Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte för Myrornas medverkan 3. Myrornas workshop 4. Turnén 5. Kommunikation 6. Sammanfattning och slutsats

Transkript

1 SLUTRAPPORT WE_CHANGE 2015

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte för Myrornas medverkan 4 3. Myrornas workshop Material Värderingsövning Kunskapslyft och diskussion Gruppövning 6 4. Turnén Göteborg Linköping Skellefteå Malmö Jönköping Gävle Stockholm Kommunikation Kommunikation i Myrornas kanaler Synlighet i lokalpressen Sammanfattning och slutsats Kunskap och lärdomar Kritik och förbättringar Myrornas och we_change i framtiden Bilagor 7.1 Workshop-manus Uppföljning av workshops Utvärdering we_change 39

3 1. Inledning We_change är Sveriges största gymnasiesatsning för hållbar utveckling. Initiativet startades och drivs av Ungdomar.se, en webbplats som startades år Till en början fungerade sajten som n mötesplats på nätet för ungdomar som innehöll ett forum, en nättidning, tävlingar m.m. År 2006 slogs sidan samman med Ungdomsmottagningen.se, en likartad webbplats för ungdomar med forum där ungdomar fick chansen att ställa sina frågor och funderingar till bland annat läkare, barnmorskor och psykologer. Idag driver Ungdomar.se utöver webbplatsen även flera projekt som riktar sig till ungdomar, varav ett av dem är we_change. Projektet startades år 2012 efter att man märkte att många ungdomar i forumen uttryckte oro och ängslan över klimatförändringen. Idag består we_change av en hållbarhetsturné som årligen besöker gymnasieskolor runt om landet och fungerar som en plattform där ungdomar, skolor, myndigheter, näringsliv och andra samhällaktörer träffas och tillsammans engagerar sig i frågor som rör hållbar utveckling. I år besökte turnén sju städer: Göteborg, Linköping, Skellefteå, Jönköping, Gävle och Stockholm. Varje stopp pågår i två dagar, som är indelade i fyra halvdagar. Tre av halvdagarna ägnas åt elevpass. Till varje pass kommer omkring 400 elever från olika gymnasieskolor i staden, vilket gör att turnén totalt når omkring 5000 ungdomar. Först får de ta del av en inspirationsshow i samlad grupp. Därefter delas de in i grupper om cirka 40 och får följa med en av de deltagande organisationerna för att delta i en timmeslång workshop. Slutligen samlas alla återigen för en paneldiskussion där eleverna får chansen att ställa frågor till turnéns huvudpartners. Den sista halvdagen ägnas åt we_talk, ett rundabordetsamtal med deltagande organisationer, representanter från kommunen och några av eleverna som deltagit under något av elevpassen. Syftet med samtalen är att komma fram till en konkret handling som gynnar hållbar utveckling. Deltagarna delas in i fem olika bord med var sitt tema att diskutera: ekologisk hållbarhet glokalt, sysselsättning och jämlikhet, ett hållbart samhälle, konsumtion och beteendeförändring samt psykiskt välmående och socialhållbarhet. I slutet av varje pass sammanfattar moderatorn vad de olika borden diskuterat och vad de kommit fram till för action. Inspiratör och moderator för paneldiskussionen och we_talk för årets turné var rapparen och skribenten Behrang Miri. På de flesta orterna arbetar turnén med en värdskola. Värdskolan bidrar med lokaler och uppemot hälften av de deltagande gymnasieleverna på orten. Även elever från andra skolor och är inbjudna och på de flesta pass blandas elever från flera olika skolor i staden. Eleverna kommer från blandade årskurser och är mellan år gamla. Är klassen inbokad av att gå på we_change gäller obligatorisk närvaro för eleverna eftersom passet blir en del i undervisningen om hållbar utveckling, vilket är ett mål i läroplanen. Efter att turnén avslutats har eleverna möjlighet att delta i tävlingen we_change challenge, som går ut på att ta fram ett förslag för att göra elevens skola eller stad mer hållbar. Tävlingen avslutas i maj året efter turnén och i juryn sitter förutom ungdomar.se även flera av projektets partners. Det sista momentet som ingår i we_change är hållbarhetsgrillen. Den hålls i Stockholm under maj månad efter att turnén avslutas. Här får inbjudna gymnasieelever återigen chansen att ställa frågor till turnéns huvudpartners och till inbjudna politiker. Det även under hållbarhetsgrillen som vinnaren från föregående års we_change challange presenteras. 3

4 Som deltagande organisation finns det olika former av partnerskap. Deltar man som huvudpartner är man med på alla stopp och håller workshop, deltar i paneldebatten och i we_talk. Som samarbetspartner deltar organisationen på flera utav orterna där den håller workshop samt deltar i we_talk. Slutligen finns det lokala samarbetspartners som i de flesta fall bara deltar på ett stopp där de håller workshop och deltar i we_talk. Nationella huvudpartners: Ikea, Returpack, Krav, SIDA och Energimyndigheten Samarbetspartners: Myrorna, Ica, Skanska och Forte Lokala samarbetspartners: Göteborgs stad, Fabege, Linköpings kommun, Dove, Arvid Nordquist, Malmö stad, Henkel, HSB, Companion, Lantbrukarnas Riksförbund, Gävle kommun, Sparbanken Syd, WWF, Nulink och Jönköping Energi. 2. Syfte för Myrornas medverkan Myrorna deltog i we_change för första gången år Då var vi med som samarbetspartner på det sista turnéstoppet i Stockholm för att prova på hur det är delta i we_change. Upplägget för år 2014 bestod till skillnad från årets pass enbart av en inspirationsföreläsning följt av en paneldebatt där samtliga partners deltog. På paneldiskussionen framstod dock Myrorna lite som en udda fågel då de satt jämte företag vars verksamheter inte är särskilt hållbara medan vi redan arbetar hållbart. Att nå ut till gymnasieungdomar är dock ett viktigt mål för Myrorna. Vi behöver få mer kunskap om ungdomars bild av oss och vad de tänker i hållbarhetsfrågor, framförallt vad gäller återanvändning. Vad tänker ungdomar egentligen kring återanvändning? Vill de handla second hand? Och om inte- hur får vi dem att gå i riktning mot en beteendeförändring? Årets upplägg med workshops på varje stop var således ett bättre upplägg för att uppnå våra mål eftersom det gav oss större möjlighet att interagera med ungdomarna än tidigare år. Med lärdomarna från förra årets turné med sig gick Myrorna i år in i we_change som samarbetspartner som deltar med workshops på samtliga stopp men deltog till skillnad från föregående år inte i paneldebatterna. 3. Myrornas workshop I det här avsnittet presenteras Myrornas workshop. Först presenteras syfte och mål, därefter materialet och slutligen presenteras de workshopens tre moment var för sig. Workshopens manus finns att läsa i bilaga 7.1. Myrorna hade 60 minuter på sig att ha workshop med varje elevgrupp vi träffade och ville få ut så mycket som möjligt av den tiden. Utöver att skapa en lokal kännedom för Myrorna och vårt arbete ville vi få ungdomar att reflektera över hållbart mode och informera om hur vår konsumtion ser ut. Vi ville informera om hur man kan tänka och göra med sin egen garderob för att klä sig mer hållbart och stärka ungdomars framtidstro genom att visa på konkreta saker vi alla kan göra tillsammans för en bättre värld. Genom workshopen ville vi även få en bild av hur ungdomar tänker kring återanvändning idag och vad de har för värderingar kring second hand. Utöver det var ett viktigt mål även att få reda vad som får ungdomar att gå i riktning för beteendeförändring. För att göra informationen i workshopen lättillgänglig och konkret för eleverna var tanken bakom vår workshop att prata om hållbarhet i deras egen 4

5 vardag, närmare bestämt utifrån deras egen garderob och förändringar de själva kan göra för att göra för få sin egen garderob mer hållbar samt hur vi tillsammans kan inspirera andra att göra likadant. Titeln för workshopen var Gamla kläder eller nya möjligheter? Fördelarna med att återanvända. 3.1 Material Workshopens material bestod av en PowerPoint-presentation med bilder från Myrornas verksamhet samt initiativ till återanvändning och återvinning som är på gång i modebranschen. Med på varje stopp fanns också en garderob som bestod av två ryttare med 100 plagg samt ytterligare 30 plagg vid sidan av. Garderoben symboliserar den genomsnittliga mängd kläder varje svensk i genomsnitt har i sin garderob och de övriga 30 plaggen symboliserar nykonsumtionen per capita under ett års tid. Till gruppövningen hade vi ursprungligen bläckpennor, färgglada tuschpennor, post it-lappar och A3-papper. Detta minskades efterhand ner till att tuschpennor och A3-papper. När eleverna kommer in i salen möttes de av Macklemores låt Thrift shop. De fick frågan vad låten handlar om och detta blir den första presentationen av dagens ämne. Sedan följde en kort presentation om Myrorna. Där fick eleverna se bilder på en klädbox, en bild från produktion och en bild från butik för att få en förståelse för gåvans väg. Under presentationen beskrivs också var pengarna vi tjänar från försäljningen går (den sociala nyttan) samt arbetsträningen vi bedriver. 3.2 Värderingsövning Andra momentet i workshopen var en värderingsövning där eleverna fick ta ställning till olika påståenden om återvinning och återanvändning. Övningen gick till så att eleverna fick ett påstående uppläst för att sedan få ställa sig utefter en osynlig linje i en skala där ena änden av rummet stod för jag håller med helt och andra änden för jag håller inte alls med. Efter varje påstående fördes en kort diskussion där eleverna fick motivera varför de ställt sig där de gjort. Detta gav eleverna en chans att värme upp lite och reflektera kring sina egna värderingar kring återanvändning samtidigt som det gav Myrorna en inblick i vad eleverna hade för inställning till ämnet innan workshopen. Bland påståenden som lästes upp fanns exempelvis: jag tycker att det är självklart att panta mina tomburkar och flaskor, jag har någon gång köpt något begagnat, jag har någon gång skänkt något, jag tycker att det är äckligt att ha på mig kläder som någon okänd person haft på sig innan mig och jag tycker det är äckligt att sova i en hotellsäng varvat med lättsammare frågor med anknytning till orten eller aktuella snackisar. Här fick eleverna under en övning också möjligheten att gå fram och titta på kläderna i gardeorben och ta ställning till ifall de skulle kunna tänka sig att köpa något utav plaggen de såg. 3.3 Kunskapslyft och diskussion Efter värderingsövningen påbörjas momentet kunskapslyft och diskussion. Gruppen samlas då kring garderoben. Övningen inleds med att eleverna blundar och föreställer sig sin egen garderob och försöker uppskatta hur många plagg de äger. Därefter är det genomgång av hur mycket kläder genomsnittssvensken äger, hur mycket vi konsumerar, skänker och slänger per person och år. Därefter får eleverna i bikupor diskutera varför vi konsumerar nya kläder innan frågan tas upp i gruppen. Därefter följer information och diskussion kring resurserna som går åt till att producera kläder samt besparingarna vi kan 5

6 göra genom återanvändning. Övningen visar på hur vi idag brukar kläder som slit-och slängprodukter och hur mycket kläder och textil som hamnar i soporna i onödan samt de resursbesparingar vi kan göra genom att konsumera och använda kläder på ett annat sätt än vi gör idag. Som sista del i det kunskapshöjande momentet samlas eleverna kring Powerpointpresentationen. Där görs ett snabbförhör av siffrorna från garderobs-momentet. Sedan summeras övningen med hjälp av en enkel modell av linjär- och cirkulär ekonomi samt slutsatsen att vi konsumerar mer än vad vi har resurser för (formulering!). Därefter följer några exempel på hur modeindustrin börjat ställa om till ett mer cirkulärt tänkande. Där visas exempel på företag som exempelvis startat uthyrning a plagg, lånegarderober eller klädbyten och återanvändning och återvinning av olika slag. Detta moment fungerar utöver att vara en ögonöppnare för att det finns andra sätt att konsumera på även som en inspirationskälla och övergång till det workshopens sista moment. 3.4 Gruppövning Sista momentet bestod av att eleverna i grupper om 4-5 tillsammans fick fundera kring och komma med förslag på utamningen Ett initiativ eller en idé som skulle inspirera andra unga till att återanvända mer. De fick omkring 15 minuter på sig att diskutera och välja ut ett förslag som de sedan presenterade för gruppen. Till detta fick de inledningsvis arbeta med tusch-och bläckpennor, A3-papper och post it-lappar. Efter några stopp märkte vi att vissa elever hade svårt att komma igång och att de inte kom så långt med utamningen. Detta ledde till att vi efterhand la till mindre övningar innan. Exempelvis fick eleverna på de senare stoppen skriva ner vilka associationer de får när de tänker på second hand, vilka triggers som får dem att köpa nya kläder samt vilka alternativa sätt som finns att införskaffa kläder ifall det inte skulle vara möjligt att handla nyproducerat. Vi valde även att minska materialet till att enbart bestå av tuschpennor och A3-papper vilket också gjorde att de koncentrerade sig mer på själv övningen istället för att leka med materialet. Avslutningsvis fick varje grupp presentera sitt bästa förslag för de andra grupperna. Detta ledde i vissa fall till diskussion och kommentarer från de andra grupperna medan det i vissa fall var svårt att få svar överhuvudtaget. 4. Turnén I avsnittet nedan beskrivs de olika turnéstoppen. Fokus för avsnittet ligger på vad som fungerat bra respektive mindre bra samt möjliga förbättringar och i korthet responsen från eleverna. För mer detaljerad information om hur eleverna ställt sig till värderingsövningen och vilka förslag som kommit fram under gruppövningen, se bilaga Göteborg mars - Angeredsgymnasiet Det första stoppet kändes för många lite som ett test-stopp. Det märktes att inte alla rutiner var på plats, både för oss, turnéns andra partners och för Ungdomar.se. Men inget ont som inte har något gott med sig genom stoppet fick vi med oss lärdomar inför kommande turnéstopp. Exempelvis delades eleverna från början in efter ett färgsystem inför workshopsen vilket medförde att eleverna som kom till passen inte kände varandra sen tidigare vilket gjorde det svårt att få igång diskussioner och även ledde till att flera gick från 6

7 passen. Redan dag två började eleverna istället delas in radvis efter hur de satt i aulan vilket fungerade mycket bättre. Ett annat problem under stoppet var att eleverna inte fick gå tillbaka in i aulan direkt när de kommit från sina respektive workshops. Väntetiden som uppstod ledde även den till att flera elever istället valde att åka hem. Det märktes även bland många elever som deltog att vi befann oss en bit utanför staden och i ett område som präglades av svåra förhållanden. Flera av eleverna vi träffade besökte inte centrala Göteborg särskilt ofta och många var nyanlända och hade precis börjat lära sig svenska och kände stor oro inför jobb och framtid. Stoppet var överlag ganska stökigt och det skedde även en incident då några elever under att av passen smällde smällare både i korridoren och i publikhavet under paneldebatten. Detta var traumatiskt för flera som närvarade på passet. Behrang hanterade dock situationen väl och passet kunde fortsätta. Stoppet präglades även av ett stort bortfall av elever från värdskolan. Flera av eleverna som var på plats saknade också information om we_change och vad som förväntades av dem under dagen. Vissa av eleverna berättade att de hade blivit informerade om att de skulle vara med dagen innan och vissa så sent som samma morgon. Informationen till eleverna på plats hade även den kunnat vara tydligare genom att förklara för dem i början av dagen hur upplägget ser ut, vad syftet med we_change-turnén är, vilka partners som deltar och varför de valt att vara där. Det fanns även problem med logistiken då det fanns många låsta dörrar på skolan och vi från början inte fick passerkort för att komma in i korridor och klassrum. Aulan där de gemensamma momenten ägde rum var dessutom en idrottshall med dåliga försättningar vilket försämrade intrycket av passen då lokalen, om än väldigt fräsch, inte var byggd för det ändamålet. Många av eleverna som deltog på workshopen hade låg eller ingen kännedom om Myrorna. De saknade även kunskaper i hållbarhetsfrågor och ämnet verkade relativt nytt för flera av eleverna i grupperna. Den första dagen hade vi problem med att många elever gick under passet, vilket upphörde dag två då indelningssystemet förändrades. Vi tog även med oss lärdomen att kunskapen om oss hos unga är lägre än vi tidigare trott och utökade därför inledande presentationen av Myrorna. Vi märkte också att vi behövde ha fler killkläder i garderoben än vi hade under passet samt att ungdomarna var intresserade av andra märken än de som plockats fram till passet. Marie Larsson, kvalitetsansvarig i Storås som deltog under passet, tog fram en lista på märken som eleverna haft på sig som kunde användas som utgångspunkt inför kommande stopp. Under we_talk uppstod flera intressanta diskussioner som får många partners var en riktig ögonöppnare. Många av eleverna som deltog var nyanlända och hade vuxit upp under svåra förhållanden i en vardag helt olik ens egen. Det blev tydligt att det behövs fler liknande initiativ i Angered. Deltagande från Myrorna på stoppet i Göteborg var Victoria Hellsten, Emilia Bellini, Lotta Kökeritz, Marie Larsson, Johan Johansson, Lina Tarouhit och Sirje Rihkrand. Dagen verkade uppskattad av samtliga som menade att det är viktigt att vi syns i sammanhang bland ungdomar och att we_change tog upp allvarliga frågor på ett för eleverna lättsamt och bra sätt. 4.2 Linköping april Katedralskolan Stoppet i Linköping skiljde sig en hel del från Göteborg. Här höll stoppet till på en centralt belägen innerstadsskola där eleverna verkade komma från goda förhållanden. Lokalerna fungerade överlag väldigt bra. Det var dock problem även denna gång med att låsa 7

8 klassrummet vilket den här gången berodde på en brist på nycklar som gjorde oss beroende av Ungdomar.se för att låsa och öppna klassrummet mellan passen. I Linköping fick turnén även besök av rapparen Ison på scenen, vilket verkade uppskattas av publiken. Det kan man betala oändligt för omkring Elev i Linköping, som föreslår att det skulle bli möjligt att köpa Zlatans kläder begagnat. Deltagarantalet på workshopen varierade från att vara mellan elever. Eleverna kände till Myrorna och några hade skänkt. Många av eleverna i Linköping verkade dock ha ett relativt stort motstånd till att handla second hand. De menade att second hand förknippas med hipsters och inte med märken och lyx och många upplevde även att det var ganska äckligt att ha på sig second hand-kläder då de kunde ha bakterier på sig. I Linköping provade vi att ändra upplägget på gruppövningen och istället ge varje grupp ett eget tema att göra sin övning kring med tanken att det skulle bli lättare för eleverna att komma på idéer med ett smalare ämne samt få mer spridning på förslagen. Följande teman användes: byta, handla, skänka samt reklam och kampanjer i sociala medier. Detta verkade fungera ganska bra men det var fortfarande svårt att få eleverna att koncentrera sig och utveckla sina idéer. Under det tredje passet ändrades ordning på de tre momenten på grund av nationella prov som hölls i klassrummen för workshopen. Detta innebar att eleverna fick börja med att gå till workshopen för att sedan se inspirationsshowen och paneldebatten. Det märktes tydligt att eleverna inte blivit uppvärmda och hade svårare att komma in i ämnet. En annan negativ händelse som inträffade under stoppet var när en lärare under en av paneldebatterna ställde en fråga till turnéns huvudpartners. Behrang missuppfattade frågan och gick igång på att han trodde att läraren uttalat sig rasistiskt och mer eller mindre skällde ut henne från scen, något som flera av oss upplevde som olämpligt. We_talk besöktes av flera elever varav många var väldigt engagerade i skolan genom att delta i elevrådet eller andra aktiviter. Behrang var tvungen att åka hem och passet hölls istället av Samuel och Jenni från Ungdomar.se. Passet fungerade väl och verkade uppskattas mycket av de som deltog. På det stora hela var stoppet i Linköping väldigt lyckat och vi började känna oss lite mer varma i kläderna som workshopsledare och we_changedeltagare. I Linköping deltog Victoria Hellsten, Emilia Bellini, Isabelle Eurenius, Ann-Kristin Bredberg, Angelica Schlyter, Sebastian Heine samt Micael Holstensson på we_talk. De tyckte att det var positivt att vi syntes tillsammans med stora företag och andra samhällsaktörer i en skolmiljö och att det var givande att få höra elevernas idéer för att öka återanvändningen. Det som uppskattades mindre var Behrangs hantering av lärarens fråga från scen samt den ändrade ordningen på passet dag två. 4.3 Skellefteå 31 mars- 1 april Anderstorpsskolan I Skellefteå besökte turnén Anderstorpsskolan. Här möttes vi av ett riktigt snöfall trots att det var slutet på mars. Även den här skolan hade en väldigt bra aula. Däremot pågick en hel del renoveringar under tiden vi var där, trots att skolan lovat att dessa skulle vara klara tills vi kom. Detta medförde att det var klassrumsbrist i skolan som innebar att det kunde vara lektioner i klassrummet både innan och efter workshop-passen. Även på det här stoppet var 8

9 det problem med låsning av klassrummen eftersom vi inte hade tillgång till nyckel och vi hade dessutom ett klassrumsbyte mellan de två dagarna. Ungdomar.se hade dock så gott det gick under turnén tagit hänsyn till att vi haft mycket rekvisita och så ofta som möjligt löst det så att vi sluppit byta klassrum, till skillnad från andra partners. Elevernas attityd till second hand och återvändning kändes mer öppen och positiv än vad den gjort hos eleverna i Linköping. Två av tre grupper kände till Myrorna. Flera i varje grupp hade dessutom köpt en begagnad skoter eller moped. Många hade också skänkt kläder och ett par tjejer som deltog på passet verkade ha ett genuint intresse för second hand-kläder och brukade handlade handla kläder. Flera av eleverna menade att ett problem som stod i vägen för att de skulle handla mer var att Myrorna-butiken i Skellefteå ligger utanför centrum och är svår för dem att ta sig till. Workshop-passen flöt överlag på väldigt bra. Första gruppen vi hade var dock ganska svårstartad och tystlåten, något som märktes redan under inspirationsshowen. Under ett av passen var det också en elev som frågade hur Myrorna kunde stödja Frälsningsarméns arbete eftersom det är en homofobisk organisation. Det här var en fråga vi inte var förbereda på och något som kan vara bra att ha i beredskap i framtiden för att kunna ge ett så bra svar som möjligt. I Skellefteå ändrade vi upplägget för gruppövningen ännu en gång. Den här gången provade vi att lägga till ett par mindre uppvärmningsfrågor innan den större övningen om att ta fram ett initiativ eller en idé för att öka återanvändningen. De fick nu börja med att skriva ner sina associationer till second hand samt fördelarna med att handla second hand för att sedan få komma på idéer till att få fler unga att handla second hand. Det var lättare att få eleverna att koncentrera sig när de fick kortare utmaningar och blev lite mer ledda under gruppövningen. Vi kom däremot fram till att det är bättre att den stora övningen ska få fortsätta handla om återanvändning i stort och inte enbart second hand-butiker. Även detta we_talk pass var Behrang tvungen att åka hem och passet hölls istället av Ungdomar.se. Lokalerna för passet var inte optimala då grupperna fick sitta i två olika rum och sedan ha uppsamling i ett tredje rum när det var dags för genomgång. Under genomgången är det en elev som berättar att hon tycker att we_change har haft en alldeles för låg nivå. Hon förklarade att det kändes som att de trots att de är gymnasieelever och unga vuxna blev tilltalade som om de vore barn och att musiken och lamporna gett ett oseriöst intryck. Hon menade att gymnasieelever är intresserade av att lära sig om hållbar utveckling men att de vill tilltalas på ett seriöst sätt som visar att det är ett viktigt ämne. I Skellefteå deltog Victoria Hellsten, Emilia Bellini, Jenny Lindberg, Stefan Björling och Stefan Johansson. Åsikterna gick isär något om hur man upplevt dagen. Vissa menade att eleverna visste mer om miljöfrågor än förväntat medan andra snarare blev besvikna på den låga kunskapsnivån, vilket kan bero på skillnaderna mellan elevgrupperna. Åsikterna gick även isär gällande nivån på inspirationsshow och workshop. Inspirationsshowen uppskattades av en del medan andra menade att det var för mycket show och kunde haft en allvarligare ton. Gällande informationen i workshopen framfördes åsikter om att den kunde varit bättre anpassad efter målgruppen. Överlag verkar dock deltagandet i we_change ses som positivt och viktigt för att komma närmare målgruppen unga. 9

10 4.4 Malmö 9-10 april - Värnhemsskolan Turnéstoppet i Malmö ägde rum på Värnhemsskolan, en centralt belägen skola i Malmö. Skolan har en historik av att vara ganska stökig och har haft problem med bråk bland eleverna. Det känns positivt att skolan är centralt belägen och lätt att ta sig till. Flera av skolklasserna som skulle vara med kom dock från Lund och fick förhinder på grund av en olycka som gjorde att vägen stängdes av. Aulan i skolan var smal och avlång vilket gjorde att trycket under inspirationsshowen och paneldebatten blev lite sämre än tidigare stopp eftersom många elever satt långt från scen. Klassrummen på skolan var också svåra att ta sig till. Vårt klassrum låg två våningar upp från aulan, vilket gjorde att det var tidskrävande och svårt att få med sig alla elever samt förflytta ryttarna då en av dem inte gick in i hissen. Även i Malmö gick Ungdomar.se ut med att det skulle hållas lektioner innan och efter våra workshop-pass. Detta verkade inte gälla vårt klassrum men det var inget vi kunde få bekräftat. Positivt för det här stoppet var att vi fick en nyckel till klassrummet. I Malmö var det väldigt stor skillnad på elevgrupperna vi träffade på de tre passen. Under ett pass var det, trots att vi inte hade fler än elva elever, så pass stökigt och så ointresserade elever att vi knappt fick några svar alls under vare sig värderingsövningen eller gruppövningen. När vi pratade med eleverna på det här passet visade de sig att det återigen till viss del berodde på brist på information från lärarna. De hade fått veta samma dag att de skulle delta och slutade vanligtvis klockan två, inte fyra, den dagen. Under de andra två passen var eleverna intresserade av workshopen och både grupper var positiva till återanvändningen men diskussionerna såg väldigt annorlunda ut. Med den ena gruppen fick vi mest ut av gruppövningen där eleverna hade mycket idéer om koncept för butiken menade att det är viktigt att fånga upp den second hand- och vintagetrend som existerar idag och hur vi skulle kunna arbeta för att få fler att dras med i den. I den andra gruppen var det framförallt värderingsövningen som var intressant där vi framförallt diskuterade hur second han är fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv, särskilt för studenter vars studiebidrag är omkring 35 kronor om dagen. I Malmö lades en till uppvärmningsfråga till i gruppövningen, nämligen vad som sätter igång köpsuget eller vilka triggers som gör att man lockas till att köpa kläder. Syftet var att det skulle bli enklare att identifiera varför vi köper nya kläder och hur dessa triggers skulle kunna användas för att istället försöka öka återanvändningen. I Malmö deltog Victoria Hellsten, Emilia Bellini och Martin Andersson. Det upplevdes som viktigt att arbeta med en ung målgrupp men att workshopen hade behövt vara mer på deras nivå. Synligheten för Myrorna hade också gärna fått vara större, exempelvis genom att delta i paneldebatten. 4.5 Jönköping april Elmia I Jönköping hölls we_change på Elmia, en mässlokal i utkanten av staden. Både konferensrummet för workshopen och aulan var väldigt fräscha och bra. Det gick smidigt att få passerkort för att enkelt kunna sköta låsningen av rummet. Flera av eleverna verkade också tycka att det var kul att få lämna skolmiljön. Stoppet i Jönköping hade dock en del andra problem. Ungdomar.se hade problem med att få till ett kommunsamarbete i staden. En skola drog sig dessutom ur i ett sent skede vilket ledde till ett bortfall av 400 elever. Detta ledde till att första elevpasset ställdes in. Eftersom det var svårt att få eleverna att ta sig till 10

11 Elmia ställdes även we_talk in. Besked om att pass ställdes in kom tätt inpå vilket medförde ökade resekostnader för oss då vi tvingades boka nya resor. På det enda elevpasset första dagen kom dessutom väldigt få elever. Detta ledde till att trycket i den stora hörsalen blev dåligt och stämningen redan från början blev ganska seg. Vi hade bara 10 elever på workshopen som var väldigt trötta och svårstartade trots att passet började på eftermiddagen, något de själva menade berodde på att de precis haft påsklov. Gruppen vi träffade första dagen hade låg kännedom om Myrorna och en bild av att second han var något för en äldre målgrupp. Efter workshopen åkte ett stort antal elever hem vilket ledde till att det var näst intill tomt under paneldiskussionen. Dag två var det bättre uppslutning av elever. Under det här passet kände de flesta till Myrorna och ett par elever som gick en designlinje hade till och med haft ett samarbete med den lokala butiken. Flera av eleverna verkade dessutom riktigt tagna över hur mycket resurser som går åt i textilproduktion och hur mycket vi slänger i onödan. Det var kul att se att informationen som förmedlades under workshopen verkade vara en ögonöppnare för flera av eleverna. Deltagare i Jönköping var Emma Enebog och Emilia Bellini. På grund av personalbrist och resor för de anställda i butiken fick vi tyvärr inga besök från den lokala Myrorna-butiken under det här stoppet. 4.6 Gävle april Högskolan i Gävle Även i Gävle höll we_change till i andra lokaler än en gymnasieskola. Detta stopp var det Högskolan i Gävle som stod som värd. Turnéstoppen i Jönköping och Gävle låg precis efter varandra vilket gjorde det i princip omöjligt att hinna vara med hela stoppet i Jönköping och förbereda dagen innan i Gävle utan att dela upp sig. I Gävle var tanken från början att alla partner skulle få tillgång till passerkort. Flera av partners hade svårt att få tid till att hämta ut nyckeln vilket gjorde att samtliga dörrar begärdes upplåsta. Vi fick istället flytta ryttarna till ett låst rum mellan passen för säker förvaring mellan passen. I Gävle hade turnén sponsring av frukt vilket hjälpte att hålla energinivån uppe hos hungriga och trötta elever. I Gävle upplevde vi ett motsatt problem med klassrummen från tidigare stopp. Lokalen hade automatiska dörrlås som från början var tänkt att vara låsta med lösningen att alla partners kunde kvittera ut passerkort. Då vissa av partners inte hade tiden att kvittera ut kort begärdes istället dörrarna upplåsta. Detta ledde på grund av missförstånd eller tekniska svårigheter till att samtliga klassrumsdörrar på skolan var olåsta de båda dagarna och vi fick lägga tid på att flytta ryttarna in till ett låst förvaringsrum mellan passen. I övrigt fungerande lokalerna väldigt bra med korta avstånd mellan aula och klassrum. Det skiljde sig en del i storlek och sammansättning på de olika grupperna. Dels hade vi en liten grupp där alla kände varandra och två större grupper där eleverna kände varandra mindre väl. De flesta kände till Myrorna sen tidigare. De kände även till aktörer som Erikshjälpen och Biståndsgruppen. De visste även att H&M senare under veckan hade en insamlingsdag då det var möjligt att lämna in kläder mot att man får rabatt i deras butiker och flera elever uppgav att de hade skänkt kläder till H&M och verkade inte ha reflekterat kring skillnaden att skänka till H&M jämfört med en ideell aktör. Under passen i Gävle var det första gången som några av eleverna, när de fick frågan om ifall de tyckte att företag har ansvar att agera hållbart, inte höll med. De argumenterade istället för konsumentmakten 11

12 och att menade att man som konsument har ett val och ett ansvar att säga nej till företag som man inte tycker agerar hållbart. En lärdom från det här turnéstoppet var att upplägget på workshopen, framförallt värderingsövningen, inte fungerar särskilt bra om man är rörelsenedsatt eftersom den bygger på att man rör sig runt i rummet, något som skulle vara bra att ha en lösning för så att alla elever kan delta oavsett rörelseförmåga. Vi märkte också att valet att lägga till ytterligare en uppvärmningsfråga i gruppövningen gjorde att det blev lite för ont om tid i en stor grupp och valde därför att plocka bort frågan om vilka fördelarna med second hand är inför stoppet i Stockholm. På stoppet deltog Victoria Hellsten, Emilia Bellini och Teresa Fyrh. På we_talk var Behrang återigen frånvarande. I övrigt fungerade passet bra även om det var lite svårt att hitta till klassrummet där passet hölls. 4.7 Stockholm april Thorildsplans gymnasium Turnéns sista stopp spenderades på Thorildsplans gymnasium i Stockholm. Skolan är en av de mest sökta gymnasieskolorna i Stockholm just nu tack vare att de har många inriktningar i ett brett spektrum av ämnen. Det fanns en fin K-märkt aula men lokalerna kändes i övrigt något slitna. Logistiken på skolan fungerade dock överlag bra. Vi fick nycklar till klassrummet och avståndet mellan aula och klassrum var också okej. Grupperna vi fick besök av på våra workshops var dock relativt små med omkring 20 elever som mest. Eleverna vi träffade i Stockholm kände Myrorna och second hand i allmänhet. De flesta hade någon gång skänkt något och de flesta hade även handlat något begagnat, antingen möbler, cyklar, böcker, kläder eller andra prylar. De nämner aktörer som Röda korset, Erikshjälpen, Emmaus. Flera av eleverna har också skänkt kläder till H&M. Workshopen flöt överlag på väldigt bra under de tre passen. Under ett av passen hamnade vi i en så pass intressant diskussion att vi glömde av tiden vilket ledde till att Ungdomar.se till slut fick komma och säga till att vi var sena. Många elever verkade bekanta med hållbarhetsfrågor sedan tidigare, även om kunskapsnivån skilje sig åt en del mellan klasserna. Några av oss som deltog från Myrorna reagerade dock på att Behrang var väldigt politisk under paneldebatten, trots att han borde vara neutral i sin roll som moderator. I Stockholm var det många deltagare från Myrorna, utöver Victoria och Emilia deltog Kerstin Brage, Alex Andersson, Anna Unander, Maria-Pia Linder och Tommy Nederman samt Lotta Kökeritz på we_talk. De tyckte att det var givande att få höra ungdomars resonemang kring återanvändning, exempelvis under värderingsövningen men blev förvånade över att kunskapsnivån var låg och tyckte att det behövdes mer tid till workshopen. Under we_talk deltog ett ganska stort antal elever men då eleverna själva fick välja bord blev en ojämn fördelning av eleverna mellan de olika borden. Behrang var på plats hela passet för att moderera vilket fungerade bra. En besvikelse var dock att inga representanter för Stockholms stad eller Stockholm vatten deltog på passet. 12

13 5. Kommunikation Myrorna har försökt vara aktiva med att kommunicera sitt deltagande i we_change med målet att få ökad synlighet och fler unga följer i våra kanaler. Även synlighet i kommunerna som visar Myrorna som en mångsidig och seriös aktör har varit viktig. Kommunikationsmässigt har turnén varit väldigt lyckad. Dels har vi varit duktiga på att kommunicera vårt deltagande i we_change i våra egna kanaler, dels har vi fått synlighet i lokalpress i flera av städerna som turnén besökt. 5.1 Kommunikation i Myrornas kanaler De egna kanalerna som använts för att kommunicera projektet har varit vår webbsida samt Twitter, Instagram och Facebook. Att nå unga på våra egna kanaler kan vara svårt eftersom vi har få unga följare i gymnasieåldern. För att försöka öka antalet följare har vi försökt locka med en tävling på Instagram. Tävlingen använde sig av hastaggen #mittfavvoplagg och gick ut på att den tävlande fotar sitt favoritplagg och lägger upp bilden tillsammans med en motivering om varför plagget är ens bästa. Tävlingen drog igång efter första stoppet i Göteborg. Tyvärr fick tävlingen inte ett jättestort genomslag då endast 13 personer deltog i tävlingen. Att få har tävlat behöver dock inte betyda att vi inte lyckats nå unga följare. Flera av inläggen som publicerats angående we_change i de olika kanalerna verkar ha blivit uppskattad av våra följare och fått likes på både Facebook och Instagram. 5.2 Synlighet i lokalpressen I lokalpressen har vi fått god synlighet i Linköping, Skellefteå och Gävle. I Linköping var Ekonomi och finansnyheter (EFN) på plats och filmade ett webbreportage om vårt deltagande i we_change och återanvändning genom second hand. I inslaget syntes delar av workshopen såväl som ett inslag från butiken i Linköping och produktionsanläggningen i Tungelsta. De intervjuade även Victoria Hellsten, projektledare och ansvarig för etablering av insamling, och flera elever som deltog i workshopen. I Skellefteå fick Myrorna en första sida och ett uppslag i Norran den andra april. Artikeln behandlade framförallt vårt mål om att öka insamlingen men skrev även om vårt deltagande i we_change. De intervjuade Stefan Björling, butikschefen i Skellefteå, som även figurerade på kort i butiken samt Victoria angående insamling och vår medverkan i turnén. På samma uppslag fanns även en kortare artikel om we_change-turnén och korta frågor till ett antal elever som fick svara på vad de själva gör för att bidra till ett mer miljövänligt samhälle. Artikeln publicerades även på tidningens webbsida. I Gävle syntes Myrorna i Gefle Dagblad i samband med en artikel we_change. I artikeln intervjuades Victoria om vårt deltagande i turnén och utökade insamlingen i kommunen i samband med att Myrorna placerade ut 27 nya klädboxar i kommunen. Artikeln publicerades på tidningens webbsida den 16 april och i pappersutgåvan den 17 april. Det fanns även en kortare artikel med en bild på Victoria bredvid några av de nya klädboxarna i Arbetarbladet den 15 april. 13

14 6. Sammanfattning och slutsats I följande avsnitt presenteras en sammanfattning av deltagande i we_change samt vilka slutsatser vi kommit fram till. För mer en mer detaljerad utvärdering av vårt deltagande, se bilaga 7.3. De flesta som deltagit i we_change är överens om att det är positivt för Myrorna att synas i sammanhanget. Det har varit ett bra tillfälle att träffa elever och andra företag och organisationer, vilket gett oss möjligheten att öka kännedomen om Myrorna och visa upp en bredare bild av arbetet vi gör. Det har varit väldigt givande att få att få höra vad ungdomarna tänker och tycker om oss och kring återanvändning i stort. Samarbetet internt har fungerat bra under projektet och involverat personer från många olika funktioner i organisationen, både i och utanför huvudkontoret, vilket också varit väldigt positivt. 6.1 Kunskap och lärdomar Genom workshopen har vi lärt oss att kännedomen hos Myrorna tyvärr är ännu lägre än vad vi tidigare trott. Det har även visat sig att flera unga tycker att det är äckligt att ha på sig kläder som någon okänd person haft på sig innan dem. De tycker även att det är rörigt och svårt att hitta ungdomliga plagg i second hand-butikerna samt att det luktar äckligt i dem. Genom gruppövningen i workshopen har vi dock också fått lärdomar om vad ungdomar vill ha för att gå i riktning för beteendeförändring. För att handla mer second hand vill de framförallt ha ljusa, fräscha och strukturerade butiker samt att deras förebilder som fotbollsspelare, musiker och bloggare förespråkar att använda second hand-kläder. För att få fler att börja skänka föreslog ungdomarna framförallt belöning i form av pant eller rabatter. Svaren vi fick från eleverna var ganska snarlika och efter ett tag fungerade kunskapen vi fick från workshopsen snarare som bekräftelse på det vi redan hört än ny information. Något som dock är positivt är att de eleverna efterfrågar till stor del motsvarar det arbetssätt som Myrorna närmare sig vilket bekräftar att vi är på rätt väg för att nå målgruppen. Vi har också fått en bättre bild av gymnasielevers kunskapsnivåer om hållbarhet. Det märktes att de var stora skillnader i hur mycket eleverna visste och hur intresserade de var av frågor som rör hållbar utveckling. Vissa av eleverna verkade inte ha läst särskilt mycket om det alls medan andra var insatta i cirkulär ekonomi, resursåtgång och hade reflekterat kring slit-och släng. Många av eleverna blev förvånade av hur mycket resurser som går åt i produktionen av kläder och det märktes att det var något många av dem inte reflekterat kring tidigare. De flesta som deltagit på workshopen från organisationen verkar ha uppskattat innehållet och utformningen av workshopen. Kritiken som framförts om workshopen har framförallt handlat om det är för mycket informationen på för kort tid. 6.2 Kritik och förbättringar Det har tyvärr funnits en del på turnén som fungerat mindre bra. Det har kommit fram en hel del kritik och missnöje kring Behrang Miri i hans roll som inspiratör och moderator. Han upplevdes inte som professionell i sin roll då presentationen kring de olika hållbarhetsaspekterna och drev sin egen agenda snarare än elevernas. Det problem hängde även samman med produktionsbolaget som bland annat stod för en stor del av innehållet i inspirationsföreläsningen, som innehöll föråldrar och missvisande fakta kring den ekologiska aspekten av hållbarhet. 14

15 Ett annat problem under turnén var bristen på information om we_change hos eleverna. De deltagande eleverna ska ha informerats om we_change på förhand av sina lärare men det framkom på flera stopp att vissa av eleverna som deltog fått information om att de skulle vara där så sent som dagen innan eller till och med samma dag. Vi saknade också en tydlig presentation i början av dagen för eleverna om upplägget för dagen, vilka partners som deltar samt varför de är med. Eleverna har också överlag varit väldigt dåligt informerade om tävlingen we_change challenge. Vi upplever även att appen hade kunnat användas både mer och effektivare. Exempelvis hade vi gärna sett mer synlighet för Myrorna i appen såväl som under turnén och i sociala medier i stort. Det har även förekommit flera ändringar under turnén, exempelvis byte av ordningen på passen i Linköping och att ett av elevpassen och we_talk blev inställda i Jönköping. Detta var problematiskt då besked kom i sista minuten och medförde ökade kostander. Det har också varit ett stort elevbortfall genomgående under turnén. Enligt ungdomar.se skulle det varit omkring 40 elever på varje workshop men för det mesta var det inte mer än elever per pass. Ett nytt moment för året var we_talk, rundabordet-samtalen med de deltagande organisationerna, representanter från kommunen och elever. Syftet med momentet var att tillsammans samtala kring olika frågor för att sedan komma fram till en konkret action att utföra. Samtalen i sig var givande och intressanta men vi upplever att det var svårt att komma till en konkret action på så kort tid och utan personer med lokal förankring på orten. 6.3 Myrorna och we_change i framtiden We_change är ett kostsamt event att delta i, både vad gäller avgiften för att vara med såväl som kostnader för resor, boende och arbetstid. Att delta i turnén har vart ett bra tillfälle att ta temperaturen på en yngre målgrupp men att vara med nästa år igen känns inte aktuellt i det format turnén har idag. Nästa steg för Myrorna är nog att istället arbeta vidare med den kunskap och erfarenhet vi fått genom vårt deltagande i we_change. Exempelvis genom att göra djupdykningar genom fokusgrupper och att testa nya sätt att på egen hand nå ungdomar. 15

16 7. Bilagor 7.1 Workshop manus Faktaunderlag Workshop We_Change - För workshopledare Generellt Exemplifiera Förklara, ta det till deras vardag Fråga varför, hur? Fråga vilket program de läser och hur mycket det har läst om hållbar utveckling för att ev kunna knyta an till detta under workshoppen Introduktion (5 min) Musik: Thriftshop! Fråga hur inspirationstimmen var, hur de mår etc Känner ni igen låten? Vad sjunger de om? Thrift shop sparsamhets affär och det är det vi ska prata om idag: hur vi kan spara både på miljö och pengar genom att återanvända, vilka fördelar och möjligheter finns det? Välkomna, jätteroligt att vara här och få möjligheten att workshoppa med er! Presentera sig själv och kollegor Vilken skola/program kommer ni ifrån? Hur mycket har ni läst om hållbar utveckling? Hur många känner till Myrorna och har någon uppfattning om vad vi gör? Myrorna är Sveriges största secondhand aktör (räknat på omsättning och insamlingsvolymer). Vad är det vi gör? Insamling, sortering, försäljning. Viktiga sociala dimensioner: Pengar till social verksamhet för behövande (ex), arbetsträning (ex) Jobbar med alla tre dimensioner av hållbarhet: ekologisk, ekonomisk och social (förklara hur). Vi är med i we_change av två anledningar: - Ett av våra uppdrag är att öka återanvändningen i Sverige, vi vill inspirera andra till att se denna möjlighet och att konsumera smart: handla second hand är bara ETT sätt, finns många fler. - Ni är viktiga för oss: vill höra era åsikter/tankar, förstå era perspektiv Fråga och ifrågasätt under timmen, givande för alla! Ice Breaker (10 min) Nu ska vi kick-starta hjärnkontoret, tempo! Ställa upp på linje: håller helt med håller inte alls med. (Efter de påståenden en bedömer som viktiga/intressanta kan vi diskutera varför de ställde sig på en viss plats, hur de tänker etc.). 1. Jag tycker att det är självklart att panta mina burkar och plastflaskor (89% återvinns, vi är bra på det i Sverige!) 2. (be dem bläddra lite bland second hand kläderna först): Jag skulle kunna tänka mig att köpa någon av dessa plagg 3. Något roligt påstående som kan mana till skratt: klänningen var blå och svart, inte vit och guld 4. Jag har någon gång skänkt kläder till välgörenhet eller lämnat in till HM eller KappAhl 5. Jag har någon gång handlat second hand eller begagnat, saker eller kläder (second hand, Blocket, Tradera ) 16

17 6. (Jag köper ett nytt plagg minst en gång i veckan.) 7. Jag tycker det är viktigt att vara ekonomisk när jag handlar (fråga; vad innebär det att vara ekonomisk) 8. Jag tycker att det är äckligt att använda kläder som någon annan okänd har haft på sig innan mig 9. Jag tycker att det är äckligt att sova i en hotellsäng. 10. Jag tycker att företag och organisationer har ett stort ansvar för att agera utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Kunskapslyft och diskussion Garderoben (15 min) Vad är det ni ser? Hur många av er har en garderob hemma? Blunda och föreställ er garderoben hemma: Hur många plagg har skulle ni säga att ni har i er garderob? (börja räkna byxor, tshirts) Varje person har ca 100 plagg i sin garderob i genomsnitt (män lite mindre) Hur många procent använder vi? (30%) Bikupa: Varför behöver vi kläder? Vad är det för behov och funktion som driver oss att köpa nya kläder? Vi konsumerar mycket: 30 plagg/12,5kg hängs in garderoben. Hur många plagg? Om vi tänker konsumtion, vad motsvarar dessa 30 plagg? 30 plagg som motsvarar ca 12,5 kg, så mycket nya kläder var och en av er konsumerar varje år i snitt. För hela Sverige blir det ton. Hur många kilo godis äter svenskar i genomsnitt per år? 17 kg. Inte helt fel att säga att vi konsumerar kläder som lösgodis Klädkonsumtion har ökat med 40% de senaste decenniet. och gör av med kläder: Om vi fyller på i den här takten måste kläder även lämna garderoben, annars exploderar den! Hur mycket, i förhållande till den här årskonsumtionen, tror ni återanvänds? (ex välgörenhet, näthandel, sociala företag etc) 6 plagg, dvs 2,4 kg jämfört med den totala försäljningen av nya textilier i Sverige får en andra chans (återanvändningsgrad 19%, jämfört med återvinningsgrad på petflaskor som är ca 90% och etappmål 40% år 2020) Lägg 6 plagg i Myrornas påse (Viss del säljs i Sverige, större del säljs på utlandsmarknaden. Varför tror ni det är så? Second hand försäljningen ökar, men inte efterfrågan så att de räcker att svälja de enorma mängder som skänks bort.) Som jag sa får en liten del av de kläder som vi inte längre vill ha/som inte passar, i förhållande till årskonsumtionen av nya kläder, en andra chans. Vad händer med resten? Workshopledare/kollegor lägger 20 plagg på golvet. 8 kg i hushållssoporna, energiåtervinning med ett finare ord. Rent krasst: det förbränns = resursslöseri Vilka resurser går åt för att producera det här plagget? (visa upp en bomulls t-shirt) (hjälp dem ev att få fram resurser som vatten, energi, färg/kemikalier, arbetskraft ) Ex: Vattenavtrycket för att odla bomull som krävs för att göra 1 t-shirt är 2700liter! Går åt 1 kg kemikalier till 1 t-shirt) 17

18 Om vi leker med tanken att 1 person fyller garderoben till hälften med second hand plagg, så sparar vi kg koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från 200 mils körning med personbil, dvs från xx till xx (något som de kan relatera till). Om alla vi rummet skulle göra samma sak = bespara motsv. 2 varv runt jorden. Bra sätt att klimatkompensera för semestern! liter vatten, vilket motsvarar spolningar i toaletten, eller 900 fyllda badkar, eller lika mycket vatten som varje person använder i genomsnitt under drygt 2 års tid! Om gruppen är mogen, bikupa på: Vad är det för skillnad på återanvändning och återvinning? - Vid återanvändning används produkten igen, utan ändringar av design eller material - Återvinning innebär att produktdesignen förstörs och att man endast tar vara på materialet för att tillverka nya produkter. Sammanfattning med hjälp av modell för linjär och cirkulär ekonomi: Kommer ni ihåg siffrorna? Tre slutsatser - Överkonsumtion: Vi överkonsumerar och det tär på resurser och skapar sopberg. Sverige är med i värsting ligan när det gäller konsumtion: Om alla i världen konsumerade som oss Svenskar skulle vi behöva 3,7 jordklot för att kunna återskapa resurser i samma takt som vi använder dem - Vi har tänkt linjärt: Detta beror till viss del på vårt sätt att konsumera och se på ekonomi och utveckling i stort: ett tillväxtmönster som bygger på att utvinna, producera, konsumera, slänga. Bygger på antagandet att resurser är rikliga, lättutvunna, billiga att förfoga över. - Det är inne att tänka cirkulärt: linjärt är passé en misströsta inte, det finns ett annat sätt att se på konsumtion som öppnar upp för nya innovativa lösningar, affärsidéer, samarbeten, möten. Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp, och där finns inget avfall allt blir råvaror till nästa process. Användning: här kommer aktörer som Myrorna in. Vi ska använda plaggen länge och gärna tillsamman (kollaborativ ekonomi).s ( Det är inte borrmaskinen jag vill ha, det är hålet. Fundera på om det är så att det vi egentligen vill ha hålet inte borrmaskinen, du vill ha looken inte specifika jeansen, och du vill ha resan inte bilen? När vi värderar tillgång framför ägande sparar vi både på miljön och oss själva) Det handlar inte om att sluta konsumera men det handlar om hur (Spotify) Det är just HUR:et ni ska få fördjupa er i om en stund Först några exempel på hur vissa företag, i klädbranschen, börjar ta små steg mot en omställning från linjärt till cirkulärt. Övning/utmaning (ca 15 min) Dela in i grupper med ca 5 i varje, gruppen får lite material att skriva på. Kör en stund med uppvärmningsfrågor, ca 1 min på varje. Låt dem fundera på initiativ/idéer som skulle inspirera andra unga att återanvända mer (hur lång tid beror på hur lång tid det är kvar) Varje grupp presenterar minst en idé. Brainstorma fram förslag i gruppen, alla idéer ni kan komma på, välj sedan ut en idé som ni utvecklar och presenterar kort för oss andra. Positivt avslut! Tacka för insats, säga att deras tankar, idéer och åsikter är mycket värdefulla och viktiga, att vi tar med oss detta i vårt fortsatta arbete med att öka återanvändningen i Sverige! 18

19 Uppmuntra kort till att de ska delta i Ungdomar.se we_change challenge fortsätta komma på idéer till hur vi kan tänka nytt och kanske inspirera fler att hitta nya möjligheter inom ramen för hållbar konsumtion. Följ oss! Instagramtävling! PR för butik på orten! Vi går tillsammans tillbaka till aulan. Statistik Beteende Brittisk studie visar att kvinnor har ca 100 plagg i sin garderob men bara använder ca 30 av dem (dvs 30%). Favoritplaggen användes upp till 12 år. 1 Köp och släng mentalitet i dagsläget, shopping som fritidsaktivitet, kläder som sätt att uttrycka identitet eller grupptillhörighet, unga köper mest kläder Konsumtion Konsumtion av nya textilier (nettoinflöde 2 ): ton totalt i Sverige 2013= 12,5 kg/person 3 (jämför med årlig godiskonsumtion 17 kg/person!) Konsumtion (nettoinflöde) har ökat med 40% mellan 2000 och Göra sig av med/återanvända Vad händer med de kläder vi, av någon anledning inte vill ha längre? - Återanvändning (jämfört med den totala försäljningen av nya textilier i Sverige): ton totalt i Sverige = 2,4 kg per person och år, eller 19%. Av dessa 2,4 kg återanvänds 0,9 kg i Sverige och 1,5 kg utomlands - Resten: Deponi, förbränning, materialåtervinning, eller lagras i hushållen - Vi slänger ca ton textilier i hushållssoporna varje år = 8kg per person och år 5 Andelen andrahandstextilier som återanvändes i Sverige ökade med 16% mellan 2011 och 2013 Välgörenhetsorganisationerna förmedlade % av de återanvända textilierna (ökning med 5% mellan 2011 och 2013), näthandelsaktörer 23% (ökning med 33%) ton samlas in av medlemmarna i Ideell Second Hand 7 Hur gör du dig av med hela kläder som du inte längre vill använda? (SOM-undersökning) 8 - slänger i soporna: 62% gör det någon gång. 46% ibland, 4% gör det alltid. Män i större utsträckning än kvinnor. - lämnar till välgörenhet: 35% ibland, 20% alltid, 13% aldrig. Kvinnor i större utsträckning ger bort till välgörenhet eller familj och vänner. 1 clothes.html 2 Nettoinflöde: summan av import och inhemsk produktion minus export. 3 SMED Rapport Nr 149, 2014, 4 SMED Rapport Nr 4, SMED Rapport Nr 4, ibid Gustafsson, E & Ekström, K M (2012) Ett växande klädberg i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 19

20 Med utgångspunkt i ovanstående resultat är män generellt sett sämre på att hantera avlagda kläder på ett miljömässigt hållbart sätt Naturresurser och miljö Vi måste konsumera mer hållbart eftersom vi använder mer än vad jorden kan ge och vår konsumtion bara ökar 9 - Vi skulle behöva 1,5 jordklot för att kunna återskapa resurser i samma takt som vi använder dem. Tex vi avverkar träd snabbare än nya hinner växa upp. - Konsekvens: minskade resurser och ökad ansamling av avfall som inte hinner eller kan återcirkuleras klättrar Sverige också från 13:e till 10:e plats i värstingligan över länder som överutnyttjar jordens resurser: Om hela jordens befolkning skulle leva och konsumera som oss svenskar idag skulle det behövas 3,7 jordklot (2012 behövdes det 3,4 jordklot). Växthusgaser: - Konsumtionen av textilier står för 2-3 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser, sett ur ett konsumtionsperspektiv 10 (ett konsumtionsperspektiv tar hänsyn till den totala miljöpåverkan, från vaggan till graven. Till exempel räknas alla utsläpp i samtliga produktionssteg med och hänsyn tas även till export och import) - Om 1 kg textil återanvänds istället för att vi köper nytt så besparar vi koldioxidutsläpp på 15kg, vilket motsvarar 10 mil med personbil. Vatten/kemikalier: - Bomull är en törstig växt, både gällande bekämpningsmedel och vatten. Vattenavtrycket för att odla bomull som krävs för att göra 1 t-shirt är 2700 liter! 11 - Det går åt 9300 liter vatten för att odla 1 kg bomull 12 - Svenskarnas import av bomullskläder kräver liter vatten per svensk och år! 13 - Det krävs 1 kg kemikalier till en t-shirt. 14 Polyester?? Om 1 person fyller garderoben till hälften av second hand, skulle vi spara: kg koldioxid, vilket motsvarar att utsläppen från 200 mils körning med personbil, dvs från Malmö till Narvik liter vatten, vilket motsvarar spolningar i toaletten, eller 900 fyllda badkar, eller lika mycket vatten som varje person använder i genomsnitt under drygt 2 års tid! Lag och bestämmelser: Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textilavfall: År 2020 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurseffektiva och fria från farliga ämnen Living Planet Report 2014 (svensk sammanfattning), WWF, ibid 13 ibid Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2013/Fem-nya-etappmal/Textil-och-textilavfall-/ 20