BOKSLUT 2003 PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET

Transkript

1 ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK ABP BOKSLUT 2003 Andelsbankernas Centralbank Abp Postadress: PB 308, Helsingfors Besöksadress: Industrigatan 1b, Helsingfors Telefon: (09) 4041, telefax: (09) Internetadress: e-postadress: PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET Bokslutet för Andelsbankernas Centralbank Abp () och dess koncern har upprättats och ställts upp i överensstämmelse med bokföringslagen och kreditinstitutslagens bestämmelser, finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kreditinstitut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens föreskrifter. INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA Andelsbankernas Centralbank Abp:s () ordinarie bolagsstämma hålls i Finlandiahuset den 31 mars 2004 klockan I utdelning föreslår direktionen 1,60 euro/aktie på aktierna i serie A och 1,55 euro/ aktie på aktierna i serie K. Utdelningen, som fastställs av bolagsstämman, betalas till aktieägare som på den av direktionen fastslagna avstämningsdagen för utdelningen den 5 april 2004 är registrerade i Finlands Värdepapperscentral Ab:s ägarförteckning. För bolagsstämman föreslås att utdelningen betalas efter avstämningstidens utgång den 14 april 2004.

2 2

3 INNEHÅLL Direktionens verksamhetsberättelse 4 Rörelseresultat och ekonomisk ställning 4 Resultat 4 Omslutning 5 Poster utanför balansräkningen 6 Kapitaltäckning 6 Riskposition 7 Solidariskt ansvar 14 Insättar- och investerarskydd 14 Förändringar i koncernstrukturen 14 Förberedelser för IAS/IFRS-standarderna och de nya kapitaltäckningsreglerna 14 s utsikter 16 Moderbanken 16 Aktiekapital och aktieslag 17 Aktieägare 17 Filialen i Stockholm och representationskontoren 18 Ledande organ 18 Direktionen 18 Principer för upprättandet av bokslutet 19 Principer för riskhanteringen 23 s resultaträkning 33 s balansräkning 34 Tidsserier för koncernen s resultaträkning 37 s balansräkning 38 Noter till bokslutet 40 Formler för nyckeltalen 56 Direktionens förslag till behandling av de utdelningsbara medlen 57 Revisionsberättelse 58 Förvaltningsrådets utlåtande 59 3

4 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE RÖRELSERESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING RESULTAT s rörelsevinst ökade till 174 miljoner euro (96) 1. Resultatet förbättrades av försäljningen av aktier i OP-Livförsäkrings Ab (tidigare Livförsäkringsaktiebolaget Aurum) i februari, vilket hade en resultatinverkan på 53 miljoner euro, samt försäljningen av aktiestocken i Kiinteistö Oy Aleksi-Hermes i december, vilket förbättrade rörelsevinsten med 11 miljoner euro. Under jämförelseperioden hade OP-Livförsäkrings konsoliderade resultat en negativ inverkan på 20 miljoner euro. Å andra sidan förbättrade s investeringar i aktier i Pohjola-Gruppen Abp då rörelsevinsten med 10 miljoner euro. I resultaträkningen bokfördes försäljningsvinsten på 59 miljoner euro på aktierna i OP-Livförsäkrings Ab bland övriga rörelseintäkter. Bolagets konsoliderade resultatandel var i januari 6 miljoner euro negativ och den bokfördes på resultatposten "Andel av vinst eller förlust i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden" i resultaträkningen. Efter affären är OP-Livförsäkrings Ab inte längre s intresseföretag och det konsolideras inte längre i koncernens bokslut. Rörelsevinsten för basrörelsen, som består av s fyra affärsområden, var 131 miljoner euro (119). Rörelsevinsten minskade inom Detaljistbanksrörelsen, men förbättrades inom alla andra affärsområden. Avkastningen på eget kapital var 18,5 procent (10,0) och resultatet per aktie 2,66 euro (1,34). Kostnaderna i relation till intäkterna var 45 procent (56). Utan inverkan av försäljningen av aktierna i OP-Livförsäkrings Ab var relationen 55 procent och avkastningen på eget kapital 13,0 procent. s mål på lång sikt för kostnads- 1 Inom parentes står jämförelsetalet för år För resultaträkningstal och andra tal av kumulativ typ används talet för januari december För balansräkningstal och andra tal av tvärsnittstyp används talet vid den föregående bokslutstidpunkten ( ). s resultatutveckling, Förändring, Milj. % Intäkter (inkl. provisionskostnader) Kostnader (exkl. provisionskostnader) Kreditförluster och nedskrivningar 7-2 Andel av vinst eller förlust i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden Rörelsevinst intäktsrelationen är 55 procent och för avkastningen på eget kapital 14 procent. Efter bokslutsdispositioner, skatter och minoritetsandel var koncernens rörelsevinst för räkenskapsåret 126 miljoner euro (62). FINANSNETTO OCH NETTORESULTAT AV AKTIEHANDEL Finansnettot hölls på samma nivå som året innan och var 161 miljoner euro. Nettoförlusten från handeln med fordringsbevis var 15 miljoner euro (-17). Finansnettot utan finansnettot för Treasury var 120 miljoner euro (118). Resultatet som bokförts för Treasury i koncernens finansnetto och i nettoresultatet av handeln med fordringsbevis som ingår i nettoresultatet av värdepappershandeln var totalt 26 miljoner euro (25). Nettoresultatet av aktiehandeln var 6 miljoner euro (4). Intäkterna ökade särskilt av försäljningsvinsten på 2 miljoner euro för försäljningen av Opstocks aktier i OMHEX. I jämförelseperiodens siffra ingår 2 miljoner euro i intäkter från Pohjola-aktierna. De oregistrerade värdestegringarna för noterade aktier uppgick vid slutet av året till 26 miljoner euro (3). Tillväxten berodde i huvudsak på s aktier i OMHEX. 4

5 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVRIGA INTÄKTER Dividendintäkterna uppgick till 9 miljoner euro (13). I intäkterna för år 2003 ingår en extra utdelning på knappt 4 miljoner euro från HEX Abp och i jämförelseperiodens intäkter en utdelning på 7 miljoner euro på aktier i Pohjola. Nettoresultatet av valutaverksamheten minskade till 6 miljoner euro (7). De med provisionskostnaderna justerade provisionsintäkterna ökade med drygt en femtedel till 66 miljoner euro (55). Tillväxten härrörde främst från utlåningen, betalningsrörelsen och värdepappersemissionerna. Provisionerna från förmedlingen av värdepapper minskade däremot. Provisionsintäkter (netto) Förändring, Milj. % Utlåning Betalningsrörelse Värdepappersförmedling Värdepappersemission 5 1 Förmögenhetsförvaltning Garantier Övriga provisionsintäkter Totalt De övriga rörelseintäkterna uppgick till 90 miljoner euro (19). Tillväxten förklaras av försäljningsvinsten på aktier i OP-Livförsäkrings Ab och försäljningen av aktiestocken i Kiinteistö Oy Aleksi-Hermes. KOSTNADER Kostnaderna exklusive provisionskostnaderna ökade med 7 procent till 139 miljoner euro (130). Administrationskostnaderna ökade med 7 procent till 103 miljoner euro (96). Av dessa stod personalkostnaderna för drygt hälften. De ökade med 9 procent, vilket berodde på det ökade antalet anställda, de höjda lönerna och lönebikostnaderna. Koncernföretagen hade under rapportåret i genomsnitt anställda (1 117). Vid slutet av året uppgick antalet anställda till (1 092). KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR Nya kredit- och garantiförluster samt riktade kreditförlustreserveringar bokfördes totalt för knappt 6 miljoner euro (6). Summan av återförda kreditförluster och upp- lösta riktade kreditförlustreserveringar uppgick till 3 miljoner euro (8). Kredit- och garantiförlusternas nettoresultatinverkan var således 2 miljoner euro negativ (2 positiv). innehar 19 procent av aktierna i fastighetsinvesteringsföretaget Oy Realinvest Ab. skrev ner värdet av sina aktier i Realinvest med 4 miljoner euro så att det bättre motsvarar andelen av värdet av innehavet. ANDEL AV VINST ELLER FÖRLUST I INTRESSEFÖRETAG Andelen av vinsten eller förlusten i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden var 3 miljoner euro negativ (-17). Andelen av resultatet för januari i intresseföretaget OP-Livförsäkrings Ab som konsoliderades före försäljningen av aktierna visade en förlust på 6 miljoner euro (-20). Andelen av OP-Hembanken Abp:s resultat var 2 miljoner euro (1) och andelen av de övriga intresseföretagens resultat var totalt en miljon euro (1). OMSLUTNING Omslutningen uppgick vid slutet av året till 14,8 miljarder euro (12,7). s Förändring, omslutning, Milj % Kreditstock Fordringar på kreditinstitut Fordringsbevis Övriga aktiva Aktiva Inlåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut och centralbanker Skuldebrev emitterade till allmänheten Övriga passiva Eget kapital Passiva KREDITGIVNING Kreditstocken inklusive leasingobjekten växte med knappt 10 procent till 7,4 miljarder euro. Inom Företagsbanksrörelsen var ökningen 7 procent och inom Detaljistbanksrörelsen 17 procent. Kreditstocken stod för hälften av omslutningen. De oreglerade fordringarna och nollräntefordringar- 5

6 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE na uppgick vid årets slut till 18 miljoner euro (16). Deras andel av kredit- och garantistocken var 0,2 procent (0,2). De riktade kreditförlustreserveringarna, som minskar fordringarna, uppgick vid slutet av rapportåret till totalt 25 miljoner euro (27). Fordringarna på kreditinstitut i huvudsak på andelsbanker ökade till 2,7 miljarder euro (1,8). Andelsbanksfordringarna växte med 0,6 miljarder euro. Kreditinstitutsfordringarnas andel av omslutningen var en knapp femtedel. ÖVRIGA PLACERINGAR Koncernföretagens andra aktier än aktier i fastighetsbolag uppgick vid slutet av året till 119 miljoner euro (150). De minskade främst till följd av försäljningen av aktierna i OP-Livförsäkrings Ab. Nedskärningen av fastighetsinnehavet fortsatte under rapportåret. Bokföringsvärdet för fastigheter och aktier i fastighetssammanslutningar minskade till 113 miljoner euro (159). Kapitalet uppbundet i fastighetsinnehav minskade till 131 miljoner euro (182). Kapitalet uppbundet i fastigheter i eget bruk utgjorde 40 miljoner euro (42). Det i fastighetsinnehav uppbundna kapitalets andel av omslutningen var knappt en procent. Dessutom uppgick innehaven i fastighetsinvesteringsföretag till 27 miljoner euro. FINANSIERING Inlåningen från allmänheten ökade med 6 procent till 2,0 miljarder euro (1,9). Inlåningens andel av omslutningen var 14 procent. Skulderna till kreditinstitut och centralbanker ökade till 4,8 miljarder euro (4,2). Merparten av dessa skulder var andelsbankernas insättningar i. Andelsbankernas insättningar i hölls på samma nivå som vid slutet av året innan, dvs. 3,2 miljarder euro. Skulderna till Finlands Bank steg till 1,2 miljarder euro (0,6). Skulderna till kreditinstitut och centralbanker utgjorde 33 procent av omslutningen. Skuldebreven emitterade till allmänheten ökade med 4,8 miljarder euro (4,1). Masskuldebrevens andel av ökningen var cirka 0,5 miljarder euro och bankcertifikatens 0,2 miljarder euro. Dessa skulder stod för 32 procent av omslutningen. De efterställda skulderna låg på samma nivå som vid slutet av året innan, dvs. 0,4 miljarder euro. Finansinspektionen beviljade i oktober tillstånd att på förhand återköpa ett perpetuallån på 10 miljoner USD, som ingår i bankens supplementära kapital. Av lånet hade hälften återköpts vid slutet av året. EGET KAPITAL Det egna kapitalet uppgick vid slutet av året till 733 miljoner euro (633). Det utdelningsbara egna kapitalet uppgick till 146 miljoner euro. POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN Garantierna och de andra åtagandena utanför balansräkningen ökade till 3,6 miljarder euro (3,2), vilket till största delen berodde på de outnyttjade kreditarrangemangen som ökade till 2,1 miljarder euro (1,6). Garantierna och garantiansvaren minskade till 1,1 miljarder euro (1,2). Värdet av de underliggande tillgångarna för derivatkontrakt steg till 149 miljoner euro (121). KAPITALTÄCKNING Kapitaltäckningen var 11,0 procent. Primärkapitalrelationen var 7,0 procent, vilket följer målnivån på sikt. De riskvägda förbindelserna ökade med 9 procent. Det primära kapitalet ökade med 58 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst har minskats med utdelningsandelen enligt direktionens förslag. Det supplementära kapitalet Milj Kapitalbas Primärt kapital Supplementärt kapital Avdrag *) Totalt Riskvägda fordringar, investeringar och åtaganden utanför balansräkningen Kapitaltäckning, % 11,0 11,1 Primärkapitalrelation, % 7,0 7,0 *) På basis av Finansinspektionens undantagstillstånd i enlighet med 75 5 mom. kreditinstitutslagen har investeringarna på 7 miljoner euro i följande av Venture Capital Ab förvaltade kapitalfonder inte avdragits från kapitalbasen: Promotion Equity I Ky, Promotion Capital I Ky, Promotion Rahasto II Ky och Promotion Bridge I Ky. 6

7 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE hölls på så gott som samma nivå som vid slutet av året innan. Kapitaltäckningen var 12,8 procent vid slutet av år 2001, 11,4 procent vid slutet av år 2000 och 12,5 procent vid slutet av år OP-gruppens kapitaltäckning steg till 15,4 procent från 15,2 procent vid slutet av år Motsvarande tal var 15,1 procent år 2001, 13,7 procent år 2000 och 12,4 procent år RISKPOSITION RISKBÄRKRAFT Riskbärkraften följde vid slutet av år 2003 målnivån på 7 procent, trots att de riskvägda förbindelserna ökade med 9 procent från året innan. Riskhanteringen och styrningen beskrivs i detalj på sidorna i bokslutet. KREDITRISKPOSITION I granskningen av kreditriskerna iakttas utvecklingen av de totala åtagandena och kundernas kreditvärdighet. Med de totala åtagandena avses det totala beloppet av fordringar som är utsatta för kreditrisk och poster utanför balansräkningen. I de totala åtagandena ingår både ränta och kapital med avdrag för riktade kreditförlustreserveringar. Vid slutet av år 2003 uppgick koncernens totala åtaganden till 18,2 miljarder euro, vilket är 19 procent mera än ett år tidigare. Fordringarna på allmänheten och offentliga samfund stod för mer än 40 procent av de totala åtagandena. De ökade under året med 0,8 miljarder euro, dvs. 12 procent. Fordringarna på kreditinstitut och fordringsbevisen stod tillsammans för en dryg tredjedel av de totala åtagandena. DE TOTALA ÅTAGANDENA I kundgrupperingen av totala åtaganden räknas inte endast bostadssammanslutningar utan också åtagandena i branschen för förvaltning av bostäder och bostadsfastigheter till icke vinstsyftande samfund. Till denna del avviker kundgrupperingen från myndighetsrapporteringens sektorindelning, där bostadssammanslutningarna ingår i företagsåtagandena. Den största kundgruppen var företagskunderna, vilkas andel av de totala åtagandena var 36 procent. Företagskundernas åtaganden bestod i huvudsak av krediter och garantier. Företagskrediternas tillväxttakt avtog jämfört med år År 2003 ökade företagsåtagandena med 0,4 miljarder euro, dvs. 6 procent. Företagsåtagandenas struktur granskas mera ingående under rubriken företagsåtaganden. De finansiella institutens och försäkringsbolagens andel av de totala åtagandena uppgick vid slutet av år 2003 till 4,7 miljarder euro, dvs. 26 procent. Fordringarna på kreditinstitut och centralbanker växte betydligt jämfört med läget vid slutet av år I de finansiella instituten och centralbankerna ingår också fordringar på centralbanker. Åtagandena för de finansiella instituten och försäkringsbolagen bestod i huvudsak av depositioner till finansiella institut och placeringar i fordringsbevis som finansiella institut och försäkringsbolag emitterat. Motparter med en rating på minst A3 enligt Moody s kreditvärdighetsklassificering har en andel av De totala åtagandena specificerade Mrd. % Mrd. % Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 7,6 42 6,8 44 Fordringar på kreditinstitut och centralbanker 3,6 20 1,9 12 Fordringsbevis 2,9 16 3,3 22 Outtagna krediter och oanvända limiter 2,3 13 1,7 11 Garantier och remburser 1,2 7 1,1 7 Derivatkontrakt 0,1 1 0,1 1 Övriga poster utanför balansräkningen 0,5 3 0,4 3 Totalt 18, ,3 100 De totala åtagandena per motpart Mrd. % Mrd. % Företag 6,6 36 6,3 41 Finansiella institut och försäkringsbolag 4,7 26 3,5 23 Andelsbankerna och ABC-företag 2,5 14 1,8 12 Privatkunder 2,1 12 1,7 11 Icke vinstsyftande 1,6 9 1,3 8 Offentliga samfund 0,6 3 0,7 5 Totalt 18, ,

8 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE de finansiella institutens och försäkringsbolagens åtaganden som överstiger 80 procent. Andelsbankernas och ABC-företagens andel av de totala åtagandena utgjorde 14 procent. Denna kundgrupps åtaganden växte under året med 0,7 miljarder euro till 2,5 miljarder euro. Kreditrisken för andelsbankernas och ABC-företagens åtaganden kan betraktas som synnerligen liten. Privatkundernas relativa andel av de totala åtagandena hölls på samma nivå som året innan. Åtagandena ökade med 0,4 miljarder euro eller 22 procent och uppgick vid slutet av året till 2,1 miljarder euro. Av privatkundernas åtaganden utgjorde 70 procent bostadskrediter. Den kreditrisk som ingår i privatkundernas åtaganden kan betraktas som mycket liten med tanke på att kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder och att avtalen i regel har betryggande säkerheter. Av privatkundernas åtaganden var mindre än 15 procent sådana där de kundvisa åtagandena översteg tvåhundratusen euro. Åtagandena för icke vinstsyftande samfund ökade med 0,3 miljarder euro, dvs. 26 procent, och uppgick vid slutet av år 2003 till 1,6 miljarder euro. Av dessa åtaganden bestod 89 procent av bostadssammanslutningars och allmännyttiga byggföretags åtaganden. Av kundgruppens åtaganden utgjordes 60 procent antingen av åtaganden hos allmännyttiga byggföretag med rating eller av åtaganden hos bostadssammanslutningar som ägdes av kommuner eller städer. De kunder som hör till kundgruppen har oftast också betryggande säkerheter, så den kreditrisk som ansluter sig till icke vinstsyftande samfund kan betraktas som mycket liten. De offentliga samfundens åtaganden var 0,1 miljarder euro mindre än året innan. Merparten av de offentliga samfundens åtaganden på 0,6 miljarder euro bestod av krediter som beviljats kommuner och samkommuner och fordringsbevis som staten emitterat. De offentliga samfundens åtaganden kan betraktas som riskfria. STORA KUNDÅTAGANDEN Som stora kundåtaganden räknas företagskunder, vilkas åtaganden överstiger 10 procent av koncernens kapitalbas. Vid slutet av år 2003 uppgick koncernens kapitalbas till 971 miljoner euro, vilket är 77 miljoner euro mer än ett år tidigare. Beloppet av de stora kundåtagandena uppgick vid slutet av år 2003 till 1,6 miljarder euro, vilket motsvarar 163 procent av koncernens kapitalbas. De stora kundåtagandena bestod av 10 kundkoncerner och deras totala åtaganden utgjorde 24 procent av företagsåtagandena. De stora kundåtagandena sjönk från året innan med 0,6 miljarder euro, eftersom tillväxten i kapitalbasen ledde till att 8 kundkoncerners åtaganden inte längre överskred gränsen på 10 procent. FÖRETAGSÅTAGANDEN Beloppet av åtagandena hos investeringsföretag, dvs. företag i ratingklasserna 1 4 uppgick vid slutet av år 2003 till 2,6 miljarder euro, vilket är 0,1 miljarder euro mindre än vid slutet av år Den relativa andelen för åtagandena hos investeringsföretagen sjönk under året från 43 procent till 40 procent främst på grund av förändringar i ratingen. Andelen för ratingklasserna 5 6 ökade i motsvarande grad med 3 procentenheter. I de övriga ratingklasserna var de relativa förändringarna i åtagandena mindre än en procentenhet. Åtagandena hos företag som hör till de två svagaste ratingklasserna (klasserna 11 och 12) var 13 miljoner euro, dvs. 0,2 procent av företagsåtagandena. Största delen av åtagandena i de två svagaste ratingklasserna var åtaganden hos företag inom metall- eller skogsindustrin. Ratingfördelningen har presenterats på basis av motpartens ratingklasser. I fördelningen har inte beaktats de säkerheter eller garantier som ställts för åtagandena. Av beloppet på 0,7 miljarder euro i oklassificerade företagsåtaganden var en betydande del krediter som beviljats antingen näringsidkare, fastighetsbolag eller små företagskunder. De oklassificerade kundernas ge- Företagsåtagandena per ratingklass S&P Ratingklass motsvarighet Mrd. % Mrd. % 1 2 AAA - A- 0,2 3 0, BBB+ - BBB- 2,4 37 2, BB+ - BB 1,9 29 1, BB- - B+ 1,0 15 1, B - C 0,4 5 0, D 0,0 0 0,0 0 Oklassificerade 0,7 11 0,7 11 Totalt 6, ,

9 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE nomsnittliga åtagande var mindre än euro. Vid finansiering av företag som hör till de bästa ratingklasserna används aktivt kovenanter som tryggar finansiärens ställning. Vid finansiering av företag i de svagaste ratingklasserna minskas risken med säkerheter och garantier. Den största branschens, dvs. metallindustrins, andel av företagsåtagandena var 17 procent. Av metallindustrins åtaganden utgjordes lite mindre än 60 procent av åtaganden hos investeringsföretag. Enligt kreditriskpolicyn för företagskunder får andelen av företagsåtagandena för en enskild bransch högst uppgå till 18 procent. Företagsåtagandena branschvis Bransch Mrd. % Mrd. % Metallindustri 1,1 17 1,0 16 Skogsindustri 0,8 12 0,8 13 Handel 0,8 12 0,6 10 Byggindustri 0,7 11 0,7 11 Övrig industri 0,5 7 0,5 8 Livsmedelsindustri 0,4 7 0,6 9 Annan fastighetsförvaltning 0,4 6 0,3 5 Energiproduktion 0,4 6 0,3 6 Transport och trafik 0,3 5 0,3 5 Tjänster 0,3 5 0,3 5 Datakommunikation och elektronik 0,3 4 0,3 4 Kommunikation och förlagsverksamhet 0,2 3 0,2 3 Övriga branscher 0,3 5 0,3 5 Totalt 6, ,3 100 Företagsåtagandenas fördelning enligt kundens åtaganden Åtagandets belopp Milj. Mrd. % 0 1 1, , , , ,8 12 Totalt 6,6 100 De fyra största branscherna, vilkas relativa andel av företagsåtagandena översteg 10 procent, utgjordes fortfarande av metallindustrin, skogsindustrin, handeln och byggindustrin. De mest betydande förändringarna i branschfördelningen utgjordes av att handelns åta- ganden växte med 0,2 miljarder euro och att livsmedelsindustrins åtaganden minskade med 0,2 miljarder euro. Av företagsåtagandena utgjordes 39 procent av åtaganden med ett belopp på högst 10 miljoner euro. De kundvisa åtaganden som översteg 50 miljoner euro stod för en andel om 30 procent av företagsåtagandena. LÄNDERRISK Beloppet av den sekundära länderrisken, exklusive Finland, var 1,6 miljarder euro vid slutet av år 2003, vilket var 0,3 miljarder euro mer än året innan. Den största delen av länderrisken består av depositioner till utländska banker och placeringar i utländska masskuldebrevslån. Finansieringen av handeln och betalningsrörelsen hade små andelar av länderrisken. Andelen för åtagandena i de två bästa länderriskgrupperna 1 2 av den sekundära länderrisken var 96 procent, medan den ett år tidigare var 98 procent. Den sekundära länderrisken för Kina, som hör till länderriskgrupp 2, var 28 miljoner euro vid årsskiftet. Under år 2003 ökade proportionellt sett mest den sekundära länderrisken för grupp 4, som främst består av länderriskerna för Turkiet, Brasilien och Ryssland. Den sekundära länderrisken per länderriskgrupp s länder- Moody s riskgrupp motsvarighet Milj. % Milj. % Grupp 1 Aaa Grupp 2 Aa1 - A Grupp 3 Baa1 - Baa Grupp 4 Ba1 - B Grupp 5 Caa1 - C Totalt 6, ,3 100 FÖRFALLNA BETALNINGAR OCH PROBLEMKREDITER Beloppet av förfallna betalningar uppgick vid slutet av december 2003 till 13 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro större än ett år tidigare. De förfallna betalningarnas andel av kredit- och garantistocken uppgick till 0,2 procent, dvs. andelen var lika stor som ett år tidigare. De oreglerade fordringarna och nollräntefordringarna ökade med 2 miljoner euro och uppgick vid slutet av år 2003 till 18 miljoner euro. De oreglerade fordringarnas och nollräntefordringarnas andel av kredit- och 9

10 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE garantistocken var 0,2 procent, dvs. andelen var lika stor som vid slutet av år Riktade kreditförlustreserveringar som minskar fordringarna fanns vid slutet av år 2003 för 25 miljoner euro. Av dessa riktades 12 miljoner euro till oreglerade fordringar. Ett år tidigare uppgick de riktade kreditförlustreserveringarna till 27 miljoner euro, och av dem riktades 14 miljoner euro till oreglerade fordringar. År 2003 bokfördes nya kredit- och garantiförluster samt riktade kreditförlustreserveringar för 6 miljoner euro, dvs. lika mycket som året innan. Beloppet av återförda kreditförluster och upplösta riktade kreditförlustreserveringar uppgick till totalt 3 miljoner euro, dvs. 5 miljoner euro mindre än år Kredit- och garantiförlusternas nettoeffekt på resultatet var 2 miljoner euro negativ. Av de nya kredit- och garantiförlusterna samt riktade kreditförlustreserveringarna hänförde sig en miljon euro till privatkunder och 5 miljoner euro till företagskunder, främst till företag i datakommunikations- och elektronikbranschen. För kreditriskens del är målet för risktagningsviljan att nettobeloppet av kreditförlusterna och bokförda kreditförlustreserveringar under en konjunkturcykel inte skall överskrida 10 procent av koncernens årsintäkter eller 0,35 procent av kredit- och garantistocken. År 2003 uppgick andelen för nettobeloppet av kredit- och garantiförlusterna till 0,7 procent av årsintäkterna och till 0,03 procent av kredit- och garantistocken, medan de ett år tidigare uppgick till -0,7 procent av årsintäkterna och -0,02 procent av kredit- och garantistocken. Milj Kreditförlusternas utveckling Bruttokreditförluster Återförda kreditförluster Oreglerade fordringar Milj Privat- Företags- Övriga Totalt kunder kunder kunder Oreglerade fordringar och nollräntefordringar Oreglerade fordringar och nollräntefordringar, % av kreditoch garantistocken 0,4 0,2 0,2 0,2 Riktade kreditförlustreserveringar Privat- Företags- Övriga Totalt kunder kunder kunder Oreglerade fordringar och nollräntefordringar Oreglerade fordringar och nollräntefordringar, % av kreditoch garantistocken 0,4 0,2 0 0,2 Riktade kreditförlustreserveringar UPPSKATTNING AV KREDITRISKPOSITIONENS UTVECKLING s kreditriskposition har hållits stabil. Beloppet av kredit- och garantiförlusterna beräknas öka endast en aning under innevarande år, om inga oväntade förändringar sker i omvärlden eller i kundernas ekonomiska situation. Beloppet av återförda kreditförluster och upplösta kreditförlustreserveringar beräknas minska, vilket medför att kredit- och garantiförlusterna till nettobeloppet förväntas öka en aning. Bedömningen grundar sig på små problemkrediter och på den moderata kreditrisknivån hos de totala åtagandena. MARKNADSRISKPOSITION Marknadsriskernas andel av koncernens riskvägda förbindelser uppgick till 6 procent vid årsskiftet. s marknadsrisker höll sig hela året moderata. Den fördel som uppnås genom spridningen av risker på olika riskslag, dvs. portföljeffekten, var betydande. Ränterisken i handelsrörelsen var liten. Av koncernens ränterisk bestod vid årsskiftet 56 procent av euro- 10

11 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Milj. 2,0 1,0 0-1,0-2,0 Milj. 1,5 1,0 0,5 0-0,5-1,0-1,5 3/03 6/03 9/03 12/03 s totala VaR ,5 % fraktil Backtest VaR (2,5 %) 3/03 6/03 9/03 12/03 -koncernens marknadsriskposition belopp och 41 procent av dollarbelopp. Ränterisken för dollarbelopp utgjordes i huvudsak av ränterisken för handelsrörelsen. Av koncernens ränterisk bestod 71,4 procent av ränterisken för treasury. Det resultat som uppkommit genom ränterisken var gott i fråga om såväl treasury som handelsrörelsen. De låga räntorna påverkade koncernens finansnetto speciellt, eftersom räntedifferensen mellan in- och utlåningen i detaljistbanksrörelsen minskade. Marknadsvärdet på offentligt noterade aktier var vid årsskiftet 56,1 miljoner euro, varav 29,3 miljoner euro bokförts bland rörliga aktiva. De tre största branscherna för de aktier som bokförts bland rörliga aktiva var skogsindustrin med en relativ andel om 25 procent, metallindustrin med 22 procent samt kommunikation och förlagsverksamhet med 9 procent. Bland bestående aktiva hade aktier i OMHEX bokförts till ett marknadsvärde om 26,8 miljoner euro. Investeringarna i kapitalpla- I genomsnitt Medel- Milj spridning Ränterisk *) totalt 5,8 8,9 2,5 - varav Treasury 5,9 5,9 4,3 Aktieportföljens marknadsvärde 29,3 24,7 2,1 OMHEX-aktier 26,8 25,0 1,0 Kapitalplaceringsfonder inkl. placeringslöften 34,7 34,0 2,5 Nettovalutaposition 3,2 1,6 2,1 *) Inverkan av en förändring på 1 procentenhet på nuvärdet av kassaflödena (valutornas absoluta värden totalt) Milj. 1,5 1,0 0,5 0-0,5-1,0-1,5 VaR för s ränterisk ,5 % fraktil VaR (2,5 %) 3/03 6/03 9/03 12/03 VaR för s treasury ,5 % fraktil Backtest VaR (2,5 %) VaR för s marknadsrisk Milj. 2,0 1,0 3/03 6/03 9/03 12/03 Value at Risk I genomsnitt Medel- Milj spridning totalt -0,47-0,67 0,15 Ränterisk -0,39-0,70 0,19 Treasury -0,37-0,51 0,15 Aktierisk -0,43-0,46 0,09 Valutarisk -0,04-0,01 0,01 Portföljeffekt 0,39 0-1,0-2,0 s aktie-var ,5 % fraktil Backtest VaR (2,5 %) 11

12 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Milj /03 6/03 9/03 12/03 I optionsrörelsen och vid emissionen av indexlån togs inga marknadsrisker, utan de risker som uppstod täcktes med motköp. 0, s valuta-var ,5 % fraktil VaR (2,5 %) Milj /03 6/03 9/03 12/03 -koncernens ränterisk i euro 2003 Milj /03 6/03 9/03 12/03 s totala nettovalutaposition 2003 ceringsfonder uppgick till 20,4 miljoner euro och utöver det fanns bindande placeringslöften för 17,0 miljoner euro. Aktiekurserna steg under året, vilket ledde till att resultatet från aktierna var gott. s overnight-valutaposition och dess risk var små hela året. Vid årsskiftet uppgick nettovalutapositionen till 3,2 miljoner euro. Resultatet av valutahandeln var gott med hänsyn till det uppställda målet. Resultatet grundade sig i huvudsak på tradingrörelsen inom en dag. DERIVATRÖRELSE s derivat specificeras enligt användningssyfte i bokslutsnot 50. Ränteswapkontrakt ingicks i större omfattning än tidigare i säkringssyfte med tanke på ränteändringar. De aktie- och kreditderivat som använts för att skydda tilläggsavkastningen hos indexlån ökade på grund av att nya indexlån emitterades. I handelsrörelsen har ränteswapkontraktens volym minskat på grund av att användningen av korta ränteswapkontrakt har minskat i penningmarknadspositionen. Banken har ökat användningen av valutaterminer i handelsrörelsen. Den förstärkta dollarn har ökat kundernas efterfrågan på valutaderivat. Det obokförda marknadsvärdet på derivat som tagits upp som skydd mot ränterisken hos kreditstocken och skulderna var -0,4 miljoner euro. Det obokförda marknadsvärdet på derivat som tagits upp som skydd mot ränterisken hos placeringsportföljen var -6,5 miljoner euro. I de balansposter som har skyddats med derivat ingår en lika stor positiv värdering som baseras på förändringar i räntorna. FINANSIERINGSRISK I bokslutsnot 42 presenteras maturitetsfördelningen för de viktigaste balansposterna (andelsbankernas likviditetsreservinsättningar och insättningar på dagligkonton från allmänheten i den kortaste tidsklassen och handelsportföljernas fordringsbevis klassificerade enligt förfallodag). Bankens huvudsakliga finansieringsvaluta är euro. Av de långfristiga lånen uppgick eurolånen till 1,7 miljarder euro (85 procent). Långfristiga lån har också emitterats i dollar (216 milj. USD), schweizisk franc (45 milj. CHF) och yen (10 mrd. JPY) och dessa valutarisker har skyddats med ränte- och valutaswapkontrakt. Andelsbankernas insättningar till marknadsvillkor utgjorde cirka 21 procent av koncernens kapitalanskaffning. Inlåningen från allmänheten stod för 14 procent av 12

13 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE -koncernens kapitalanskaffning. De dagligkonton och fortlöpande räntekonton som inte är klassificerade enligt tidsklasser hade en andel på cirka 8 procent. Andelen för den långfristiga kapitalanskaffningen ökades från cirka 8 procent till 13 procent. -koncernens största kapitalanskaffningspost bestod av emitterade bankcertifikat som specificeras enligt köpargrupp i tabellen nedan. Vid årsskiftet var nettokapitalgapet för under ett år -743 miljoner euro. De insättningar som inte klassificerats enligt tidsklasser, och som består av dagligkonton och andelsbankernas likviditetsreservinsättningar, uppgick till miljoner euro. Fordringsbevis som ingår i handelsportföljen finns i den kortaste tidsklassen då nettokapitalkassaflödet beräknas. 43 % Penningmarknadsposter under 1 år 14 % Inlåning från allmänheten 13 % Msb-emissioner över 1 år 13 % Andelsbankernas likviditetsreservinsättningar 8 % Övriga insättningar från OP-gruppen 5 % Primärt kapital 4 % Övriga skulder -koncernens likviditetsreserv och dess miniminivå I genomsnitt Medel- Milj spridning Likviditetsreserver varav andelsbankernas likviditetsreserv Likviditetsreservens miniminivå koncernens finansieringsriskposition enligt tidsklasser Periodiskt nettokapitalgap I genomsnitt Medel- Milj spridning 0 1 år år år år år år > 10 år Insättningar som inte klassificerats enligt tidsserier koncernens i fastighetsinnehav uppbundna kapital uppgick vid slutet av år 2003 till 131 miljoner euro, varav andelen fastigheter i eget bruk uppgick till 40 miljoner euro. Dessutom fanns innehav i fastighetsinvesteringsbolag för 27 miljoner euro. Nettoavkastningen av fastighetsinvesteringarna förbättrades jämfört med året innan. Fastighetsriskerna bedöms som små. Strukturen hos -koncernens kapitalanskaffning Volymen per motpart för s bankcertifikat och Euro Commercial Paper i euro som sålts och andra bankers bankcertifikat i euro som köpts till portföljen I genomsnitt Medel- Milj spridning Av emitterade bankcertifikat och ECP, vars köpare är - banker företag övriga kunder Bankcertifikat från andra banker i portföljen koncernens likviditetsreserver och deras miniminivå presenteras i tabellen ovan. Likviditetsreserverna består av likvida medel, eftermarknadsdugliga fordringsbevis och insättningar mellan bankerna på under en månad per motpart räknade till nettobelopp. Bankens likviditetsposition var god hela året. FASTIGHETSRISK 13

14 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE OPERATIVA RISKER Processutvecklingen och självbedömningen av verksamheten spelade en avgörande roll vid effektiveringen av hanteringen av de operativa riskerna. Kredit- och aktieförmedlingsprocesserna samt kassahanterings- och betalningsrörelseprocesserna utvecklades för att främja tillväxten samt förbättra kvaliteten och öka effektiviteten. Dessutom uppdaterades kontinuitetsplanen för affärsrörelsen och återställningsplanen för informationstekniken. Resultatinverkan av de realiserade operativa riskerna var mindre än 0,3 miljoner euro. SOLIDARISKT ANSVAR är dotterföretag till Andelsbankscentralen Anl, som baserar sig på OP-gruppens samarbetsmodell. Andelsbankscentralen jämte dotterföretag och dess 242 medlemsandelsbanker bildar sammanslutningen av andelsbanker. I samarbetsmodellen tryggar OP-gruppens resurser alla medlemsbankers verksamhet, eftersom Andelsbankscentralen och dess medlemskreditinstitut enligt andelsbankslagen (Lag om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform) är solidariskt ansvariga för de av varandras skulder och andra förbindelser som inte kan betalas ur Andelsbankscentralens eller medlemskreditinstitutens medel. Om ett medlemskreditinstituts kapitalbas minskar till följd av förluster så att dess verksamhet inte kan tryggas, har sammanslutningens centralinstitut Andelsbankscentralen rätt att av medlemskreditinstituten ta ut extra avgifter i relation till deras senast fastställda balansomslutningar. Andelsbankscentralen är skyldig att ge sina medlemskreditinstitut anvisningar för tryggandet av likviditeten, kapitaltäckningen och riskkontrollen. Andelsbankscentralen är också skyldig att övervaka medlemmarnas verksamhet. Tillsynen sköter Andelsbankscentralen bland annat genom att sätta ut kontrollgränser för olika risker i anslutning till bankrörelsen i medlemskreditinstituten. Kontrollgränser, som regelbundet följs upp av Andelsbankscentralen, har fastställts också för -koncernen. Tillsynen stöds av de fortlöpande granskningar som Andelsbankscentralens Internrevision utför. INSÄTTAR- OCH INVESTERARSKYDD Enligt lagen som gäller insättningsgarantifonden skall depositionsbankerna höra till insättningsgarantifonden. Depositionsbankerna i OP-gruppen behandlas beträffande insättningsgarantin som en enda bank och insättningsgarantifonden ersätter insättarnas fordringar på OP-gruppens medlemsbanker upp till euro. Depositionsbanker i OP-gruppen är andelsbankerna, Andelsbankernas Centralbank Abp, Okopankki Oyj och OP-Hembanken Abp. Andelsbankernas Centralbank Abp och dess dotterföretag Opstock Ab och Okopankki Oyj hör till ersättningsfonden för investerare. Ersättningsfonden tryggar betalningen av investerarnas ostridiga fordringar som har förfallit när ett värdepappersföretag eller kreditinstitut till följd av annat än tillfällig insolvens inte kan betala investerarnas fordringar inom utsatt tid. Investeraren får 90 procent av sina fordringar upp till euro i ersättning. Fonden ersätter inte förluster till följd av en nedgång i aktiekurser eller felaktiga investeringsbeslut. Ersättningsfonden ersätter endast icke-yrkesmässiga investerares fordringar. FÖRÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN I februari minskade sitt innehav i OP-Livförsäkrings Ab från 49,9 procent till 15 procent. Efter affären är OP-Livförsäkrings Ab inte längre s intresseföretag och det konsolideras inte i koncernens bokslut. I december sålde aktiestocken i Kiinteistö Oy Aleksi-Hermes, som tidigare konsoliderats i koncernbokslutet. FÖRBEREDELSER FÖR IAS/IFRS-STANDARDERNA OCH DE NYA KAPITALTÄCKNINGSREGLERNA BOKSLUTSREGLERNA ÄNDRAS Enligt Europaparlamentets och rådets IAS-förordning av år 2002 skall offentligt noterade företag upprätta sitt koncernbokslut enligt IAS/IFRS-standarder senast för den räkenskapsperiod som börjar år EU-kommissionen godkände sommaren 2003 att de gällande IAS/ 14

15 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE IFRS-standarderna skall tillämpas inom Europeiska unionen med undantag för de standarder som gäller presentationen av finansiella instrument (IAS 32) samt värderingen och redovisningen av dessa (IAS 39). Den IAS-arbetsgrupp som i Finland tillsatts av handels- och industriministeriet avgav sommaren 2003 sin slutrapport över hur införandet av IFRS-standarderna och Fair value-direktivet kommer att inverka på bokföringsnormerna i Finland. Regeringspropositionen som gäller ändringarna torde ges till riksdagen våren S FÖRBEREDELSER FÖR IAS/IFRS-STANDARDERNA börjar upprätta sitt koncernbokslut enligt IAS/ IFRS-standarder. Första gången sker det för år Också delårsrapporterna för år 2005 upprättas enligt IFRS bokförings- och värderingsprinciper. Utöver detta tillämpas bestämmelserna enligt Fair value-direktivet i och s dotterföretag likaså från början av år s och s dotterföretags förberedelser sker centraliserat i OP-gruppens IAS/IFRS-projekt som koordineras av Andelsbankscentralen. År 2003 har projektgruppen upprättat de första versionerna av redovisningsböcker som gäller de centralaste standarderna, analyserat hur OP-gruppens resultat och s koncernresultat och egna kapital centralt påverkas av standarderna samt börjat ändra datasystemen. I genomfördes ett omfattande utbildningsprogram för koncernens ledning och experter. År 2004 gäller uppgifterna specificering av tolkningarna av standarden IAS 39, komplettering av ändringarna i datasystemens definitioner i synnerhet beträffande IAS 39-standarden och kraven på noterna till bokslutet samt genomförande av ändringarna och justering av bokslutsprocessen. År 2004 fördjupas uppskattningarna av hur standarderna i påverkar bankens affärsrörelse och bokslut ytterligare. IAS/IFRS-STANDARDERNAS INVERKAN Bedömningen av helhetsinverkan av IAS/IFRS-standarderna är fortfarande osäker, eftersom det än så länge har publicerats endast utkast av en del av de standarder som skall tillämpas vid rapporteringen IASB har lovat offentliggöra alla standarder som skall tillämpas vid rapporteringstidpunkten under det första kvartalet år Standarderna ökar de finansiella instrument som värderas till gängse värde. Övergången till IFRS-bokslutet ökar volatiliteten för s resultat och egna kapital. s ekonomiska ställning påverkas mest av IAS 39-standarden, som reglerar redovisningen och värderingen av finansiella instrument. Standarden, som omfattar utvecklingen av reglerna för säkringsredovisning, finns att tillgå endast som utkast. Den slutliga utformningen kan påverka s eget kapital vid övergångstidpunkten och s resultat efter övergångsperioden. IAS/IFRS-standarderna kräver omräkning av pensionsåtagandena beträffande s.k. förmånsbestämda pensionssystem. Någon slutgiltig tolkning av till vilken del det finländska arbetspensionssystemet är avgifts- eller förmånsbestämt har inte ännu gjorts. Andelsbankernas pensionskassa och pensionsstiftelse är sannolikt förmånsbestämda system. IAS/IFRS-standarderna ger möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter antingen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar eller till gängse värde. OP-gruppen har inte ännu fattat beslut om vilken av principerna som kommer att tillämpas. IAS/IFRS-standardernas inverkan på den ingående balansen år 2004 och på bokföringsprocessen har kartlagts. Utredningen av ändringsbehoven för produceringen av noter pågår. Bokföringsprocessen i enlighet med IFRS fungerar redan delvis och affärstransaktionerna följs upp från början av år KAPITALTÄCKNINGSREGLERNA ÄNDRAS Baselkommittén för banktillsyn har i flera års tid arbetat på en omfattande reform av bestämmelserna om beräkning och tillsyn av kreditinstitutens kapitaltäckning. Kommitténs mål är att godkänna de nya reglerna år Avsikten är att också EU-kommissionens nya kapitaltäckningsdirektiv, som baserar sig på Baselkommitténs rekommendationer, skall godkännas år Enligt planerna skall de nya kapitaltäckningsreglerna träda i kraft i slutet av år De nya kapitaltäckningsreglerna baserar sig på all- 15

16 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE mänt tillämpade metoder inom riskhanteringen, och reglerna fördelar sig på tre pelare. Pelare I reglerar beräkningen av bankernas kapitalkrav och kapitaltäckning. Avsikten med bestämmelserna i pelare II är att säkerställa att bankerna har tillräckliga egna kapital i förhållande till sin riskprofil samt till nivån för systemen och metoderna för riskkontroll och den interna tillsynen. Pelare III reglerar publiceringen av information om bankernas risk- och kapitaltäckningsposition. Reformen strävar efter att skapa en stabilare finansmarknad genom att bättre än hittills säkerställa att bankernas kapitalbas är tillräcklig. Syftet är också att motivera bankerna att utveckla sina riskkontrollsystem och att främja en korrekt prissättning av riskerna. Ett av målen för utvecklingen av de nya kapitaltäckningsreglerna har varit att det genomsnittliga kapitalkravet inom hela den internationella bankbranschen inte förändras trots att principerna för beräkningen av kapitalkravet ändras. Den mest betydande förändringen är att kapitalkravet för kreditrisken kan beräknas enligt antingen kundens externa eller av banken fastställda kreditvärdighetsklassificering. En annan betydande förändring är ett nytt kapitalkrav för operativa risker. -KONCERNENS FÖRBEREDELSER FÖR KAPITALTÄCKNINGSREGLERNA Utvecklingen av metoder och system för riskhanteringen utgår i första hand från koncernens riskhanteringsbehov och i andra hand från att uppfylla de krav som ställs av kapitaltäckningsreglerna. Utgående från detta drog s direktion i slutet av år 2003 upp linjerna för det strategiska målet vid beräkningen av kapitalkravet (pelare I): kapitalkravet för kreditriskerna räknas i anslutning till företagsåtagandena enligt den grundläggande internratingbaserade metoden och kapitalkravet i anslutning till detaljiståtagandena enligt den internratingbaserade metoden. Kapitalkravet för operativa risker räknas enligt schablonmetoden. Kapitalkravet för marknadsrisker beräknas enligt den grundläggande metoden på samma sätt som nu. -koncernen fortsätter förbereda sig för de nya kapitaltäckningsreglerna i enlighet med den ovan nämnda linjedragningen. De slutliga besluten om vilka metoder som tas i bruk fattas då Baselkommittén för banktillsyn och EU-kommissionen slutgiltigt har godkänt de nya kapitaltäckningsreglerna. KONCERNENS UTSIKTER Små tecken på en återhämtning kan skönjas i den ekonomiska utvecklingen. Bankernas verksamhetsmiljö beräknas hållas oförändrad. Konkurrensen är fortfarande hård. Utsikterna för s affärsrörelse är stabila för år Resultatet för basrörelsen utan poster av engångsnatur torde bli lika stort som motsvarande resultat år s rörelsevinst blir ändå mindre än året innan, eftersom rörelsevinsten för år 2003 utökades av betydande försäljningsvinster. MODERBANKEN s rörelsevinst var 149 miljoner euro, dvs. 55 miljoner större än år Rörelsevinsterna är inte jämförbara, eftersom intäkterna och kostnaderna för OP-Finans Ab, som vid slutet av året innan fusionerades med, ingår i siffrorna i s resultaträkning för rapportåret. Båda åren har rörelsevinsterna påverkats av några poster av engångsnatur. År 2003 ökade rörelsevinsten på grund av överlåtelsevinsten på 44 miljoner euro för aktierna i OP-Livförsäkrings Ab och överlåtelsevinsten på 8 miljoner euro för aktierna i Kiinteistö Oy Aleksi-Hermes. Under jämförelseåret förbättrade s investeringar i aktier i Pohjola-Gruppen Abp rörelsevinsten med närmare 10 miljoner euro. Omslutningen var 12,9 miljarder euro, dvs. 2 miljarder euro större än året innan. Krediterna till allmänheten och offentliga samfund inklusive leasingobjekt ökade med 0,3 miljarder euro, dvs. 6 procent. Fordringarna på kreditinstitut ökade med nästan 1,2 miljarder euro. Merparten av ökningen härrörde från s fordringar på kreditinstitut i OP-gruppen. Ökningen av fordringar finansierades huvudsakligen på penning- och kapitalmarknaden. s eget kapital uppgick till 570 miljoner euro, vilket är cirka 40 miljoner mera än vid slutet av år

17 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utdelningsbart eget kapital fanns för 197 miljoner euro. s utdelningsbara egna kapital, som begränsar s vinstutdelning, uppgick till 145,9 miljoner euro. s kapitaltäckning var 12,3 procent mot 12,4 procent ett år tidigare. Primärkapitalrelationen minskade från 8,1 procent till 7,9 procent. Kapitalbasen växte med 63 miljoner euro till 917 miljoner. De riskvägda posterna uppgick till nästan 7,5 miljarder euro, vilket är 0,6 miljarder mera än ett år tidigare. Vid slutet av år 2001 var s kapitaltäckning 15,8 procent. Motsvarande tal för år 2000 och 1999 var 13,8 och 15,1 procent. AKTIEKAPITAL OCH AKTIESLAG s aktier fördelar sig på serierna A och K. Aktierna i serie A är avsedda för allmänheten och de noteras på Helsingfors Börs. Aktierna i serie K kan däremot innehas bara av sammanslutningar som hör till OP-gruppen. På bolagsstämman medför varje aktie i serie A rätt till en röst och varje aktie i serie K till fem röster. Aktierna i serie A berättigar till en årlig utdelning som är minst en procentenhet större än utdelningen på aktierna i serie K. Vid slutet av året uppgick antalet aktier till totalt 48,1 miljoner aktier, av vilka A-aktiernas andel var 77 procent. Enligt omvandlingsklausulen i s bolagsordning omvandlade andelsbankerna under året aktier i serie K till samma antal aktier i serie A. A-optionerna i enlighet med optionsprogrammet från 1999 togs upp för notering på Helsingfors Börs. Hälften av alla optioner enligt optionsprogrammet, dvs optioner blev föremål för handel. Vid slutet av rapportåret hade över 1,6 miljoner aktier i serie A tecknats med optionerna. Av dessa aktier antecknades 1,4 miljoner aktier under året i handelsregistret. Till följd av registreringen ökade s aktiekapital från slutet av år 2002 med 6 miljoner euro till 202,4 miljoner euro. På överkursfonden bokfördes dessutom 4,6 miljoner euro. De i november december tecknade A-aktierna antecknades i handelsregistret Alla dessa aktier berättigar till full utdelning för år Aktiens teckningspris var 7,92 euro till och därefter 7,17 euro. Vid slutet av året innehade inga egna aktier och bolagsstämman har inte gett fullmakt för förvärv av egna aktier. Aktieslagen, aktiekapitalet och de under år 2003 registrerade ökningarna av aktiekapitalet specificeras i bokslutsnot 36. Villkoren för personalens optionsbaserade belöningssystem liksom bemyndigandet av direktionen utreds i bokslutsnot 38. AKTIEÄGARE Vid slutet av året hade registrerade aktieägare, varav merparten, dvs var privatpersoner. Den största ägaren var s moderföretag Andelsbankscentralen Anl, vars andel av s aktier var 40,1 procent och av rösterna 56,8 procent. Av totalt 37 miljoner A-aktier innehade Andelsbankscentralen och dess medlemsandelsbanker 19,2 miljoner aktier, dvs. 51,7 procent. Uppgifterna om fördelningen av aktieinnehavet specificeras i bokslutsnot 39 och ledningens innehav i bokslutsnot 53. Tidsserierna som presenterar nyckeltalen per aktie för de fem senaste åren presenteras i not

18 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Fördelningen av aktieinnehavet och omsättningen av och kursutvecklingen för s aktie i serie A presenteras dessutom i årsredovisningen. FILIALEN I STOCKHOLM OCH REPRESENTATIONSKONTOREN På basis av det i januari fattade beslutet lades s filial i Stockholm ner vid slutet av juni. Efter nedläggningen har inga utländska filialer. har representationskontor i S:t Petersburg och Tallinn. LEDANDE ORGAN s ordinarie bolagsstämma fastställde bokslutet för år Förvaltningsrådets och direktionens medlemmar och suppleanter liksom verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. I utdelning beslöts på direktionens förslag utbetalas 0,75 euro på aktier i serie A och 0,70 euro på aktier i serie K. Den ordinarie bolagsstämman valde nya förvaltningsrådsmedlemmar enligt bolagsordningen. Förvaltningsrådet återvalde vid sitt konstituerande möte samma dag Seppo Penttinen till ordförande. Likaså återvaldes Paavo Haapakoski till vice ordförande. Medlemmarna i förvaltningsrådet räknas upp i årsredovisningen. Där beskrivs också förvaltningsrådets centrala uppgifter. Till revisorer för räkenskapsperioden 2003 valdes CGR-sammanslutningen KPMG Wideri Oy Ab och CGR Raimo Saarikivi. DIREKTIONEN Direktionens uppgifter och sammansättning enligt bolagsordningen framgår av årsredovisningen. Där presenteras också direktionsmedlemmarnas och suppleanternas innehav av s aktier i serie A samt teckningar av optionsbevis. 18