mellan Stora Moberget och Skärfjället som ligger längre norrut och samlas ihop respektive spridas i vägområdet. Det bedöms dock inte vara en sträckled av stor betydelse. Berguv häckar av och till på Medskogshögens sydvästsluttning söder om Rörbäcksnäs. Senast kända häckning var år Häckplatsen är dock belägen ca 3 km från den aktuella vägen, med både Medskogshögen och Rörbäcksnäs mellan häckplats och vägplanens utredningsområde. Det bedöms inte heller som sannolikt att det förekommer häckande berguv i låglandet där vägen planeras. Följande rödlistade fågelarter fanns rapporterade från området mellan Rörbäcksnäs och Tandådalen mellan åren i Artportalen: Havsörn, kungsörn, fjällvråk, pilgrimsfalk, berguv, gråtrut, tornseglare, tretåig hackspett, ängspiplärka, buskskvätta, svart rödstjärt, kungsfågel, sävsparv, videsparv, gulsparv, storspov, spillkråka, gröngöling, tretåig hackspett, hussvala och stare. Många av observationerna är gjorda utanför häckningsperioden, men att döma av rapporterna i Artportalen förekommer åtminstone storspov, hussvala och stare under häckningstid. Dessutom finns rapporter från övriga delar av året av sädgås, blå kärrhök, duvhök, silltrut, rödstrupig piplärka, ängspiplärka, vinterhämpling, och lappsparv. Andra rapporterade arter rapporterade i Artportalen och som kan benämnas som ornitologiskt intressanta är orre, tjäder, järpe, dalripa, fjällripa, fjällpipare, hökuggla, jorduggla, pärluggla, sparvuggla, gråspett, ringtrast, lavskrika, bändelkorsnäbb, tallbit och snösiska. 39

40 I anslutning till Mobergstjärnen finns två småtjärnar som har en lämplig biotop för att kunna hysa häckande smålom, med gungflyaktiga strandkanter. Inga rapporter om smålom finns dock i artportalen och lokala ornitologer saknar kunskap om eventuell förekomst av smålom i tjärnarna. Vid fältinventering utförd i mitten av maj och juni år 2016 noterades inga smålommar, men det kan inte helt uteslutas att smålom kan förekomma vissa år. Inom utredningsområdet finns tjäder och en utredning samt inventering av tjäderspelplatser har utförts av Trafikverket i mitten av maj år Resultatet från utredningen och inventeringen visar på att det saknas större tjäderspelplatser inom utredningsområdet. Spår efter tretåig hackspett påträffades inom den östliga gemensamma vägkorridoren vid naturvärdesinventering utförd i juni år 2016 vilket medförde att en fördjupad inventering av tretåig hackspett och områdets värden för tretåig hackspett i augusti år Resultatet från inventering är att det finns några mindre områden med stort värde för samt spår efter tretåig hackspett inom utredningsområdets östliga del. Se Figur Se även bilaga 1. Fågelutredningar och Bilaga 2. Naturvärdesinventering Vattendrag, tjärnar och strandskydd Det finns flera vattendrag inom utredningsområdet samt ett antal småtjärnar, se Figur Stora Tandån och Sittan är de största vattendragen, men flera bäckarna Videskogskällan, Gräsbäcken och Skärtjärnskällan finns även inom utredningsområdet. Mobergstjärnen är den största tjärnen och i dess närhet finns två mindre tjärnar. Samtliga vattendrag och tjärnar omfattas av generellt strandskydd på en zon 100 meter upp på land från strandlinjen samt 100 meter ut i vattnet från strandlinjen (livsmiljön under vatten omfattas av strandskyddet). Strandskyddets syften är att bland annat att skydda livsmiljön för de växter och djur som finns inom strandskyddsområdet. Särskild hänsyn ska tas till rödlistade, hotade och fridlysta arter (Naturvårdsverket 2016) Generella biotopskydd Inom utredningsområdet finns inga identifierade objekt som omfattas av generellt biotopskydd Påverkan, effekter eller konsekvenser Samtliga alternativ innebär i både den västliga och östliga delen att en ny väg anläggs i skogs- och våtmark vilket medför negativa konsekvenser för naturmiljön Västliga delen I den västliga delen av utredningsområdet finns mindre våtmarksområden, sumpskogar identifierade av Skogsstyrelsen, naturvärden identifierade i naturvärdesinventering utförd år 2016 av WSP samt Stora Tandån, Sittan, Mobergstjärnen och bäckarna Gräsbäcken och Skärtjärnskällan. Alternativ 1 Inom vägkorridoren finns naturvärden identifierade av Skogsstyrelsen (sumpskogar) och mindre våtmarksområden, se Figur Vid naturvärdesinventering utförd år 2016 påträffades två rödlistade/ skyddade arter samt tre naturvärdesobjekt (N1-N3) inom korridoren. Vidare i delen som är gemensam för Alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen identifierades fyra rödlistade och/eller skyddade arter samt två naturvärdesobjekt (N7-N8). Se Figur 12.3 samt Bilaga 2. Naturvärdesinventering. Vägkorridoren passerar över Stora Tandån och Gräsbäcken samt i närheten av Sittan. Strandskyddets syften kan komma att påverkas negativt, men den negativa påverkan kan mildras med anpassningar och kompensationsåtgärder. I Tabell 12.1 redovisas en översiktlig bedömning av vägkorridorens intrång i våtmarker och identifierade naturvärden. 40

41 I Tabell 12.2 redovisas en sammanfattning av potentiella miljöeffekter som kan uppkomma. Alternativ 2 Inom vägkorridoren finns naturvärden identifierade av Skogsstyrelsen (sumpskogar) och mindre våtmarksområden, se Figur Vid naturvärdesinventering utförd år 2016 påträffades inom korridoern en rödlistad art på två platser samt tre naturvärdesobjekt (N4-N6). Vidare i delen som är gemensam för Alternativ 1 och 2 väster om flygplatsen identifierades fyra rödlistade och/eller skyddade arter samt två naturvärdesobjekt (N7-N8). Se Figur 12.3 samt Bilaga 2. Naturvärdesinventering. Vägkorridoren passerar över Gräsbäcken och i närheten av Sittan och Mobergstjärnen. Strandskyddets syften kan komma att påverkas negativt beroende på lokalisering av vägområde inom korridoren. I Tabell 12.1 redovisas en översiktlig bedömning av vägkorridorens intrång i våtmarker och identifierade naturvärden. I Tabell 12.2 redovisas en sammanfattning av potentiella miljöeffekter som kan uppkomma. Alternativ 3 Inom vägkorridoren finns naturvärden identifierade av Skogsstyrelsen (sumpskogar) och mindre våtmarksområden se Figur Vid naturvärdesinventering utförd år 2016 påträffades inom korridoren tre rödlistade och/eller skyddade arter samt tre naturvärdesobjekt (N9- N11). Två av naturvärdesobjekten utgörs av vattendrag. Alternativ 3 förordas ur naturvärdessynpunkt då intrång i naturvärdesobjekt kan undvikas. Se Figur 12.3och Bilaga 2. Naturvärdesinventering. Vägkorridoren passerar över Stora Tandån, Sittan och bäckarna Gräsbäcken och Skärtjärnskällan. Strandskyddets syften kan komma att påverkas negativt, men den negativa påverkan kan mildras med anpassningar och kompensationsåtgärder. I Tabell 12.1 redovisas en översiktlig bedömning av vägkorridorens intrång i våtmarker och identifierade naturvärden. I Tabell 12.2 redovisas ensamman fattning av potentiella miljöeffekter som kan uppkomma Östliga delen (gemensam korridor för Alternativ 1-3) Vägkorridoren i den östliga delen medför ett stort intrång i våtmarksområdet Videskogskölen som inventerats inom ramen för våtmarksinventeringen (VMI). Objektet är 390 ha stort och har bedömts till VMI-klass 2, högt naturvärde. Videskogskölen är ett vidsträckt och myrrikt landskap med stor variation mellan olika typer av främst mossar och mjukmattor (Länsstyrelsen i Dalarnas län 2016). Här finns även naturvärden identifierade av Skogsstyrelsen (sumpskogar) och vid naturvärdesinventering genomförd år 2016 av WSP (se Figur 12.1 och Figur 12.3). Inom korridoren identifierades 14 rödlistade och/eller skyddade arter, ett landskapsobjekt (L1) samt tio naturvärdesobjekt (N12-N21). Ett område längs med Videskogskällan bedöms ha ett högt naturvärde och inom detta område finns gott om spår efter framförallt tretåig hackspett och ringlav (som är en mycket ovanlig lav). Se Figur Sammantaget bedöms att en ny väg inom denna korridor kan medföra stora negativa konsekvenser för naturmiljön då flera rödlistade eller skyddade arter identifierats. Störst negativa konsekvenser uppkommer om den delen av korridoren som har ett högt naturvärde tas i anspråk. Vägkorridoren passerar över bäcken Videskogskällan. Strandskyddets syften kan komma att påverkas negativt, men den negativa påverkan kan mildras med anpassningar och kompensationsåtgärder. 41

42 I Tabell 12.1 redovisas en översiktlig bedömning av vägkorridorens intrång i våtmarker och identifierade naturvärden. I Tabell 12.2 redovisas en sammanfattning av potentiella miljöeffekter som kan uppkomma Fåglar Sannolikt kan örnarna från alla tre reviren jaga i området. En ny väg bedöms inte utgöra någon särskild påverkan på de häckande örnparen Sammanfattning av bedömd påverkan I Tabell 12.1 sammanfattas den översiktliga bedömningen av de alternativa vägkorridorernas intrång i områden med värdefull miljö och hur de påverkar. I Tabell 12.2 redovisas vilka naturmiljöintressen som kan påverkas av projektet, dess orsak och dess potentiell miljöeffekt. Miljöeffekterna utgår utifrån ett värsta fall scenario då eventuella skadeförebyggande och kompenserande åtgärder inte tagits med i bedömningen. Vägen bedöms inte utgöra någon påverkan på berguvsparet som finns av och till på Medskogshögens sydvästsluttning. De områden där spår efter tretåig hackspett påträffats och som bedömts ha ett högt värde som biotop för den tretåiga hackspetten är små och utspridda. Det är med största sannolikhet så att de tretåiga hackspettar som finns inom området är beroende av en större födosöksyta som sträcker sig utanför utredningsområdet. Det finns dock möjlighet att lokalisera vägområdet inom vägkorridoren så att områden med stort värde för tretåig hackspett undviks, se Figur 12.2.Om områden med högt eller stort värde för tretåig hackspett tas i anspråk bedöms det vara risk för att berörda tretåiga hackspettar måste kompensera för bortfallet i födosöksareal genom att flytta på eller utöka sitt revir. Sammantaget bedöms områdets fågelfauna eller fågelbiotoper, med undantag för tretåig hackspett, inte ha några sådana värden, att det planerade vägprojektet skulle kunna medföra något allvarligt hot mot lokal eller regional förekomst av någon skyddsvärd fågelart, eller några viktiga fågelhabitat. Figur I figuren syns en alternativa vägkorridorer samt sumpskogar identifierade av Skogsstyrelsen, ytvattenförekomster och våtmarker (sidan 43). Figur I figuren syns skogsområden som klassats i en fyrgradig skala med avseende på områdenas värde som habitat för tretåig hackspett (sidan 44). 42 Figur På kartan framgår naturvärdesobjekt (naturvärdesklasser enligt SIS), artobservationer samt landskapsobjekt (sidan 45).

43 SIDNR FÖR

44 44 SIDNR FÖR 12.2

45 SIDNR FÖR 12.3 SIDNR FÖR

46 Tabell I tabellen redovisas översiktligt korridorernas intrång och påverkan i områden med värdefull naturmiljlö. Längst ner naturvärdesobjekt och punkter i vilka rödlistade/ skyddade arter identifierats. Våtmark enligt topografiska kartan Våtmarksinventering (VMI) Videskogskölen Sumpskogar enligt SKS Östliga delen (gemensam för Alternativ 1, 2 och 3) Korridoren berör ett stort sammanhängande våtmarksområden. Hela den östliga korridoren ligger inom Videskogskölen. Berör större sammanhängande stråk med sumpskog. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Korridoren berör flera mindre våtmarksområden. Berör flera sumpskogspartier sydväst om flygplatsen. Korridoren berör flera mindre våtmarksområden. Berör flera sumpskogspartier sydväst om flygplatsen. Korridoren berör mindre våtmarksområden, men i mindre omfattning än alt.1 och 2. Berör ett sumpskogsparti sydväst om flygplatsen. Stora Tandån En passage (bro) En passage (bro) Sittan Passerar i närheten, eventuellt inom strandskyddsområdet. Passerar i närheten, eventuellt inom strandskyddsområdet. En passage (bro) Mobergstjärnen Passerar i närheten, eventuellt inom strandskyddsområdet. Videskogskällan En passage (trumma) Skärtjärnskällan En passage (trumma) Gräsbäcken En passage (trumma) En passage (trumma) En passage (trumma) Naturvärdesobjekt 2016* 4 naturvärdesobjekt med visst eller påtagligt naturvärde och 1 med högt naturvärde berörs. I 16 punkter har rödlistade/skyddade arter identifierats. * Se även bilaga 1. Naturvärdesinventering 5 naturvärdesobjekt med visst eller påtagligt naturvärde berörs. I 6 punkter har rödlistade/skyddade arter identifierats. 5 naturvärdesobjekt med visst eller påtagligt naturvärde berörs. I 6 punkter har rödlistade/skyddade arter identifierats. 3 naturvärdesobjekt med visst eller påtagligt naturvärde berörs. I 5 punkter har rödlistade/skyddade arter identifierats. 46

47 Tabell I tabellen redovisas en sammanfattad bedömning av vilka naturmiljöintressen som kan påverkas, dess orsak och potentiella miljöeffekt. Intresse Miljöpåverkan och orsak Potentiell miljöeffekt Vattenorganismer, fisk, mollusker Grumling p.g.a. grundläggningsarbeten, vandringshinder p.g.a. fellanlagda trummor Försämrad vattenkvalitet Habitatförlust, habitatfragmentering Fåglar, däggdjur Buller Avvikelsebeteende Habitatförlust Fåglar, däggdjur, grodoch kräldjur Fåglar, däggdjur, grodoch kräldjur Ianspråktagande av mark Kollisionsrisk Habitatförlust, habitatfragmentering Populationsminskning, ökad dödlighet Rovfåglar Sekundär kollisionsrisk Populationsminskning, ökad dödlighet Däggdjur, grod- och kräldjur Minskade spridningsmöjligheter p.g.a. barriärer Isolering Däggdjur Belysning Avvikelsebeteende Habitatförlust Naturvärdesobjekt Ianspråktagande av mark Habitatförlust, habitatfragmentering Försämrad konnektivitet Fridlysta/rödlistade kärlväxter, kryptogamer Ianspråktagande av mark Avvattning av våtmark Habitatförlust Populationsminskning Förändrad livsmiljö och artsammansättning 47

48 13. Vatten 13.1 Underlag och metod Översvämningskartering En ytavrinningsmodell har byggts upp för befintliga markförhållanden. Modellens utbredning motsvarar utredningsområdets avrinningsområde. Ytavrinningsmodellen har använts till att modellera avrinningen och det maximala vattendjupet vid ett 100-årsregn. En kort och en lång nederbördsvaraktighet har modellerats, 2 respektive 12 timmar för att få fram två möjliga översvämningsscenarion vid ett 100-årsregn. Nederbörden har justerats med hänsyn till att en viss del av nederbörden infiltrerar i marken och därmed inte rinner av på ytan. Modellresultaten ska ses som möjliga scenarior vid ett 100-årsregn. Det finns osäkerheter i modellen som till exempel avrinningskoefficienten och terrängmodellen. Se även Bilaga 3. Tekniskt PM avvattning - val av lokalisering Analys av vattnets flödesvägar En flödesanalys över området har genomförts med hjälp av GIS och NNH laser data. Flödesanalysen visar på de flödesvägar som finns naturligt i terrängen. Se även Bilaga 3. Tekniskt PM avvattning - val av lokalisering Förutsättningar Till utredningsområdet avvattnas ett stort avrinningsområde på ca ha, se Figur Avrinningsområdet tillhör huvudavrinningsområde Göta älv. Avrinningsområdet är framtaget av WSP med lantmäteriets NNH-höjddata till en punkt nedströms utredningsområdet. Inom avrinningsområdet finns en större sjö, Tandsjön, och flera mindre tjärnar och våtmarksområden. Avrinningsområdet avgränsas i norr och nordöst av fjällområdena, Lilla Moberget, Lilla och Stora Närfjället, Lägerdalsfjället, Flatfjället, Västra Kalven och Hundfjället och i söder av bland annat Medskogshögen, Kvarnberget, Tandsjöberget och Ärsjöberget Ytvatten Inom utredningsområdet rinner Sittan och Stora Tandån, se Figur 13.2 och Figur I utredningsområdets västra del finns tre tjärnar där en är namngiven; Mobergstjärnen. Mobergstjärnens läge kan ses i Figur Mobergstjärnen är ett put and take fiskevatten där man kan få Regnbåge. Förutom de två större vattendragen Stora Tandån och Sittan rinner flera mindre vattendrag/bäckar igenom utredningsområdet. Se Figur Mot Mobergstjärnen rinner två mindre vattendrag. Dessa avvattnas sannolikt till största delen mot Mobergstjärnen men delar av flödet kan även rinna mot Blästbäcken. Från Mobergstjärnen rinner vattnet vidare i en bäck söderut mot Stora Tandån. Gräsbäcken rinner söder ut från flygfältet och ner mot Stora Tandån och korsar utredningsområdet i nordsydlig riktning. Flygfältets nordöstra delar avvattnas via ett grävt dikessystem norrut mot Blästbäcken och berör därmed inte utredningsområdet. Detta dikningssystem syns tydligt som raka linjer i Figur Gräsbäcken rinner sydost om den befintliga flygplatsen i riktning mot Stora Tandån. Flygfältets södra delar avvattnas i dagsläget troligen via Gräsbäcken till Stora Tandån. Gräsbäcken är starkt påverkad av järnutfällningar och ån har under slutet av september Figur Kartan redovisar avrinningsområdet markerat i grönt och utredningsområdet markerat i rött. Avrinningsområdets sjöar och vattendrag med miljökvalitetsnormer (VISS 2016) är även markerade i figuren.

49 49

50 med avseende på vattenkemi och biologi undersökts. Vid provtagningstillfället visade resultatet på måttligt höga halter av totalkväve (0,36mg/l) och låga halter av totalfosfor (0,009 mg/l) (Setterberg 2009) i bäcken. Enligt Lima Fiskevårdsområde går inte fisk upp i Gräsbäcken (Ramböll 2010). Videskogskällan ligger öster om Gräsbäcken och korsar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Vattendraget rinner från Lilla Moberget och ner mot Stora Tandån. Skärtjärnskällan rinner öster om Sittan från Skärtjärnen norrut mot Stora Tandån. Sittan och Stora Tandån har medelvattenföring (MQ) 0,93 m3/s respektive 1,92 m3/s (SMHI 2015). Sittan och Stora Tandån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). I Tabell 13.1 redovisas aktuell ekologisk och kemisk status, kvalitetskrav och undantag från MKN. Dalälvens vattenvårdsförening har en provtagningsstation i Stora Tandån. Vattenprovtagning har utförts en gång i månaden under åren 2000 och Bland annat har kväve, fosfor och vissa metaller analyserats. Resultaten visade på förhållandevis höga kvävehalter vissa vintermånader. Halterna kan förklaras av naturligt lägre flöden i ån samtidigt som belastningen på ån är större under skidsäsongen. Stora Tandån är recipient för reningsverk i Sälenfjällen som är hårt belastade under vintern. Detta ger generellt förhöjda föroreningshalter under vintermånaderna. I samband med vårfloden förbättras vattenkvaliteten. Stora Tandån har bedömts som ekologiskt känslig i Malungs-Sälens konsekvensbeskrivning för kommunens översiktsplan (Ramböll 2010). Figur Sittan. Figur Stora Tandån 50

51 Tabell Stora Tandån (SE ) Sittan (SE ) Stora Tandån (SE ) Sittan (SE ) Miljökvalitetsnormer för Stora Tandån och Sittan. Aktuell status Kvalitetskrav Undantag 2009: God ekologisk status 2009: God kemisk status 2009: Måttlig ekologisk status 2009: God kemisk status 2015: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvatten-status 2021: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvatten-status Förslag till miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver Morfologiska förändringar Kvicksilver Undantag Kvicksilver och kvicksilverföreningar Kvicksilver och kvicksilverföreningar. Bromerad difenyleter Grundvattenförekomster Grundvattenförekomster redovisar områden med grundvatten i jord eller berg som har speciellt goda förutsättningar för grundvattenutvinning. Förekomsterna är markerade med olika färger beroende på typ av grundvattenförekomst i Figur Tre grundvattenförekomster finns inom utredningsområdet: Rörbäcksnäsåsen är av typen sand- och grusförekomst och går längs med ytvattenförekomsten Sittan. Rörbäcksnäsåsen är vidsträckt och berör nordvästra delen av Malung-Sälens kommun. En avgränsning har gjorts för den norra delen. Området har uppskattats att hysa möjligheter för nyetableringar av vattentäkter exempelvis för turistexpansion i Sälen området. Preliminära resultat från SGU:s grundvattenkartering av norra Malung-Sälens kommun år 2012, antyder att större vattentäkt skulle kunna etableras i den nordligaste delen mot norska gränsen. Uttagsmöjligheterna i sand- och grusförekomsten är i storleksordningen l/s enligt SGU. Grundvattenförekomsten är utpekade i regional vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen Dalarna 2012). Den andra är av typen sedimentär bergförekomst och befinner sig i Malung-Särna-området. Uttagsmöjligheterna i den sedimentära bergförekomsten är enligt SGU l/h. Ytterligare en grundvattenförekomst ligger strax öster om utredningsområdet, i Malung-Sälen-området, och är av typen sand- och grusförekomst. Uttagsmöjligheterna i förekomsten är runt l/s enligt SGU. Grundvattenförekomsten är utpekad i regional vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen Dalarna 2012). I Tabell 13.2 nedan redovisas miljökvalitetsnormer för dessa förekomster Dricksvattenuttag Kommunal vattentäkt Det finns två kommunala grundvattentäkter ca 1 km söder om korridor Västliga delen Alternativ 3, Figur Den ena vattentäkten har tagits ur bruk på grund av kvalitetsproblem. Den vattentäkt som tagits ur bruk har ett skyddsområde som fastställdes av Länsstyrelsen En ny vattentäkt med bergborrade brunnar anlades år Gällande skyddsområde för den gamla vattentäkten i Rörbäcksnäsåsen är ej längre relevant i och med att nya brunnar finns (Länsstyrelsen Dalarna 2012). En ansökan om fastställelse om ett vattenskyddsområde för den nya vattentäkten, Rörbäcksnäs vattentäkt vid Medskogshögen, lämnades in till Länsstyrelsen i Dalarna i slutet av år 2015 (VAMAS 2016). Den nya vattentäktens förslag till primärt skyddsområde ligger ca 1,2 km söder om korridor Västliga delen Alternativ 3. Den nya vattentäktens föreslagna skyddszoner och brunnar redovisas i Figur

52 Tabell SE SE Malung-Särna SE SE SE SE SE Malung-Särna SE SE SE Miljökvalitetsnormer för de tre grundvattenförekomsterna. Sand- och grusförekomst, den sk. Rörbäcksnäsåsen Sedimentär bergförekomst, i Malung-Särnaområdet Sand- och grusförekomst, i Malung-Sälenområdet Sand- och grusförekomst, den sk. Rörbäcksnäsåsen Sedimentär bergförekomst, i Malung-Särnaområdet Sand- och grusförekomst, i Malung-Sälenområdet Aktuell status 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status Enskilda vattentäkter Det finns inga enskilda brunnar inom utredningsområdet enligt SGU:s brunnsarkiv. I Rörbäcksnäs finns ett antal energibrunnar. Det är trots detta tänkbart att det kan finnas enskilda vattentäkter inom utredningsområdet Topografi, jordartsförhållanden och berg Kvalitetskrav 2015: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus 2021: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus 2015: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus Förslag till Miljökvalitetsnorm 2015 God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus Terrängen i området är flack men sluttar åt sydväst med de högst liggande delarna på 550 m.öh. i nordöst och de lägst liggande delarna på 450 m. öh. i sydväst. Landskapet är ett flackt myrlandskap med uppstickande torrmarker. Området domineras av myrmark med uppstickande moränryggar, se avsnitt 12 Berg och jord. Myrmarkerna består till största del av torv och bedöms vara mellan 0,5 till 3 meter djupa, med extremvärden på 4,0 meter i undersökta punkter inom utredningsområdet. Torven underlagras främst av morän, men i västra utredingsområdet även av isälvssediment.. Berget förväntas ligga på ett relativt stort djup, > 10 m, med indikationer på ytnära berg i anslutning till Stora Tandån. De tallbeklädda moränryggarna sticker upp 5 till 10 meter upp över den flacka våtmarken som ett torrare inslag i landskapet. Grundvattenförhållanden Utöver de grundvattenförekomster som beskrivs i avsnitt 13.2 Förutsättningar, finns grundvatten i marken över hela området. Enligt geoteknisk utredning utförd i området av SWECO 2012 så ligger grundvattenytan i området relativt ytnära. I de delar av området som består av torvmark/ våtmark, bedöms grundvattennivån kunna relateras till den vattenyta som finns i torvmarken. Under de perioder av året då mer nederbörd faller, såsom höst och vår, ligger grundvattennivån nära eller i nivå med markytan i våtmarkerna och under torrare perioder av året, sommar och vinter, kommer grundvattennivån troligen att ligga något lägre. Även under snösmältning bedöms torvområdena vara blöta till följd av högre grundvattennivåer. Torvmark brukar utgöra utströmningsområden för grundvatten. Grundvattennivån i de delar av området som består av morän bedöms ligga i ungefär samma nivå som i torvmarken. Detta antagande stämmer överens med de grundvattenmätningar som genomförts av SWECO under 2012 samt de fältobservationer som gjorts av WSP under Flödesvägar En flödesanalys över området har genomförts med hjälp av GIS och NNH laser data. Resultatet redovisas i bilaga 11.1 och bilaga Flödesanalysen visar på de flödesvägar som finns naturligt i terrängen. Där det finns flödesvägar i kartan finns sannolikt också ett lågstråk där det rinner vatten. Exempelvis finns flertalet sådana flödesvägar som rinner mot Stora Tandån mellan Mobergstjärnen och Gräsbäcken och mellan Gräsbäcken och Videskogskällan. 52

53 I Figur 13.6 redovisas flödesanalysen och hur de berör respektive alternativ för vägkorridor Översvämningskartering En översvämningskartering har genomförts som visar att de områden som riskerar att översvämmas vid skyfall främst ligger runt de större vattendragen, se Figur Ju större vattendrag desto högre vattennivå och utbredning på översvämningen. Både Stora Tandån och Sittan har en djupare fåra där vattnet normalt rinner och ett svämplan där vattnet kan stiga upp vid stora flöden (Se Bilaga 3. Tekniskt PM avvattning - val av lokalisering) Markavvattningsföretag Inom utredningsområdet finns ett dikningsföretag (Länsstyrelsen Dalarna 2016). Dikningsföretag finns intill befintlig väg 1053 strax öster om anslutningen till väg Påverkan, effekter eller konsekvenser Generellt Vägar kan påverka yt- och grundvatten på olika sätt. I driftskedet finns en långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Det finns också en akut risk för utsläpp till yt- och grundvatten i samband med vägtrafikolyckor. I anläggningsskedet finns till exempel en risk för tillfällig grumling i vattendrag i samband med arbete i och i närheten till vatten samt en akut risk för utsläpp i samband med olycka eller läckage från arbetsfordon och maskiner. Anläggning av broar och trummor kan medföra tillfällig grumling i vattendragen. Risken för grumling kan vara större vid anläggning av trummor än broar utan brostöd i vatten. Det går inte att utesluta att påverkan kan ske på den norska sidan gränsen. Anläggande av väg genom våtmark kan innebära att våtmarkernas hydrologi påverkas. En väg kan dämma det naturliga vattenflödet i våtmarken om vägkroppen byggs av material som inte är genomsläppligt. Anläggs diken vid sidan av vägen kan våtmarkerna lokalt avvattnas och bli torrare. Särskilda risker Etablering av flygplats kommer att öka transporter av farligt gods till exempel flygbränsle. Detta ökar även risken för utsläppsolyckor och att föroreningar når vattendrag Västliga delen Alternativ 1 Vägkorridoren passerar vattendragen Stora Tandån och Gräsbäcken. Över Stora Tandån planeras en bro att byggas utan brostöd i vattnet och vid Gräsbäcken anläggs en trumma som leder bäcken under en eventuell väg. Flertalet mindre flödesvägar och våtmarksområden korsas norr om Stora Tandån. Rörbäcksnäsåsen korsas i korridorens västligaste del. Korridoren går till större delen norr om Stora Tandåns svämplan (Figur 13.7) och väglinjen bör läggas så att den går norr om detta svämplan för att minimera översvämningsrisker. Väster om Sittan finns flera mindre översvämningsområden som bör beaktas vid val av väglinje inom vägkorridoren. De flödesvägar som finns mellan flygfältet och Stora Tandån (Figur 13.6) genomleds genom vägkroppen med trummor, alternativt kan vissa flödesvägar ledas om längs vägen till trumpassager genom vägkroppen. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara störst vid passage över Rörbäcksnäsåsen, Stora Tandån och Gräsbäcken där föroreningar snabbt kan spridas med strömmande grund- och ytvatten. Påverkan på ytvattenförekomster i driftskedet av vägen är långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Denna påverkan bedöms inte ge någon negativ effekt på miljökonsekvensnormerna för ytvattenförekomsten Stora Tandån. Miljökonsekvensnormerna bedöms vara oförändrade utifrån dagsläget. Stora Tandån korsas även i dagsläget av trafik till och fån flygplatsen vid anslutningen mellan väg 1047 och befintlig väg Inte heller tros påverkan från vägens driftskede ge negativa effekter för miljökonsekvensnormer för grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden på ny väg 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. 53

54 Alternativ 2 Vägkorridoren korsar Gräsbäcken, Mobergstjärnen och ett tillflöde till Mobergstjärnen. Alternativet korsar flertalet mindre flödesvägar ( se Figur 13.6) och våtmarksområden norr om Stora Tandån. Rörbäcksnäsåsen korsas i korridorens västligaste del. I detta alternativ behövs troligtvis inga broar byggas. I översvämningskarteringen syns dock ett svämplan vid Mobergstjärnen vilket eventuellt kan skapa översvämningsproblem vid anslutningen mellan befintlig och nya väg Korridorens nordvästra del tangerar Stora Tandån och Mobergstjärnens översvämningsområden (Figur 13.7). Väglinjen bör anpassas till både Stora Tandåns och Mobergtjärnens översvämningsområden för att undvika översvämningsproblematik. Ett markavvattningsföretag kan komma att beröras av ny väg inom vägkorridoren. Vägkorridoren berörs också av den befintliga avvattningsanläggningen från väg Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara som störst vid passage över Rörbäcksnäsåsen, Mobergstjärnen och Gräsbäcken där föroreningar snabbt kan spridas med strömmande grund- och ytvatten. Påverkan på ytvattenförekomster i driftskedet av vägen är långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Denna påverkan bedöms inte ge någon negativ effekt på miljökonsekvensnormerna för ytvattenförekomsten Stora Tandån. Miljökonsekvensnormerna bedöms vara oförändrade utifrån dagsläget. Inte heller tros påverkan från vägen ge negativa effekter för miljökonsekvensnormer för grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden på ny väg 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. Alternativ 3 Vägkorridoren passerar vattendragen Stora Tandån, Sittan, Skärtjärnskällan och Gräsbäcken (Figur 13.7). Över Stora Tandån krävs att broar anläggas, medan bäckarna kan ledas genom vägen i trummor. Korridoren passerar söder om Stora Tandån också ett antal flödesvägar som rinner mot Stora Tandån. Detta alternativ korsar färre flödesvägar än alternativ 2 och alternativ 3 i den västliga delen. Färre våtmarksområden påverkas också i detta alternativ. I detta alternativ korsas dock Skärtjärnskölen vilken inte korsas i de övriga alternativen. Rörbäcksnäsåsen korsas i korridorens västligaste del. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara som störst vid passage över Rörbäcksnäsåsen, Sittan och Stora Tandån där föroreningar snabbt kan spridas med strömmande grund- och ytvatten. Påverkan på ytvattenförekomster i driftskedet av vägen är långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Denna påverkan bedöms inte ge någon negativ effekt på miljökonsekvensnormerna för ytvattenförekomsterna Sittan och Stora Tandån. Miljökonsekvensnormerna bedöms vara oförändrade utifrån dagsläget. De båda ytvattenförekomsterna korsas även i dagsläget av trafik till och från flygplatsen vid anslutningen mellan väg 1047 och befintlig väg Inte heller tros påverkan från vägen ge negativa effekter för miljökonsekvensnormer för grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden av den nya vägen 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området Östliga delen (gemensam för Alternativ 1, 2 och 3) I den gemensamma östliga delen finns den största delen sammanhängande våtmark. Även flertalet avvattningstråk (se Figur 13.6) och Videskogskällan påverkas av denna korridor. Påverkan på hydrologin i området blir störst om väglinjen dra längs med vattendrag och dräneringsstråk och som minst om väglinjen korsar vinkelrätt. Vattendrag och dräneringsstråk avses leda genom vägen i trummor. 54

55 Korridoren ligger också delvis inom Stora Tandåns svämplan (Figur 13.7). Svämplanet utgörs av två lågstråk som kan svämma över vid extremregn (till exempel 100-årsregn). Intill Videskogskällan finns ett översvämningsområde som vägen bör anpassas till. Översvämningsområdet utgörs av en lågpunkt i terrängen. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara som störst vid passage över Videskogskällan där föroreningar snabbt kan spridas vidare nedströms med strömmande vatten. Påverkan på hydrologin i de sammanhängande våtmarkerna ska i möjligaste mån minimeras för att undvika negativa effekter för de naturvärdens som påträffats. Alternativet bedöms inte ge negativa effekter på miljökvalitetsnormer gällande yt- och grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden för den nya väg 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. att vägen inte översvämmas. Där vägen går genom andra jordarter än torv, kan mindre flödesvägar i vissa fall ledas om längs vägen till närmsta större flödesväg där trumma/bro anordnas. En sådan omledning påverkar vattenbalansen lokalt för områdena nedströms vägen som då inte längre får samma vattentillflöde. Ett annat alternativ är att lägga trummor där flödesanalysen visar att flödesvägar finns, vilket skulle påverka hydrologin i nedströms liggande områden mindre. Om möjligt bör vägområdet inom vald korridor undvika identifierade översvämningsplan. Om väg måste anläggas inom ett översvämningsplan ska vägens överbyggnad placeras på sådan höjd att vägen inte riskerar att översvämmas vid höga vattenstånd och nederbördsmängder Byggnadstekniska rekommendationer Vid anläggning av väg över våtmarksområden kan torven grävas ur till friktionsjord/berg för att sedan fyllas upp med krossmaterial/sprängsten för att öka vägens bärighet. I de delar av väganläggningen som går genom våtmark kan då markvatten röra sig fritt igenom det krossmaterial som vägen är uppbyggd på. Detta ska bidra till att påverkan av vägbyggnaden är så liten som möjligt på våtmarkerna. För att minimera påverkan av avvattning på våtmarkerna kan vägdiken genom torvmarken uteslutas. Vägens överbyggnad bör då istället placeras på sådan höjd att vägen inte riskerar att översvämmas vid höga vattenstånd i våtmarken. Väglinjen bör anpassas så att den i största mån undviker att passera vattendrag och dräneringsstråk längsgående. Det är viktigt att trummor som läggs för att leda vatten genom vägkroppen är tillräckligt stora för att klara av även höga vattenflöden och se till Figur Utredningsområdets större vattendrag, tjärnar och våtmarker (sidan 56). Figur De två sand- och grusförekomsterna (kan ses i väg korridorernas båda ändar). Den sedimentära bergförekomsten är utbredd över i stort sett hela området. I figurens sydvästra del ses förslagen på skyddszoner (markerat i blått). Även de tre brunnar som ingår i den nya vattentäkten är utmärkta här (sidan 57). Figur Flödesvägar i utredningsområdet framtagna med hjälp av GIS-analys (sidan 58). Figur Maximalt vattendjup vid 100-årsregn, varaktighet 2 timmar (sidan 59). 55

56 56 SIDNR FÖR 13.4

57 SIDNR FÖR

58 58 SIDNR FÖR 13.6

59 Avrinning mot Mobergstjärnen Passage över Videskogskällan Passage över Stora Tandån Svämplan vid Stora Tandån Passage över Skärtjärnsskällan Passage över Sittan SIDNR FÖR

60 14. Kulturmiljö 14.1 Underlag och metod Följande underlag har använts för att studera kulturmiljön i området: Data från Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS) och Skogsstyrelsens skogens pärlor (Skog och historia). Kartmaterial från Lantmäteriet som bland annat består av storskifteskartor, generalstabskarta och ekonomiska kartblad. Framförallt storskifteskartan över skogsmark i Lima socken från år 1851 (lantmäteristyrelsens aktnummer akt U26-1:7) har använts vid bedömningar av påverkan. En arkeologiska utredning utfördes under augusti år Resultatet från den arkeologiska utredningen har inte sammanställts och resultatet ingår inte i bedömningarna i detta skede. Utredningen visar dock en överensstämmande bild av den kulturmiljö som redan är känd i området. För närvarande pågår framtagandet av en kulturarvsanalys som kommer att inkludera resultatet från den arkeologiska utredningen som genomfördes i augusti år Kulturarvsanalysen kommer att ingå som underlag i fortsatt arbete med att utforma planförslaget Förutsättningar Området ligger i närheten av byn Rörbäcksnäs i väster och till Transtrandsfjällens förfjällsområde i öster. Kulturhistoriskt sett utgör detta område ett utmarksområde till bebyggelsen längs med Västerdalälven och till byn Rörbäcksnäs. Inom området finns spår efter detta utmarksbrukande i form av myrslåtter, skogsbruk, timmerflottning, sågplatser, kolning och jakt. Området som ligger i Lima socken utgör tillsammans med Transtrand och Älvdalens socknar ett centralområde för blästeranläggningar. Järnframställningsplatserna ingick i den omfattande utmarksverksamhet som den dåtida bygden bedrev (Hyenstrand 1987). Uppgifter om att det kan ha bedrivits lågteknologisk järnframställning i området finns. I direktanslutning till den västliga korridoren i Alternativ 2 finns platsnamn som Blästbäcken och Bläströjningen som indikerar att det i omgivningen har bedrivits järnframställning Värdefull kulturmiljö Inom eller i närheten till vägkorridorena finns inga kulturreservat, riksintressen eller övriga intressen utpekade för kulturmiljövården. Närmsta riksintresse för kulturmiljövården (Norra och Södra Lötsjön W 67) ligger 10 kilometer sydväst om utredningsområdet vid Norra och Södra Lötsjön. Riksintresseområdet består av en fornlämningsmiljö med strandbundna förhistoriska boplatser. Inga utpekade regionala eller kommunala intressen för kulturmiljövården finns inom eller i närheten av utredningsområdet. Närmsta område ligger cirka 13 km söder om utredningsområdet. Kulturmiljön består av Vålbränans fäbod. I Malung-Sälens översiktsplan är den klassificerad som ett länsintresse. (Malung-Sälens översiktsplan 2008). Byggnadsminnen Inga byggnadsminnen finns inom utredningsområdet. Forn- och övriga kulturhistoriska lämningar Figur 14.1 illustrerar förekomst och spridningsbild av de mest förekommande fornlämningarna i området. Fornlämningsbilden består av lämningar efter förhistoriska boplatser, insjögravfält, fångstgropar och fångstgropsystem, järnframställningsplatser (blästor). Inom det landskapsavsnitt som upptas för Flygplatsvägens utredningskorridorer finns inga kända och registrerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Inte heller i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. Området är sparsamt arkeologiskt inventerat. Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering genomfördes här år

61 År 2015 utfördes en arkeologisk utredning för det planerade handelsområdet intill flygplatsen. Utredningsområdet ligger i direkt anslutning till västliga delen Alternativ 2 och 1. Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar framkom vid utredningen. Arkeologisk utredning 2016 Länsstyrelsen i Dalarnas län beslutade att en arkeologisk utredning (Länsstyrelsen i dalarnas diarienummer ) ska utföras i enlighet med 2 kapitlet Kulturmiljölagen. Utredningen utfördes i augusti 2016 och resultatet sammanfattas nedan: Totalt framkom 2 fornlämningar och 15 övriga kulturhistoriska lämningar, se Figur Fornlämningarna består dels av en kvarnplats dels av en sågplats. Både sågplatsen och kvarnen är lämningar efter äldre tiders småindustrier som använt sig av vattenkraft för sin verksamhet. Kvarnplatsen (1), se Figur 14.3 är belägen intill Blästbäckens strandlinje i utredningskorridor Alternativ 2 nordvästligaste del. En skylt på platsen visar att den har haft namnet OrrSamuellkvarnen. Vid inventeringstillfället framkom några timmerkistor fyllda med sten. Kvarnplatsen finns markerad på storskifteskartan från år Den andra fornlämningen är belägen intill Stora Tandån. Lämningen består av en husgrund med tillhörande spismursröse (2), se Figur Husgrunden är beläget på den plats som på storskifteskartan från 1851 är markerad som sågplats. Fornlämningen ligger cirka 50 meter utanför korridor Alternativ 3, norr om föreslagen korridor och kommer därför inte att beröras av planerad väg. De 15 övriga kulturhistioriska lämningarna består av gropar, stigar samt lämningar efter äldre tiders skogsbruk, i form av stämplingar det vill säga huggmärken i äldre träd. Länsstyrelsen har informerat att de lämningar som påträffades under steg 1 utredningen inte är av den dignitet att sökschaktsgrävningar behöver utföras på dessa Figur Den förhistoriska fornlämningsbilden och utpekade värdefulla kulturmiljöer i närområdet för flygplatsvägen och inom delar av Lima och Transtrands socknar. Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS. 61

62 platser. En miljöarkeologisk analys (provtagning av pollenproppar i myrmarker) ska dock utföras i enlighet med länsstyrelsens beslut från (dnr ). Den miljöarkeologiska analysen ska ge svar på när omgivningarna kring Flygplatsvägen började brukas. Fokus ligger på att studera när befolkningen började utföra myrslåtter och annat utmarksbrukande i området samt om det har bedrivits järnframställning intill Blästbäcken. Arbetet med analysen är inplanerad att utföras under hösten Framtida åtgärder vid de olika objekten I dagsläget ligger den fornlämning, bestående av en husgrund, utanför Alternativ 3 och bedöms således inte att beröras av nuvarande utformning av korridoren. För fornlämning bestående av kvarnlämning inom Alternativ 2 innebär att arbete på eller i närheten kräver tillstånd enligt Kulturmiljölagens 2 kapitel. Som ett led i Länsstyrelsen prövning kan ytterligare arkeologiska insatser behöva utföras. Vid arbete på eller intill de objekt som bedömts som övrig kulturhistorisk lämning krävs inget tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950), men arbete bör ske med varsamhet och på ett sådant sätt att kulturlämningarna inte skadas eller förändras. Länsstyrelsen ska därför kontaktatas för samråd om arbete planeras på eller intill en kulturlämning Påverkan, effekter eller konsekvenser Västliga delen På karta på sidan 65 (Figur 14.4) har kulturmiljöer eller enskilda objekt som omtalas i löpande text nedan markerats med siffra. Alternativ 1 Västliga delen i Alternativ 1 har få kända kulturvärden. De kulturhistoriska värden som finns i korridoren består av små diffusa spår efter äldre tiders skogsbruk och utmarksbrukande. Spåren berättar en historia om vardagslivet i bondesamhället i nordvästra dalarna. Kulturmiljön som helhet inom korridoren bedöms inte påverkas nämnvärt. Samband och strukturer kan behållas även i framtiden och uppfattas i landskapet. Påverkan på kulturmiljön som helhet inom korridoren bedöms som liten. Enskilda kulturmiljöobjekt kan dock beröras vilket kan medföra en större påverkan lokalt. Se Figur Alternativ 2 Landskapet inom och i närområdet av korridoren är kulturhistoriskt intressant och det finns potential för fornlämningar. Det är framför allt den del av korridoren som sträcker sig vid Mobergstjärnen (1) och norr om befintlig väg 1053 som är intressant. Landskapet karaktäriseras av skogsmark med åsformationer som bildar ett mosaikartat, kuperat landskap. Tillsammans med myrarna i dalsänkorna mellan åsarna, utgör det här området ett karaktärsstarkt landskap och bildar en tydlig gräns mot myrvidderna i öster. De geografiska förutsättningarna är goda för förekomst av bland annat fångstgropar. I samband med fältbesök i området påträffades 3 runda till ovalformade gropar (fångstgropar?). Groparna är belägna Figur Passage över Stora Tandån och äldre brofundament. 62

63 på ett höjdläge och i närheten av groparna finns sänkor som leder ner till vattendrag och myrmarker. Myrmarkerna intill Mobergstjärnen (1) kan mycket väl ha använts vid myrslåtter. Platsnamnet Tröskmyren indikerar på detta. Både på ekonomiskt kartblad från år 1973 och storskifteskartan från år 1851 framgår att vattendraget som passerar Tröskmyren, har dikats eller dämts upp för att få bättre avkastning på myrslåttern. På storskifteskartan är myrmarken dessutom inritad som en inäga tillhörande Rörbäcksnäs by (d.v.s. mark som brukats för odling eller slåtter och som stängslats in.) Storskifteskartan visar en sågplats (2) i korridorens västligaste del. En kvarnplats (3) finns i den västliga korridoren norra delar i anslutning till Blästbäcken. Både sågplatser och kvarnar har använt sig av vattenkraften från vattendragen och varit anläggningar för främst husbehovsproduktion. Alternativ 2 påverkar framför allt kulturmiljön i korridorens västra del vid Mobergstjärn (1) och området vid väg 1047 och befintlig väg Påverkan på kulturmiljön som helhet inom korridoren bedöms som liten. Enskilda kulturmiljöobjekt kan dock beröras vilket gör påverkan större. Se Figur Alternativ 3 Korridoren passerar och följer delvis en äldre stig (4). Aktuell stig används idag utav friluftslivet som skidspår, skoter och vandringsleder. Stigen finns utritad på storskifteskartan från 1851 och sträcker sig mellan Rörbäcksnäs och lilla Moberget. Troligen har stigen nyttjats under historisk tid och varit en viktig korridor mellan Transtrandsfjällen och bebyggelsen i Rörbäcksnäs och söder över. Stigen har troligen använts under vintertid, då det varit mest gynnsamt att färdas över myrmarkerna. En av myrarna som stigen passerar har namnet vintervägsmyran. Vid fältbesök noterades vid Stora Tandbron ett äldre brofundament i kallmurad sten (5). Bron används idag som passage för befintlig skoterled och skidspår. Uppskattningsvis har även platsen använt under historisk tid som passage över Stora Tandån. Se Figur Intill Stora Tandån finns på storskifteskartan en sågplats (6) utritad. Sågplatsen användes för timmerproduktion avsett för husbehov av bönderna i Rörbäcksnäs (Kardell 1991). Sågplatserna som kulturhistoriskt uttryck ger en berättelse hur viktigt skogen och utmarksbrukandet var för det lokala bondesamhället. Storskiftekartan över skogsmark i Lima socken från 1851 visar att det åtminstone finns två myrområden som på kartan markerats ut som myrslogar (7). Lämningar efter myrslåttern kan förekomma i dessa miljöer. Alternativ 3 påverkar framförallt stigar och omgivningarna intill passage vid Stora Tandån. Flygplatsvägens geografiska öst-västliga riktning skapar dock en fortsatt kontinuitet mellan de historiska och nuvarande rörelsemönstren genom detta landskap. Påverkan på kulturmiljön som helhet inom korridoren bedöms som liten. Enskilda kulturmiljöobjekt kan dock beröras vilket gör påverkan större lokalt. Se Figur Östliga delen (gemensam korridor för Alternativ 1, 2 och 3) På karta på sidan 65 (Figur 14.4) har kulturmiljöer eller enskilda objekt som omtalas i löpande text nedan markerats med siffra. Storskiftekartan över skogsmark i Lima socken från 1851 visar att det vid Videskogkölen (8) finns myrområden som på kartan markerats ut som myrslogar. Lämningar efter myrslåttern kan förekomma i dessa miljöer. Gränslandet mellan skog och myrmark vid Mobergstangen (9) och Videskogskölen (8) utgör goda lägen för fornlämningar i form av fångstgropar och järnframställningsplatser. Kulturmiljön som helhet inom korridoren bedöms dock inte påverkas nämnvärt. Enskilda kulturmiljöobjekt kan dock beröras vilket gör påverkan större. Se Figur Figur I figuren framgår vilka kulturhistoriska objekt som framkom vid den arkeologiska utredningen steg 1, 2016 (sidan 64). Figur Områden och enskilda objekt med kulturhistoriskt värde och intresse (sidan 65). 63

64 SIDNR FÖR

65 SIDNR FÖR 14.4 SIDNR FÖR 14.4 x. Värdefulla kulturmiljöer eller enskilda objekt 65

66 15. Landskap 15.1 Förutsättningar Landskapets översiktliga skala och struktur Området ligger inom ett lågfjällsområde som utgör den sydligaste delen av fjällkedjan. Topografin varierar mellan höga fjäll i öst och mer låglänt, svagt kuperat landskap i väst. De flackare områden genomkorsas av svackor där våtmarker breder ut sig. Ett fåtal vattendrag skapar avvattning och är viktiga stråk i landskapet. Hela området ingår i en tydlig riktning från nordväst till sydöst och som förstärks av de högre fjällen. Se Figur Utredningsområdet är till stor del skogbeväxt och ganska flackt, vilket gör att utblickarna i landskapet i allmänhet inte är särskilt långa. Öppna landskapsrum bildas av våtmarker, längs vägar samt kring bebyggelse och flygplats. Med undantag för flygplatsen är landskapsrummen relativt små och avgränsade av skog. Det är först högst upp på kalfjällen man får längre siktlinjer över landskapet. Landskapet som helhet är storskaligt med fjällryggar, öppna myrar och vidsträckta skogsområden. Produktionsskogarnas variation mellan hyggen, gallringsskogar och tätare skog liksom myrmarkernas variation skapar en mer småskalig mosaik i skogs- och myrlandskapet. För många upplevs området som en vildmark trots att kulturpåverkan genom skogsbruk och småskaligt användande av myrmarken har förekommit under lång tid Landskapets karaktärsområden De högsta närliggande fjällen ligger öster om utredningsområdet. I norr reser sig Transtrandsfjällen med 930 meter över havet, närmast området i öster, Hundfjället med 925 meter över havet och längst ut mot sydost Storfjället med 924 meter över havet. De sidor av fjällen som vetter mot utredningsområdet har flera vandringsleder och längdskidåkningsspår. De flesta skidbackarna ligger på fjällens norrsluttningar mot Tandådalen, med en koncentration av bebyggelsen, samt anläggningar för skidsport och turism. Från de kala fjälltopparna får man en vid utsikt över det storslagna landskapet. Produktionsskogen präglas till stor del av modernt skogsbruk med hyggen, ungskog och väl gallrade skiften som skapar mindre linjer i landskapet. Åldersspridningen på skogen varierar men skiften med äldre skog förekommer sparsamt. Områden för produktionsskogen ligger främst på fjällsluttningarna ned mot myrmarker och i de isälvsavlagringar som höjer sig över myrmarkerna, marken är mager och skogen består nästan uteslutande av tall. I anslutning till blötare marker är den glesare. Den magra marken gör att skogscyklerna blir långsammare. Delar av dessa områden upplevs på grund av markberedning efter hyggen som otillgängligt. Myrlandskapet har en stor del av utredningsområdets yta och utgör en grundkaraktär för det fjällnära låglandet. Det kännetecknas av ett varierat, mosaikartat landskap, som till exempel Videskogskölen med olika typer av mossar och kärr. Våtmarkerna bildar mindre landskapsrum som ramas in eller genomkorsas av mindre öar av gles, näringsfattig tallskog som växer på backmorän. Siktlinjerna växlar från relativt långa där myren är öppen till kortare den avbryts av skogspartierna. Delar av myren som har låg och gles tallskog har en viss genomsikt. Stora Tandån och Sittan är de två största vattendragen inom utredningsområdet. De har genom årens lopp skurit sig i vindlande rörelser igenom landskapet och bildat dalgångar med avlagringar som på vissa områden bildar en mer kuperad terräng. Vattendragens sidoområden utgör viktiga ekologiska korridorer i landskapet. Längs med bäckar och i gränsen mot fast mark växter fuktskog och sumpskog med brynzoner av lövträd. Historisk har människan använt de stora vattendragen som transportled och för flottning. Utredningsområdets västliga delar är mer låglänta men norr om Rörbäcksnäs finns intressanta åsformationer som bildar ett mosaikartat, stark kuperat landskap. Tillsammans med myrarna i dalsänkorna mellan åsarna, utgör det här området ett karaktärsstarkt landskap och bildar en tydlig 66

67 Figur Myrlandskapet. Figur Produktionsskogen. Figur Det kuperade landskapet norr om Rörbäcksnäs. Figur Stora Tandån. 67

68 gräns mot myrvidderna i öster. De bättre lämpade markerna för bosättning kring detta område ger samhället en kulturhistorisk förankring Påverkan, effekter eller konsekvenser Alla alternativ som tagits fram kommer att ta obebyggd mark i anspråk och göra intrång i känsliga naturområden som till exempel myrmarkerna. Bredden på utredningsområdet begränsar möjligheten till att välja alternativ för landskapsanpassning och möjligheten att reducera de negativa effekterna på landskapet. Det ställer än högre krav på detaljbearbetningen av vägutformningen Västliga delen Längst västerut sträcker sig ett stark kuperat område från norr till söder, med mindre myrar i dalsänkorna mellan åsarna. Mellan det kuperade området och flygplatsen finns produktionsskog. Alla tre alternativen för vägkorridorer går genom samtliga landskapskaraktärer. Alternativ 1 Alternativ 1 sträcker sig västerifrån genom det kuperade område för att senare passera över Stora Tandåns dalgång med myrmarker och vattendrag. Efter cirka 1 km passeras en djup ravin och därefter ändras karaktären på landskapet och vägen följer den naturliga topografin mot flygplatsens södra del. Vägkorridorens sträckningen rakt över Stora Tandån dalgång kommer att medföra skärningar i terrängen på upp till 5 meter. Det medför en stor påverkan över landkapsbilden som kommer att upplevas lokalt. En bro över Stora Tandån blir utmärkande i landskapet, men genom en genomtänkt gestaltning kan dess utformning och anslutningar till terrängen samspela och underordna sig landskapet. Påverkan av vägen som barriär i landskapet kan bli stor där korridoren passerar den djupa ravinen om alternativet med hög bank väljs. För att minska barriäreffekterna är passage över en landskapsbro att föredra. Påverkan av vägen över de halvslutna områden med myrmarker kan bli stor om väglinjen inte följer fastmark. Alternativ 2 Alternativ 2 följer befintlig väg 1053 i cirka 700 meter över ett ganska flackt landskap kring Mobergstjärnen. Strax öster om Mobergstjärnen viker vägkorridoren söderut. Där börjar terrängen att luta brant uppåt för att övergå i det kuperade området. Därefter följer korridoren samma sträcka som Alternativ 1 genom området med produktionsskog. Korridoren följer här den naturliga topografin mot flygplatsens södra del. De stora variationerna i topografin i anslutning till väg 1047 från Mobergstjärnen, samt över det kuperade området medför att en naturlig anpassning av vägen till landskapet blir svårt. Därför blir det en negativ påverkan på landskapbilden i detta område. Det finns ett antal mindre myrar som bör kunna passeras utan åverkan. Vidare arbete bör uppmärksamma att våtmarkernas koppling till varandra bör upprätthållas. Alternativ 3 Alternativ 3 börjar västerifrån med passage över Sittan. Området för passagen är relativt flackt och vidare utredningar får påvisa hur lång bro som krävs. Vägkorridoren passerar under cirka 1,5 km det kuperade området. Vägen kommer att upplevas mer lokalt än i det flackare myrlandskapet. Efter cirka 2,1 km passeras Stora Tandån. Ravinen där är brantare och smalare än vid passagen med Sittan och en kortare bro som samspelar bättre i landskapet bör kunna göras. Efter passagen är det en sträcka med myrlandskap fram mot flygplatsen, där väglinjen bör kunna ligga på fastmark. Skärningar på cirka 4 meter kommer bli aktuellt, men vägen följer den naturliga topografin väl. Även här är det viktigt att våtmarkernas koppling till varandra upprätthålls Östliga delen (gemensam för Alternativ 1, 2 och 3) För den östliga delen har endast en korridor tagits fram. Det mosaikartade landskapet med sin variation av öppna våtmarker mellan halvslutna holmar och åsar är mycket känsligt. Korridoren går igenom ett område med produktionsskog närmast Mobergstangen. Effekterna på produktionsskogen är mindre visuella än i myrlandskapet. Den fastare marken kräver inte lika stora ingrepp för att etablera ny väg, jämfört med att etablera ny väg i myrlandskapet. Figur Illustrationskarta som visar de övergripande riktningarna i landskapet och vyer från omgivningen mot utredningsområdet. De större pilarna indikerar riktningar i landskapet vad gäller höjd och topografi. Blå pilar visar öppna siktlinjer mot området från högre belägna platser (sidan 69). 68 Figur Karaktäristiska områden i det omkringliggande landskapet (sidan 70).

69 Riktningar i landskapet, höjd och topografi Öppna siktlinjer från högre belägna områden SIDNR FÖR

70 Starkt kuperat mosaikartat område med skog och myrmark Produktionsskog med mindre inslag av våtmarker SIDNR FÖR Myrmark och halvöppna områden

71 16. Övrigt 16.1 Skjutbana Förutsättningar Det finns en skjutbana som används strax norr om Rörbäcksnäs. Påverkan Samtliga alternativ kommer att beröra elledningar i anslutning till väg Alternativ 2 berör även elledning i anslutning till befintlig väg Inget av alternativen berör befintliga VA-ledningar. Ledningssamordning kommer att genomföras mellan Trafikverket och aktörerna inom planerad utbyggnad av flygplats och handelsområde. Påverkan Alternativ 3 kan komma att beröra skjutbanan. Se Figur Förorenade områden Förutsättningar Skjutbanan som finns strax norr om Rörbäcksnäs är identifierad som ett potentiellt förorenat område. Det finns ytterligare ett identifierat potentiellt förorenat område, en kommunal deponi, norr om Rörbäcksnäs. Påverkan Alternativ 3 kan komma att beröra skjutbanan. Alternativ 1 kan komma att beröra den kommunala deponin. Se Figur Ledningar Förutsättningar Inom utredningsområdet finns elledningar i anslutning till befintlig väg 1053 och väg 1047 samt befintligt flygfält. I Rörbäcksnäs samhälle finns VA-ledningar. Den planerade utbyggnaden av flygplatsen och handelsområde omfattar även nya ledningar. Figur I figuren syns de alternativa vägkorridorerna i förhållande till skjutbanan samt den kommunala deponin som finns norr om Rörbäcksnäs. 71

72 72