VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN

Transkript

1 (11) Skapat av Dokumentdatum Leverans/Ändrings PM J Norén, K Dolleris Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer VÄG 1053, Flygplatsvägen Sälen VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN Tekniskt PM för trafik och vägutformning VÄGPLAN GRANSKNINGSHANDLING 1T Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum Godkänd av TORBJÖRN MOLANDER Datum Teknikområde Vägutformning och trafik Företag WSP Sverige AB

2 2 (11) Innehåll 1 INLEDNING UPPDRAG OCH BAKGRUND OMFATTNING OCH SYFTE 3 2 TRAFIK BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIKPROGNOSER EFFEKTER OCH KONSEKVENSER SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING 8 3 VÄGUTFORMNING TRAFIKTEKNISK STANDARD VAL AV TYPSEKTIONER VÄGGEOMETRI TRAFIKSÄKERHET OCH RÄCKEN 10 4 VÄGTEKNIK UNDERLAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VÄGTEKNISK UTFORMNING 11

3 3 (11) 1 Inledning 1.1 UPPDRAG OCH BAKGRUND Scandinavian Mountains Airport AB, (SMA), planerar att uppföra en meter lång landningsbana, vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa befintlig väg 1053 krävs planering av åtgärder för hur väg 1053 ska anpassas till de nya förutsättningarna i området. En åtgärdsvalsstudie har genomförts där ett geografiskt område har ringades in som är lämpligast för ny väg Trafikverket påbörjade under år 2015 arbetet med att ta fram en vägplan för ny väg Ett samrådsunderlag är framtaget och Länsstyrelsen har beslutat att projektet omfattas av betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget har beskrivit ett utredningsområde. Inom lokaliseringsutredningen utreddes tre alternativa vägkorridorer väster om flygplatsen. Öster om flygplatsen gick de tre alternativen samman i en gemensam korridor. Nu är beslut fattat att alternativ 3, vägkorridoren längst i söder, ska fortsätta utredas. Då SMA kommer att påbörja ombyggnationen av flygplatsen tidigare än den nya vägen hinner färdigställas kommer befintlig väg 1053, som ligger norr om flygplatsen, att behövas stängas av för genomfartstrafik. SMA kommer att göra en tillfällig, enskild väg som ska brukas för allmän samfärdsel tills ny väg 1053 kan tas i bruk. Den tillfälliga vägen kommer att dras söder om flygplatsen. 1.2 OMFATTNING OCH SYFTE Denna PM omfattar de tekniska delarna för trafik, vägutformning och vägteknik till samrådshandling för planförslag av ny väg 1053 med anledning av etablerande av större kapacitet vid flygplatsen samt ett handelsområde vid Mobergskölen. Syftet är att genom sammanfattande text ge en inblick i den trafiktekniska standardval samt de avvägningar som gjorts med hänsyn till trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och dimensionerande krav och styrdokument. Ritningar, Miljökonsekvensbeskrivning samt andra PM, exempelvis för, Risk, Gestaltning och Geoteknik har beröringspunkter med denna PM.

4 4 (11) 2 Trafik 2.1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Trafikflödet på väg 1053 är beräknat till 350 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) för mätår ÅDT ger ett medelvärde på antalet fordon per år och säsongsvariationer är inget som tas hänsyn till. Med närheten till fjällanläggningar som har sin högsäsong på vintern kan trafikflödet antas vara högre på vintern och lägre på sommaren. Andelen tung trafik var cirka 11 %. Väg 1053 är idag en så kallad bas 70-väg, det finns inga föreskrifter om annan hastighet idag. Trafikflöden på väg 66 mättes senast år 2014 och uppgick då till fordon per årsmedeldygn strax öster om Tandådalen, andelen tung trafik cirka 7 %. Strax väster om anslutningen till väg 1053 uppmättes trafiken på väg 66 till 510 fordon per årsmedeldygn, andelen tung trafik var cirka 10 %. Väg 66 har olika hastighetsgränser på sträckorna i området. Förbi Tandådalen till korsningen med väg 1053 är det bas 70-väg, men norr om denna korsning fram till Stöten är det föreskrivet 90 km/tim. På väg 1047, mellan väg 1053 och Rörbäcksnäs, uppmättes 430 fordon per årsmedeldygn år Andelen tung trafik var cirka 10 %. Väg 1047 är det föreskrivet om 80 km/tim runt Rörbäcksnäs där det är begränsat genom Länsstyrelsens i Dalarnas lokala trafikföreskrifter till högsta tillåtna hastighet 50 km/tim. Från korsningen med väg 1053 till riksgränsen med Norge är det högsta tillåtna hastighet föreskrivet 90 km/tim. Trafikflöden framgår av Figur 1. Figur 1. Trafikflöden, ÅDT. Källa: Trafikverket.se.

5 5 (11) Huvudman för kollektivtrafiken i Dalarna är Dalatrafiken och väg 1053 trafikeras av landsbygdsbuss linje 315. Idag trafikeras linjen glest med turer, främst på skoldagar genom upphandlad skolskjuts med kollektivtrafiken. Från Rörbäcksnäs går en morgonbuss och en hem tidig eftermiddag via väg Det finns även en tur med förbeställning av kollektivtrafik (måste ringa och förboka minst två timmar innan avgång) mellan fjällanläggningarna och Rörbäcksnäs. Det finns en hållplats på aktuell vägsträcka vid Lilla Moberget. I området nära riksgränsen till Norge är vägnätet dåligt anpassat för gående och cyklande. Dock är dessa trafikantkategorier lågt förekommande. En tendens till ökat cyklande kan anas i området men det saknas mätningar för detta. Några särskilt anlagda gång- och cykelbanor finns inte, således är de oskyddade trafikanterna hänvisade till körbanan. På de flesta sträckor är dessutom vägrenen mycket smal eller obefintlig. Under en tioårsperiod (mellan 2006 och 2016) har en lindrig trafikolycka på väg 1053 rapporterats till STRADA1. Det var en mötesolycka och två personer fick lindriga skador, platsen finns markerad på karta i figur 2. Ytterligare en olycka finns registrerad i området, dock i terräng med terrängfordon. Dessa enstaka olyckor har inte någon betydelse för utredningen då särskilda brister i utformningen inte kan påvisas. Särskilt anordnade snöskoterleder finns i området, se Figur 2 med lila markering av snöskoterled. Figur 2. Snöskoterleder och placering för olycka, uttag från STRADA uttagswebb. Källa: Transportstyrelsen 2.2 TRAFIKPROGNOSER Enligt Trafikverkets gällande trafikuppräkningstal bedöms personbilstrafiken öka med cirka 18 % från år 2014 fram till år Den tunga trafiken bedöms öka med cirka 26 % under motsvarande period. Det pågår planläggning för att utveckla den befintliga flygplatsen vid Mobergskölen samt att etablera ett handelsområde i anslutning till flygplatsen. I samband med den fördjupade översiktsplanen för Mobergkölen gjordes en analys av vägtrafiken till följd av de planerade utbyggnaderna. I analysen bedöms att en utbyggnad av flygplatsen kommer att alstra cirka 285 fordon per dygn, varav cirka 13 % tung trafik. Av trafiken bedöms 30 % komma från Norge och resterande 70 % från Sverige. 1 STRADA - (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Ett nationellt informationssystem för olyckor inom transportsystemet dit polis och akutsjukhus rapporterar in olyckor

6 6 (11) Handelsområdets storlek och besöksmängd bedöms motsvara gränshandelsetableringen i Töcksfors, Årjängs kommun, som idag har cirka besökare årligen. Bedömd trafikalstring är cirka fordon per dygn, med mindre än 6 % tung trafik Av besökarna förväntas 75 % komma från Norge, 10 % från turism i Sälenområdet och resterande 15 % från närområdet på den svenska sidan. (Källa: PM Fördjupad översiktsplan för Morberskölen Analys av vägtrafiken till följd av utbyggnad av flygplats och handelscentrum, Sweco, december 2015) I Figur 3 redovisas bedömd fördelning av framtida trafik år 2040 med nyalstrad trafik från utbyggd flygplats och nytt handelsområde särskilt redovisat. Figur 3. Trafikflöden, ÅDT år 2040 efter att flygplatsen byggts ut och nytt handelsområde. 2.3 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Ny väg med förbättrad standard ökar tillgängligheten mellan Rörbäcksnäs respektive Norge och Sälen. I föregående kapitel beskrivs förväntade trafikflöden år 2040, utifrån basprognos, med ny väg 1053, utbyggd flygplats och nytt handelsområde. Den totala trafiken år 2040 väntas bli upp till nästan nio gånger högre än dagens trafikflöde på väg Den nya vägen dras genom obruten mark, vilket innebär att minskade risk för konflikter för boende såsom buller, men ökad risk för konflikter med naturintressen. Vid väg 1053 där anslutningen till handelsområdet och flygplatsen ska göras föreslås cirkulationsplats istället för korsning. Detta främjar ett högre trafikflöde vid stor andel svängande trafik samt en högre trafiksäkerhet då mötande och korsande fordonsrörelser minimeras. Föreslagen utformning av cirkulationsplats uppfyller gällande krav på god framkomlighet.

7 7 (11) Den befintliga väg 1053 kommer att stängas av för allmän samfärdsel. Vägen kommer att övergå till enskilt huvudmannaskap. Detta ger ekonomiska konsekvenser på fastighetsägare i området. Förändringar och åtgärder för den enskilda vägen beslutas senare i samband med lantmäteriförrättning efter att vägplanen är fastställd. Det finns risker med att blanda byggtrafik till och från anläggningarna för flyg och handel. Den tunga trafiken torde öka under bygg- och etableringstiden i området. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att styra den tunga trafiken tydligt med vägvisning för att undvika konflikter vid vändningar eller felkörningar, därför behöver kompletteringar av dagens vägvisning göras i såväl Torgås som Sälens by. Detta kommer att underlätta för trafikanterna till en relativt låg kostnadsmässig insats. Barriäreffekter, faunaåtgärder och fragmentering behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen till detta projekt. Trafik och användargrupper Det finns särskilt anordnade snöskoterleder i området och snöskotertrafiken anses vara riklig i området. Vägen kommer troligen att komma i konflikt med terrängförare på någon eller några platser. Förare som kommer från terrängen har enligt grundreglerna väjningsplikt mot all annan trafik innan korsande av väg, (3 kap. 21 trafikförordningen). För att undvika olyckor mellan vägtrafiken och terrängfordon kommer lämplig plats för skoteröverfart att anläggas där siktförhållanden är goda. Vägmärken A33 sätts upp som varning för terrängskotertrafik där väg 1053 korsar särskilt anordnad snöskoterled i samma plan. Kollektivtrafiken är i området mycket begränsad men genom nya etableringar, framför allt med handelsområde kan linjetrafik bli mer attraktivt i området. Mellan fjällanläggningarna och handelsområdet kan tätare turer vara intressanta, detta måste dock utvärderas efter fullt utbyggt område. Hållplats för kollektivtrafik i linjetrafik anordnas lämpligen inom planområdet i direkt närhet till anläggningarna, då det är en bit från väg Det kommer inte att finnas någon särskilt anordnad gång- och cykelbana längs med ny väg Antalet oskyddade trafikanter längs vägen bedöms som ringa. Andelen godstransporter i området kommer att öka med ny etablering av handel samt ökad flygtrafik. Trafikomfördelning och trafikstyrning Det är relevant att se över möjligheterna att styra trafikflöden till ett aktivt vägval så väg 66 förbi Sälenfjällen avlastas i trafikmängd, speciellt under högsäsong såsom sport- och påsklovsveckor vid stugbyten. Idag använder fler och fler förare navigatorer som föreslår närmaste väg. För förare som väljer att programmera navigatorer med närmaste väg mellan Sälenfjällen och Trysil kan komma att bli hänvisade via väg 1053, väg 1047 och Norge väg 596, istället för att följa väg 66 och i Norge väg 25 på grund av närmare färdväg. Med vägvisning med lokaliseringsmärken kan dessa fördelas på flera vägval och det kan ge ett jämnare trafikflöde med högre framkomlighet på väg 66 och väg I Torgås, där väg 1047 ansluter till väg 66, är det idag vägvisat till Rörbäcksnäs (34 km) och Östby, Norge (58 km). Här bör den geografiska vägvisningen kompletteras med Trysil och symbol G8 för flygplats samt flygplatsnamnet. Trysil som geografiskt mål behövs för att styra om trafiken längs väg 1047 istället. Längre norr ut längs väg 66, i Sälens by, finns en cirkulationsplats mellan väg 66 och väg 311. Där saknas idag förberedande vägvisning inför cirkulationsplatsen från söder. Dagens vägvisning finns enbart i utkastet mot väg 311, där det med vägmärke F5, vägvisare, i blå-vit färgsättning, står Hamar och Sälenfjällen. Här behöver det kompletteras med vägmärke F1 eller F3 som orientering före cirkulationsplatsen och kompletteras med symbol G8 samt namnet på flygplatsen med infogad vit platta och svart text (inrättning).

8 8 (11) Transport av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods delas in i nio olika klasser enligt det så kallade ADR-S-systemet2 som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. Väg 1053 kommer även i fortsättningen att behöva vara klassificerad som primär transportled för farligt gods. Samtliga farligt gods-klasser kan komma att transportera sträckan, men en bedömning har gjorts att endast transporter med farligt gods inom ADR- klass 3, brandfarliga vätskor, kommer att vara frekvent med anledning av transporter av flygbränsle. Statistik över transport av farligt gods för nuvarande väg 1053 saknas. (För utförligare beskrivning se PM Risk, 1N med bilagor.) 2.4 SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING En samhällsekonomisk bedömning väger samman kvantifierbara effekter som är prissatta, exempelvis restid, trafiksäkerhet och vissa miljöeffekter. I vägplanen som föreslås åtgärd för förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet samtidigt som åtgärden ger negativ påverkan på landskapsbild samt tar ytterligare mark i anspråk. Den samhällsekonomiska lönsamheten är sammantaget negativ, men åtgärden är en förutsättning för en utbyggnad av flygplatsen. 2 Finns i sin helhet att tillgå via MSB länk

9 9 (11) 3 Vägutformning 3.1 TRAFIKTEKNISK STANDARD Den nyanlagda delen av väg 1053 planeras för två körfält (tvåfältsväg med omkörning i motsatt körfält) med en total vägbredd på 8,0 m och referenshastighet på 80 km/tim. Detta kan jämföras med befintlig sträckning som har en varierande vägbredd på ca 7-7,5 m och är bas 70-väg. Nya vägens standard uppfyller råd och krav enligt VGU VAL AV TYPSEKTIONER Se 3.1 ovan. Slänter varierar från lutning 1:2 till 1:4. Släntlutningen 1:4 eftersträvas där vägen ligger på låg bank (h=<3,0 m), för att smälta in i landskapet så mycket som möjligt. Flacka slänter underlättar även för vilt och skoterpassager. Inga viltstängsel planeras längs sträckan för att undvika påverkan av vilt. Beteckning Sträcka (km) Ref. Körbana (m) Vägren (m) Sidoområde hastighet Väg /030-5/ km/h 7 0,5+0,5 Var. 1:2-1:4 Figur 4. I figurens syns två olika normalsektioner. 3 TRVK Vägar och gators utformning, Trafikverkets publikation 2015:

10 10 (11) 3.3 VÄGGEOMETRI Vägens geometri i plan och profil har utformats så inga siktsvackor uppstår. Vägens geometrier är utformad så erfordeliga siktkrav uppnås och har ett flertal omkörningssträckor över 450 m. Alla radier och båglängder i horisontal- och vertikalled uppfyller kraven enligt VGU. Cirkulationsplatsen vid km 2/450 ligger i en längdslutning på 2,3 %. Profilen stiger sedan österut. Dock uppnås vilplan (<2,5 %) på minst 50 m innan cirkulationsplatsen. 3.4 TRAFIKSÄKERHET OCH RÄCKEN Trafiksäkerheten förbättras för samtliga trafikslag i och med att den nya vägen föreslås få en bredare sektion, säkrare sidoområden och god geometrisk standard. Räcken planeras i samband med passage över vattendrag och partier med hög bank.

11 11 (11) 4 Vägteknik 4.1 UNDERLAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Underlag från terrängkarta, jordartskarta, naturvärdesinventering och geoteknisk fältundersökning har legat till grund för den valda vägsträckningen. Ett av projektmålen handlar om att bevara våtmarker och senare har även naturvärdesinventering påvisat att det finns bevarandevärda lavar och fågelarter inom utredningsområdet. 4.2 VÄGTEKNISK UTFORMNING Västra delen Den nya vägen har ett läge som gör den kortare än den befintliga och minskar restiden väsentligt för boende i Rörbäcksnäs. Jämfört med andra förkastade alternativ så undviks vårmarkspartier till största möjliga mån i den västra delen och därigenom undviks allt för stora ingrepp i naturlig terräng. Vägen uppfyller mål gällande trafiksäkerhet då vägen kan i den korridoren förläggas med goda radier i både horisontal- och vertikalled och därmed också skapa goda förutsättningar för god sikt och möjlighet att planera körningen. I den västra delen finns två stycken broar, en över Sittan (rörbro) och en över Stora Tandån. Väglängden på den nya sträckningen är ca 5,9 km. Uppskattad restidsvinst med bil från Rörbäcksnäs busstation till ny anslutning mot befintlig väg 1053 är ca 3 minuter. Anslutningen mot befintlig väg 1047 kan utföras utan åtgärd på dess horisontal- och/eller vertikalgeometri. I den östliga anslutningen måste man justera en del på befintlig väg för att vertikaljustera vägen så en bra korsning mot befintlig. väg 1053 och god sikt erhålls. Inga höga naturvärden har identifierats i den västra delen. Vägen passerar ett fåtal våtmarksområden som bedöms kunna undvikas och bevaras i dess nuvarande beskaffenhet. Östra delen Den nya vägsträckningen, öster om cirkulationsplatsen till handelsområdet och flygplatsen, går genom ett vidsträckt våtmarksområde, moränholmar och skogspartier. Vägen har placerats i den norra delen av utredningsområdet. Anledningen till det är de många naturvärden som har identifierats söder om och för att undvika de större sammanhängande partierna av våtmark finns i den södra delen av utredningsområdet. På den här delen av vägsträckningen förekommer inga broar. Dock kommer anordningar i form av träspänger för skoterpassager att läggas på lämpliga ställen i samråd med ortens ledansvariga. För mindre vattendrag kommer trummor att anläggas. Inga trummor med större dimension än 2 m planeras (vilka i så fall kommer definieras som bro). Målen gällande god trafiksäkerhet och siktkrav uppfylls.