Lärande för hållbar utveckling en gemensam professionell tolkning
|
|
- Anna-Karin Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lund Lärande för hållbar utveckling en gemensam professionell tolkning Rapport SKA, prioriterat utvecklingsområde Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är ingen skola med skolhus och elever. Det är ett sätt att arbeta. Naturskolan i Lund är en kommunal resurs med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling. Enheten hör organisatoriskt till Barn- och skolnämnd Lund Öster, men är en övergripande utvecklingsresurs för alla skolor och förskolor i hela kommunen. Naturskolan är en resurs i undervisningen för både personal och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola, i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse. Naturskolan samordnar också utvecklingsprogrammet Gröna Skolgårdar. Bakgrund till val av prioriterat utvecklingsområde I Naturskolans verksamhetsmål står bl.a. att verksamheten ska belysa hur vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Det är en stor utmaning att kunna få det abstrakta begreppet lärande för hållbar utveckling att bli konkret i skolors och förskolors vardagliga arbete. Denna gång valde vi att sätta vår egen lärandeprocess i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ville vända och vrida på begreppet för att uppnå en gemensam professionell tolkning och definition av det. Vi var även öppna för att eventuellt fortsätta med en undersökning av hur pedagoger använder begreppet. Metod Vi enades om att i studiecirkelform läsa texter, se filmer och lyssna på föreläsningar för att sedan bestämma efterhand vilka texter som vi ville fortsätta med. Vi såg det som viktigt att koppla samman våra diskussioner med hur BFL och FN:s barnkonvention kan hänga samman med lärande för hållbar utveckling, eftersom vi i mars skulle delta i fortbildning inom dessa områden. Följande delsteg skissades: 1. Först tänker vi tillsammans om begreppet lärande för hållbar utveckling. 2. Vi försöker bryta ner det för att hitta en gemensam professionell tolkning av det. 3. Vi funderar sedan över hur vi arbetar med begreppet och vilken effekt vi tror att det får (granskning av oss själva). 4. Slutsatser från ovanstående leder slutligen till hur vi kan arbeta bättre med skolutveckling inom området lärande för hållbar utveckling.
2 Vår studiecirkel ägde huvudsakligen rum i mars-april 2017 enligt följande: 13 februari f.m. Inledande möte 6 mars f.m. - Diskussion av artikel 6 mars e.m. Föreläsningar under utvecklingsdag kring BFL på Arenan 8 mars f.m. Föreläsningar om barnkonventionen i Stadshallen 10 mars f.m. Diskussion om föreläsningarna 20 mars f.m. Diskussion och försök till gemensam tolkning 4 april f.m. Diskussion och försök till gemensam tolkning 11 april f.m. Granskning av oss själva och diskussion kring förbättringar Som underlag för diskussionerna användes följande huvudkällor: Malin Ideland, Claes Malmberg m.fl.: Det kravmärkta barnet: Om subjektskonstruktioner i Lärande för hållbar utveckling. SOU 2004:104: Att lära för hållbar utveckling David Didau: What If Everything You Knew About Education Was Wrong? Åsa Hirsch: Formativ undervisning Emma Fagerstrand: Hur arbetar vi med barnkonventionen varje dag? Titti Mattson: Om barnkonventionen blir svensk lag Några tankar från diskussionerna Det är med barnen som vi kan få till förändringen. Det har vi hört i många år, men hur mycket har hänt? Hur ser vi på barnet som pantar burkar och flaskor? Bygger vårt pedagogiska arbete fortfarande för mycket på att skuldbelägga? Hur ser vi på oss själva när det gäller lärande för hållbar utveckling? Vi som har förmånen och förmågan att reflektera över dessa frågor, till skillnad från de vuxna som går i papperskorgar och letar efter burkar och flaskor att panta. Är allemansrätten en bra plattform att undervisa om/för/till ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Eller silar vi mygg samtidigt som elefanter sväljs? Det finns dolda politiska budskap, t.ex. i form av att de stora frågorna inte lyfts på samma sätt som de små och enklare åtgärderna som sopsortering och energisparande. Fortsatt konsumtion är normen i arbetet för hållbar utveckling. Det handlar sällan om att minska konsumtionen. Skuld och rädsla är känslosträngar som t.ex. reklamvärlden använder sig mycket av i sammanhanget. Var kommer politiken in? Hur kan den politiska dimensionen (agendan) synliggöras, och hur kan barn och unga fås att arbeta med detta? Även naturskolans verksamhetsmål är politiska genom att de är citat från redan existerande styrdokument. Enligt en undersökning av Den Globala Skolan har skolor med en uttalad hållbarhetsprofil ibland elever som är mindre miljömedvetna (DGS) än genomsnittet. Är profileringen kanske bara ett vuxenperspektiv, som inte angår eleverna och därför inte får genomslag?
3 Förändringen till det hållbara samhället måste ske hos alla människor, unga som gamla. Hur låter vi barnen få ett seriöst inflytande? Det handlar mycket om maktförhållanden. Om barn får mer makt, så innebär det att andra får mindre makt. Eller är makt kanske inte en ändlig, utan en oändlig resurs? En bra början är i alla fall att fråga barnen, och lyssna på dem. Fokus på bedömningen (BFL) kan vara ett hinder för att arbeta med lärande för hållbar utveckling, eftersom det handlar om komplexa frågor som ofta saknar svar. Många pedagoger kan bedöma elevers förmåga att ställa frågor, men andra kan antas ha svårt att stämma av och ge feedback när det inte finns ett rätt svar. David Didau pratar om The problem with certainty Vi föredrar att vara säkra på vår sak, även om det är fel. Detta kan även kopplas till källsortering och liknande åtgärder som oftast har ett rätt svar, medan vi drar oss för att ta reda på sammanhangen i mer komplexa (wicked) frågeställningar. När man vet att man vet stänger vi av lärandet. När man vet att man inte vet fortsätter lärandet. Gäller det alltså att få eleverna att inse att de inte vet? Det bör i alla fall inte vara särskilt svårt inom området lärande för hållbar utveckling. Men kan området vara så omfattande och komplext att man trots att man inte vet ändå stänger av lärandet? Är det helt enkelt för jobbigt att söka svaren? Åsa Hirsch ställer den relevanta frågan: Vad är det man kan när man kan? I ett lärande för hållbar utveckling tror vi att det bland annat är att: kunna ställa bra frågor, ifrågasätta och fundera. ha insikt om att dagens rätta kunskap kanske är fel i morgon. identifiera att det finns flera agendor som vill få oss att sträva åt ett visst håll, som kanske inte är den rätta för alla individer. kunna sätta ihop det samlade lärandet (från olika ämnen och lärare) till en helhetsbild av naturvetenskap, samhällsvetenskap, etik, estetik till vad just jag ser som villkor för mänsklighetens överlevnad. En gemensam professionell tolkning av begreppet Vilken är naturskolans uppgift utifrån uppdraget? Är det att förmedla kända fakta? Eller är det att få våra målgrupper att fundera på frågorna, och på det sättet bedriva en undervisning som får fler att tänka, och i förlängningen agera. Om man utmanar pedagogerna att lyfta blicken till samhällsplanering och politik så blir det väldigt mycket jobbigare än att få en klass att källsortera rätt. Men att utmana på detta sätt är en viktig uppgift för oss i vårt uppdrag. Och även om våra målgrupper vill prata om småsaker så kan vi vara tuffare genom att sätta agendan för vad som ska avhandlas.
4 Går det att bedöma en elevs förmåga att söka svar på frågor som inte har kända lösningar? Ja, det menar vi att det gör. Varaktighet och tillämpning i nya situationer är verkliga tecken på lärande, enligt Didau. Enligt Åsa Hirsch och tredje generationens bedömningsförståelse så konstrueras kunskap då lärande sker i ett sammanhang. Att kontexten är synnerligen viktig stämmer väl med lärande för hållbar utveckling. En nyckel är att skapa autentiska sammanhang i undervisningen. En annan nyckel är ämnesövergripande arbete. Den politiska dimensionen diskuteras i SO ämnen, men sällan i andra ämnen. De kritiska frågorna bör ställas i alla ämnen. En mångfald av pedagogiska metoder är en tredje nyckel. Kollegialt lärande är en fjärde nyckel. Det bör gå att tydliggöra både vad nyckelstrategerna i BFL och de vägledande principerna i barnkonventionen innebär i just lärande för hållbar utveckling. Det handlar väldigt mycket om att lyssna på barns perspektiv och att involvera barn/elever på ett seriöst sätt. Inte lämna över skuld och ansvar på barnen. Vår sedan många år använda trappa har mycket av det som det handlar om: uppleva/upptäcka - undersöka/förstå - värdera - handla. Efter livliga och givande diskussioner landade vi så småningom i en gemensam professionell tolkning av begreppet lärande för hållbar utveckling. Först måste det klargöras vad en hållbar utveckling är. Det anser vi att definitionen från Brundtlandrapporten 1987 fortfarande gör på ett tillfredsställande sätt: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Eller med andra ord: Det ska finnas tillräckligt för alla alltid. Naturskolans anser vidare att lärande för hållbar utveckling: är ett värdegrundsarbete för jämlikhet och solidaritet, lokalt och globalt synliggör maktstrukturer genom att uppmuntra kritiskt tänkande, ifrågasätta och utmana rådande normer och hierarkier involverar barn och unga på ett aktivt och seriöst sätt är framtidsinriktat och skapar förmåga att påverka och förändra ger förståelse för planetens olika ekosystem och människans del i och beroende av dessa är ämnesövergripande och platsbaserat med nära och frekvent samverkan med omvärlden utgår från autentiska sammanhang och skapar meningsfullhet och begriplighet är ett växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter
5 Några exempel på vad vi kan utveckla Att lära sig namn på elever och kursdeltagare är viktigt för ett relationsskapande som skapar trygghet och tillit. I det sammanhanget är det bra att tänka på vilka namn man lär sig först, och varför man gör det. I ett värdegrundsarbete för jämlikhet är det viktigt att försöka se alla. Det hänger också ihop med att synliggöra maktstrukturer. Vi behöver vara väldigt tydliga med att vi jobbar med ett helhetstänkande där det är lika viktigt att lyfta frågor kring jämlikhet och normtänkande som att lyfta ämnesinnehållet. Att synliggöra sin egen metod kan oftast vara bra inför pedagoger, men inte alltid med elever. Vi behöver hela tiden hålla oss uppdaterade kring alla punkter i vår professionella tolkning - jämlikhet, maktstrukturer, normkritiskt tänkande, kunskaper om olika ekosystem m.m. Samtidigt behöver vi vara medvetna om att vi inte kan veta vilka kunskaper och förmågor som kommer att vara relevant i framtiden. Vi kan alltid ställa frågor till de pedagoger vi träffar om hur de involverar barn och unga på ett seriöst sätt. Hur tänker ni följa upp det vi nu arbetat med? Hur går ni vidare? är relevanta framtidsinriktade frågor att ställa både i samband med handledning och kurser. Förståelse för ekosystem och människans beroende av dem är enkelt att koppla till i de flesta sammanhang, och det ska vi fortsätta att göra. Det är inte själva aktiviteterna i sig som är det viktigaste utan allt runtomkring. Att få reflektera sig fram till ett förhållningssätt utifrån punkterna i definitionen. Den gemensamma professionella tolkningen av begreppet lärande för hållbar utveckling ska aktualiseras och diskuteras kontinuerligt, t.ex. i samband med våra årliga utvecklingsdagar. Anna Ekblad, Lina Hällström, Carolina Lindeblad, Eva Persson, Anders Wånge Kjellsson Naturskolan i Lund
TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merHandlingsplan Lärande för hållbar utveckling
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merSkolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
Läs merEn förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé
En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé Hur kan våra olika roller utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen så att
Läs merHälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Skolans namn: Röda stugan Skolans verksamhetsform:
Läs merLokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Läs merInformation till vårdnadshavare. Örebromodellen. för en jämlik förskola. Örebro kommun Förskola & Skola orebro.se
Information till vårdnadshavare Örebromodellen för en jämlik förskola Örebro kommun Förskola & Skola orebro.se 019-21 10 00 Vad är Örebromodellen för en jämlik förskola? Kastanjens förskola, i Örebro kommun,
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merVerksamhetsrapport 2016
Barnstigen Datum 1 (9) 2017-03-24 Verksamhetsrapport 2016 Barnstigen Innehåll 2 (9) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... Fel! Bokmärket är inte definierat. Hållbar utveckling...
Läs merLäslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merNormer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Trollets förskola Barn- och utbildningsförvaltningen
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Trollets förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Bildningsstaden Borås Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merBarn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens
Läs merHuddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan
Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den
Läs merHuddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan
Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den
Läs merGrundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merBarn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nygatans förskola 2018 2019 Anmäla Kommunicera Utreda Åtgärda Följa upp utvärdera Pedagogisk planering och utvärdering i förskolan (Prioriterade
Läs merIngela Elfström. Malmö 2014-02-11
Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merKvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att
Läs merARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merHuddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan
Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits
Läs merÅrlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merSystematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete
Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete - Språkutvecklarens roller Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun Ca 100 000 invånare BUF + UAF 90 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor
Läs merÅrlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för Pedagogisk omsorg område öst Läsår 18/19
Upprättad 10/2018 Barn och utbildning/ pedagogisk omsorg Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för Pedagogisk omsorg område öst Läsår 18/19 Detta dokument utgår från Diskrimineringslagen,
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merFörslag till intervjufrågor vid observationer
Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Här presenteras förslag på intervjufrågor som ringar in målområdena och ger underlag till det som ni ska beskriva
Läs merKvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!
Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden
Läs merLärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!
GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling
Läs merEtt välskött skolsystem
2017-2022 Antagen 2014. Reviderad 2017. Ett välskött skolsystem Barn- och utbildningsnämndens plattform för ledning och styrning av Timrås skolsystem BUN 2017-04-26 53 BUN 2016-02-10 11 BUN 2014-05-07
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merArbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merVerksamhets idé. Förskolan Gnistan
0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merUtvecklingsområde Österängs förskola 2016/2017
Utvecklingsområde Österängs förskola 2016/2017 Normer och värden Bakgrund/Syfte/Nulägesanalys Vi har uppmärksammat att det under våren 2016 förekommit incidenter och dilemman som gjort att vi valt att
Läs merVerksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan
Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger
Läs mer1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning
1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merIT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld
IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför
Läs merInnehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Läs merPå liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014
På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift
Läs merFörskolenätverket. GR den
Förskolenätverket GR den 2017-05-12 Skolinspektionen har ett nationellt uppdrag i tre år Rapporter 2015 En vanlig dag på förskolan gruppstorlek, personaltäthet och trygghet 2016 Förskolechefens ledning
Läs merStöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever
2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen
Läs merSkolinspektionens verksamhet
Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla skolor. Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållandet för enskilda elever Fristående skolor kontroll av förutsättningar
Läs merBedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24
Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har
Läs merUndervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.
Läs merBjörkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Björkparkens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum 20160831 Sidan 1(6) Marie Bergquist Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 MEDBORGARE Kunskapsnämndens
Läs merVision och målbild förskola och grundskola
Vision och målbild förskola och grundskola Varje individ är stolt över sig själv, har tilltro till sin förmåga, fungerar väl tillsammans med andra och har drömmar om framtiden. Helhet Varje individ är
Läs merDET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET
DET SYNLIGA BARNET BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS HELSINGFORS SEPTEMBER 2017 MARTINA LUNDSTRÖM PEDAGOGISTA OCH UTBILDNINGSKONSULT
Läs merPLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella
Läs mer0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merLokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010
Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010 Förutsättningar för Verksamhetens måluppfyllelse vt 2010 Barnkullen Filuren 18 barn 1,3-4,3 år 2,75 pedagoger Kryddan 20 barn 3,6-6,3 år 21 barn
Läs merVilken betydelse har Grön Flagg i skolan? Slutrapport SKA2012, prioriterat utvecklingsområde
Lund 2012-08-29 Vilken betydelse har Grön Flagg i skolan? Slutrapport SKA2012, prioriterat utvecklingsområde 2011-2012. Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är ingen skola med skolhus och elever. Det är
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merSmultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Smultronbackens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Smultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 MEDBORGARE Förskola/skola/fritidshem utformas
Läs merArbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken
Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte
Läs merSeminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets
Seminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets Ingrid Engdahl Ordförande i Europa för OMEP www.omep.org.se www.teskedsorden.se ingridengdahl@gmail.com 2019-02-20 Ingrid Engdahl Kort historielektion
Läs merVerksamhetsmål 2015/16
Verksamhetsmål 2015/16 KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Sammanfattning av prioriterade mål ur följande planer: Likabehandlingsplan Lokal arbetsplan skola Verksamhetsplan fritids Skolmatsplan Likabehandlingsplanen
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merNorra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "
Fokusområde verksamhetsåret 2018-2019 "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola " Vision Förskolan har en viktig roll, att inge hopp och framtidstro. Barnen ska ingå i ett meningsfullt sammanhang,
Läs merSkolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur
Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merSkolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola
Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Regeringen har idag gett Skolverket
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs mer