Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden.

Transkript

1 Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden. Textilindustrin är den näst mest förorenande branschen i världen, bara oljeindustrin har större miljöpåverkan. Karolina Skog, Miljöminister, 2017

2 Hela världen betalar dyrt för din tröja. Världshälsoorganisationen (WHO) har räknat på hur mycket vi konsumerar. I Sverige konsumerar vi så mycket att om hela världen konsumerade som vi, så skulle vi behöva 4,2 jordklot! Det är självklart inget som håller i längden, utan vi måste ta ansvar för vår konsumtion innan våra resurser tar slut. Dina kläder och skor går igenom en lång process av föroreningar och koldioxidutsläpp på vägen till din garderob. För att tillverka en t-shirt krävs det 2600 l vatten och nästan 1 kg kemikalier. Hela produktionen av t-shirten orsakar motsvarande koldioxidutsläpp som 23 kilometer med en personbil. Faktiskt är det så, att produktionen av nya kläder påverkar miljön så mycket att det är mer miljövänligt att transportera begagnade kläder, med frakt och alla utsläpp det innebär, till andra sidan jorden för att någon ska kunna använda dem igen istället för att man skulle tillverka nya kläder. Källa: Naturskyddsföreningen 2017 Liter vatten Kilo kemikalier Kilo CO2e T-shirt av bomull ,8 4,5 Jeans ,4 13 Fleecetröja 100 0,8 11 Polyesterklänning 150 1,4 17

3 Syntet eller naturmaterial all tillverkning kostar. Källa: Konsumentverket Olja Syntetfibrer som akryl (jackor, tröjor), polyamid (nylon) och polyester (ex. fleece) är kemiskt framtagna fibrer och stora miljöbovar. Dessa syntetfibrer framställs av olja som för med sig många olika miljöoch hälsofarliga ämnen och dessutom utsläpp av växthusgaser. Oljeindustrin är ju den enda industri som är mer förorenande än textilbranschen. Vattenförbrukningen Textilen tillverkas ofta i länder där man inte har möjliget att rena avloppsvatten. I Bangladesh till exempel hade bara tio procent av textilföretagen reningsanläggningar för sitt avloppsvatten. Kemikalier All textil kräver kemikalier vid olika processer i tillverkningen, vare sig bomullen är odlad ekologisk eller inte. Kemikalieinspektionen har gjort en kartläggning som visar att det används 2400 kemiska ämnen i textilproduktion och 368 av dem anses utgöra en möjlig fara för människors hälsa. Viskos som är en cellulosafiber (görs av träd) kräver en stor mängd kemikalier vid framställning. Bland annat klorbleks ofta viskos i två omgångar innan det färgas. (Naturskyddsföreningen) Naturfibrer och ekologiskt Även tillverkningen av naturfibrer som bomull, lin, ull och hampa ger effekter på miljön. Det kan bero på hur råvaran odlas, hur framställningen av tråd går till och även hur elen produceras. Även ekologisk bomull kräver mycket vatten och kemikalier i tillverkningen. Ekomärkt lin och hampa har ofta hanterats på ett så miljömässigt sätt som möjligt, men lin kräver mycket energi att framställa. Med ullen är uppfödning av får en stor källa till växthusgaser, men också en onaturlig påverkan på naturen. Ullen doppas i bekämpningsmedel och stora mängder varmvatten och tvättmedel används för att göra ren ullen. Här är det dessutom viktigt att hålla utkik efter märkningar som visar att djuren har hanterats etiskt.

4 Hur mycket kläder behöver vi? Idag köper svensken i genomsnitt 13,1 kg plagg om året. Det blir ungefär ett plagg i veckan. Samtidigt hänger kläder oanvända i garderoben. De flesta svenskar (7 av 10) använder hälften eller mindre av plaggen i garderoben. Det är alltså jättemycket kläder som bara tar plats och inte används. Om ett plagg används tre gånger oftare så sker en total miljöbesparing på 70% (Myrorna) - så det finns mycket planet att rädda bara i garderoben. Använd! Tänk om... Om vi köpte hälften av våra plagg second hand så skulle vi minska nyproduktionen med 50% och då skulle vi ändå ha runt 25 nyproducerade plagg om året att förnya garderoben med. Eller tänk dig att du bytte ett plagg i veckan med en kompis? Du skulle alltid ha något nytt i garderoben och spara mängder av pengar, vatten och kemikalier! Var tar alla nya kläder vägen när vi tröttnat på dem? 7 av 10 svenskar har någon gång skänkt kläder till second hand, och allra bäst på att återanvända är unga mellan 15 och 22 år. 40% av dem har gett kläder de inte längre använder till en kompis! Trots detta så slängs det stora mängder kläder. Av de 13,1 kg som vi stoppar in i våra garderober varje år, så slänger vi 7,5 kg! Dessutom vet vi idag att det som slängs oftast är sådant som faktiskt fortfarande kan användas. Ändå är det bara 2,4 kg som man ger bort till återanvändning varje år. SLÄNGS I SOPORNA SKÄNKS HÄNGER I GARDEROBEN? 7,5 kg 2,4 kg 3,2 kg

5 Återanvändning, återvinning eller grovsopa? Kan användas igen! Om du har kläder som är hela och rena kan de användas igen. Sälj, skänk till ideell second hand eller byt! Något trasigt men annars i gott skick: Laga kläder som är trasiga, sök upp en lokal skräddare eller använd en reparationstjänst på nätet. Nopprigt, slitet, solblekt och trasigt: Om kläderna är för trasiga och för slitna så är det kanske bäst att låta dem gå till återvinning. En del second hand-aktörer tar emot kläder för återvinning, liksom många av de större klädkedjorna. På en del återvinningscentraler kan du också lämna in kläder och textil för återvinning. Väldigt smutsigt: Är textilen grovt nedsmutsad (oljefläckar, färgfläckar och sånt) eller blöt, då är det däremot grovsopor.

6 Man kan inte göra ny textil av gamla kläder än. Med återvinning så menas idag främst downcycling. Det innebär att man maler ner textilen och låter den bli ett grövre material som blir till stoppning i möbler eller klipper ut trasor för industrin. Däremot sluter det inte någon kretsloppscirkel, för det blir ändå sopor i slutändan. Det hela textilbranschen vill, och det som skulle innebära ett riktigt kretslopp, är att få till storskalig återvinning i form av så kallad upcycling. Med det menas att göra ny tråd av gammal textil. Forskningen har kommit väldigt nära att lyckas med det, men problemet är att de flesta textilprodukter sällan görs av ett material. Det är en blandning av olika material som bomull, polyester, elastan med mera tillsammans i ett plagg. Det gör att det är svårt att bryta ner materialen eftersom de kräver helt olika tekniker. Idag forskar man på hur man ska kunna särskilja materialen i textil för att kunna få ut ny tråd, så att gamla kläder kan bli nya kläder! Kom ihåg! Även när vi kommit så långt att vi kan sluta cirkeln genom att göra ny tråd av gammal textil är det viktigt att komma ihåg: Allt ska först och främst användas så länge det bara går byt, köp begagnat eller låna/hyr i första hand. Låna Hyr Byta Minimera Återanvändning Återvinning Förbränning Deponi

7 Om Myrorna Myrorna är Sveriges största och mest välkända butikskedja som säljer second hand med butiker över hela landet. Vi är störst när det gäller att samla in kläder och prylar som kan återanvändas. Verksamheten fungerar som vilken butikskedja som helst. Med budget, krav på försäljning och ekonomiskt överskott. Men ändå skiljer vi oss från andra eftersom vårt ekonomiska överskott från försäljningen går till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige. Vårt uppdrag är också att bidra till en hållbar samhällsförändring genom att få fler svenskar att återanvända samt att erbjuda arbetspraktik. De tre uppdragen är centrala för allt vi gör från hur vi samlar in till hur vi säljer. Vi är en betydelsefull samhällsaktör som verkar för en hållbar värld. Precis som vi har gjort i över 120 år. För att få fler svenskar att återanvända tror vi att kunskap är viktigt. Därför har vi sammanställt den här broschyren. Här nedan kan du se en förteckning på våra källor. Allt finns tillgängligt på Internet så är du intresserad gå in och läs mer! För att få veta mer om Myrorna kan du gå in på vår hemsida. Där kan du till exempel läsa om vår export av textil. En nödvändighet för att vi ska kunna hantera textilen så högt upp i avfallstrappan som möjligt. 1. Hallå konsument, konsumentverket. handla-hallbart/textilier-och-miljon/ 2. Naturskyddsföreningen, Tyg eller otyg 2007, wp-content/uploads/sites/55/2014/03/uppdrag-6-textilier-tyg-eller-otyg.pdf samt Faktablad våra kläder: 3. Mistra Future fashion, Manifesto, 2015, 4. Naturvårdsverket, SMED-rapporten 2011, 5. Myrorna, Så använder svenskarna 2018,

8 Svenskarna och second hand I Sverige är vi faktiskt inte så bra på att återanvända och återvinna textil om man jämför med t.ex. Tyskland eller Frankrike. Som du kanske minns så slänger svenskarna mängder av kläder som vi skulle kunna återanvända. Dessutom är det svårt att sälja det som faktiskt samlas in, bara 10-20% av det ideella secondhandaktörer samlar in säljs i Sverige. Den svenska marknaden för second hand-försäljning av kläder är inte större. En jämförelse är att vi köper 13,1 kg nya kläder varje år per person men bara 0,4 kg second hand. En anledning kan vara att vi fortfarande tycker det är lite konstigt med begagnade kläder. En del säger att de inte vill ha kläder som någon annan använt. Samtidigt är det för de flesta helt naturligt att sova på hotell, och tycker inte det är något problem att sova i sängar som tusentals sovit i innan, och lakan som använts av tusentals gäster. Det visar att det är en attityd och en känsla som man kan påverka. Både hos sig själv och hos andra. Diskutera och undersök! Hur många tröjor har du i din garderob? Använder du alla Räkna ut hur många som du aldrig eller sällan använder och fundera på hur du ska kunna se till att de används mer. Fundera på hur många material något av plaggen du har på dig består av. Om man bara kan återvinna kläder som består av ett material Skulle man kunna göra något redan i produktionen av den för att underlätta tekniken för återvinning? Att många svenskar inte handlar second hand är en attityd. Hur ska vi ändra på den? Vad skulle få dig att handla second hand? Behöver vi påverka genom att skapa en trend eller behöver politiker bestämma något? Vad tycker du? Kanske kan ni arrangera en swapping-dag i skolan. Då tar man med sig några plagg man inte använder, så byter man med varandra.