Astma o KOL ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Disposition. Utmärkande vid astma

Transkript

1 Astma o KOL ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Margareta Emtner Leg sjukgymnast, docent Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet Lund, PV, Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet Utmärkande vid astma En kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom Inflammationen är förenad med hyperreaktivitet Luftvägsobstruktionen är reversibel antingen spontant eller med farmaka 1

2 Luftvägsobstruktion (sammandragning) PEF-mätare PEF (L/min) Peak Expiratory Flow Vitalograf FEV 1 FVC FEV 1 % förv FVC % förv FEV 1 (L) Forced Expiratory Volume in one second BHR - Bronkiell hyperreaktivitet Ospecifika stimuli Specifika stimuli allergen Ansträngningsutlöst bronkobstruktion, EIB % PEF el FEV 1 Bronkdilatation under arbete Arbetsperio od Fall i PEF (15 %) el FEV 1 (10 %) TID (min) 2

3 EIB - Osmolärt fenomen Snabb andning ökad osmolaritet mastcellgranulation bronkkonstriktion EIB - Vaskulärt fenomen Snabb andning Luftvägstemp sjunker pga luften värms upp Efter arbetet uppv av luftrören. Kräver ökad cirkulation, dvs. blodinnehållet i vävnaden ökar - ödem Astma orsak och riskfaktorer Multifaktoriell och heterogen sjukdom Genetisk disposition Omgivningsfaktorer tobaksrök (aktiv och passiv), fuktskador, arbete på lantbruk, låg konsumtion av färsk frukt Övervikt vs astma 3

4 Astma förekomst av astma i Uppsala % Astmakontroll Sjukhus Primärvård patienter 59 % Ej kontroll 41 % Bra eller total kontroll Emtner. BMC Pulmonary Medicine 2009, 9:43 Chapman. ERJ 2008;31:320 Vad utmärker KOL patienten? Laveneziana o Palange. ERJ 2012;40:522 4

5 Spirometrisk gradering av KOL Grad Lungfunktion 1 FEV 1 80% % FEV 1 < 80 % 3 30% FEV 1 < 50 % 4 FEV 1 < 30% Ej KOL KOL Rökstopp (GOLD, 2014) Kombinerad undersökning vid KOL Risk exacerbationer Risk Luftvägs- obstruktion C A D B Symtom mmrc 0-1 mmrc 2 CAT < 10 CAT 10 Prevalens, riskfaktorer, symtom och diagnos har KOL i Sverige 30-50% är identifierade inom vården 25% av rökarna > 60 år, 50% av rökarna > 75 år Exponering för tobaksrök, luftföroreningar, kemikalier Hosta, andnöd, trötthet Diagnos med spirometri: FEV 1 /FVC < 0,7 WHO 3:e vanligaste sjukdomen

6 Hyperinflation i vila och vid aktivitet FRC FRC Ökat flödesmotstånd Ökat andningsarbete Skelettmuskeldysfunktion Perifer muskulatur (ffa benmuskulaturen) Typ I-fibrer Typ II-fibrer (tvärsnittsyta) Fibertvärsnittsyta Kapillärer Oxidativ enzymaktivitet Oxidativ stress vid ansträngning Mador, Respir Res 2001;2: Aktivitetsnivå vid astma Astmatiker Normalpopulation Genomförde någon form av träning 44% 60% Uppfyllde fysisk aktivitetsrekommendationerna 22% 48% Utmärkande för de som tränade Ung, man, välutbildad, lägre BMI och bättre astmakontroll Westermann. Annals of Allergy, Asthma & Immunology. 2008;101:488 6

7 Fysisk aktivitetsnivå hos personer med och utan astma Jerninger. Respiratory Medicine 2013 Aerob fysisk kapacitet vs mortalitet allmän population VO 2 < 27,6 ml/kg VO 2 = 27,6-32,2, ml/kg VO 2 = 32,3-37,1 ml/kg VO 2 > 37,1 ml/kg N=1294 men Laukkanen. Arch Inten Med 2001;161:825 Lägre fysisk aktivitetsnivå hos kroniskt sjuka KOL RA DM Healthy Låg aktivitet Arne. SJPHC,

8 Fysisk aktivitet Pitta, Chest 2006;129:536 Burtin, Eur Respir J, 2011 Fysisk aktivitet vid olika GOLD-stadier N=100 Kontrollerad multi-center pilotstudie Troosters, Resp Med, 2010 Fysisk aktivitet vs mortalitet KOL-population N=170 Waschki. Chest

9 Fysisk kapacitet vs mortalitet KOL-population Oga. AJRCCM 2003;167: min gångsträcka - predicerar mortalitet Golpe. Respiratory Care MWD prognostisk för mortalitet och sjukhusinläggning Spruit. JAMDA

10 Sänkning i 6 MWD 30 m/år - ökad mortalitetsrisk HR: 1.93 (CI ) HR: 1.18 (CI ) HR: 1.24 (CI ) N=1847 Polkey. AJRCCM 2013 Riskfaktorer fysisk kapacitet och sjukdom N=6 213 men Myers N Engl J Med 2002;346:793 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet 10

11 Astma - VO 2 förbättras efter en träningsperiod Chandratilleke. Cochrane review Astma - FEV 1 är oförändrad efter en träningsperiod Chandratilleke. Cochrane review KOL - Effekter av farmakologisk och icke-farm behandling Förändring i livskva alitet - SGRQ Serevent Seretide Spiriva ,5-4,4-4, Rehabilitation * + -7,1 Clinical relevant change (Griffiths. Lancet 2000, Donohue. Chest, 2002, Vincken. ERJ 2002, Calverly. Lancet, 2003). 11

12 Effekter av rehabilitering inklusive fysisk träning Patienter i stabil fas Livskvalitet (CRQ, SGRQ) Max fysisk kapacitet (aerob, styrka)) Funktionell kapacitet (6MWD) Fysisk aktivitet Submaximal uthållighet Patienter i akut fas Livskvalitet (CRQ, SGRQ) Funktionell kapacitet (6MWD o ISWT) Sjukhusinläggningar Troosters, ERJ 2010 Lacasse, Cochrane review, 2006 Nici, Review, AJRCCM, 2006 Troosters, review, AJRCCM, 2005) Puhan, review, Respir Research, 2005 Puhan, Cochrane review, 2010 Rehabilitering i stabil fas - förbättring av arbetsförmåga Procent förändring från baseline Peak Watt VO2peak Gångsträcka Uthållighet Adapted from Troosters. AJRCCM, 2005 Additativ effekt av bronkdilaterare vid rehabilitering Rehab (Casaburi. Chest, 2005) 12

13 Träningseffekter vid extra oxygentillförsel Inklusion KOL SpO 2 : 88% R Oxygen grupp, n=14 66 ± 7 år FEV 1 : 1.01 ± 0.3 L 3 ggr/v i 7 v, cykelträning på hög intensitetsnivå Kontrollgrupp, n=15 67 ± 10 år FEV 1 : 1.01 ± 0.3 L Emtner. AJRCCM 2003 Arbetsbelastning under träningen 70 Work Rate (Watt) A B 30 Oxygen Training Group Air Training Group Training Sessions A: Peak work rate in air test. B: Peak work rate in oxygen test. Emtner AJRCCM 2003 Ökad uthållighet Tid (min) Time (m min) * Oxygen 2 -grupp group Luftgrupp Air group Air and Oxygen 13

14 Rehabilitering efter exacerbation Totalt (-9.9) Livskvalitet, SGRQ Påverkan (-13.9) 6-min gångsträcka Symtom (+0.9) Aktivitet (-9.9) (78 m) Favours rehab Favours control (Puhan. Cochrane Review, 2010) Rehabilitering efter exacerbation Sjukhusinläggningar Mortalitet OR=0.22 OR=0.28 Favours rehab Favours control Favours rehab Favours control (Puhan. Cochrane Review, 2010) Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet 14

15 GINA guidelines Syfte: Att förbättra astmakontroll så att de kan: 1. Undvika besvärliga symtom - natt o dag 2. Använda lite behovsmedicin 3. Leva fysiskt aktiva liv utan begränsningar 4. Ha normal lungfunktion 5. Undvika allvarliga attacker Gold guidelines - Målsättning vid stabil KOL Reducera symtom Lindra symtom Öka toleransen för ansträngning (öka fysisk kapacitet) Förbättra hälsostatus Reducera risken för framtida problem/händelser Hindra progression av sjukdomen Hindra exacerbationer Minska dödlighet Vilka ska erbjudas sjukgymnastisk behandling? Astma De som ej uppfyller målen. Framför allt de som återkommer o belastar sjukvården. De som är okunniga om sin sjukdom. De som har en låg fysisk kapacitet och aktivitetsnivå. KOL Alla patienter 15

16 Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar An Official ATS/ERS Statement: Key Concepts and Advances in Pulmonary Rehabilitation. AJCCM 2013;188:e13-e64 Diagnos, behandling och prevention vid KOL Spirometri nödvändig för diagnossättning Undersökning ska omfatta: Symtombedömning (CAT, MRC) Gradering av spirometri (Grad 1-4) Exacerbationer senaste året (antal) Komorbiditeter (kardiovaskulär, osteoporos, depression, lungcancer, metabola syndromet, diabetes Vestbo. GOLD Executive Summary. AJRCCM 2013 Diagnos, behandling och prevention vid KOL Risk exacerbationer Risk Luftvägs- obstruktion C A D B Symtom mmrc 0-1 mmrc 2 CAT < 10 CAT 10 16

17 Icke-farmakologisk behandling - KOL Rökstopp Fysisk aktivitet Rehabilitering alla med KOL alla med KOL har nytta av rehabilitering, ökning/bibehållande av fysisk aktivitet och kapacitet samt minskning av dyspné och fatigue Vaccinering pneumokock, influensavaccin Vestbo. GOLD Executive Summary. AJRCCM 2013 Daglig fysisk aktivitet vs mortalitet, allmän population (Chi Pang Wen. Lancet, 2011) Sitt-tid och mortalitet n= år Katzmarzyk MSSE 2009;41:998 17

18 Generella rekommendationer till vuxna 150 min/v, måttlig int. eller 75 min/vecka, hög int. Kombination, 10 min/pass, flera dagar/v Muskelstärkande aktivitet 2 ggr/v Balansträning för personer 65 år Äldre och kroniska sjukdomar så aktiva som möjligt Långvarigt stillasittande bör undvikas ACSM 2011 Förhållandet mellan träning, aktivitet och sittande Stillasittande Fysisk aktivitet Hälsobefrämjande fysisk aktivitet HEPA Fysisk träning Intensitet Duration Frekvens Fysioterapi vid astma Andningsträning Inspirationsmuskelträning Fysisk träning Förbättrad livskvalitet Minskade symtom Minskad oro och ångest Lägre andningsfrekvens Lägre medicinering Oförändrad lungfunktion Osäkra resultat Förbättrad livskvalitet Minskade symtom Förbättrad fysisk kapacitet Oförändrad lungfunktion Bruurs. The effectiveness of physiotherapy in patients with asthma: A systematic Review. Respir Med 2013;107:483 18

19 Fysisk aktivitet/träning -Astma Träning vid låg grad av obstruktivitet Ansträngningsutlösta andningsbesvär Premedicinering Uppvärmning intervaller, lång, stegrad Nedvarvning Träningsmiljö Värmeväxlare Refraktärperiod Träningstyp Test av EIB 6-8 min arbete (90 % av max nivå) Cykelergometertest, rullband Bronkobstruktion efter arbetet (5-15 min) Hög specificitet, låg sensitivitet Hyperventilering med kalluft/torrluft B2-agonist har en skyddande effekt på EIB McFadden NEJM1994;330(19)

20 Intervalluppvärmning minskar EIB Stickland. MSSE 2012;44 (3);383 Ansträngningsrespons - EIB n=63 n=30 n=40 n=31 Faktorer som påverkar EIA LuftflödeL Temperatur Luftfuktighet BHR Luftföroreningar Allergen Virusinfektioner (Lucia. AJRCCM 1999;159:1819) Förändring av EIB vid olika aktiviteter och omgivningar McFadden NEJM1994;330(19)

21 Värmeväxlare Lungplus 1 Jonasport värmemask Lungplus sport Lungplus junior Refraktärperiod (Larsson K, 2000) FEV 1 vid samma ansträngningsnivå (80-85% av HR max ) Fitch. Specificity of Exercise in Exercise-induced Asthma. BMJ 1971;4:577 21

22 Träningsrekommendationer - Astma Konditionsträning Styrketräning gärna i intervaller ffa ben-, arm-, skulder-, bål-, skulder- och bäckenbottenmuskulatur Rörlighetsträning ffa nack-, skulder-, bröstkorg- lår- och vadmuskulatur Avspänningsträning Andningsteknikträning vid dysfunktionellt andningsmönster, slemmobilisering PEF under arbete 9,5 9 * * /sec) PEFR (L/ 8,5 8 7,5 7 Land group Water group *: P<0.05 vs. Before 6,5 Before After warm-up After interval training After cooling down Definition av KOL-rehabilitering Omfattande intervention baserad på en grundlig undersökning följd av patientanpassade terapier, som inkluderar, men inte är begränsade till, fysisk träning, utbildning och beteendeförändring, designad till att förbättra fysiska och psykologiska tillstånd hos personer med kronisk lungsjukdom och till att främja följsamhet till ett hälsofrämjande beteende på lång sikt Syftet är att minimera symtom, maximera fysisk förmåga, förbättra autonomi, öka deltagande i dagliga aktiviteter, förbättra hälsorelaterad livskvalitet samt hälsofrämjande beteende på lång sikt Spruit. ATS/ERS. AJRCCM

23 Fysisk träning - Före träningsstart - KOL Undersök fysisk kapacitet 6-min gångtest, 30-meters gångtest, Sit-to-Stand test, (arbetsprov) Andningsträning Gånghjälpmedel Vilka andra sjukdomar har patienten? Optimera träningen med bronkdilaterande medicin ATS Statement. AJRCCM 2002;166:111, Andersson. Prim Care Respir J 2011;20:434, Jones. Thorax 2013;68:1015 Träningsrekommendationer - KOL Medicinering Långsam uppvärmning Träna gärna i intervaller Träna gärna styrketräning Näringstillskott för underviktiga SaO 2 bör ej understiga 88% under träning Remiss till sjukgymnast FaR Fysisk träning Stabil fas av sjukdomen Konditionsträning Styrketräning Rörlighetsträning Balansträning Ju högre intensitet desto större effekt. 3-5 ggr/v, >60% av max, min/gång. Borg dyspne/bentrötthet: 4-6 (CR10) eller (RPE) Lågintensiv uthållighetsträning alt intervallträning är alternativ för vissa patienter Antal steg per dag Stavgång Träning 3-7 dagar per vecka Inspirationsmuskelträning Styrketräning: 1-3 set, 8-12 reps 2-3 ggr/v, > 60% av max 23

24 Fysisk träning Att ha kontroll på Syrgasmättnad < 88% extra oxygen, intervallträning, lägre intensitet, styrke- Träning BMI < 22 (dietistkontakt) eller viktnedgång >10% (senaste 6 mån eller 5% senaste 3 mån) > 30 (dietistkontakt) Blodtryck Obehandlat blodtryck Diastoliskt: > 110 mm Hg Systoliskt: > 180 mm Hg Vad kan hända vid hypoxi? Hypoxi Vävnadshypoxi, effekt på vitala organ Vasodilatation i perifer cirkulation (Ökad HF, CO) Ökad erytropoietinproduktion Pulmonell hypertension Sänkt högerkammarfunktion Polycytemi Mortalitet Criner. Respir Care 2013 Detta påverkas vid extra oxygentillförsel Minutventilation Laktatproduktion i arbetande muskulatur Oxygenfrisättning till metabol vävnad Dynamisk hyperinflation Dyspné Criner. Respiratory Care 2013;58 (1):

25 Kroppssammansättning Undervikt < 22 kg/m 2 Fettfri massa Fettmassa Förlust av fettfri massa vid viktnedgång Större mängd visceralt fett Mortalitet Systemisk inflammation Insulinkänslighet Muskelmassa Fall Interventioner med kost och träning förbättrar KOL-patienterna Kroppssammansättning Underviktiga patienter BMI < 22 kg/m 2 >10% viktnedgång på 6 mån Risk för förtidig död Ökad infektionskänslighet Överviktiga patienter BMI > 30 kg/m 2 Ökat andningsarbete Ökad risk för följd-sjukdomar Ge näringstillskott i kombination med fysisk aktivitet Översyn av kostintag i kombination med fysisk aktivitet KOL-rehabilitering direkt efter exacerbation Bör starta i samband med exacerbationen Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) Styrketräning ADL-aktiviteter Spruit. ATS/ERS. AJRCCM

26 Fysisk träning Efter en exacerbation Förflyttningar Lätt styrketräning Balansträning Rörlighetsträning Resa sig från stol Korta gångsträckor Trappgång Tåhävningar Cykling Stående utan stöd Tandemstående Daglig aktivitet Fysisk aktivitet efter akut exacerbation Hur kan patienter göra för att hushålla med sina krafter Bygg upp dina krafter (fysisk kapacitet) God self-efficacy för aktivitet Träning (50%), vila (50%) Utför aktiviteter i intervallform ta pauser Använd sluten läppandning Använd stöd för armarna 26

27 Sluten läppandning/motståndsandning Förebygger att luftvägarna faller samman Ger en förlängd exspiration Minskar andningsfrekvens, dyspné och CO 2 -halt i blodet Förbättrar Vt och SaO 2 Ger djupare och långsammare andningsmönster under aktivitet (Bianchi, Chest 2004;125:459), (Spahija, Chest 2005;128:640) Undvik diafragmaandning som kan öka andningsarbetet (Gosselink, AJRCCM 1995;151:1136) (Dechman Phys Ther 2004;84:1189) IMT (inspirationsmuskelträning) Bakgrund Nedsatt andningsmuskelstyrka PCO 2, SpO 2, dyspné, gångsträcka IMT-träning Ökad inspirationsmuskelstyrka Ökad inspirationsmuskeluthållighet Ökad funktionell arbetsförmåga (gångsträcka) Förbättrad livskvalitet Patienter med inspirationsmuskelsvaghet, lågt PaO 2, högt PaCO 2 har bättre effekt på inspirationsmuskelstyrkan. Gosselink. ERJ 2011 Teoribaserade beteendeinterventioner SBU Transteoretiska Modellen Social Cognitive Theory Interaktion mellan person och omgivning Precontemplation Förmedvetet stadium Contemplation Medvetandestadium Preparation Förberedelsestadium Action Handlingsstadium Maintenance Vidmakthållandestadium Outcome expectancy gynnsamt utfall, lyckas Self-efficacy självtillit till att ändra beteende Goal-setting - målsättningsarbete Self-monitoring - självregistrering Self-reflection självreflektion över uppnådda resultat Self-control of performance självtillit till fortsatt utveckling 27

28 Evidensbaserade rekommendationer - GRADE Ingen skillnad i effekt vid rehabilitering på sjukhus, i kommun eller hemprogram Aerob träning och styrketräning är mer effektivt än endast aerob träning Program längre än 6-8 veckor är mer effektiva Lika bra effekter oberoende av om patienten har måttlig, svår eller mycket svår KOL Ingen skillnad i effekt mellan män och kvinnor Rehabilitering inom en månad efter exacerbation minskar dyspné och förbättrar livskvalitet och gångsträcka vs kontroller Rehabilitering inom en månad efter exacerbation minskar sjukhusinläggning och mortalitet vs kontroller 1A 2B 2B 1C 1C 1B 2C (Marciniuk, Can Respir J. 2010) Ett fåtal patienter får rehabilitering Ett fåtal patienter (Johnston. Physiother Can. 2010;62:368) Inventering av KOL-rehabilitering i Sverige under 2011 Ej KOLrehab N=24 34% tackar nej till rehabilitering 0,2 % genomgår rehabilitering KOL-rehab N=46 (66%) Wadell. Respir Med,

29 Barriärer för implementering av lungrehabilitering Läkarebarriärer Tillgång till rehab Patientbarriärer Logistik (för stor arbetsbörda) Tveksamhet till förbättring för patienten Tillgång till rehab program Ineffektiva program Informationsproblem (dålig info om rehab) Resor och väder Otillräcklig förväntad effekt Nedsatt hälsa Depression Förväntat handikapp Ekonomi Inte värt besväret/redan tränade Brist på support (Johnston. Physiother Can, 2010, Keating. J Physiotherapy, 2011, Thorpe. J Cardiopulm Rehabilitation and Prevention 2012;32:359 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet 29

30 KOL-test (COPD Assessment Test, CAT) ( MRC - Medical Research Council Scale 0 Jag blir bara andfådd när jag anstränger mig rejält, inte när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 1 Jag blir andfådd när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 2 Jag blir andfådd när jag går på slät mark i samma takt som en annan i min ålder 3 Jag blir så andfådd när jag går på slät mark att jag måste stanna upp trots att jag själv bestämmer takten 4 Jag blir andfådd när jag tvättar mig eller klär på mig Mahler. Chest 1988;93:

31 6 min gångtest Submaximalt test Reflekterar ADL-aktiviteter Reliabelt och valitt vid 2 test 60 min mellan testen Minst 30 m rak gångsträcka Strukturerade instruktioner Lätt att administrera ATS guidelines. AJRCCM, 2002 Shuttle walk tester 9 m X X Incremental shuttle walking test - ISWT Progressivt test Maximalt test Fix hastighet som stegras varje minut Minst 2 test (Singh. Thorax, 1992) Endurance shuttle walking test ESWT Uthållighetstest Efter en långsam uppvärmning stegras hastigheten så den motsvarar 85% av VO 2 peak uträknat från ISWT (Revill. Thorax, 1999) 30-m gångtest 30 m Validitet 6-min gångtest vs 30 m gångtest Test 1: 30 m gång i självvald hastighet 2 min vila Test 2: 30 m gång i maximal hastighet r=0,79 Test-retest reliabilitet, ICC (CI) Max hastighet: 0,93 (0,87-0,93) Självvald hastighet: 0,87 (0,78-0,93) Andersson M. PCRJ.2011;20:434 31

32 Sit To Stand Test, STS STS antal upprepningar på 1 minut Patienten sitter på en stol (46-48 cm hög stol med armstöd). Knä och höfter i 90 graders vinkel och fötterna i golvet med axelbredds avstånd. Patienten ska resa sig upp från stolen med händerna på armstödet till sträckt höftled och därefter sätta sig ner. Puhan. ERJ 2013 BODE-index MRC - Medical Research Council Scale B Body Mass Index O Obstruktion (FEV 1 % förväntat värde) D E Dyspné (MRC-skalan) Exercise (6-min gångtest) 0 Jag blir bara andfådd när jag anstränger mig rejält, inte när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 1 Jag blir andfådd när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 2 Jag blir andfådd när jag går på slät mark i samma takt som en annan i min ålder 3 Jag blir så andfådd när jag går på slät mark att jag måste stanna upp trots att jag själv bestämmer takten 4 Jag blir andfådd när jag tvättar mig eller klär på mig (Celli. N Eng J Med 2004;350; ) (Mahler. Chest 1988;93:580-6) BODE-index (beräkning) Variabel 0 p 1 p 2 p 3 p B - Body Mass Index > O Obstruction ti FEV 1 (% förv.) D Dyspné MRC-skalan E Exercise 6-min gångtest (Celli. N Eng J Med 2004;350; ) 32

33 Handstyrka - Jamar Short Physical Performance Battery, SPPB-S 1. Balanstest 4 poäng 2. Gångtest 4 poäng 3. Uppresning från stol 4 poäng Totalpoäng: 12 poäng ( = bra funktion) Guralnik. Översättning Lillemor Lundin-Olsson Socialstyrelsens indikatorfrågor Mål: 150 Aktivitetsminuter/vecka Aktivitetsminuter= Fysisk träning x 2 min + Vardagsmotion x 1 min 33

34 CCQ (senaste 7 dagarna) Andfådd vid vila Aldrig Nästan aldrig Några ggr Flera ggr Många ggr Väldigt många ggr Nästan hela tiden Andfådd vid fysiska aktiviteter Bekymrad för förkylning Deprimerad pga andningsbesvär Hostade du? Hostade upp slem? CCQ Ansträngande fysiska aktiviteter Måttliga fysiska aktiviteter Dagliga aktiviteter hemma Sociala aktiviteter Aldrig Nästan aldrig Några ggr Flera ggr Många ggr Väldigt många ggr Nästan hela tiden EQ-5D- Generell hälsoenkät Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Hälsotillstånd, skala ( 34

35 EQ5D-Jämförelse mellan olika grupper >40 år % som har problem med: KOL n=526 RA n=1120 DM n=2149 Friska n=6960 Rörlighet Hygien <1 Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Index 0,73 0,73 0,80 1,00 (Arne. SJPHC 2009;27:141) Vård, behandling, rehabilitering vid astma och KOL SoS nationella riktlinjer Astma o KOL, 2004 Preliminär version dec 2015 FYSS, Astma o KOL, 2008, 2015 Läkemedelsverket Vårdprogram o riktlinjer Svensk lungmedicinsk förening www-slmf.se Kvalitetsregister www-slmf.se Astma, 2007 KOL, 2009 Nationellt vårdprogram för KOL, 2013 Riktlinjer respirator i hemmet, 2013 Riktlinjer oxygen i hemmet, 2013 Vårdprogram o riktlinjer Nationellt årdprogram för KOL 2013 Swedevox Luftvägsregistret SBU, Behandling av astma o KOL, 2000 GINA, GOLD, The Global Initiative for Asthma The Global Initiative for COPD Sammanfattning Vad är de 3 viktigaste sakerna som du lärt dig idag? Skriv ner 3 saker som du ska ändra i din kliniska vardag. Fundera på minst ett test som du skulle vilja börja använda i din kliniska vardag. 35

36 Tack för uppmärksamheten! 36