av Januaristormen 1954

Transkript

1 skadeinsekternas uppträdande i de.. av Januaristormen 1954 drabbade skogarna Das Aujtreten der Schadinsekten in den vom Januarsturm 1954 verheerten Wädern av BERTIL LEKANDER MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 45 NR 3

2

3 INNEHALLSFÖRTECKNING Sid. Inedning Kap. I. Januaristormen Kap. II. Stormfäningens omfattning Kap. III. Rekommendationer för upparbetandet av virket... II Kap. IV. Besprutningskampanjen våren Kap. V. Den entomoogiska taxeringen och dess resutat A. Undersökningsmetodik B. Taxeringens omfattning C. Taxeringens resutat r. Påträffade insekter och deras frekvens Insektsangreppens fördening på oika sortiment I 7 3 Insekternas produktion Angreppsfrekvensen på i oika grad upparbetade stormhyggen Angreppens regionaa fördening Kap. VI. Prognos för : Kap. VII. Försag ti motåtgärder A. Motåtgärder mot granbarkborren B. Skyddsbehanding av obarkat timmer Citerad itteratur Z usammenfassung r*-medd. från Statens skogsforskningsinstitttt. Band 45: c

4

5 Inedning Den svåra nordostiga storm, som den 3-4 januari 1954 drog fram över stora dear av meersta Sverige, förorsakade inom vissa områden en synnerigen omfattande skadegörese på framför at ädre, värdefu skog. skogsägarna städes härvid inför svårbemästrade probem vid tivaratagandet av det stormfäda virket, och det stod snart kart, att det var ogörigt att före våren hinna upparbeta och utforsa ur skogen at detta virke trots att a tigängig arbetskraft och disponiba fordon insattes i uppröjningsarbetet. För att karägga angeägenhetsgraden vid upparbetandet av den stormskadade skogen hö expertis från Statens skogsforskningsinstitut på Kg. skogsstyresens anmodan tre kurser för skogspersona inom de härjade områdena. Härvid framhös band annat risken för insekts- och svampskador på de kubåsta träden och på det timmer, som av oika anedningar måste kvarämnas i skogen under våren och försommaren. Risken för sådana augrepp är atid stor, och det var därför av största vikt att i första hand de värdefuare sortimenten, framför at tatimret, upparbetades i tid. För att i görigaste mån förhindra, att insekterna fingo tifäe att föröka sig i upparbetat virke, som måste kvarämnas i skogen under våren, rekommenderades en besprutning av detta med DDT-preparat. Då den ämpiga tiden härför var mycket knapp, visade det sig svårt att på friviighetens väg hinna organisera detta arbete. Med tanke på de stora värden som stodo på spe ingick Kg. Skogsstyresen ti Kg. Maj:t med anhåan att kronor 250 ooo måtte stäas ti skogsstyresens förfogande för skyddsbehanding av framför at timmer. Genom skogsvårdsstyresernas försorg besprutades under huvudsakigen apri en stor mängd timmervätor utmed bivägar. Även Domänverket verkstäde dyika behandingar inom vissa svårt drabbade revir. Från tidigare stormfäningskatastrofer är vä känt att, trots aa bemödanden, insekterna atid får synnerigen gynnsamma utveckingsbetingeser på grund av den stora tigången på ämpigt yngematerial och att risken för insektsangrepp på den kvarvarande skogen atid är mycket stor åren efter sjäva stormfäningen. På grund härav anhö Kg. Skogsstyresen att Statens skogsforskningsinstitut >>måtte håa de stormfäda områdena under kontinuerig uppsikt, samt, då anedning därti föreåge, underrätta Skogs-

6 6 BERTIL LEKANDER 45'3 styresen om gjorda iakttageser ävensom föreså sådana skydds- eer bekämpningsåtgärder, som enigt 34 skogsvårdsagen kunde finnas skä föreskriva>>. På grund av denna hemstäan anhö institutet i skrivese ti Kg. J ordbruksdepartementet av den 14 maj 1954 att Kg. Maj :t måtte stäa mede ti förfogande enigt nämnda ändamå. Kostnaderna för åtgärderna beräknades ti22 ooo kr. Enigt besut av den 4 juni 1954 städe Kg. Maj:t nämnda summa ti institutets förfogande. Föreiggande arbete är en redogörese för de under sommaren 1954 verkstäda undersökningarna inom de stormhärjade områdena och ett försök ti prognos för den vidare utveckingen av insektsstammen samt försag på tänkbara motåtgärder. Vid detta tifäe vi jag framföra mitt tack tiänsjägmästarna Å. HAL LANDER, Jönköpings än, R. HJORT, Södermanands än, H. KLINGBERG, Västmanands än, Y. NIKLASON, Östergötands än, E. PERSSON, Gäveborgs än. A. Trmcs, Kopparbergs än, T. TrLLANDER, Uppsaa än, F. THÖRN, Stockhoms än, och E. ÖDQVIST, Örebro än, för visad hjäp des vid panerandet av fätarbetet, des för ämnade uppysningar beträffande stormens omfattning m. m. För de meteoroogiska uppgifterna tackar jag min kusin, statsmeteoroog B. THORSLUND. Fätarbetet har utförts av ett av skogsforskningsinstitutets Zooogiska avdening organiserat taxeringsag under edning av herr T. E. LEILER med fi. stud. I. MoNTELius, studerandena L. FoRSLING och H. LuNDSTRÖM som medarbetare.

7 Kap. I. Januaristormen 1954 Vädereksäget karakteriserades vid årets början av att varmuft över Atanten hade trängt mycket ångt mot norr upp ti i höjd med Isand. Samtidigt befann sig mycket ka uft norr därom. På grund av dessa stora temperaturkontraster föreågo mycket stora möjigheter för en kraftig cykonbidning. Under den I januari började väster om Isand ett ågtryck att utbidas, som rörde sig österut, och efter passagen av Isand fördjupades det kraftigt. På morgonen den 2 januari passerade dess centrum vädereksfartyget Poarfront i Norska havet, och på eftermiddagen samma dag trängde det in över meersta Norge, och på ågtryckets baksida nådde vinden vid kusten stormstyrka. Under natten ti den 3 framträngde ågtrycket ti Bottenhavet, varvid det ytterigare fördjupades ti ett intensivt oväder. Samtidigt inträngde över Bottenviken en kraftig nordostig uftström, som snabbt nådde stormstyrka. Ovädret fortsatte nu mot söder, varvid den nordostiga stormen på ågtryckets baksida ikaedes utbredde sig mot söder samtidigt som vindstyrkan at mer ökade. Den 4 på morgonen hade ågtryckets centrum nått Poens kust, och senare på dagen började ovädret hastigt att avtaga i intensitet. På kartan, fig. I, ha de maximaa vindstyrkorna intecknats samt datum och kocksag härför. A v kartan framgår band annat att de högsta vindstyrkorna utmed Gästrikands- och Uppandskusten uppmättes på eftermiddagen den 3 januari, på Södermanands- och Östgötakusten på kväen samma dag och under natten ti den 4 januari. De högsta stormstyrkorna uppmättes vid Gästrikands- och Uppandskusten. Såunda hade Örskär den 3 k mfsek. Eggegrund i Gävebukten rapporterade som högsta siffra 30 mfsek. varefter vindmätaren båste sönder varför den maximaa stormstyrkan torde ha varit betydigt högre. storjungfrun hade den 3 k. I mfsek. och Finngrundet k. II00 35 mfsek. Men även ängre söderut uppmättes mycket höga siffror. Harstena hade såunda den 4 k. oi00 och mfsek. och Öands norra udde den 3 k. 2I45 32 mjsek., samma vindstyrka uppmättes även den 4 k. or00 I inandet finnas icke ika exakta uppgifter, men inom stormfäningsområdet ha vindstyrkor på ca 25 mfsek. rapporterats

8 8 BERTIL LEKANDER Fig. I. Karta utvisande trädens fariktning samt högsta uppmätta stormstyrka och datum och kocksag härför. Karte zeigt Farichtung der Bäume und die höchsten gemessenen Sturmstärken sowie deren Datum und Uhrzeit.

9 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA 9 från fera patser, men i stormbyarna har vindstyrkan med a sannoikhet varit väsentigt kraftigare. I kustbandet var vindriktningen nordig-nordostig. På kartan, fig. r, har trädens fariktning på de undersökta provytorna inagts. Härav framgår tydigt att träden huvudsakigen fait mot sydväst. Kap. II. Stormfäningens omfattning Av kartan, fig. 2, framgår var den huvudsakiga stormfäningen ägt rum. I stort sett var det ett kiformigt område med basen vid Gästrikandsoch Uppandskusten och med spetsen söder om Vättern. På kartan har vidare ett försök gjorts att med tre styrkegrader: svår, medemåttig och svag stormfäning, markera skadegöresens omfattning. Här vi dock påpekas, att kartan är mycket schematisk, men den torde dock kunna ge en ungefärig bid av situationen. Uppgifterna om stormens omfattning ha erhåits från skogsvårdsstyreserna inom de berörda områdena samt Domänstyresen, dessutom har författaren genom tarika resor inom det aktuea området försökt bida sig en uppfattning om situationen. Av kartan framgår att den svåraste och mest omfattande fäningen ägde rum des i södra Gästrikand, norra Uppand samt Västmanand, des i Södermanand och norra Östergötand, huvudsakigen norr och söder om Hjämaref!. Av kartan torde för övrigt framgå vika trakter, som bivit drabbade. Det är het naturigt att stormen även inom andra på kartan ej markerade områden förorsakat stormfäning, men denna har ej varit koncentrerad ti vissa områden utan i stort sett bott bestått i att enstaka träd båst iku. De bestånd, som hårdast drabbats av stormen, voro i amänhet skärmoch fröträdsstäningar samt ädre genomhuggna bestånd, men i vissa fa ha även medeåders bestånd svårt skadats. I amänhet tycks taen ha råkat mest ia ut. Uppskattningsvis torde den stormfäda mängden träd ti ca 70 % bestått av ta och ti 30 % av gran. Björken tycks icke ha idit någon nämnvärd skada. Marken var vid katastroftifäet ej tjäad, viket torde ha varit en bidragande orsak ti att stormen fick så stor verkan. Å andra sidan hade detta ti föjd att frekvensen stambrott bev mycket åg. Av institutets taxering framgår såunda att av det undersökta materiaet uppgingo tavindbrotten ti 7 % och granvindbrotten ti ro%. För att få en uppfattning om mängden stormfäd skog ha förfrågningar gjorts på oika hå, och nedanstående sammanstäning, tabe r, torde kunna ge ett ungefärigt begrepp om skadornas omfattning. Det måste dock förutskickas att siffrorna äro mycket approximativa.

10 IO BERTIL LEKANDER 45' 3 Fig. z. Karta över januaristormens omfattning. Rutat område: svår stormfäning. Tätt streckat: medemåttig stormfäning och gest streckat: svag stormfäning. Svarta prickar: insektstaxerad storm yta. Karte iiber den Umfang des Januarsturmes. Zeichenerkärung: Kariert: schwere Sturmschäden. Dich t gesttichet: mässige Sturmschäden. Dtinn gestrichet: schwache Sturmschäden. Schwarze Punkte: Insektentaxierte Sturmfäche.

11 45' 3 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA Tab. r. Stormfäningens omfattning.!) Umfassung des Sturmschadens II än Bezirk m 3 sk anta träd Anzah Bäume Kopparbergs... I8o ooo 85o ooo Gäveborgs IO Uppsaa... I IOO Västmanands I Stockhoms I Örebro... I I Södermanands... I Östergötands... I z J önköpings goo ooo Summa II Som jämförese kan nämnas, att vid de senaste svåra stormarna, som förekommit här i andet, fädes: vid juistormen I93I -I 24I ooo m3, decemberstormen I93I ooo m 3 och vid februaristormen I I6 ooo m3 (TRÄGÅRDH-BUTOVITSCH I934) samt vid februari-marsstormarna I943 i det närmaste 6 ooo ooo m3 (samma förf. I943). Kap. III. Rekommendationer för upparbetandet av virket Den stora stormfäningen städe het naturigt praktikens män inför synnerigen svårbemästrade probem beträffande tivaratagandet av virket. Trots att stormfäningen inträffade så pass tidigt på säsongen stod det dock snart fut kart att det var ogörigt att medhinna at före sommaren. Man var atså tvungen att redan på ett tidigt stadium inrikta sig på att kvarämna vissa partier i skogarna i ett mer eer mindre upparbetat skick. För att ur skogshygienisk synpunkt karägga angeägenshetsgraden vid upparbetandet ombådos tjänstemän från statens skogsforskningsinstitut representerande entomoogisk och mykoogisk sakkunskap av Kg. skogsstyresen att håa några kurser i hithörande frågor. Sådana kurser ägde i början på mars rum: i Gäve med detagare från Gäveborgs, Uppsaa och Västmanands än; i Katrinehom med detagare från Södermanands, Örebro och Östergötands än samt i Ladvik med detagare från Stockhoms än. I sam- 1 Enigt nyigen färdigstäda speciaundersökningar, som sommaren 1954 utförts av Avdeningen för skogstaxering vid skogsforskningsinstitutet inom Kopparbergs, Gä-veborgs, Uppsaa och Västmanands än, uppgår voymen av den stormfäda skogen inom dessa än ti ca 15 ooo ooo m 3 sk, varför de i tabeen upptagna siffrorna genomgående torde vara för åga. 2*-Medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 45: 3

12 I2 BERTIL LEKANDER 45: 3 band härmed utarbetade Kg. skogsstyresen och Statens skogsforskningsinstitut ett fygbad, som genom skogsvårdsstyresernas försorg spreds inom de aktuea områdena. Fygbadet hade i första hand tagit sikte på att uppysa om vika åtgärder, som borde iakttagas för att förhindra insektsskador. Fygbadets innehå återgives här nedan in extenso. TÄNK PÅ INSEKTSFARAN! 1. Större stormfäningar medför atid risk för insektsskador på virke och växande skog. 2. rege drabbas de kufana taarna av insektsskador tidigare än granarna. Avverka därför först trakter med mycket ta, särskit med grov och värdefu sådan. 3. Det timmer, som ej kan köras ut ti biväg i vinter eer sänkas i vatten. bör om möjigt besprutas med Gesaro. Sådan besprutning måste göras innan insekterna svärmar (i apri). 4. Kara först av timret, hugg och hebarka sedan massaveden före midsommar. 5. För sent vidtagna åtgärder betyder ofebart ekonomiska föruster. Erfarenheterna från tidigare stormhärjningar har visat, att man i samband därmed atid måste räkna med omfattande skadegörese genom angrepp av barkborrar. Den skada de åstadkommer är av två oika sag, båda ekonomiskt ika betydesefua. För det första medför angreppet avsevärd nedsättning av virkets värde framför at på grund av bånadsskador, som föjer dessa insekter i spåren. Denna skada kan vara så betydande att virket bir odugigt som sågtimmer, fanervirke e. d. För det andra föreigger atid faran av att barkborrehärdar, som uppstår i de ej upparbetade stormhärjade trakterna, under föjande år kan ge upphov ti mycket omfattande angrepp på den kvarstående friska skogen. För att dyik skadegörese ska kunna förhindras bör föjande iakttagas. Det värdefuaste virket, särskit timmer, bör huggas först. At hugget timmer bör köras ut så snart som möjigt. Massaveden kan däremot igga kvar i skogen över sommaren under förutsättning att den barkas före midsommar. Den kubåsta granen håer sig ofta frisk första sommaren efter stormfäningen, då den atjämt kan ha oskadade rötter kvar i marken. Vindfäda taar är däremot mera ömtåiga, då deras rötter vanigen äro avsitna. Om skogsägaren ser, att han inte kan hinna med hea avverkningen, är det därför kokt att spara grantrakterna ti hösten. Kan timret ej köras ut ur skogen före insekternas svärmning (i apri), bör virket äggas så, att stockarna kan besprutas runt om med medet Gesaro 50, som uppsammas i vatten (2 kg puder per 100 iter vatten). stockarna äggas därefter i kossagda vätor, vika kan igga ti hösten utan att insekt- eer båyteangrepp behöver befaras. Om det ej åter sig göra att bespruta timret kan i stäet täckning med torv komma ifråga. Härigenom kan viss skadegörese undvikas. Men torvtäckningen ska göras omsorgsfut och - iksom besprutningen - för insekternas svärmning. KUNGL. SKOGSSTYRELSEN ST ATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT Kap. IV. Besprutningskampanjen våren 1954 Då det redan på ett tidigt stadium stod fut kart att en myckenhet timmer skue komma att kvarigga i skogen antingen i ansutning ti avverkningspatserna eer utmed bivägarna under den kritiska tiden på våren då insekterna svärmar, ansågs det synnerigen angeäget att så mycket timmer som möjigt måtte besprutas med något insektdödande preparat. Då tiden

13 45: 3 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA 13 var ångt framskriden måste detta organiseras snabbt, och för den sku ingick Kg. skogsstyresen ti Kg. Maj:t med anhåan att 250 ooo kr. måtte stäas ti förfogande härför, en anhåan som omgående bifös. Försök, som tidigare utförts vid Statens skogsforskningsinstitut, hade visat, att DDT-preparatet Gesaro 50 var synnerigen ämpigt härför. Preparatet, som uppsammas i vatten i en koncentration av 2 %, är regnbeständigt och har visat sig skydda obarkat timmer mot insektsangrepp åtminstone under en vegetationsperiod. Insekterna sky ej sådant timmer, som behandats, utan så sig i norma omfattning ned på stockarna men bi härvid dödade genom giftets kontaktverkan. För att möjiggöra en behanding av så mycket timmer som möjigt före insekternas svärmning, som beräknades äga rum i mitten av apri, engagerades i stor utsträckning de okaa maskinstationerna. Dessa ha tigång både på sakkunnigt fok och ämpiga sprutor, och vid denna tidpunkt voro de ej syssesatta inom jordbruket, varför arbetet snabbt kunde komma igång. Vidare användes i viss utsträckning några desinfektionsboag såsom Anticimex och Basboaget i denna kampanj. Avsikten med denna besprutningsaktion var i första hand att försöka minska den insektsstam, framför at barkborrar, som redan fanns inom de aktuea områdena, detta med tanke på den framtida utveckingen inom de berörda skogarna. Sedan gammat är nämigen känt - detta framgår även av årets taxeringar (se nedan) - att band andra märgborrarna och granbarkborren- om de ha möjighet att väja- i första hand angripa timmer. I andra hand avsåg man med denna besprutning att försöka skydda framför at värdefut furusågtimmer mot insektsangrepp med därmed efterföjande bånadsskador. Vid besprutningen, som skedde med motorsprutor, översprutades hea vätorna med Gesaro-uppsamningen. Tiden medgav nämigen icke någon individue behanding av varje stock, viket är det mest effektiva behandingssättet och som ämnar ett praktiskt taget roo %-igt skydd mot insektsangrepp. Erfarenheten har dock visat, att yttervarvet i en väta bir mer utsatt för angrepp än de inre varven, och att de svärmande insekterna först så sig ned på de yttre stockarna och först därefter krypa ängre in i vätorna. I föreiggande situation ansågs det därför fut tiräckigt med en översprutning, trots att man vä insåg, att denna metod ej med fu säkerhet skue skydda de behandade vätorna. Vad kostnaderna per stock beöper sig ti vid en dyik översprutning går icke att exakt faststäa enär denna kostnad varierar rätt kraftigt från fa ti fa beroende på vätornas storek och beägenhet, sprutornas kapacitet, vädereken (besprutning kan ej ske vid regnväder) m.' f. faktorer. Undersökningar rörande kostnaderna på ett par oika patser ha visat, att arbets-

14 14 BERTIL LEKANDER 45' 3 kostnaderna (sprutor och arbetskraft) varierar mean 5-15 öre per stock och att kemikaiekostnaden uppgår ti ca 5-10 öre per stock, totat såunda ca öre per stock. I jämförese med de värden, som kunna räddas, måste dessa kostnader betraktas som åga. Kan man genom en dyik behanding förhindra, att en furustock angripes exempevis av mindre märgborren, viket oftast medför en nedkassning åtminstone ti V sort, har man undgått en värdeminskning på stocken på cirka 25 %- Förutsättningarna för att kostnaderna för en dyik behanding skoa bi åga och behandingsmetoden därmed mer ekonomiskt önande äro att besprutningen sker med motorspruta, och att stora timmerkvantiteter igga koncentrerade utmed för motorsprutan framkomiga vägar. Även ryggspruta kan med gott resutat användas när det gäer mindre partier, och kostnaderna ha härvid icke bivit nämnvärt högre.. En iknande besprutning av vindfäen och timmer ej framkört ti vägar kan givetvis även ifrågakomma. Men i detta fa kunna endast ryggsprutor användas, varför arbetskostnaderna bi väsentigt högre. Metoden torde framför at öna sig vid skyddsbehanding av värdefut virke såsom pywoodstockar eer iknande. Vid vårens kampanj torde en sådan behanding bott ha förekommit i mycket iten omfattning. Kap. V. Den entomoogiska taxeringen och dess resutat För att få en uppfattning om insektsfrekvensen i de av januaristormen drabbade skogarna och därigenom möjiggöra en prognos för den vidare utveckingen ansågs det mest ändamåsenigt, iksom faet även var efter stormarna , att göra en injetaxering på ett stort anta stormytor av oika utseende och upparbetningsgrad. För den sku organiserades vid Zooogiska avdeningen vid skogsforskningsinstitutet ett taxeringsag bestående av agedare, tiika entomoog, en mykoog och två hantangare. Arbetet igångsattes i senare häften av juni, då man kunde utgå ifrån att åtminstone barkborrarna avsutat sin svärmning, och pågick ti i mitten av augusti. Vissa speciaundersökningar påginga dock ti början av november. At som at undersöktes 125 ytor, vikas äge framgår av kartan, fig. 2 (svarta punkter). Uppgifter på ämpiga undersökningsområden erhöos av de okaa skogsförvatningarna. A. Undersökningsmetodik Vid denna undersökning användes samma metodik, som utarbetats av TRÄGÅRDH-BUTOVITSCH och som ingående beskrivits av dessa Här ska därför bott en kortfattad redogörese ämnas för tivägagångssättet.

15 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA I5 Innan taxeringen av en viss yta började, uppgjordes en noggrann markoch beståndsbeskrivning omfattande ytans area, geografiska äge, topo- -grafi, markfuktighet, beskuggning, trädens fariktning och åderskass samt stormytans s. k. typ. Vid bestämning av den senare indeades ytorna i: A= stormhyggen och B = stormskadad skog. Som vägedning huruvida ett visst område vid tveksamma fa skue hänföras ti A eer B utgick man ifrån om mer eer mindre än so % av träden båst iku. I förra faet betraktades området som stormhygge, i senare faet som stormskadad skog. Dessa två huvudtyper indeades vidare i tre undergrupper: I = ej upparbetad, 2 = devis upparbetad och 3 = het upparbetad. Såunda betyder exempevis A2 ett devis upparbetat stormhygge osv. När denna beskrivning av stormytan var kar, utades taxeringsinjen så, att den gick vinkerätt mot trädens fariktning och om möjigt från den ena hyggeskanten ti den andra. Därefter undersöktes aa vindfäen, stockar, toppar osv., som korsades av måttbandet, samt aa högstubbar inom 5 m bredd frå:r: injen. Vidare antecknades antaet kvarstående träd inom samma bäte. På de objekt (vindfäen, vindbrott, timmer, toppar och ump), som korsades av måttbandet, uppmättes först mittdiameter och ängd, därefter undersöktes de noggrant beträffande insektsangrepp. Härvid antecknades des viken eer vika insekter, som påträffades, des uppskattades den s. k. täckningsprocenten, d. v. s. den av insekten ifråga utnyttjade manteytan i procent av objektets totaa manteyta. Härvid användes föjande skaa: medeta enstaka gångsystem (e) motsvarande I-IO % av hea manteytan 5% täckningen < Yz )) I0-40 % )) )) 25 % )) ca Yz % )) )) so % )) > Yz % )) )) )) 75% )) 1(1 )) go-roo% )) )) 95% Senare på hösten, då barkborrarnas utvecking avsutats, undersöktes ett anta provytor beträffande insekternas produktion. Härvid koncentrerades undersökningarna ti granbarkborren eftersom denna insekt utan jämförese är den farigaste för den kvarstående skogen. Härvid bortskars ca 20 X 40 cm stora barkstycken, och på dessa räknades antaet modergångar, fyghå och eventuet kvarvarande insekter. Antaet modergångar är ika med antaet moderdjur, och av antaet fyghå har häften gjorts av den nya generationens hanar och häften av honor. Genom att dividera hava antaet fyghå med antaet modergångar erhåes såunda förhåandet mean antaet unga och gama honor. Är den så erhåna siffran mindre än I är barkborrestammen

16 16 BERTIL LEKANDER 45: 3 i avtagande, är siffran högre än I är den i titagande. Denna metod att faststäa produktionskoefficienten är givetvis mycket approximativ b. a. på grund därav att hänsyn icke tages ti den naturiga avgången av djur under övervintringen, men metoden torde dock kunna giva en fut tiräckig antydan om i viken riktning utveckingen går och hur pass stor stam skadeinsekter man måste räkna med ett kommande år i jämförese med undersök-. ningsåret. För ytterigare detajer rörande den entomoogiska taxeringsmetoden hänvisas -som ovan redan påpekats -ti TRÄGÅRDH-BUTOVITSCH, B. Taxeringens omfattning Vid den sommaren 1954 utförda taxeringen undersöktes at som at 125 ytor, vikas äge framgår av kartan, fig. 2. Av dessa ytor voro 22 beägna i Gäveborgs än, 6 i Kopparbergs, 14 i Uppsaa, 39 i Västmanands, g i Örebro, 14 i Södermanands, II i Östergötands och 9 i Jönköpings än samt en på Gotska Sandön. Omfattningen och fördeningen av det taxerade materiaet framgår av nedanstående tabe. Tab. 2. Taxeringsmateriaets fördening på oika undersökta objekt. Verteiung des untersuchten Taxierungsmaterias vindfäen vind_brott timmer toppar ump högstubbar Abfa- Windwiirfe :~~~~ Kötze Zöpfe rundinge Hochstubben s: a ta I 343 6z I5 I I55 Kiefer gran... 88o! I8 I72 40 I 855 Fichte S:a I 209 I I OIO I detta sammanhang torde dock påpekas att endast sådant timmer, som egat kvar i ansutning ti avverkningspatserna och som ej skyddsbehandats, medtagits i denna undersökning. C. Taxeringens resutat 1. Påträffade insekter och deras frekvens Vid taxeringen undersöktes noggrant varje objekt (vindfäe, timmer, ump o. s. v.), som korsades av taxeringsinjen beträffande förekomsten av oika insektsarter. Av nedanstående tabe framgår vika insekter, som voro de vanigast förekommande. I tabeen har angivits des hur många, des procenten provytor, som respektive arter anträffats på. Vid beräknandet av procenten angripna ytor har hänsyn tagits ti huruvida respektive arter angripa endast gran eer ta eer bådadera.

17 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA IJ Tab. 3 De amännaste vid taxeringen påträffade insektsarterna. Die bei der Taxierung am häufigsten angetrohenen Insektenarten Anta ytor med gran: 121 Anz. Probef. mit Fichte Hea antaet ytor: 125 Gesamte Probefächenanz. insektsart Insektenart Anta ytor med ta: II4 Anz. Probef. mit Kiefer anta angr. ytor proc. angr. ytor Anz. befa. Probefäch. Proz. befa. Probefäch. sextandade barkborren (Pi ty ogenes chacogr aphus o. o Större märgborren {Bastophagus piniperda) Mindre märgborren ( Bastophagus minor) Fyrtandade barkborren (Pi ty ogenes quadridens Granbarkborren (I ps typagraphus J Taviven (Pissades pini) o o Trubbtandade barkborren ( Ortothomicus 34 JO proximus)... Beka bastborren (Hyurgops paiatus)... JO 24 Randiga vedborren {Trypodendron ineatum J Timmermannen ( Acanthocinus aediis) Tabocken (M onaekamus suor) Av tabeen framgår tydigt hur pass vanigt förekommande de oika arterna voro. På grund av att taxeringen påbörjades redan i mitten av juni, är med a sannoikhet frekvenstaen för ett par arter, nämigen taviven och tabocken, för åga, enär dessa vid denna tidpunkt ej avsutat respektive ej börjat sin svärmning. De andra arterna däremot torde vid samma tidpunkt ha avsutat svärmningen. Förutom dessa amänt förekommande arter påträffades även enstaka exempar av svarta tabastborren, Hyastes ater, jättebastborren, Dendroctonus micans, dubbeögade bastborren, Poygraphus poigraphus, strimmiga granborren, Cryphaus abietis, samt tvåtandade barkborren, Pityogenes bidentatus. På Gotska Sandön konstaterades även angrepp av ånghorningen N othorrhina muricata och praktbaggen Phaenops cyanea. 2. Insektsangreppens fördening på oika sortiment Då de oika insekterna ha oika krav på yngemateriaets beskaffenhet, ha nedanstående tabeer utarbetats för att ge någon uppfattning om i viken utsträckning de oika sortimenten (vindfäen, timmer, toppar osv.) varit utsatta för angrepp. Toppar och vindbrott ha tydigen varit mest begäriga för sextandade barkborren under det att granbarkborren oftast påträffats i timmer, umpar

18 r8 BERTIL LEKANDER 45' 3 Tab. 4 Förekomsten av skadeinsekter på oika gransortiment. Vorkommen von Schadinsekten auf verschiedenen Fichtensortimenten P. chaco- I. typa- H. pa- T. Iine- graphus graphus iatus atum samt. insekter sämt. Insekten procent angripna av Prozent befaen von vindfäen , I Windwiirfe vind brott... Windbriiche I 2 timmer.... Kötze toppar... 8g ,5 0,5 Zöpfe umpar... A bfarundinge högstubbar Hochstubben mede% r8 2 2 och högstubbar. Detta är synnerigen viktigt att få fastsaget med tanke på att de två sistnämnda sortimenten oftast bi iggande kvar på avverkningspatserna och såunda utgöra fariga käckningshärdar för barkborren i fråga. Beka bastborren och randiga vedborren ha i det aktuea undersökningsmateriaet huvudsakigen påträffats i högstubbarna. Dessa båda djur ha samma fordringar på yngemateriaets beskaffenhet och påträffas därför ofta tisammans. Motsvarande siffror för taen framgå av tab. 5 Av denna tabe framgår, att mindre märgborren som väntat påträffades mest i topparna och vindbrotten men även i oroväckande stor utsträckning i timmer, viket medfört att detta bivit svårt missfärgat av båyta med en nedkassning ti V sort eer utskott som föjd. Större märgborren förekomreativt jämnt spridd inom hea materiaet, högstubbar och timmer hade dock varit mest eftertraktansvärt. Band de övriga mera ekonomiskt viktiga insekterna kan nämnas "taviven, som vanigast påträffats i ump och timmer. Av tabeen framgår vidare att även när det gäer taen ha ump, högstubbar och toppar, atså sådana sortiment, som oftast kvarämnas i skogen i obarkat skick, i mycket stor utsträckning utnyttjats av oika insekter. Av tabeerna 4 och 5 har bott framgått hur stor procent av de oika sortimenten, som angripits av oika insekter, men de säga ingenting om i viken utsträckning dessa oika objekt utnyttjats av respektive insekter. Vid den företagna taxeringen undersöktes icke bott vika insekter, som angripit de

19 45' 3 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA r g Tab. s. Förekomsten av.skadeinsekter på oika tasortiment. Vorkommen von Schadinsekten auf verschiedenen Kiefernsortimenten procent angripna av p Prozent befaen von samt. B. B. P. P. H. T. insekter pin i- quadri- o proxi- mdiis ineasämtiche minor pin i paia- Insekten per da d ens mus tum tus vindfäen... Windwiirfe II I I I - - vind brott... Windbriiche o timmer... Kötze So 3I 50 II I toppar... Zöpfe ss II 7 I 0,3 I umpar... Abfarundinge I6 50 2I högstubbar... IOO Hochstubben mede % II 7 3 I I oika objekten utan uppskattades även efter en viss skaa (se sid. rs) den utnyttjade manteytan. I nedanstående tabe har den utnyttjade manteytan i procent av den tigängiga manteytan beräknats för tre av de vanigaste barkborrarna, nämigen större och mindre märgborren samt granbarkborren. Undersökningsmateriaet var, viket framgick av tabeerna 4 och 5, ti mycket hög procent angripet av oika insekter. Tabe 6 visar dock att insek- Tab. 6. Av större och mindre märgborren samt granbarkborren utnyttjad manteyta i procent av totaa manteytan. Von Bastophagus piniperda und B. minor sowie Ips typagraphus ausgenutzte Mantefäche in Prozent von der totaen Mantefäche B. piniperda B. minor II. typagraphus vindfäen... Windwiirfe vindbrott... Windbriiche 7 I5 7 timmer... Kötze I7 7 I9 toppar... Zöpfe 2 I9 7 ump... Abfarundinge högstubbar I8 Hochstubben

20 20 BERTIL LEKANDER 45' 3 tema ti mycket ringa de kunnat utnyttja det tigängiga materiaet. Detta är het naturigt, ty den stam av insekter, som våren 1954 fanns i skogarna, var ej så stor att den räckte ti för att utnyttja den oerhörda tigången på ämpigt yngematerial En ytig undersökning av de stormskadade områdena kunde därför ätt eda ti den feaktiga sutsatsen att det knappt fanns några insekter i de skadade skogarna och att därför någon fara för massuppträdanden ej skue föreigga. J. Insekternas produktion På grund av den rikiga tigången på ämpigt yngemateria har den inbördes konkurrensen mean framför at barkborrarnas gångsystem varit minima. Larverna ha haft rikig tigång på föda, och konkurrensfaktorn har varit mer eer mindre obefintig. Sedan gammat är känt att barkborrarnas produktion i hög grad beror på antaet gångsystem per ytenhet. Ju tätare gångsystemen igga ju mindre bir produktionen och tvärt om, eer med andra ord ju mindre konkurrensfaktorn är ju större bir denna produktion. I föreiggande fa ågo gångsystemen mycket gest, ca per kvm, varför konkurrensfaktorn var minima. På hösten 1954 företagna undersökningar ha visat, att produktionen hos granbarkborren - den insekt som i detta sammanhang har det största intresset - var mycket hög, detta trots den för insekten mindre ämpiga vädereken under sommaren. I nedanstående tabe återfinnas produktionstaen för granbarkborren fördeade på de oika änen. Angående beräkning av produktionen, se sid. 15. Förökningskoefficienten varierar visserigen från än ti än men skinaderna äro dock ej så påfaande. Siffrorna äro emeertid oroväckande höga, varför man har berättigad anedning befara, att man ti ett kommande år Tab. 7 Granbarkborrens förökningskoefficient i de undersökta änen. Vermehrungskoeffizient von I. typagraphus in den untersuchten Bezirken an t. moder- förökningsän gångar ant. fyghå koefficient Bezirk Anz. Fugöcher Vermehrungs~ Anz. Muttergänge koeffizient Kopparbergs... 6o 86o 7,I Gäveborgs I I36 I3,2 Uppsaa I 298 9,7 Västmanands I ,9 Örebro I4, I Södermanands... 4I I ,6 Östergötands... 5 I39 I3, 9 s:a resp. m ta I I I, 2

21 45' 3 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA 21 ska få en väsentigt högre granbarkborrestam än vad faet varit sommaren Med denna mycket enka metod att beräkna förökningen kan man ej få en exakt bid av äget ti kommande år enär en hög procent av de unga djuren komma att dö under övervintringen. Men i viket fa som hest är dock tendensen ti en kraftig förökning fut tydig. Beträffande märgborrarna ha inga mer omfattande anayser utförts, men vid stickprovsundersökningar har dock kunnat konstateras att produktionen även beträffande dessa djur varit hög. 4 Angreppsfrekvensen på i oika grad upparbetade stormhyggen Av den av TRÄGÅRDH-BUTOVITSCH 1934 ämnade redogöresen för barkborrarnas uppträdande efter stormhärjningarna framgår band annat att insektstammens storek är mycket beroende des av stormhyggenas storek, des av hur de skida hyggena behandats efter stormen. De funna såunda att granbarkborren uppträdde fyra gånger så tarikt på de mindre hyggena i jämförese med de större. För märgborrarnas de var skinaden däremot ej så påfaande. De båda arterna förhöo sig även oika på orörda hyggen i jämförese med het eer devis upparbetade. Såunda voro märgborrarna ca 2,5 gång så vaniga på de oupparbetade hyggena i jämförese med de devis upparbetade under det att granbarkborren förhö sig tvärt om. Även vid denna stormfäning har en iknande undersökning gjorts. Som redan redogjorts för i kapitet >>Undersökningsmetodik» ha stormhyggena indeats i 6 grupper at efter ytornas typ och upparbetningsgrad (se sid. 15). Den efter stormen använda indeningen av ytorna är dock ej fut densamma, som använts vid nu genomförda taxering. Vid den förra undersökningen indeades hyggena i sådana som voro större resp. mindre än 1,5 ha. Vid föreiggande taxering har en indening i stäet gjorts i stormhyggen och stormskadad skog (se sid. 15). De vid de två taxeringarna funna resutaten äro därför icke direkt jämförbara. Av resutaten att döma torde man dock kunna jämföra stormhyggena med hyggen större än 1,5 ha och stormskadad skog med hyggen mindre än 1,5 ha. I de festa faen voro nämigen de undersökta stormhyggena väsentigt större än ytorna i stormskadad skog. De vid taxeringen 1954 erhåna resutaten framgå av tabeerna 8----'-II. Härvid har dock hänsyn tagits bott ti de viktigaste insekterna. Siffrorna visa, att angreppsfrekvensen på gransortimenten är ca 1,5 gånger så hög i stormskadad skog i jämförese med vad förhåandena äro på stormhyggena. Vidare framgår, att angreppen titaga med ökad upparbetningsgrad, viket är särskit markant på stormhyggena, men även beträffande stormskadad skog är samma tendens fut tydig. Det är dock het naturigt att

22 22 BERTIL LEKANDER Tab. 8. Insektsangrepp på skida gransortiment fördeade på de oika stormskade- och upparbetningstyperna uttryckt i procent. Insektenbefa an verschiedenen Fichtensortimenten auf Windfabössen und in sturmgeschädigten Wädern in Prozent ausgedriickt. stormhyggen Windfabösse stormskadad skog Sturmgeschädigter Wad devis het devis het objekt insekt ej upp- upp- upp- mede- ej upp- upp- upp- medearbetat arbetat arbetat procent arbetat arbetat arbetat procent nicht auf. teiweise Mitte- nicht auf teiweise Mitte- gearbeitet ganz aufau f prozent gearbeitet ganz aufauf- prozent gearbeitet gearbeitet gearbeitet gearbeitet vindfäen... I. typa- Windwiirfe gr aphus I2 9 3 vind brott... ) 7 I5 33 II IO rs - Windbriiche timmer.... ) 6I 3S o Kötze toppar... ) I3 I Zöpfe umpar... ) S 36 A bfarundinge högstubbar.. ) 4 33 so 33 - zs - Hochstubben mede %1 7 I g so r6 I vindfäen... P. chacogr aphus I so vindbrott... ) 76 ss go 59 - timmer... ) s - toppar... ) S6 S7 ump... ) IOO högstubbar.. ) 29 - I3 4 IOO II - mede % so 63 vindfäen... samt. insekter r6 27 7I r g zs 24 so vindbrott... ) 78 ss 67 So So 68 - timmer... ) 7S o toppar.... ) 83 go ss S gr ump... ) IOO IOO högstubbar.. ) 7I IOO 67 - mede % I II I g 43 ss 51 r gr angreppsfrekvensen bir hög på de het upparbetade hyggena enär det ämpiga yngemateriaet där ej är så rikigt. Om man beträffande granbarkborren i stäet för antaet angripna objekt räknar med procent utnyttjad manteyta erhåes föjande resutat, tabe g. Även om man räknar med procent utnyttjad manteyta erhåes i stort sett samma resutat som i tabe 8 nämigen att den stormskadade skogen är kraftigare angripen än stprmhyggena och att angreppsintensiteten stiger med

23 45'3 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA 23 Tab. 9 Angrepp av granbarkborre på oika sortiment fördeade på de oika stormskade- och upparbetningstyperna uttryckt i procent utnyttjad manteyta. Vorkommen von!ps typagraphus an verschiedenen Sortimenten auf Windfabössen und in sturmgeschädigten Wädern ausgedriickt in Prozent der ausgenutzten Mantefäche. stormhyggen Windfabösse stormskadad skog Sturmgeschädigter Wad devis het devis het objekt ej upp- upp- upp- mede- ej upp- upp- upp- medearbetat arbetat arbetat procent arbetat arbetat arbetat procent nicht auf- teiweise Mitte- nicht auf- teiweise Mittegearbeiteganz aufauf- prozent gearbeitet au f- ganz auf- prozent gearbeitet gearbeitet gearbeitet gearbeitet I 3 I vindfäen... 1 Windwiirfe vindbrott... Windbriiche 7 ro 36 9 o, timmer r r6 Kötze toppar... Zöpfe 5 2 r8 7-9 II 9 umpar JI Abfarundinge högstubbar.. Hochstubben medeprocent upparbetningsgraden. Av tabe g framgår även en de andra förhåanden, som kunna vara värda ett beaktande. Granbarkborren är som tidigare påpekats vid rikig tigång på ämpigt yngemateria ett typiskt sekundärt skadedjur, som har vissa krav på yngemateriaets beskaffenhet framför at att kådfödet ej är at för kraftigt. I detta speciea fa då rikig tigång på yngemateria av oika beskaffenhet varit tigängigt, kan man av siffrorna utäsa vad den föredrager. Det framgår tydigt, att den hest angriper sådant materia, som har savströmmen avbruten. Såunda föredrager den vindbrott framför vindfäen men framför at timmer och ump. Detta framgår speciet tydigt av siffrorna för de oupparbetade hyggena. Att det över huvud taget finnes timmer och ump på dessa orörda hyggen sammanhänger därmed att de träd, som fait över vägar och teefonedningar m. m., upparbetats. I detta materia påträffas angrepp vanigt, och den barkborrestam, som fanns i närheten, har av siffrorna att döma koncentrerat sina angrepp dit. På de devis eer het upparbetade hyggena ha angreppen genomgående varit kraftigare, och angreppsfrekvensen har stigit på samtiga sortiment. Det är sedan gammat känt, att barkborrarna ockas av kådukt, varför det är naturigt, att de sökt sig ti sådana het eer devis upparbetade områden, där denna av förkariga skä måste vara hög. Som ovan påpekats äro de resutat, som framkomma vid taxeringen I ej fut jämförbara med den nu utförda undersökningens på grund av 6

24 24 BERTIL LEKANDER Ta b. 10. Insektsangrepp på skida tasortiment fördeade på de. oika stormskade- och upparbetningstyperna uttryckt i procent. Insektenbefa an verschiedenen Kiefernsortimenten auf Windfabössen und in sturmgeschädigten Wädern in Prozent ausgedruckt. stormhyggen Windfabösse stormskadad skog Stnrmgeschädigter Wad devis het devis het objekt insekt ej upp- upp- upp- mede- ej upp- uppe uppar- medearbetat arbetat arbetat procent arbetat arbetat arbetat procent nichtauf- teiweise Mitte- nicht anf- teiweise Mittegearbeiteganz aufauf- prozent gearbeitet aufganz auf- prozent gearbeitet gearbeitet gearbeitet gearbeitet vindfäen... B. pini- Windwiirfe per da 22 ro so 20 sr 33 - vindbrott... ) so 3S IDO Windbruche timmer... ) So Kötze toppar... Zöpfe ) umpar.... ) - 2S 6o S3 Abfarundinge högstubbar.. ) IDO 40 IDO IDO Hochstub ben mede% S 27 sr vindfäen... B. minor vindbrott... ) 29 S8-4S - so - timmer.... ) 7I s 30 toppar... ) 6g r 7I umpar.... i) I7 högstubbar.. ) mede %1 2g 3g S so 57 vindfäen... samt. 32 ro so 27 6o 3S - insekter vindbrott... )) 7g ss IDO S timmer... ) IDO Sr S7 S3 IDO 76 8o toppar... ) g4 79 g3 ss go umpar.... ) - 78 go IDO högstubbar.. ) IOO So IOO go - IDO IDO mede% go 6s So so 45 7I 3S - so sr - 7S S8 88 IDO 74 någon oika indening av stormhyggena, men tendensen är dock densamma. Beträffande frekvensen på ej upparbetade hyggen i jämförese med devis upparbetade ha de båda undersökningarna kommit ti exakt samma resutat. Motsvarande siffror för taens de återfinnas i tabeerna IO och II. Om man gör motsvarande beräkning på procent utnyttjad manteyta erhåes nedanstående resutat. Härvid bör dock påpekas, att både för större och mindre märgborrens de ha beräkningarna måst göras på taobjektens totaa manteyta. Som tidigare påpekats angripa dessa båda arter ej hea tastammarna utan den större märgborren är bunden ti den grovbarkiga

25 objekt 45' 3 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA 25 Tab. II. Angrepp av större och mindre märgborren på oika sortiment fördeade på de oika stormskade- och upparbetningstyperna uttryckt i procent utnyttjad manteyta. Vorkommen von Bastophagus piniperda und B. minor an verschiedenen Sortimenten auf Windfabössen und in sturmgeschädigten Wädern ausgedriickt in Prozent ausgenutzter Mantef.äche. stormhyggen Windfabösse stormskadad skog Sturmgeschädigter Wad ej upp- devis upp- het upp- mede- ej upp- devis upp- het upparbetat arbetat arbetat procent arbetat arbetat arbetat nicht auf- teiweise auf- ganz auf- Mitteprozent nicht auf- te i weise a uf- ganz aufgearbeitet gearbeitet gearbeitet gearbeitet gearbeitet gearbeitet medeprocent Mitteprozent pini-. perdammor perda pini- mtnor. perdammor pini-. pini-. pini-. perda m~norjperda mmor pini-. pini-. pini-. perda m~nor perda m~nor perda m~nor vindfäen... 3 Windwiirfe 3 z IZ vindbrott... Windbriiche 8 13 II r timmer Kötze z 13 3 II z ZI IZ ZI I7 toppar... - Zöpfe 3Z I 15 z r8 I I7 8 r8 4 z z I Z9 umpar Abfarundinge O, I högstubbar.. 57 Hochstubben Z - 7I z mede proc. 4 Mitteprozen t O IZ 9 O O 13 z z IZ 4 z z z 9 II deen och den mindre ti den tunnbarkiga. Om taxeringsmateriaet tiåtit en beräkning av täckningsprocenten av den för respektive arter utnyttjbara manteytan, hade vissa av siffrorna bivit väsentigt högre, för vindfäen och vindbrott i stort sett fördubbade. Även här kan man iakttaga samma tendens som beträffande granbarkborren, nämigen att stormhyggena äro mindre angripna än den stormskadade skogen och att angreppsfrekvensen stiger med upparbetningsgraden, men skinaderna äro här obetydiga, åtminstone i jämförese med vad förhåandena voro beträffande granen. TRÄGÅRDH-BuTOVITSCH funno ikaedes vid sin undersökning att skinaden mean större och mindre hyggen ej var påfaande vad gäde angreppen av märgborrarna. I motsats ti vad som framkommit vid den nu företagna undersökningen funno de att märgborrarna voro ca 2,5 gånger så vaniga på de ej upparbetade hyggena i jämförese med de devis upparbetade. I föreiggande undersökning kan ingen större skinad härvidag påvisas. De båda märgborrearternas oika förhåande ti tjockresp. tunnbarkigt materia framgår tydigt av tabeerna. Större märgborren har såunda varit amännast förekommande i högstubbar och timmer under det att den mindre märgborren förekommit mest i toppar och ump.

26 z6 BERTIL LEKANDER 45' 3 Tab. 12. Angrepp av större och mindre märgborren på vindfäen och timmer, fördeade på än. Vorkommen von Bastophagus piniperda und B. minor an Windwiirfen und Kötzen, auf die Bezirke verteit. än Bezirk samtiga insekter sämtiche Insekten vindfäen Windwiirfe procent angripna av Prozent befaen von B. B. samtiga piniperda minor insekter sämtiche Insekten timmer Kötze B. B. piniperda minor Gäveborgs o 14 Uppsaa ss Västmanands Örebro Södermanands Östergötands medeprocent So so 31 Tab. 13. Angrepp av granbarkborren och sextandade barkborren på vindfäen och timmer, fördeade på än. Vorkommen von Ips typagraphus und P. chacographus an Windwiirfen und Kötzen, auf die Bezirke verteit. än Bezirk vindfäen Windwiirfe procent angripna av timmer Kötze Prozent befaett von samtiga I. P. samtiga I. P. insekter typagr a- chacogra- insekter typagr a- chacograsämtiche pmts p hus sämtiche p hus p hus Insekten Insekten Kopparbergs Gäveborgs o Uppsaa Västmanands Örebro Södermanands So Östergötands J önköpings... O medeprocent Angreppens regionaa fördening För att få någon uppfattning om huruvida angreppen voro speciet koncentrerade ti vissa dear inom stormfäningsområdet ha vissa beräkningar gjorts beträffande insektsangreppens frekvens i de oika undersökta änen.

27 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA 27 Härvid har hänsyn tagits bott ti större och mindre märgborren samt granbarkborren och sextandade barkborren och deras uppträdande på vindfäen och timmer. Resutaten framgå av tabeerna Angreppsprocenten både beträffande märgborrarna, granbarkborren och sextandade barkborren varierar visserigen från än ti än, men någon mer påfaande skinad tycks av dessa siffror att döma dock ej föreigga exempevis mean stormfäningsområdets norra och södra dear. Om man i stäet utgår från av granbarkborren utnyttjad manteyta i procent av den tigängiga manteytan erhåas föjande siffror beräknade på hea materiaet (vindfäen, vindbrott, timmer o.s.v.). Tab. 14 Av granbarkborren uttnyttjad manteyta beräknat på hea materiaet, fördeat på än. Von I ps typagraphus ausgenutzte Mantefäche ftir das ganze Materia berechnet, verteit auf die Bezirke än Bezirk %utnyttjad manteyta % ausgenutzte Mantefiäche Kopparbergs... IZ Gäveborgs... 4 Uppsaa... IZ Västmanands... 6 Örebro... 3 Södermanands... 3 Östergötands... 2 medeprocent 4 Mitteprozent Av denna tabe framgår att procenten utnyttjad manteyta är förhåandevis hög i Kopparbergs och Uppsaa än i jämförese med de andra änen, som i stort sett uppvisa samma procentta. Med tanke på den synnerigen rikiga tigången på ämpigt yngemateria framför at i Gäveborgs och Västmanands än måste siffrorna även för dessa båda än anses som höga. Man torde därför av denna tabe kunna utäsa att angreppsintensiteten är högst i de nordigare dearna av stormfäningsområdet och successivt sjunker söderut, ett förhåande, som vä överensstämmer med våra tidigare erfarenheter av granbarkborrens uppträdande. Det har nämigen visat sig, att härjningar av granbarkborren ofta inträffa i Gäveborgs, Uppsaa och Västmanands än under det att dyika massuppträdanden äro reativt säsynta i Örebro, Södermanands och Östergötands än. Från Jönköpings än sutigen är någon dyik härjning ej känd (M. LEKANDER 1950, B. LEKANDER 1951). Härav torde framgå, att granbarkborren tycks ha sitt optimum inom Bergsagsområdet, och att förutsättningarna för dess trivse avtager söderut.

28 z8 BERTIL LEKANDER K a p. VI. Prognos för I I föregående kapite har en redogörese ämnats för insektssituationen i de stormhärjade skogarna Detta år ha inga skador på ståndskogen iakttagits, endast angrepp på timmer med åtföjande missfärgning av båyta. På grund av det rikiga yngemateriaet bevo insektsangreppen ej så koncentrerade som vanigt, viket var het naturigt, då den insektspopuation, som våren 1954 angrep dessa skogar, var den för respektive skogar normaa. En ytig undersökning kunde därför ätt giva det intrycket att insektstammen var mycket åg. A v den ämnade redogöresen har dock framgått att så icke torde varit faet. Som en föjd av denna rikiga tigång på ämpigt yngemateria av oika sag, som i överföd stått insekterna ti buds, ha de haft möjighet des att väja för dem ämpigaste yngepatserna, des att utveckas fritt utan störande konkurrens. Resutaten från prognosundersökningarna visa även att exempevis granbarkborren under den gångna sommaren haft en hög produktion. En prognos för en kommande utvecking är atid vanskig att stäa. A v den nu utförda taxeringen är det ikaedes svårt att säga att på den eer den patsen kan man vänta sig angrepp. I viss mån kan detta dock åta sig göra. Såunda har skogsforskningsinstitutet meddeat vederbörande skogsförvatningar vika provytor granbarkborren påträffats på i större omfattning. Provytorna igga dock förhåandevis gest, varför taxeringen antagigen bott kunnat avsöja mycket få dyika områden. Då det atså på grund av föreiggande taxeringsmateria är svårt att för hea stormfäningsområdet precisera de okaer, där risk för massuppträdande föreigger, måste man i stäet utgå från de faktorer, som visat sig kunna påverka den vidare utveckingen i för den kvarvarande skogen ogynnsam riktning. De viktigaste av dessa faktorer torde vara: insektspopuationens storek före stormen, upparbetningsgraden av det stormfäda virket, tidpunkten för utforsandet av virket, insekternas produktion samt det geografiska äget. Det är ju het naturigt att om insektsstammen varit hög inom ett visst område före stormen, är utgångsäget för en massförökning mer gynnsamt. Den ursprungiga popuationens storek i sin tur är i hög grad beroende av hur skogen tidigare skötts. Vid taxeringen framkom såunda att exempevis inom ett reativt itet område kunde på en provyta inga granbarkborrar påträffas, men däremot tarikt med sådana på en närbeägen yta trots att inga större oikheter i ytornas amänna utseende och behandingssätt kunde påvisas. Detta sammanhängde av at att döma med resp. ytors skötse före stormen. På den kraftigt angripna ytan kunde faststäas, att skogen bivit dåigt skött under en föjd av år. Enstaka döda eer döende träd hade ej

29 45' 3 INSEKTERNA I DE STORMSKADADE SKOGARNA z g tivaratagits utan fått stå kvar och på så sätt bivit käckningshärdar för granbarkborren. Vidare hade ump och annat avfa efter avverkningar fått igga kvar i obarkat tistånd. På den yta däremot, där inga granbarkborrar kunde påträffas, hade skogen skötts på ett ändamåsenigt sätt. Av detta exempe framgår, att den amänna skogshygienen inom ett visst område kan ha en avgörande betydese för den vidare utveckingen. Som framgått av den tidigare framstäningen har upparbetningsgraden en stor betydese för insektsstammens storek. Det har visat sig (tabeerna 8-rr) att angreppsfrekvensen är större på devis upparbetade hyggen än på orörda. Vidare har det visat sig att stormhyggena voro mindre angripna än stormskadad skog. A v dessa konstateranden torde framgå, att riskerna för massförökningar torde vara minst på stora, orörda stormhyggen och störst på devis upparbetade stormuckor. Speciet farigt är det när upparbetat virke fått kvarigga på stormhyggena i obarkat tistånd över hea sommaren och hösten. Likaedes är det ur skogshygienisk synpunkt mycket farigt med enstaka vindfäen eer vindbrott inne i större bestånd. Sådana träd ha ofta fått igga kvar i oupparbetat skick på grund av att det stät sig at för dyrbart att taga vara på dem. Dessa enstaka träd bi ätt angripna och därmed fariga käckningshärdar. Ha stormytorna däremot i god tid, hest före insekternas svärmning eer åtminstone innan de käckts, het upparbetats och at avfa såsom ump m. m. barkats eer avägsnats, finnes ingen fara för massförökning. Tidpunkten för utforsandet av virket från stormhyggena har i detta sammanhang ikaedes stor betydese. Har detta skett före insekternas svärmning är detta givetvis mycket bra, ikaedes är faran ej heer så stor om detta skett innan skabaggarna ämnat träden, i amänhet jui månad för märgborrarnas de och augusti-september för granbarkborrens de. Har utforsandet däremot skett senare, har den nya generationen redan ämnat moderträden och finnes kvar på den ursprungiga patsen. Har virket på ett tidigt stadium forsats ut från stormhygget ti exempevis bivägar eer andra uppagspatser och där bivit kvariggande, kunna angrepp uppstå i ansutning ti dessa patser. Framför at är det mycket vanigt med märgborreangrepp på den omgivande taskogen i ansutning ti dyika uppagspatser. Om samma uppagspats kommer att användas även ett kommande år, måste man åtminstone räkna med ökad angreppsfrekvens på det då där iggande timret.. Betydesen av insekternas popuation i detta sammanhang har tidigare redan berörts. Det geografiska äget har i detta sammanhang även en viss betydese. För märgborrarnas de torde detta dock icke spea någon större ro, enär de av taxeringsresutaten att döma i stort sett tycks vara ika vaniga över hea