OKO ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK ABP BOKSLUT 2004

Transkript

1 ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK ABP BOKSLUT 2004

2 2

3 I N N E H Å L L Direktionens verksamhetsberättelse 4 Rörelseresultat och ekonomisk ställning 4 Resultat 4 Omslutning 5 Poster utanför balansräkningen 6 Kapitaltäckning 6 Riskposition 7 Solidariskt ansvar 14 Insättar- och investerarskydd 14 Förändringar i företag som konsolideras i koncernen 14 Övergången till IFRS-rapporteringen och det nya kapitaltäckningssystemet 15 Händelser efter räkenskapsperioden 17 s utsikter 17 Moderbanken 17 Aktiekapital och aktieslag 17 Aktieägare 18 Utländska filialer och representationskontor 18 Ledande organ 18 Direktionen 19 Belöning 19 Principer för upprättandet av bokslutet 20 Principer för riskhanteringen 24 s resultaträkning 33 s balansräkning 34 Tidsserier för koncernen s resultaträkning 37 s balansräkning 38 Noter till bokslutet 40 Formler för nyckeltalen 68 Direktionens förslag till behandling av de utdelningsbara medlen 69 Revisionsberättelse 70 Förvaltningsrådets utlåtande 71 Information till aktieägarna Andelsbankernas Centralbank Abp:s () ordinarie bolagsstämma hålls i Finlandiahuset den 31 mars 2005 klockan I utdelning föreslår direktionen 0,53 euro/aktie på aktierna i serie A och 0,50 euro/aktie på aktierna i serie K. Utdelningen, som fastställs av bolagsstämman, betalas till aktieägare som på den av direktionen fastslagna avstämningsdagen för utdelningen den 5 april 2005 är registrerade i Finlands Värdepapperscentral Ab:s ägarförteckning. För bolagsstämman föreslås att utdelningen betalas efter avstämningstidens utgång den 12 april

4 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE RÖRELSERESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Resultat s rörelsevinst var 134 miljoner euro (174) 1. I resultatet ingår en försäljningsvinst på drygt 10 miljoner euro på aktier i OMX AB. Jämförelseperiodens resultat förbättrades av försäljningen av aktier i OP-Livförsäkrings Ab, vilket hade en resultatinverkan på 53 miljoner euro, samt försäljningen av aktiestocken i Kiinteistö Oy Aleksi-Hermes, vilket ökade rörelsevinsten med 11 miljoner euro. Den jämförbara rörelsevinsten var således 14 miljoner euro bättre. s resultatutveckling Förändring, Milj % Intäkter (inkl. provisionskostnader) Kostnader (exkl. provisionskostnader) Kreditförluster och nedskrivningar Andel av vinst eller förlust i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden 6-3 Rörelsevinst Avkastningen på eget kapital var 13,9 procent (18,5) och resultatet per aktie 1,05 euro (1,33). Kostnaderna i relation till intäkterna var 56 procent (45). Utan inverkan av försäljningen av aktierna i OP-Livförsäkrings Ab var avkastningen på eget kapital 13,0 procent och kostnaderna i relation till avkastningen 55 procent. s mål på lång sikt för avkastningen 1 Inom parentes står jämförelsetalet för år För resultaträkningstal och andra tal av kumulativ typ används talet för år För balansräkningstal och andra tal av tvärsnittstyp används talet vid den föregående bokslutstidpunkten ( ). på eget kapital är 14 procent och för kostnadsintäktsrelationen 55 procent. s vinst för räkenskapsåret efter bokslutsdispositioner, skatter och minoritetsandelen var 101 miljoner euro (126). Finansnetto och nettoresultat av värdepappershandel Finansnettot steg till 164 miljoner euro (161). Nettoförlusten från handeln med fordringsbevis var 16 miljoner euro (-15). Finansnettot utan finansnettot för Treasury var 124 miljoner euro (120). Resultatet som bokförts för Treasury i koncernens finansnetto och i nettoresultatet av handeln med fordringsbevis var totalt 25 miljoner euro (26). Nettoresultatet av aktiehandeln var 15 miljoner euro (6). Intäkterna ökade särskilt på grund av försäljningsvinsten på drygt 10 miljoner euro för försäljningen av s aktier i OMX. Vid slutet av året innehade 1,6 miljoner aktier i OMX, och de hör till s långfristiga placeringar. I jämförelseperiodens siffra ingår en försäljningsvinst på 2 miljoner euro för försäljningen av Opstocks aktier i OMX. De oregistrerade värdestegringarna för noterade aktier uppgick vid slutet av året till 17 miljoner euro (26). Utan aktierna i OMX uppgick de oregistrerade värdestegringarna till 6 miljoner euro (4). Övriga intäkter Dividendintäkterna uppgick till 7 miljoner euro (9). I intäkterna för år 2003 ingår en extra utdelning på knappt 4 miljoner euro från HEX Abp. De med provisionskostnader justerade provisionsintäkterna ökade med en dryg femtedel till 79 miljoner euro (66). Tillväxten härrörde i synnerhet från förmedlingen av värdepapper, från utlåningen samt från förmögenhetsförvaltningen. 4

5 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Provisionsintäkter (netto) Förändring, Milj % Utlåning Betalningsrörelse Värdepappersförmedling Värdepappersemission Förmögenhetsförvaltning Garantier Övriga provisionsintäkter Totalt De övriga rörelseintäkterna uppgick till 20 miljoner euro (90). I jämförelseperiodens siffra ingår en försäljningsvinst på 59 miljoner euro på aktier i OP-Livförsäkrings Ab och en försäljningsvinst på 11 miljoner euro på försäljningen av aktiestocken i Kiinteistö Oy Aleksi-Hermes. De jämförbara totala intäkterna ökade med 5 procent. Kostnader Kostnaderna exklusive provisionskostnaderna ökade med 6 procent till 147 miljoner euro (139), vilket huvudsakligen berodde på konsolideringen av fastighetscentralen Helsingin Seudun OP-Kiinteistökeskus Oy LKV i koncernens resultat från början av år Fastighetscentralens kostnader var drygt 6 miljoner euro. s jämförbara kostnader var således en procent större än ett år tidigare. Administrationskostnaderna ökade med 9 procent till 112 miljoner euro (103). Av dem bestod drygt hälften av personalkostnader. De ökade med 9 procent, varav nästan två tredjedelar beror på att Helsingin Seudun OP-Kiinteistökeskus konsoliderats i koncernens resultat. Den jämförbara tillväxten i personalkostnaderna var 4 procent. Koncernföretagen hade under rapportåret i genomsnitt anställda (1 138). Vid slutet av året uppgick antalet anställda till (1 113). Kreditförluster och nedskrivningar Nya kredit- och garantiförluster samt riktade kreditförlustreserveringar bokfördes för totalt 4,6 miljoner euro (5,6). Summan av återförda kreditförluster och upplösta riktade kreditförlustreserveringar uppgick till 3,4 miljoner euro (3,2). Kredit- och garantiförlusternas nettoresultatinverkan var således 1,2 miljoner euro negativ (2,4). Under jämförelseperioden skrev ner värdet av sina aktier i Oy Realinvest Ab med 4 miljoner euro så att det bättre motsvarar andelen av värdet av innehavet. innehar 19 procent av aktierna i Realinvest. Andel av vinst eller förlust i intresseföretag Andelen av vinsten eller förlusten i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden var 6 miljoner euro positiv (3 negativ). Jämförelseperiodens andel av resultatet för januari i intresseföretaget OP-Livförsäkrings Ab som konsoliderades före försäljningen av aktierna visade en förlust på 6 miljoner euro. Andelen av Toimiraha Oy:s resultat steg till 2,4 miljoner euro (0,1). Toimiraha sålde i december sin affärsrörelse till Automatia Pankkiautomaatit Oy, varefter Toimirahas resultat för räkenskapsperioden steg till 7,1 miljoner euro (0,3). Avsikten är att upplösa företaget år innehar 33,3 procent av Toimiraha. Andelen av OP-Hembanken Abp:s resultat var 1,8 miljoner euro (1,9) och andelen av de övriga intresseföretagens resultat var totalt 1,8 miljoner euro (0,9). Skatter I juni korrigerades koncernens latenta skatteskulder att motsvara sänkningen av samfundsskattesatsen i början av år Denna korrigering av engångsnatur förbättrade koncernens resultat under räkenskapsperioden med drygt 6 miljoner euro. Omslutning Omslutningen uppgick vid slutet av året till 16,4 miljarder euro (14,8). s omslutning Föränd- Milj ring, % Kreditstock Fordringar på kreditinstitut Fordringsbevis Övriga aktiva Aktiva Inlåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut och centralbanker Skuldebrev emitterade till allmänheten Övriga passiva Eget kapital Passiva

6 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Kreditgivning Kreditstocken inklusive leasingobjekten växte med 17 procent till 8,7 miljarder euro. Inom Företagsbanksrörelsen var ökningen 19 procent och inom Detaljistbanksrörelsen 14 procent. Kreditstocken stod för drygt hälften av omslutningen. De oreglerade fordringarna och nollräntefordringarna uppgick vid årets slut till 24 miljoner euro (18). Deras andel av kredit- och garantistocken var 0,24 procent (0,21). De riktade kreditförlustreserveringarna, som minskar fordringarna, uppgick vid slutet av rapportåret till totalt 25 miljoner euro (25). Fordringarna på kreditinstitut i huvudsak på andelsbanker ökade till 3,5 miljarder euro (2,7). Andelsbankernas kreditgivning ökade snabbare än inlåningen, varför deras behov av finansiering från ökade. Andelsbanksfordringarna växte till 2,6 miljarder euro (1,9). Kreditinstitutsfordringarnas andel av omslutningen var en femtedel. Övriga placeringar Bokföringsvärdet för fastighetsinnehav ökade till 116 miljoner euro (113) och kapitalet uppbundet i fastighetsinnehav ökade till 134 miljoner euro (131). Ökningen härrörde främst från de nya utrymmen som skaffats för Detaljistbanksrörelsens bruk. Kapitalet uppbundet i hyresfastigheter uppgick vid slutet av året till 89 miljoner euro (91). Det i fastighetsinnehav uppbundna kapitalets andel av omslutningen var knappt en procent. Dessutom uppgick innehaven i fastighetsinvesteringsföretag till 24 miljoner euro (27). Koncernföretagens andra aktier än aktier i fastighetsbolag hölls på samma nivå som vid slutet av år 2003, dvs. 119 miljoner euro. Finansiering Inlåningen från allmänheten ökade med 18 procent till 2,4 miljarder euro (2,0). Inlåningens andel av omslutningen var 15 procent. Merparten av till växten var kortfristig. Skulderna till kreditinstitut och centralbanker minskade till 4,3 miljarder euro (4,8). Merparten av dessa skulder var andelsbankernas insättningar i. De minskade till 3,1 miljarder euro (3,2). Skulderna till Finlands Bank minskade till 1,0 miljarder euro (1,2). Skulderna till kreditinstitut och centralbanker utgjorde drygt en fjärdedel av omslutningen. Finansieringsbehovet, som uppstod till följd av att koncernens kreditstock växte och att krediterna till andelsbankerna ökade, finansierades huvudsakligen med skuldebrev emitterade till allmänheten. De ökade till 6,1 miljarder euro (4,8). Masskuldebreven ökade med 1,3 miljarder euro och de kortfristiga Euro Commercial Paper-skulderna med 0,2 miljarder euro. Bankcertifikaten minskade däremot med 0,2 miljarder euro. Skuldebreven emitterade till allmänheten stod för 37 procent av omslutningen. De efterställda skulderna uppgick till 0,4 miljarder euro, dvs. de hölls på samma nivå som vid slutet av år betalade med Finansinspektionens tillstånd i juni i förtid tillbaka ett debenturlån på 50 miljoner euro, som räknats till det supplementära kapitalet och i juli ett perpetuallån på 5 miljoner USD, som ingår i bankens supplementära kapital. I november emitterade ett debenturlån på 70 miljoner euro, som ingår i bankens lägre supplementära kapital. Eget kapital Det egna kapitalet uppgick vid slutet av året till 807 miljoner euro (733). Det utdelningsbara egna kapitalet uppgick till 75 miljoner euro. I juni emitterade ett kapitallån som jämställs med det primära kapitalet. Lånebeloppet är 10 miljarder japanska yen. Lånet är ett perpetuallån, men det kan förfalla till betalning första gången år Med hjälp av lånet finansierar sin tillväxt och effektiverar sin kapitalanvändning. Lånet emitterades i juni, eftersom marginalerna på kapitallån för banker med hög kreditvärdighet var fördelaktiga. Poster utanför balansräkningen Garantierna och de andra åtagandena utanför balansräkningen ökade till 4,1 miljarder euro (3,6), vilket till största delen berodde på de outnyttjade kreditarrangemangen. De uppgick vid slutet av året till 2,4 miljarder euro (2,1). Garantierna och garantiansvaren ökade till 1,3 miljarder euro (1,1). Värdet av de underliggande tillgångarna för derivatkontrakt uppgick vid årets slut till 234 miljoner euro (149). Kapitaltäckning Kapitaltäckningen var 10,8 procent. Primärkapitalrelationen var 7,1 procent, dvs. något högre än det långsiktiga målet. De riskvägda förbindelserna ökade 6

7 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 med 13 procent. Det primära kapitalet ökade med 91 miljoner euro. Tillväxten berodde främst på emissionen av ett kapitallån i juni. Av lånet har 74 miljoner euro jämställts med det primära kapitalet. Det primära kapitalet omfattar också räkenskapsperiodens vinst med avdrag för utdelningsandelen i direktionens utdelningsförslag. Det supplementära kapitalet ökade med 17 miljoner euro. Milj Kapitalbas Primärt kapital Supplementärt kapital Avdrag *) Totalt Riskvägda fordringar, investeringar och åtaganden utanför balansräkningen Kapitaltäckning, % 10,8 11,0 Primärkapitalrelation, % 7,1 7,0 *) På basis av Finansinspektionens dispens i enlighet med 75 5 mom. i kreditinstitutslagen har investeringarna på 6 miljoner euro i följande av Venture Capital Ab förvaltade kapitalfonder inte avdragits från kapitalbasen: Promotion Equity I Ky, Promotion Capital I Ky, Promotion Rahasto II Ky och Promotion Bridge I Ky. Kapitaltäckningen var 11,1 procent vid slutet av år 2002, 12,8 procent vid slutet av år 2001 och 11,4 procent vid slutet av år OP-gruppens kapitaltäckning steg till 15,8 procent från 15,4 procent vid slutet av år Mot - s varande tal var 15,2 procent år 2002, 15,1 procent år 2001 och 13,7 procent år RISKPOSITION Riskhanteringsförmåga Som mätare för riskhanteringsförmågan används koncernens primära kapital i relation till riskvägda förbindelser. Riskhanteringsförmågan var vid slutet av året 7,1 procent, dvs. något över den genomsnittliga målnivån på 7 procent. Riskhanteringsprinciperna beskrivs i detalj på sidorna i bokslutet. Kreditriskposition I granskningen av kreditriskerna följer man upp utvecklingen av de totala åtagandena och kundernas kreditvärdighet. Med totalt åtagande avses det totala beloppet av fodringar och poster utanför balansräkningen som är utsatta för kreditrisk. I de totala åtagandena ingår både ränta och kapital, från vilket man har dragit av den riktade kreditförlustreserveringen. Trots tillväxten på 12 procent av de totala åtagandena har kreditriskpositionen fortfarande hållits stabil. De riskvägda åtagandenas andel av de totala åtagandena var under 50 procent i kapitaltäckningskalkylen. Ratingfördelningen av de totala åtagandena grundar sig i första hand på gäldenärens eller motpartens kreditvärdighet. Vid fastställandet av kreditvärdigheten har säkerheter eller garantier inte beaktats. Åtaganden som till sin kreditvärdighetsklassificering räknas till investeringsnivån dvs. ratingklasserna 1 4 stod, exklusive privatkunder, för 62 procent av de totala åtagandena, klasserna 5 10 för 25 procent, klasserna för en knapp procent och de oklassificerade åtagandena för 12 procent. Utfall och mål för riskhanteringsförmågan Totala åtaganden per ratingklasst *) % Mål: i genomsnitt 7 % Primärkapitalrelationen, % 43 % % % % Oklassificerade 8 % % % *) exkl. privatkunder 7

8 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Problemkrediterna ökade jämfört med år 2003 med 6 miljoner euro till 24 miljoner euro, men deras andel av kredit- och garantistocken var lika stor, dvs. 0,2 procent. Totala åtaganden De totala åtagandena uppgick vid slutet av år 2004 till 20,4 miljarder euro. Fordringar på allmänheten och offentliga samfund utgjorde över 40 procent av de totala åtagandena. De totala åtagandena specificerade Föränd- Mrd ring, % Fordringar på allmänheten och offentliga samfund 8,8 7,6 16 Fordringar på kreditinstitut och centralbanker 3,8 3,6 6 Fordringsbevis 3,3 2,9 12 Outtagna krediter och oanvända limiter 2,5 2,3 11 Garantier och remburser 1,4 1,2 20 Derivatkontrakt 0,2 0,1 38 Övriga poster utanför balansräkningen 0,4 0,4-27 Totalt 20,3 18,2 12 De totala åtagandena per motgrupp Föränd- Mrd ring, % Företag 7,9 6,6 19 Finansiella institut och försäkringsbolag 4,3 4,7-9 Andelsbanker och OP-centralen 3,2 2,5 26 Privatkunder 2,4 2,1 15 Icke vinstsyftande samfund 1,8 1,6 17 Offentliga samfund 0,6 0,6 10 Totalt 20,3 18,2 12 I granskningen enligt motpart är de totala åtagandena uppdelade i sex kundgrupper. Den största kundgruppen var företagskunderna, vilkas andel av de totala åtagandena var nästan 40 procent. Företagsåtagandena ökade under året med 1,3 miljarder euro eller 19 procent. Av företagsåtagandena stod krediterna och garantierna för drygt 50 procent, finansieringen mot fordrings- och objektsäkerhet för 20 procent samt de outnyttjade limiterna och outtagna krediterna för drygt 20 procent. Företagsåtagandenas rating- och branschfördelning analyseras mera ingående under rubriken företagsåtaganden. De finansiella instituten och försäkringsbolagen var den näst största kundgruppen. Deras andel av de totala åtagandena uppgick till 21 procent. Åtagandena för de finansiella instituten och försäkringsbolagen bestod i huvudsak av fordringsbevis och insättningar. Dessutom omfattar de fordringar på centralbanker. Åtaganden som räknas till investeringsnivån dvs. ratingklasserna 1 4 utgjorde 4,3 miljarder euro eller 90 procent av de finansiella institutens och försäkringsbolagens åtaganden. Andelsbankernas och OP-centralens åtaganden växte under året med 0,7 miljarder euro till 26 procent. Andelsbankernas och OP-centralens åtaganden är till sin kreditvärdighet av investeringsnivå. Privatkundernas åtaganden ökade med 15 procent och uppgick vid slutet av året till 2,4 miljarder euro. Av privatkundernas åtaganden utgjorde 70 procent bostadskrediter och krediterna med objektsäkerhet stod för något över 10 procent. Den kreditrisk som ingår i privatkundernas åtaganden kan betraktas som liten, eftersom 90 procent av åtagandena täcks av säkerheter. Dessutom är kreditrisken utspridd över ett stort antal kunder. Av privatkundernas åtaganden var mindre än 17 procent sådana där de kundvisa åtagandena översteg euro. Åtagandena för icke vinstsyftande samfund utgjorde något mindre än 10 procent av de totala åtagandena. Av kundgruppens åtaganden utgjordes 1,1 miljarder euro, dvs. 64 procent, antingen av åtaganden hos allmännyttiga byggföretag med rating enligt ratingkommittén eller av åtaganden hos bostadssammanslutningar som ägdes av kommuner eller städer. Den kreditrisk som ansluter sig till icke vinstsyftande samfund kan betraktas som mycket liten, eftersom 85 procent av åtagandena har betryggande säkerheter. De offentliga samfundens åtaganden växte under året med mindre än 100 miljoner euro. Av kundgruppens åtaganden på 0,6 miljarder euro bestod över 60 procent av fordringsbevis. Utländska offentliga samfund stod för 6 procent eller 40 miljoner euro av åtagandena. Över 90 procent av de offentliga samfundens åtaganden hör till den bästa ratingklassen. 8

9 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Säkerheter Fordringar på finansiella institut och försäkringsbolag, andelsbankerna och OP-centralen samt offentliga samfund saknar vanligen säkerhet. Däremot har en betydande del av kreditriskerna för privatkundernas och icke vinstsyftande samfunds åtaganden täckts med säkerheter. Kreditrisken i anslutning till företagskunder som till sin kreditvärdighet ligger klart under investeringsnivån minskas med säkerheter. Vid finansiering av företag som hör till de bästa ratingklasserna används aktivt kovenanter som tryggar finansiärens ställning. Kovenanterna är egentligen inga säkerheter, men med dem kan man trygga förutsättningarna för återbetalningen av krediten. Med säkerhetsvärde avses den procentuella andelen av ett säkerhetsobjekts gängse värde fastställt skilt för olika slag av säkerheter. Fördelningen av säkerhetsvärden per säkerhetsslag 25 % Aktier i bostäder och fastighetsbolag 21 % Fastighetsinteckningar 17 % Objektsäkerhet 16 % Garanti av ett offentligt samfund 7 % Övriga inteckningar 6 % Övriga säkerheter 4 % Fakturafordran och andra fordringar 4 % Andra aktier Bostads- och fastighetsinteckningarnas andel av privatkundernas säkerheter var nästan 80 procent. Av icke vinstsyftande samfunds säkerheter var de offentliga samfundens garantier betydande. Deras andel var nästan 44 procent. Dessutom var bostadsoch fastighetssäkerheternas andel 36 procent. Stora kundåtaganden Som stora kundåtaganden räknas företagskunders åtaganden som överstiger 10 procent av koncernens kapitalbas. s kapitalbas ökade under året med 105 miljoner euro till miljoner euro. Beloppet av de stora kundåtagandena uppgick vid slutet av året till 2,2 miljarder euro, vilket är 0,6 miljarder euro mera än ett år tidigare. De stora kundåtagandena bestod av 14 kundkoncerners åtaganden. De stora kundåtagandenas andel av kapitalbasen var 207 procent, medan andelen ett år tidigare var 163 procent. De ökade företagsåtagandena syns också som en ökning av de stora kundåtagandena. Av de stora kundåtagandena var över 60 procent åtaganden på investeringsnivån. Företagsåtaganden Företagskundernas kreditvärdighetsklassificeringar blev något sämre, men hölls fortfarande på god nivå. Åtagandena på investeringsnivån utgjorde 39 procent av företagsåtagandena, vilket var en knapp procentenhet mindre än året innan. Ratingfördelningen har presenterats på basis av motpartens ratingklasser. I fördelningen har de säkerheter eller garantier som ställts för åtagandena inte beaktats. Företagsåtagandena per ratingklass Milj. Föränd- Ratingklass ring, % Oklassificerade Totalt Tillväxten av företagsåtaganden koncentrerades till ratingklasserna 3 7. Åtagandena i de två svagaste ratingklasserna växte med 20 miljoner euro till följd av sänkta kreditvärdighetsklassificeringar och stod för 33 miljoner euro eller 0,4 procent av företagsåtagandena. De oklassificerade företagsåtagandena uppgick till 0,8 miljarder euro eller 10 procent. Av dessa var över 60 procent krediter som beviljats antingen näringsidkare, fastighetsbolag eller handeln eller sme-företag inom servicebranschen. De oklassificerade kundernas genomsnittliga åtagande var mindre än euro. Den största branschen var metallindustrin vars andel av företagsåtagandena under året sjönk med 3 procentenheter till 14 procent. De tre andra branscherna som överskred 10 procent av företagsåtagandena var byggindustrin, handeln och skogsindustrin. Mätt i euro växte byggindustrin, transporten och trafiken samt fastighetsinvesteringarna mest. 9

10 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Företagsåtagandena branschvis Föränd- Milj ring, % Metallindustri Byggindustri Handel Skogsindustri Transport och trafik Annan fastighetsförvaltning Övrig industri Livsmedelsindustri Energiproduktion Tjänster Fastighetsinvestering Datakommunikation och elektronik Kemisk industri Kommunikation och förlagsverksamhet Övriga branscher Totalt Tillväxten inom företagsåtagandena har riktats till flera olika branscher, vilket ytterligare har ökat företagsåtagandenas breda spridning branschvis. Också på basis av åtagandenas storlek är företagsåtagandena väl spridda i olika storleksklasser. Företagsåtagandenas fördelning enligt kundens åtaganden Åtagandets belopp, milj. Mrd. % 0 1 1, , , , ,1 13 Totalt 7,9 100 Länderrisk De utländska fordringarnas andel av de totala åtaganden var under 10 procent. Beloppet av den sekundära länderrisken, exklusive Finland, var vid slutet av året 1,6 miljarder euro, vilket var på samma nivå som året innan. Den största delen av länderrisken består av insättningar till utländska banker och placeringar i utländska masskuldebrevslån. Områdesvis granskat riktas största delen av länderrisken till EU-länder. Länder utanför EU stod för 24 procent av länderrisken. Under året ökade länderrisken för grupperna 2 och 4. Av länderna i länderriskgrupp 2 har Estland den största länderrisken på 35 miljoner euro. Till länderriskgrupp 4 hör 11 länder. Av länderna i grupp 4 är länderrisken störst för Turkiet, Ryssland och Brasilien. Den sekundära länderrisken per länderriskgrupp Länderriskgrupp Moody smotsvarighet Föränd ring, % Grupp 1 Aaa Grupp 2 Aa1 A Grupp 3 Baa1 Baa Grupp 4 Ba1 B Grupp 5 Caa1 C Totalt Förfallna betalningar och problemkrediter De förfallna betalningsraterna ökade med 3 miljoner euro till 16 miljoner euro, men deras andel av kreditoch garantistocken hölls på samma nivå som året innan, dvs. 0,2 procent. Problemkrediterna, dvs. de oreglerade fordringarna och nollräntefordringarna ökade med 6 miljoner euro till 24 miljoner euro. Men trots att problemkrediterna ökade, låg deras andel av kredit- och garantistocken på samma nivå som ett år tidigare, dvs. på 0,2 procent. Oreglerade fordringar Milj. Privat- Företagskunder kunder Övriga kunder Totalt Oreglerade fordringar och nollräntefordringar %, av kreditoch garantistocken 0,4 0,2 0,1 0,2 Riktade kreditförlustreserveringar Milj. Privat- Företagskunder kunder Övriga kunder Totalt Oreglerade fordringar och nollräntefordringar %, av kreditoch garantistocken 0,4 0,2 0,2 0,2 Riktade kreditförlustreserveringar Riktade kreditförlustreserveringar som minskar fordringarna fanns vid slutet av året för 26 miljoner euro (25). Av dessa riktades 15 miljoner euro (12) till oreglerade fordringar. 10

11 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Nya kredit- och garantiförluster samt riktade kreditförlustreserveringar bokfördes totalt för knappt 5 miljoner euro (6). Summan av återförda kreditförluster och upplösta riktade kreditförlustreserveringar uppgick till drygt 3 miljoner euro (3). Kredit- och garantiförlusternas nettoresultatinverkan var 1 miljon euro (2). Kreditförlusternas utveckling Milj Kredit- och garantiförluster, brutto Återförda kreditförluster För kreditriskens del är målet för risktagningsviljan att nettobeloppet av kreditförlusterna och bokförda kreditförlustreserveringar under en konjunkturcykel inte skall överskrida 10 procent av koncernens årsintäkter eller 0,35 procent av kredit- och garantistocken. År 2004 uppgick andelen för kredit- och garantiförlusterna till 0,4 procent av årsintäkterna och till 0,01 procent av kredit- och garantistocken, medan de ett år tidigare uppgick till 0,7 procent av årsintäkterna och 0,03 procent av kredit- och garantistocken. Uppskattning av kreditriskpositionens utveckling Kreditförlusterna och nedskrivningarna förutspås fortfarande hållas ringa år 2005, förutsatt att det inte sker några oväntade förändringar i omvärlden eller i kundernas ekonomiska situation. Bedömningen grundar sig på det ringa antalet problemkrediter och den moderata kreditrisknivån för de totala åtagandena. Marknadsriskposition Marknadsriskernas andel av koncernens riskvägda förbindelser uppgick till 5 procent (6) vid årsskiftet. s marknadsrisker höll sig hela året moderata. Den fördel som uppnås genom spridningen av risker på olika riskslag, dvs. portföljeffekten, var betydande. Ränterisken hölls moderat år 2004 såväl i handelsrörelsen som förmögenhetsförvaltningen. Av koncernens ränterisk bestod vid årets slut 91 procent av eurobelopp och 8 procent av dollarbelopp. De låga räntorna påverkade koncernens finansnetto negativt i synnerhet då räntedifferensen mellan inoch utlåningen i Detaljistbanksrörelsen fortsatte att minska. Aktieportföljens marknadsvärde uppgick vid årets slut till 83,7 miljoner euro (92,1). Banken sålde drygt en tredjedel av sina aktier i OMX. Marknadsvärdet för de aktier som bokförts bland rörliga aktiva var 32,6 miljoner euro, medan värdet ett år tidigare var 28,4 miljoner euro. Aktieportföljens tre största branscher och deras procentuella andelar var: den kemiska industrin 15 procent, skogsindustrin 13 procent och handeln 12 procent. Investeringarna i kapitalplaceringsfonder var 20,2 miljoner euro och utöver det fanns bindande placeringslöften för 15,8 miljoner euro. Tack vare försäljningen av aktier i OMX, uppgången i aktiekurserna och de ökade utdelningarna var resultatet från aktier gott. s overnight-valutaposition och dess risk var små hela året. Vid årsskiftet uppgick nettovalutapositionen till 3,6 miljoner euro. Valutahandeln koncentrerades i huvudsak till dagsintern handel. Marknadsriskerna som uppstod vid emissionen av strukturerade lån täcktes med derivatkontrakt som motsvarar lånens intäktsstruktur. I optionsrörelsen växte volymerna i synnerhet beträffande ränteoptioner, men de öppna optionspositionerna hölls ringa. Derivatrörelse -koncernens marknadsposition Milj. I genomsnitt Medelsprid- I genomsnitt ning Ränterisk *), 7,8 7,1 2,1 8,9 varav s Treasury 9,7 5,4 1,7 5,9 Aktieportföljens marknadsvärde 32,6 29,3 1,7 24,7 Aktier i OMX 15,1 19,4 7,8 25,0 Kapitalinvesteringsfonder 36,0 36,9 0,5 34,0 Nettovalutaposition 3,6 3,4 0,9 1,6 *) Inverkan av en förändring på 1 procentenhet på nuvärdet av kassaflödena (valutornas absoluta värden totalt) 11

12 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE koncernens ränterisk i EUR och USD Milj /04 06/04 09/04 12/04 USD EUR -koncernens totala nettovalutaposition Milj /04 06/04 09/04 12/04 VaR för s ränterisk Milj /04 06/04 09/04 12/04 97,5 % fraktil Backtest Förlustrisk (2,5 % VaR) VaR för s marknadsrisk Value at Risk I genomsnitt Medelspridning I genomsnitt Milj totalt -0,78-0,62 0,17-0,67 Ränterisk -0,94-0,53 0,17-0,70 Treasury -0,43-0,47 0,21-0,51 Aktierisk -0,22-0,34 0,06-0,46 Valutarisk -0,02-0,02 0,01-0,01 Portföljeffekt 0,40 s derivat specificeras enligt användningssyfte i bokslutsnot 50. Ränteswapkontrakt i säkringssyfte samt ränteoch valutaswapkontrakt ingicks i större omfattning år 2004 i synnerhet till följd av skyddandet av ränteoch valutakursrisken i anslutning till emitterade skuldebrev. Likaså ökade antalet aktie- och kreditderivat som användes vid skyddandet av tilläggsavkastningen för strukturerade lån i anslutning till emissionen av nya lån. I handelsrörelsen minskade ränteswapkontraktens volym, medan användningen av ränte- och bondfuturer samt valutaterminer ökade. Den starka euron i relation till US-dollarn samt de exceptionellt låga räntorna ökade kundernas efterfrågan på valutaoch räntederivat, vilket ökade volymen för derivatkontrakt i handelsrörelsen. Handeln med kreditderivat inleddes år Derivatkontraktens kreditmotvärden växte från 149 miljoner euro till 234 miljoner euro. För att minska motpartsrisken i handeln med OTC-derivat undertecknades CSA-säkerhetsavtal (Credit Support Annex) med de viktigaste motparterna. CSA-säkerhetsavtalet definierar avtalsparter- nas skyldighet att tillhandahålla säkerheter för att täcka öppna positionsrisker. Det obokförda marknadsvärdet på derivat som tagits upp som skydd mot ränterisken hos kreditstocken och skulderna var -13,5 miljoner euro (-0,4). Det obokförda marknadsvärdet på derivat som tagits upp som skydd mot ränterisken hos placeringsportföljen var -4,3 miljoner euro (-6,5). I de balansposter som har skyddats med derivat ingår en lika stor positiv värdering som baseras på förändringar i räntorna. Finansieringsrisk I bokslutsnot 42 presenteras maturitetsfördelningen för de viktigaste balansposterna (andelsbankernas likviditetsreservinsättningar och insättningar på dagligkonton från allmänheten i den kortaste tidsklassen och handelsportföljernas fordringsbevis klassificerade enligt förfallodag). -koncernens omslutningstillväxt på 1,7 miljarder euro till 16,4 miljarder euro finansierades huvudsakligen med skuldebrev emitterade till allmänheten. År 2004 emitterade masskuldebrev till ett värde av totalt 1,6 miljarder euro, varav största 12

13 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 delen hade en maturitet på fem år. I och med tillväxten i den långfristiga kapitalanskaffningen ökade andelen skuldebrev emitterade till allmänheten från 32 procent till 37 procent i kapitalanskaffningen. Andelsbankernas insättningar till marknadsvillkor sjönk från 22 procent till 19 procent av koncernens kapitalanskaffning. Inlåningen från allmänheten ökade från 14 procent till 15 procent av koncernens kapitalanskaffning. -koncernens största kapitalanskaffningspost utgörs av Euro Commercial Paper och andra bankcertifikat som har specificerats i tabellen intill. Bankens huvudsakliga finansieringsvaluta är euro. Långfristiga masskuldebrevslån har också emitterats i US-dollar och i mindre belopp i japanska yen och andra valutor. Valutakursrisken för valutalån har skyddats med ränte- och valutaswapkontrakt. Vid årsskiftet var nettokapitalgapet för under ett år -714 miljoner euro, dvs. på samma nivå som ett år tidigare. Den genomsnittliga löptiden för den största fordringsposten, dvs. kreditstocken (8,7 miljarder euro) var drygt fyra år och den genomsnittliga löptiden för den största skuldposten, dvs. skuldebreven emitterade till allmänheten (6,1 miljarder euro) var ett och ett halvt år. De insättningar som inte klassificerats enligt tidsklasser, och som består av dagligkonton och andelsbankernas likviditetsreservinsättningar, uppgick till miljoner euro. Fordringsbevis som ingår i handelsportföljen finns i den kortaste tidsklassen då nettokapitalkassaflödet beräknas. -koncernens likviditetsreserver och deras miniminivå presenteras i tabellen intill. Likviditetsreserverna består av likvida, eftermarknadsdugliga fordringsbevis och insättningar mellan bankerna på under en månad räknade till nettobelopp per motpart. Bankens likviditetsposition var god hela året. Strukturen hos -koncernens kapitalanskaffning Milj Andel, % Andel, % Skulder till centralbanker och kreditinstitut Skulder till OP-gruppen Skulder till allmänheten och offentliga samfund Inlåning Övriga Skuldebrev emitterade till allmänheten Masskuldebrevslån Bankcertifikat och ECP Övriga skulder, resultatregleringar, latenta skatteskulder Efterställda skulder Eget kapital Totalt Volymen per motpart för s Euro Commercial Paper och andra bankcertifikat i euro som sålts och andra bankers bankcertifikat i euro som köpts till portföljen Föränd- Föränd- Milj ring, milj. ring, % Av emitterade bankcertifikat och ECP, vars köpare är banker företag övriga kunder Bankcertifikat från andra banker i portföljen koncernens finansieringsriskposition enligt tidsklasser Periodiskt nettokapitalgap, Föränd- Förändmilj ring, milj. ring, % 0 1 år år år år år år >10 år Insättningar som inte klassificerats enligt tidsklasser koncernens likviditetsreserv och dess miniminivå Föränd- Föränd- Milj ring, milj. ring, % Likviditetsreserver, varav OP-likviditetsreserver Likviditetsreservens miniminivå

14 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 Fastighetsrisk -koncernens i fastighetsinnehav uppbundna kapital uppgick vid slutet av år 2004 till 134 miljoner euro, varav andelen fastigheter i eget bruk uppgick till 45 miljoner euro. Dessutom fanns innehav i fastighetsinvesteringsbolag för 24 miljoner euro. Ett år tidigare var motsvarande siffror 131 miljoner euro, 40 miljoner euro och 27 miljoner euro. Nettoavkastningen av fastighetsinvesteringarna var 6,1 procent (7,9) och vakansgraden 7 procent (6). Det gängse värdet för respektive fastighetsobjekt bedömdes år 2004 av en utomstående part och enligt dessa bedömningar överskred det totala gängse värdet något det bokförda uppbundna kapitalet. Fastighetsriskerna bedöms som små. Operativa risker Hanteringen av de operativa riskerna koncentrerades på att minska de mest betydande riskerna som framkommit i samband med riskkartläggningen. Det gjordes en heltäckande utredning av koncernens försäkringsskydd och på basis av denna förnyades försäkringarna. Riskutfallet följs upp genom att föra statistik över de skador som föranleds av de operativa riskerna. Riskkartläggningens kvalitet bedöms i relation till de skador som uppstår. Den negativa resultatinverkan av de realiserade operativa riskerna var fortfarande liten, dvs. 0,6 miljoner euro (0,4). SOLIDARISKT ANSVAR är dotterföretag till Andelsbankscentralen Anl, som baserar sig på OP-gruppens samarbetsmodell. Andelsbankscentralen jämte dotterföretag och dess 239 medlemsandelsbanker bildar sammanslutningen av andelsbanker. I samarbetsmodellen tryggar OPgruppens resurser alla medlemsbankers verksamhet, eftersom Andelsbankscentralen och dess medlemskreditinstitut enligt andelsbankslagen (Lag om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform) är solidariskt ansvariga för de av varandras skulder och andra förbindelser som inte kan betalas ur Andelsbankscentralens eller medlemskreditinstitutens medel. Om ett medlemskreditinstituts kapitalbas minskar till följd av förluster så att dess verksamhet inte kan tryggas, har sammanslutningens centralinstitut Andelsbankscentralen rätt att av medlemskreditinstituten ta ut extra avgifter i relation till deras senast fastställda balansomslutningar. Andelsbankscentralen är skyldig att ge sina medlemskreditinstitut anvisningar för tryggandet av likviditeten, kapitaltäckningen och riskkontrollen samt skyldig att utöva tillsyn över deras verksamhet. Tillsynen stöds av de fortlöpande granskningarna som Andelsbankscentralens Internrevision utför. INSÄTTAR- OCH INVESTERARSKYDD Enligt lagen som gäller insättningsgarantifonden skall depositionsbankerna höra till insättningsgarantifonden. Depositionsbankerna i OP-gruppen behandlas beträffande insättningsgarantin som en enda bank och insättningsgarantifonden ersätter insättarnas fordringar på OP-gruppens medlemsbanker upp till euro. Depositionsbanker i OP-gruppen är andelsbankerna, Andelsbankernas Centralbank Abp, Okopankki Oyj och OP-Hembanken Abp. Andelsbankernas Centralbank Abp och dess dotterföretag Opstock Ab och Okopankki Oyj hör till ersättningsfonden för investerare. Ersättningsfonden tryggar betalningen av investerarnas ostridiga fordringar som har förfallit när ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut till följd av annat än tillfällig insolvens inte kan betala investerarnas fordringar inom utsatt tid. Investeraren får 90 procent av sina fordringar upp till euro i ersättning. Fonden ersätter inte förluster till följd av en nedgång i aktiekurser eller felaktiga investeringsbeslut. Ersättningsfonden ersätter endast icke-yrkesmässiga investerares fordringar. FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAG SOM KONSOLI- DERAS I KONCERNENS RESULTAT Okopankki Oyj:s helägda dotterföretag Helsingin Seudun OP-Kiinteistökeskus Oy LKV har konsoliderats i koncernens resultat från och med början av år 2004 som en del av s förberedelser för IFRSrapporteringen. Från och med juni har i koncernens resultat också konsoliderats en del av resultatet i Okopankkis intresseföretag Kiinteistö Oy Kaisaniemenkatu 1. Okopankkis innehav i företaget steg till 22,3 procent efter en affär i slutet av maj. 14

15 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 ÖVERGÅNGEN TILL IFRS-RAPPORTERING OCH DET NYA KAPITALTÄCKNINGS- SYSTEMET -koncernen övergår till IFRS-rapportering -koncernen övergår från finsk bokslutspraxis (FAS) till internationell bokslutspraxis (IFRS) år Delårsrapporterna år 2005 upprättas enligt de nya principerna. s moderföretag och dess dotterföretag upprättar fortfarande sina bokslut i enlighet med bestämmelserna i kreditinstituts - lagen. I de följande styckena beskrivs de viktigaste konsekvenserna av övergången till IFRS på -koncernens rapportering, presentationen av bokslutet och de egna kapitalen vid övergångstidpunkten. Uppskattningarna innehåller inte någon bedömning av konsekvenserna av standarden IAS 39 (finansiella instrument), eftersom standarden inte kräver att jämförelseuppgifter ändras och eftersom -koncernen börjar tillämpa standarden från början av år De slutliga övergångskalkylerna för omslutningarna vid slutet av år 2003 och vid slutet av delårsperioderna år 2004 samt för delårsresultaten publiceras i slutet av mars Konsekvenser på rapporteringen och presentationen av bokslutet Presentationen av bokslutet ändras, och bl.a. resultaträknings- och balansräkningsschema avviker från de nuvarande. I resultaträkningen grupperas nettointäkterna så att de bättre beskriver affärsrörelsens natur. Grupperingen i balansräkningen motsvarar grupperingen av nettointäkter i resultaträkningen. Dessutom avviker grupperingen av posterna för eget kapital från den nuvarande grupperingen. Finanskalkylen är en nyhet i bokslutet. s indelning i segment följer den nuvarande indelningen i affärsområden. Antalet dotterföretag som konsolideras i s koncernbokslut ökar inte på grund av IFRS. Tillgångar som hyrts ut enligt finansiella leasingavtal redovisas i koncernens balansräkning som fordringar på kunder. Tillgångar som hyrts ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella tillgångar. I IFRS:s öppningsbalans utgjorde de finansiella leasingavtalen 285 miljoner euro och de operationella leasingavtalen 5 miljoner euro. Konsekvenser på -koncernens egna kapital vid övergångstidpunkten och jämförelseresultatet för år 2004 IFRS-standarderna har mer detaljerade principer för bokföring av intäkter än finsk bokslutspraxis. s dotterföretag Okopankki Oyj har i de bokslut som upprättats enligt nationella bokslutsnormer åren enligt kontantprincipen intäktsfört provisionsintäkter i anslutning till återbetalningsskyddsförsäkringen som omfattar en risk för återbetalning. De före början av år 2004 intäktsförda provisioner som inte enligt IFRS-standarderna är provisioner som kan intäktsföras uppgick till 9 miljoner euro, vilket har överförts till skulderna. Efter beaktande av uppskjutna skatter minskar överföringen de egna kapitalen med 6 miljoner euro. I IFRS-jämförelseresultaträkningen för år 2004 och räknat från början av år 2005 intäktsförs årligen endast räkenskapsperiodens andel av sådana provisionsintäkter av engångsnatur som gäller flera år och som eventuellt måste återbetalas senare. Den nya bokföringspraxisen minskar provisionsintäkterna i jämförelseresultaträkningen för år 2004 med cirka 1 miljon euro jämfört med tidigare praxis. Det lagstadgade pensionsskyddet för -koncernens anställda sköts av pensionskassan OP- Eläkekassa och tilläggspensionsskyddet av pensionsstiftelsen OP-Eläkesäätiö. Pensionsstiftelsen tar inte emot nya medlemmar fr.o.m Alla koncernens pensionsarrangemang klassificeras som förmånsbestämda. har utnyttjat det undantag i standarden IFRS 1, enligt vilket medlen för pensionsarrangemangen har värderats till verkligt värde och förpliktelserna till nuvärde enligt presumtiva beräkningar vid övergångstidpunkten Enligt beräkningar av behöriga aktuarier överskrider förvaltningsmedlen förpliktelserna med 31 miljoner euro med beaktande av uppskjutna skatter enligt läget Tillgångsposten bokfördes i öppningsbalansen som pensionsfordringar och egna kapital. Tillgångsposten har dock ingen ökande effekt på kapitaltäckningen. I s IFRS-bokslut börjar principen med verkligt värde tillämpas vid värderingen av förvaltningsfastigheter. Effekten på det egna kapitalet av ändringen i värderingspraxisen samt den totala effekten av konsolideringen av de ömsesidiga fastighetsaktie- 15

16 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 bolagen är något positiv med beaktande av uppskjutna skatter. För betydande projekt aktiveras utgifter i utvecklingsskedet och deras effekt på det egna kapitalet är med beaktande av uppskjutna skatter positiv, men endast något positiv. I -koncernen finns ingen betydande goodwill som uppstått till följd av konsolidering av företag. Vid övergången avskrevs till fullo det enda affärsvärdet med en något negativ effekt på det egna kapitalet. Övergången till IFRS-bokslutet ökar det egna kapitalet enligt läget , men påverkar inte kapitaltäckningen i större grad. Kapitaltäckningsreglerna ändras Baselkommittén för banktillsyn offentliggjorde i juni 2004 sin slutliga version av de nya rekommendationerna för beräkning och tillsyn av kreditinstitutens kapitaltäckning. Vissa punkter kan ännu ändras, men i regel är reglerna nu slutgiltiga. EU-kommissionen har förberett ett nytt kapitaltäckningsdirektiv på basis av Baselrekommendationen. Avsikten är att direktivet skall godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet år Enligt planerna skall de nya kapitaltäckningsreglerna träda i kraft i EU i början av år De nya kapitaltäckningsreglerna baserar sig på allmänt tillämpade metoder inom riskhanteringen, och reglerna fördelar sig på tre pelare. Pelare I reglerar beräkningen av bankernas kapitalkrav och kapitaltäckning. Avsikten med bestämmelserna i pelare II är att säkerställa att bankerna har tillräckliga egna kapital i förhållande till sin riskprofil samt till nivån för systemen för riskkontroll och den interna tillsynen. Pelare III reglerar publiceringen av information om bankernas risk- och kapitaltäckningsposition. Reformen strävar efter att skapa en stabilare finansmarknad genom att bättre än hittills säkerställa att bankernas kapitalbas är tillräcklig. Syftet är att motivera bankerna att utveckla sina riskkontrollsystem och att främja en korrekt prissättning av riskerna. Ett av målen för utvecklingen av de nya kapitaltäckningsreglerna har varit att det genomsnittliga kapitalkravet inom hela bankbranschen inte förändras trots att principerna för beräkningen av kapitalkravet ändras. Avvikande från de nuvarande reglerna tillåter de kapitaltäckningsregler som är under beredning att kapitalkravet beräknas med flera olika metoder. Kapitalkravet för kreditrisken kan i framtiden beräknas också enligt kundens externa eller av banken fastställda kreditvärdighetsklassificering. De nya reglerna ställer ett kapitalkrav också för de operativa riskerna. -koncernens förberedelser för kapitaltäckningsreformen Utvecklingen av metoder och system för -koncernens riskhantering utgår i första hand från koncernens riskhanteringsbehov och i andra hand från att uppfylla de krav som ställs av kapitaltäckningsreglerna. s direktion drog i slutet av år 2003 upp linjerna för beräkningen av kapitalkravet. Enligt dessa räknas kapitalkravet i anslutning till detaljiståtagandena enligt den internratingbaserade metoden, kapitalkravet för företagsåtagandena enligt den grundläggande internratingbaserade modellen och kapitalkravet för operativa risker enligt schablonmetoden. Kapitalkravet för marknadsrisker beräknas enligt den grundläggande metoden på samma sätt som nu. I februari 2005 fastställde s direktion de tidigare linjerna för ibruktagningen av metoder och beslöt att utnyttjar övergångsföreskrifterna i anslutning till kapitaltäckningsreformen. övergår stegvis i beräkningen av kapitalkravet för kreditrisker till användningen av den internratingbaserade metoden så att kapitalkravet för de första portföljerna bl.a. för företagsåtagandena beräknas enligt den internratingbaserade modellen från början av år deltar i OP-gruppens kapitaltäckningsprojekt som skall säkerställa att OP-gruppen och dess medlemskreditinstitut uppfyller kraven i de nya kapitaltäckningsreglerna inom övergångsperioden. År 2004 fortsatte förberedelserna inför de nya reglerna med tyngdpunkten på definitionen och uppbyggandet av de datasystem som reformen kräver samt på utvecklingen av ett internt klassificeringssystem för privatkunder. Dessutom har utvecklingen gällt processen för hanteringen av kapital samt metoder för analysering av operativa risker. 16

17 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004 HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODENS SLUT sålde i början av februari sitt innehav i Automatia Pankkiautomaatit Oy, Suomen Asiakastieto Oy samt vissa andra företag till Andelsbankscentralen Anl. Automatia Pankkiautomaatit Oy var ett i koncernbokslutet konsoliderat intresseföretag, av vilket innehade en tredjedel. De sålda företagen har haft ringa effekt på koncernens årsresultat. Försäljningsvinsten uppgick till totalt 4,7 miljoner euro. KONCERNENS UTSIKTER Bankernas omvärld och konkurrensläget beräknas hålla sig liknande som år Tack vare den ökade affärsrörelsen torde koncernens resultat år 2005 före skatter bli större än motsvarande resultat justerat med poster av engångsnatur år 2004, förutsatt att det inte sker oförutsedda förändringar i omvärlden. MODERBANKEN s rörelsevinst var 117 miljoner euro, dvs. 31 miljoner euro mindre än år I rörelsevinsten för år 2004 ingår en försäljningsvinst på drygt 10 miljoner euro på aktierna i OMX AB. År 2003 ökade rörelsevinsten med totalt 53 miljoner euro på grund av försäljningsvinster av engångsnatur för aktierna i OP-Livförsäkrings Ab och Kiinteistö Oy Aleksi-Hermes. Omslutningen var 14,4 miljarder euro, dvs. 1,5 miljarder euro större än året innan. Krediterna till företag och offentliga samfund inklusive leasingobjekt ökade med en knapp miljard euro, dvs. 19 procent. Fordringarna på kreditinstitut var nästan en miljard större än vid slutet av år Drygt 80 procent av ökningen härrörde från s fordringar på kreditinstitut i OP-gruppen. Ökningen av fordringar finansierades huvudsakligen på penning- och kapitalmarknaden. s eget kapital uppgick vid årets slut till 577 miljoner euro, vilket är 7 miljoner mera än vid slutet av år Utdelningsbart eget kapital fanns för 126 miljoner euro. s utdelningsbara egna kapital, som begränsar s vinstutdelning, uppgick till 75 miljoner euro. s kapitaltäckning var 12,0 procent mot 12,3 procent ett år tidigare. Kapitalbasen växte med 102 miljoner euro till miljoner euro. År 2004 emitterade ett kapitallån på 10 miljarder japanska yen av vilket 74 miljoner euro räknas till det primära kapitalet. De riskvägda posterna ökade med en miljard euro till nästan 8,5 miljarder euro. Vid slutet av år 2002 var s kapitaltäckning 12,4 procent. Motsvarande tal för år 2001 och 2000 var 15,8 och 13,8 procent. Aktiekapital och aktieslag Aktierna fördelar sig på serierna A och K. Aktierna i serie A är avsedda för allmänheten och de noteras på Helsingforsbörsen. Aktierna i serie K kan däremot innehas bara av sammanslutningar som hör till OPgruppen. På bolagsstämman medför varje aktie i serie A rätt till en röst och varje aktie i serie K till fem röster. Dessutom berättigar aktierna i serie A till en årlig utdelning som är minst en procentenhet större än utdelningen på aktierna i serie K. Vid slutet av året uppgick antalet aktier till totalt 98 miljoner aktier, av vilka A-aktiernas andel var 77,5 procent. s ordinarie bolagsstämma beslöt på direktionens förslag att fördubbla antalet aktier i banken utan att öka aktiekapitalet genom att dela varje aktie i banken i två nya aktier (split 1:2). De ändringar som gällde antalet aktier antecknades i handelsregistret Aktiernas bokföringsmässiga motvärde är efter ändringen 2,10 euro. Enligt omvandlingsklausulen i s bolagsordning omvandlade andelsbankerna under året aktier i serie K till samma antal aktier i serie A. Teckningsförhållandet för optionsprogrammet från 1999 ändrades i och med att antalet aktier fördubblades. Med en optionsrätt kan man teckna två nya aktier i serie A i stället för en. I början av oktober upptogs de B-optionsrätter som anslöt sig till optionsprogrammet för notering på Helsingforsbörsen som en tilläggspost till A-optionsrätterna. Före noteringen förenades B-optionsrätterna med A- optionsrätterna och namnet ändrades till 1999 års A/B-optionsrätter. 17