BOKSLUT principer för upprättandet av bokslutet

Transkript

1 OKO ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK ABP BOKSLUT 2001 OKO Andelsbankernas Centralbank Abp Postadress: PB 308, Helsingfors Besöksadress: Industrigatan 1b, Helsingfors Telefonväxel: (09) 4041, telefax: (09) Internetadress: e-postadress: principer för upprättandet av bokslutet Bokslutet för OKO och dess koncern har upprättats och ställts upp i överensstämmelse med kreditinstitutslagens bestämmelser, finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kreditinstitut och värdepappersföretag, som trädde i kraft den 29 december 2000, och Finansinspektionens föreskrifter, som trädde i kraft den 30 juni information till aktieägarna OKO Andelsbankernas Centralbank Abp:s ordinarie bolagsstämma hålls i Finlandiahuset i Helsingfors den 21 mars 2002 klockan I utdelning föreslår direktionen 1,10 euro/aktie på aktierna i serie A och 1,05 euro/aktie på aktierna i serie K. Utdelningen, som fastställs av bolagsstämman, betalas till aktieägare som på den av direktionen fastslagna avstämningsdagen för utdelningen den 26 mars 2002 är registrerad i Finlands Värdepapperscentral Ab:s ägarförteckning. För bolagsstämman föreslås att utdelningen betalas efter avstämningstidens utgång den 4 april 2002.

2 INNEHÅLL Direktionens verksamhetsberättelse 1 Rörelseresultat och ekonomisk ställning 1 Resultat 1 Omslutning 3 Poster utanför balansräkningen 4 Kapitaltäckning 5 Riskhantering 5 Solidariskt ansvar 16 Insättar- och investerarskydd 16 Ändringar i koncernstrukturen 16 Övergången till euro 17 Koncernens framtidsutsikter 17 Moderbanken OKO 17 Resultat och omslutning 17 Aktiekapital och aktieslag 19 Aktieägare 19 Filialen i Stockholm och representationskontoren 19 OKOs firma 19 Ledande organ 19 Direktionen 19 De viktigaste dotterföretagen 20 Okopankki Oyj 20 Opstock Ab 20 OP-Finans Ab 21 Principer för upprättandet av bokslutet 22 Koncernens resultaträkning 26 Koncernens balansräkning 27 Tidsserier för koncernen 29 OKOs resultaträkning 30 OKOs balansräkning 31 Noter till bokslutet 33 Formler för nyckeltalen 49 Direktionens förslag till behandling av årsresultatet 50 Revisionsberättelse 51 Förvaltningsrådets utlåtande 52

3 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE rörelseresultat och ekonomisk ställning resultat OKO-koncernens rörelsevinst för år 2001 var 111 miljoner euro. Den försvagades från året innan med 57 miljoner euro, varav 47 miljoner euro härrörde från minskningen av nettointäkterna från investeringen i aktier i Pohjola-Gruppen Abp utanför basrörelsen. Rörelsevinsten för basrörelsen som består av affärsområdena var 125 miljoner euro, vilket är 10 miljoner euro mindre än för jämförelseperioden. Osäkerheten på aktiemarknaden och den ökade konkurrensen minskade provisionsintäkterna från aktieförmedlingen och nettoresultatet av värdepappershandeln. Å andra sidan förbättrades finansnettot för de rörelseområden som idkar finansieringsrörelse och investeringsrörelse avsevärt. På rörelsevinsten för åren 2000 och 2001 inverkade intäkterna och kostnaderna i anslutning till aktieinnehavet i Pohjola-Gruppen avsevärt. OKO-koncernen fick under rapportåret totalt 29 miljoner euro i utdelning jämte gottgörelse för bolagsskatt på dessa aktier. Efter utdelningen bokförde OKO-koncernen en nedskrivning på 29 miljoner euro på dessa aktier på resultatposten nedskrivningar av värdepapper som utgör bestående aktiva. År 2000 utgjorde utdelningen 68 miljoner euro och motsvarande nedskrivning var 33 miljoner euro. I maj 2001 avslutade Andelsbanksgruppen, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen och Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi det i december 1999 undertecknade delägaravtalet gällande innehavet i Pohjola-Gruppen. Sedan investeringens karaktär ändrats från en strategisk investering till en finansinvestering värderades aktierna för första gången vid slutet av juni till marknadsvärdet. Före slutet av året förorsakade aktierna ett prisnedsättningsavdrag på 13 miljoner euro, som bokfördes i resultaträkningen på nettoresultatet av värdepappershandel. Nettoeffekten av aktierna i Pohjola-Gruppen på OKO-koncernens rörelsevinst var 13 miljoner euro negativ, medan den året innan var 35 miljoner euro positiv. Totalt ökade investeringarna i aktier i Pohjola- Gruppen OKO-koncernens rörelsevinst för åren 2000 och 2001 med 22 miljoner euro. OKOs innehav i Pohjola-Gruppen var vid slutet av året 2,5 procent av aktiekapitalet. Avkastningen på koncernens eget kapital sjönk från 21,5 procent året innan till 13,0 procent och resultatet per aktie från 2,53 euro till 1,68 euro. Avkastningen på eget kapital utan nettointäkterna från investeringarna i aktier i Pohjola-Gruppen var 14,3 procent. År 2000 var motsvarande tal 17,4 procent. Kostnaderna i relation till intäkterna var 51 procent mot 43 procent år Koncernens mål för avkastningen på eget kapital på lång sikt är 14 procent och för kostnads-intäktsrealtionen 55 procent. Tidsserierna som presenterar den ekonomiska utvecklingen och nyckeltalen per aktie för de fem senaste åren presenteras i not 44. Koncernens resultat Förändring utveckling, milj. e % Finansnetto Övriga intäkter Intäkter totalt Kostnader totalt Kreditförluster och nedskrivningar Andel av vinst eller förlust i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden Rörelsevinst

4 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Koncernens finansnetto var 152 miljoner euro, vilket är 27 miljoner euro och 22 procent större än året innan. Finansnettot förbättrades av den ökade kreditgivningen, den kraftiga ökningen av inlåningen från allmänheten samt av den framgångsrika placeringsrörelsen. Dividendintäkterna uppgick till 35 miljoner euro, vilket är 37 miljoner euro mindre än året innan. Dividendintäkterna utan Pohjola-Gruppens utdelning var 6 miljoner euro mot 4 miljoner euro år Nettot av provisionsintäkterna uppgick till 56 miljoner euro, vilket är 10 miljoner euro mindre än under året innan. Nettot av provisionsintäkterna från förmedlingen och emissionen av värdepapper var betydligt lägre än år 2000, vilket beror på nedgången i aktiekurserna och oron på aktiemarknaden under året. Däremot växte nettot av provisionsintäkterna från utlåningen, betalningsrörelsen och garantierna jämfört med året innan. Provisionsintäkter Förändring (netto), milj. e % Utlåning Betalningsrörelse Värdepappersförmedling Värdepappersemission Förmögenhetsförvaltning Garantier Övriga provisionsintäkter Totalt Nettoresultatet av värdepappershandeln och valutaverksamheten var 11 miljoner euro negativt, dvs. 23 miljoner euro mindre än ett år tidigare. Nettoresultatet av handeln med fordringsbevis och räntederivat visade en förlust på 6 miljoner euro. År 2000 visade de en vinst på en miljon euro. Nettoresultatet av aktiehandeln visade en förlust på 11 miljoner euro mot en vinst på 5 miljoner euro året innan. I nettoresultatet av aktiehandeln ingår ett prisnedsättningsavdrag på 13 miljoner euro på aktierna i Pohjola-Gruppen. Nettoresultatet minskade till följd av prisnedsättningsavdrag på grund av nedgången i börskurserna. De oregistrerade värdestegringarna för noterade aktier bland rörliga aktiva var vid slutet av året drygt 3 miljoner euro, medan motsvarande belopp året innan var 8 miljoner euro. Nettoresultatet av valutaverksamheten var 5 miljoner euro, vilket är en miljon mindre än år De övriga rörelseintäkterna uppgick till 26 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än året innan. Hyresintäkterna från fastigheter var 14 miljoner euro mot 17 miljoner euro år Talen är inte jämförbara, eftersom koncernens huvudkontorsfastighet Kiinteistö Oy OKO-Vallila år 2000 konsoliderades i koncernens bokslut under fem månaders tid innan aktiestocken såldes till Osuuspankkien Eläkesäätiö. Överlåtelsevinsterna på försäljningen av fastigheter uppgick till totalt 5 miljoner euro, vilket är 2 miljoner euro mindre än året innan. Koncernens kostnader exklusive provisionskostnaderna var 124 miljoner euro, dvs. 6 miljoner euro och 5 procent större än året innan. Administrationskostnaderna steg med 7 miljoner euro, dvs. knappt 8 procent. Av de totala administrationskostnaderna på 90 miljoner euro stod personalkostnaderna för drygt hälften. De ökade med cirka 3 procent. Personalkostnaderna minskade till följd av återföringen av specialansvaret jämte gottgörelse för bolagsskatt på 2 miljoner euro från pensionsstiftelsen Osuuspankkien Eläkesäätiö. Koncernföretagen hade under året i genomsnitt anställda mot år Vid slutet av år 2001 uppgick antalet anställda till 1 059, vilket är 20 mera än ett år tidigare. Databehandlings- och datakommunikationskostnaderna ökade med drygt 25 procent till 20 miljoner euro. De ökade bland annat på grund av det ökade antalet transaktioner och de högre transaktionspriserna samt anskaffningen av nya datasystem. Avskrivningarna hölls på samma nivå som året innan och var 11 miljoner euro. De nedskrivningar av aktier i fastighetsbolag samt återförda sådana som ingår i de totala avskrivningarna inverkade 0,3 miljoner euro negativt på resultatet. År 2000 var inverkan 0,3 miljoner euro positiv. De övriga rörelsekostnaderna var lika stora som året 2

5 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE innan, dvs. 23 miljoner euro. De omfattade en reserv på 1,5 miljoner euro för en förlust i anslutning till utredningen av värdepappersaffärer. Kredit- och garantiförlusternas nettoeffekt på resultatet var 4 miljoner euro positiv. År 2000 var effekten 10 miljoner euro positiv. Slutliga kredit- och garantiförluster bokfördes för en miljon euro. Kreditförluster bokförda under tidigare år återfördes för 5 miljoner euro. De riktade kreditförlustreserveringarna ökade med 8 miljoner euro och återföringarna var lika stora. Året innan uppgick de slutliga kredit- och garantiförlusterna till 5 miljoner euro, återföringarna till 9 miljoner euro och förändringen av nettot av kreditförlustreserveringarna var 6 miljoner euro positiv. I det totala beloppet på 29 miljoner euro av nedskrivningar av värdepapper som utgör bestående aktiva ingår en nedskrivning på 29 miljoner euro av aktier i Pohjola-Gruppen. Andelen av vinsten eller förlusten i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden var 2 miljoner euro, medan den året innan var 5 miljoner euro. Av Livförsäkringsaktiebolaget Aurums resultat konsoliderades 0,5 miljoner euro i koncernens resultat, vilket är 3 miljoner euro mindre än ett år tidigare. OP-Hembanken Abp:s andel av resultatet var 0,5 miljoner euro och de andra intresseföretagens andel var totalt en miljon euro. Efter bokslutsdispositioner, skatter och minoritetsandel uppgår koncernens vinst för räkenskapsåret till 79 miljoner euro. omslutning Koncernomslutningen var 12,6 miljarder euro. Den var 1,6 miljarder euro större än vid slutet av året innan. Omslutningen ökade i synnerhet till följd av ökningen av fordringsbevis. Kreditgivning och placeringar Krediterna till allmänheten inklusive leasingobjekten uppgick till miljoner euro. Kreditstocken växte från slutet av år 2000 med 376 miljoner euro eller 7 procent. Andelen krediter till allmänheten av koncernomslutningen var knappt 47 procent mot 51 procent ett år tidigare. De oreglerade fordringarna uppgick vid årets slut till 17 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mera än vid slutet av år Nollräntefordringarna hölls på så gott som samma nivå som året innan och var 2 miljoner euro. De oreglerade fordringarna och nollräntefordringarna utgjorde 0,3 procent av koncernens förbindelser. Ett år tidigare var motsvarande andel 0,2 procent. Fordringar på kreditinstitut fanns för miljoner euro. De minskade med 540 miljoner euro. Krediter och kapitalinvesteringar beviljade till andelsbankerna uppgick till miljoner euro, vilket är 152 miljoner mindre än året innan. Dessutom hade OKO fordringar på Finlands Bank för 208 miljoner euro. Beloppet var nästan detsamma som vid slutet av år Fordringarna på kreditinstitut utgjorde 12 procent av koncernens omslutning. Fordringsbevisen utgjorde miljoner euro, vilket är nästan två gånger mera än vid slutet av år Fordringsbevisen som är belåningsbara i centralbank utökades mot slutet av året som säkerhet till Finlands Bank för förhandstilldelningen av euro och förhandsinlämningen av sedlar i mark. Statens skuldförbindelser uppgick till miljoner euro, vilket är 963 miljoner mera än året innan. Bankcertifikaten ökade med 896 mil- Koncernens Förändomslutning, milj. e ring, % Kreditstock Fordringar på kreditinstitut Fordringsbevis Övriga aktiva Aktiva Inlåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut och centralbanker Skuldebrev emitterade till allmänheten Övriga passiva Eget kapital Passiva

6 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE joner euro till miljoner euro vid årets slut. Fordringsbevisens andel av koncernens omslutning steg från drygt 20 procent till 34 procent. Koncernföretagens innehav av andra aktier än aktier i fastighetsbolag var vid slutet av året 96 miljoner euro, vilket är 56 miljoner euro mindre än ett år tidigare. Bokföringsvärdet för fastigheter och aktier i fastighetssammanslutningar minskade med 10 miljoner euro till 160 miljoner euro vid årets slut. Merparten av minskningen berodde på försäljningen av aktierna i Kiinteistö Oy Malminkatu 30. Kapitalet uppbundet i fastighetsinnehav minskade med 9 miljoner euro till 188 miljoner euro vid årets slut. Det i fastighetsinnehav uppbundna kapitalets andel av omslutningen var knappt 2 procent vid slutet av året. Inlåning och övriga skulder Inlåningen från allmänheten ökade kraftigt i koncernen. Vid årets slut uppgick den till miljoner euro. Inlåningen ökade med 327 miljoner euro, dvs. 20 procent från slutet av år Inlåningen från allmänheten utgjorde drygt 15 procent av koncernens omslutning. Skulderna till kreditinstitut och centralbanker ökade med miljoner euro till miljoner euro. Av dessa skulder var 64 procent, dvs miljoner euro andelsbankernas insättningar i OKO. Andelsbankernas insättningar i OKO ökade med 16 procent från slutet av året innan. Skulderna till Finlands Bank var mil-joner euro mot 300 miljoner euro ett år tidigare. Merparten av dessa skulder var kortfristiga tidsbundna krediter, eftersom likviditeten kring årsskiftet i huvudsak sköttes med centralbanksfinansiering. Skulderna till kreditinstitut och till Finlands Bank utgjorde 39 procent av koncernens balansomslutning vid slutet av året. Skuldebreven emitterade till allmänheten uppgick vid årets slut till miljoner euro, vilket är 16 miljoner euro mindre än året innan. Bankcertifikatsskulderna ökade med 117 miljoner euro till miljoner euro. Masskuldebreven minskade däremot med 133 miljoner euro till miljoner euro. Skuldebreven emitterade till allmänheten utgjorde drygt 26 procent av koncernens omslutning. Efterställda skulder fanns för 473 miljoner euro, vilket är 56 miljoner mera än året innan. I mars emitterade OKO ett debenturlån på 150 miljoner euro, som räknas till det supplementära kapitalet. I maj betalade OKO på förhand tillbaka ett debenturlån på 100 miljoner USD, som inkluderats i det supplementära kapitalet. Finansinspektionen beviljade tillstånd till den förtida återbetalningen i mars. De efterställda skuldernas andel av koncernens omslutning var knappt 4 procent. Eget kapital Koncernens eget kapital uppgick vid årets slut till 618 miljoner euro, vilket är 20 miljoner euro mera än ett år tidigare. Det utdelningsbara egna kapitalet uppgick till 120 miljoner euro. poster utanför balansräkningen Garantier och övriga åtaganden utanför balansräkningen fanns vid slutet av året för miljoner euro, vilket är 474 miljoner euro mera än året innan. Garantiernas belopp ökade från slutet av år 2000 med 23 miljoner euro till 439 miljoner euro. Garantiansvaren utgjorde 610 miljoner euro, vilket är 88 miljoner euro eller drygt 12 procent mindre än vid slutet av år De outnyttjade kreditarrangemangen ökade med 190 miljoner euro till miljoner euro. De övriga åtagandena utanför balansräkningen ökade med totalt 349 miljoner euro till 442 miljoner euro vid årsskiftet. Ökningen berodde i huvudsak på den betalningsclearingslimit på 360 miljoner euro som medlemskapet i EBA-clearingsystemet (Euro Bankning Association) kräver. Till följd av arrangemangen i anslutning till förhandsoch vidaretilldelningen av euro ställde OKO en pant på 779 miljoner euro till Finlands Bank. Värdet av derivatkontraktens underliggande tillgångar var miljoner euro, vilket är miljoner euro mindre än vid slutet av året innan. Handeln med ränteoch valutaterminer minskade betydligt. Ränteterminskontrakten minskade med 951 miljoner euro till 77 miljoner euro. Valutaterminskontrakten utgjorde 366 miljoner euro, vilket är 206 miljoner euro mindre än ett år tidigare. Ränteswapkontrakten minskade med bara 4

7 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 80 miljoner euro till miljoner euro. De övriga derivatkontrakten ökade med 12 miljoner euro och de uppgick vid årsskiftet till 31 miljoner euro. Av derivatkontraktens totala underliggande tillgångar var ränteswapkontraktens andel drygt 93 procent mot 66 procent året innan. Andelen av de underliggande tillgångarna för kontrakt som ingåtts i säkringssyfte var 9 procent mot 7 procent året innan. Derivatkontraktens kreditmotvärde var 74 miljoner euro, dvs. 22 miljoner euro mindre än vid slutet av år kapitaltäckning Koncernens kapitaltäckning var 12,8 procent, vilket är 1,4 procentenheter högre än året innan. Primärkapitalrelationen var 7,4 procent, vilket överskred koncernens minimimål på lång sikt med 0,4 procentenheter. Kapitalbasen ökade med 99 miljoner euro från slutet av år De riskvägda förbindelserna låg på ungefär samma nivå som vid slutet av år Milj. e Kapitalbas Primärt kapital Supplementärt kapital Avdrag Totalt Riskvägda fordringar, investeringar och åtaganden utanför balansräkningen Kapitaltäckning, % 12,8 11,4 Primärkapitalrelation, % 7,4 7,0 Koncernens kapitaltäckning var 12,5 procent vid slutet av år 1999, 16,2 procent vid slutet av år 1998 och 19,5 procent vid slutet av år Andelsbanksgruppens kapitaltäckning var 15,1 procent vid slutet av år 2001 och 13,7 procent vid slutet av år Motsvarande tal var 12,4 procent år 1999, 12,2 procent år 1998 och 11,6 procent år riskhantering principerna för riskhanteringen Grunden för riskhanteringen utgörs av OKO-koncernens etiska principer, strategiska val och ekonomiska målsättningar på lång sikt. Riskhanteringens uppgift är att identifiera de hot och möjligheter som inverkar på hur OKO-koncernens strategi fullföljs. Riskhanteringens mål är att säkerställa att de mål som ställts i strategin och affärsplanerna uppnås och att de risker som koncernen tar står i rätt proportion till riskbärkraften. riskhanteringens organisation År 2001 utvecklades riskhanteringen på basis av ett integrerat riskhanteringstänkande och riskhanteringens organisation förnyades. I OKO-koncernen fattar OKOs direktion besluten om målen för riskhanteringen och dess organisation samt fastställer riskhanteringsstrategin och riskpolicyerna på koncernplanet och övervakar att riskhanteringen fullföljs. Direktionen godkänner också systemet för beslutsfattande och beslutsbefogenheterna. Under OKOs direktion grundades OKO-koncernens riskhanteringsledning med uppgift att koordinera och styra principerna och riktlinjerna för koncernens riskhantering som helhet. Samtidigt lades balanskontrolledningen, som underlytt OKOs direktion, ned och dess uppgifter överfördes till riskhanteringsledningen. Ordförande för riskhanteringsledningen är den medlem i OKOs direktion som svarar för riskhanteringen och betjäningsprocesserna och till vilken Riskhanteringsavdelningen rapporterar. Riskhanteringsavdelningens uppgift är att utveckla och genomdriva en integrerad riskhantering i OKOkoncernen. Dessutom har avdelningen till uppgift att följa upp och rapportera hur koncernens riskbärkraft och riskpolicyer förverkligas samt att bereda och upprätthålla de beslutsbefogenheter och beslutsanvisningar som gäller risktagning. Riskhanteringsavdelningen fungerar också som stöd för beslutsfattandet och som kvalitetsövervakare i beslutsprocessen inom kreditgivningen. 5

8 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Beslutsfattande organ Inom OKO-koncernen är OKOs direktion det högsta beslutsfattande organet i frågor som gäller riskhanteringen. Finansieringsledningen, som är underställd OKOs direktion, fattar i fråga om exponeringarna, bankriskerna och länderriskerna beslut om åtagandegränser, limiter och krediter inom ramen för de befogenheter som direktionen fastställt. Ordförande för finansieringsledningen är OKOs verkställande direktör. Kreditkommittéerna, limitkommittén och beslutsorganen på avdelnings- och enhetsplanet fattar beslut som gäller kreditrisken inom ramen för de beslutsbefogenheter som fastställts. OKOs direktion godkänner också marknadsrisklimiterna på koncernplanet. Affärsenheterna har det primära ansvaret för kundförhållandena och risktagningen. Enheterna har rätt att fatta beslut om att ta kreditrisker, marknadsrisker och finansieringsrisker inom ramen för de befogenheter och limiter som fastställts och genom att iaktta koncernens riskpolicyer. riskhanteringsstrategi Riskhanteringsstrategins centrala uppgift är att definiera principerna för koncernens riskhantering samt koncernens riskbärkraft och syn på risktagning. I riskhanteringsstrategin definieras riskerna i anslutning till koncernens affärsrörelse och beskrivs riskhanteringens organisation, de olika beslutsnivåerna samt uppgifterna för och den inbördes ansvarsfördelningen mellan de enheter i organisationen som deltar i riskhanteringen. Dessutom innehåller strategin en beskrivning av riskhanteringsmetoderna och mätarna samt principerna för uppföljning och rapportering. Riskhanteringsstrategin justeras årligen. riskbärkraft Med riskbärkraft avses koncernens kapitalbas i förhållande till de riskvägda förbindelserna. OKO-koncernens mål för primärkapitalrelationen på lång sikt är 7,0 procent. En rätt dimensionerad risktagning och kapitalstruktur samt en stark resultatförmåga tryggar OKO-koncernens riskbärkraft. Det primära kapitalets förhållande till de riskvägda förbindelserna var 7,4 procent då det året innan var 7,0 procent. Beloppet av riskvägda förbindelser var miljoner euro vid slutet av år 2001, dvs. nästan lika stort som året innan, då det var miljoner euro. För koncernens riskbärkraft har upprättats en beredskapsplan som innehåller en beskrivning av målvärdena för riskbärkraften och dess känslighetsanalys samt handlingsalternativ för olika fall och dessa åtgärders inverkan på kapitalbasen och de riskvägda förbindelserna. Beredskapsplanen justeras årligen. risktagningsvilja OKO-koncernen förhåller sig återhållsamt till risktagning. Affärsrörelsen baserar sig på ett överlagt riskavkastningstänkande, och enligt detta utnyttjas kreditrisken, marknadsriskerna och finansieringsrisken. I samband med affärsrörelsen förekommer också strategiska och operativa risker. OKO-koncernens risktagningsvilja definieras som riskerna i relation till koncernens intäkter. Målet är att nettot av kreditförlusterna och de bokförda reserveringarna under en konjunkturcykel inte får överstiga 10 procent av koncernens årsintäkter eller 0,35 procent av kredit- och garantistocken. Målet är att marknadsriskerna (inklusive ränte-, valuta- och aktieriskerna) inte får överstiga 5 procent av koncernens beräknade årsintäkter. riskpolicyer Risktagningen i OKO-koncernen styrs med hjälp av riskpolicyer och innehållet i dem fastställs i riskhanteringsstrategin. I den årliga totalriskpolicyn allokeras risktagningsviljan till riskslag och eget kapital till affärsområden. Beloppet av eget kapital som allokeras utgör 7 procent av affärsområdenas riskvägda förbindelser. Koncernens totalriskpolicy kompletteras av riskslagsvisa policyer, såsom kredit-, valuta-, aktie-, fastighets- och finansieringsriskpolicyerna och policyn för operativa risker. För koncernens största kundgrupper, dvs. företag, finansiella institut och försäkringsbolag samt privatkunder, har kreditriskpolicyer uppställts 6

9 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE kundgruppsvis. Utöver dessa har en länderriskpolicy utarbetats. Genom riskslagsvisa policyer beskrivs riskens storlek (position) i koncernen och principerna för positionens struktur och diversifiering samt risk- och avkastningsmålen. En policy för operativa risker kommer att upprättas år Affärsenheterna upprättar riskpolicyer som styr den egna verksamheten på basis av koncernens policyer. uppföljning och rapportering av risker Syftet med uppföljningen och rapporteringen av risker är att mäta och analysera koncernens riskposition samt att jämföra den med de ställda målen och limiterna och att informera beslutsfattarna om koncernens riskpositioner och utvecklingen i dem. Till riskuppföljningen hör också övervakningen av hur koncernens riskhanteringsstrategi och riskpolicyer iakttas och genomförs. En oberoende uppföljning och rapportering av riskerna tryggas genom att uppföljnings- och rapporteringsansvaret koncentreras till Riskhanteringsavdelningen. Riskerna följs aktivt upp också i affärsenheterna. Riskhanteringsavdelningen rapporterar marknadsriskerna dagligen och de övriga riskslagen månatligen eller per kvartal. Utöver detta upprättar avdelningen varje kvartal en täckande riskanalys för OKO-koncernen. I den analyseras konjunkturutvecklingen och marknadsutsikterna samt uppföljs koncernens riskbärkraft och riskposition i förhållande till de mål som ställts i riskpolicyerna. hanteringen av kreditrisker Med kreditrisk avses en risk för förlust som beror på att en gäldenär eller motpart inte klarar av sina avtalade förpliktelser och att säkerheterna inte tryggar koncernens fordringar. Till kreditriskerna räknas i OKO-koncernen motparts-, länder- och avvecklingsriskerna. Länderrisken är en kreditrisk som hänför sig till utländska fordringar som är grupperade enligt länder. Avvecklingsrisken är risken för förlust av fordringar som är föremål för avveckling i avvecklingsprocessen. Syftet med hanteringen av kreditrisker är att begränsa de negativa resultateffekterna av de kreditrisker som uppstår på grund av kundernas åtaganden och övriga åtaganden till en acceptabel nivå och att sträva efter att samtidigt optimera relationen mellan risk och avkastning. Kreditprocessens kvalitet spelar en central roll i hanteringen av kreditrisker. Kreditprocessen styrs av de fastställda kreditriskpolicyerna, beslutssystemet och beslutsbefogenheterna samt av instruktioner. Vid hanteringen av avvecklingsrisken betonas kontrollen av motpartens tillförlitlighet. Strävan är att minska avvecklingsrisken genom att använda standardavtal och genom att koncentrera avvecklingen till tillförlitliga clearingcentraler. Strävan är att minska kreditriskerna genom att sprida ut dem och genom att fastställa säkerhets- och kovenantpolicyer kundvis. OKO-koncernen har inte använt kreditrisksderivatkontrakt och krediter har inte värdepapperiserats. Kreditrisktagningen begränsas också av de största möjliga kundåtaganden som fastställts på basis av kapitalbasen och det limitsystem som är i bruk. Kreditriskpolicyn Genom OKO-koncernens kreditriskpolicy fastställs principerna för de totala åtagandenas sammansättning, diversifiering, kundval och för användning av säkerheter och kovenanter. Med kreditriskpolicyn beskrivs också risk- och avkastningsmålsättningarna. Syftet med kreditriskpolicyn är att säkerställa att koncernen inte får för stora riskkoncentrationer enligt land, bransch, kundgrupp, kundkoncern eller tid. I kreditriskpolicyn har målinriktade åtagandetak ställts upp för de branschvisa åtagandena för att säkerställa att stocken med företagsåtaganden sprids tillräckligt mellan olika branscher. De branschvisa åtagandetaken justeras årligen. I länderriskpolicyn sprids risken genom att ställa upp maximibelopp för de ländervisa åtagandena. De finansiella institutens och försäkringsbolagens risk sprids enligt kreditvärdighetsklasser, emittenter och produkter. För att säkerställa likviditeten hos placeringarna i fordringsbevis har dessutom minimistorlekar fastställts för de emissioner i vilka kan placeras. Privatkundernas kreditrisk sprids på basis av det stora kundantalet och beloppet på de kundvisa åtagandena. 7

10 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Limitering av kreditrisker För de flesta företag och finansiella institut som är kunder samt för de flesta länder har fastställts en limit som begränsar de totala åtagandena och en risktagningspolicy för korta och långa åtaganden. Länderlimiten är den övre gränsen i euro för OKOkoncernens fordringar i ett visst land enligt länderrisken. Beloppet på ett visst lands länderlimit och den tidsmässiga begränsning som eventuellt ansluter sig till den bestäms enligt landets kreditvärdighet och OKOkoncernens riskbärkraft så att den stöder de principer för affärsrörelsen som har fastställts. Länderlimiten justeras åtminstone en gång per år. Åtagandegränsen är den övre gränsen i euro för en kunds åtaganden. OKOs direktion eller finansieringsledningen fastställer årligen denna gräns för de av OKO-koncernens företags- och samfundskunder som har åtaganden eller planerade åtaganden som överskrider 5 miljoner euro. Finansierings- och limitframställningar om åtaganden som är mindre än 5 miljoner euro behandlas i lägre beslutsfattande organ. Limiten för finansiella institut är fastställd av OKOs direktion eller finansieringsledningen. Denna limit är sen motpartslimit i euro som är fastställd enligt tid och produkt, och affärerna med de finansiella instituten sker inom ramen för den. För att en limit skall beviljas krävs att det finansiella institutet är beläget i ett land som har en fastställd länderlimit. Limiten för finansiella institut justeras årligen. Kreditprocessen I kreditprocessen har föredragningen, beslutsfattandet, verkställandet och övervakningen skilts åt. De kundansvariga finansieringsdirektörerna och finansieringscheferna bereder och föredrar framställningar om åtagandegränser, limiter och finansiering för de beslutsfattande organen. I OKO-koncernen baseras kreditbesluten på kreditanalyser som omfattar en utredning av kreditsökanden, de åtaganden som beviljats kunder eller kundhelheter och säkerheterna för dem, säkerhets- och kovenantpolicyns korta och långa åtaganden samt en analys av kundens kreditvärdighet och en prognos över utvecklingen av kundens ekonomiska situation. För företagskunderna fogas alltid en bokslutsanalys till framställan om åtagandegräns och för nya företagskunder ofta också en företagsanalys. Vanligtvis innehåller framställningarna om kreditbeslut för företag och finansiella institut Riskhanteringsavdelningens ställningstagande om kreditrisken. I OKO-koncernen bedöms ett lands kreditvärdighet utgående från kreditklassificeringsinstitutens klassificering och från nyckeltal som beskriver landets ekonomiska och politiska situation och utveckling jämte övrig information som gäller landet. Länderna är indelade i fem länderriskgrupper på basis av internationella kreditvärdighetsklassificeringar. Till grupp 1 hör de länder som har Moody s kreditvärdighetsklassificering Aaa. Till grupp 2 hör de länder som åtminstone har kreditvärdighetsklassificeringen A3 enligt Moody s. Till grupp 3 hör de länder som i Moody s kreditvärdighetsklassificering har fått minst Baa3, dvs. den lägsta Investment Grade. Till grupp 4 hör de länder som definieras som länder med relativt hög risk, och de länder som hör till grupp 5 definieras som länder med synnerligen hög risk eller så har de ingen kreditvärdighetsklassificering. OKO-koncernen håller på att utarbeta en intern riskklassificering för branschen i syfte att bedöma branschens kreditvärdighet, och avsikten är att den skall tas i bruk under år Som grund för bedömningen av företagskundernas kreditvärdighet används för närvarande en bokslutsanalys enligt vilken företagskunderna delas in i fem grupper (A E). Målet är att förnya OKO-koncernens interna system för bedömning av företagskundernas kreditvärdighet och att ta i bruk det under år Den interna modellen för klassificering av kreditrisker som håller på att utvecklas bygger på numeriska faktorers historiska värden, nuvärden och förväntade värden och på kvalitativa faktorer. Om ett företag också har en offentlig kreditvärdighetsklassificering, används den som en faktor då kreditvärdigheten bedöms. För utländska företags del baseras bedömningen av kreditvärdigheten på offentliga kreditvärdighetsklasser. Vid bedömningen av finansiella instituts kreditvär- 8

11 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE dighet används internationella klassificeringsinstituts kreditvärdighetsklassificeringar. Privatkunders kreditvärdighet bedöms på basis av den kalkyl över betalningsförmågan som görs om kunden och som beaktar bland annat kundens disponibla inkomster, kostnader och säkerheter och uppskattade förändringar i dem. Mätning, uppföljning och rapportering av kreditrisken Kreditrisken mäts kundvis med säkerhetsunderskottet, dvs. som skillnaden mellan åtagandena och säkerheterna. Som mätare på den sannolika förlusten används det vägda säkerhetsunderskottet som beräknas kund för kund och som bestäms enligt den kundvisa öppna positionen och kundens analysklass. Som mätare på kreditrisken används dessutom problemkrediternas och de förfallna betalningarnas andel av förbindelsestocken och kreditförlusternas andel av intäkterna samt kredit- och garantistocken. Kunduppföljningen fördelar sig på årlig analys av bokslut och delårsrapporter och på en fortlöpande uppföljning av kundernas skötsel av förbindelser och kundernas verksamhet. Kundernas betalningsbeteende, de förfallna betalningarna och problemkrediterna följs fortlöpande upp med information som fås från såväl koncernens interna som externa övervakningstjänst. Om man vill granska den ekonomiska utvecklingen, beloppet på kreditrisken och skötselnivån på förbindelserna intensivare för vissa av OKO-koncernens kunder, sätts dessa under specialobservation. Detta betyder ofta också att kreditbeslutsnivån stiger. Samtidigt prövas också om kundens kreditvärdighetsklassificering borde ändras, hur sannolik en kreditförlust är och hur behövlig en kreditförlustreservering är. De åtagandegränser som godkänts för företagskunder enligt kundhelhet och de totala limiter som godkänts för finansiella instituts koncerner följs upp i kreditbeslutsprocessen. Dessutom kontrolleras kreditbesluten i de beslutsfattande organen genom att kreditbeslutsprotokollen alltid ges den följande beslutsnivån för kännedom. Rapporteringen av kreditriskerna är koncentrerad till Riskhanteringsavdelningen. Hur kreditriskpolicyn genomförs granskas i OKO-koncernens riskanalys, genom vilken rapporteras om utvecklingen av åtagandenas belopp, arten och risken hos åtagandestocken och utvecklingen av problemkrediterna och deras effekter på resultatet. Användningen av limiter och eventuella överskridningar rapporteras regelbundet. Dessutom gör Riskhanteringsavdelningen upp branschanalyser, kreditanalyser och portföljanalyser. Kreditriskpositionen Vid slutet av år 2001 uppgick OKO-koncernens totala åtaganden inklusive posterna utanför balansräkningen till 15,2 miljarder euro, vilket är 22 procent mera än ett år tidigare. Fordringsbevisens belopp ökade betydligt jämfört med slutet av år Av de totala åtagandena uppgick posterna utanför balansräkningen till 2,9 miljarder euro. Posterna utanför balansräkningen bestod i huvudsak av garantier, outnyttjade limiter, outtagna krediter och derivatkontraktens kreditmotvärden Kundgrupp Mrd. e % Mrd. e % Företag 5,5 36 5,1 41 Finans. inst. och förs.bol. 3,8 25 2,6 21 Privatkunder 1,7 11 1,5 12 Offentliga samfund 1,6 11 0,6 5 Övriga 1,5 10 1,8 14 Icke vinstsyftande 1,0 6 0,9 7 Totalt 15, ,5 100 Kundgrupperingen av de totala åtagandena ändrades från föregående år så att till icke vinstsyftande samfund inte endast har räknats bostadssammanslutningar utan också åtagandena i branschen för förvaltning av bostäder och bostadsfastigheter. Till denna del avviker kundgrupperingen från myndighetsrapporteringens sektorindelning. Den mest betydande andelen av kreditrisken, dvs. 36 procent, utgjordes av företagskundernas åtaganden. 9

12 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Den kreditrisk som hänför sig till företagskunderna uppkommer genom de finansierings- och betalningsrörelsetjänster och penningmarknads- och kapitalmarknadstjänster samt tjänster inom valutahandel som erbjuds företagen. Företagsåtagandena ökade från slutet av det föregående året med 0,4 miljarder euro, dvs. 8 procent. En avsevärd andel av ökningen i företagskundernas åtaganden bestod av fordringar med objektsäkerhet. Enligt koncernens kreditriskpolicy får en enskild branschs andel av företagsåtagandena uppgå till högst 18 procent. Bransch % % Metallindustri Skogsindustri Byggindustri 11 9 Handel Livsmedelsindustri 9 9 Övrig industri 7 7 Energiproduktion 7 8 Kommunikation och förlagsverksamhet 6 3 Transport och trafik 5 5 Tjänster 4 4 Datakommunikation och elektronik 4 5 Annan fastighetsförvaltning 4 4 Övriga branscher 5 5 Totalt De fyra största branscherna utgjordes av metallindustrin, skogsindustrin, byggindustrin och handeln. De övriga branschernas relativa andelar understeg 10 procent av det totala beloppet av företagsåtagandena. I branschfördelningen av företagsåtaganden inträffade inga väsentliga förändringar under år I branschen datakommunikation och elektronik utgjorde åtagandena 4 procent av det totala beloppet av företagsåtagandena och de riktade sig i huvudsak till de stora inhemska telefonoperatörerna. OKO-koncernens stora kundåtaganden uppgick vid slutet av år 2001 till miljoner euro, vilket är 170 procent av koncernens kapitalbas, 915 miljoner euro. Ett år tidigare var motsvarande tal miljoner euro och 201 procent. Som stora kundåtaganden betraktas de av koncernens företagskunder som har åtaganden som överskrider 10 procent av OKO-koncernens kapitalbas. De stora kundåtagandena bestod av 12 kundkoncerner och deras sammanlagda åtaganden utgjorde 28 procent av stocken med företagsåtaganden. Sett till analysklass placerade sig 2,2 miljarder euro, dvs. 40 procent, av företagsåtagandena i den bästa klassen (A) och 1,7 miljarder euro, dvs. 31 procent, av företagsåtagandena i den näst bästa klassen (B). Åtagandena i klasserna A och B utgjorde 71 procent av företagsåtagandenas belopp. Enligt koncernens kreditriskpolicy skall den totala andelen för de två bästa klasserna uppgå till minst 55 procent av alla företagsåtaganden. I de två lägsta klasserna fanns företagsåtaganden för 0,3 miljarder euro, vilket motsvarar 6 procent av de totala företagsåtagandena. Som grund för analysklassificeringen av företagsåtagandena har i huvudsak använts bokslutsuppgifterna för år Av det totala beloppet oklassificerade åtaganden på 0,5 miljarder euro var största delen krediter som beviljats näringsidkare och fastighetsbolag. Finansieringen av företag som hör till de svagaste analysklasserna har i kreditriskpolicyn begränsats genom att fastställa ett maximibelopp för det vägda säkerhetsunderskottet. Företag i klass D och E finansieras i regel mot betryggande säkerheter. Företag som hör till de bästa analysklasserna beviljas ofta förbindelser utan betryggande säkerhet, men i så fall används aktivt kovenanter som tryggar finansiärens ställning. I OKO-koncernen är de finansiella instituten betydande motparter vid handeln på penning-, valuta- och kapitalmarknaden. Största delen av den kreditrisk som hänför sig till finansiella institut och försäkringsbolag uppkommer genom depositioner till finansiella institut och placeringar i värdepapper som emitterats av finansiella institut och försäkringsbolag. Finansiella institut och försäkringsbolag stod vid slutet av år 2001 för 3,8 miljarder euro, dvs. 25 procent, av koncernens totala åtaganden. 10

13 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Privatkundernas kreditrisk hänför sig i OKOkoncernen främst till Okopankki Oyj:s verksamhet. Vid slutet av år 2001 uppgick privatkundernas åtaganden till 1,7 miljarder euro, vilket motsvarar 11 procent av koncernens totala åtaganden. Privatkundernas åtaganden ökade med 0,2 miljarder euro, dvs. 13 procent, från slutet av föregående år. Största delen av privatkundernas åtaganden var bostadskrediter. De offentliga samfundens åtaganden ökade från föregående årsskifte med 1,0 miljarder euro. Tillväxten uppkom i huvudsak inom statens skuldförbindelser. I gruppen övriga ingår andelsbankernas och ABCsammanslutningarnas åtaganden som minskade med 0,3 miljarder euro från slutet av år Åtagandena för icke vinstsyftande samfund ökade med 5 procent från året innan. Av de icke vinstsyftande samfundens åtaganden bestod största delen av bostadssammanslutningars och allmännyttiga byggföretags åtaganden. I OKO-koncernen uppkommer länderrisken genom koncernens utländska risktagning. Största delen av länderrisken består av depositioner till utländska banker och placeringar i utländska masskuldebrevslån. Finansiering av handeln och betalningsrörelsen har små andelar av länderrisken. Beloppet av länderrisken, exklusive Finland, var 1,1 miljarder euro vid slutet av år Andelen för åtagandena i de två bästa länderriskgrupperna (1 och 2) var 96 procent medan den ett år tidigare var 98 procent. Länderriskgrupp % % Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Totalt Den risktagning som riktar sig till länder som hör till länderriskgrupperna 3, 4 och 5 ansluter sig främst till finansiering av handeln, eftersom treasury-verksamheten har avgränsats till länder som hör till länderriskgrupperna 1 och 2. Oreglerade fordringar och nollräntefordringar fanns för 19 miljoner euro vid slutet av år De oreglerade fordringarna och nollräntefordringarna ökade jämfört med slutet av året innan med 5 miljoner euro. De oreglerade fordringarnas och nollräntefordringarnas andel av åtagandestocken var 0,3 procent vid slutet av år Föregående år var motsvarande tal 0,2 procent. I OKO-koncernen bokfördes år 2001 nya kreditoch garantiförluster och kreditförlustreserveringar för totalt 8 miljoner euro, medan motsvarande tal året innan var 2 miljoner euro. Beloppet av återförda kreditförluster och upplösta kreditförlustreserveringar uppgick till totalt 12 miljoner euro, vilket är lika mycket som året innan. Kredit- och garantiförlusternas nettoeffekt på resultatet var 4 miljoner euro positiv, dvs. 6 miljoner euro mindre än år Av de totala kredit- och garantiförlusterna och kreditförlustreserveringarna riktades mer än 80 procent till privatkundernas åtaganden. Granskat enligt bransch hänförde sig ungefär hälften av de totala kredit- och garantiförlusterna och kreditförlustreserveringarna till sågindustrin och resten till flera olika branscher. År 2001 uppgick kredit- och garantiförlusternas jämte reserveringars andel till nettobelopp av OKOkoncernens årsintäkter till -1,5 procent och -0,1 procent av kredit- och garantistocken, medan de ett år tidigare var -3,2 procent av årsintäkterna och -0,2 procent av kredit- och garantistocken. Koncernens kreditrisker har hållit sig på en tämligen låg nivå. hanteringen av marknadsrisker Marknadsrisker utgörs av effekterna av förändringar i marknadspriserna, dvs. räntorna, valuta- och aktiekurserna, volatiliteterna eller övriga marknadspriser, på bankens resultat. Marknadens likviditetsrisk är en del av marknadsrisken. En risk uppkommer då marknaden saknar tillräckligt djup eller då marknaden inte fungerar på grund av en störning, vilket leder till att banken inte i alla situationer kan realisera eller täcka sina risker till de rådande marknadspriserna. Syftet med hanteringen av marknadsrisker är att begränsa de risker som förorsakas av prisförändringar 11

14 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE i balansposterna och posterna utanför balansräkningen till en acceptabel nivå samt att främja resultatförmågan genom att optimera relationen mellan risk och avkastning. Bland marknadsriskerna har för ränte-, valuta-, aktie- och fastighetsrisken på koncernplanet gjorts upp egna riskpolicyer som definierar principerna och limiterna för positionens struktur och diversifiering. Syftet med dessa riskpolicyer är att säkerställa att det inte med tanke på riskbärkraften och risktagningsviljan uppkommer för stora marknadsrisker inom OKO-koncernen. Ränterisken sprids enligt valutor, produkter och perioder. Valutarisken sprids enligt valutor. Aktie- och kapitalplaceringsriskerna sprids enligt marknadsområden, branscher och emittenter. I kapitalfondsplaceringarna sprids risken i enlighet med fondens stadgar. Marknadsrisker ingår såväl i handelsrörelsen (trading) som i treasury. Trading-rörelsen baserar sig på en aktiv handel på kort sikt och på hanteringen av marknadsriskerna. Treasury har till uppgift att hantera såväl kredit- som ränterisken i bankens placeringsverksamhet som den ränterisk som följer av OKOs kredit- och inlåningsstock och övriga balans. En central roll i hanteringen av marknadsrisker spelar en fortlöpande analys av riskpositionernas struktur och av marknaden samt beräkning av effekten av marknadsförändringar på bankens riskposition och resultat. En effektiv hantering av marknadsrisker kräver aktuell och korrekt information om positionerna och marknaden och snabba reaktioner på marknadsförändringar. Marknadsriskerna hanteras genom att bearbeta riskpositionen och med hjälp av balansoch derivatinstrument. OKO-koncernen använder aktivt ränte- och valutaderivat, vilkas underliggande tillgångar och kreditmotvärden presenteras i bokslutsnot 50. Mätning, uppföljning och rapportering av marknadsrisker I OKO-koncernen mäts ränterisken med effekten av en ränteförändring på en procentenhet på de framtida kassaflödena till nuvärde. Som limitmätare av valutarisken används den totala nettopositionen och valutaparspositionen. Som limitmätare av aktierisken används aktieportföljens marknadsvärde. Fastighetsrisken mäts enligt värdet på kapital uppbundet i uthyrningsbara objekt, avkastningen och vakansgraden för uthyrningsbara fastigheter. Dessutom mäts OKOs ränte-, valuta- och aktierisker med hjälp av Value at Risk (VaR)-analysen. VaR-analysen grundar sig på den historiska utvecklingen av räntorna samt valuta- och aktiekurserna. Modellen estimerar förändringen av marknadsvärdet för positionerna inom en dags innehavsperiod. Med innehavsperiod avses den tid som krävs för att stänga en position eller täcka en risk. Modellen ger en förlustprognos, enligt vilken förlusten med 97,5 procents sannolikhet är mindre eller högst lika stor som modellens prognos. Eftersom VaR-analysen bygger på historiska prisförändringar (volatilitet) och den ger en förlustprognos då förhållandena på marknaden är normala, kompletteras analysen med ett dagligt stresstest. Med stresstesten är det möjligt att uppskatta hur de största marknadsförändringar som äger rum under granskningsperioden inverkar på resultatet i öppna riskpositioner. Modellens prognossäkerhet följs dagligen upp med back-test: testresultatet får i genomsnitt överskrida förlustprognosen 2,5 gånger på 100 dagar. Fördelen med en metod som bygger på historisk simulation är de empiriska fördelningar och korrelationer som ägt rum på marknaden. Dessutom är metoden lättförståelig. Å andra sidan utgörs problemen av att riskprognoserna baseras på den tidigare utvecklingen, av att längden på tidsserieurvalet inverkar på riskmätarens värde, av extrema förändringars diskontinuitet speciellt på fördelningens förlustkant och den autokorrelation som ingår i tidsserierna. I samband med utvecklingen av scenarieanalyser och mätmetoder för kreditrisker togs i början av år 2002 parallellt i bruk en Value at Risk-metod som baseras på Monte Carlo-simulationstekniken. Riskhanteringsavdelningen följer upp och rapporterar OKOs ränte-, valuta- och aktierisklimiter och alarmgränser dagligen och ränterisken i de finansiella institut som är dotterföretag i koncernen varje vecka. 12

15 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE OKOs helhets-var vid slutet av år 2001 var -1,6 miljoner euro. Under den senare halvan av året var VaR i genomsnitt -2,0 miljoner euro, minimi -0,9 miljoner euro och maximi -2,9 miljoner euro. Eftersom aktierna i Pohjola-Gruppen Abp togs med i VaR-analysen från och med , har genomsnitten beräknats för den senare halvan av året. Ränterisken Ränterisken består av prisrisken och omprissättningsrisken. Prisrisken består av den effekt som en förändring i marknadsräntorna har på marknadsvärdet för räntebärande eftermarknadsdugliga värdepapper och derivatkontrakt. Omprissättningsrisken består av den osäkerhet som uppkommer av en förändring i räntorna i fråga om den ränta som fås eller som skall betalas vid omprissättning av avtal (räntejustering eller förfallande). Ränteförändringarna inverkar i motsatt riktning på om pris- eller omprissättningsrisker realiseras. Ränterisker uppstår då maturiteterna, räntejusteringstidpunkterna eller räntegrunderna för balansposterna och posterna utanför balansräkningen avviker från varandra. I OKO får bara vissa särskilt godkända enheter ta ränterisker inom ramen för sina limiter. Ränteriskerna i den övriga balansen överförs till treasury. För OKOs dotterföretag har fastställts separata ränterisklimiter. OKO-koncernens ränteriskposition räknade hela året med en nedgång i räntorna. Ränteutvecklingen under de tre första kvartalen var nedåtgående. Under årets allra sista månader ökade osäkerheten på räntemarknaden. Resultatet från ränterisktagningen överskred klart det uppställda målet. Mätt enligt effekten av en ränteuppgång på en procentenhet var koncernens ränterisk vid slutet av året (de sammanlagda absoluta värdena av de ränterisker som mätts i olika valutor) 10,3 miljoner euro och i genomsnitt under året 11,4 miljoner euro. Under år 2001 var ränteriskens minimibelopp 6,9 miljoner euro och maximibelopp 17,0 miljoner euro. Ränteriskens medelspridning var 2,7 miljoner euro. Året innan var den genomsnittliga ränterisken 5,1 miljoner euro och medelspridningen 1,5 miljoner euro. Ränteriskens VaR var vid slutet av året -1,3 miljoner euro. Under den senare halvan av året var VaR i genomsnitt -0,6 miljoner euro medan minimibeloppet var -0,4 och maximibeloppet -1,3 miljoner euro. Valutarisken En valutarisk uppkommer då beloppen på fordringar och skulder i samma valuta avviker från varandra. OKO-koncernens valutakursrisker har koncentrerats till OKO som är den enda av Andelsbanksgruppens sammanslutningar som verkar aktivt på valutamarknaden. OKOs overnight-valutaposition var liten under hela året. Den totala nettovalutapositionen var vid årsskiftet 2,0 miljoner euro. I genomsnitt uppgick positionen till 2,1 miljoner euro och som störst var den 15,4 miljoner euro. Valutapositionens medelspridning var 6,8 miljoner euro. År 2000 var den totala nettovalutapositionen i genomsnitt -1,1 miljoner euro och medelspridningen var 0,05 miljoner euro. OKOs valutaposition VaR uppgick vid årsskiftet till -0,007 miljoner euro och under året i genomsnitt till -0,44 miljoner euro. Resultatet från valutahandeln var gott i förhållande till det uppställda målet och det baserade sig i huvudsak på trading-rörelsen inom en dag. Volatilitetsrisken (optionsrörelsen) I optionsrörelsen togs inga marknadsrisker, utan de risker som uppstod i kundrörelsen täcktes genom motköp. Aktierisken I OKO-koncernen uppkommer aktierisker i aktie- och kapitalplaceringsrörelsen. Aktieplaceringarna består både av aktier som förvärvats i handelssyfte och aktier som förvärvats för långvarigare innehav. I aktieriskpolicyn fastställs principer som styr aktieportföljens sammansättning och valet av placeringsobjekt. Marknadsvärdet på de börsnoterade aktier som finns i OKOs portfölj var vid slutet av året 50,6 miljoner euro, i vilket ingår investeringarna i aktier i Pohjola- Gruppen Abp till ett marknadsvärde på 25,7 miljoner euro. Vid slutet av år 2000 uppgick de börsnoterade aktiernas totala marknadsvärde till 99,5 miljoner euro 13