BOKSLUT 2002 PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET

Transkript

1 ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK ABP BOKSLUT 2002 Andelsbankernas Centralbank Abp Postadress: PB 308, Helsingfors Besöksadress: Industrigatan 1b, Helsingfors Telefon: (09) 4041, telefax: (09) Internetadress: e-postadress: PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET Bokslutet för Andelsbankernas Centralbank Abp () och dess koncern har upprättats och ställts upp i överensstämmelse med kreditinstitutslagens bestämmelser, finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kreditinstitut och värdepappersföretag, som trädde i kraft den 31 december 2002, och Finansinspektionens föreskrifter, som trädde i kraft den 30 juni INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA s ordinarie bolagsstämma hålls i Finlandiahuset den 3 april 2003 klockan I utdelning föreslår direktionen 0,75 euro/aktie på aktierna i serie A och 0,70 euro/aktie på aktierna i serie K. Utdelningen, som fastställs av bolagsstämman, betalas till aktieägare som på den av direktionen fastslagna avstämningsdagen för utdelningen den 8 april 2003 är registrerade i Finlands Värdepapperscentral Ab:s ägarförteckning. För bolagsstämman föreslås att utdelningen betalas efter avstämningstidens utgång den 15 april

2 INNEHÅLL Direktionens verksamhetsberättelse 3 Rörelseresultat och ekonomisk ställning 3 Resultat 3 Omslutning 4 Poster utanför balansräkningen 6 Kapitaltäckning 6 Riskposition 6 Solidariskt ansvar 11 Insättar- och investerarskydd 11 Ändring i koncernstrukturen 11 Händelser efter räkenskapsperioden 11 Framtidsutsikter 12 Moderbanken 12 Aktiekapital och aktieslag 12 Aktieägare 13 Filialen i Stockholm och representationskontoren 13 Ledande organ 13 Direktionen 13 Principer för upprättandet av bokslutet 14 Principer för riskhanteringen 18 s resultaträkning 27 s balansräkning 28 Tidsserier för koncernen s resultaträkning 31 s balansräkning 32 Noter till bokslutet 34 Formler för nyckeltalen 50 Direktionens förslag till behandling av de utdelningsbara medlen 51 Revisionsberättelse 52 Förvaltningsrådets utlåtande 53 2

3 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE RÖRELSERESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING RESULTAT s rörelsevinst var 96 miljoner euro. Den minskade från året innan med 15 miljoner euro. Resultatet försämrades framför allt av Livförsäkringsaktiebolaget Aurums förlust, som var en följd av den betydande nedgången i aktiekurserna. Aurum var ett intresseföretag till, och av bolagets resultat konsoliderades 49,9 procent i s koncernresultat. Den andel av Aurums resultat som konsoliderades var 20 miljoner euro negativ, medan den ett år tidigare var 0,5 miljoner euro positiv. s investeringar i Pohjola-Gruppen Abp:s aktier förbättrade rörelsevinsten med nästan 10 miljoner euro, medan deras inverkan under jämförelseperioden var 13 miljoner euro negativ. På aktierna i Pohjola erhölls i april över 7 miljoner euro i utdelning jämte gottgörelse för bolagsskatt. Aktierna såldes i slutet av april, varvid ytterligare drygt 2 miljoner euro intäktsfördes. Innehavet i Pohjolas aktier förbättrade rörelsevinsten under åren med totalt nästan 32 miljoner euro, vilket motsvarar en avkastning på cirka 30 procent på det sysselsatta kapitalet före finansieringskostnaderna. Rörelsevinsten för basrörelsen, som består av s fyra affärsområden, var 119 miljoner euro, dvs. 7 miljoner mindre än under jämförelseperioden. Rörelsevinsten minskade inom Detaljistbanksrörelsen samt inom Centralbanksrörelsen och treasury. Avkastningen på eget kapital sjönk från 13,0 procent året innan till 10,0 procent och resultatet per aktie från 1,68 euro till 1,34 euro. Avkastningen på eget kapital utan den konsoliderade delen av Aurums resultat och utan nettointäkterna från investeringarna i aktier i Pohjola var 12,0 procent. År 2001 var motsvarande siffra 14,3 procent. Kostnaderna i relation till intäkterna var 56 procent mot 51 procent år s mål för avkastningen på eget kapital på lång sikt är 14 procent och för kostnads-intäktsrelationen 55 procent. Resultatutveckling Föränd- Milj. e ring, % Intäkter Kostnader Kreditförluster och nedskrivningar Andel av vinst eller förlust i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden Rörelsevinst s finansnetto var 161 miljoner euro och nettointäkterna från handeln med fordringsbevis visade en förlust på 17 miljoner euro. Finansnettot ökade med 10 miljoner euro och förlusten för nettointäkterna från handeln med fordringsbevis var 12 miljoner euro större än året innan. Finansnettot utan finansnettot för treasury var 119 miljoner euro. Nedgången i räntorna och de minskade kundmarginalerna inom Detaljistbanksrörelsen ledde till att finansnettot låg på samma nivå som ett år tidigare, trots att kreditstocken ökade avsevärt. Finansnettot för treasury växte med 10 miljoner euro till 43 miljoner euro. Inklusive intäkterna från handeln med fordringsbevis var resultatet för treasury som bokförs på finansnettot och på nettoresultatet av värdepappershandeln totalt 25 miljoner euro, medan det år 2001 var 27 miljoner euro. Nettoresultatet av aktiehandeln var knappt 4 miljoner euro positivt, medan det året innan var 11 miljoner euro negativt. Nettoresultatet av aktiehandeln förbättrades av den ovan nämnda intäkten på drygt 2 miljoner euro från försäljningen av aktierna i Pohjola. Ett år tidigare bokfördes på aktierna i Pohjola en prisnedsättning på 13 miljoner euro. De oregistrerade värdestegringarna för noterade aktier uppgick vid slutet av året till 3 miljoner euro, vilket är lika mycket som året innan. 3

4 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Nettoresultatet av valutaverksamheten växte med 2 miljoner euro till drygt 7 miljoner euro. Dividendintäkterna uppgick till 13 miljoner euro, vilket är 22 miljoner euro mindre än året innan. Dividendintäkterna utan Pohjolas utdelning var 5 miljoner euro mot 6 miljoner euro år Nettoprovisionsintäkterna uppgick till 55 miljoner euro, vilket är en miljon euro mindre än året innan. Provisionerna från utlåningen ökade med 16 procent, vilket berodde på den kraftigt ökade kreditstocken. Nettoprovisionsintäkterna från värdepappersförmedlingen minskade däremot med 23 procent. De minskade till följd av placerarnas osäkerhet på grund av nedgången i aktiekurserna samt till följd av den ökade konkurrensen. Nettoprovisionsintäkter Föränd- Milj. e ring, % Utlåning Betalningsrörelse Värdepappersförmedling Värdepappersemission Förmögenhetsförvaltning Garantier Övriga provisionsintäkter Totalt De övriga rörelseintäkterna uppgick till 19 miljoner euro, vilket är 7 miljoner euro mindre än året innan. Hyres- och dividendintäkterna från fastighetsinnehav hölls nästan oförändrade, men överlåtelsevinsterna från försäljningen av fastighetsinnehav minskade klart. De uppgick till en miljon euro, vilket är 4 miljoner euro mindre än året innan. Kostnaderna exklusive provisionskostnaderna ökade med 6 miljoner euro, dvs. 5 procent till 130 miljoner euro. Kostnaderna ökade speciellt inom Detaljistbanksrörelsen. Administrationskostnaderna ökade med 6 procent. Av de totala administrationskostnaderna på 96 miljoner euro stod personalkostnaderna för drygt hälften. De ökade med cirka 15 procent. Den faktiska ökningen var dock 10 procent, eftersom personalkostnaderna under jämförelseperioden minskade till följd av återföringen av specialansvaret jämte gottgörelse för bolagsskatt på 2 miljoner euro från Osuuspankkien Eläkesäätiö. Koncernföretagen hade under året i genomsnitt anställda, vilket är drygt 4 procent mera än året innan. Vid slutet av året uppgick antalet anställda till Avskrivningarna hölls på ungefär samma nivå som året innan och var 11 miljoner euro och de övriga rörelsekostnaderna var 23 miljoner euro. Andelen av vinsten eller förlusten i företag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden var 17 miljoner euro negativ. Året innan var den 2 miljoner euro positiv. Den andel av intresseföretaget Aurums resultat som konsoliderades var 20 miljoner euro negativ mot 0,5 miljoner euro positiv år Andelen av OP-Hembanken Abp:s resultat var en miljon euro och av de andra intresseföretagens resultat totalt en miljon euro. Efter bokslutsdispositioner, skatter och minoritetsandel uppgår räkenskapsårets vinst till 62 miljoner euro. OMSLUTNING Omslutningen var 12,7 miljarder euro. Den var en aning större än vid slutet av året innan. Vid slutet av år 2001 ökade omslutningen då de likvida säkerheterna ökades i samband med införandet av euron. Dessa säkerhetsreserver upplöstes under början av år Kreditstocken växte kraftigt under rapportåret och tillväxten finansierades huvudsakligen genom minskning av de likvida medlen. s omslutning Föränd- Milj. e ring, % Kreditstock Fordringar på kreditinstitut Fordringsbevis Övriga aktiva Aktiva Inlåning från allmänheten Skulder till kreditinstitut och centralbanker Skuldebrev emitterade till allmänheten Övriga passiva Eget kapital Passiva

5 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE KREDITGIVNING OCH PLACERINGAR Kreditstocken inklusive leasingobjekten växte med 14 procent till 6,7 miljarder euro. Inom Företagsbanksrörelsen växte kreditstocken med 13 procent och inom Detaljistbanksrörelsen med 17 procent. Kreditstockens andel av omslutningen var 53 procent mot 47 procent ett år tidigare. Fordringarna på kreditinstitut växte till 1,8 miljarder euro mot 1,5 miljarder euro året innan, vilket till största delen berodde på de ökade krediterna till andelsbankerna. Fordringarna på andelsbankerna var totalt 1,3 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder euro större än ett år tidigare. Fordringarna på kreditinstitut utgjorde 14 procent av omslutningen. Fordringsbevisen uppgick till 3,2 miljarder euro, vilket är 1,1 miljarder euro mindre än vid slutet av år I slutet av år 2001 utökades fordringsbevisen som är belåningsbara i centralbank som säkerhet till Finlands Bank för förhandstilldelningen av euro och förhandsinlämningen av sedlar i mark. Under början av rapportåret löstes dessa säkerhetsportföljer upp. Fordringsbevisens andel av omslutningen minskade från 34 procent vid slutet av året innan till 26 procent. Andra aktier än aktier i fastighetsbolag fanns vid slutet av året för 150 miljoner euro. De minskade med 10 miljoner euro under året, vilket framför allt berodde på försäljningen av aktierna i Pohjola. Fastighetsinnehavet minskade ytterligare under rapportåret. Bokföringsvärdet för fastigheter och aktier i fastighetssammanslutningar minskade med 2 miljoner euro till 159 miljoner euro. Kapitalet uppbundet i fastighetsinnehav minskade för sin del med 6 miljoner euro till 182 miljoner euro. Kapitalet uppbundet i fastigheter i eget bruk var 42 miljoner euro. Det i fastighetsinnehav uppbundna kapitalets andel av omslutningen var vid slutet av året drygt en procent. INLÅNING OCH ÖVRIGA SKULDER Den kraftiga efterfrågan på placeringsfonds- och försäkringssparprodukter minskade på kundmedlen på inlåningskontona. Inlåningen från allmänheten minskade under rapportåret med 2 procent till 1,9 miljarder euro. Dess andel av koncernens omslutning var 15 procent. Skulderna till kreditinstitut och centralbanker minskade med 0,7 miljarder euro till 4,2 miljarder euro. Av dessa skulder var 3,2 miljarder euro eller 77 procent andelsbankernas insättningar i. Andelsbankernas insättningar i växte med knappt 0,1 miljarder euro, vilket berodde på kassakravsmedlen. Skulderna till Finlands Bank var 0,6 miljarder euro, medan de året innan var 1,1 miljarder euro. Skulderna till kreditinstitut och centralbanker utgjorde 33 procent av koncernens omslutning vid slutet av året. Skuldebreven emitterade till allmänheten uppgick vid slutet av året till 4,1 miljarder euro, vilket är 0,8 miljarder euro mera än året innan. Bankcertifikatsskulderna växte med 0,4 miljarder euro till 2,8 miljarder euro. Dessutom växte lånen emitterade inom programmet Euro Commercial Paper med 0,4 miljarder euro. Masskuldebreven hölls däremot på samma nivå som vid slutet av året innan, dvs. vid en miljard euro. Skuldebreven emitterade till allmänheten utgjorde 33 procent av koncernens omslutning. Efterställda skulder fanns för 0,4 miljarder euro, vilket är 0,1 miljarder euro mindre än ett år tidigare, och de stod för 3 procent av koncernens omslutning. I juni emitterade ett perpetuallån på 50 miljoner euro som räknas till det övre supplementära kapitalet. I september betalade banken på förhand tillbaka ett perpetuallån på 135 miljoner USD och ett debenturlån på 29 miljoner euro, för vilket Finansinspektionen beviljade tillstånd i juni juli. I det supplementära kapitalet har inte införlivats ett debenturlån på 20 miljoner USD, för vars förtida återköp Finansinspektionen beviljade tillstånd under det andra kvartalet och av vilket hälften hade återköpts före årsskiftet. Ytterligare emitterade i september ett debenturlån på 50 miljoner euro som räknas till det undre supplementära kapitalet. EGET KAPITAL Det egna kapitalet uppgick vid slutet av året till 633 miljoner euro, vilket är 15 miljoner euro mera än ett år tidigare. Det utdelningsbara egna kapitalet uppgick till knappt 105 miljoner euro. 5

6 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN Garantier och övriga åtaganden utanför balansräkningen fanns vid slutet av året för 3,2 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder euro mera än året innan. Garantiernas och garantiansvarens belopp ökade med 0,1 miljarder euro eller 10 procent. Vid slutet av året uppgick de till totalt 1,2 miljarder euro. De outnyttjade kreditarrangemangen ökade med 0,2 miljarder euro eller 17 procent till 1,6 miljarder euro. Finansieringsmarknaden präglades fortfarande av osäkerhet. minskade sin ränterisk huvudsakligen med ränteswapkontrakt. Derivatkontraktens kreditmotvärde steg till 122 miljoner euro, vilket är 47 miljoner euro mera än vid slutet av året innan. KAPITALTÄCKNING s kapitaltäckning var 11,1 procent, vilket är 1,7 procentenheter lägre än året innan. Kapitalanvändningen effektiverades genom att det supplementära kapitalet planenligt minskades med 55 miljoner euro. Primärkapitalrelationen var 7,0 procent, vilket motsvarar koncernens mål på lång sikt. Det primära kapitalet ökade med 31 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst har minskats med utdelningen enligt direktionens utdelningsförslag. De riskvägda förbindelserna ökade under året med 12 procent. Milj. e Andelsbanksgruppens kapitaltäckning steg till 15,2 procent från 15,1 procent vid slutet av år Motsvarande tal var 13,7 procent år 2000, 12,4 procent år 1999 och 12,2 procent år Milj. e Kapitalbas och kapitaltäckning Supplementärt kapital Primärt kapital Primärkapitalrelation, % Målet i genomsnitt 7 % RISKPOSITION RISKBÄRKRAFT % 10 Riskbärkraften följde vid slutet av året målnivån, trots att de riskvägda förbindelserna ökade med 12 procent från året innan. Riskhanteringen och styrningen beskrivs i detalj på sidorna i bokslutet Kapitalbas Primärt kapital Supplementärt kapital Avdrag Totalt Riskvägda fordringar, investeringar och åtaganden utanför balansräkningen Kapitaltäckning, % 11,1 12,8 Primärkapitalrelation, % 7,0 7,4 Kapitaltäckningen var 11,4 procent vid slutet av år 2000, 12,5 procent vid slutet av år 1999 och 16,2 procent vid slutet av år KREDITRISKPOSITION Vid slutet av år 2002 uppgick koncernens totala åtaganden inklusive balansposterna och posterna utanför balansräkningen till 15,4 miljarder euro, vilket är 2 procent mera än ett år tidigare. De offentliga samfundens samt finansiella institutens och försäkringsbolagens åtaganden minskade avsevärt jämfört med slutet av år 2001, då man förberedde sig för att ta i bruk euron som kontantvaluta. Av de totala åtagandena uppgick posterna utanför balansräkningen till 3,5 miljarder euro. Posterna utanför balansräkningen bestod i huvudsak av garantier, outnyttjade limiter, outtagna krediter och derivatkontraktens kreditmotvärden. 6

7 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE De totala åtagandena per kundgrupp Kundgrupp Mrd. e % Mrd. e % Företag 6,4 42 5,6 37 Finansiella institut och försäkringsbolag 3,6 23 3,8 25 Privatkunder 1,7 11 1,5 10 Icke vinstsyftande samfund 1,1 7 1,0 6 Offentliga samfund 0,7 5 1,6 11 Övriga 1,8 12 1,5 10 Totalt 15, ,1 100 Kundgrupperingen av de totala åtagandena har preciserats. Till icke vinstsyftande samfund räknas inte endast bostadssammanslutningar utan också åtagandena i branschen för förvaltning av bostäder och bostadsfastigheter. Till denna del avviker kundgrupperingen från myndighetsrapporteringens sektorindelning. Jämförelseuppgifterna har preciserats på motsvarande sätt. Den mest betydande andelen av de totala åtagandena, dvs. 42 procent, utgjordes av företagskundernas åtaganden. Den kreditrisk som hänför sig till företagskunderna uppkommer genom de finansieringstjänster och penningmarknads- och kapitalmarknadstjänster samt tjänster inom valutahandel som erbjuds företagen. Företagsåtagandena ökade från slutet av det föregående året med 0,8 miljarder euro, dvs. 15 procent. En avsevärd andel av ökningen i företagskundernas åtaganden bestod av åtaganden hos stora kunder med god kreditvärdighet. De stora kundåtagandena ökade från året innan med 0,7 miljarder euro. De uppgick vid slutet av år 2002 till 2,3 miljarder euro, vilket är 258 procent av koncernens kapitalbas. De stora kundåtagandena bestod av 18 kundkoncerner och deras sammanlagda åtaganden utgjorde 36 procent av företagsåtagandena. Till stora kundåtaganden räknas de företagskunder som har åtaganden som överskrider 10 procent av koncernens kapitalbas. Vid slutet av år 2002 var koncernens kapitalbas 894 miljoner euro. Enligt koncernens kreditriskpolicy får en enskild branschs andel av företagsåtagandena uppgå till högst 18 procent. Företagsåtagandena branschvis Bransch % % Metallindustri Skogsindustri Byggindustri Handel Livsmedelsindustri 9 9 Övrig industri 8 7 Energiproduktion 6 7 Transport och trafik 5 5 Tjänster 5 4 Annan fastighetsförvaltning 4 4 Datakommunikation och elektronik 4 4 Kommunikation och förlagsverksamhet 3 5 Övriga branscher 5 6 Totalt Metallindustrins relativa andel av åtagandena ökade med 2 procentenheter från året innan. I övrigt inträffade inga väsentliga förändringar i företagsåtagandenas branschfördelning år De fyra största branscherna utgjordes fortfarande av metallindustrin, skogsindustrin, byggindustrin och handeln. De övriga branschernas relativa andelar understeg 10 procent av företagsåtagandena. I branschen datakommunikation och elektronik utgjorde åtagandena cirka 250 miljoner euro eller 4 procent av företagsåtagandena. Av den största branschens, dvs. metallindustrins åtaganden hörde 60 procent till företag i ratingklasserna 1 4 (motsvarar de internationella klassificeringsinstitutens definition på investment grade-företag). Av metallindustrins åtaganden fanns 0,1 procent i de två svagaste ratingklasserna. Företagsåtagandena per ratingklass s S&P ratingklass motsvarighet Mrd. e % 1 2 AAA A- 0, BBB+ BBB- 2, BB+ BB 1, BB- B+ 1, B C 0, D 0,0 0 Oklassificerade 0,7 11 Totalt 6,

8 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Granskat enligt kreditvärdighetsklass stod åtagandena som hör till klasserna 1 4 för 2,8 miljarder euro eller 44 procent av företagsåtagandena. Åtagandena för företagen i de två svagaste klasserna (11 12) uppgick till 15 miljoner euro eller 0,2 procent av företagsåtagandena. Av det totala beloppet oklassificerade åtaganden på 0,7 miljarder euro var största delen krediter som beviljats näringsidkare och fastighetsbolag. Bland de oklassificerade företagsåtagandena finns också åtaganden för företag vilkas moderföretag har en intern rating och moderföretaget har ställt borgen för dotterföretagets åtaganden. I tabellen ovan ingår dessa åtaganden i de oklassificerade, trots att de ur risksynpunkt hör till moderföretagens ratingklasser. Åtagandena för företag som hör till de bästa kreditvärdighetsklasserna beviljas ofta utan betryggande säkerhet, men i så fall används aktivt kovenanter som tryggar finansiärens ställning. Finansieringen av företag som hör till de svagaste kreditvärdighetsklasserna har i kreditriskpolicyn begränsats genom att fastställa ett maximibelopp för säkerhetsunderskottet. Dessa kunder kan från fall till fall finansieras mot betryggande säkerheter. De finansiella instituten är betydande motparter vid handeln på penning-, valuta- och kapitalmarknaden. Den kreditrisk som hänför sig till finansiella institut och försäkringsbolag uppkommer genom depositioner till finansiella institut och placeringar i värdepapper som emitterats av finansiella institut och försäkringsbolag. Finansiella institut och försäkringsbolag stod vid slutet av år 2002 för 3,6 miljarder euro, dvs. 23 procent, av de totala åtagandena. Privatkundernas kreditrisk hänför sig främst till Okopankki Oyj:s verksamhet. Vid slutet av år 2002 uppgick privatkundernas åtaganden till 1,7 miljarder euro, vilket motsvarar 11 procent av de totala åtagandena. Privatkundernas åtaganden ökade med 0,2 miljarder euro, dvs. 19 procent, från slutet av föregående år. Största delen av privatkundernas åtaganden var bostadskrediter. Åtagandena för icke vinstsyftande samfund ökade med 11 procent från året innan. Av de icke vinstsyftande samfundens åtaganden bestod 89 procent av bostadssammanslutningars och allmännyttiga byggföretags åtaganden. De offentliga samfundens åtaganden minskade jämfört med året innan med 900 miljoner euro. De offentliga samfundens åtaganden stod för 5 procent av de totala åtagandena mot 11 procent året innan. I gruppen övriga ingår andelsbankernas och ABCsammanslutningarnas åtaganden, som ökade med 0,3 miljarder euro från slutet av år En länderrisk uppkommer genom utländsk risktagning. Största delen av länderrisken består av depositioner till utländska banker och placeringar i utländska masskuldebrevslån. Finansiering av handeln och betalningsrörelsen har små andelar av länderrisken. Beloppet av den primära länderrisken, exklusive Finland, var 1,3 miljarder euro vid slutet av år Andelen för åtagandena i de två bästa länderriskgrupperna (1 och 2) var 98 procent, medan den ett år tidigare var 96 procent. Den primära länderrisken per grupp s Moody s länder- motsvarig riskgrupp het Milj. e % Milj. e % Grupp 1 Aaa Grupp 2 Aa1 A Grupp 3 Baa1 Baa Grupp 4 Ba1 B Grupp 5 Caa1 C Totalt Den risktagning som riktar sig till länder som hör till länderriskgrupperna 3, 4 och 5 ansluter sig främst till finansiering av handeln, eftersom treasury-verksamheten har avgränsats till länder som hör till länderriskgrupperna 1 och 2. Oreglerade fordringar och nollräntefordringar fanns för 16 miljoner euro vid slutet av år De minskade jämfört med slutet av året innan med 3 miljoner euro. De oreglerade fordringarnas och nollräntefordringarnas andel av kredit- och garantistocken var 0,2 procent vid slutet av år Föregående år var motsvarande tal 0,3 procent. Nya kredit- och garantiförluster samt kreditförlustreserveringar bokfördes för 6 miljoner euro, vilket är 2 8

9 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE miljoner euro mindre än året innan. Av dessa hade en miljon euro tidigare bokförts som avsättning. Beloppet av återförda kreditförluster och upplösta kreditförlustreserveringar uppgick till totalt 8 miljoner euro. Kreditoch garantiförlusternas nettoeffekt på resultatet var 2 miljoner euro positiv, dvs. 2 miljoner euro mindre än år Vid slutet av år 2002 fanns det kreditförlustreserveringar som minskade koncernens fordringar för 27 miljoner euro. År 2002 uppgick kredit- och garantiförlusternas andel till nettobelopp av årsintäkterna till -0,7 procent och av kredit- och garantistocken till -0,02 procent, medan de ett år tidigare var -1,5 procent av årsintäkterna och -0,1 procent av kredit- och garantistocken. s kreditriskposition är fortfarande god. Kreditförlusterna beräknas inte öka markant år 2003, förutsatt att det inte sker några oväntade förändringar i omvärlden eller i kundernas ekonomiska situation. Bedömningen grundar sig på små problemkrediter, en tillräcklig spridning av de totala åtagandena per kundgrupp, en god fördelning av företagsåtagandena per bransch och koncentrationen av dem på investeringsföretag. MARKNADSRISKPOSITION s marknadsrisker höll sig hela året relativt moderata. Den fördel som uppnås genom spridningen av risker på olika riskslag, dvs. portföljeffekten var betydande. Det uppstod indirekta marknadsrisker också i intresseföretaget Aurums positioner, men de ingår inte i de siffror som granskas. Försäljningen av aktierna i Pohjola minskade VaR-talet för s aktierisk med 0,47 miljoner euro och helhets-var med 0,3 miljoner euro. Marknadsvärdet för de aktier som bokförts bland rörliga aktiva var 25 miljoner euro. De tre största branscherna och deras relativa andelar var: metallindustrin 18 procent, livsmedelsindustrin 14 procent och skogsindustrin 12 procent. Aktiekurserna fortsatte att sjunka för andra året i rad. s aktieportfölj visade trots den svåra marknadssituationen vinst. Vid slutet av år 2002 uppgick s investeringar i kapitalinvesteringsfonder till 17 miljoner euro och utöver detta fanns det bindande investeringslöften för 16,6 miljoner euro. Milj. e 1,4 0,7 0-0,7-1,4 Milj. e 1,4 0,7 0-0,7-1,4 Milj. e 2,0 1,0 0-1,0-2,0 Milj. e 1,0 0,5 0-0,5-1,0 3/02 6/02 9/02 12/02 Ränteriskens VaR ,5% fraktil VaR (2,5%) 3/02 6/02 9/02 12/02 Ränteriskens VaR inom treasury ,5% fraktil Backtest VaR (2,5%) 3/02 6/02 9/02 12/02 Aktie VaR ,5% fraktil Backtest VaR (2,5%) 3/02 6/02 9/02 12/02 Valuta VaR ,5% fraktil VaR (2,5%) 9

10 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Milj. e 3/02 6/02 9/02 12/02 Milj. e 3/02 6/02 9/02 12/ koncernens ränterisk i euro 2002 s totala nettovalutaposition 2002 År 2002 sjönk marknadsräntorna i genomsnitt med en knapp procentenhet. Koncernomslutningen består av poster till marknadsvillkor, vilkas ränterisk hanteras som helhetspositioner. Kapitalanskaffningen genom inlåning från allmänheten stod för 15 procent av koncernens omslutning och detaljistkundernas andel var under 8 procent. Den ränterisk som denna ger upphov till inverkar ytterst lite på finansnettot. Värdet av de underliggande tillgångarna för derivatkontrakt uppgick vid årets slut till 18,9 miljarder euro. Användningen av kortfristiga ränteswapkontrakt ökade kraftigt i och med att volatiliteten på räntemarknaden ökade. Derivatkontrakten och deras kreditmotvärden presenteras i bokslutsnot 50. s overnight-valutaposition och dess risk var relativt liten hela året. Resultatet av valutahandeln var bra och grundade sig i huvudsak på tradingrörelsen inom en dag. I optionsrörelsen togs inga marknadsrisker, utan de risker som uppstod i kundrörelsen täcktes med motköp. -koncernens marknadsriskposition I genom- Medel- Milj. e snitt 2002 spridning Ränterisken totalt*) 11,1 8,9 2,4 - varav treasury 7,6 6,3 0,6 Aktieportföljens marknadsvärde 25,1 32,4 15,8 Nettovalutaposition 3,2 3,1 0,4 *) Inverkan av en förändring på 1 %-enhet på nuvärdet av kassaflödena (valutornas absoluta värden totalt) s marknadsriskposition (VaR) VaR i genom- VaR medel- Milj. e snitt 2002 spridning totalt -0,48-0,72 0,27 Ränterisk -0,42-0,51 0,20 - varav treasury -0,20-0,27 0,08 Aktierisk -0,51-0,68 0,33 Valutarisk -0,01-0,02 0,01 Portföljeffekt 0,47 Kapitalet uppbundet i uthyrningsbara fastigheter minskade under året med 4 miljoner euro till 140 miljoner euro. Fastighetsriskerna bedöms vara små. FINANSIERINGSRISKPOSITION Finansieringsriskpositionen var fortfarande god. Kreditstockens tillväxt med 0,8 miljarder euro finansierades i huvudsak genom minskning av likviditetsreserverna och med andelsbankernas ökade insättningar i. s kassakravsmedel uppgick vid slutet av år 2002 till 2,9 miljarder euro, medan Andelsbanksgruppens minimikrav var 2,7 miljarder euro. hade vid slutet av året tillgång till ECP- och EMTN-program till ett värde av totalt 2,7 miljarder euro. s höjda kreditvärdighetsklassificeringar har ytterligare förbättrat konkurrenskraften för koncernens kapitalanskaffning på den internationella marknaden. I bokslutsnot 42 presenteras maturitetsfördelningen för de viktigaste balansposterna, där kontosaldona och andelsbankernas täckningsdepositioner har placerats i den kortaste maturitetsklassen, trots att de beter sig som 10

11 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE långfristigare skulder. De fordringsbevis som ingår i handelsportföljerna presenteras enligt fordringsbevisets förfallodag, trots att de är likvida medel. OPERATIVA RISKER År 2002 utarbetades en policy för de operativa riskerna. För att identifiera riskerna skapades en självbedömningsmetod för bedömning av riskernas inverkan och sannolikhet. Beträffande de mest betydande riskerna uppdaterades kontinuitetsplanerna för affärsrörelsen och återhämtningsplanerna för informationstekniken liksom försäkringarna för stora risker. Resultatinverkan av de år 2002 realiserade operativa riskerna var mycket liten. SOLIDARISKT ANSVAR är dotterföretag till Andelsbankscentralen-ABC andelslag (ABC), som baserar sig på Andelsbanksgruppens samarbetsmodell. ABC jämte dotterföretag och dess 243 medlemsandelsbanker bildar sammanslutningen av andelsbanker. I samarbetsmodellen tryggar Andelsbanksgruppens resurser alla medlemsbankers verksamhet, eftersom ABC och dess medlemskreditinstitut enligt andelsbankslagen är solidariskt ansvariga för de av varandras skulder och andra förbindelser som inte kan betalas ur ABC:s eller medlemskreditinstitutens medel. Om ett medlemskreditinstituts kapitalbas minskar till följd av förluster så att dess verksamhet inte kan tryggas, har sammanslutningens centralinstitut ABC rätt att av medlemskreditinstituten ta ut extra avgifter i relation till deras senast fastställda balansomslutningar. ABC är skyldig att ge sina medlemskreditinstitut anvisningar för tryggandet av likviditeten, kapitaltäckningen och riskkontrollen. ABC är också skyldig att övervaka medlemmarnas verksamhet. Tillsynen sköter ABC bland annat genom att sätta ut kontrollgränser för olika risker i anslutning till bankrörelsen i medlemskreditinstituten. Kontrollgränser, som regelbundet följs upp av ABC, har fastställts också för -koncernen. Tillsynen stöds av de fortlöpande revisionerna som ABC:s Interna revision utför. INSÄTTAR- OCH INVESTERARSKYDD Enligt lagen om insättningsgarantifonden skall depositionsbankerna höra till insättningsgarantifonden. Depositionsbankerna i Andelsbanksgruppen behandlas beträffande insättningsgarantin som en enda bank och insättningsgarantifonden ersätter insättarnas fordringar på Andelsbanksgruppens depositionsbanker upp till euro. Depositionsbanker i Andelsbanksgruppen är andelsbankerna, Andelsbankernas Centralbank Abp, Okopankki Oyj och OP-Hembanken Abp. Av -koncernen hör Andelsbankernas Centralbank Abp, Opstock Ab och Okopankki Oyj till ersättningsfonden för investerare. Ersättningsfonden tryggar betalningen av investerarnas ostridiga fordringar som har förfallit när ett värdepappersföretag eller kreditinstitut till följd av annat än tillfällig insolvens inte kan betala investerarnas fordringar inom utsatt tid. Investeraren får 90 procent av sina fordringar upp till euro i ersättning. Fonden ersätter inte förluster till följd av nedgången i aktiekurser eller felaktiga investeringsbeslut. Ersättningsfonden ersätter endast ickeyrkesmässiga investerares fordringar. ÄNDRING I KONCERNSTRUKTUREN OP-Finans Ab (OPR) fusionerades med Fusionen hade ingen inverkan på koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. I s omslutning ingår däremot de från OPR överförda tillgångarna och skulderna, vilket betyder att den inte är helt jämförbar med omslutningen för år I s resultaträkning bokfördes fusionsvinsten på 0,6 miljoner euro bland extraordinära intäkter. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODEN I februari 2003 beslöt minska sitt innehav i Aurum från 49,9 procent till 15 procent. Arrangemanget förbättrar koncernens rörelsevinst med drygt 50 miljoner euro. 11

12 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRAMTIDSUTSIKTER De ekonomiska utsikterna för år 2003 liknar utsikterna för fjolåret. Bankernas verksamhetsmiljö beräknas hållas oförändrad. Utsikterna för s affärsrörelse är stabila för år Rörelsevinsten beräknas bli större än år MODERBANKEN s rörelsevinst var 94 miljoner euro, dvs. 4 miljoner mindre än år Finansnettot ökade med 11 procent. s investeringar i aktier i Pohjola förbättrade rörelsevinsten med närmare 10 miljoner euro, medan nettoresultatet av dem året innan var 13 miljoner euro negativt. Utdelningen jämte gottgörelse för bolagsskatt från dotteroch intresseföretag var knappt 13 miljoner euro mindre än år Kostnaderna ökade med drygt 7 procent. Kreditförlusternas inverkan på resultatet var 3 miljoner euro positivt mot 6 miljoner euro positivt året innan. Omslutningen var 10,9 miljarder euro, dvs. 0,1 miljarder euro större än året innan. Krediterna till allmänheten och offentliga samfund ökade med 350 miljoner euro, dvs. nästan 12 procent. OPR:s fusion med ökade dessutom kreditstocken med 1,1 miljarder euro årets sista dag. Samtidigt överfördes leasingobjekt för 256 miljoner euro till balansräkningen. s fordringar på 1,2 miljarder euro på OPR ströks i och med fusionen från fordringar på kreditinstitut. Fordringarna på kreditinstitut minskade trots det med bara 0,5 miljarder euro, eftersom s fordringar på Andelsbanksgruppens övriga kreditinstitut ökade med över 0,5 miljarder euro. Fordringsbevisen minskade med 1,1 miljarder euro till 3,1 miljarder, eftersom de under slutet av år 2001 utökades som säkerhet till Finlands Bank för förhandstilldelningen av euro och förhandsinlämningen av sedlar i mark. De enda väsentliga förändringarna i kapitalanskaffningens struktur utgjordes av skulderna till kreditinstitut, som minskade med drygt 0,7 miljarder euro, och skuldebreven emitterade till allmänheten, som ökade med nästan lika mycket. s eget kapital uppgick till 530 miljoner euro, vilket är 6 miljoner mera än ett år tidigare. Utdelningsbart eget kapital fanns för 166 miljoner euro. s utdelningsbara kapital, som begränsar s vinstutdelning, uppgick till 104,5 miljoner euro. s kapitaltäckning var 12,4 procent mot 15,8 procent vid slutet av år Primärkapitalrelationen minskade från 9,2 procent till 8,1 procent. Minskningen berodde på att de riskvägda posterna ökade med över 1,6 miljarder euro till knappt 6,9 miljarder. Merparten av tillväxten beror på de poster som vid OPR:s fusion överfördes till s balansräkning. Kapitalbasen växte med 31 miljoner euro till 854 miljoner. Vid slutet av år 2000 var s kapitaltäckning 13,8 procent. Motsvarande tal för år 1999 och 1998 var 15,1 och 19,5 procent. AKTIEKAPITAL OCH AKTIESLAG s aktiekapital var vid årets slut 196,4 miljoner euro, dvs. lika stort som vid slutet av år Aktierna fördelar sig på serierna A och K. Aktierna i serie A är avsedda för allmänheten och de noteras på Helsingfors Börs. Aktierna i serie K kan däremot innehas bara av sammanslutningar som hör till Andelsbanksgruppen. På bolagsstämman medför varje aktie i serie A rätt till en röst och varje aktie i serie K till fem röster. Aktierna i serie A berättigar till en årlig utdelning som är minst en procentenhet större än utdelningen på aktierna i serie K. Enligt omvandlingsklausulen i s bolagsordning omvandlades aktier i serie K under året till samma antal aktier i serie A. Vid slutet av året var A- aktiernas andel av alla aktier 76,3 procent. I enlighet med optionsprogrammet från år 1999 togs A-optionerna upp för notering på Helsingfors Börs Hälften av alla optioner enligt optionsprogrammet, dvs optioner blev föremål för handel. Vid slutet av året hade aktier i serie A tecknats med optionerna. Dessa aktier fördes in i handelsregistret , och de berättigar till full utdelning för år Teckningspriset per aktie var 7,92 euro. Efter registreringen ökade s aktiekapital med 1,7 miljoner euro från årsskiftet till 198,2 miljoner euro. På överkursfonden bokfördes dessutom drygt 1,5 miljoner euro. Vid slutet av året hade inga egna aktier och bolagsstämman har inte gett fullmakt för anskaffning av egna aktier. 12

13 DIREKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Aktieslagen och aktiekapitalet specificeras i bokslutsnot 36. Villkoren för personalens optionsbaserade belöningssystem liksom bemyndigandet av direktionen utreds i bokslutsnot 38. AKTIEÄGARE Vid slutet av året hade registrerade aktieägare, varav merparten, dvs var privatpersoner. Den största ägaren var s moderföretag ABC, vars andel av s aktier var 41,3 procent och av rösterna 57,6 procent. Av totalt 35,6 miljoner A-aktier innehade ABC och medlemsandelsbankerna 19,3 miljoner aktier, dvs. 54 procent. Uppgifterna om fördelningen av aktieinnehavet specificeras i bokslutsnot 39 och ledningens innehav i bokslutsnot 53. Tidsserierna som presenterar den ekonomiska utvecklingen och nyckeltalen per aktie för de fem senaste åren presenteras i not 44. Fördelningen av aktieinnehavet och omsättningen av och kursutvecklingen för s aktie i serie A presenteras dessutom i årsredovisningen. Bolagsstämman valde nya förvaltningsrådsmedlemmar enligt bolagsordningen. Förvaltningsrådet återvalde vid sitt konstituerande möte samma dag Seppo Penttinen till ordförande. Likaså återvaldes Paavo Haapakoski till vice ordförande. Medlemmarna i förvaltningsrådet räknas upp i årsredovisningen. Där beskrivs också förvaltningsrådets centrala uppgifter. Till revisorer för räkenskapsperioden 2002 valdes CGR-sammanslutningen KPMG Wideri Oy Ab och CGR Raimo Saarikivi samt till revisorssuppleant CGR Petri Hämäläinen. DIREKTIONEN Direktionens uppgifter och sammansättning enligt bolagsordningen framgår av årsredovisningen. Där presenteras också direktionsmedlemmarnas och suppleanternas innehav av s aktier i serie A samt teckningar av optionsbevis. FILIALEN I STOCKHOLM OCH REPRESENTATIONSKONTOREN s filial i Stockholm har koncentrerat sig på betalningsrörelse- och finansieringstjänster till finländska företag i Sverige. Under rapportåret utreddes alternativa sätt att betjäna företagskunderna i Sverige. På basis av utredningarna beslöts att filialen i Stockholm läggs ner före utgången av juni år har avtalat om samarbete med svenska FöreningsSparbanken, som i fortsättningen erbjuder Andelsbanksgruppens företagskunder tjänster i Sverige. har representationskontor i S:t Petersburg och Tallinn. LEDANDE ORGAN s ordinarie bolagsstämma fastställde bokslutet för år Förvaltningsrådets och direktionens medlemmar och suppleanter liksom verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. I utdelning beslöts på direktionens förslag utbetalas 1,10 euro på aktier i serie A och 1,05 euro på aktier i serie K. 13

14 PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET Bokslutet för och dess koncern har upprättats och ställts upp i överensstämmelse med kreditinstitutslagens bestämmelser, finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kreditinstitut och värdepappersföretag, som trädde i kraft , och Finansinspektionens föreskrifter, som trädde i kraft KONCERNBOKSLUTETS OMFATTNING I koncernbokslutet ingår bokslutsuppgifterna för samt för de dotter- och intresseföretag som direkt eller indirekt ägs av. De dotter- och intresseföretag vilkas balansomslutning understiger 10 miljoner euro har på basis av Finansinspektionens föreskrifter lämnats utanför koncernbokslutet, då utelämnandet inte motverkar att den bild som ges av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning blir rättvisande. De dotter- och intresseföretag som har konsoliderats i koncernbokslutet finns uppräknade i bokslutsnot 54, som också ger uppgifter om de företag som har lämnats utanför koncernbokslutet. KONSOLIDERING Boksluten för de koncernföretag som är kreditinstitut, finansiella institut eller i Finansinspektionens bokslutsföreskrifter avsedda tjänsteföretag har konsoliderats enligt förvärvsmetoden. Alla dotterföretag som har konsoliderats i koncernbokslutet har konsoliderats enligt förvärvsmetoden. Nya koncernföretag har konsoliderats från förvärvstidpunkten. Dotterföretag vilkas koncernförhållande har upphört under räkenskapsperioden har inkluderats i resultaträkningen för den tid som de hörde till koncernen. Intresseföretagens bokslut har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden. Anskaffningsutgifterna för aktier i dotterföretag har eliminerats mot eget kapital enligt balansräkningen per förvärvstidpunkten. Överpris som har uppstått vid elimineringen av aktier i dotterföretag har delvis allokerats till tillgångsposternas bokföringsvärden. De allokerade posterna avskrivs i enlighet med avskrivningsplanen för tillgångsposten. Till den del detta inte har kunnat ske har överprisen upptagits i balansräkningen som koncerngoodwill, och de avskrivs linjärt periodiserade på högst tio år, sedan år 1995 på högst fem år. Koncerninterna transaktioner, interna netton, intern vinstutdelning samt inbördes fordringar och skulder i koncernföretagens särbokslut har eliminerats. Minoritetens andelar av vinsten eller förlusten och det egna kapitalet har avräknats och redovisats i en separat post i resultaträkningen och balansräkningen. POSTER I UTLÄNDSK VALUTA Poster i utländsk valuta samt bokslutsuppgifterna för utlandsfilialen har omräknats till inhemsk valuta enligt valutornas medelkurser på bokslutsdagen. Kursdifferenser som har uppkommit vid värderingen har redovisats i resultaträkningen som nettoresultat av valutaverksamheten. FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar och skulder har i balansräkningen tagits upp till det värde som betalades eller erhölls för dem vid förvärvstidpunkten. Skillnaden mellan anskaffningsutgiften för en fordran och dess nominella värde har periodiserats som ränteintäkt och som ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för fordran. Skillnaden mellan det belopp som har erhållits för en skuld och dess nominella värde har periodiserats som räntekostnad och som ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för fordran. VÄRDEPAPPER HÄNFÖRLIGA TILL RÖRLIGA AKTIVA Som värdepapper hänförliga till rörliga aktiva har behandlats fordringsbevis samt aktier och andelar med vilka bedrivs handel. Värdepapper som är föremål för 14

15 PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET aktiv handel har värderats till det sannolika överlåtelsevärdet, och alla positiva och negativa värdeförändringar på grund av värderingen har bokförts. Övriga värdepapper som utgör rörliga aktiva har tagits upp i bokslutet till anskaffningsutgiften eller till marknadsvärdet, om det är lägre. Som fordringsbevisets sannolika överlåtelsevärde har betraktats det med marknadsräntan diskonterade nuvärdet av kapital- och ränteflödet från fordringsbeviset. Som sannolikt överlåtelsevärde för aktier och andelar som noteras offentligt har betraktats årets sista avslutskurs. Överlåtelsevinster och överlåtelseförluster på värdepapper bland rörliga aktiva samt förändringar av värderingsresultat har bokförts på nettoresultatet av värdepappershandeln. Skillnaden mellan anskaffningsutgiften och det nominella värdet för andra fordringsbevis än de som är föremål för aktiv handel periodiseras som ränteintäkt eller minskning av ränteintäkter enligt den återstående löptiden. VÄRDEPAPPER HÄNFÖRLIGA TILL BESTÅENDE AKTIVA Som värdepapper hänförliga till bestående aktiva har behandlats fordringsbevis som är avsedda att innehas till förfallodagen, aktier och andelar i dotter- och ägarintresseföretag, övriga aktier och andelar som har skaffats för att innehas långvarigt samt aktier och andelar som koncernen måste inneha för att få nödvändiga tjänster. Värdepapper bland bestående aktiva har tagits upp till anskaffningsutgiften. Om det sannolika överlåtelsevärdet för ett sådant värdepapper vid räkenskapsperiodens utgång är varaktigt lägre än anskaffningsutgiften, har skillnaden bokförts på resultatposten Nedskrivningar av värdepapper som utgör bestående aktiva. Eventuella återförda nedskrivningar har bokförts som korrigering av samma resultatpost. Skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset för fordringsbevis har periodiserats som ränteintäkt. AVTAL OM KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV VÄRDEPAPPER Inköpspriset för värdepapper som har köpts på ömsesidigt bindande återförsäljningsvillkor har i balansräkningen tagits upp som fordringar i balansposter enligt motparten. Skillnaden mellan inköps- och återförsäljningspriset har periodiserats som ränteintäkt på avtalets löptid. Försäljningspriset för värdepapper som har sålts på ömsesidigt bindande återköpsvillkor har tagits upp som skuld i balansposter enligt motparten. Skillnaden mellan försäljningspriset och återköpspriset har periodiserats som räntekostnad på avtalets löptid. Värdepapper som har sålts på återköpsvillkor och motsvarande värdepapper som har ställts som marginalsäkerhet har trots avtalet tagits upp i den ursprungliga balansposten. MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Balansvärdet för materiella och immateriella tillgångar är anskaffningsutgiften minskad med avskrivningarna enligt plan och eventuella nedskrivningsavskrivningar. Aktiverade låneemissionsutgifter bokförs enligt plan på basis av lånetidens gång som kostnad, dock minst i förhållande till återbetalningen. Den ackumulerade differensen mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan har i koncernföretagens särbokslut bokförts på Avskrivningsdifferens i posten för ackumulerade bokslutsdispositioner. Om det sannolika överlåtelsepriset för en fastighet eller aktier i en fastighetssammanslutning är väsentligt och varaktigt lägre än bokföringsvärdet, har skillnaden kostnadsförts på resultatposten Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Eventuella återförda nedskrivningar har bokförts som korrigering av samma resultatpost. Anskaffningsutgiften för byggnader och övriga förslitning underkastade materiella och immateriella tillgångar avskrivs linjärt under tillgångarnas verkningstid enligt en i förväg uppgjord avskrivningsplan på basis av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Enligt -koncernens avskrivningsplan avskrivs anskaffningsutgiften för byggnader beroende på användningsändamål och byggnadsmaterial på år. Maskiner och inventarier, adb-utrustning, dataprogram och bilar avskrivs på 3 6 år och övriga materiella och immateriella tillgångar på 5 10 år. Leasingföremål avskrivs enligt annuitetsprincipen. Materiella tillgångar som skaffats som begagnade kan ges en individuell avskrivningstid. Oförslitbara materiella tillgångar och uppskrivningar avskrivs inte. 15

16 PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDET AV BOKSLUTET Enligt bokföringsnämndens utlåtande (1604/2000) av ingår adb-program som inte har ingått i anskaffningsutgiften för förvärvad adb-utrustning från och med bokslutet för år 2000 i balansposten Immateriella tillgångar. PRINCIPER OCH METODER FÖR VÄRDERING AV FASTIGHETER OCH AKTIER I FASTIGHETSSAMMANSLUTNINGAR -koncernens fastighetsinnehav värderas en gång per år. Av särskilda skäl kan värdena också justeras oftare. Vid fastställandet av balansvärdet av fastigheter och aktier i fastighetssammanslutningar i eget bruk utgår värderingen från tillgångens värde i förhållande till resultatförväntningarna på den egentliga affärsrörelsen. Affärs-, kontors- och industrifastigheter av placeringskaraktär i annat än eget bruk, som förvärvats i stället för en fordran som har blivit obetald, har värderats i huvudsak enligt avkastningsvärdesmetoden. Mark-, vattenoch skogsområden samt bostäder och bostadsfastigheter har värderats enligt affärsvärdesmetoden. Vid fastställandet av procenten för nettoavkastningskravet har man beaktat objektets läge, användningsändamål, särdrag och eventuella värdestegringsförväntningar. För varje fastighet har uppgjorts en åtgärdsplan som justeras årligen. Utöver huvudprinciperna har man vid värderingen av fastigheter beaktat de objektvisa särdragen och utnyttjat statistik och prognoser utgivna inom branschen. Vid bokföringen av nedskrivningar har man tillämpat kriterierna för hur bestående och väsentliga nedskrivningarna är. Värderingsprinciperna har inte förändrats från den föregående räkenskapsperioden. DERIVATKONTRAKT Skillnaden mellan erhållna och betalda räntor på ränteswapkontrakt som har ingåtts i syfte att säkra fordringar och fordringsbevis hänförliga till bestående aktiva samt skulder har bokförts på räntor. I bokslutet har de resultatreglerande räntorna på dessa ränteswapkontrakt hänförts till aktiva och passiva resultatregleringar. Skillnaden mellan erhållna och betalda räntor på övriga ränteswapkontrakt har hänförts till nettoresultatet av värdepappershandeln och de motsvarande resultatreglerande räntorna till övriga tillgångar och övriga skulder. Värdeförändringar för skyddande derivatkontrakt har inte bokförts, eftersom värdeförändringar med motsatta förtecken för de säkrade balansposterna inte heller har bokförts i resultaträkningen. Intäkter, kostnader och värdeförändringar för ränte-, valuta- och aktiederivat som har ingåtts i annat än säkringssyfte har hänförts till resultatposten Nettoresultat av värdepappershandel och valutaverksamhet. De poster med derivatkontrakt som har tecknats i annat än säkringssyfte och som har tagits upp i balansräkningen har hänförts till övriga tillgångar eller övriga skulder. OREGLERADE FORDRINGAR Hela kapitalet på fordran har tagits upp som oreglerat då räntan eller kapitalet helt eller delvis inte har betalats inom 90 dagar efter förfallodagen. Fordringar på företag som försatts i konkurs har tagits upp som oreglerade senast den dag företaget har försatts i konkurs. En garantifordran har upptagits som oreglerad sedan betalning har erlagts på grund av garantin. De periodiserade prestationsbaserade räntorna på oreglerade fordringar har återtagits då fordran har upptagits som oreglerad. KREDIT- OCH GARANTIFÖRLUSTER Som kredit- och garantiförluster har bokförts de förluster på fordringar och garantier som har konstaterats vara slutliga och sannolika nedskrivningar samt nedskrivningar och överlåtelseförluster på egendom som har förvärvats vid finansieringen av kunder i stället för en fordran som har blivit obetald. Nedskrivningarna har bokförts som riktade eller icke-riktade kreditförlustreserveringar då det har blivit uppenbart att betalning inte erhålls på fordran eller till den del en betalning som motsvarar fordran inte motses ur säkerheterna. Vid bokföringen av en kreditförlust har den egendom som utgör säkerhet för fordran värderats till det belopp som väntas kunna utfås ur egendomen vid överlåtelse. Som minskning av kreditförluster har bokförts kreditförlustposter från tidigare år som har kunnat indrivas, erhållna försäkringsersättningar, överlåtelsevinster på egendom som har förvärvats vid finansieringen av 16