Plan mot kränkande behandling och diskriminering (Likabehandlingsplan) Enl. Skollagen och diskrimineringslagen

Transkript

1 Fjällsjöskolan fskk-årskurs 6 och Fritidshemmet Draken Plan mot kränkande behandling och diskriminering (Likabehandlingsplan) Enl. Skollagen och diskrimineringslagen Gällande för lå

2 Innehåll Inledning 3 Till dig som barn/elev 4 Till dig som förälder 4 Lagen 5 Definitioner 6 Vision 8 Utvärdering 9 Kartläggning 9 Läsårets mål 10 Uppföljning 10 Förebyggande arbete 11 Åtgärdsdel Barn/elever 12 Åtgärdsdel vuxna 12 Bilagor Bilagor Policy Plan mot kränkande behandling Trivselregler

3 Inledning Alla är lika och alla är olika. Alla har samma värde. Vår likabehandlingsplan syftar till att alla som är aktiva på skolan skall uppleva att de bemöts med respekt och ses som resurser i skapandet av en god gemenskap och stimulans samt frånvaro av alla former av kränkande behandling. Det är de vuxnas agerande som sätter normen och skapar det klimat som råder på skolan. Förverkligandet av denna plan kräver därför aktiv närvaro, engagemang och viljan till tydlighet och dialog bland alla vuxna. Det kräver också att den värdegrund som denna plan bygger på är känd av alla på skolan och att arbetet mot kränkande behandling, och hanteringen av eventuella kränkningar, tar sin utgångspunkt i försvaret av de värden som den uttrycker. Planen förankras vid föräldraträffar och i elevgrupperna och den skall vara väl känd av alla som verkar på skolan. Syftet med detta dokument är därför att beskriva den värdegrund som skall styra allt arbete på vår skola, såväl det vardagliga arbetet och umgänget på skolan som arbetet med att motverka mobbing och annan kränkande behandling. Dessutom finns här de rutiner som skall följas om kränkande behandling trots allt skulle förekomma, skolans rutiner för uppföljning samt de principer som skall vara vägledande i allt arbete på skolan. 3

4 Till dig som barn/elev Vi vill att alla som går på vår skola och fritidshem skall känna glädje när vi träffar kamrater och vuxna. På vår skola är vi goda kamrater. Vi visar hänsyn, är snälla, omtänksamma och har ett vårdat språk. Om du blir retad, kränkt, hotad, mobbad eller utsatt för våld vill vi att du med en gång berättar detta för en vuxen på skolan/fritidshemmet eller dina föräldrar/annan vuxen som meddelar oss. Om någon annan blir illa behandlad vill vi att du med en gång berättar också detta för en vuxen på skolan/fritidshemmet eller till dina föräldrar/annan vuxen som meddelar oss. De vuxna på skolan och fritidshemmet är till för att hjälpa dig. Till dig som förälder Vi vill att du som förälder skall känna dig trygg med att ha ditt/dina barn på vår skola och fritidshem. Alla som arbetar på skolan/fritidshemmet är väl insatta i likabehandlingsplanen och eftersträvar att följa den i det dagliga arbetet med barnen. Vi vill ha ett aktivt samarbete med er angående barnen och med denna likabehandlingsplan som grund. Vi förankrar likabehandlingsplanen bland vårdnadshavare genom föräldramöten minst en gång per läsår, utvecklingssamtal en gång per termin samt genom hemsidan. Vi vill att du som förälder noga skall ta del av skolans/fritidshemmets värdegrund och likabehandlingsplan och att du pratar igenom den med ditt/dina barn. Om ditt/dina barn skulle utsättas för mobbing, hot, våld eller annan kränkande behandling vill vi att du omgående kontaktar den/de vuxna på skolan/ fritidshemmet som har hand om ditt/dina barn. Om det skulle komma till din kännedom att ditt/dina barn mobbar, hotar, utsätter andra för våld eller kränker andra barn ber vi dig att göra klart för ditt/dina barn att du inte accepterar detta beteende och att du ser mycket allvarligt på det. Vi vill sedan att du kontaktar skolan/fritidshemmet så att vi kan arbeta tillsammans för att ditt/dina barn och den/de som blivit utsatta skall må bra. Du som förälder har ett stort ansvar. Om skolans och fritidshemmets personal och du som förälder gemensamt tar avstånd från all kränkande behandling, får det en positiv inverkan på barnen. Därför är det viktigt att du som förälder tar upp saker direkt med personalen bl a för att undvika missförstånd. 4

5 Lagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på." (Skollagen 1 kap. 4 ) "Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser." (LGR 11 Avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag sidan 7) Ovanstående utdrag ur skollag och läroplan, tillsammans med Backe rektorsområdes egna värdegrund för arbetet i skolan, visar på vikten att på alla sätt motverka diskriminerande/kränkande behandling av barn i skolan/fritidshemmet. Den diskriminering/kränkning, i form av t.ex. mobbning, rasistiska beteenden och inte minst ett oacceptabelt språk, som många barn upplever idag, skall i varje sammanhang, av alla som verkar i skolan motarbetas. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (Skollagen 6 kap 8) Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:567) (Diskrimineringslagen 3 kap 16) Det är viktigt att komma ihåg att varje vuxen har ett ansvar, oavsett vilken funktion i verksamheten man har. 5

6 Definitioner Diskriminerande/kränkande behandling Diskriminerande/kränkande behandling är ett omfattande begrepp som inte kan eller ska tolkas för snävt. Diskriminerande/kränkande behandling är, som vi ser det, t.ex. mobbning, sexuella trakasserier, rasistiska beteenden eller andra yttringar, såsom utfrysning, osynliggörande och tillmälen, som kan uppfattas som diskriminerande/kränkande av den enskilde. Direkt diskriminering. Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra elever. Indirekt diskriminering. Ett barn får inte missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Instruktioner att diskriminera. Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. Trakasserier. Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn. Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, ålder och religion eller annan trosuppfattning. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av föräldrars sexuella läggning, funktionshinder mm. 6

7 Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund (se ovan). Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn har anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte barnet bestraffas som en följd av detta. Skadestånd /diskrimineringsersättning Genom skollagen och diskrimineringslagen får barn möjlighet att kräva skadestånd respektive diskrimineringsersättning. Caroline Dyrefors Grufman har utnämnts av regeringen till Barn- och elevombud för likabehandling, BEO. Barnombudet ska informera, utöva tillsyn, ge skolor råd, föra barns talan om skadestånd eller slussa dem vidare till rätt ombudsman. I Skollagen 6 kap 12 står det om skadestånd och i diskrimineringslagen 5 kap 1 står det om diskrimineringsersättning. När personal bryter mot förbudet att utsätta elever för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd. Delad bevisbörda. Om den som företräder barnet visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant inte förekommit. Skolan ska för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör. Nödvärnsrätten. Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. Den i princip enda situationen då användande av våld kan anses godtagbart är vid en nödvärnssituation. Det innebär att var och en har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse och misshandel av såväl person som egendom. Var gränsen går för vilket våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i varje enskilt fall. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. 7

8 Vad anser vi vara kränkande behandling? Kränkande behandling är när någon säger något elakt eller gör något dumt mot någon annan. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. slag och knuffar) Verbala (t.ex. hotelse och bli kallad hora, bög, svordomar, öknamn) Psykosociala ( t.ex. utsatt för utfrysning, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer) Text o bildburna (t.ex. klotter, brev o lappar, e-post, sms, mms, teckningar och fotografier.) Mobbning En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, såsom fysiskt eller psykiskt våld från en eller flera individer. (Dan Olweus) Diskriminering/kränkning skall vid varje enstaka tillfälle utredas. 1. Vision Inget barn/elev eller vuxen ska utsättas för någon form av diskriminerande/kränkande behandling. Alla på skolan, samt föräldrar, ska vara involverade i och medvetna om det förebyggande arbetet för att motverka alla former av diskriminerande/kränkande behandling Alla barn/elever, föräldrar, lärare och övrig personal ska känna till och vara väl förtrogen med handlingsplanen Handlingsplanen ska vara ett levande dokument på skolan och den ska revideras i slutet av varje läsåret. Den befintliga arbetsgruppen för likabehandlingsplan, har ett särskilt ansvar för arbetet med planen. Gruppen består av rektor, personal, föräldrar och elever. 8

9 2. Utvärdering Utvärdering sker i slutet av läsåret genom enkätfrågor till elever, föräldrar och personal samt vid utvecklingssamtalen. Det kan även förekomma kompletterande utvärderingsformer beroende på målens utformning. Uppföljning/Analys av läsåret 15/16 Fjällsjöskolan Fskk åk 6 Likabehandlingsplanen har arbetats fram gemensamt med elever, föräldrar och personal under hösten På föräldraträffar och när vi har fått nya elever har skolans policy aktualiserats och språkbruket har lyfts fram. Under lektionerna är det få svordomar men under rasterna är det svårare att alltid kunna stämma av. Vuxna finns alltid tidigt på skolan och det är lugnt i klassrummen innan första lektionen och ute på rasterna finns alltid en vuxen. Vi har följt upp rutinerna i omklädningsrummet efter idrottstimmarna och det har alltid varit en vuxen där i de lägre årskurserna. Fritids Vi har aktivt arbetat med att ta itu med och jobba med situationer där värdegrundsfrågor uppstår. Barnen har själva också fått ta ansvar och prova att lösa situationerna som uppstått innan vi som vuxna hjälpt till. Vi på fritids hjälper till att ge barnen alternativ att hantera sitt språkbruk och agerande. Vi upplever att barnen är mer uppmärksamma på sitt sätt att vara och agera gentemot andra nu gentemot tidigare. Kartläggning inför Fjällsjöskolan fskk åk 6 och fritidshemmet Vi har uppmärksammat att det lätt uppstår konflikter då de äldre mellanstadieeleverna sluter upp till de yngre barnen på skolgården. 9

10 Konfliktområden under rasterna har bland annat varit på bandyplanen, fotbollsplanen och senare vid madrasskullen. Några av de äldre pojkarna upplevs som rastlösa och har svårt att komma till ro under rasterna. Vissa konflikter följer sedan med in i klassrummet. Vår tanke är att genom att involvera alla mellanstadieeleverna i ett arbete mot att agera goda förebilder för de yngre eleverna och ta ansvar, så kan vi minska konflikterna på skolgården. 3. Läsårets mål ( ) Fjällsjöskolan fskk åk 6 och fritidshemmet - Att få mellanstadieeleverna att vara goda förebilder för lågstadiets elever. Åtgärder för måluppfyllelse Fjällsjöskolan fskk åk 6 och fritidshemmet -Vi kommer under året att införa ett mentorsystem där de äldre eleverna får ta ansvar och hjälpa de yngre eleverna och med det hoppas vi att de äldre känner att de är viktiga förebilder och växer med uppgiften. 4. Uppföljning Målen i denna handlingsplan ska följas upp genom: Mentors- /utvecklingssamtal 2 ggr/läsår Enkätundersökning under maj månad. Medarbetarsamtal, skolledare anställd 1 ggr/arbetsår. 10

11 Ansvar/ansvarsnivåer Det är varje vuxens ansvar att ingripa mot alla former av diskriminerande/kränkande behandling. För att skolan ska ha en fungerande plan mot diskriminerande/kränkande behandling, är det också viktigt att varje barn/elev och vuxen känner till vart, eller till vem, man ska vända sig, när man upptäcker att någon blir kränkt. Mentor/klasslärare (personalrum) Rektor Susanne Sjödin Skolsköterska Helen Överli-Sundqvist Kurator Pernilla Jönsson Enligt handlingsplanens åtgärdsdel, ska mentor omedelbart underrättas. Det är alltså mentorerna/klassföreståndarna på skolan som är nyckelpersonerna. Det är de som känner barn/eleverna och föräldrarna. Mentorerna är de som har det största ansvaret. Det är de som ska samtala med barn/eleverna, det är de som kontaktar och informerar föräldrarna och det är de som ska upprätta åtgärdsprogram om det blir nödvändigt, samt ta kontakt med barn/elevhälsan. Det är också mentorn som informerar rektor, om inte rektor fått första informationen. Rektor är ytterst ansvarig på området för frågor rörande diskriminerande/kränkande behandling. Rektor ska enligt åtgärdsdelen i handlingsplanen, informeras i ärenden som rör diskriminerande/kränkande behandling och det är rektor som beslutar om att hänskjuta ärendet till elevvårdskonferens. Likabehandlingsarbetet skall präglas av ett helhetstänkande och ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, i arbetet med ordningsregler och i skolans övriga arbete. Förebyggande arbete Målsättningen är att ge barn/eleverna en trygg vistelse på skolan. Det förebyggande arbete organiseras genom: Kartläggning bland barn/elever genom enkäter, intervjuer m.m. Livskunskap (Hur mår jag, vi. Hur fungerar vardagen för oss). Vuxennärvaro Arbetet skall genomsyras av vår policy ( Se bilaga) Handlingsplanen tas upp på föräldramöten 11

12 Diskutera förebyggande/följ upp arbete på personalkonferenser och elevrådsmöten. Åtgärdsdel om barn/elev blir kränkt 1. Du som uppmärksammar en kränkning (vuxna, personal, vaktmästare, lokalvårdare och vikarier) Blunda inte! Visa att Du har upptäckt situationen. Tala om att Du inte accepterar deras handlande. 2. Om någon i personalen kränker ett barn/elev tas detta upp med rektor. Rektor har ansvar för att utreda fallet och vidta åtgärder. Åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing. 3. Mentor till inblandade barn/elever informeras. 4. Respektive mentor samtalar med inblandade barn/elever och lyssnar till deras versioner. Enligt handlingsplan vid mobbing. Skolsköterska informeras. 5. Respektive mentor/klassföreståndare informerar förälder/vårdnadshavare till både drabbad barn/elev och den/de som utfört kränkningen. (Mentor/ klassföreståndare har återkoppling med föräldrar/elev, så länge det behövs). 6. Ärendet tas upp för diskussion i personalgruppen. Ärendet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas vid behov skall vara tidsbegränsat och innehålla metod för förändring. (Mentor/ klassföreståndare har återkoppling med föräldrar/elev, så länge det behövs). Rektor informeras fortlöpande. 7. Åtgärdsprogrammet följs upp av respektive mentor. 8. När alla andra vägar är prövade begär mentor att rektor kallar till elevvårdskonferens. 9. Åtgärdsprogram bifogas denna begäran. 10. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvårdsarbetet och kan vid vissa tillfällen begära hjälp av huvudman. Åtgärdsdel om vuxen blir kränkt 1. Blir någon i personalen på skolan kränkt av ett barn/elev tas detta upp med barn/elev och barn/elevens vårdnadshavare. Rektor och skyddsombud informeras. Åtgärder enligt handlingsplan vid kränkande behandling. 12

13 2. Om någon i personalen blir kränkt av annan vuxen tas detta upp med rektor som har ansvar för åtgärder enligt arbetsmiljöplanen. Skyddsombudet informeras. 3. Om en förälder/vårdnadshavare kränker någon i personalen, informeras rektor som har ansvar för åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing. Skyddsombudet informeras. 4. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler allvarliga fall av diskriminerande/kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen Denna plan är jämställdhetsintegrerad Bilagor: Policy Plan mot kränkande behandling Trivselregler 13

14 Bilaga 1 Policy För att alla i vår verksamhet skall må bra och ha goda chanser till personlig utveckling har vi på vår skola en gemensam policy som bygger på sex nyckelord som skall känneteckna vår vardag. Trygghet Respekt Självförtroende Empati Vårdat språkbruk Jämställdhet Med trygghet menar vi att kunna gå till skolan och vistas i skolans alla miljöer utan oro och rädsla att känna att det finns vuxna och jämnåriga som bryr sig och som man kan lita på att ha rutiner och regler som förstärker tryggheten hos alla som verkar i skolan Med respekt menar vi att acceptera varandras olikheter, såväl fysiska som psykiska Med självförtroende menar vi att våga tro att man kan och duger med empati menar vi att kunna leva sig in i andras känslor Med vårdat språkbruk menar vi ett språk fritt från svordomar, könsord och andra kränkande uttryck Med jämställdhet menar vi att respektera och ha förståelse för varandras olikheter och erfarenheter och se det som en gemensam tillgång 14

15 Bilaga 2 Handlingsplan mot KRÄNKANDE BEHANDLING/ MOBBNING All kränkande behandling kräver akuta åtgärder! Nedanstående handlingsplan ska följas! Exempel på kränkande behandling kan vara: hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma brev, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, utfrysning mm. En person är mobbad om han, eller hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus). Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem med samarbete bör i allmänhet ses som normala företeelser, såvida handlingarna inte syftar till att skada eller medvetet kränka en person. På vår skola skall ett demokratiskt synsätt råda. Detta innebär att det är alla vuxnas och elevers skyldighet att motarbeta alla former av kränkande behandling, både när det gäller: o elev mot elev o elev mot vuxen o vuxen mot elev o vuxen mot vuxen Enligt skollagen 1 kap 2 och 9 är skolan skyldig att motverka alla former av kränkande behandling och rektor har det övergripande ansvaret för att detta efterlevs. 15

16 Handlingsplan mot KRÄNKANDE BEHANDLING/ MOBBNING/ Steg Beskrivning Hur? 1 Utse ansvarig Vilka är berörda Starta processen 2 Samtal med den utsatte Vad har hänt? Hur blir han/hon plågad? Vem plågar? 3 Samtal med Tala om vad mobbaren eller den som du vet kränker 4 Prata med medhjälparna innan skolan/förskolan kontaktar hemmet Eleven ges först en chans att själv berätta för hemmet om vad som hänt Samma taktik som i steg 2 5 Mobbarna och medhjälparna får en gemensam uppgift 6 Gruppsamtal med offret, mobbare, medhjälpare och neutrala elever Samtal med alla inblandade Upplever ni alla att mobbningen har upphört? 7 Dokumentation Skriftlig dokumentatio n av alla steg och åtgärder 8 Uppföljning Ev. nya åtgärder Uppmuntra den drabbade att tala om händelsen Gör det hela till ett gemensamt problem som skall lösas Tala med dem en och en i snabb följd, för att förhindra möjlighet att lägga upp en bestämd taktik Hur är stämningen i klassen? Dokumentationen förvaras inlåst hos rektor Se bilaga Inrikta på konstruktiva förslag Vad skall vi göra? Vad kan bli bättre? Var sker När sker mobbningen? mobbning en? Uppföljning Hur skall mobbning kunna undvikas i framtiden? 16

17 Bilaga 3 Fjällsjöskolans ordningsregler Vi på Fjällsjösskolan trivs och är trygga tillsammans därför att: 1. Jag tar ansvar för mitt eget handlande. 2. Jag är rädd om mig själv och andra. 3. Jag skapar en god läromiljö. Det betyder att: Vi går inomhus Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade Skräp läggs i papperskorgar både inne och ute Ingen slåss eller använder tillhyggen mot varandra. (Inte ens på låtsas) Vi cyklar försiktigt med cyklarna från skolans förråd och ställer tillbaka de innan vi går in Ingen lämnar skolgården utan lov från vuxen Vi leker utan knuff och drag Mobiler är avslagna och förvaras i ryggsäcken under skol- och fritidstid Kompisgungan används av åk F-3: 6st, åk4-6: 4 st tillsammans. Vi står och väntar på vår tur tills byte sker Vi klarar av att förhålla oss till de innebandyregler som finns (inga högaklubbor, slag, hot etc) Regler utelek vinter Vi använder hjälm på isbana och vid lek med skranor Vi kastar inte snöboll eller leker Herreman på täppan Vi låter varandras snöbyggen vara och frågar om vi får vara med och bygga istället 17

18 18