Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan kring ma lgruppen unga

Transkript

1 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan kring ma lgruppen unga Innehållsförteckning Nulägesanalys... 2 Organisation och budget... 3 Samlokalisering... 3 Styrning och resurser... 3 Samverkansform... 4 Fackliga organisationer... 5 Gemensamma insatser... 5 BASUN... 5 Utbildningskontrakt... 7 Extratjänster... 8 Kommunala aktivitetsansvaret... 9 Feriepraktik Anpassade studieformer Uppsökande verksamhet Dokumentation och uppföljning... 14

2 Bilaga 3 beskriver hur samverkan kring framför allt målgruppen unga inom överenskommelsen organiseras utifrån de behov som parterna identifierat under hösten 2015 och reviderat under Bilagan beskriver planerade insatser, arbetssätt, huvudsaklig ansvarsfördelning mellan Botkyrka kommun och Arbetsförmedling, budget och vilka resurser respektive part bidrar med. För att uppnå överenskommelsens uppsatta mål avser Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem arbeta i nära samverkan med idéburna organisationer, fackliga organisationer och näringslivet. Utifrån de behov som identifierats i kartläggningen av målgrupp och befintliga verksamheter har Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen tillsammans arbetat fram en samverkansform. Under 2016 och 2017 har parterna sett över befintliga insatser inom överenskommelsens ramar och anpassat samverkan efter lärdomar och rådande förutsättningar. Efter nya direktiv som kom i februari 2017 har även den lokala överenskommelsen kring nyanlända vävts samman med tidigare Dua-överenskommelse. En detaljerad beskrivning av samverkan mellan parterna kring målgruppen unga(16 24 år) följer nedan. Nulägesanalys I september 2016 startade genomförandefasen i socialfondsprojektet BASUN. I och med den starten började samverkan ta form i praktiken mellan Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och lokala Arbetsförmedlingens ungdomssektion. Den lokala Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem har samtidigt under 2016 genomgått omfattande organisatoriska förändringar som inneburit att medarbetare och ledning har bytts ut. Även Botkyrka kommuns arbetsmarknadsenhet Jobbcenter har genomgått en omorganisation som medfört oförutsedda utmaningar. Planerna inom överenskommelsens ramar och BASUN har under 2017 behövt ses över och anpassas efter de nya förutsättningarna. Nu när det operativa arbetet kommit igång inom BASUN har det blivit tydligt för parterna att målgruppen inom projektet även är den huvudsakliga målgrupp som är föremål för Dua-överenskommelsen. De insatser som projektet tagit fram och planerat under analys och planeringsfasen är kärnan i nedan beskrivning av verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Utbildningskontrakt kvarstår enligt första versionen av samverkan som insatser som kommunen och lokala Arbetsförmedlingen samverkar kring. Därutöver har extratjänster tillkommit som möjligtvis lämplig insats att samverka kring. Under 2016 har Arbetsförmedlingens och kommunens samverkan kring utbildningskontrakt kommit igång. Det första året resulterade i totalt 50 utbildningskontrakt var resultatet 61 stycken. Parterna har under det första två åren identifierat utmaningar och styrkor med utbildningskontrakten. Dialogen med 2

3 arbetsgivarna som samverkar med kommunen och Arbetsförmedlingen kring utbildningskontrakt behöver påbörjas i ett tidigt stadie. Detta behöver utvecklas och samordnas bättre. Samverkan inom kommunens egna organisation behöver framför allt förbättras. Inom många av kommunens förvaltningar finns ett rekryteringsbehov av personer med rätt kompetens och detta kan utbildningskontrakten potentiellt möta. Organisation och budget Samlokalisering Kommunens arbetsmarknadsenhet Jobbcenter och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem har från och med januari 2017 samlokaliserat delar av ungdomsverksamheten i Jobbcenters lokaler i Tumba. Tre medarbetare från Arbetsförmedlingens ungdomssektion, en SEarbetsförmedlare som jobbar med unga funktionsnedsatta och två kundresurser delar nu lokaler med övriga medarbetare som ingår i BASUN. De är därmed även en del av samverkan som den här överenskommelsen behandlar. Förväntade effekter av samlokaliseringen är en effektivisering och samordning av befintliga resurser. Det möjliggör en kontinuerlig och nära dialog mellan Arbetsförmedlingens och Jobbcenters medarbetare. Samlokaliseringen bidrar till en ökad kunskap och förståelse för respektive parts förutsättningar och arbetssätt. Ungdomar i Botkyrka kommun som varken studerar eller arbetar kan få behovsanpassade insatser snabbare. Styrning och resurser En tydlig lärdom från samverkan under som parterna identifierat är att arbetet kräver en tydligare styrning och rollfördelning för att bli framgångsrikt. Överenskommelsen behöver även beskriva arbetsprocesser mer detaljerat för att parterna tillsammans ska kunna ta fram rutiner för en fungerande samverkan. Samordningen behöver därutöver förstärkas. För att leda och följa upp arbetet med målgruppen unga och nyanlända inom överenskommelsen har parterna enats om en organisation enligt nedan: operativa arbetsgrupper en Dua-samordnare styrgrupp 3

4 Styrgruppen består av: Verksamhetschef Vuxenutbildning Verksamhetschef Jobbcenter Flyktingsamordnare Socialförvaltningen Biträdande enhetschef Arbetsförmedlingen Rektor Botkyrka Folkhögskola Förbundschef Samordningsförbundet HBS För att följa upp och kvalitetssäkra arbetet inom ramen för samverkan kommer styrgruppen träffas 4 gånger om året. Styrgruppen fattar beslut om övergripande frågor som handlar om vägval. Styrgruppen säkerställer även att politiska beslut på nationell och lokal nivå omsätts i praktisk handling. Operativa arbetsgrupper: Arbetsgrupp för utbildningskontrakt Arbetsgrupp för lokala jobbspår Samlokalisering och insatser inom ramen för överenskommelsen finansieras till stor del med ordinarie resurser. Genom en samlokalisering kan kostnader för lokaler, personal och insatser effektiviseras. De personella resurserna i samverkan utgörs idag av medarbetare från socialfondsprojektet BASUN. Projektet kommer att löpande under projekttiden implementeras i ordinarie verksamhet. Samverkansform Samverkan mellan Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem grundar sig på en gemensam syn på arbetssätt och ansvarsfördelning mellan parterna. Samverkansformerna har parterna arbetat fram tillsammans till stor del inom ramarna för socialfondsprojektet BASUN. Huvudfokus för samtliga insatser inom överenskommelsen ligger i återgång till studier. Detta för att de unga ska få en hållbar och långsiktig grund att utgå ifrån som ökar unga Botkyrkabors chanser till delaktighet i samhället och egen försörjning. 4

5 Fackliga organisationer Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem kommer att fortsätta med den befintliga samverkansstruktur som pågår med de fackliga organisationerna. Kommunen har lokalt kollektivavtal med Vision och Kommunal för insatserna i KOMMiJOBB 1. Vidare har Jobbcenter tillsammans med HR-avdelningen på kommunledningsförvaltningen, fackorganisationen Kommunal och Vision en samrådsgrupp i arbetet kring insatsen extratjänster där parterna träffas kontinuerligt för att utveckla och säkerhetsställa insatsen. Gemensamma insatser Nedan följer de insatser som ingår i den lokala Dua-överenskommelsen för samverkan kring unga. Vid varje insats specificeras syfte, huvudsakliga aktiviteter, målgrupp, arbetsgång och ansvarsfördelning. BASUN Den största delen av samverkan som sker kring målgruppen unga år Arbetsförmedlingen och Botkyrka kommun emellan är det arbete som idag sker inom projektet BASUN. BASUN(Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen i samverkan för sänkt ungdomsarbetslöshet) finansieras med stöd av Europeiska socialfonden under projekttiden Vid projektslut 2019 kommer arbetssätt och lärdomar vara implementerade i ordinarie verksamhet på Jobbcenter och de strukturer för samverkan som utarbetats emellan parterna kommer att fortlöpa. Projektet syftar till att sänka ungdomsarbetslösheten i Botkyrka kommun, som idag ligger över regionssnittet. Målsättning är att underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga Botkyrkabor. Ett organisatorisk övergripande mål i projektet är att skapa långsiktig och hållbar arbets- och samverkansmodell mellan Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem och Botkyrka kommun, en struktur som i högre grad är personoberoende, i syfte att nå övriga mål. Huvudsakliga delar som syftar till att nå projektmålen är samlokalisering, gemensamma utgångspunkter avseende arbetssätt och bemötande, individanpassat stöd, utveckla metoder i arbetsgivar- och matchningsarbetet, samt att verksamheten kvalitetssäkras genom att planera, följ upp och utvärdera insatser tillsammans. 1 Arbetsmarknadsinsatsen KOMMiJOBB bedrivs på Jobbcenter och fungerar som en paraplyorganisation för anställningar med lönesubvention från Arbetsförmedlingen. 5

6 Målgrupp: Botkyrkabor, unga vuxna mellan år som står långt från arbetsmarknaden och/eller: Saknar en gymnasieutbildning. Återvändare, det vill säga, unga som tidigare varit inskrivna på Arbetsförmedlingen Botkyrka men inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och återfinns i Arbetsförmedlingens system. Inte kan tillgodogöra sig insatser i ordinarie verksamhet. Har en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga. Uppbär försörjningsstöd. Språksvaga. Arbetsgång och ansvarsfördelning: Ungdomen kan vara inskriven i BASUN upp till sex månader, med möjlighet till förlängning. Genom stöd i längre processer ska ungdomen få kunskap och insikt om sig själv och därigenom skapa en bättre självbild, motivation och sociala färdigheter som krävs för att klara av en praktikplats, ett arbete eller studier. Arbetsförmedlarna som ingår i projektet erbjuder den arbetssökande att skriva in sig i BASUN som aktivitet. I trepartssamtal med arbetsförmedlare, coachande pedagog och deltagaren skapas tillsammans en individuell planering utifrån behov, önskemål och förutsättningar. Arbetsförmedlarna arbetar individuellt och i grupp med arbetsförberedande stöd och jobbsökning, samt kontakt med arbetsgivare i nära samarbete med arbetsgivarkoordinatorerna på Jobbcenter. Arbetsgivarkoordinatorerna ansvarar för matchningen av BASUN-deltagaren till arbete eller praktik. BASUN har även två kundresurser som ansvarar för att förbereda ungdomar, ackvirera tjänster och sedan matcha ut ungdomar från målgruppen unga nyanlända och unga inom etableringen. Kundresurserna är i denna mening resurser dedikerade till nyanlända och unga med svag svenska och talar därför förutom svenska även andra språk för att underlätta kommunikationen och arbetet med målgruppen. De deltar därför även vid trepartssamtalen för dessa ungdomar dels som språktolkar vid behov men framförallt för att inkluderas i planeringen. Pedagogerna erbjuder fördjupat individuellt stöd med fokus på självstärkande och motiverande samtal, självkänsla/självbild, resurser, målsättning, kommunikation m.m. Arbetsförmedlarna beslutar och informerar arbetsgivaren om beviljade anställningsstöd. Samtliga BASUN-medarbetare har genomgått gemensam grundutbildning i jämställdhet och likabehandling samt utbildning i jämlikt bemötande och genushanden. Genushanden är en metod som syftar till att bryta könsstereotypa val av yrke och utbildning, samt ge deltagarna i BASUN ett jämlikt bemötande och service. Vid varje möte med ungdomarna påminns medarbetarna att tänka tvärtom och undvika genusfällor med stöd av en checklista. På så sätt kan medarbetarna aktivt och systematiskt bryta mönster och bli medvetna om förutfattade meningar som de själva och andra bär på, vad gäller kön, funktionsnedsättning och annan bakgrund. På detta sätt arbetar kommunens och arbetsförmedlingens medarbetare med att aktivt främja jämställdhet och likabehandling, samt motverka den könssegregerade arbetsmarknaden. 6

7 Förväntade resultat: Att unga tjejer och killar kommer i arbete eller studier och blir självständiga, att språksvaga unga vuxna snabbare och effektivare kommer i arbete eller studier, samt såväl unga tjejer och killar med ingen, tillfällig eller långvarig funktionsnedsättning ska få likvärdiga möjligheter att nå sina individuella mål. Utbildningskontrakt Syftet med utbildningskontraktet är att arbetslösa ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning, ska påbörja eller återgå till studier inom kommunal vuxenutbildning eller på folkhögskola, med målsättningen att få en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. Utbildningskontraktet ingås mellan Arbetsförmedling Botkyrka Salem, ungdomen och Botkyrka kommun. Den garanterar en utbildningsplats på en utbildning som kommunen tillhandahåller. Studierna kan bedrivas hel- eller deltid. Om studierna bedrivs deltid ska de kombineras med arbete, praktik eller en annan arbetsmarknadspolitisk insats i sådan omfattning att den totala tiden motsvarar den enskildes arbetsutbud. Målgrupp: inskrivna på Arbetsförmedlingen. Unga år som varken studerar eller arbetar, eller är undersysselsatta. Ungdomar som saknar gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. Ungdomar som inte har rätt till en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Arbetsgång och ansvarsfördelning: Arbetsförmedlingen ansvarar för en inledande kartläggning och identifiering av ungdomar aktuella för utbildningskontrakt. Därefter utförs en trepartsöverenskommelse mellan ungdom, Arbetsförmedlingens arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare på Botkyrka kommuns Vuxenutbildning eller på Jobbcenter. Tillsammans kartläggs ungdomens behov och motivation. När en klar bild finns kring detta och ungdomen är intresserad av att ingå ett utbildningskontrakt gör hen en ansökan till vald utbildning tillsammans med studie- och yrkesvägledaren. Vuxenutbildningen bistår med utbildningsplatserna i egen regi eller annan anordnare. Om ungdomen vill praktisera eller arbeta på halvtid sker kontakt med Jobbcenters arbetsmarknadssamordnare som matchar mot arbetsplats. Förväntade resultat: Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen har identifierat en stor brist i utbildningsnivå bland inskrivna ungdomar. Därför är huvudfokus för samverkan att fler ungdomar i Botkyrka får en gymnasie- eller yrkeskompetens så att de kommer närmare arbetsmarknaden/arbete. 7

8 Extratjänster Unga arbetssökande i åldern år är inte en omfattande målgrupp för extratjänster. Uppgifter från Arbetsförmedlingen indikerar att ungefär ett tiotal ungdomar skulle kunna bli föremål för insatsen i dagsläget. Detta eftersom få unga har deltagit i Jobb- och utvecklingsgarantin vid Arbetsförmedlingen i 450 dagar och uppfyller därmed inte kriterierna för extratjänster. Unga nyanlända över 20 år kan däremot vara föremål för extratjänster. Men det är av stor vikt att bedömningen sker i samråd med den nyanlända unga och att man tar ställning till om extratjänster möter de nyanländas behov och faktiska möjligheter att etablera sig på reguljär arbetsmarknad. Det är viktigt att ta hänsyn till att individens etablering på arbetsmarknaden påverkar hens möjligheter att få stanna i Sverige. Målgrupp: En arbetssökande kan få en extratjänst om hen är arbetslös, inskriven på Arbetsförmedlingen och uppfyller något av följande: Har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 ersättningsdagar. Är nyanländ och har eller har haft en etableringsplan. Är nyanländ och inom de senaste 36 månaderna har fått uppehållstillstånd eller uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES-medborgare. För nyanlända gäller att de är minst 20 år gamla för att kunna beviljas extratjänst. Arbetsgång och ansvarsfördelning: Extratjänster för ungdomar kommer att hanteras inom ramen för ordinarie organisation för extratjänster, som kommunen och Arbetsförmedlingen har upprättat i samverkan under hösten Under hösten har ett operativt kansli upprättats på Jobbcenter som hanterar administrationen kring anställning med stöd av extratjänster. Jobbcenter ska fungera som formell arbetsgivare och står som part i de beslut om extratjänster som Arbetsförmedlingen fattar. Det har även skapats en strategisk tvärsektionell grupp som består av: Jobbcenter, Arbetsförmedlingen, HR, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen samt fackförbunden. Gruppens uppdrag är att följa det operativa arbetet och skapa förutsättningar för att anställningar med stöd av extratjänst kan göras. En avgörande faktor för att den nya organisationen ska fungera handlar om förankringen av extratjänster i alla kommunala verksamheter. Målsättningen för kommunen är att förmå alla verksamheter att inventera arbetsuppgifter och uppskatta antal personer som kan tas emot med stöd av extratjänster. 8

9 Kommunala aktivitetsansvaret Det kommunala informationsansvaret övergick i ett kommunalt aktivitetsansvar 1 januari Uppdraget styrs av 29 kap. 9 skollagen (2010:800). Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har sedan den 1 januari 2017 ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar år som är utan arbete eller studier. För att leva upp till ansvaret har Jobbcenter utökat uppsökande och kommunikativa insatser för att nå målgruppen och motivera till medverkan, ökat individanpassade insatser och förstärkt arbetet med administration för dokumentation och statistikuppgifter samt analys av dessa. Kartläggningen inom Dua-överenskommelsen och tidigare erfarenheter indikerar att gruppen år utan fullständiga gymnasiestudier är fortsatt stor. Cirka 600 ungdomar 2 omfattas av KAA enligt uppgifter från Ungdoms- och elevdatabasen (UEDB ) 3. Målgrupp: ungdomar mellan år som omfattas av KAA. Arbetsgång och ansvarsfördelning: Jobbcenter har ett pågående utvecklingsarbete med att fånga upp ungdomar år utan skolplacering för att motivera och stödja dem till utbildning eller annan meningsfull sysselsättning som på sikt syftar till ungdomens kompetensutveckling. Jobbcenter fortsätter att arbeta enligt befintliga rutiner och utvecklar nya i samverkan med utbildningsförvaltningen. KAA- ansvarig inhämtar underlag från Stockholms läns gemensamma register UEDB gällande potentiella ungdomar utan skolplacering eller arbete. Arbetsförmedlingen anvisar alla år som är inskrivna hos dem till Jobbcenter. Arbetsförmedlingen frågar ungdomen om den vill ha kontakt med Jobbcenters KAA-ansvariga, om ungdomen vill det så anvisas hen till KAA, om inte så anvisas ungdomen till projektet BASUN. BASUN-medarbetarna informerar KAA-ansvariga därefter att ungdomen är hos BASUN. KAA-medarbetare på Jobbcenter skickar ut brev till ungdomarna som omfattas av uppdraget enligt lagen. De som inte svarar försöker KAA-medarbetarna kontakta på andra sätt, till exempel genom sms, telefon och mail. Jobbcenter får en del avbrottsblanketter från gymnasieskolor om ungdomar som hoppat av skolan som KAA-medarbetare måste fånga upp. En del skolor kontaktar även KAA-ansvariga innan ungdomen har hoppat av för ett gemensamt möte. Förväntade resultat: åringar återgår i högre grad till gymnasiestudier och får en gymnasieexamen. 2 Flera av dessa ungdomar är i sysselsättning genom till exempel att fortfarande gå i grundskolan eller studier utomlands. 3 UEDB innehåller uppgifter om samtliga ungdomar mellan år. Både de som går i gymnasie- och gymnasiesärskolan och de som inte slutfört en gymnasieutbildning, och är aktuella för det kommunala aktivitetsansvaret. Gymnasieantagningen Stockholms Län ansvarar för drift och administration av UEDB. 9

10 Feriepraktik Genom feriepraktik vill Botkyrka kommun att ungdomar under gymnasietiden erbjuds möjlighet att få arbetslivserfarenhet. Genom feriepraktik stärks deras möjligheter för ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Feriepraktik stärker även individens ekonomiska egenmakt och demokratiska möjligheter att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Feriepraktikplatser anordnas från år till år utifrån de behov och riktlinjer som gäller. Under 2017 sökte ungdomar inom målgruppen en feriepraktikplats. Av dessa genomförde 1350 ungdomar feriepraktik. Att säkerställa kvalitativ praktikperiod för dessa ungdomar bidrar till att motverka utanförskap och möjliggöra delaktighet i samhället. Intresset hos ensamkommande ungdomar att arbeta i feriepraktiken har varit stort. Under 2017 sökte totalt 70 ensamkommande flyktingungdomar feriepraktik. Av dessa fick de 25 som hade arbetstillstånd arbete inom feriepraktik, övriga som saknade arbetstillstånd erbjöds istället en så kallad meningsfull sysselsättning med stimulansbidrag. En viktig del i kvalitetsarbetet är att säkerställa att de ungdomar som har störst behov av feriepraktik och sysselsättning ska erbjudas detta utifrån varje individs förutsättning. Ungdomar med funktionsvariation får handledning och arbetsuppgifter som är anpassade för att skapa förutsättningar för bra praktikperiod. Målgrupp: ungdomar år och som är mantalsskrivna i kommunen. Under 2017 har den prioriterade gruppen bestått av gymnasieelever med en funktionsvariation som gör att de behöver särskilt stöd (neuropsykiatrisk eller kognitiv funktionsvariation), ensamkommande flyktingbarn aktuella hos socialtjänsten i Botkyrka(med arbetstillstånd), samt ungdomar som har en social faktor som socialtjänsten bedömer särskilt angelägen att beakta. Arbetsgång och ansvarsfördelning: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har samordningsansvar för feriepraktiken i Botkyrka kommun. Arbetsplatser som tar emot feriepraktikanter ansvarar för att platser tas fram med hög kvalité och god handledning. Platserna anordnas av kommunens förvaltningar, kommunala bolag, föreningar och företag inom den sociala ekonomin. Oavsett var ungdomen placeras har kommunen personal- och arbetsmiljöansvar. Förväntade resultat: Genom att ungdomar redan under gymnasietiden erbjuds möjlighet att få arbetslivserfarenhet genom feriepraktik stärks deras möjligheter för ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Feriepraktik stärker även individens ekonomiska egenmakt och demokratiska möjligheter att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. 10

11 Anpassade studieformer Eftersom fokus inom överenskommelsen ligger i återgång till studier behöver samverkan kring anpassade studieformer utvecklas och förstärkas. Detta för att unga Botkyrkabor ska få en hållbar och långsiktig grund att utgå ifrån som ökar deras chanser till delaktighet i samhället och egen försörjning. De unga som inte lyckas fullfölja gymnasiestudier i ordinarie skolform eller nyanlända med behov att komplettera sina studier för att få gymnasieexamen behöver anpassade studieformer. Nedan beskriver de former Botkyrka kommun erbjuder i samverkan med andra aktörer. Botkyrka Vuxenutbildning och SFI Botkyrka vuxenutbildning erbjuder grundläggande vuxenutbildning för vuxna som behöver läsa in kurser som motsvarar grundskolans nivå och gymnasial vuxenutbildning som motsvarar gymnasieskolans kurser och program. Båda skolformerna riktar sig till vuxna som saknar hela eller delar av en gymnasieutbildning. Du är behörig till vuxenutbildningen det andra kalenderhalvåret det år du fyller 20 år eller när du slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan. Vuxenutbildningen erbjuder fem kursstarter per år på gymnasial- och grundläggandenivå. Det gymnasiala utbudet erbjuds via externa anordnare och det grundläggande kurserna finns i eget regi. Möjlighet finns att individanpassa utbildningen genom att studera på heltid eller deltid. Det går även att välja mellan dagtid och kvällstid och mellan att läsa på distans eller i klassrum. Vägledaren planerar utbildningen tillsammans med eleven och tar hänsyn till elevens kunskaper, erfarenheter, intressen, livssituation och kort- och långsiktiga studiemål. Svenska för företagare Utbildningen Svenska för företagare (SFF) är en SFI-utbildning som drivs av Botkyrka vuxenutbildning. SFF är en SFX utbildning, vilket innebär att alla inom Stockholms läns 26 kommuner har rätt att ansöka till kursen. Utbildningen fokuserar på företagssvenska och entreprenörskap. Kursen erbjuder SFI C, D, SVA grund. Varje 5 veckors period har ett tema med föreläsare från näringsliv, myndigheter och organisationer. Studerande besöker företag och mässor och uppmanas att gå starta eget kurs genom Nyföretagarcentrum. Gruppdiskussioner, projektarbeten, workshops och seminarier. Från och med hösten 2017 samarbetar Botkyrka vuxenutbildning med Företagarna (med medel från Skolverket). Studerande inom SFF på kurs D och SVA får möjligheten att delta i programmet Nyanlänt Företagande. Syftet är att öva praktiskt på hur det är att starta och driva ett företag i Sverige. Tillsammans med dina klasskamrater och med stöd från dina lärare på SFF deltar studerande i workshops (11 stycken inom 6 månader) och seminarier med Företagarnas kursledare på plats hos oss i skolan. 11

12 Som studerande inom SFF och Nyanlänt företagande får man en mentor som stöttar inom entreprenörskap, pitchteknik och affärsplan. Botkyrka vuxenutbildning samarbetar med konsultbyrån PA Consulting, som bistår med mentorer. PA Consulting erbjuder organiserade mentorträffar men emellan träffarna har studerande och mentorerna kontakt med varandra. Rotary Verksamheten Läxhjälp på Botkyrka vuxenutbildning har medlemmar från organisationen Rotary som hjälper studerande i behov av läxhjälp. Rotary medlemmar finns i Botkyrka vuxenutbildnings lokaler 2 dagar i veckan. Kompis Sverige Kompis Sverige verkar för att sänka de sociala barriärerna mellan etablerade och nya svenskar i Stockholmsområdet. Genom att nya och etablerade Stockholmare möts på ett jämlikt sätt och skapar personliga relationer bryts många av de sociala barriärerna som idag existerar mellan grupperna ned. Kompis Sverige erbjuder deltagarna både en personlig kompismatchning samt tillgång till ett bredare nätverk genom verksamhetens sociala och kostnadsfria aktiviteter. Målen med överenskommelsen är att deltagarna ska: Bygga relationer och kontaktnät Få ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte Känna tillhörighet med varandra och samhället Få ökade kunskaper i det svenska språket (avser nya svenskar) I förlängningen främjar verksamheten, genom arbete mot dessa mål, de nya svenskarnas möjligheter att gå till arbete eller vidare studier. Folkhögskolor Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem samverkar med olika folkhögskolor för att erbjuda fler utbildningsvägar för målgruppen år, än återgång till ungdomsgymnasiet eller Komvux. För de ungdomar som är under 20 år köper kommunen utbildningsplatser av folkhögskolorna. Ett fåtal folkhögskolor i Stockholms län erbjuder internat och den möjligheten bör synliggöras för såväl nyanlända som övriga unga. Folkhögskolor kan kombinera teori med praktik och anpassa kurser efter de nivåer som individerna befinner sig i oavsett bakgrund eller utbildningsnivå. Folkhögskolan är många gånger ett bra alternativ för dem individer som inte klarat av eller velat delta i det reguljära utbildningsväsendet. Folkhögskolors förhållnings- och arbetssättet karaktäriseras av att 12

13 hela individen synliggörs, att verksamheten sätts i ett socialt sammanhang och att man arbetar med att stärka individernas enskilda självkänsla. Botkyrka folkhögskola erbjuder i samarbete med Arbetsförmedlingen bl.a. etableringskursen som är en kurs som riktar sig till vissa nyanlända som ingår i etableringsprogrammet. Arbetsförmedlingen beslutar om vilka personer som får delta i kursen. Syftet med kursen är att stärka utlandsföddas ställning på arbetsmarknaden. Uppsökande verksamhet Ett led i att minska ungdomsarbetslösheten i Botkyrka kommun är att arbeta uppsökande för att hitta ungdomarna som är arbetslösa och inte studerar. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens uppsökande verksamhet sker i nära samarbete med Kulturoch fritidsförvaltningen, samt kommunens områdesgrupper. Jobbcenters medarbetare är kontinuerligt närvarande på kommunens mötesplatser för unga vuxna Ungdomens Hus i Fittja, Albys hjärta, Storvretens lager samt Höders väg Norsborg. Vid dessa träffar deltar jobbcoacher och studievägledare för att skapa en relation till de unga, samt gör en behovsinventering. Inom projektet BASUN sker även idag en metodutveckling kring det uppsökande arbetet. Syftet med arbetet är framför allt att hitta målgruppen för projektet som inte är inskriven hos någon av projektets inremitterande parter, såsom Arbetsförmedlingen, KAA eller socialtjänsten. Framför allt unga tjejer. Tjejerna inom målgruppen är svårare att nå. De befinner sig inte heller lika mycket på kommunens mötesplatser för unga eller andra öppna fritidsverksamheter i kommunen. Dessutom fokuserar uppsökande arbetet på kommunikation och marknadsföring av projektet för att hitta fler samverkanspartners som kan slussa vidare ungdomar som varken jobbar eller studerar till Jobbcenter. BASUN arbetar bl.a. med att utveckla samverkan med civilsamhällets organisationer för att nå tjejerna. Projektmedarbetare för samtal med många olika organisationer och föreningar som har kontakt med och verksamhet för tjejer i kommunen. 13

14 Dokumentation och uppföljning Insatser och aktiviteter inom ramarna för DUA-samverkan planeras och genomförs löpande. Genom bland annat kontinuerliga möten mellan medarbetare från respektive verksamhet kommer insatser för individer att följas upp. Botkyrka kommun är en av 16 pilotkommuner som kommer under 2018 att ansluta sig till det nationella systemverktyget för uppföljning som DUA-kansliet tagit fram. DUAsamordnaren ansvarar för implementering utav verktyget. Samordnaren kommer även att ansvara för uppföljning och redovisning med stöd av verktyget. Kommunen ansvarar för att löpande registrera insatser på individnivå av dokumentationen framgår individ, typ av insats, insatsens längd och utförare av insats. Dokumentationen kommer under 2018 att kunna följas upp via det digitala verktyget där man kan få en samlad bild av insatser till unga i Botkyrka kommun, kommunens och Arbetsförmedlingens samlade arbete. Arbetsförmedlingen ansvarar för att informationen finns tillgänglig för framtida uppföljning av resultat och utvärdering av arbetet. Vid rapportering och all hantering av personuppgifter kommer personuppgiftslagen(1998: 204) med tillhörande förordning att iakttas. 14