Visningsunderlag för utställningen Stilmedveten

Transkript

1 Visningsunderlag för utställningen Stilmedveten Kort bakgrund: Stilmedveten är ett projekt som handlar om textil hållbarhet där vi vill lyfta frågan om våra kläders påverkan på miljön och på de människor som arbetar i industrin runt dem. Stilmedveten är en del av konsumentorganinsationen Sveriges Konsumenter och finansieras med medel från Allmänna Arvsfonden. Visningsunderlaget utgår från informationstexterna på utställningsskyltarna och föreslår sedan diskussionsfrågor utifrån dem. Samtliga informationstexter finns med i visningsunderlaget. Intro: Utställningen på ABF-huset Utställningen börjar vid spegeln längst in i ABF-husets foajé. Utställningen rör sig sedan ned för trapporna och slutar i utställningslokalen två trappor ned. Vi får följa ett plagg bli till, från design till avfall, via material och arbetsvillkor för de som arbetar i textilfabrikerna. I varje steg belyser vi bakomliggande problem och lösningar för hur vi som konsumenter kan agera för att göra skillnad. Ovanför spegeln ligger motsvarande 170 kg kläder, vilket är summan som alla stockholmare tillsammans köper var 5:e minut, utslaget på dygnets alla timmar. På en timme har stockholmarna konsumerat 2 ton kläder och textil. På spegeln står utskrivet hur de 170 kg kan omräknas i plagg och med den retoriska frågan; Hur många kläder behöver vi egentligen?. Varför är detta ett problem? De senaste 30 åren har svenskarnas textilkonsumtion nästan fördubblats. Nästan alla våra kläder tillverkas i låglöneländer och där det ofta går åt mängder med kemikalier och en massa vatten. De som odlar bomullen och syr kläderna har ofta dåliga villkor och löner, och transporterna är långa. Modets snabba omsättning gör att kläders livslängd förkortats och snabbt hamnar på sopberget. Därför utgår utställningen från vår konsumtion av kläder. Ställ frågan om någon funderat över hur mycket textilier vi konsumerar varje år, låt dem gissa. Rätt svar: cirka 13,1 kg per person och år i Sverige. (Källa: Naturvårdsverket) Hur mycket kläder slängs rakt i soptunnan i Sverige? Rätt svar: cirka 8 kilo per person och år i Sverige, varav cirka 60 % är hela och oslitna och alltså skulle kunna återanvändas istället (Källa: Naturvårdsverket)

2 1. Design På första trappavsatsen hänger fyra stora fotoplanscher. Här visas fyra exempel på plagg som är hållbart designade med olika metoder; Cradle to Cradle, Zero Waste, måttbeställt och On Demand. Ett plagg börjar med att någon designar det. Förr gick vi till skräddaren och sydde upp det vi behövde. Det kanske var dyrare, men vi använde dem länge och lagade när de gick sönder. Nu är det de stora kedjorna som bestämmer vad som är modernt och producerar massor av kläder. Senaste trenderna lanseras minst fyra gånger om året, då blir de gamla kläderna omoderna och slumpas bort på rea. Måttbeställt Den roströda jackan är tillverkad runt sekelskiftet 1900 och är ett talande bevis på att kvalitet håller i längden. Den är gjord i ull av herrskapssömmerskan Karin Nilsson. Hon föddes 1871 och arbetade med att åka hem till finfolk i norra Hälsingland för att ta mått och sy upp kläder på deras beställning. On Demand Jeansen är uppsydda av en skräddare i en unik modell för att passa just den som beställt dem, precis på samma sätt som för 150 år sedan. De stora mängder kläder som produceras i dag gör det möjligt för uppköparna att pressa priserna. Vilket i sin tur leder till låga löner och dåliga arbetsvillkor för de som tillverkar våra kläder. Det betyder också att vi kan köpa kläder billigt och vår konsumtion ökar. Om vi istället skulle beställa exakt det vi behöver i en design anpassad efter oss själva skulle kläderna antagligen få ett större värde för oss eftersom vi varit med och utformat dem. Cradle to cradle Ett annat sätt att designa hållbart är att tänka på materialvalet. Många olika material i samma tröja gör den svår att återvinna då fibrerna måste åtskiljas. Det här är ett av problemen som forskare brottas med för att få till en storskalig återvinning av textil. Om designern istället bestämmer sig för att använda material som är lätta att återvinna kan plagget återuppstå gång på gång. Jackan på bilden är helt komposterbar. När du inte längre kan använda jackan kan du stoppa den i komposten tillsammans med matavfallet. Kläddesignern Matilda Wendelboe designar enligt designstrategin Cradle to Cradle där all textil går att återvinna eller kompostera. Kläder kan återvinnas i industriella processer där plasttyg smälts ner eller ull kardas om och blir nytt tyg, eller genom biologiska processer som i komposten där hela plagget återgår till naturens kretslopp. Zero Waste Innan textil var så billigt som det är i dag var en duktig skräddare någon som kunde lägga ut mönster med så lite spill som möjligt. Luvtröjan på bilden är designad så att inget tyg gått till spillo. I dagens textilfabriker stansas stora bitar tyg ut och i tillverkningen försvinner ofta mellan 10 och 20 procent av tyget i spill, det är ungefär lika mycket som luvan på tröjan på bilden. Med tanke på hur många luvtröjor som tillverkas blir det mycket tyg som slängs helt i onödan. Skulle ett par specialbeställda jeans skilja sig från ett par köpta på en stor klädkedja?

3 2. Material På andra trappavsatsen börjar materialdelen med bomull och polyester, materialdelen fortsätter sedan ner till nästa avsats med ull och viskos. En stor del av ett plaggs miljöpåverkan avgörs av materialvalet. Kläder kan vara gjorda av både naturfibrer och konstfibrer. Naturfibrer kommer antingen från växtriket, till exempel bomull och lin, eller från djurriket, till exempel silke eller ull. Konstfibrer är just konstgjorda fibrer. Regenererade fibrer är ett exempel på konstfibrer som är utvunnet ur ett naturmaterial, oftast trämassa från gran. Där är viskos och lyocell vanliga exempel. Syntetfibrer skapas på rent kemisk väg och är en slags plast, och kommer alltså från olja. Det vanligaste exemplet är polyester. Bomull Ett podie med olika stadier av bomull, från bomullsfrö och planta till bomullspads, tops och tamponger. Bomull är det allra vanligaste materialet i våra kläder, nästan hälften av alla textilier är tillverkade av bomull. Bomull odlas på varma platser men kräver också stora mängder vatten. Det gör att det ofta är brist på vatten i områden där det odlas mycket bomull. Bomullsplantan är känslig för skadedjur och måste besprutas. Det förorenar miljön och gör många som arbetar på plantagen sjuka. Arbetsvillkoren är ofta dåliga och i många länder är det fortfarande ett problem att barnen plockar bomull istället för att gå i skolan. Det finns ekologisk bomullsodling och då får varken kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel användas. Bara en enda procent av all bomullsodling i världen är ekologisk och det går åt lika mycket vatten. Det går att hitta kläder som delvis är gjorda av återvunnen bomull, men i dag är det svårt att tillverka plagg i helt återvunnen bomull eftersom fibrerna blir för svaga. Det sker mycket forskning på det här området som pekar på att det kan vara möjligt inom några år. Bomull är ett material som är lätt att färga, lätt att tvätta och skönt mot kroppen. Gillar du plagg i bomull ska du försöka köpa ekologisk eftersom det är mycket bättre för miljö och människor. Också återvunnen bomull är ett bra alternativ. Det går åt cirka 1 kg kemikalier och 6000 liter vatten för att tillverka en t-shirt i bomull. Polyester En oljedunk med vad som föreställer svart olja hänger från taket med uppmaningen Följ med oljan ner och se den bli till tyg. Vi gör mer och mer kläder i plastmaterial där polyester är det vanligaste. De här materialen kallas syntetmaterial och är alltså gjorda av en slags plast som utvinns ur olja. Inte så klimatsmart. Det går åt mycket energi och kemikalier för att omvandla olja till textilfibrer och när polyester färgas krävs höga temperaturer. Syntetmaterial är inget vidare bra, varken vid industrins framställning eller när vi tvättar kläderna hemma. Kemikalier och plastpartiklar läcker ut i vattendrag och påverkar både djur och växter. Visserligen går det att återvinna plast och polyester kan tillverkas av till exempel gamla PET-flaskor. Återvunnen polyester är såklart alltid bättre än ny eftersom det inte har använts någon råolja. Andra vanliga syntetmaterial är akryl, nylon, elastan, polypropen, polyamid. FLEECE: Är oftast gjord av polyester, alltså plast, och varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar mer än små, små plastpartiklar med gifter som följer med sköljvattnet ut i naturen. Det är sex till sju gånger mer plastpartiklar än annan polyester

4 släpper ut. Partiklarna är för små för att fångas upp i reningsverken och går rakt ut i havet. Där äter djurplankton upp dem och på sikt riskerar det att försämra djurens livskraft och fortplantningsförmåga. Viskos och Lyocell Viskos tillverkas av cellulosa som kommer från gran eller andra träd. Cellulosan från veden blir en mjuk massa som spinns till fibrer. För att lösa upp den hårda trämassan går det åt mycket kemikalier som kan vara farliga både för de som jobbar med dem och för miljön. Det går åt ungefär 5,5 kilo kemikalier för ett kilo färdigt tyg. Det krävs också mycket vatten för att tillverka viskos. Viskos finns ofta i skjortor och klänningar och spås att bli ett viktigt material i framtiden, inte minst för Sverige som har så mycket skog. Lyocell är som en schysstare variant av viskos. Lyocell tillverkas också av trä, men på ett mer miljövänligt sätt. Kemikalierna används istället i ett slutet system och lösningsmedlet är organiskt. Lyocell är en relativt ny fiber som ibland kallas Tencel. Tips: köp lyocell istället för viskos det är bättre för miljön! Ull Fårull är den vanligaste ullen i våra kläder. Alpackaull från lamadjuret alpacka och angoraull från kaniner är andra exempel. Djuren klipps och ullen spinns till garn eller tråd. Ull har många goda egenskaper som att den är varm och naturligt brandsäker. Fårull innehåller ett naturligt fett som heter lanolin. Det skyddar mot smuts, men det är svårt för reningsverken att ta hand om fettet när ull produceras i stor skala. Miljöbelastningen varierar beroende på i vilket land fåren hålls, men jämfört med många andra material är ull relativt miljövänligt. Djurhållningen kan vara ett problem och vissa typer av får avlas mycket hårt för att ge mer ull, till exempel merinofåret. Djuren får så mycket ull att de drabbas av parasiter och måste besprutas med kemikalier. Rapporter om vanvård av får är inte heller ovanliga, särskilt i storskalig produktion. Fråga gärna efter ekologisk ull när du köper. Hår och ull från alla sorters djur har använts i tusentals år. Människohår har till exempel använts för att förstärka stickade vantar och sockor. I vissa delar av Sverige har människohår också använts för att göra smycken. Podiet Gissa materialet : Stoppa in handen i hålen, känn på ursprungsråvaran och gissa vilket textil material som kan tillverkas av råvaran. Lyft tygbiten under och hitta rätt svar. Info om de tillkommande materialen i podiet: Lin: Tyg av lin kallas linne. Lin kommer från stjälken på linblomman. Det är ett slitstarkt, men ganska styvt tyg. Förr var det vanligt till dukar och sängkläder. Att tillverka lin är en lång process. Lin odlas i relativt kalla länder, därför är risken för skadeinsekter inte så stor. Men inom konventionell odling används ogräsmedel. Då vattenrötas linet också oftast, det kan göra att stora mängder syreförbrukande ämnen hamnar i vattnet. Jämfört med många andra material som bomull eller syntetmaterial är lin bättre för miljön. Silke: Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och

5 vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen, men det finns ekologisk tillverkning och där dör inte pupporna. Podiet Vad innehåller din tröja? Nu när vi gått igenom de vanligaste materialen är det dags att se efter vad vi själva har på oss. Sätt en klisterlapp på podiet! Kanske framgår det vilket material som var vanligast hos tidigare besökare? Hur många var det som hade tröjor i enbart ett material? Hur många hade tröjor med materialblandningar? Minns ni vad som var viktigt i designteorin Cradle to Cradle? Många olika material i samma tröja gör den till exempel svår att återvinna eftersom fibrerna måste skiljas från varandra. Det här är ett av problemen som forskarna brottas med för att få till en storskalig återvinning av textil. 3. Textilproduktion: Lön och villkor I den här delen av utställningen har vi kommit till produktionen av ett plagg. Någon odlar bomullen, tillverkar och färgar tyg och syr ihop plagget. Vem betalar högst pris för våra billiga kläder? Sömmerskorna från Kambodja Vid trappfoten möter vi en stor fotovägg där kambodjanska sömmerskor berättar sina historier. Bland fotona sitter en spegel där besökaren kan placera sig själv bland sömmerskorna och fundera på hur det skulle vara att leva under samma förhållanden. Gnel Kimly, 29 år Gnel har jobbat som sömmerska i elva år. Hon har ofta ont i magen eftersom hon inte har råd att köpa bra mat, men hon har inte råd att gå till läkare. Hon oroar sig för de flickor som börjar arbeta i klädindustrin redan när de är 14 år, eller till och med yngre. Sina lediga dagar tillbringar hon i det lilla rum som hon delar med fem andra sömmerskor. Mourng Chanthorn, 27 år Mourng har sex års erfarenhet av att arbeta som sömmerska. Hon drömmer om att en gång ha en liten ateljé och att sy bröllopsklänningar. Hon vill gärna driva den med sin syster, som har ett påfrestande arbete som strykerska på en klädfabrik. Mourng börjar arbetet klockan sju på morgonen och jobbar mycket övertid. Från klockan tolv och fram till nio på kvällen får hon ingen rast. Nget Sokvann, 28 år Nget har arbetat i sju år, men den låga lönen gör det nästan omöjligt för henne att både försörja sig själv och skicka pengar till familjen. Ändå måste hon bidra till sin yngre systers utbildning och betala för vården av sin sjuka mor. Hon har vant sig vid yrsel och huvudvärk när hon arbetar, men säger att hon måste kämpa. Hon drömmer om att kunna vara hemma hos familjen och ta hand om dem och gården.

6 Nop Nimol, 24 år Nop flyttade till huvudstaden Phnom Penh och började arbeta som sömmerska när hon var 16 år. Hon önskar att hon kunde brodera kläder i stället för att tvingas arbeta övertid i den extremt varma och bullriga fabriken. På lediga dagar orkar hon inget annat än att ligga och vila. Hon drömmer om att en dag kunna köpa ett litet hus där hon kan bo med man och ett par barn, men är rädd att det kommer förbli en dröm. Om Sarorn, 22 år Om var bara 14 år när hon tvingades börja arbeta som sömmerska för att tjäna pengar och hjälpa till att försörja sin familj. Hon arbetar sex eller sju dagar i veckan. Varje dag reser hon en och en halv timme på en lastbil till fabriken i huvudstaden, och sedan lika länge tillbaka efter en lång dag. Om hoppas att företaget ska höja minimilönen så att hon slipper arbeta så mycket övertid. On Phoun, 38 år On arbetar mycket övertid. Trots att hon har lärt sig att leva sparsamt är det nästan omöjligt att spara några pengar. Ju mer hon arbetar, desto lättare blir hon sjuk och kostnaderna för mediciner gör att hon blir skuldsatt och måste jobba ännu mer. Som de flesta sömmerskor vilar hon när hon är ledig. Ibland är hon till och med så utmattad att hon inte orkar laga mat. Pov Sophar, 25 år Pov började arbeta när hon var 19 år, då flyttade hon till huvudstaden och hon saknar sin familj. Hon skulle vilja bo nära dem och brodera kläder istället för att sy i en het fabrik upp till tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan. Ibland får hon inte ens ta toalettpaus och hon måste arbeta stående under hela skiftet. Hon hoppas träffa en man som kan rädda henne från fabriksarbetet, men undrar var hon ska kunna träffa honom. Sina lediga dagar är hon bara hemma i sitt rum. Text och foto: 2013 Steffi Eckelmann ( Ett drägligt liv Skylten visar en t-shirt vars pris är uppdelat på alla de aktörer som är med och tar fram den. Det är tydligt var de största påslagen görs. Många klädföretag klappar sig själva på axeln för att de kräver att arbetarna i deras fabriker får minimilön. Men det är inte alls säkert att en minimilön räcker ens till det nödvändigaste. Minimilön kallas den lägsta lönen som en arbetsgivare får ge enligt lagen. Den bestäms av de som styr landet och det är alltså olagligt att ge mindre i lön än så. Problemet är att minimilönen ofta inte går att leva på, så att kräva att arbetsgivarna ska följa lagen räcker alltså inte alltid för att arbetarna ska kunna leva drägliga liv. Levnadslön är en lön som går att leva på. Den ska räcka till mat för hela familjen, till hyra, att ha råd med sjukvård, kläder, transport till jobbet och utbildning för barnen. Dessutom ska en levnadslön räcka till ett litet sparande om något oväntat händer. Du ska inte behöva jobba övertid för att nå upp till levnadslönen, 48 timmar räknas som en normal arbetsvecka. Hur mycket pengar en levnadslön innebär skiljer sig mellan olika

7 länder, men kraven på vad en levnadslön ska räcka till är alltid de samma. Det är stor skillnad mellan minimilön och levnadslön i många länder. I Kambodja till exempel är minimilönen runt 700 kronor, bara en fjärdedel av en levnadslön som är ungefär 2800 kronor i månaden. Vad skulle du välja bort om du var tvungen att välja mellan mat, hyra, sjukvård, kläder på kroppen, transport till jobbet eller utbildning till barnen? Världskartan Mittemot fotoväggen är en världskarta upphängd. Be besökarna se efter på lapparna i sina kläder var de är tillverkade, sätt sedan en klisterlapp på landet på världskartan. Hur tycker ni fördelningen på t-shirten borde vara? Vems ansvar är den skeva fördelningen? Konsumenters, företags, politikers, textilfabrikers etc? 4. Textilproduktion: Färgning och kemikalier Längre in i utställningslokalen står ett färgbord med glasburkar och ett infärgat lakan som hänger från en klädlina. Bilderna på bordet föreställer ån Viskan som rinner genom Borås. På 60-talet fanns en stor textilindustri i Borås, första bilden visar hur ån kunde se ut när fabrikerna färgade tyg rött. Andra bilden en ren å, utan föroreningar. Utsläppen sker nu på andra platser, långt från Sverige. För att plagget ska få det utseende som önskas bleks, färgas och tvättas tyget. Då används en massa kemikalier. På 1960-talet tillverkades nästan alla våra kläder i Sverige och våra stora textilfabriker släppte ut kemikalierester från bland annat blekning och färgning här. Än i dag finns det gifter som krom, kvicksilver och DDT kvar i sjöar och vattendrag runt fabrikerna, men textilproduktionen har flyttat till länder långt bort från oss där arbetskraften är billigare. I dag är det floder som Ganges, Mekong och Gula floden som förorenas istället. För användningen av farliga kemikalier har inte blivit mindre. Värst drabbar det här förstås arbetarna som tillverka våra kläder och miljön där de produceras, men vissa kemikalier finns också kvar i kläderna när vi köper dem. Det innebär att vi utsätts för kemikalier mot huden nästan hela tiden. Även om det är små mängder som sitter kvar, vet ingen säkert hur alla kemikalier som finns runtom oss påverkar i längden. Bäst är att välja miljömärkta textilier och om det går är det bra att undvika impregnerade, flamskyddade och antibakteriellt behandlade kläder. Kom också ihåg att tvätta nya kläder innan du använder dem första gången! 5. Textilkonsumtion: hållbar Konsumtion och användning Utställningens avslutande del tar fasta på vad vi som konsumenter kan göra för att påverka. Mycket av ett plaggs miljöpåverkan avgörs i slutfasen av dess livscykel, t ex när vi tvättar våra plagg och när vi inte längre vill ha dem kvar i garderoben.

8 Måste du Tvätta? Från tvättlinan hänger två skyltar som berör vår tvätt av kläder. En stor del av plaggets totala miljöpåverkan sker när vi tvättar, stryker och torkar våra kläder. Och här finns det mycket vi kan göra. Måste du tvätta? Ofta tvättar vi helt i onödan. Om du använt ett plagg bara en dag eller några timmar brukar det räcka att hänga ut det på vädring, särskilt för naturmaterial. TIPS: En liten fläck på tröjan betyder inte att du måste tvätta hela plagget, tvätta bara fläcken. När du måste tvätta: Använd miljömärkt tvättmedel och ta inte för mycket. Tvätten blir inte renare av mycket tvättmedel, det blir bara svårt att skölja ur allt och tvättmedelsrester fastnar i plaggen. Tvättar du i en gammal tvättmaskin så fyll maskinen. Nyare tvättmaskiner brukar själva väga tvätten och avgöra hur mycket vatten som behövs. Lufttorka istället för att använda tumlare eller torkskåp om du har möjlighet. TIPS: Om du vill spara energi, inte har något strykjärn eller bara är lat kan du hänga in plagget på en galge i badrummet när du duschar. Ångorna kommer att göra plagget slätare. Sköljmedel är en riktig miljöbov. Det innehåller en massa kemikalier som åker ut tillsammans med avloppsvattnet. Vissa plagg kan till och med skadas av sköljmedel, till exempel förlorar många träningskläder, sin förmåga att andas och absorbera fukt och handdukar får sämre uppsugningsförmåga. Är du rädd för styva jeans kan du prova att ha lite ättika i stället för sköljmedel. Billigt och miljövänligt. När syntetplagg, som exempelvis fleece, tvättas släpper tyget ifrån sig små, små plastpartiklar som våra reningsverk inte klarar av att ta hand om. Dessa mikroplaster hamnar därför i sjöar och hav där de påverkar djur och växter. Varje gång ett fleeceplagg tvättas lossnar nästan plastpartiklar som äts av djurplankton, som äts av fiskar. Det kan påverka djurens livskraft och fortplantningsförmåga och ingen vet hur det i längden påverkar oss. Konsumenttestet På golvet finns ett antal frågor där du kan testa om du måste köpa nytt. Testa dig själv, behöver du fler kläder och går det isåfall att införskaffa på andra sätt än att köpa nyproducerat? Genom att svara ja eller nej på frågorna på golvet och följa svaren får du tips på vad du kan göra för att bli en mer hållbar modekonsument. Vad kan du göra - prispallen På väggen finns en prispall med tre placeringar och sex skyltar med olika sätt att använda sin konsumentmakt. Vad gör du helst? Placera skyltarna på prispallen. Reflektera tillsammans: o Kom ni på fler sätt att förnya garderoben utan att köpa nytt? o Hade ni olika prioriteringar på prispallen? Kan ni komma på något mer vi kan göra?

9 6. Textilkonsumtion: återanvändning och Återvinning På ett podie står två provdockor klädda i kläder av papper. Bakom dem hänger en tvättlina med en skylt om plaggets slutfas, när vi inte längre vill ha kvar det. Plaggen är gjorda av papper. Inte så hållbart? Kanske är det just vad det är. Det något uttjatade slit-och-släng-begreppet har blivit köp-och-släng. Kläder omsätts i en sådan hastighet att en genomsnittlig t-shirt används i två år och den nya tröjan vi köper till helgens fest har vi tröttnat på redan till måndagen. Men skulle vi kunna fortsätta konsumera som vi gör och istället göra det snabba modet hållbart? Papper är ett exempel på vad som skulle kunna bli framtidens material. Papper går att återvinna, dessutom många gånger. Och papperskläder är ingen ny uppfinning; i 60-talets USA var det ett enkelt, roligt och billigt alternativ för den som dessutom ville slippa tvätta. Alla plagg är nog inte lämpade, men kanske skulle vi spara energi och resurser på att tillverka partyblåsan i papper istället? När du har tröttnat Idag har vi inget fungerande system för återvinning av textila fibrer i stor skala, men det forskas väldigt mycket på området och förhoppningsvis kommer det vara lika självklart som att återvinna plast, papper och glas inom en snar framtid. Oavsett är det viktigt att vi ser till att kläderna får ett så långt liv som möjligt innan de kasseras. Laga - Sy i en knapp eller fodra om hos skräddare till exempel. Gör något nytt - Jeans kan bli shorts, en t-shirt kan bli ett linne, en tygpåse eller trasor. Bara din fantasi sätter gränser. Skänk - Hela och rena plagg lämnar du bäst till organisationer som jobbar med insamling. Det finns också butiker som tar emot kläder du tröttnat på. Eller kanske vill en kompis eller ett syskon ärva? Återvinning - Är det trasigt kan det lämnas in på vissa återvinningscentraler som samarbetar med forskning på återvinning. Vissa butiker tar emot trasiga kläder som sedan skickas till fabriker för att bli isoleringsmaterial. Sista utvägen - Soppåsen för enstaka plagg, eller grovsopor om det är flera eller större kläder. Hur länge använder du kläder innan du tröttnar? Hur brukar du göra med kläder du inte längre vill ha? Skulle du kunna ändra på ditt beteende för att bättre ta tillvara på kläderna? Till sist Bidra gärna med några stygn på stafettbroderiet som har följt med utställningen på 15 orter runt om i Sverige, från Malmö i söder till Kalix i norr. Vill du veta mer eller bara säga hej!? Maila oss på stilmedveten@sverigeskonsumenter.se eller kontakta oss på Instagram på Facebook Vi hörs!