Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad Besöksadress: Fredriksvallsgatan 7 Tfn: E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, Konferensrum R412, Fredriksvallsgatan 7. Sammanträdesdatum: Tid: kl Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Elin Olsson

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN Tid 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 216/3 Ekonomisk rapport 4 UAN 216/19 Elevantal i gymnasieskolan UAN 216/191 Elevtalsutveckling, långtidsprognos UAN 216/198 Remiss - Motion om arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena (KS 215/755) 7 UAN 216/141 Revision - Granskning av flyktingmottagandet i Halmstads kommun 8 UAN 216/172 Samrådsremiss - Handlingsprogram för bostadsförsörjning (KS 214/148) 13:25-13:4 13:4-13:55 13:55-14:1 14:1-14:2 14:2-14:35 14:35-14:5 FIKA 9 UAN 216/23 Samhällsorientering 1 UAN 215/47 Revidering av delegationsordning för UAN 11 UAN 216/23 Övriga frågor 12 UAN 216/13 Delegationsbeslut 13 UAN 215/399 Kontaktpolitisk verksamhet 14 UAN 216/22 Information 15:-15:15 15:15-15:25 15:25-15:35 15:35-15:4 15:4-15:5 15:5-17:

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Anmälningsärenden Protokoll HUKSAM Förmiddagsaktivitet - april Fördjupningsutbildning: Ekonomi Tid: 8:3-12: (egen lunch) Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ekonomisk rapport jan - mars med prognos för 216 Prognos 216: Anslag 13 Arbetsmarknadsåtgärder: - 3, kkr. varav Förvaltningsövergripande: varav Arbetsmarknadsenheten: varav Daglig Verksamhet: - 3, kkr. varav Ekonomiskt Bistånd: Anslag 131 Ekonomiskt Bistånd: Anslag 651 Gymnasieskola: varav Kattegattgymnasiet: varav Sannarpsgymnasiet: varav Sturegattgymnasiet: , kkr , kkr , kkr , kkr. Anslag 661 Vuxenutbildningen:

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Utfall periodresultat Verksamhet 13 består av förvaltningsövergripande kostnader för UAF (nytt för verksamhetsåret), Arbetsmarknadsenheten (AME), Daglig verksamhet (DV), Ekonomiskt bistånd (EB), de delar som inte är bidrag till enskilda och Flyktingetablering (ETAB). Verksamhetens totala resultat har minskat med 6,8 % (2 152 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 77 % (11,1 mkr). Detta förklaras till största delen av flytt av kostnaderna för förvaltningsövergripande från vht 651 till vht 13 samt av ökade intäkter från Migrationsverket till ETAB. Lokalkostnaderna är till skillnad mot föregående år inte bokförda. Lönekostnadernas ökning på 26,8 % (8 349 kkr.) kan även den till stor del förklaras av att förvaltningsövergripande lönekostnader flyttats från vht 651 till vht 13. Resterande del förklaras av AME:s ökade anställningsåtgärder och DV:s ökade antal deltagare, vilket kräver mer personalresurser. Övriga kostnader har ökat med 38 % (4 64 kkr.) på grund av att ETAB tidigare år fördelat ut en större andel medel till övriga verksamheter inom förvaltningen. Totalt sett ligger kostnaderna i linje med budget för vht 13. Flytten av förvaltningsövergripande kostnader ska inte påverka resultatet.

7 Prognos budgetavvikelse Med anledning av att Daglig Verksamhet återgår i kommunal regi beräknas momsintäkterna minska mot budget med 3, kkr. Hur verksamheten ska komma in i ramen kommer att vägas in tillsammans med övriga kostnadsförändringar som vi antar kan komma att uppstå. Verksamhetens arbete med övertagandet pågår. Prognos förändring mot föregående prognos Med anledning av att Daglig Verksamhet återgår i kommunal regi beräknas momsintäkterna minska mot budget med 3, kkr. Hur verksamheten ska komma in i ramen kommer att vägas in tillsammans med övriga kostnadsförändringar som vi antar kan komma att uppstå. Verksamhetens arbete med övertagandet pågår. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Investeringarna för perioden är 69 kkr högre än föregående års periodutfall som var 29 kkr. Investeringarna är gjorda inom DV och Lantbruket för inköp till ny matsal för deltagarna. Prognos budgetavvikelse - Prognos förändring mot föregående prognos -

8 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Utfall periodresultat Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen) samt löneposter (motsvarande 1,1 mkr.). Verksamhetens totala resultat har förbättrats med 2,8 % (434 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 753 kkr. Under 215 mottogs ett bidrag från Socialstyrelsen på 332 kkr. som inte kan sökas i år. Lönekostnaderna är oförändrade mot föregående år. Utbetalningen av försörjningsstöd är 2,6 % (49 kkr.) lägre än samma period 215. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ingen avvikelse mot fastställd ram för 216. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Verksamheten har inga investeringsmedel.

9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasiet Driftredovisning Utfall periodresultat I verksamhet 651 ingår från och med 216 endast gymnasieskolan. Förvaltningsövergripande kostnader ingår numera i verksamhet 13. Periodresultat (kkr.) Jämförelse Förändring Intäkter % Lönekostnader % Lokalkostnader % Kapitalkostnader % Övriga kostnader % Resultat % Att intäkter och kostnader har minskat i jämfört med föregående års motsvarande periodresultat beror främst på att förvaltningsövergripande kostnader har flyttat till verksamhet 13 från och med 1:e januari 216. Om utfallet för förvaltningsövergripande kostnader 215 reduceras i jämförelsen har verksamhetens intäkter minskat med 3,3 mkr. mot föregående år. Skillnaden består främst av att de interkommunala intäkterna (intäkter från andra huvudmän för elever som studerar i Halmstads kommunala gymnasieskola) har minskat med 4,9 mkr. jämfört med föregående års periodresultat. Däremot har intäkterna från Migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) bokförts från årets start och därmed ökat jämfört med föregående års motsvarande period. Att avtalet sågs över i och med att förvaltningens organisation för flyktingetablering stärktes under föregående år, till följd av den ökade invandringen, försenade bidraget under 215. Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan perioden för 215 och 216 är 625 kkr. Dessutom har det kommit in ett bidrag från Ljungbergska stiftelsen på 315 kkr. för ett pågående projekt. Bidraget från skolverket för teknikprogrammets fjärde år (gymnasieingenjörer) utbetalas numera terminsvis istället för läsårsvis. Det innebär att verksamheten har fått in 57 kkr. för detta under mars månad. Verksamhetens kostnader har minskat jämfört med periodresultatet 215. Förutom förvaltningsövergripande kostnader som nu finns inom verksamhetsområde 13 beror minskningen av lokalkostnader och övriga kostnader.

10 Posten lokalkostnader minskar med 2, mkr. Förändringen beror främst på att de interna lokalkostnaderna har minskat med 1,6 mkr medan posten renhållning har minskat med 2 kkr. Övriga kostnader har minskat med 2,1 mkr (reducerat förvaltningsövergripande kostnader). Förändringen består i att kostnader för köp av huvudverksamhet (köp av verksamhet från friskolor, andra huvudmän och regioner) har minskat med 4,2 mkr. Dessutom fakturerade Region Halland Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kostnader för internatverksamheten med 8 kkr Denna kostnad har inte kommit för 216. Transporter och resor har minskat med 1,1 mkr mot föregående års motsvarande period medan övriga kostnader (förbrukningsinventarier, reperationer och underhåll maskiner, diverse kostnader och personalsociala kostnader) har minskat med 2,1 mkr. Sista större förändringen består i att verksamhetsområde 651 har kostnader för gemensamma förvaltningsövergripande kostnader, exempelvis för ekonomifunktion, HR och nämnd. För perioden är dessa kostnader 6, mkr. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ett underskott på 9,7 mkr för 216. Denna prognos inkluderar åtgärder under 216 på 6,2 mkr. Verksameten har för närvarande inte en fullt framtagen detaljbudget vilket innebär att det är svårt att hänvisa underskottet till specifika kostnadsslag. Lönekostnaden ligger däremot högt i förhållande till de ramar som genererats till gymnasieenheterna. En del av underskottet härrörs till lokalkostnad för markarbeten för tillfälliga paviljonger till Kattegattgymnasiet, 8 kkr. Verksamhetens underskott härleds till gymnasieenheterna då elevpengen, och därmed skolornas budgetar, fortsätter att minska. Verksamheten har ett prognosticerat elevtal på 3 755,5 st. jämfört med volymförändringsmodellen i verksamhetsförändringarna som anger st. Verksamhetsområdet har därmed betydlig fler elever i organisationen än vad som har erhållits för i ram (467,5 st.). I elevsiffrorna fortsätter trenden med att allt fler elever lämnar grundskolan som obehöriga. Elever som är obehöriga innebär en högre kostnad för verksamheten. Förutom ovanstående beror den minskade ramen till enheterna av att måltidskostnaderna (som betalas centralt på Halmstad utbildning) har ökat med 4 kkr. Trots ett lägre utfall än 215 tar lokalkostnaderna en större andel av den totala ramen som erhålls till verksamheten. Förändringen består av ramjustering på grund av hyresförändringar samt att vuxenutbildningen lämnat gymnasieskolans lokaler vilket innebär att verksamheten därmed har återtagit lokalerna utan kompensation för dem. För detta har nettokostnaderna för den kommunala gymnasieskolan ökat, samtidigt innebär detta att ersättningen till de fristående gymnasieskolorna ökar i förhållande till tilldelad ram (beräknas på snitt av den kommunala gymnasieskolans lokalkostnader). För att minska underskottet har verksamheten planerat åtgärder motsvarande 6,2 mkr. för 216. Åtgärderna innehåller både större undervisningsgrupper, ökad undervisningstid för lärare, att inte tillsätta pensionsavgångar och minskat materialinköp. Under våren söker nuvarande elever i årskurs nio till gymnasiet, ett val som påverkar hur de kommunala gymnasieskolorna organiserar verksamheten. Den nya organisationen implementeras fullt ut i september i samband med det nya läsåret startar.

11 Prognos förändring mot föregående prognos +2, mkr Intäkter Intäkterna från migrationsverket förväntas generera ett överskott. Erfarenhet från 215 gör gällande att intäkterna ökade under hösten. I den prognostiserade avvikelsen tas viss höjd för detta. -,5 mkr Lönekostnader Prognosen för lönekostnader har försämrats med 488 kkr. jämfört mot föregående rapport. Utfallet beräknas bli bättre för helåret mot föregående rapport (296 kkr.) medan budgeten har justerats och sänkts med 784 kkr. Budgetförändringen beror på att detaljbudget har lagts med verksamhetsansvariga. Detta har inneburit att budgeten för intäkter har minskat med 2, mkr. För att finansiera detta, det vill säga att ramen skall vara oförändrad, har verksamheten tvingats att justera budgeten för verksamhetens kostnader, bland annat lönekostnader. -2,9 mkr Övriga kostnader Avvikelsen för verksamhetsområdets övriga kostnader förväntas öka med 2,9 mkr. Förändringen består av fyra poster/händelser. Då budgeten för intäkter har minskat (se ovan under lönekostnader) har budgeten för övriga kostnader justerats/minskat med 1,2 mkr. I samband med lagd detaljbudget med verksamheten har en genomlysning av övriga kostnader genomförts med verksamhetsansvariga. Detta har resulterat i en avvikelse med 1,4 mkr. mot föregående rapport. För posten tilläggsbelopp förväntas en nollprognos för verksamheten. De kommunala gymnasieenheterna förväntas däremot att få beviljade ansökningar för tilläggsbelopp vilket kommer att påverkade deras resultat positivt, 2,5 mkr. Den fjärde avvikelsen består i felaktig prognosföregående månad, 2,8 mkr.

12 Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Periodens investeringar uppgår till 184 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till 861 kkr. Inköpen är 677 kkr. lägre än motsvarande period föregående år. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med kkr. Det beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan och Kattegattgymnasiet avser investeringar i samband med flytt som inte genomförts än. Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. Ingen förändring av prognosen mot föregående rapport.

13 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Utfall periodresultat I vht 661 ingår kommunvux (grundläggande vuxenutbildning, vård-och omsorgsutbildning, särskild utbildning för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och utbildning i svenska för invandrare) och Halmstad kompetenscentrum. Verksamhetens totala resultat har förbättrats med 13,9 % (1,2 mkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 4,7 mkr. Skillnaden består främst av att intäkter från migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) har bokförts från årets start. Avtalet som sågs över i och med att nämndens organisation för flyktingetablering stärktes under föregående år, till följd av den ökade invandringen, försenade bidraget under 215. Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan perioden för 215 och 216 är 3,8 mkr. De interna intäkterna för elevpeng till kommunvux har ökat med 1,4 mkr mot föregående år. Lönekostnaderna är 2, mkr. högre än motsvarande period 215. Detta förklaras till största del av att organisation kring Svenska för invandrare (SFI)har ökat under senare delen av 215 och påverkar därmed utfallet för januari till mars 216. Lokalkostnaderna för 216 är inte bokförda när det gäller Halmstad kompetenscentrums lokaler på Fredriksvallsgatan. De övriga kostnadernas ökning mot föregående period beror på större utbetalningar av elevpeng till kommunvux och externa aktörer.

14 Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ingen avvikelse mot fastställd ram för 216. Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Inga investeringar är gjorda 216 förutom att inköpet av stolar under hösten 215 är returnerade till leverantören. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. - Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. -

15

16 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter: -3-3 Den största intäkten inom DV är återsökt moms för Nytida (1,2 milj). Eftersom Nytidas deltagare återgår i kommunal regi kommer intäkterna att minska från oktober månad med ca 3 tkr. Summa avvikelse driftredovisning -3-3 På grund av flytt är lokalkostnaderna till skillnad från motsvarande period föregående år inte bokförda. Investeringsmedel som ej förbrukades 215 är balanserade men ej fördelade inom verksamheten.

17 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Förvaltningsövergripande Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Summa avvikelse driftredovisning

18 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Lönekostnader: Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Summa avvikelse driftredovisning Såväl verksamhetens intäkter som lönekostnader beräknas 216 bli högre än 215 på grund av fler anställningsåtgärder och ett ökat behov av tolkar. De övriga kostnader är något lägre jämfört med motsvarande period föregående år men kommer att öka då föreningsbidragen utbetalts.

19 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter: 3 3 Den största intäkten inom DV är återsökt moms för Nytida (1,2 milj). Eftersom Nytidas deltagare återgår i kommunal regi kommer intäkterna att minska från oktober månad med ca 3 tkr. Summa avvikelse driftredovisning 3 3 Att Nytida avslutar sin verksamhet hos oss kommer att påverka ekonomin inom DV, negativt. Övertagandet av personal är i dagsläget inte klart. När mer information i ärendet kommer kan en första prognos läggas. Högre kostnad för hyror och inventarier är inte aktuell eftersom kommunen står för den kostnaden redan idag.

20 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Lönekostnader: Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Summa avvikelse driftredovisning

21 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder; Etableringen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens intäkter: Lönekostnader: Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Summa avvikelse driftredovisning Intäkterna är högre 216 jämfört med motsvarande period 215 på grund av att ökade intäkter från Migrationsverket. Lönekostnaderna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat vilket beror på större behov av personal för utökade etableringsåtgärder. De övriga kostnaderna har ökat på grund av fördelning av medel från Etableringen till övriga verksamheter inom förvaltningen genomförts tidigare på året jämfört med motsvarande period föregående år.

22 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

23 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster 11 Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Prognosticerat underskott 216 (detaljbudget ej komplett varpå poster ej utlagt på kontonivå) Åtgärdsprogram (undervisningstid, billigare teknikköp m.m.) Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

24 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Prognosticerat underskott 216 (detaljbudget ej komplett varpå poster ej utlagt på kontonivå) Åtgärdsprogram (undervisningstid, billigare teknikköp m.m.) Summa avvikelse driftredovisning Intäkterna har ökat något jämfört med föregående års motsvarande period beror på att bidraget från skolverket på 57 kkr avseende fjärde året för teknikprogrammet har kommit. Att lönekostnaderna har minskat med 613 kkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på att: - Särskolan har flyttat till Sturegymnasiet vilket innebär att kostnaden för personalen inte bokförts på Kattegatt 216 ( kkr). - Budget och utfall för studie- och yrkesvägledare är nu kopplade till respektive enhet (+4 kkr). - Ökade lönekostnader på grund av att ny organisation för språkintroduktion byggs upp på skolan (+5 kkr). - Ökad lönekostnad för ekonomiprogrammet till följd av ökat elevtal vilket har inneburit mer personal till programmet (+41 kkr). Att posten övriga kostnader har minskat med 2,6 mkr jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på: - Att kostnader för transporter och resor har minskat med 671 kkr (elevaktivitet, Berlin, Stasbourg, Uganda) - Att kostnader för reparation/underhåll av maskiner och förbrukningsinventarier har minskat med 1 42 kkr. Enheten förväntas visa ett underskott på 16, mkr. Lönekostnaderna på skolans program överstiger budgeten som programmen tilldelas genom elevpengen. Prognosen innehåller ett åtgärdsprogram som skall förbättra resultatet med 3,5 mkr.

25 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Lönekostnader Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelsen (H26) ska vara lika med avvikelsen som redovisas i cell H116. Att lönekostnaderna har minskat med 2,3 mkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på att: - Språkintroduktionen var placerad på Sannarpsgymnasiet till 1% under motsvarande period föregående år. Kostnader för 216 har inte bokförts på enheten än (-2,9 mkr). - Budget och utfall för studie- och yrkesvägledare är nu kopplade till respektive enhet (+345 kkr). Att posten övriga lokalkostnader har minskat med 741 kkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror främst på: - Budget och utfall för lokalhyra för särskolan är nu kopplade till centralt objekt på Halmstad utbildning (HU) på grund av elevpengsinförandet (-177 kkr). - Budget och utfall för lokalhyra för språkintroduktion är nu kopplade till centralt objekt på HU på grund av elevpengsinförandet (-434 kkr). - Beslut att lokalkostnad för NIU inte skall belasta Sannarpsgymnasiet har minskat kostnaden och tas istället centralt objekt på HU (-78 kkr.) Att posten övriga kostnader har minskat med 558kkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på: - Att kostnader för förbrukningsinventarier har minskat med 236 kkr. - Att kostnader för diverse kostnader har minskat med 165 kkr. - Att kostnader för transport och resor har minskat med 141 kkr. Enheten förväntas visa ett underskott på 4, mkr. Lönekostnaderna på skolans program överstiger budgeten som programmen tilldelas genom elevpengen.

26 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Prognosticerat underskott 216 (detaljbudget ej komplett varpå poster ej utlagt på kontonivå) Åtgärdsprogram (undervisningstid, billigare teknikköp m.m.) Summa avvikelse driftredovisning Att intäkterna har ökat med 329 kkr jämfört med föregående års motsvarande period beror på att Sturegymnasiet har fått ett bidrag från Ljungbergska stiftelsen på 315 kkr. för projektet med ungdomsportalen. Att lönekostnaderna har minskat med 4,8 mkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på att: - Särskolans lönekostnader har ökat med 1,5 mkr jämfört med förra året. Största skillnaden består i att särskolan på Kattegattgymnasiet har flyttat till Sturegymnasiet vilket innebär högre lönekostnader. - Sturegymnasiet hade inte språkintroduktion första halvåret 215 vilket innebär att det inte fanns någon kostnad för den. Utbildningen finns däremot nu, den största delen av kostnaden för hela den kommunala språkintroduktionen belastar Sturegymnasiet. Kostnader kommer att föras om till Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet när tjänstefördelningen är klar. Skillnaden mot föregående år är 3,8 mkr. - Budget och utfall för studie- och yrkesvägledare är nu kopplade till respektive enhet (+344 kkr). - IM individuellt alternativ har mindre organisation till följd av färre elever (-6 kkr.) Enheten förväntas visa ett underskott på 1,7 mkr. Lönekostnaderna på skolans program överstiger budgeten som programmen tilldelas genom elevpengen. Prognosen innehåller ett åtgärdsprogram som skall förbättra resultatet med 2,7 mkr.

27 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 215 Utfall Utfall Budget 216 Prognos 216 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

28 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 216/19 Version: 1. Beslutsorgan: UAN UAF Jörgen Krantz E-post: Telefon: Elevtal i gymnasieskolan 216 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola (VT15) är 3 21 vilket är en ökning med 1 elever jämfört med HT 15. Antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som läser vid fristående gymnasieskolor är 538 och antalet elever hos andra huvudmän är 147. Antalet elever från andra kommuner i Halmstad Gymnasieskola är 51. I bilaga Elevantal per program Vht 651 redovisas faktiska siffror för VT 16 efter känt utfall den Bilagan innehåller elevprognos per program fram t.o.m. HT 218 Snitt beräknas (VT+HT/2) Ärendet Uppdrag Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. 1

29 Analys, förslag och motivering Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola per (HT15) är Eleverna är fördelade på nationella program, introduktionsprogrammet där språkintroduktionen redovisas separat, samt gymnasiesärskolan. Program Nationella program Språk introduktion HT 15 VT 16 Förändr ing Kommentar Enligt prognos Fler än prognos Särskolan Enligt prognos Introduktions programmet Enligt prognos Totalt Fler än prognos Från andra kommuner Av det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola, 3 21, kommer 51 elever från andra kommuner. HT 15 VT 16 Förändring ,5 % 16,9 % Till andra huvudmän Det totala antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som bedriver sina gymnasiala studier utanför Halmstad Gymnasieskola är 685 elever fördelat på fristående gymnasieskolor och andra huvudmän. HT 15 VT 16 Förändring FRI ,6 % 16,8 % AHM ,9 % 4,6 % Tot ,5 % 21,4 % 2

30 Konsekvenser Den elevtalsutveckling som redovisas i bilaga 1 ligger till grund för kommande läsårs organisationsförslag. Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet har tagits fram ur IST Extens databas som hålls uppdaterad av alla enheter inom Halmstad Gymnasieskola. Ansvarig tjänsteman har därefter tagit fram elevutfall och prognoser. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM Lista över bilagor 1. Elevantal per program Vht 651, daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 3

31 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program , Vht 651 1(3) Fastställd av Jörgen Krantz Elevantal i Halmstads gymnasieskolor Efter utfall Antal elever 216 Antal elever 217 Antal elever 218 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt BF , , , BF lär , , , BA , , , EE , , , EK-KG , , ,5 EK-SN 32 16, , , EK , , ,5 ES , , ,5 FT , , ,5 HA , , ,5 HA lär , , , HT , , ,5 HT lär 3 4 3, , ,5 IB , , , IN , , ,5 NA-KG , , ,5 NA-SN , , , NA , , ,5 RL , , ,5 RL lär , 2 2 2, , SA-SN , , , SA-SR 2 2 2, 2 1,, SA , , , TE , , , T , , , VF , , ,5 VO , , ,5 VO lär , , , Summa , , ,5 KG ,5 43,6 % ,5 45,2 % ,5 45,6 % SN ,5 33,8 % , 34,2 % ,5 35, % SR , 22,6 % ,5 2,7 % ,5 19,3 % Summa nat progr , 1, % , 1, % ,5 1, % HST = Halmstad FRI = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

32 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program , Vht 651 **) Ej behöriga elever, elever i särskola samt elever i Asbergerklass Antal elever 216 Antal elever 217 Antal elever 218 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Program **) VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt 2(3) IM-ASPB , , ,5 IM-KG , , , IM-SN , , , IM-SR , , , IM-SPR KG , , , IM-SPR SN , , , IM-SPR SR , , , IM-SPR , , , IM , , ,5 SÄRFA 6 3,,, SÄR PFAB 2 1,,, SÄRIVES 3 1,5,, SÄR IV KG 14 7,,, SÄRKG 25 12,5,, SÄRHOS 1,5,, SÄR PHVO , , ,5 SÄRIVSI 5 2,5,, SÄR IV SN , , ,5 SÄRSN , , , SÄRES 3 1,5,, SÄR PEV 4 4 4, 4 2,, SÄR PAHV 3 1, , 5 7 6, SÄR PFAB 2 1, 2 1,, SÄR PHRB , , , SÄR IV SR , , ,5 SÄRSR , , ,5 SÄR , , ,5 Summa , , , KG , 25,7 % , 29,7 % , 29,8 % SN , 32,1 % , 33,9 % , 34,1 % SR , 42,2 % ,5 36,5 % , 36,1 % Summa ej behöriga & Sär , 1, % ,5 1, % , 1, % Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner KG ,5 4,5 % ,5 41,9 % ,5 42,2 % SN ,5 33,5 % , 34,1 % ,5 34,8 % SR , 25,9 % , 23,9 % ,5 22,9 % Totalt i HST , 1, % ,5 1, % ,5 1, % HST = Halmstad FRI = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

33 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program , Vht 651 Elevantal i Halmstads gymnasieskolor & i andra skolor 3(3) Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner Antal elever 216 Antal elever 217 Antal elever 218 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt Totalt i HST , , ,5 Andel% Andel% Andel% Från HST , 67,6 % ,5 67,8 % , 67,6 % Från AK (IKE) , 14,1 % , 14,2 % ,5 14,4 % Totalt i HST , , ,5 Elever folkbokförda i Halmstad i andra skolor Antal elever 216 Antal elever 217 Antal elever 218 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt Fristående ,5 14,7 % ,5 14,9 % ,5 14,9 % AHM ,5 3,6 % ,5 3, % , 3, % Totalt i andra , , ,5 Andel % > 1, % 1, % 1, % Elever totalt , ,5 3,9 % ,,9 % HST = Halmstad FRI = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

34 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 216/191 Version: 1. Beslutsorgan: UAN UAF Jörgen Krantz E-post: Telefon: Elevtalsutveckling långtidsprognos 216 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet åringar visar att antalet elever ökar from 215. Utfallet visar att antalet elever som ska rymmas inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 216 är elever. Detta är jämfört med 215 en ökning med 146 elever vilket motsvarar + 4 %. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden är ca 2-22 %. Enligt utfallet är antalet elever som 215 studerar vid Halmstad gymnasieskola 2 955(VT+HT/2) och prognosen för 216 är 396 elever, en ökning med 141 elever. 1

35 Ärendet Bakgrund Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. I samband med dessa görs en långtidsprognos över fem kalenderår enligt bilaga Elevantal prognos Vht 651 daterad Analys, förslag och motivering Elevunderlag Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet åringar visar att antalet elever ökar from 215. I Halmstad Gymnasieskola läser inte bara de i kommunen folkbokförda åringarna. Från andra kommuner tillkommer det årligen elever och dessa utgör ytterligare ca 17 %. Det finns dessutom elever som påbörjat sina gymnasiestudier före eller efter 16 års ålder och ett antal elever som läser fyra eller i vissa fall fem år på gymnasiet. Det senare beror på att de antingen varit obehöriga vid antagning till gymnasiet, vilket lett till minst ett år inom introduktionsprogrammet, eller att de valt att byta till eller börja om på annan studieinriktning under sin gymnasietid. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden är ca 2-22 %. Utfallet visar att antalet elever som ska rymmas inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 216 är elever. Detta är jämfört med 215 en ökning med 146 elever vilket motsvarar + 4 %. Till 217 ökar antalet elever enligt prognos med 149 vilket motsvarar 3,9 % och ökningen fortsätter i prognosperioden till vilket motsvarar en ökning med 14,5 %. Studerande vid den kommunala gymnasieskolan Enligt utfallet är antalet elever som 215 studerar vid Halmstad gymnasieskola 2 955(VT+HT/2) och prognosen för 216 är 3 96 elever, en ökning med 141 elever. Prognosen för elever i Halmstad Gymnasieskola för perioden påverkas av ett stort antal faktorer. Antalet nyanlända över tid, samverkansavtal för gymnasieskolan inom Region Halland, Fri sök, antalet fristående gymnasieskolor i Halmstad och närliggande kommuner samt idag okända faktorer. Konsekvenser --- 2

36 Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet, , har tagits fram ur IST Extens. Ansvarig tjänsteman har därefter tagit fram prognosen. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM Lista över bilagor 1. Elevantal prognos , Vht 651 daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 3

37 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal prognos Vht 651 1/ Elevantal prognos Vht 651 Elevantal prognos Fastställd av Jörgen Krantz Elevantal är snitt = VT + HT / Utfall 216 Prognos 217 Prognos 218 Prognos 219 Prognos 22 Prognos Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Elevantal Andel %Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % I Halmstads gymnasieskolor: * Från Halmstad (HST) 2422, 66,5 2563, 5,8 67,6 2671,5 4,2 67,8 2686,5 67, ,3 67, ,7 67,6 * Från andra kommuner (IKE) 533, 14,6 533,, 14,1 558, 4,7 14, ,4 14,4 59 3,3 14, ,7 14,4 Summa i Halmstads skolor > 2955, 396, 4, ,3 3258, , ,7 I andra skolor från Halmstad: * Friskolor (FRI) 523, 14,4 557,5 6,6 14,7 588,5 5,6 14,9 594,8 14, ,3 14, ,7 14,9 * Andra huvudmän (AHM) 164,5 4,5 135,5-17,6 3,6 119,5-11,8 3, 121 1,3 3, 125 3,3 3, 132 5,7 3, Summa i andra skolor > 687,5 693, 78, Totalt antal elever > , , , , , ,7 1 Diff personer/elever från HST > 1) Underlag 215 Utfall 216 Prognos 217 Prognos 218 Prognos 219 Prognos 22 Prognos Personer Andel %Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Föränd % Personer i Halmstad år > , , , , , ,7 (enligt prognos -23) Elever från andra kommuner > , ,9 5 1, , , ,7 (ca 17 % av personer i Halmstad) Totalt underlag > , , , , , ,7 Diff tot underlag/tot ant elever > 1) Befolkningsutveckling ålder år enligt kommunens prognoser -23 (uppdaterad 215-9) 1) Differensen förklaras i huvudsak av att i Halmstads gymnasieskolor går elever som är år. Dessa kommer både från Halmstad och från andra kommuner.

38 UAF Elevantal, utfall 215, prognos Hos andra huvudmän från Halmstad Hos fristående skolor från Halmstad I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad

39 UAF Elevantal, utfall 215, prognos I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner Hos fristående skolor från Halmstad Hos andra huvudmän från Halmstad

40 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 216/198 Version: 1. Beslutsorgan: KS HR Anna Doverskär E-post: Telefon: Remissvar - Motion om arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. (daterad ) Sammanfattning En motion har inkommit till kommunstyrelsen från Leif Grenlund (S) och Ulla Winblad (S). Förslaget är att komma tillrätta med arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsyrkena genom att pröva sig fram mellan ett flertal modeller. Den lokala situationen ska vara avgörande för vilket sätt/modell som väljs. I motionen exemplifieras ett flertal modeller för att pröva sig fram till det rätta arbetssättet. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till hemvårdsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för besvarande. I yttrandet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommunfullmäktige att avslå förslagen i den inkomna motionen. Ärendet 1

41 Uppdrag En motion har inkommit till kommunstyrelsen från Leif Grenlund (S) och Ulla Winblad (S). Förslaget i motionen är att komma tillrätta med arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsyrkena genom att pröva sig fram mellan ett flertal modeller. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till hemvårdsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för besvarande. Bakgrund Motionen gäller att kommunen som arbetsgivare behöver förbättra arbetssituationen för yrkesgrupper med höga sjuktal. Förslaget är att komma tillrätta med arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsyrkena genom att pröva sig fram mellan ett flertal modeller. Den lokala situationen ska vara avgörande för vilket sätt/modell som väljs. I motionen exemplifieras ett flertal modeller för att pröva sig fram till det rätta arbetssättet: 1. En översyn av heltidsmåttet inom yrkena som kan innebära 6 timmars arbete med 8 timmars betalning, det förekommer flera försök i Sverige inom vård och omsorg med denna modell. Resultaten verkar visa att personalen mår bra och sjukskrivningarna går ner. 2. Utökning av grundbemanningen på/inom arbetsområdena är också en framkomlig väg. 3. "Skönsmo" modellen är en modell där tilliten för planerandet av arbetsdagen läggs ut på arbetslagen och blir en grundbult i förhållandet mellan kund och vårdgivare. 4. Kombinationer av ovanstående modeller är också möjliga. I motionen föreslås följande: att Kommunfullmäktige beslutar att skyndsamt inleda begränsade försök att med olika arbetsmodeller inom vård och omsorgsförvaltningarna för att utröna vilka arbetsmodeller som kan vara lämpliga. att kommunen som arbetsgivare snarast inbjuder de fackliga organisationer som omfattas av förändringsarbetet till överläggningar/förhandlingar om hur ett begränsat försök utformas. att delade turer avskaffas helt. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1. Konsekvenser --- 2

42 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av HR-chef Anna Doverskär. Samverkan har skett med socialförvaltningen samt hemvårdsförvaltningen. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande - Motion om arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena (KS 215/755) (daterad ) 2. KS Protokollsutdrag 75: Motion om arbetsförhållandena inom vård och omsorgsyrkena ( ) 3. Motion Arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena (inkommen ) 4. Årsarbetstidsavtal (daterad ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 3

43 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 216/198 Version: 1. Beslutsorgan: KS HR Anna Doverskär E-post: Telefon: Yttrande - Motion om arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena (KS 215/755) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har blivit ombedda att inkomma till kommunstyrelsen med ett yttrande gällande en inkommen motion om arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena. Förslaget i motionen är att komma tillrätta med arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsyrkena genom att pröva sig fram mellan ett flertal modeller. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens svar på motionen: Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är det daglig verksamhet som är berörd av motionen. Inom daglig verksamhet finns dock inga långa arbetspass, tunga lyft, kundbesök, minutreglering av arbetstiden, transporter kunder emellan eller delade pass. Motionen tar även upp problemet med höga sjuktal. Inom förvaltningen är dessa höga men genom aktivt arbete går nu sjuktalen nedåt. Sedan 212 finns ett årsarbetstidsavtal (se bilaga 4). Medarbetarundersökningen för 216 visar även goda resultat för daglig verksamhet. Med anledning av ovanstående så föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommunfullmäktige att avslå förslagen i den inkomna motionen. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Jenny Axelsson Ordförande Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 1

44 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 75 KS 215/755 Motion om arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena Beslut Kommunstyrelsens beslut: Motionen om arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena remitteras till hemvårdsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för svar senast Ärendet En motion har inkommit till kommunstyrelsen från Leif Grenlund (S) och Ulla Winblad (S). Förslaget är att komma tillrätta med arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsyrkena genom att pröva sig fram mellan ett flertal modeller. Förslag till beslut Stadskontoret föreslår att motionen remitteras till hemvårdsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för svar senast Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag. Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Carl Fredrik Graf Justerare Anders Rosén

45 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen MOTION D n r l<^ a- 5/o?5sr f-ram IIDSPARTIL f I HALMS TAO Arbetsförhållanden inom vård och omsorgsyrkena. Sjukskrivningarna inom vård och omsorgsyrkena t.ex. Hemvårdsförvaltningen är på väg mot katastrofala nivåer. Som arbetsgivare kan inte Halmstad kommun längre acceptera nivåer på 3-4 dagar per anställd och år. Det är en svår påfrestning för den enskilde anställde att inte orka med sitt arbete och ur ekonomisk synvinkel är det en svår påfrestning för kommunens ekonomi då det ska betalas sjuklöner och ersättare ska skaffas fram m.m. Dessa ersättare är oftast timanställda vilket för den anställde då innebär osäkra anställningar och de problem det medför. För kunden/brukaren innebär det att han/hon måste acceptera att många olika personer kommer till mitt hem. Både ur arbetsmiljösynpunkt och social synpunkt sliter nuvarande arbetsförhållanden hårt på de anställda. Exempel på ohållbara arbetssituationer inom ex. hemtjänsten är långa arbetspass med tunga lyft, många kundbesök, stressad arbetssituation där varje kundbesök är minutreglerad och transporttid mellan kunderna inte är ordentligt inlagd och arbetstagaren måste ta tid från sina raster för att hinna med. Lägger man på att verksamheten också använder delade turer som arbetsmodell där man har ett arbetspass på morgonen ett antal lediga obetalda timmar mitt på dagen och ett nytt pass på kvällen innebär detta att den sociala situationen med familjeliv m.m. för den anställde slås sönder och att arbetsdagen både blir orimligt lång och fysiskt och psykiskt tröttande. Exemplen på dåliga arbetssituationer kan bli många och motionen kan bara peka på en del och vilka effekter detta får. En effekt vi märker är att det blir svårare att få b.la. ungdomar att välja dessa yrken. Detta märks redan nu då ungdomar ratar yrkesutbildningarna inom områdena. Kommer våra ungdomar i framtiden att välja dessa yrkesbanor under rådande förhållanden? Kommunen behöver/måste som arbetsgivare förbättra arbetssituationen för yrkesgrupperna med så höga sjuktal. Det finns ett flertal modeller för att pröva sig fram till den rätta arbetssättet exempelvis: 1. En översyn av heltidsmåttet inom yrkena som kan innebära 6 timmars arbete med 8 timmars betalning, det förekommer flera försök i Sverige inom vård och omsorg med denna modell. Resultaten verkar visa att personalen mår bra och sjukskrivningarna går ner. 2. Utökning av grundbemanningen på/inom arbetsområdena är också en framkomlig väg. 3. "Skönsmo" modellen är en modell där tilliten för planerandet av arbetsdagen läggs ut på arbetslagen och blir en grundbult i förhållandet mellan kund och vårdgivare. 4. Kombinationer av ovanstående modeller är också möjliga.

46 Den lokala situationen måste vara avgörande för vilket sätt/modell som väljs. Vi har en svår situation som måste hanteras snabbt om vi ska kunna värna både de anställda och kommunens skyldighet att erbjuda en bra vård till alla omsorgstagare. Vi föreslår: att Kommunfullmäktige beslutar att skyndsamt inleda begränsade försök att med olika arbetsmodeller inom vård och omsorgsförvaltningarna för att utröna vilka arbetsmodeller som kan vara lämpliga. att kommunen som arbetsgivare snarast inbjuder de fackliga organisationer som omfattas av förändringsarbetet till överläggningar/förhandlingar om hur ett begränsat försök utformas. att delade turer avskaffas helt. Fullmäktigeledamot Ulla Winblad Gruppledare kommunfullmäktige

47

48

49

50

51

52 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 216/141 Version: 1. Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Remissvar - Granskning av flyktingmottagandet i Halmstads kommun Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. (daterad ) Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska flyktingmottagandet inom kommunen. Granskningen visar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Granskningen visar även på att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delvis har fungerande rutiner för återsökning från staten av kostander för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Revisorerna önskar ta del av vilka åtgärder och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Yttrandet innehåller förvaltningens förslag på de åtgärder som kan vidtas med anledning av granskningsresultatet, samt kommentarer och synpunkter på granskningsrapporten. 1

53 Ärendet Uppdrag Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska flyktingmottagandet. Granskningen syftar till att besvara nedanstående revisionsfrågor. Bedriver barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Har barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden och socialnämnden tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Granskningen visar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Granskningen visar även på att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delvis har fungerande rutiner för återsökning från staten av kostander för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Revisorerna önskar ta del av vilka åtgärder och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Bakgrund I granskningen av flyktingmottagandet i Halmstads kommun använder sig PwC av sju kontrollmål, vilka på olika sätt berör utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter. Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheter: Etableringen Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheter: Gymnasieskolan (Språkintroduktionen) Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt är delvis uppfyllt för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. Verksamheter: Gymnasieskolan (Språkintroduktionen) Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet är uppfyllt för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheter: Halmstad kompetenscentrum och Vuxenutbildningen 2

54 Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Verksamheter: Etableringen Bedömning: Revisionen bedömer kontrollmålet Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet är uppfyllt. Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Verksamheter: Gymnasieskolan (Språkintro) och Etableringen Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet är delvis uppfyllt, och att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delvis har ändamålsenliga rutiner för att söka statlig ersättning. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Verksamheter: Etableringen (mottagare) Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen är uppfyllt. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Berörda verksamheter har getts möjlighet att lämna synpunkter och kommentarer på revisionsrapporten, och de åtgärder som föreslås. De verksamheter som berörs är vuxenutbildningen, kompetenscentrum, språkintroduktionen och etableringen. Materialet har sammanställts av utredare vid förvaltningskansliet. Andra grupper --- 3

55 Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande - Granskning av flyktingmottagandet i Halmstads kommun (KS 216/133) (daterad ) 2. Missivskrivelse Revision: Granskning av flyktingmottagandet ( ) 3. Revisionsrapport Granskning av flyktingmottagandet (januari 216) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 4

56 1(4) Yttrande Diarienummer: UAN 216/141 Version: 1. Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Yttrande - Granskning av flyktingmottagandet i Halmstads kommun (KS 216/133) Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska flyktingmottagandet inom kommunen. Granskningen visar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Granskningen visar även på att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delvis har fungerande rutiner för återsökning från staten av kostander för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Revisorerna önskar ta del av vilka åtgärder och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens svar på revisionens bedömning: Kontrollmål 1: Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheter: Etableringen Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Svar: Rekommendationen att upprätta skriftliga rutiner och arbetsprocesser är redan ett mål för enheten för Etablering, och arbetet med detta pågår. Kontrollmål 2: Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheter: Gymnasieskolan (Språkintroduktionen) Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt är delvis uppfyllt för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. 1

57 Undervisningen i språkintroduktionen bedöms i flera delar vara ändamålsenlig. Revisionen anser att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan utveckla styrning och kontroll över verksamheterna som riktar sig till nyanlända barn och ungdomar. Framförallt kan uppföljningen utvecklas för att tydliggöra situationen i utbildningarna för nämnderna. Samtliga utbildningsverksamheter som riktar sig till nyanlända har vuxit i antal elever i hög hastighet det senaste året. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bör mot bakgrund av denna utveckling vara uppdaterad för att kunna ta ansvar för verksamheten fullt ut. Svar: Språkintroduktionen bedöms av revisionen vara ändamålsenlig i flera delar. Vilka delar som inte bedöms vara ändamålsenliga anges dock inte i granskningen. För att kunna bemöta revisionens bedömning behöver dessa preciseras. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har under större delen av 215 haft ett fast informationsärende vid sammanträdena gällande etableringen. Utöver det hölls en fördjupningsutbildning för nämnden i januari, där medarbetare inom etableringen presenterade det arbete som enheten bedriver. Under 216 kommer nämnden, i samband med sammanträden samt genom skriftliga rapporter, att få kontinuerlig information om situationen inom etableringen. Kontrollmål 3: Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. Verksamheter: Gymnasieskolan (Språkintroduktionen) Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet är uppfyllt för utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden. Inom språkintroduktionen finns det rutiner och processer för mottagande vilket omfattar kartläggningen av elevernas förutsättningar och behov. Nämnderna rekommenderas att utifrån den nuvarande situationen även planera framåt. Eleverna som nu befinner sig i förberedelseklass, språkintroduktion eller SFI kommer efterhand att övergå till ordinarie undervisning och utbildningar. Detta kommer att ändra förutsättningarna för övrig personal inom utbildningsväsendet i fråga om bland annat stöd, anpassningar, undervisningssituation, organisation och integration. Svar: Följande punkter är exempel på det arbete och åtgärder som arbetas med inom eller kopplat till Språkintroduktionen: Under vårterminen 216 har resursen för kartläggning av språkintroduktionselever förstärkts. Detta ger bättre förutsättningar för skolorna att organisera verksamheten på ett adekvat sätt för eleverna samt ge relevant stöd och anpassningar. Från 216 finns även ett kartläggningsmaterial som Skolverket tagit fram. Detta ska användas på den här elevkategorin och kommer därmed att följa med eleverna och underlätta arbetet med att erbjuda en bra undervisningssituation. Under vårterminen 216 startar språkintroduktionen även på Kattegattgymnasiet. Åtgärden hanterar utmaningen att placera den mängd av elever det handlar om, lokalfrågan. Det skapar även möjligheter att placera eleverna efter önskad utbildningsväg, språkintroduktionen finns nu på alla kommunala gymnasieskolor. 2

58 Språkintroduktionen har organiserats om avseende ledning då det från och med 216 finns en ansvarig rektor för språkintroduktionen per gymnasieskola. Åtgärden ger större förutsättningar att organisera inkluderande aktiviteter och åtgärder på alla skolor. Eleverna får en ökad skoltillhörighet jämfört med tidigare. Mellan skolorna sker samråd om hur verksamheten ska organiseras på bästa möjliga sätt kommande läsår. På respektive skola pågår olika aktiviteter som avser öka inkluderingen och stärka förhållandet mellan språkintroduktionseleverna och övriga elever på skolorna. I ett projekt som pågår från våren 216 och hela 217 ses hela gymnasieskolans organisation för obehöriga elever (Introduktionsprogram) över. Det inkluderar även språkintroduktionen. Men det påverkar också de elever som kommit som nyanlända till grundskolan och som inte har hunnit blivit behöriga till ett nationellt program. Dessa elever ska inte undantagslöst tas emot på språkintroduktionen utan även kunna ges möjligheter till att bli behöriga eller närma sig arbetsmarknaden på andra introduktionsprogram. I samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen planeras för närvarande kompetensutvecklingsinsatser gällande interkulturell kompetens. Dels en mer generell utbildning som riktas mot alla lärare och dels en mer djupgående utbildning för elevhälsotema och socialsekreterare. Tanken är att elevhälsoteamen ska kunna få djupare kunskaper om vad det kan innebära när olika kulturer möts, kring hedersrelaterat våld och förtryck mm. Detta så att de ska kunna fungera som ett stöd för lärare på alla program. Kontrollmål 4: SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheter: Halmstad kompetenscentrum och Vuxenutbildningen Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Revisionen rekommenderar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att utveckla rektorernas förutsättningar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Svar: Rättelser till faktafel i rapporten: Rätt antal studerande inom SFI i mars för 216 är 911 stycken (ej 826). (s. 16) Det är utbildningsanordnaren (där rektor har myndighetsansvar) som ansvarar för SFIundervisningen. Kompetenscentrum ansvarar för antagningen. (s. 15) Gällande revisionens rekommendation är den övergripande administrativa hanteringen (med organisering av underlag och elevregister) inom kompetenscentrum utformat på ett sätt som medför att SFI-utförare, oavsett om det är kommunal eller privat, hanteras på samma sätt. Detta som en följd av att man har en beställare och utförare-verksamhet. Kontrollmål 5: Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Verksamheter: Etableringen 3

59 Bedömning: Revisionen bedömer kontrollmålet det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet är uppfyllt. Revisionen rekommenderar i sin bedömning inte nämnden att vidta några åtgärder. Kontrollmål 6: Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Verksamheter: Gymnasieskolan (Språkintro) och Etableringen Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet är delvis uppfyllt, och att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delvis har ändamålsenliga rutiner för att söka statlig ersättning. Rutinerna för ansökan inom skola och barnomsorg behöver utvecklas. Det gäller främst för kostnader inom förskolan och extraordinära kostnader inom gymnasiet. Revisionen grundar sin slutsats på att det saknas tydliga rutiner och tillräcklig kunskap om ersättningsreglerna. Svar: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill lyfta fram att möjligheten att söka ersättningar är känd inom förvaltningen. Språkintroduktionen har rådgjort med etableringen i frågan. Att ingen återsökning gjorts av språkintroduktionen beror på att man ännu inte haft någon som man kunnat söka ersättning för. Det som kan göras är att skapa en rutin för återsökning gällande extraordinära kostnader i respektive verksamhet. Kontrollmål 7: Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Verksamheter: Etableringen (mottagare) Bedömning: Revisionen bedömer att kontrollmålet den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen är uppfyllt. Revisionen rekommenderar i sin bedömning inte nämnden att vidta några åtgärder. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Jenny Axelsson Ordförande Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 4

60

61 Revisionsrapport Granskning av flyktingmottagandet Fredrik Ottosson Cert. Kommunal rev. Halmstad kommun Viktor Prytz Januari 216

62 Granskning av flyktingmottagandet Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga-or Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Regelverk mottagande och etableringen av nyanlända Etablering av vissa nyanlända invandrare Roller och ansvar Statlig ersättning för flyktingmottagande Iakttagelser och bedömningar Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser Bedömning Riktlinjer och rutiner för utbildningsväsendet Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden - grundskolan Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Bedömning Nyanlända barn/ungdomars undervisning Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden -grundskolan Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Bedömning SFI-undervisning och samhällsorientering (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser samhällsorientering Iakttagelser svenska för invandrare (SFI) Bedömning Rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning Iakttagelser Bedömning Rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar Iakttagelser Bedömning Fördelning av den statliga ersättningen... 2 Halmstad kommuns revisorer PwC 1 av 23

63 Granskning av flyktingmottagandet Iakttagelser Bedömning Revisionell bedömning Bedömning mot kontrollmålen Revisionell bedömning Halmstad kommuns revisorer PwC 2 av 23

64 Granskning av flyktingmottagandet Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PwC genomfört en granskning av flyktingmottagandet. Granskningen har utgått från två revisionsfrågor. Bedriver barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Har barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden och socialnämnden tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, och socialnämnden delvis har fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att hemvårdsnämnden inte har rutiner för återsökning från staten av kostnader för nyanlända med uppehållstillstånd. Vi grundar vår bedömning ovan på utvärderingen av granskningens kontrollmål enligt nedan. Kontrollmål Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmot- Kommentar Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Halmstad kommuns revisorer PwC 3 av 23

65 Granskning av flyktingmottagandet tagandet. Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Delvis uppfyllt Uppfyllt Halmstad kommuns revisorer PwC 4 av 23

66 Granskning av flyktingmottagandet 1. Inledning 1.1. Bakgrund Den 1 december 21 övertog Arbetsförmedlingen delar av ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända. Trots förändringen har kommunerna fortfarande ett visst ansvar både för personer som är asylsökande och för dem som har fått uppehållstillstånd. Att lyckas med integreringen av dessa nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun. För en del av sina uppgifter har kommunen rätt att återsöka kostnaderna. Kunskapen om ersättningsreglerna är i vissa fall bristande, vilket leder till att kommunen inte söker det den har rätt till. Halmstads kommun tar emot ganska många nyanlända med uppehållstillstånd i förhållande till sin befolkning. År 214 kom kommunen på 112:e plats av landets 29 kommuner. I kommunen planeras ett asylboende som fullt utbyggt ska kunna ta emot runt 7 personer Syfte och Revisionsfrågor Granskningen syftar till att besvara nedanstående revisionsfrågor. Bedriver barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Har barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden och socialnämnden tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? 1.3. Revisionskriterier Lag om mottagande av asylsökande Socialtjänstlagen Skollagen Asylersättningsförordningen Nya ersättningsförordningen 1.4. Kontrollmål Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Halmstad kommuns revisorer PwC 5 av 23

67 Granskning av flyktingmottagandet Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen Avgränsning Granskningen avser inte mottagande av ensamkommande flyktingbarn Metod Granskningen kommer att genomföras genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med skolområdeschef, rektorer, enhetschef etablering, socialsekreterare, bosättningshandläggare, personal som återsöker medel inom berörda verksamheter samt berörda ekonomer. Ett flertal dokument kommer att granskas, såsom styr- och uppföljningsdokument, riktlinjer för utbildning för nyanlända elever, rutiner och riktlinjer, överenskommelser om mottagande. Halmstad kommuns revisorer PwC 6 av 23

68 Granskning av flyktingmottagandet 2. Regelverk mottagande och etableringen av nyanlända Det finns ett stort omfång lagar och förordningar som styr mottagandet och etableringen av nyanlända invandrare i Sverige. Bland annat är utlänningslagen (25:71) central för att hantera frågor om viseringsrätt, asyl och annat som kan höra till en individs migrationsprocess. Lagen innehåller definitioner, allmänna bestämmelser och villkor för att en utlänning ska få resa in i, samt att vistas och att arbeta i Sverige. Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. LMA (1994:137) fastställer bestämmelser och avgränsningar om sysselsättning för och bistånd till flykting eller annan skyddsbehövande som ansökt om uppehållstillstånd, och av särskilda skäl har medgetts rätt att vistas i Sverige medan ansökan prövas Etablering av vissa nyanlända invandrare Under 21 antogs lagen (21:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare tillsammans med ett antal förordningar som reglerar etableringen av nyanlända hos kommunerna, den s.k. etableringsreformen. Bestämmelserna syftar till att underlätta och påskynda etablering i arbets- och samhällslivet för vissa i lagen angivna invandrare. En viktig målsättning är att ge nyanlända goda förutsättningar för egenförsörjning. Målgruppen för lagen är nyanlända som har fyllt 2 år men inte 65 år och har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande. Ensamkommande barn som fyllt 18 år har också rätt att ta del av etableringsinsatser. Det nuvarande systemet för mottagandet av nyanlända bygger på frivilliga överenskommelser mellan länsstyrelserna och kommunerna. Målsättningen är att antalet anvisningsbara platser i överenskommelserna ska motsvara det beräknade behovet av anvisningsbara platser, dvs. länstalet. Många kommuner tecknar överenskommelser som gäller tillsvidare med minst årliga dialoger om antalet platser Roller och ansvar Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som har behov av plats för bosättning i en kommun under det kommande året. Arbetsförmedlingen ska, efter samråd med Länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en fördelning av mottagningsbehovet i varje län (länstal) samt att Arbetsförmedlingen har ansvar att vid behov anvisa bosättning i en kommun till en nyanländ som har rätt till en etableringsplan. Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagandet av vissa nyanlända samt förhandla om mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Arbetsförmedlingen har även ett samordningsansvar för etableringsinsatser. Det är däremot kommunerna som ansvarar för det praktiska arbetet med mottagning t.ex. boendeförsörjning, svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering. Halmstad kommuns revisorer PwC 7 av 23

69 Granskning av flyktingmottagandet 2.2. Statlig ersättning för flyktingmottagande De sammanlagda statsbidragen som årligen betalas ut till landets kommuner för insatser inom flyktingmottagandet uppgår till mångmiljardbelopp. Detta regleras i ett antal förordningar. Det är i första hand Migrationsverket som handlägger och utbetalar ersättning till kommunerna, men vissa bidrag för regionala utvecklingsinsatser handläggs av Länsstyrelsen. Ersättningar som rör kommunmottagna personer med uppehållstillstånd (inkl. anhöriga) regleras i den så kallade nya ersättningsförordningen (NyErsF). Den gäller samtliga personer som tagits emot efter 1 december 21. Ersättningar som rör asylsökande personer i kommunen regleras i den så kallade asylersättningsförordningen (AsylErsF). Vissa ersättningar utbetalas per automatik, andra ersättningar behöver kommunen ansöka om särskilt. Frågan om statsbidrag berör verksamheter inom flera olika förvaltningar. För att kommunen ska få ersättningar krävs både kunskap och välfungerande rutiner. Annars finns en risk att ansökningar uteblir och att verksamheterna missar viktiga intäkter. Vissa ersättningar ges schablonmässigt, medan andra motsvarar faktiska kostnader eller andel av kostnader. En del ersättningar innehåller tröskelvärden som behöver uppnås för att ersättning ska beviljas. Kommunen behöver vid ansökan lämna in underlag som styrker behov av insatser och kostnader. För vissa insatser finns möjlighet att fortsätta återsöka ersättning för kostnader till dess att en individ beviljats svenskt medborgarskap. Andra faktorer som påverkar en kommuns intäkter är utformningen av avtal med staten, framförallt gällande ensamkommande barnverksamhet. Halmstad kommuns revisorer PwC 8 av 23

70 Granskning av flyktingmottagandet 3. Iakttagelser och bedömningar Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) har varierat mellan åren. En ökning märktes år 214. Under 214 tog kommunen emot många nyanlända i förhållande till sin befolkning. Av Sveriges 29 kommuner hamnade Halmstads kommun 214 på 112:e plats när det gäller mottagande i förhållande till kommunbefolkningen. Under år 215 togs 733 nyanlända med uppehållstillstånd emot för bosättning i kommunen. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd som tagits emot i kommunen för bosättning, period (prognos på helår) Källa: Migrationsverket och enheten för etablering Antalet asylsökande som vistas i kommunen har också ökat de senaste åren, detta då Migrationsverket driver anläggningsboenden i kommunen. Under år 215 fördubblades antalet asylsökande från 769 den 1 januari 215 till personer den 1 december 215. Genom Svenska kyrkan driver kommunen 1 så kallade evakueringsplatser, dvs. tillfälliga boenden för asylsökande. Migrationsverket har tvingats be kommunerna om hjälp med att anordna boende för asylsökande på grund av det ökade inflödet Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser Som tidigare beskrivits har Arbetsförmedlingen tagit över ansvaret för arbetet med att etablera den nyanlände på arbetsmarknaden och ekonomiskt stöd under etableringsperioden. Kommunernas uppdrag består numera av hjälp med boende, råd och stöd i sociala frågor, utbildning i svenska för invandrare och samhällsorientering. Kommunen har ingått en överenskommelse med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Halland, Halmstad kommuns revisorer PwC 9 av 23

71 Granskning av flyktingmottagandet Försäkringskassan och Länsstyrelsen om nyanländas etablering. Syftet med överenskommelsen är bland annat att på lokal nivå tydliggöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. I Halmstads kommun är det utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som ansvarar för det praktiska initiala mottagandet och att betala ut ekonomiskt bistånd till de nyanlända under perioden i etableringsinsatser. Arbetet är sedan hösten 214 organiserat under en särskild enhet för etableringsfrågor. Tidigare svarade en tjänsteman placerad på Halmstad kompetenscentrum för det praktiska mottagandet av de nyanlända medan biståndet handlades på enheten för ekonomiskt bistånd. I och med det ökade mottagandet beslutades det på våren 214 att inrätta en samordnartjänst för integrationsfrågorna. Samordnaren gavs i uppdrag att bygga upp enheten för etablering. Den 1 juli 215 anställdes samordnaren som chef för enheten fram till , varefter anställningen förlängdes ytterligare sex månader. Förutom chefen består enheten av tre socialsekreterare, en boendehandläggare, en administrativ handläggare, en ekonom/kvalitetssäkrare. Utöver dessa finns även två projektanställda fältkoordinatorer. Dessa handläggares arbetsuppgift är att möta och skapa goda kontakter med de som bor på anläggningsboendena i kommunen. Det saknas skriftliga rutiner för arbetet. Av våra intervjuer framgår nedanstående ansvarsfördelning och arbetssätt. Socialsekreterarna handlägger det ekonomiska biståndet till gruppen. Boendehandläggaren tar emot nyanlända som anvisas om bosättning från Arbetsförmedlingen. Av överenskommelsen om mottagande framgår att kommunen ska ta emot 9 nyanlända med uppehållstillstånd genom anvisning. Arbetet består främst av att finna ett lämpligt boende till dem som anvisas. Samarbetet med det kommunala bostadsbolaget upplevs fungera väl. De tilldelade lägenheterna är inte samlade till ett område i kommunen. Handläggaren förmedlar boendet och den nyanlände får direkt ett eget kontrakt Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att det inom enheten för etablering finns upparbetade arbetssätt och uppgiftsfördelning för mottagandet. Dessa skulle med fördel dokumenteras i form av skriftliga rutiner och arbetsprocesser. Vidare anser vi att en långsiktig lösning på chefskapet för enheten behöver tas fram Riktlinjer och rutiner för utbildningsväsendet Under hösten år 215 har barn- och ungdomsförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen arbetat med att utveckla samverkan mellan dem. Det har tagits fram en övergripande rutin för hur samverkan kring barn och unga ska bedrivas. Ett fokusområde inom samverkan är nyanlända. Styrgruppen för samverkan kommer i december fatta beslut om att ge ett uppdrag om att utveckla och förbättra samverkan kring nyanlända mellan de tre förvaltningarna Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden - grundskolan Det finns en övergripande samordning av mottagandet av nyanlända i grundskolan som administreras och organiseras via personal på Kärnhuset. Det innebär att vissa skolplace- Halmstad kommuns revisorer PwC 1 av 23

72 Granskning av flyktingmottagandet ringar sker via Kärnhuset samt att viss samordning och stöd ges till rektorer och lärare. Samtliga rektorer anser att detta inte är tillräckligt stöd och samordning. Det finns inga övergripande rutiner eller processer för mottagande av nyanlända barn och elever som nämnden har fastställt eller säkerställt. Det finns inte några gemensamma rutiner eller processer för kartläggning av elevernas förutsättningar och behov. Kartläggning av eleverna sker på respektive skola utifrån lokala processer och rutiner. Rektorerna på de skolor som har förberedelseklasser har tagit fram egna rutiner för kartläggning av elevernas kompetenser och förkunskaper. Det finns inga övergripande rutiner för hur övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisningsklass ska ske. Övergången beslutas av rektor utifrån egna rutiner. Samtliga rektorer anser att det behövs övergripande ramverk eller grunder för rutiner och riktlinjer som samtidigt ger utrymme för lokala anpassningar. Vidare efterfrågar rektorerna ett ökat utbyte inom kommunen för att skapa förutsättningar för en ökad likvärdighet. Under december 215 genomfördes ett övergripande ledarmöte som samtliga rektorer var inbjudna till med fokus på inkludering, mångkulturalitet och flerspråkighet. På dagordningen fanns bland annat presentation av nuläget, mottagande och kartläggning, stödmaterial och fortbildningspaket samt svenska som andraspråk. Rektorerna anser att det finns en tydlighet i att följa lagstiftningen vad gäller att förberedelseklass endast är tillgängligt för nyanlända barn som fyllt sju år. Lagstiftningen kommer att ändras vid årsskiftet 215/16. Det kommer att innebära att nyanlända barn har rätt till förberedelseklass de fyra första åren i Sverige, vilket innebär att barn som går i förskolan sina första år i Sverige börjar i förberedelseklass när de börjar i grundskolan Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Det finns rutiner för kartläggningssamtalen som genomförs med varje elev. Kartläggningen ska genomföras innan eleven börjar. Det finns mallar och blanketter för detta moment. Vårdnadshavare eller god man deltar vid kartläggningssamtalet. Under hösten år 215 har detta förändrats på grund av den ökande elevmängden och eleverna skrivs in innan kartläggningen är genomförd. På så sätt är eleven på plats och kartläggningen sker så fort som möjligt. Samtliga intervjuade anser att mottagandet är systematiserat och att det bara finns en väg in i utbildningen på gymnasieskolan. Vid överlämningar från grundskolan sker en överlämning av befintligt material som kompletteras med en kartläggning. Elever som har befunnit sig i Sverige över fyra år har inte rätt att gå språkintroduktionen utan hänvisas till andra program. Efter genomförd kartläggning placeras eleven i en grupp som motsvarar elevens nivå. I samband med undervisningen fortsätter kartläggningen för att följa elevens utveckling och förhandskunskaper inom olika ämnen för att ytterligare anpassa undervisningen och eventuell grupplaceringen efter elevens behov och förutsättningar Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet inte är uppfyllt för barn- och utbildningsnämnden. Det är uppfyllt för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Halmstad kommuns revisorer PwC 11 av 23

73 Granskning av flyktingmottagandet Vi konstaterar att det inte finns övergripande rutiner eller processer för mottagande av nyanlända barn och elever i grundskolan. Det finns inte heller gemensamma rutiner eller processer för kartläggning av elevernas förutsättningar och behov. Kartläggning av eleverna sker på respektive grundskola utifrån lokala processer och rutiner. Verksamheten för nyanlända i grundskolan bygger i varierande omfattning på erfarna rektorer och pedagoger som fungerar som eldsjälar i den egna skolan. Det finns vid granskningstillfället ingen övergripande struktur med lokala riktlinjer och rutiner, kollegialt utbyte eller stöd för kompetensutveckling. Inom språkintroduktionen finns det rutiner och processer för mottagande vilket omfattar kartläggningen av elevernas förutsättningar och behov. Vi rekommenderar nämnderna att utifrån den nuvarande situationen även planera framåt. Eleverna som nu befinner sig i förberedelseklass, språkintroduktion eller SFI kommer efterhand att övergå till ordinarie undervisning och utbildningar. Detta kommer att ändra förutsättningarna för övrig personal inom utbildningsväsendet i fråga om bland annat stöd, anpassningar, undervisningssituation, organisation och integration Nyanlända barn/ungdomars undervisning Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden -grundskolan I grundskolan tas nyanlända emot i förberedelseklasser som vid granskningstillfället finns vid sju skolor i kommunen. Förberedelseklasserna är placerade på skolor som ligger i geografiska områden som är berörda av tillströmningen av nyanlända. Det är barn- och ungdomsförvaltningen som beslutar om vilka skolor som ska ha förberedelseklass. Det finns mellan 1-2 elever i varje förberedelseklass. Det finns förslag inom barn- och ungdomsförvaltningen att utöka antalet skolor för att klara tillströmningen av elever och samtidigt ta hänsyn till den generella lokalsituationen och närhetsprincipen. Nuvarande förberedelseklasser finansieras framförallt genom statsbidrag. Modersmålsundervisning och studiehandledningen bekostas och genomförs inom ramen för den ordinarie verksamheten för dessa undervisningsformer. Fördelningen sker genom ordinarie resursfördelningssystem. De intervjuade rektorerna anser att förberedelseklasserna och introduktionen till ordinarie undervisning fungerar i varierande utsträckning. Det förekommer att eleverna i förberedelseklass inte får den undervisningstid eller ämnesundervisning som de har rätt till. Vidare uppstår svårigheter på skolorna när de nyanlända eleverna övergår till ordinarie klasser samt när de behöver stöd i undervisningen. Stödet ska då genomföras i enlighet med skollagen samtidigt som skolan inte får någon extra resurstilldelning utöver den vanliga resurstilldelningen. Nyanlända elever har generellt ett större stödbehov än andra elever. Vidare har skolorna svårigheter att ta tillvara elevernas eventuella kunskaper från tidigare skolgång då språkproblematik ofta skymmer dessa kunskaper. Det saknas även resurser för att ge studiehandledning på modersmålet fullt ut vilket försvårar undervisningssituationen för eleverna. Undervisningen i Svenska som andraspråk (SvA) har vuxit det senaste året och bedöms av de intervjuade att växa framöver. Beslutet att en elev ska läsa SvA istället för ämnet Halmstad kommuns revisorer PwC 12 av 23

74 Granskning av flyktingmottagandet svenska tas av rektor. Svenska är ett omfattande ämne för eleverna och samtidigt saknas det lärare som kan undervisa i SvA i den utsträckning som efterfrågas. Det finns ett nätverk för all personal som arbetar med nyanlända elever. Nätverket träffas ett par gånger per termin och har en gemensam plattform på intranätet. Nätverket ska öppna upp möjligheter för spridning av viktig information och är en möjlighet att dela med sig av kunskapsutvecklande arbetssätt inom gruppen. I delårsrapporten för 215, som hanterades i barn- och ungdomsnämnden , framgår att ökat antal barn och elever i förskolor och skolor, genom befolkningstillväxt samt ökat antal nyanlända, skapar behov av utökning inom personal, riktade kompetensutvecklingsinsatser och lokaler. Vidare har det startats ytterligare förberedelseklasser våren 215 och ytterligare grupper inrättades i augusti. I protokoll från samma möte framgår att nämnden fick information om nyanlända Vidare hanteras ärendet Uppföljning och åtgärder av brister utifrån patientsäkerhetsberättelse. I patientsäkerhetsberättelsen från elevhälsans medicinska del ( till ) framgår att det finns en oro i elevhälsan att kunna genomföra de lagstadgade hälsoundersökningarna i tid för samtliga barn på grund av att undersökningarna tar längre tid när det gäller nyanlända barn. Vidare framgår att elevhälsan har fått utökade tjänster inom det medicinska området för att hantera den ökade arbetsbelastningen. Det har även utformats nya rutiner för nyanlända elever vad gäller bland annat hälsosamtal, provtagning och undersökningar. Nämnden har, utifrån protokollen, inte fått någon ytterligare information om nyanlända och den aktuella situationen för verksamheterna under år 215 (sista tillgängliga protokoll är från ) Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Vid nämndens möte beslutade nämnden att ställa sig bakom en begäran om tilläggsanslag avseende lokalkostnaderna på Kattegattgymnasiet. Ärendet handlade bland annat om ökande antal elever på Introduktionsprogrammet-Språkintroduktion vilket innebar större lokalbehov. Enligt då tillgänglig statistik hade antal elever förändrats från 71 (213) till en prognos på 24 (216). Vid nämndens möte beslutade nämnden bland annat att språkintroduktionen skulle bedrivas på Sannarps- och Sturegymnasiet från och med hösten 215. Undervisningen för nyanlända som varit i landet kortare än fyra år sker inom ramen för Introduktionsprogrammet-Språkintroduktionen. Utbildningen har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning. Eleven kan även få undervisning i de grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen läggs upp efter att elevens kunskaper validerats, det vill säga att man har tagit reda på vilken nivå av utbildning som passar eleven. Detta sker genom en kartläggning som genomförs i samband med inskrivningen. Halmstad kommuns revisorer PwC 13 av 23

75 Granskning av flyktingmottagandet Efter språkintroduktionen ska eleven överföras till ett nationellt program eller annat introduktionsprogram. I detta sammanhang finns det rutiner i form av överlämningskonferens och elevgenomgångar. Samtliga intervjuade ser idag att verksamheten bedrivs utifrån elevernas situation och att kartläggningen är ett viktigt moment. De ser vidare att behoven kommer att öka vilket kommer att leda till ökade personal- och kompetensbehov samt behov av större lokaler. Ledningen för språkintroduktionen ser olika sätt att möta dessa utmaningar till exempel genom att erbjuda andra undervisningstider eller kvalitetssänkningar om det inte går att lösa situationen med bemanning och lokaler. Studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisningen bedrivs på skolan med stöd från Kärnhuset. Det finns ett samarbete mellan språkintroduktionen och Kärnhuset som enligt gymnasieskolan kan utvecklats ytterligare. Varje månad rapporteras antalet elever som fått permanent uppehållstillstånd under den gångna månaden till enheten för etablering. Vid förfrågan rapporteras även annan statistik såsom antalet elever, andelen asylsökande, andelen som fått permanent uppehållstillstånd med kommunplacering, antalet ensamkommande, antalet flickor/pojkar samt antalet språkgrupper Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt är delvis uppfyllt för båda nämnderna. Undervisningen i förberedelseklass och språkintroduktionen är i flera delar ändamålsenlig. Däremot är det i nästa steg när eleven lämnar förberedelseklass för årskursplacering som det uppstår generella brister i fråga om överlämning, mottagande, undervisning och stöd. För språkintroduktionen finns det rutiner inom detta område. Vi anser vidare att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden ytterligare kan utveckla styrning och kontroll över verksamheterna som riktar sig till nyanlända barn och ungdomar. Framförallt kan uppföljningen utvecklas för att tydliggöra situationen i utbildningarna för nämnderna. Samtliga utbildningsverksamheter som riktar sig till nyanlända har vuxit i antal elever i hög hastighet det senaste året. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden bör mot bakgrund av denna utveckling vara uppdaterade för att kunna ta ansvar för verksamheten fullt ut SFI-undervisning och samhällsorientering (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser samhällsorientering Samhällsorientering riktar sig till individer mellan 18 och 64 år som är nya i Sverige. Utbildningen ska omfatta minst 6 timmars om Sverige och hur det svenska samhället fungerar. Det är kommunens ansvar att samhällsorienteringen genomförs. I Halmstads kommun är utförandet av samhällsorienteringen upphandlat. Utförare är företaget AlphaCe. När Arbetsförmedlingen har upprättat en etableringsplan för individen Halmstad kommuns revisorer PwC 14 av 23

76 Granskning av flyktingmottagandet anmäls de till samhällsintroduktionen. Kommunen faktureras per studerande och etableringsenheten hanterar ekonomin. Halmstad kompetenscentrum har en inspektör som till viss del granskar verksamheten. AlphaCe gör regelbundet egna utvärderingar med deltagarna. Det genomförs även regelbundna möten för information och utbyte mellan Arbetsförmedlingen, Halmstad kompetenscentrum och etableringsenheten. Mötena handlar bland annat om samordning kring samhällsorienteringen. Ledningen för Halmstad kompetenscentrum bedömer att samhällsorienteringen bedrivs på ett tillfredställande sätt men att inspektionen kan utvecklas Iakttagelser svenska för invandrare (SFI) För att få rätt till SFI måste den studerande vara folkbokförd i kommunen. Från att personen har erhållit uppehållstillstånd och ansökt om SFI ska utbildningen erbjudas inom 3 månader. Halmstad kommun klarar denna tidsgräns med några få undantag. Det förekommer att eleven inte kan börja på grund av till exempel en familjesituation eller en arbetsmöjlighet. Eleven ansöker om att studera SFI hos Halmstad kompetenscentrum som gör den inledande kartläggningen. I kommunen finns två utbildningsanordnare; Komvux inom kommunen och den privata utföraren Lernia. Vid ansökningstillfället väljer eleven utbildningsanordnare. Halmstads kommun, i form av kompetenscentrum, ansvarar för all SFI-undervisning i kommunen, oavsett vem som utför den. Vid handläggning av ansökan görs en övergripande kartläggning av elevens studieerfarenhet och arbetslivserfarenhet. Utifrån kartläggningen placeras eleven i en undervisningsgrupp. Undervisningsgrupperna är indelade i olika studietakter och i tre nivåer. Utifrån lokala riktlinjer är det intagning vart 5:e vecka med nya grupper. Rektorerna anser att kartläggningarna i nuläget inte är tillräckliga då det har förekommit flera brister som resulterat i att eleven placerats i felaktig undervisningsgrupp. Omplaceringen kan ta några dagar till några veckor beroende på hur fort felplaceringen upptäcks. Det innebär även att SFI behöver komplettera kartläggningarna. Kompetenscentrum är medvetna om att den inledande kartläggningen ofta behöver kompletteras med ytterligare delar som lärarna inom SFI observerar. Representanterna för lärcentrum anser att det är svårt att placera eleven i rätt grupp från början då information ofta är bristfällig och att eleverna har svårt att värdera sina egna förkunskaper. Rektorerna anser att nuvarande rutiner för kartläggning och antagning riskerar att skapa långa väntetider utan undervisning för eleverna. Om anmälan till SFI lämnas in nära efter att en ny grupp har startat är det som längst fem veckor till nästa start. Vidare har det vid flera tillfällen varit bristfälliga kartläggningar och eleverna har placerats i felaktiga undervisningsgrupper. Detta resulterar i ytterligare väntetid för eleven för att placeras i rätt undervisningsgrupp. När eleven börjar på SFI tar eleven och anordnaren fram en individuell studieplan som beskriver elevens plan för studierna. Planen skickas till kompetenscentrum som godkänner den. Godkännandet är ett krav för att ersättningen till anordnaren ska betalas ut. Övergångar mellan nivåerna inom SFI hanteras av anordnarna. Rektorerna anser vidare att de har svårt att organisera verksamheten då de inte förfogar fullt ut över elevregister, elevresultat, betyg, statistik, underlag för uppföljning med mera som ligger till grund för verksamheten. Detta underlag hanteras primärt av Halmstad Halmstad kommuns revisorer PwC 15 av 23

77 Granskning av flyktingmottagandet kompetenscentrum och rektorerna har mycket begränsad tillgång till detta. Situationen försvårar även rektorernas möjlighet att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Lärcentrum har som utgångspunkt att hantera utförarna av SFI på samma sätt och har organiserat underlag och elevregister på ett övergripande sätt som uppfyller det kravet. Undervisningen sker i olika grupper som är utformade i tre olika nivåer. Nivåerna motsvarar olika förkunskaper och innehåll för eleverna. Undervisningen omfattar i genomsnitt 15 timmar i veckan under en femveckorsperiod. Undervisningen bedrivs under hela dagen och det erbjuds även kvällskurser för elever som har anställning. Eleverna erbjuds regelbundet nationella prov och de får betyg i ämnen. Lärarna har legitimation men några saknar behörighet för att undervisa på SFI. Vid anställningen ställer rektorerna som krav att läraren ska läsa in behörigheten inom två år och har fram till dess en visstidsanställning. SFI har regelbundna möten med arbetsförmedlingen angående praktikplatser och arbetsmöjligheter. De har även utbyte med olika företag för att ordna språkpraktik för eleverna. Vid utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möte beslutades att nämnden ställer sig bakom en begäran om tilläggsanslag avseende lokalkostnaderna på Kattegattgymnasiet. Ärendet handlade bland annat om ökande antal elever på SFI vilket innebar större lokalbehov. Enligt dåvarande statistiska underlag hade antalet nyanlända till Halmstad ökat och prognosen visade på en fortsatt ökning. Antal anmälda till SFI var då omkring 1-11 per månad jämfört med tidigare 5-6 per månad. Utvecklingen och prognosen av antalet elever på SFI var enligt följande (mars 215): Totalen inom parentes, mellanskillnaden är antalet hos Lernia som också bedriver SFI (448) (682) (727) (826) Riksdagen har beslutat om en förändring i skollagen som innebär att SFI inte längre kommer att vara en egen skolform. SFI kommer istället att vara en del av skolformen vuxenutbildningen. Förändringen ska tillämpas från och med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har noterat denna förändring och beslutade att de även i fortsättningen ska bedriva vuxenutbildning i egen regi. I samband med rapportering till nämnden från kontaktpolitikernas besök i verksamheten, , beslutade nämnden att ge förvaltningschefen i uppdrag att lämna rapport om elever som studerar vid SFI och under eftermiddagarna finns inom aktiviteter hos de externa anordnarna, med återrapportering till nämnden i oktober. Det hade framkommit ett visst missnöje från eleverna vad gäller bland annat praktikmöjligheterna. Rapporteringen av uppdraget skedde vid mötet Halmstad kompetenscentrum har en kvalitetsinspektör som följer upp SFI-verksamheten hos utförarna. I förhållande till Lernia genomförs inspektioner utifrån det avtal som finns. Senaste inspektionen genomfördes under år 214. SFI inom den kommunala vuxenutbildningen ligger under samma nämnd som kompetenscentrum. Därmed kan inte samma förhållande råda mellan kompetenscentrum och komvux SFI. Istället för inspektion ge- Halmstad kommuns revisorer PwC 16 av 23

78 Granskning av flyktingmottagandet nomför inspektören under läsåret 215/16 en utvärdering av verksamheten. Representanterna för kompetenscentrum anser att detta förfarande är olyckligt då det innebär att utförarna inte behandlas lika. Representanterna för kompetenscentrum anser att SFI-verksamheten i kommunen motsvarar det som förväntas av dem. En problematik som de framförallt oroas över är elevernas låga betyg. De upplever att eleverna har för bråttom i sina studier och därmed nöjer sig med ett lägre betyg. Detta kan enligt representanterna för kompetenscentrum härledas till den begränsade tiden på två år som eleverna är berättigade till etableringsersättning Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att det finns en tydlig process och riktlinjer för mottagandet och genomförande av SFI-verksamheten. Verksamheten bedrivs i stora delar utifrån gällande lagstiftning. Det brister framförallt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete. Vidare präglas kompetenscentrum och den kommunala SFI-verksamheten av ett stort engagemang för eleverna och verksamheten. Vi rekommenderar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att utveckla rektorernas förutsättningar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning Iakttagelser Halmstads kommun erhåller årlig grundersättning för ordinarie flyktingmottagande, samt schablonersättning för nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga (som ansökt om uppehållstillstånd inom aktuell tidsfrist). Grundersättningen uppgår år 215 till kronor. Schablonersättningen utbetalas automatiskt av Migrationsverket kvartalsvis under en tvåårsperiod. Den avser finansiering av kommunens insatser för praktiskt mottagande, introduktion i skolan, SFI och samhällsorientering m.m. Kommunen erhåller även schabloniserad ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd innan etableringsersättning kommer igång. För ensamkommande barn lämnas på motsvarande sätt årlig grundersättning om 5 tkr. Vidare ges en engångsschablon om 3 tkr för barn som beviljats uppehållstillstånd. Övriga ersättningar för målgruppen ansöks särskilt. Dessutom fördelar Migrationsverket årligen ut sammanlagt 5 mnkr i en årlig ersättning för förebyggande stödinsatser för asylsökande barn enligt Socialtjänstlagen (SoL) utifrån hur många asylsökande barn som vistas i respektive kommun (s.k. majbidrag). Detta kräver heller ingen ansökan. Enheten för etablering administrerar schabloninbetalningarna som kommer till kommunen från Migrationsverket. Som ny enhet blev en av uppgifterna att få ordning på dessa inbetalningar, vilka uppgår till ansenliga belopp. En databas i Excel har byggts upp i vil- Halmstad kommuns revisorer PwC 17 av 23

79 Granskning av flyktingmottagandet ken samtliga nyanlända som genererar schablonersättning registreras. Sedan registreras löpande för varje person de inbetalningar som görs av Migrationsverket. På detta sätt går det att följa hur stor del av schablonersättningen som har betalats ut för respektive person. Samtliga inbetalningar konteras ett balanskonto från vilken sedan utbetalningar görs till de verksamheter i kommunen som har rätt att ta del av schablonersättningen. Utbetalningarna registreras sedan i Excelfilen Bedömning Vi bedömer kontrollmålet Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet är uppfyllt Vi grundar vår bedömning på att det inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inrättats ett ändamålsenligt system för att registrera inbetalningar och utbetalningar av schablonersättningen. Genom detta arbetssätt har kommunen kontroll över vilka ersättningar som har kommit in och vilka som förväntas i framtiden samt till vilka kommunala verksamheter som utbetalning har skett Rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar Iakttagelser Som inledningsvis nämnts kan det uppstå återsökningsbara kostnader inom flera av kommunens verksamheter. Inom barn- och utbildningsnämndens område finns möjlighet att söka ersättning för asylsökande, tillståndssökande barn och elever samt papperslösa (dvs. utan tillstånd att vara i Sverige). Inom förvaltningen ansöker en av rektorerna för förberedelseklasserna om statlig ersättning för samtliga elever och barn i förskola och grundskola. Ersättning söks för asylsökande och papperslösa. Ersättning för asylsökande söks fram till barnet kommunmottas. I dag hämtas uppgifter om vilka barn i grundskolan för vilka kommunen kan söka ersättning hos lärarna i förberedelseklasserna. Rutiner för att istället använda elevregistret håller på att tas fram för att underlätta arbetet och säkerställa att alla asylsökande barn tas med i ansökan. Det har varit svårare att utveckla rutinerna gällande barn i förskolan. Möjligheten att söka ersättning för extraordinära skolkostnader är känd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden söker ersättning för asylsökande elever på gymnasiet. Ansökningshandlingarna upprättas av ekonomen på centralförvaltningen. Underlag i form av uppgifter om vilka ungdomar som ska tas med i ansökan förses av två lärare på gymnasiets språkintroduktion. Rutiner saknas för att söka ersättning för extraordinära kostnader. Inom socialnämnden finns det möjlighet att söka ersättning för placeringar inom individ- och familjeomsorgen och för ensamkommande barn. Inom socialnämndens individ- och familjeomsorgsverksamhet finns möjlighet att återsöka kostnader för placeringar av barn och unga, både för asylsökande och för dem med uppehållstillstånd. Av våra intervjuer framgår att det saknas upparbetade rutiner för detta arbete. Dessa kostnader kan fångas upp av gruppen som hanterar återsökningen för ensamkommande barn. Halmstad kommuns revisorer PwC 18 av 23

80 Granskning av flyktingmottagandet Kommunen har en överenskommelse med staten om mottagande av ensamkommande barn, vilket innebär att kommunen får en ersättning per överenskommelsen plats. En fast ersättning om 1 6 kronor utgår automatiskt för varje överenskommen plats och ytterligare 3 kronor återsöks kvartalsvis. För placeringar som sker utöver överenskommelsen söks faktiska kostnader. Tidigare svarade chefen för boendeverksamheten för arbetet men från och med andra kvartalet har ansvaret lyfts över till en grupp tjänstemän på centralkontoret. Inom gruppen finns förvaltningens IT-samordnare, ekonom och en utredare. Inför varje kvartalsvis ansökan tas uppgifter ut från verksamhetssystemet om vilka ensamkommande barn som har varit placerade och vilka kostnader som har uppkommit. Det går inte att få ut en samlad bild med uppgifter som behövs för ansökan utan tjänstemännen behöver emellanåt gå in i respektive barns journal för att ta ut beslut, underlag och fakturakopior. När ansökan görs försöker man i största möjliga utsträckning att låta billigare placeringar belägga platser i överenskommelsen (vilket generar en ersättning om 1 9 kronor/dygn) medan de dyrare återsöks för faktiska kostnader. Utöver kostnader för själva boendet kan kommunen återsöka kostnader för den sociala utredning som görs på varje barn och de kostnader som uppstår för transport av barnet till kommunen från de boenden som först tar emot barnen. Utredningskostnaderna hanteras av en administratör på socialförvaltningen medan ansvaret för transportkostnader inte är tydligt fördelat. Inom hemvårdsnämnden finns möjlighet att söka ersättning för insatser till äldre och funktionshindrade som ges med stöd av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Ersättning går endast att söka för nyanlända med uppehållstillstånd. För asylsökande utgår ingen ersättning från Migrationsverket. 1 Hemvårdsförvaltningen är rätten till ersättning för målgruppen inte spridd och det saknas upparbetade rutiner för att identifiera ersättningsgilla insatser. Enheten för etablering har gett hemvårdförvaltningen information när en nyanländ över 65 år tagits emot i kommunen. Inom socialnämnden finns möjlighet att söka ersättning för insatser som ges med stöd av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet är delvis uppfyllt. Vi bedömer att socialnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden delvis har ändamålsenliga rutiner för att söka statlig ersättning. Däremot bedömer vi att hemvårdsnämnden saknar rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar. Vi konstaterar att det finns ändamålsenliga rutiner för att söka ersättning för ensamkommande barn och för skola och barnomsorg. När det gäller de ensamkommande barnen grundar vi vår bedömning på att verksamhetssystemet används för att säkra att ersättning söks för alla placerade ensamkommande barn. Vidare används möjligheten att välja vilka placeringar som ska belägga plats i överenskommelsen och för vilka faktiska kostnader ska återsökas. Rutinerna för ansökan inom skola och barnomsorg behöver utvecklas. Det 1 Kommunen har inget ansvar för sådana insatser till de asylsökande. Halmstad kommuns revisorer PwC 19 av 23

81 Granskning av flyktingmottagandet gäller främst för kostnader inom förskolan och extraordinära kostnader inom gymnasiet. Vidare anser vi att det bör övervägas om inte ansökningsarbetet inom grundskolan bör överlåtas till en administratör. Vi konstaterar att det saknas ändamålsenliga rutiner för att söka ersättning inom hemvårdsnämnden för äldre- och funktionshinderomsorg som ges till nyanlända med uppehållstillstånd. Vi grundar vår slutsats på att det saknas tydliga rutiner och tillräcklig kunskap om ersättningsreglerna Fördelning av den statliga ersättningen Iakttagelser Nedan följer en redogörelse över hur de statliga ersättningarna fördelas inom kommunen. Schablonersättningen som betalas ut per mottagen nyanländ med uppehållstillstånd fördelas mellan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och barn- och ungdomsnämnden enligt en skriftlig överenskommelse mellan berörda förvaltningschefer. Schablonersättning som utgår för barn till och med maj månad det år barnet fyller 16 år utgår i sin helhet till barn- och utbildningsnämnden. Schablonersättningar för övriga, dvs. ungdomar i gymnasieålder och vuxna tillfaller utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Grundersättningen för mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd tillfaller utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Övriga ersättningar fördelas enligt tabellen nedan. Ersättning Grundersättning ensamkommande barn Extra schablonersättning för ensamkommande barn om 3 tkr. Majersättningen Initiala kostnader för ekonomiskt bistånd Mottagande nämnd Socialnämnden Överförmyndaren Socialnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Det kan tilläggas att överförmyndaren internfakturerar socialnämnden för kostnader för god man efter det att barnet kommunmottagits Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen är uppfyllt Undantaget är den extra schablonutbetalningen som görs till kommunen när ett ensamkommande barn kommunmottas. Ersättningen avser att täcka kostnader inom både socialnämnden och överförmyndaren. Halmstad kommuns revisorer PwC 2 av 23

82 Granskning av flyktingmottagandet Vidare anser vi att beslut om hur schablonersättningen ska fördelas inte bör fattas av tjänstemän utan lyftas till kommunstyrelsen. Beslutet bör föregås av en genomlysning av vilka verksamheter i kommunen som har kostnader som ersättningen avser att täcka. Halmstad kommuns revisorer PwC 21 av 23

83 Granskning av flyktingmottagandet 4. Revisionell bedömning 4.1. Bedömning mot kontrollmålen Kontrollmål Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Kommentar Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt 4.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, och socialnämnden delvis har fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att hemvårdsnämnden inte har rutiner. Halmstad kommuns revisorer PwC 22 av 23

84 Granskning av flyktingmottagandet Uppdragsledare Carl-Magnus Stenehav Projektledare Fredrik Ottosson Halmstad kommuns revisorer PwC 23 av 23

85 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 216/172 Version: 1. Beslutsorgan: KS UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Remissvar - Handlingsprogram för bostadsförsörjning Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. (daterad ) Sammanfattning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunstyrelsen i Halmstad har upprättat ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning , och beslutade den 2 februari 216 att remittera förslaget till berörda instanser. I remissen ombeds utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inkomma till kommunstyrelsen med synpunkter på förslaget till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Yttrandet innehåller de synpunkter som förvaltningen anser att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bör lämna till kommunstyrelsen. I dessa ingår att uppmärksamma de felaktigheter som handlingsprogrammet innehåller vad gäller sifforna för antalet asylsökande i kommunen, samt vad man bör ta hänsyn till i handlingsprogrammet vad gäller behovet av boende för asylsökande och personer med upphållstillstånd. Ärendet 1

86 Uppdrag Kommunstyrelsen i Halmstad har upprättat ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 216 att remittera förslaget till berörda instanser. I remissen ombeds utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inkomma till kommunstyrelsen med synpunkter på förslaget till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Bakgrund Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen i Halmstad har upprättat ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Programmet ska både kunna utgöra ett underlag för kommunens agerande i bostadsfrågor, ge information till marknaden och allmänheten samt fungera som en utgångspunkt, när nya planeringsdirektiv och budget ska tas fram. Förslaget till Handlingsprogrammet för bostadsförsörjning är framtaget av Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med Stadskontoret, Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen och HFAB. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Berörda verksamheter har haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Materialet har sammanställts av utredare vid förvaltningskansliet. Andra grupper --- 2

87 Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande - Handlingsprogram för bostadsförsörjning (KS 214/148) (daterat ) 2. Remiss Handlingsprogram för bostadsförsörjning 3. Handlingsprogram för bostadsförsörjning ( ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 3

88 1(2) Yttrande Diarienummer: UAN 216/172 Version: 1. Beslutsorgan: KS UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Yttrande - Handlingsprogram för bostadsförsörjning (KS 214/148) Kommunstyrelsen har ombett utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att inkomma med synpunkter på förslaget till Handlingsprogram för bostadsförsörjning I yttrandet utgår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden från de rubriker som används i handlingsprogrammet. Även övriga synpunkter som är viktiga utifrån nämndens verksamhetsområden presenteras. Behov och efterfrågan Mottagandet av nyanlända saknas i behovsanalysen Behovsanalysen bör kompletteras med antalet för mottagande av nyanlända. Kommunantalet är 126 anvisningar (216). Enligt direktiv från arbetsförmedlingens bosättningsenhet och information från Länsstyrelsen kan hälften av de 126 anvisade vara ensamstående. Detta kan medföra att ytterligare 6-9 bostäder bör läggas till beräkningarna. I analysen bör man även ta med att bosättning av många i singelhushåll i förlängningen innebär att dessa inom ca 1 års tid kan komma att ha familj som väntar i Europa på plats i Halmstad. Detta betyder att större boende kommer att behövas. Andelen unga vuxna som har behov av lägenhet bör lyftas fram Andelen unga vuxna som har behov av lägenhet, och också de unga vuxna som har beslut om stödinsatser inom boendet, ökar drastiskt. Detta eftersom vi har många ensamkommande ungdomar som behöver slussas ut till eget boende från hvb. Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Handlingsprogrammet innehåller stora felaktigheter vad gäller sifforna för antalet asylsökande i kommunen. Följande bör man ta hänsyn till i behovsanalysen vad gäller behovet av boende för asylsökande och personer med upphållstillstånd: 1

89 I Halmstad finns idag 17 asylsökande som bor antingen i anläggningsboende eller eget boende. Totalt bor ca 2/3 på anläggningsboende, vilket innebär att siffran ska vara ca 1133 asylsökande och inte 2. Asylsökningstiden är idag ca 24 mån, och inte -1 månader som anges. Enligt avtal med Länsstyrelsen ska Halmstad i år ta emot 126 personer med PUT på så kallad anvisning. Det angivna antalet på 9 personer/år är felaktigt. I Halmstad finns idag ca 2 personer med upphållstillstånd som bor kvar på anläggningsboende (eller annat) och saknar anvisning. Antalet på 1 personer som anges är felaktigt. När Spenshult öppnar kan siffran 17 asylsökande ökas med 5-7, vilket innebär asylsökande i kommunen. Antalet på 6 asylsökande som anges är felaktigt. Prognosen kan dock ändras, beroende på om andra boenden avvecklas. Enligt Migrationsverket är det dock inte ett troligt scenario. Halmstads kommun har under 216 avtal på ca 311 ensamkommande flyktingbarn. Antalet för 215 var 3 personer. Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning Under punkten Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden (s. 22) bör följande läggas till (kursiv stil): Åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för (gruppbostäder, HVB-hem samt anvisade personer med PUT). Under Instrument för att uppnå ambitionerna bör sista punkten Genom kommunala hyresgarantier ses över för att se hur denna kan matchas och tillämpas även för nyanlända. Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill poängtera att det finns ett akut behov av bostäder för att kunna uppfylla Halmstads kommuns tilldelade anvisningstal. Det akuta behovet, samt möjligheten att det blir ett högre tal anvisade kommande år, bör tas med i planeringen av hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna. Övriga synpunkter utifrån nämndens verksamhetsområden För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är det viktigt att handlingsprogrammet pekar ut åt vilket håll staden växer, eftersom det får långsiktiga effekter och påverkan på infrastruktur och nämndens verksamheter, exempelvis tillgången till utbildningslokaler. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Jenny Axelsson Ordförande Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 2

90 Dnr KS 214/148 Länsstyrelsen Halland m.fl. enligt sändlista REMISS Handlingsprogram för bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen i Halmstad har upprättat ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 216 att remittera förslaget till berörda instanser enligt särskild sändlista. Eventuella synpunkter ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 3 april 216 på adress kommunstyrelsen@halmstad.se. Internt i kommunen används adressen KS Diarium i Outlook. Under remisstiden finns förslaget tillgängligt på Halmstads kommuns web-plats samt i rådhuset. Frågor besvaras av planstrateg Sven Olof Nilsson, sven.olof.nilsson@halmstad.se eller planarkitekt Martina Pihl-Fritsi, martina.pihl-fritsi@halmstad.se. I tjänsten Sven Olof Nilsson Planstrateg

91 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Halmstads kommun

92 Framtaget av Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med Stadskontoret, Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen och HFAB. Bild på framsidan Nyréns arkitektkontor, framtagen i samband med Framtidsplan 23 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

93 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Lagstiftning Nationella och regionala mål och program Tillstånd och utveckling... 6 Läget i Sverige våren 215 Läget i Halmstad 215 Behov och efterfrågan Byggbehov av nya bostäder nationellt och lokalt Behov och efterfrågan på småhustomter Behov och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna Behov och efterfrågan av olika typer av boende för äldre Beskrivning av olika typer av boende för äldre Behov av särskilda boenden Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning Instrument för att uppnå ambitionerna Utmaningar Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Bilaga Bostadsbyggandet Utbyggnadsstrategi enligt översiktsplan Framtidsplan Fingerstrukturen- bebyggelseutveckling i fem stråk Bebyggelsen koncentreras till staden och serviceorterna Prioritera förtätning Funktionsblanda i homogena områden Ett brett bostadsutbud ger valfrihet och variation Områdesanalyser Stråk Norra kusten Staden Centrum Stråk Norr ut mellan skog och slätt Staden -Öster Stråk Nissans dalgång Staden - Snöstorp, Fyllinge Stråk Fylleåns dalgång Staden - Norr Stråk Södra kusten Staden -Väster Övriga kommunen Staden - Söndrum, Tylösand, Frösakull Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

94 Inledning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs också ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Även av lagstiftningen framgår att kommunen ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Kommunens ambitioner om var och hur vi bygger i kommunen framgår av översiktsplanen vilken i sin tur grundas på Halmstads Vision med dess olika mål. Hur dessa omsätts i handling framgår bl.a. av det årliga planeringsunderlaget OPUS, där de bostadsbyggnadsprojekt, som bedöms möjliga att bli genomförda under den närmaste treårsperioden redovisas. Bostadsförsörjningsprogrammet har en längre tidshorisont än OPUS och ska redovisa kommunens mål och ambitioner för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, samt kommunens planerade insatser för att nå dessa uppsatta mål. Programmet anger vilka områden som behöver prioriteras och vad kommunen ska göra för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla invånare ska få tillgång till ett bra boende. Därtill formuleras ett antal ambitioner för boende och bostadsförsörjning i kommunen. Programmet i sin helhet bör i enlighet med lagstiftningen revideras en gång per mandatperiod, medan förteckningen över möjliga bostadsprojekt lämpligen ses över varje år i enlighet med de justeringar som görs i den s.k. projektkatalogen. Programmet ska både kunna utgöra ett underlag för kommunens agerande i bostadsfrågor, ge information till marknaden och allmänheten samt fungera som en utgångspunkt, när nya planeringsdirektiv och budget ska tas fram. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

95 Bakgrund Lagstiftning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen i enlighet med den politiska viljan. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Om detta har Sveriges riksdag uttryckt sin mening genom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Nationella och regionala mål och program I sin rekommendation till medlemstaterna riktar EU-kommissionen en varning för bostadssituationen i Sverige. Förutom den generella bristen på bostäder leder bristen till högre priser på bostäder vilket i sin tur ökar hushållens skuldsättning. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) och IMF (Internationella valutafonden) kommer till samma slutsatser i sina analyser. Regeringen har lagt fast ett övergripande mål för bostadspolitiken som kan ses som en utgångspunkt för den bostadspolitiska diskussionen, även på kommunal nivå. Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regeringsförklaringen den 3 oktober 214: Bostadspolitiken är en nationell angelägenhet. Bostadsbristen ska mötas med ökat bostadsbyggande, inte minst i hyresrätter. Region Halland har ett regionalt utvecklingsuppdrag att samordna och leda processer som bidrar till regional utveckling och tillväxt. För att säkerställa att regionen har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling finns Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att skapa en mer attraktiv region år 22 än år 214 och dessa är gjorda utifrån en analys som visar riktningen. Tillväxtstrategin är framtagen utifrån en analys som pekar på olika strategiska vägval och beskrivs utifrån olika politikområden. Områden såsom näringsliv, kultur, infrastruktur och kollektivtrafik, skola och utbildning samt social hållbarhet. Inom varje område finns det ett antal prioriteringar som alla syftar till att Halland ska bli en än mer attraktiv region att leva, bo och arbeta i. Tillväxtstrategin bygger på det övergripande styrdokumentet Regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland - bästa livsplatsen med fokus att förverkliga bodrömmar, bygga företag med kunskap och skapa fördelar av läget. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

96 Tillstånd och utveckling Läget i Sverige våren 215 Prognos för befolkningen År 214 ökade folkmängden i Sverige med drygt 1 personer. Det var 13 fler än 213, som då uppvisade den antalsmässigt största folkökningen på nästan 7 år. En fjärdedel av ökningen 214 förklaras av ett födelseöverskott, medan resterande tre fjärdedelar hänförs till en nettoinvandring. Under 214 sökte mer än 81 personer asyl i Sverige. Antalet asylsökande var därmed 27 fler än 213. Totalt beviljades cirka 35 5 asylsökande uppehållstillstånd under räknar SCB med en folkökning strax över 126, och för 216 är prognosen nära 145 personer. Sverige hade vid årsskiftet drygt 9 75 invånare och förväntas, enligt SCB:s senaste prognos, passera 1 miljoner redan under 216. År 29 trodde SCB att den gränsen skulle passeras först år 224. Behov av bostadsbyggande Boverket har i en nyligen publicerad rapport beräknat byggbehovet för perioden med utgångspunkt i den demografiska utvecklingen. Tas hänsyn till de senast reviderade befolkningsprognoserna och utfallet för bostadsbyggandet under behövs ett årligt tillskott på 54 bostäder fram till 225. Om man beaktar behovets ojämna fördelning över tid behövs istället ett årligt tillskott på 71 bostäder under perioden fram till 22, då hushållstillväxten förväntas vara som störst. Tre av fyra bostäder beräknas behöva byggas i de tre storstadsregionerna. Prognos för bostadsbyggandet Enligt Boverkets prognos för bostadsbyggandet 215 och 216 (daterad maj 215) förväntas bostadsbyggandet fortsatt öka betydligt. Antalet påbörjade bostäder förväntas i år vara 47 5 st och nästa år drygt 51 st. Antalet påbörjade bostäder förväntas därmed öka med 18 procent 215 och 8 procent 216. Antal färdigställda bostäder under 215 och 216 förväntas vara nära 9. Enligt prognosen färdigställs cirka 41 bostäder under 215 och cirka 48 under 216, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

97 Flerbostadshus Byggandet av flerbostadshus förväntas totalt öka med cirka 3 procent i årstakt från 214 till 216, medan byggandet av småhus ökar med cirka 2 procent. Byggandet av hyresrätter förväntas öka avsevärt, i synnerhet 215. Boverkets prognos är att det påbörjas 19 hyresrätter genom nybyggnad år 215 och 2 år 216. Det innebär att antalet påbörjade hyresrätter genom nybyggnad ökar med nära 4 procent i årstakt från 214 till 216. Till det kan läggas tillskotten genom ombyggnader, där det räknas med nära 2 hyresrätter respektive år. Boverket bedömer att bland annat ett ökat intresse bland förvaltare och byggföretag, höjda mål för allmännyttan på flera håll, mycket låga räntekostnader och låga alternativa avkastningar bidrar till att byggandet av hyresrätter nu ökar snabbt. Även statlig stimulans i form av investeringsstimulans, nyligen lanserad av regeringen, för hyresrätter och studentbostäder kan bidra till ett ökat byggande. Regeringen har även aviserat ytterligare stimulanser för bostadsbyggandet, bland annat ett stöd till byggande av äldrebostäder. Byggandet av bostadsrätter ökar med knappt 3 procent i årstakt från 214 till 216 enligt prognosen. Bostäder för studenter och unga Enligt SCB fanns drygt studentbostäder vid utgången av år 214. Det var drygt 2 3 fler än år 213. Tre fjärdedelar av ökningen jämfört med förra året tillkom utanför storstadsregionerna. I 215 års bostadsmarknadsenkät bedömer 27 av landets 43 högskolekommuner att det finns ett underskott av särskilda studentbostäder. Det är i huvudsak de större högskolekommunerna som uppger detta. Men efterfrågan avtar mot våren och sommaren. 32 kommuner anger att det finns ett överskott på studentbostäder under delar av året, vilket är en fördubbling jämfört med förra året. Antalet påbörjade studentbostäder har ökat avsevärt de senaste två åren. Under 214 påbörjades preliminärt drygt 3 studentbostäder genom nybyggnad, vilket kan jämföras med 5 under år 212. Till detta kan läggas studentbostäder som tillkommer genom ombyggnader av främst lokaler. Boverket bedömer att antalet påbörjade studentbostäder kan komma att öka något under 215, och att ökningen fortsätter under 216, då bostäder påbörjas. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

98 Ungdomar är en av de grupper som har svårast att få en bostad. I årets bostadsmarknadsenkät uppgav 76 procent av landets kommuner att det saknas bostäder för ungdomar. Den huvudsakliga orsaken uppges vara att det generellt finns för få lediga bostäder i kommunen, och unga är de som har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden. Bostadspriser Priserna på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste åren, i genomsnitt för landet. Sett över en femårsperiod har dock priserna på bostadsrätter ökat betydligt snabbare. Den snabba prisökningen hänger samman med den uppåtgående konjunkturen, det mycket låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både vad gäller nyproduktion och andrahandsmarknad. Den kraftiga prisökning som vi sett under senare tid kan även delvis ha att göra med det tidigare föreslagna amorteringskravet. Tillbakablick år 214 Det påbörjades cirka 4 4 bostäder under 214, inräknat nettotillskott genom ombyggnad, enligt Boverkets bedömning. Det är 22 procent fler än året före. Det påbörjades fler hyresrätter än bostadsrätter totalt sett, men fördelningen skiljer sig betydligt mellan regioner och kommuner. Under andra halvåret påbörjades preliminärt hela 22 bostäder. Både nybyggnationen av flerbostadshus och av småhus ökade preliminärt med cirka 25 procent jämfört med år 213, medan nettotillskotten genom ombyggnad minskade något. Byggandet av flerbostadshus är på de högsta nivåerna sedan början av 199-talet. Både nybyggnad av hyresrätter och bostadsrätter ökade med cirka 25 procent jämfört med året före. Preliminärt påbörjades nybyggnad av 14 8 hyresrätter och 14 6 bostadsrätter i flerbostadshus. Till detta ska läggas nettotillskott genom ombyggnad, där uppgifter saknas om upplåtelseform i påbörjandestatistiken, men där större delen har varit hyresrätter historiskt sett. Det färdigställdes 31 5 bostäder under 214, varav cirka 29 2 genom nybyggnad och 2 3 netto genom ombyggnad. Det var cirka 2 procent fler än år 213. Av de färdigställda bostäderna var 41 procent hyresrätter, 36 procent bostadsrätter och 23 procent äganderätter. 3 6 specialbostäder färdigställdes, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa var cirka 1 4 bostäder för äldre eller personer med funktionsnedsättning och drygt 1 75 studentbostäder. Antalet färdigställda studentbostäder fortsatte att öka markant. Läget i Halmstad 215 Befolkningsutveckling i Halmstad Kommunen har sedan många år haft en jämn befolkningstillväxt med en genomsnittlig ökning på mellan 5 och 6 personer per år. De senaste åren har detta dock ökat till ca 8-9 personer per år. Genom en stor ökning av flyktingmigranter under 213 och 214 ser vi nu ökningstal på mellan 1 och 1 5 personer per år. Det är i dagsläget svårt att säga om detta kommer att hålla i sig över tid, men ingenting pekar på att kommunens befolkningstakt ska minska till ett antal under 1 personer per år under de närmaste åren. Dagens prognos pekar på en befolkning på personer år 23 en ökning med 22 3 personer jämfört med 214. Den siffran innehåller emellertid ett stort antal osäkerhetsmoment där det viktigaste är Sveriges fortsatta flyktingmottagning och Halmstads andel av denna. I dagsläget finns dock inga uppenbara tecken på lägre befolkningstillväxt än prognos. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

99 Bostadsbestånd och byggande i Halmstad Antalet lägenheter totalt i kommunen uppgick år 214 till 45 28, fördelat på 2 73 i småhus, i flerbostadshus, är specialbostäder d v s särskilt boende eller studentboende och 653 lägenheter i övriga hus (vilket kan rör sig om fastigheter som inte är avsedda som bostäder). Bostadsbeståndet år 214 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

100 Fram till sekelskiftet var andelen småhus större, men på senare år har byggandet till största delen utgjorts av flerbostadshus. Under perioden byggdes lägenheter i småhus, i genomsnitt 95 per år, medan nettotillskottet av lägenheter i flerbostadshus uppgick till eller 134 per år. Av dessa tillkom 214 respektive 428 efter 211. Bostadsbyggandet Den dominerande upplåtelseformen i bostadsbeståndet är hyresrätt följt av enskilt ägande och drygt en tiondel av beståndet utgörs av bostadsrätt. Upplåtelseformer år 214 Huvuddelen av bostadsbyggandet (21-214), tre fjärdedelar, har skett i staden, främst i flerbostadshus. I övriga kommunen byggs till allra största delen småhus. Bostadsbyggandet, antal bostäder i småhus respektive flerbostadshus i staden och övriga kommunen, Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

101 Hushållens storlek i Halmstad Någon säker uppgift om hushållens storlek är svår att få tag på eftersom hushållsstatistik saknas sedan folk- och bostadsräkningen 199, då antalet boende per hushåll var 2,17. Ett mer ungefärligt mått är då att i stället jämföra antalet invånare per bostad 199 med förhållandet 214. Det visar på en minskning från 2,15 till 2,11. I ett kortare tidsperspektiv ser vi en ökning från 28 då förhållandet var 2,5 innevånare per lägenhet. Det är dock ännu tidigt att tala om ett trendbrott avseende hushållsstorlekarna och erfarenheter från övriga Sverige och internationellt pekar på minskade hushåll på längre sikt. I småhus är tätheten 2,7 personer per bostad och i flerbostadshus 1,6. Vilket gör 2,1 totalt. Av befolkningen i Halmstads kommun är 41 % boende i flerbostadshus, andelen har ökat med närmare 1 % sedan 28. Drygt 7 % av alla inflyttade flyttar till flerbostadshus, fler och fler flyttar alltså till flerbostadshus. Rörligheten är även högre i flerbostadshus. Planberedskap För att möjliggöra ett byggande som svarar mot bostadsbehovet måste kommunen säkra tillgången på mark och ta fram detaljplaner i tillräcklig omfattning. För närvarande finns planlagd mark för omkring 2 bostäder i hela kommunen. 4 procent av denna planlagda reserv finns i tätorterna utanför staden. Under 215 beräknas detaljplaner för ytterligare drygt 8 bostäder antas eller vinna laga kraft. Merparten av dessa nya bostadsplaner återfinns i staden. Kommunen måste också förfoga över marken för att kunna säkerställa att det verkligen byggs. Av den idag planlagda markreserven för bostäder äger kommunen endast en knapp fjärdedel. Pågående detaljplaneläggning i hela kommunen på kommunal mark svarar mot cirka 12 bostäder. I staden pågår planläggning på kommunal mark för bland annat två större bostadsområden, Ranagård och Fyllinge med sammanlagt lägenheter. Genom tomt- och småhuskön förmedlas alla kommunala stycketomter, men även vissa privatägda tomter samt nyproducerade gruppbyggda småhus, radhus och parhus. I den kommunala tomtkön finns för närvarande cirka 5 kommunalt ägda fribyggartomter. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

102 Behov och efterfrågan Byggbehov av nya bostäder nationellt och lokalt Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är efterfrågan på bostäder större än tillgången. Den globala trenden av urbanisering visar sig även i Halmstad och trycket på staden är större än för orterna ute i kommunen och för landsbygden. Boverket har under 215 arbetat fram en ny prognos för byggbehovet av nya bostäder, nationellt och regionallt, fram till rapport 215:18 Behov av bostadsbyggande Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 225. Rapporten uppskattar att byggbehovet under de återstående 11 åren fram till 225 nationellt är 595 bostäder. Då bland annat hushållstillväxten är störst inledningsvis innebär det att fram till 22 behövs byggas 426 nya bostäder eller 71 per år i genomsnitt. Med hjälp av prognoser för befolkningsutvecklingen från SCB och hushållens förändring beräknas en genomsnittlig hushållskvot (antal hushåll per capita). Denna kvot symboliserar egentligen folks benägenhet att bo tillsammans och varierar i olika åldersgrupper men enligt SCB och Boverkets beräkningar uppgår hushållskvoten till i genomsnitt,6 vilket motsvarar ca 1,7 person per hushåll. Denna kvot tar även i viss mån höjd för det uppdämda bostadsbehovet som finns till följd av att nyproduktionstakten varit lägre än behovet under de senare åren. I samma rapport beräknar Boverket utifrån SCB:s befolkningsprognoser att FA-område Halmstad (Falkenberg, Hylte, Laholm och Halmstad kommun) under åren har ett byggbehov om bostadseneheter, i genomsnitt 653 st per år. Dock bör noteras att denna beräkning är utifrån befolkningsprognoser som SBC gjort i samband med rapportens framtagande. SCB har därefter kommit med nya, avsevärt högre, befolkningsprognoser för vår region. Den senaste prognosen för Halmstad kommun, som pekar på en befolkningsökning med 22 3 personer från 214 till 23, innebär med tillämpning av Boverkets hushållskvot om,6 hushåll per capita/ 1,7 personer per hushåll, en ökning i antal hushåll med Detta motsvarar ett årligt byggbehov om 892 bostadsenheter. Samtidigt konstaterar vi att den genomsnittliga hushållskvoten i Halmstad kommun i nuläget är något lägre än Boverkets framräknade kvot och ligger på,48/ 2,1 personer per hushåll. Detta kan ha flera olika orsaker, både att fler bor tillsammans på grund av svårigheten att få tag på bostad, men även att vi är lite mer traditionella i vår hushållsbildning och har färre singelhushåll. Med tillämpning av nuvarande hushållkvot (,48) skulle vår prognosticerade befolkningsökning innebära ett byggbehov fram till 23 om 1 74 bostäder, årligen 714 bostäder. Det är rimligt att anta att den mer korrekta hushållskvoten för Halmstad kommun att tillämpa vid beräkningar om det kommande byggbehovet av bostäder skulle ligga någonstans mellan Boverkets beräkningar och den nuvarande kvoten för kommunen. Om vi utgår ifrån ett medelvärde av Boverkets hushållskvot och dagens Halmstad -kvot så skulle det innebära en ökning av antalet hushåll fram till 23 om st. Det innebär att den årliga bostadsbyggnationen bör uppgå till drygt 8 stycken för att möta befolkningstillväxten och undvika att bostadsköerna växer ytterligare. Det framräknade byggbehovet avser både bostadsenheter i småhus och i flerbostadshus. Med utgångspunkt i det nuvarande mönstret där vi kan se att ca 7% av de inflyttade i kommunen i dagsläget efterfrågar bostäder i flerbostadshus innebär det ett årligt byggbehov om ca 56 lägenheter i flerbostadshus och ca 24 småhus. När vi diskuterar behov av bostäder bör vi också notera att bostadsbehovet även är efterfrågestyrt. Utbudet måste matcha befolkningens efterfrågan, vilket även Boverket noterar i sin utred- Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

103 ning. I tillväxtregioner, som den Halmstad tillhör, gäller det att anpassa nybyggnationen vad gäller storlek, upplåtelseform, läge och prisklass till efterfrågan. Behov och efterfrågan på småhustomter Efterfrågan på småhustomter avspeglas i någon mån av tomtkön, som våren 215 uppgår till ca 1 15 personer. Alla är dock inte aktiva sökande, utan ca 25 % kan betraktas som passiva. Flertalet köande vill ha en tomt att bygga på, medan bara en liten del vill ha färdigbyggda småhus, delvis beroende på att kostnaden för ett färdigbyggt småhus oftast är ungefär densamma som vid självbygge och dessutom innebär mindre valmöjligheter. Efterfrågan är störst i Söndrum och i kustbandet, men en ökad efterfrågan finns även i ett par tätorter utanför centralorten. Årligen byggs också ett antal villor på privata tomter. Under 214 lämnades 115 sådana bygglovsansökningar in. Behov och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Av de befintliga hyresrätterna i kommunen äger det kommunala bostadsbolaget, HFAB, strax under hälften, och andra hälften ägs av större och mindre privata fastighetsägare. Efterfrågesituationen på lägenheter i flerbostadshus kan belysas genom uthyrningsstatistik. Siffrorna i detta avsnitt kommer från HFAB som en följd av att kommunen inte har tillgång till de privata hyresvärdarnas siffror, i de fall man använder sig av köpoängsystem. Antalet av HFAB uthyrda lägenheter per år har de senaste åren legat mellan 136 och 155 st men antalet är minskande och stannade för 214 på 1273 st. Under de första fem månaderna 215 hyrde HFAB ut 445 lgh, att jämföra med 519 st för motsvarande period 214, studentbostäder, seniorlägenheter och nyproduktion undantaget. En förklaring till att antalet uthyrningar minskar på senare år är bristen på kommunalt ägda lägenheter. När det finns få lediga lägenheter på marknaden minskar möjligheten för människor att flytta inom orten och det boende man har värderas högre, människors rörlighet minskar vilket på sikt kan leda till att Halmstads utveckling hämmas. Studier och undersökningar avseende efterfrågan på olika typer och storlekar på bostäder är att betrakta som en färskvara då människors preferenser många gånger svänger över tid. Det är också ett vedertaget faktum att det finns en skillnad i hur man uppger att man avser agera och hur man verkligen agerar när man väl står inför fakta stated preference/valued preference. Med andra ord sagt så får man en bild av den verkliga efterfrågan om man studerar hur folk har agerat istället för att fråga hur man skulle reagera om man kommer i den aktuella situationen. En tydligare bild av efterfrågan kan man alltså få genom studier av antal intresseanmälningar per uthyrd lägenhet och det antal poäng (vilket motsvarar antal dagar i kön) som krävs för att teckna hyreskontrakt i olika områden. Antalet intresseanmälningar per lägenhet hos HFAB har ökat succesivt för varje år under den senaste fyraårsperioden och medelkötiden ökar med i snitt 6 månader per år under samma fyraårsperiod. Vid 214 års utgång var medelkötiden för en lägenhet hos HFAB 6,7 år och vid halvårsskiftet 215 hade den stigit till 7,9 år, i nivå med storstadsregionernas kötider. När man studerar intresseanmälningar per lägenhetsstorlek hos HFAB under det senaste ett och ett halvt året ser man att intresset tycks vara lika starkt för såväl 1:or, 2:or, 3:or som 4:or. Vi kan även konstatera att de dyraste mätt i antal köpoäng lägenheterna som förmedlas hos HFAB är 2:or, 3:or, 4:or och 5:or. Snittkötiden för att få kontrakt på till exempel en 4:a hos HFAB lig- Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

104 ger för 214 på 8,7 år och för första halvåret 215 på 1,7 år. Detta är dock ett snitt, det finns lägenheter som kostat betydligt kortare kötid och lägenheter som krävt betydligt längre kötid. Vid uthyrning av nyproduktion tillämpar inte HFAB köpoängsystem utan har arbetat enligt ett annat tillvägagångssätt för att ge alla intresserade samma möjlighet och även få en överskådlig uthyrningsperiod. Från 212, fram till sommaren 215 har bolaget nyproducerat och hyrt ut 325 lägenheter i olika lägen storlekar och prisklasser i kommunen. Samtliga av dessa lägenheter har varit uthyrda med minst ett år kvar till inflyttning, ibland upp till 14 månader i förväg vilket även det är ett bevis på den starka efterfrågan på bostäder i flerbostadshus. Faktorerna som belyses ovan i form av både minskat antal uthyrningar och därmed omsättning på befintliga lägenheter, medelkötider för att få lägenhetskontrakt, kötider per lägenhetsstorlek samt uthyrning av nyproduktion är alla indikationer på den mycket starka efterfrågan på lägenheter med hyresrätt i flerbostadshus och kan sägas vara ett uttryck för den brist på bostäder som råder i kommunen. För att på ett korrekt sätt möta behovet och efterfrågan på nya bostäder är det av stor vikt att det inte enbart produceras dyra lägenheter i mycket centrala lägen utan att det byggs på en variation av platser, med olika upplåtelseformer och i olika prisklasser - så väl i de centrala delarna i staden som i stadens ytterområden samt i tätorter, parallellt med varandra och att det sker på kommunens initiativ. HFAB har under de sista åren producerat hyresrätter i centrala delarna av staden och samtidigt i stadens ytterområden och tätorter. Erfarenheter dragna från de senaste åren är att olika människor föredrar olika produkter och att det ena inte konkurrerar ut det andra. Bland annat konstateras att den lite äldre delen av hyresgästerna föredrar nyproduktioner i ytterområde och mindre tätorter framför centrum. Orsaken därtill kan det bara spekuleras kring, men både en något lägre hyresnivå och ett något lugnare läge på bostaden kan här spela in. Ytterligare en attraktivitet kan vara möjligheten att bo kvar i sitt område eller sin hemort även efter att man sålt villan och flyttat till lägenhet. Förutsättningarna att kunna producera prisvärd nyproduktion är större i ytterområdena där kostnadsdrivande krav är något lägre, exempelvis kan parkeringsplatser inom området ersätta parkeringsgarage, markkostnaderna är lägre och grundläggningsförhållandena är enklare. Även korrigerande åtgärder på grund av buller samt markmiljö är mindre utanför de allra centralaste delarna av staden. Att nyproducera bostäder i en lägre prisklass är eftersträvansvärt men det finns dock en nedre kostnadsgräns. Detta i kombination med bruksvärdesprincipen medför att det kostar mer att bo i en nyproducerad lägenhet än att bo i en äldre lägenhet. Däremot visar flertal studier på att nyproduktion genererar flyttkedjor där den sista länken i kedjan är en friställd lägenhet i befintligt bestånd. På så sätt kan befolkningens efterfrågan på bostäder som varierar i storlek, läge och prisklass uppfyllas genom nyproduktion och flyttkedjor som genereras i samband med denna. Behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna I årets bostadsmarknadsenkät (Boverket) bedömer 27 av landets 43 högskolekommuner att det finns ett underskott av särskilda studentbostäder. I Halmstad har den tidigare bristen på bostäder för studenter byggts ikapp, och några ytterligare utpräglade studentbostäder behövs inte de närmaste åren. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

105 Enligt samma enkät är ungdomar en av de grupper som har det svårast att få en bostad då det råder brist på små och billiga lägenheter. I dagsläget finns det närmare 12 studenterbostäder i Halmstad och sedan 21 har det byggts närmare 1 smålägenheter om ett rum med kök eller kokvrå. Det mesta av den nybyggnaden skedde dock innan finanskrisen Efter den avstannade byggandet, men har de senaste åren åter ökat något. Omfattningen är dock mindre än Hyresgästföreningen genomför vartannat år sedan 1997 en nationell undersökning om unga vuxnas boende. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan 2 och 27 år som får svara på frågor om hur de bor och hur de vill bo. Den senaste undersökningen gjordes under februari och mars 215, då unga vuxna medverkade. Färre än hälften av Sveriges unga vuxna bor i egen bostad. Det finns en tydlig trend i utvecklingen där andelen som bor i egen bostad har minskat med cirka en procentenhet varje år. Samtidigt pekar trenden för dem som bor i osäkra upplåtelseformer och hos föräldrarna åt andra hållet. Där ökar andelarna med några procentenheter varje år, så mycket som vart femte ung vuxen bor kvar hos föräldrarna. Samtidigt som andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskar, minskar också andelen unga vuxna som bor i hyresrätt. Andelen som bor i bostadsrätt går däremot åt motsatt riktning och ökar svagt. Vid frågan om vilken typ av boende man önskar är den populäraste boendeformen hyresrätt, och i 215 års enkät uppger nästan 4% att de önskar bo i en hyresrätt. Men både bostadsrätt och eget hus har ökat något i popularitet. Det är troligt att många unga vuxna anpassar sina önskemål efter vad som är möjligt. I de delar av landet där förstahandkontrakt på en hyresrätt är mycket svåra att få för en ung vuxen så tenderar siffrorna att sjunka. Då väljs i stället en boendeform som är möjlig. Hyresrätten är ofta förenad med flera krav som unga vuxna inte alltid uppfyller. Det kan vara krav på fast inkomst, vissa inkomstnivåer, goda referenser och att man inte har betalningsanmärkningar. Det kan vara så att en del unga vuxna inte bedömer hyresrätten som bäst passande bara för att det är svårt att klara dessa krav och att köerna är alltför långa. På samma sätt kan dyra bostadsrätter och villor utelämnas som realistiska alternativ för boendet. Det blir vanligare att unga vuxna bor i mindre lägenheter. Andelarna som bor i ettor och tvåor ökar för varje mätning. Samtidigt minskar andelen som bor i bostäder som är större än två rum och kök. Trenden är alltså att unga tränger ihop sig i färre rum. Gällande önskemål på bostadens storlek är det enligt undersökningen två rum och kök den bostadsstorlek som är mest önskad, både hos 2 23-åringarna och åringarna. Den yngre gruppen efterfrågar däremot ett rum och kök i högre utsträckning än den äldre gruppen, medan den äldre gruppen efterfrågar mer än två rum och kök i högre utsträckning. Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd. Det är enligt undersökningen nationellt en stor skillnad mellan hur unga vuxna bor och hur de vill bo. Det är många fler som vill bo i hyresrätt, bostadsrätt och eget hus än som faktiskt gör det. Totalt sett bor unga vuxna i landet. I faktiska tal innebär skillnaderna följande: unga vuxna bor i egen hyresrätt vill göra det unga vuxna bor i egen bostadsrätt vill göra det unga vuxna bor i eget hus. 29 vill göra det. Totalt sett uppger undersökningen att nästan 353 unga vuxna i Sverige vill ha en egen bostad men saknar det i dag. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

106 I Halmstad är soldater är ny grupp relativt unga som tillkommit på bostadsmarknaden. Sedan värnplikten ersatts med anställda soldater med längre tjänstgöringstid är boende på kasern inte ett långsiktigt alternativ. Detta skapar ytterligare efterfrågan på boende för unga. Unga vuxna som har beslut från socialtjänsten om stödinsatser i boendet, såsom ungbo, garantiboende och boendestöd, har även de behov av lämpliga mindre lägenheter. För unga vuxna med en funktionsnedsättning finns även kravet på tillgänglighet så att de kan leva ett aktivt och självständigt liv. Behov och efterfrågan av olika typer av boende för äldre I Halmstads kommun bor ungefär 19 5 personer som är 65 år eller äldre. Majoriteten av dessa, 18 2 personer bor i ordinära bostäder- så som villor, bostadsrätter och hyresrätter. Men inom begreppet ordinära boenden finns bostäder som riktar sig särskilt mot äldre. Drygt 5 personer bor i sk äldrelägenheter, f.d. servicelägenheter. Dessa lägenheter förmedlas sedan 1 januari 215 utan biståndsbeslut till personer 75 år och äldre, som uppfyller minst ett av fyra uppsatta kriterier. Knappt 8 av kommunens äldre invånare bor i särskilt boende med heldygnsomsorg. Av dessa är den absoluta majoriteten 8 år eller äldre. Tillgänglighet i bostadsbeståndet har betydelse för äldres möjligheter att kunna leva ett aktivt liv och bibehålla viktiga funktioner. Genom att verka för att det finns tillgängliga ordinära bostäder kan behovet av särskilda boende minska. Vi ser en markant ökning av antalet äldre i grupperna år de närmaste åren. Fram till 22 har gruppen ökat med ca 1 2 personer. De första 4-talisterna fyller 8 år 22 och då börjar gruppen 8-84 år att öka kraftigt. Fram till dess har dock gruppen redan ökat med ca 5 personer från 215 räknat. Ju längre fram i tiden vi kommer desto äldre blir den äldre delen av befolkningen och därmed också i större behov av vård och omsorg. Många i dessa åldersgrupper vill, och till och med behöver, flytta från sina villor och lägenheter till ett bekvämare boende. Stort fokus måste ligga på bra bostäder för dessa grupper så att de kan leva ett aktivt liv och skjuta upp ev. behov av plats på särskilt boenden w Vi ser en markant ökning av antalet äldre de närmaste åren. Ju längre fram i tiden vi kommer desto äldre blir den äldre delen av befolkningen och därmed också i större behov av vård och omsorg. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

107 Behov av ordinära lägenheter för äldre Bra ordinära bostäder med god tillgänglighet, bostäder där man kan känna sig trygg och ha nära till ett socialt liv, ett aktivt liv och en hälsosam livsstil, motion och träning m m, är faktorer som innebär att man klarar sig lite längre själv och skjuter upp behovet av lägenhet i särskilt boende. Att planera så människor kan hitta rätt i ovan är en framgångsfaktor för äldreomsorgen och kommunen. Behov av funktionella lägenheter med extra service/trygghet Hemvårdsförvaltningen uppskattar att det behövs 15-2 trygghetslägenheter eller motsvarande de närmaste 3-5 åren för att erbjuda äldre ett boende som skjuter upp behovet av ett särskilt boende med heldygnsomsorg. Augusti 215 står drygt 25 personer i kö till Karl XI äldrelägenhetshus, vilket indikerar ett behov av lägenheter med extra trygghet. Behov av lägenheter i särskilt boende med heldygnsomsorg Halmstads kommun har genom införande av LOV Lagen om valfrihet, också bjudit in privata aktörer att bygga och erbjuda kommuninnevånarna särskilt boende i form av äldrebeonde i sina fastigheter. Kommunen råder därmed inte över antalet nya äldreboendelägenheter som byggs, men har det övergripande ansvaret för att tillräckligt antal lägenheter finns. Om lika stor andel av befolkningen behöver heldygnsomsorg 23 som 215, behövs drygt 4 nya lägenheter (varav cirka 85 korttidsplatser) på särskilda boenden fram till 23, av rent demografiska skäl. Detta betyder behov av ytterligare ca sju nya äldreboenden till 23 utöver vad som finns i dag 215 eller som håller på att byggas. Bedömningen inkluderar att samtliga icke ändamålsenliga lägenheter avvecklas senast år 217. Hur behovet exakt blir eller ligger i tiden är svårt att prognostisera. Kommunen måste därför ha god beredskap med lämpliga tomter att dela ut till LOV-entreprenörer eller för egen byggnation, där kommunen vill ha framtida äldreboenden. Kommunen måste ha investeringsberedskap om LOV-entreprenörer inte har intresse att bygga där/när behoven finns. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

108 Beskrivning av olika typer av boende för äldre Ordinära boenden Under denna kategori inryms dels vanliga bostäder som kan hyras/köpas på den öppna bostadsmarknaden utan biståndsbedömning eller annan särlagstiftning/särkrav (t ex hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt - upplåtelseformerna kan sedan riktas mot olika kundgrupper utifrån olika marknadsstrategiska eller sociala/samhälleliga skäl), dels funktionella bostäder med viss service som riktas till äldre, där kommunen, staten och/eller andra aktörer verkar för trygga boendealternativ för äldre. Vanliga bostäder riktade till äldre - några exempel: Seniorboende, 55 + och dylikt Begreppen används med många olika betydelser och med mycket olika innehåll. Gemensamt är oftast att lägenheter har god tillgänglighet och någon form av gemensam träffpunkt i huset. Lägenheterna är också förbehållna personer som uppnått en viss ålder. Plusboende Många fastighetsbolag har skapat en boendeform som man kallar plusboende. Med det menar man i grunden hyreslägenheter anpassade för lite äldre hyresgäster, samlade i utvalda hus eller trapphus. Lägenheterna ligger ofta i markplan eller har bra hissar och god tillgänglighet såväl inne i bostaden som i närområdet. Som hyresgäst har man ofta möjlighet att få hjälp med diverse tjänster i hushållet till fasta och avtalade priser. I Halmstads kommun är sådan boendeform inte i nuläget etablerad. Bogemenskap, kooperativ etc. Denna boendeform är inte så vanlig ännu i Sverige. Efterfrågan kan komma att öka bland äldre och blivande äldre som vill kunna påverka sitt boende på äldre dagar. I de fall som är kända har en förening bildats i förväg, dels för att kunna planera för den gemenskap hyresgästerna vill ha, dels för att få tag på en fastighetsägare/byggmästare som kan hjälpa till att förverkliga idéerna. Här handlar det om att gå samman med personer som har samma idé om boende och gemenskap. I Halmstads kommun är sådan boendeform inte i nuläget etablerad. Funktionella bostäder med viss service riktade till äldre några exempel: Utifrån bestämmelserna i 5 kap. SoL skall kommunen även verka för att äldre människor får goda bostäder och att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. I denna riktning har hemvårdsnämnden omvandlat f.d. servicehuslägenheter till äldrelägenheter. Äldrelägenheter Äldrelägenhet betraktas som ordinärt boende vilka hemvårdsnämnden har anvisningsrätt till. Äldrelägenheter är tänkta för de äldre som är i behov av hög trygghet och god tillgänglighet i ordinärt boende. Äldre som fyllt 75 år eller vid parförhållanden, någon vara 75 år eller äldre, kan utan biståndsbeslut ställa sig i kö till äldrelägenheter, om minst ett av följande kriterier uppfylls: Upplevd ensamhet och otrygghet Dålig eller olämplig boendemiljö Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

109 Stort behov av bostadsanpassning i nuvarande bostad Funktionshinder som varaktigt påverkar vardagen I anslutning till dessa lägenheter finns tillgång till gemensamma utrym, möjligheter att äta lunch, närhet till personal dagtid i vissa fall även nattetid. Trygghetsboende Begreppet används i många kommuner med det mest skiftande innehåll. Begreppet fick dock ny betydelse i och med Äldreboendedelegationens betänkande Bo bra hela livet (SOU 28:113) och regeringens beslut om investeringsbidrag till nybyggnad eller ombyggnad av vanliga lägenheter till trygghetsboende. Trygghetsboende är till för äldre som önskar ett tryggt boende i gemenskap med andra äldre. Regeringen menar att det behövs någon form av mellanboende mellan det ordinarie boendet och det särskilda boendet enligt koncept nedan: Lägenheterna kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt Lägenheterna skall upplåtas till personer som fyllt 7 år Utrymmen skall finnas för de boendes måltider, samvaro etc. Lägenheter och övriga utrymmen liksom utemiljö skall ha god tillgänglighet och fungera tryggt för personer med olika funktionshinder. Värd/värdinna skall finnas som dagligen kan stödja de boende vissa angivna tider och som initierar aktiviteter, sammankomster el dyl. Stödet till trygghetsbostäder har upphört 215 men regeringen aviserar nya stödformer för hyresrätter och äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre - enligt socialtjänstlagen (SoL) Med särskilda boendeformer avses boende med heldygnsomsorg som kommunerna, enligt 5 kap. SoL, skall inrätta för äldre personer med behov av särskilt stöd. Inom begreppet särskilda boendeformer för äldre finns korttidsboende (tillfällig vistelse) samt äldreboende (permanent boende). Ansökan om korttidsboende och äldreboenden görs hos biståndshandläggaren som utreder och fattar beslut om rätt till sådant boende föreligger. Äldreboende Äldreboende kan drivas av kommunen med egen personal, på entreprenad eller tillhandahållas via LOV där privat vårdgivare bygger äldreboende och erbjuder vård. För personer på LOV - boenden betalar kommunen en förutbestämd vårdpeng till företaget. I moderna äldreboenden har den äldre en egen lägenhet om ca 3 kvm samt del i gemensamt kök, allrum etc. Kostnaden för den vård och omsorg, lokaler och dylikt som ingår i äldreboenden bekostas i stora drag av kommunen. Kostnaden för mat betalas av den enskilde enligt kommunens taxa. Hyra liksom vissa avgifter för vård- och omsorgsinsatser, upp till en särskild maxtaxa, betalas av den enskilde. Korttidsboende Korttidsboende för äldre har samma principiella utformning som äldreboende och kan inrymmas som en eller flera enheter i ett äldreboende. I behovsanalyser och planer för nyproduktion presenteras därför det samlade behovet av korttidsboende och äldreboende under begreppet särskilt boende. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

110 Behov av särskilda boenden I samband med planering av särskilda boendeformer är det angeläget att tänka på geografisk spridning, då en del av syftet med särskilda boenden är just att grupper med funktionsnedsättning ska kunna bo och leva på samma villkor som och integrerade med övriga medborgare. Alltför många särskilda boenden i samma bostadsområde riskerar att motverka denna intention. Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Som asylsökande (ca -1 månader) har man sitt boende på flyktingförläggningar. I Halmstad har vi i dagsläget 2 asylsökande på anläggningsboende. När man beviljats uppehållstillstånd behöver man ett eget boende för sig och eventuellt familj som kommer efter. Enligt avtal med Länsstyrelsen ska Halmstads kommun ordna med boende i kommunen för 9 personer/år, så kallade anvisningsplatser. Förra året (214) resulterade det i fördelning av 23 lägenheter varav ca 1/3 var privata fastighetsägare och resterande 2/3 av lägenheterna var HFABs. I år (215) har hittills 12 lägenheter föredelats, ingen från privat sida. I Halmstad har vi i dagsläget 1 personer med uppehållstillstånd som fortfarande bor på anläggningsboenden, då det inte finns tillräckligt med lägenheter att få tag i. Just nu finns i kommunen ca 2 personer i väntan på uppehållstillstånd och som senare kan komma att behöva bostad. Under hösten har Migrationsverket aviserat behov av nya anläggningsboenden samt förtätning av befintliga, vilket medför att antalet asylsökande kommer att stiga till ca 6 personer i kommunen. När Spenshult därefter öppnar tillkommer ytterligare 5-7 personer. Tillströmningen av asylsökande kan inte ses som något tillfälligt utan förväntas fortsätta i ett antal år framöver. För ensamkommande flyktingbarn används HVB boenden och i så lång utsträckning som möjligt familjehemsplaceringar. Bostadssituationen för de ensamkommande flyktingbarnen är ansträngd då inflödet har varit högra än väntat. Migrationsverket räknade med att ca 3 barn/ungdomar skulle komma till Sverige under 215. Nu har prognosen skrivits upp till ca 9 d v s en tredubbling. Halmstads kommun har fått en tilldelning högt utöver tänkt avtal, vilket låg på 3 personer för 215. Bara under juli månad har socialförvaltningen tagit emot och placerat 4 ungdomar. Behovet av egna kommunala lokaler för boende är stora. Finns inga kommunala boenden tvingas kommunen köpa dyra externa platser för att möta behovet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

111 Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning Halmstads kommun vill skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i hållbara och goda boendemiljöer och bostäder. Halmstads kommun vill med de instrument som kommunen förfogar över, skapa förutsättningar för och i möjligaste mån säkerställa ett diversifierat och mångsidigt byggande och boende som svarar mot behov och efterfrågan. Kommunens ambitioner för boende och bostadsförsörjning grundat sig bland annat på Planeringsdirektiv och kommunens översiktsplan, Framtidsplan 23. Kommunen redovisar sina mål för det framtida byggandet och boendet inom ramen för visionsstyrningsmodellen som kommunfullmäktige fastställde 27. Syftet med modellen är att förenkla arbetet med planering, genomförande och uppföljning. Kommunfullmäktige beslutar årligen om planeringsdirektiv med budget. Av planeringsdirektivet framgår kommunfullmäktiges konkretiserade mål och prioriteringar för de tre närmaste åren samt budget per anslagsområde. Övergripande inriktning Bygga & Bo enligt Planeringsdirektiv : Kust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. I juni 215 antogs av kommunfullmäktige Planeringsdirektiv I detta Planeringsdirektiv redovisas istället för som tidigare målområden, där Bygga & Bo var en inriktning, tre politiska inriktningar: Utbildning, näringsliv & arbete, Socialt hållbar utveckling samt Ekologiskt hållbar utveckling. Gällande bostäder är det olika typer av särskilda bostäder som lyfts, så som asylboenden, äldreboenden, gruppbostäder och HVB-hem: Särskilda insatser för nyanlända, vilket är ett anslag som infördes i och med budgeten för 215 och som utgår från den ökade flyktingmottagningen och etableringen av asylboenden i Halmstad. I Halmstad ska det finnas ett varierat utbud av äldreboenden med olika typer av inriktningar och med olika huvudmän. Just nu har vi ett flertal privata aktörer som bygger nya boenden, men vi ser att det är viktigt att kommunen har beredskap att bygga på egen hand om det skulle finnas behov av det. Därför har vi i slutet av planperioden tagit höjd för att kommunen ska kunna skapa förutsättningar för ett nytt modernt äldreboende. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

112 Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden: Projekt som främjar integration och social sammanhållning Fritidsanläggningar eller mötesplatser som främjar integration och social sammanhållning. Åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för (gruppbostäder och HVB-hem). Översiktsplanens utbyggnadsstrategier med särskild relevans för bostadsförsörjning redovisas i en bilaga till bostadsförsörjningsprogrammet. Instrument för att uppnå ambitionerna Kommuner förfogar över ett antal instrument för att nå uppsatta ambitioner gällande boende och bostadsbyggande: Genom kommunal översikts- och detaljplanering Genom en aktiv markpolitik och ett kommunalt markinnehav Genom marköverlåtelse- och exploateringsavtal Genom det kommunala bostadsbolaget HFAB Genom kommunala bostadsförmedlingar Genom kommunala hyresgarantier - Kommunal hyresgaranti innebär att en kommun kan gå i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att ha ett eget boende, men som ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Till exempel om personen är projektanställd och har regelbunden inkomst, men hyresvärden kräver en tillsvidareanställning för ett eget hyreskontrakt på en lägenhet. Utmaningar För att uppnå kommunens ambitioner gällande boende och bostadsbyggande ställs vi inför ett antal utmaningar. Snabbt växande befolkning Under de senaste åren har takten av inflyttning till kommunen ökat dramatiskt. Prognosen för de närmast kommande åren visar på en högre inflyttningstakt än tidigare år. Den största enskilda orsaken till den ökade inflyttningen är migration, dels med kommunplacerade asylsökande men även av invandrande som själva väljer att bosätta sig i Halmstad i ett eget boende. På nationell nivå spår man en ökad anhöriginvandring, främst av äldre släktingar, detta bedöms även gälla Halmstad. Totalt sett ser man att en föryngring av befolkningen i kommunen sker, då fler barnfamiljer än tidigare söker sig till Halmstads kommun, och då främst till staden. Övriga grupper av befolkningen ökar i ungefär samma takt som tidigare. Värt att notera är dock att gruppen äldre, över 85 år, är den grupp som ökar mest procentuellt sett och kommer år 23 att utgöras av cirka 15 fler individer än i dag. Tillgänglighet, antalet äldre ökar Då gruppen äldre, över 85 år, ökar kraftigt procentuellt sett, ökar även behovet av tillgängliga bostäder. Många lägenheter har idag brister i tillgänglighet. Mer än 6 % av lägenheterna i flerbostadshusen är inte tillgängliga för personer i rullstol och endast ca 2 % har god tillgänglighet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

113 Övriga är med svårighet tillgängliga. Det innebär att äldre och funktionshindrade bara med stora svårigheter kan bo kvar hemma. Bostadsbristen och kostnadsläget för nyproduktion gör det svårt för ekonomiskt svaga grupper att kunna byta till en lägenhet med god tillgänglighet. Generell bostadsbrist Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är tillgången på bostäder lägre än efterfrågan. Den globala trenden av urbanisering visar sig även i Halmstad och trycket på staden är större än på orterna ute i kommunen och landsbygden. Urbana trenden Ensamhushållen forsätter att öka, vilket innebär ett fortsatt behov av mindre lägenheter främst i staden. Samtidigt syns en tendens att även Halmstad påverkas av den moderna urbaniseringstrenden, där unga familjer väljer att stanna kvar i de centrala delarna av staden även efter att man har fått barn. Dels beror det på en livsstilsförändring men även på grund av ekononomiska villkor. Detta innebär dels ett ökat behov av större lägenheter centralt samt ett ökat behov av förskolor och skolor i centrum. En del av den urbana trenden som tidigare har varit storstädernas signum, sprider sig även till medelstora städer - att vilja ha nära till allt! Genom att förtäta och funktionsblanda inom befintlig bebyggelsestruktur skapas en närhet för fler människor till arbete, service och fritidsaktiviteter. En tät stadsstruktur med blandade funktioner är ofta en attraktiv miljö med liv, rörelse och mötesplatser. Men en tät och blandad stad kan även innebära ökade störningar och konflikter exempelvis i form av buller. Dagvatten Problematik med att ta hand om dagvatten i befintliga bostadsområden, främst kustnära, försvårar för att det ska kunna tillföras nya bostäder inom dessa orter eller bostadsområden. I de områden där förtätning föreslås är det viktigt att inte dagvattenhanteringen blir ett hinder, i vissa lägen kan dagvattensystemet behöva dimensioneras upp för att möjliggöra ytterligare tillskott av bostäder. Inom områden där det förtätas bör dagvattenet fördröjas inom området och flödet från området begränsas till att inte överstiga dagens flöde. Bostadsproduktion i områden där marknadskrafterna inte är tillräckliga Kommunen har i översiktsplanen pekat ut bostäder i staden och i 11 serviceorter, vilka är belägna både längs kusten och i inlandet. I några av orterna och delar av staden är bebyggelsetrycket och efterfrågan att få bygga högre än i andra. Det är en utmaning i att få till bostäder i områden där marknadskrafterna inte är tillräckliga. Segregation Halmstads kommun präglas av en geografisk och socioekonomisk segregation. Det finns tydliga skillnader mellan var olika samhällsklasser bor. Det finns även tydliga skillnader i bosättningsmönster mellan dem som är utrikesfödda respektive födda i Sverige. Vissa bostadsområden i den västra delen av staden domineras kraftigt av hushåll som är högutbildade, arbetar som högre tjänstemän och där medelinkomsten är betydligt högre än kommungenomsnittet. Omvänd situation råder i den östra delen av staden där några bostadsområden präglas av större socioekonomisk utsatthet. Utanför staden är den norra kusten socioekonomiskt stark, medan det i ett par av orterna i inlandet så som Oskarström och Getinge råder större socioekonomisk utsatthet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

114 Strävan är att komplettera med bostäder som ökar valfriheten och variationen i kommunen. I alla stadsdelar och orter kompletteras lämpligen befintligt bostadsutbud med utgångspunkt att öka valmöjligheterna. Det är viktigt att en variation av bostäder såväl storlek, boendetyp som upplåtelseform - byggs som kompletterar det befintliga bostadsutbudet och skapar valfrihet, möjlighet till boendekarriär för unga och kvarboende även på äldre dar. Olika bostadstyper och upplåtelseformer i ett område kan vara en faktor för att stärka integration och på så sätt skapa en mer sammanhållen stad och kommun. I tätorterna och stadens västra och kustnära delar dominerar bostäder i form av äganderätt i småhus och där finns ett behov av att komplettera med mindre lägenheter i flerbostadshus med varierade upplåtelseformer. I östra delen av staden präglas några bostadsområden av en hög andel hyresrätter och även dessa stadsdelar kompletteras lämpligen med bostäder som ger ökad valfrihet och variation. Nationellt sett har många års statliga satsningar för att minska boendesegregation och främja social integration inte nått de resultat som politiken har önskat, tvärtom talar mycket för att utvecklingen mot socioekonomiskt segregerade städer har accelererat på senare år, denna trend syns även i Halmstad. Integration är dock något som inte enbart kan lösas med hjälp av den fysiska planeringen och ett varierat bostadsutbud. Ansvaret för en integrerad stad och kommun ska ses som en gemensam angelägenhet över förvaltningsgränser och som ett samverkansuppdrag för kommun, näringsliv och föreningsverksamhet. I en enkel analys har kommunens olika statistikområden, s k nyckelkodområden, rangordnats med avseende på socioekonomisk resursstyrka dvs arbetslöshet (213), ekonomiskt bistånd (213), ohälsotal (214), inkomst (213), sysselsättningsgrad (213) och utbildningsnivå (214). Områden där bl.a. sysselsättningsgraden är hög och inkomsterna höga samtidigt som ohälsotalet är lågt, är socioekonomiskt resursstarka och får då en hög rankning, medan det omvända förhållandet gäller för områden med låg grad av sysselsättning, låg inkomst och höga ohälsotal osv. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

115 Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Genom kommunal översikts- och detaljplanering, Säkerställa en god planberedskap Planera för en årlig produktion av bostäder med utgångspunkt i att klara bostadsförsörjningen för den prognostiserade årliga befolkningsökningen samt inledningsvis ett visst uppdämt behov. Planlägga med bostäder enligt översiktsplanens utpekade utbyggnadsområden. Sträva efter att uppnå ett blandat utbud av bostadsbestånd och upplåtelser även områdesvis Genom en aktiv markpolitik och ett kommunalt markinnehav, Säkerställa förutsättningarna för en kontinuerlig bostadsproduktion genom strategiskt långsiktiga markförvärv Säkerställa att en stor del av produktionen kan ske på kommunal mark Säkerställa att utbyggnad i omvandlingsområden enligt översiktsplanen kan genomföras Säkerställa att produktion kan ske i samtliga serviceorter Överväga möjligheten att upplåta i form av tomträtt vid byggnation av hyresrätter Genom marköverlåtelse- och exploateringsavtal, I markanvisningsavtal för bostäder på kommunal mark införa en tidsbegränsning i form av ett sista datum dels för en komplett bygglovsansökan, dels ett sista datum för påbörjad byggnation. Skulle någon av dessa tider överskridas är avtalet förfallet. Vid exploatering på privat mark beakta behovet av specialbostäder (gruppboende, äldreboende etc) i exploateringsavtalet. Genom det kommunala bostadsbolaget HFAB, Svara för en kontinuerlig bostadsproduktion i kommunen Genom kommunala bostadsförmedlingar, Förmedla bostäder dels genom HFABs Torget, samt specialboende i form av äldrelägenheter (tidigare kallade lägenheter i servicehus). Övrigt, Bygga upp en kunskapsbank för att kontinuerligt ha överblick över vilka typer av boende som efterfrågas samt trendspaning framåt. Genomföra kartläggning om vilka stadsdelar och orter, som behöver bättre tillgänglighet samt tillgång till trygghetsboende och seniorboende. Kommunen ska engagera sig i att få till stånd bostäder till rimliga kostnader Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

116 Bilaga Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

117 Bostadsbyggandet För att kunna beskriva det bostadsbyggande som är möjligt på längre sikt, dvs. bortom de närmaste tre fyra åren, räcker det naturligtvis inte med att enbart se till det som ryms inom antagna och lagakraftvunna planer, utan då måste även de projekt, som pågående detaljplanearbeten kan komma att resultera i, beaktas, liksom projekt i översiktsplanen Framtidsplan 23, samt idéer och propåer från fastighetsägare, byggare m.fl. som har en viss förankring. En aktuell sådan förteckning ser ut som i bilaga 1 Bostadsbyggandet Tabellen redovisar relevanta bostadsbyggnadsprojekt och det antal färdiga bostäder som kan produceras under kommande femårsperioder fram till år 23. Den beräknade bostadsproduktionen slutar för stadens del på cirka 8 6 bostäder och för hela kommunen på cirka 1 8 bostäder. Tabellen visar också vad som beräknas vara planlagt 215 samt det som under kommande femårsperioder bör planläggas fram till 23. Mot bakgrund av det tidigare beräknade årliga behovet av 4 bostäder och den faktiska bostadsproduktionen på knappt 3 bostäder per år beräknas det kommande behovet i kommunen till cirka 7 lägenheter per år. För att tillgodose ett eventuellt uppdämt behov planeras dock för cirka 75 bostäder årligen fram till 22. Den totala genomsnittliga bostadsproduktionen fram till 23 blir då cirka 72 bostäder per år vilket i någon mån tänjer på den kapacitet som pekats ut i översiktsplanen. Flera av de områden som i översiktsplanen pekats ut som eventuell framtida utbyggnadsriktning efter 23 behöver tas i anspråk under planperioden. En ökad bostadsproduktion fram till 22 förutsätter också att de privata byggherrar som förfogar över den planlagda marken också verkligen bygger. Kommunstyrelsen gör årligen i december en översyn och uppdatering av förteckningen i bilaga 1 Bostadsbyggandet Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

118 Bostadsbyggandet Kommundel Objekt (B)=Områdesnummer enligt ÖP År 215 Planlagd mark Nya bostäder Siffrorna i tabellen avser antal bostäder Nya bostäder Planläggning Planläggning Planläggning Nya bostäder Centrum Nissastrand Söder, kv Borgen (B52) Söder, kv Bagaren (B52) Kilot 8 8 Hjärtat 4 4 Baronen Karl XI Valdemar Atterdag 2 2 Söderkaj Tullkammarkajen (B53) Omvandlingsområde enl ÖP Bärnstenen Bakladdaren m fl (B54) 1 1 Norra station 5 5 Kattegattområdet 1 1 Övrigt obebyggt 18 1 Mindre förtätningobjekt* Norr Slottsmöllans tegelbruk (B47) Sofieberg norra 3 3 Sofieberg (B46) Sofieberg (B45) Folkparken (B48) Sofieberg öp-reserv efter Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Öster Kemisten (B49) Gasen 5 5 Krusbäret Högskoleområdet Maratonvägen 5 5 Häggen 3 3 Omvandlingsområde enl ÖP Hertiginnan 6 6 Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Snöstorp Snöstorps IP (B51) 6 6 Vallås travet Fyllinge IV kvadranten (B55) Vallås centrum Vallås (B5) 8 8 Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Väster Sporthallen 5 5 Vårhem 8 8 Ekipaget 4 4 Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Söndrum Frösakull Kronolund (B37) 8 8 Frösakull Fammarpsv (B38) Tallvik Trottaberg-Ranagård (B41) Söndrums centrum 5 5 Frösakull (B38) 2 2 Termometern 5 5 Tylösand (B39) 7 7 Hallägra (B43) 6 6 Bäckagård/Tylösandsv (B42) Sandhamn (B4) G:a/Nya Tylösandsv (B44) Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Staden Övrigt tillkommande Summa Summa staden * Förtätningsobjekt som omfattar max 1-15 bostäder ** Små objekt, ej särskilt utpekade i översiktsplanen Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

119 Stråket Gullbrandstorp 9 6 Längs norra Gullbrandstorp (B1) kusten Gullbrandstorp (B11) 3 3 Gullbrandstorp (B12) G-torp öp-reserv efter Harplinge Harplinge (B13) Harplinge (B15) 8 8 Harplinge (B14) 2 2 Harplinge öp-reserv efter Haverdal Sandslätt Haverdal Haverdal (B5) 2 2 Haverdal (B2) Haverdal (B3) Haverdal (B1) Haverdal (B6) Haverdal (B4) 1 1 Haverdal (B7) 8 8 Haverdal 15:2 2 2 Steninge Steninge (B9) Steninge (B8) 6 6 Steninge öp-reserv efter Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Getinge 13 8 Norrut mellan Getinge (B23) skog och slätt Getinge (B24) Getinge (B22) Getinge (B21) 2 2 Omvandlingsområde enl ÖP Kvibille 9 Kvibille (B2) Kvibille (B17) Kvibille (B18) 2 2 Kvibille (B16) Kvibille (B19) 2 2 Övriga orter enligt ÖP Förtätningobjekt** Stråket Längs Oskarström Nissans Oskarström (B28) 2 2 dalgång Oskarström (B27) Oskarström (B29) 7 7 Oskarström (B3) 2 2 Åled Åled (B26) Åled (B25) 8 8 Omvandlingsområde enl ÖP 2 2 Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Längs Simlångsdalen Fylleåns Simlångsdalen (B33) 2 2 dalgång Simlångsdalen (B32) Simlångsdalen (B31) 6 6 LIS-område Marbäck Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Eldsberga Längs södra Eldsberga (B35) kusten Eldsberga (B36) 2 2 Trönninge Trönninge (B34) Trönninge öp-reserv efter Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Utom plan Summa Summa landsbygd Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

120 Totalt Hela kommunen genomsnitt per år Summa planlagda Summa bostäder Staden Landsbygd Hela kommunen genomsnitt per år Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

121 Utbyggnadsstrategi enligt översiktsplan Framtidsplan 23 Fingerstrukturen bebyggelseutveckling i fem stråk Den övergripande visionen för kommunens framtida utbyggnadsstruktur bygger på fingerstråk med tätorter i rader likt pärlor på ett band ut från staden, där tätortsutveckling, offentlig och kommersiell service och kollektivtrafik koncentreras. Att bygga bostäder i staden och i serviceorterna längs stråken ger goda förutsättningar för effektiva transporter och en väl utvecklad kollektivtrafikförsörjning. Det ger också goda förutsättningar för befintlig service att utvecklas och leder till ett effektivt användande av den tekniska infrastrukturen, inte minst vatten- och avloppsnätet. Utvecklingen sker koncentrerat i orterna som hålls avgränsade från varandra. Att bygga i stråk medger att landskapet kan hållas fritt från bebyggelse mellan stråken. Det ger förutsättningar för en sammanhängande grönstruktur och sammanhängande åkerarealer. Orter som är klart avgränsade från varandra innebär goda möjligheter för nära kontakt med landsbygden och nära till rekreationsområden. Kusten fortsätter att utvecklas, samtidigt som vissa kustpartier fredas från bebyggelse. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

122 Bebyggelse koncentreras till staden och till serviceorterna I staden och i alla orter i kommunen tillkommer ny bebyggelse främst genom förtätning. I staden och serviceorterna pekas även nya större sammanhängande områden med bostäder och verksamheter ut och orterna tillåts växa utanför befintliga tätortsgränser. Genom att peka ut i vilka orter det i första hand ska ske ett tillskott av bebyggelse kan utvecklingen koncentreras och positiva effekter på service och kollektivtrafik ge störst effekt. Fler bostäder och arbetsplatser ger förutsättningar för befolkningen att öka, vilket i sin tur kan stärka lokal handel samt kommersiell och offentlig service och ge ett ökat underlag till kollektivtrafiken. Serviceorter med förbättrad service stärker också den omgivande landsbygden och övriga närliggande orter. Det är även i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av - skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi kommer att ske. Följande orter behandlas i översiktsplanen som serviceorter: Gullbrandstorp, Haverdal, Harplinge, Getinge, Kvibille, Oskarström, Åled, Simlångsdalen, Trönninge, Eldsberga och Steninge. Även Halmstad stad räknas i översiktsplanen som en serviceort, och kommunens förhållningssätt gentemot serviceorterna gäller även för staden. Från centrum utgår stadens fyra utvecklingsstråk dit kollektivtrafik och transporter koncentreras och utvecklingen av staden sker. Att främst bygga i centrum och koncentrerat längs huvudstråken ger ett ökat underlag för bättre gång- och cykelvägnät, en förbättrad kollektivtrafik och god sammanhållning av stadens olika delar. I centrum och i ett antal centrumnoder längs huvudstråken föreslås precis som i serviceorternas centrum en tätare bebyggelse och en koncentration av service. Centrumnoderna i staden är belägna längs kollektivtrafikstråk och längs stadens supercykelstråk. Prioritera förtätning En tät struktur där man fyller igen luckor eller bygger på befintliga byggnader, ökar exploateringsgraden och ger en god hushållning med marken och en möjlighet till ett effektivt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur och offentlig service. Samtidigt är det en utmaning att prioritera förtätning framför att ta ny, obebyggd mark i anspråk. Vid förtätning finns oftast grannar som påtagligt berörs av de nya planerna. Därför är det extra viktigt att vara uppmärksam på de problem som kan uppkomma i form av buller eller andra störningar. Belastningen på befintlig infrastruktur ökar. Problem med dagvatten kan uppkomma när mark hårdgörs och bebyggs. Kapaciteten i befintligt ledningsnät för dricks- och spillvatten kan utgöra en begränsning för förtätning i staden. Det riskerar därför att kortsiktigt bli dyrare att förtäta än att bygga på till exempel åkermark, på grund av förlängda planprocesser och ökade kostnader för markberedning. För att en förtätning av Halmstad och kommunens tätorter ska ge ett positivt resultat, är det viktigt att tillgången till kvalitativa grönytor och kopplingar ut i landskapet säkras. Förtätning bör ske på olika sätt i olika delar av staden och kommunen. Förtätning kan ske i olika former, exempelvis genom att fylla lucktomter eller att ersätta gles bebyggelse med tätare. På vissa ställen kan det även vara möjligt att bebygga impedimentytor utmed vägar och järnväg. En annan form av förtätning är att bygga på höjden. Vad som är hög bebyggelse beror på omgivningen. I ett villaområde kan redan tre våningar upplevas som hög bebyggelse. I dessa områden bör den högre bebyggelsen främst placeras i ortens eller stadsdelens centrum, för att koncentrera befolkningen och på så sätt ge större underlag till närliggande service och kollektivtrafik. I centrala delar av staden eller storskaliga områden kan en byggnad komma upp i fler våningar innan den uppfattas som Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

123 hög. I renodlade bostadsområden med högre bebyggelse är det inte automatiskt lämpligt med ytterligare hög bebyggelse. Här kan det istället vara av stor vikt att en blandning och variation av bostadstyper skapas. Oavsett bebyggelsens höjd måste befolkade mötesplatser alltid prioriteras. Rörelser till och från byggnaden sker i markplanet vilket gör att den mänskliga skalan bör vara styrande även i utformning av högre hus. Funktionsblanda i homogena områden Funktionsuppdelade områden riskerar att blir obefolkade vissa tider på dygnet och kan därmed ge en känsla av otrygghet. En blandad fysisk miljö är en plats där människor genom att ha olika målpunkter i samma område passerar varandra och möts i det offentliga rummet. Ett aktivt offentligt rum med en social blandning bidrar till en attraktiv och trygg miljö. Funktionsblandning kan handla om allt från den stora skalan i form av en stadsdel ner till den lilla skalan i form av en fastighet. Vid såväl stadsförnyelse som nyplanering bör man aktivt jobba för att blanda funktioner och integrera olika trafikslag, för att vinna vissa av de kvalitéer som de centrala stadsdelarna bjuder, som möjlighet till spontana möten, liv och rörelse. Särskilt goda är förutsättningarna i områden med rörelsestråk och kopplingar till intilliggande områden och i områden med hög befolkningstäthet och mycket bebyggelse. Funktioner som med fördel kan blandas är: bostäder, dagligvaruhandel, detaljhandel, offentlig service, kontor och verksamheter som inte ger upphov till störningar. Precis som vid förtätning kan funktionsblandning vara förknippat med vissa svårigheter. En tät och blandad stad innebär att olika intressen kan krocka och att störningar och andra negativa konsekvenser måste hanteras på nya sätt. Att endast arbeta med skyddsavstånd för att klara riktvärden för störningar och risker kan innebära svårigheter att blanda vissa verksamheter med bostäder. Då kan andra åtgärder än avstånd användas för att uppnå gällande riktvärden och därigenom funktionsblandning. Ett brett bostadsutbud ger valfrihet och variation Vad olika människor finner attraktivt som livsmiljö och vilka önskemål man har på sitt boende beror mycket på i vilket skede av livet man är. I alla stadsdelar och orter ska befintligt bostadsutbud kompletteras med utgångspunkt att öka valmöjligheterna. Det är viktigt att en variation av bostäder såväl storlek, boendetyp som upplåtelseform - byggs som kompletterar det befintliga bostadsutbudet och skapar valfrihet, möjlighet till boendekarriär för unga och kvarboende även på äldre dar. Olika bostadstyper och upplåtelseformer i ett område kan också vara en faktor för att stärka integration och på så sätt skapa en mer sammanhållen stad. Behovet av trygga och tillgängliga bostäder för äldre är stort i Halmstad. Speciellt i de östra stadsdelarna är tillgängligheten låg. I tätorterna dominerar småhus och där finns ett behov av att komplettera med mindre lägenheter i flerbostadshus. I staden präglas några bostadsområden av en hög andel hyresrätter medan andra områden har en hög andel bostäder med äganderätt i form av småhus. Valmöjligheten i dessa områden är låg. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

124 Områdesanalyser Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

125 Stråk Norra kusten Gullbrandstorp Haverdal Harplinge Steninge Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år ,7 24 % 4 % ,3 32 % 6 % ,1 18 % 3 % ,3 32 % 3 % ,5 22 % 4 % Antal lägenheter andel i småhus 9 % 88 % 78 % 98 % 99 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 1//9 % 17//83 % 19/6/75 % 3//97 % 4//96 % Invånare per lägenhet 2,6 2,4 2,4 2,5 2,6 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Norra kusten är ett generellt sett mycket välmående område med högt socioekonomiskt index. Allra högst är värdena i Steninge. Befolkningens medelålder varierar mellan lite yngre i Harplinge och äldre i Steninge och Haverdal. Steninge och Havderdal har också bland de högsta andelarna i pensionsålder i kommunen. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Största andelen finns i Steninge och utanför serviceorterna medan Harplinge har något större andel bostäder flerbostadshus. Området präglas även av en mycket stor fritidhusbebyggelse. I Haverdal är i dagsläget cirka hälften av bostadsfastigheterna fritidshus. Det finns antagna planer på utbyggnad i alla serviceorter i stråket, mest i Steninge och Haverdal. Utbyggnad i Haverdal begränsas till viss del av den dagvattenproblematik som finns på orten. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

126 Stråk Norrut mellan skog och slätt Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt Getinge Kvibille Övriga stråket ,9 24 % 7 % % 37/4/58 % ,1 28 % 4 % % 11/8/81 % ,9 15 % 4 % % 8//92 % Invånare per lägenhet 2,2 2,7 2,8 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca 3 18 Stråket mellan kust och slätt domineras av serviceorterna Getinge och Kvibille, men även i övriga stråket finns en ganska stor befolkning både på landsbygden och i Holms tätort. Socioekonomiskt är stråket lite svagare än kommunen i stort och särskilt Getinge har ett lågt index. Befolkningens medelålder varierar mellan ungefär genomsnittlig i serviceorter och yngre i övriga stråket. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Men i Getinge finns en relativt stor andel bostäder i flerbostadshus. Getinge har också en ganska stor andel hyresrätter i sitt bostadsbestånd. Det finns antagna planer på utbyggnad i alla serviceorter i stråket, mest i Getinge. Kvibille har dock den största kapaciteten utöver det som redan är planlagt med utbyggnadsmöjligheter både österut och västerut. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

127 Stråk Nissans dalgång Åled 421 Oskarström Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år , 19 % 3 % ,5 19 % 4 % 41 44, 19 % 4 % Antal lägenheter andel i småhus 88 % 63 % 95 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 12//88 % 4/3/57 % 16//84 % Invånare per lägenhet 2,7 2,3 2,1 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca 48 7 Stråket Nissans dalgång domineras av befolkningsmässigt av Oskarström, men även Åled utgör en viktig serviceort. Endast en liten del av befolkningen bor utanför serviceorterna. Socioekonomiskt är stråket lite svagare än kommunen i stort och såväl Oskarström som området utanför serviceorter har låga indextal. Befolkningens medelålder är lite lägre än snittet för kommunen. Utanför serviceorterna är dock medelåldern lite högre. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Men i Oskarström finns drygt en tredjedel av bostäderna i flerbostadshus. Oskarström har också en stor andel hyresrätter i sitt bostadsbestånd. Det finns antagna planer på utbyggnad i på flera platser i stråket. Mest i serviceorterna, men även en relativt stor del planlagda bostäder i övriga stråket. Även på sikt finns kapacitet för ytterligare bostäder och då främst i Oskarström och Åled. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

128 Stråk Fylleåns dalgång Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt Simlångsdalen ,8 28 % 1 % % 26//74 % Övriga stråket ,9 16 % 3 % % 1//99 % Invånare per lägenhet 2,2 2,7 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca 48 9 Stråket kring Fylleåns dalgång innehåller serviceorten Simlångsdalen, men flertalet boende återfinns utanför orten på landsbygden och i mindre orter som Skedala och Marbäck. Socioekonomiskt är stråket något starkare kommunen i stort, men Simlångsdalen ligger något lägre i indextal. Befolkningens medelålder är lite lägre än snittet för kommunen. I Simlångsdalen är dock medelåldern lite högre. Nästan 4 procent av befolkningen i i Simlångsdalen är över 65 år och hela 1 procent över 8. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Dock finns en del flerbostadshus i Simlångsdalen. Simlångsdalen har också mer blandade upplåtelseformer än stråket i stort med ungefär en fjärdedel av bostäderna i hyresrätt. Det finns antagna planer på utbyggnad i framför allt Simlångsdalen, men på lite längre sikt finns kapacitet för bostäder även i övriga stråket och kanske framför allt i Marbäck. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

129 Stråk Södra kusten Trönninge Eldsberga Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år ,2 19 % 4 % ,5 24 % 6 % ,1 19 % 3 % Antal lägenheter andel i småhus 82 % 84 % 1 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 1/12/78 % 18//82 % 5//95 % Invånare per lägenhet 2,6 2,3 2,7 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer, ca Kapacitet därutöver, ca Stråket längs södra kusten innehåller serviceorterna Trönninge och Eldsberga, men befolkning finns även i hög grad i områdena utanför själva serviceorterna. Socioekonomiskt är stråket ungefär som kommunen i stort, men kustområdet kring Laxvik och Påarp uppvisar ett något högre indextal. Befolkningens medelålder ligger ungefär i paritet med snittet för kommunen. Lite högre i Eldsberga. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Dock finns en del flerbostadshus i både Trönninge och Eldsberga. Serviceorterna har också mer blandade upplåtelseformer än stråket i stort med ungefär en fjärdedel av bostäderna i hyresrätt. De redan detaljplanelagda bostäderna återfinns främst i övriga orter. På sikt finns dock den större kapaciteten för fortsatt bostadsbyggande i Trönninge och Eldsberga. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

130 Övriga kommunen Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,3 21 % 4 % % 4//96 % Invånare per lägenhet 2,4 Socioekonomiskt index 72 Kapacitet enl antagna planer, ca Kapacitet därutöver, ca 1 Inga tydliga karaktäristika kan utskiljas. Åldersfördelningen visar en något äldre befolkning än genomsnittet. Man bor till 96 % i småhus med äganderätt och hushållen är relativt stora. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

131 Staden - Centrum Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,8 år 28 % 12 % % 74/2/6 % Invånare per lägenhet 1,5 Socioekonomiskt index 113 Kapacitet enl antagna planer 638 Kapacitet därutöver, ca 143 lgh Kännetecknande för Centrum är den sneda åldersfördelningen där 12 % av befolkningen är över 8 år, jämfört med 6 % i kommunen totalt. Flerbostadshus är den helt dominerande hustypen med 93 % av lägenheterna, där hyresrätt är den vanligaste upplåtelseformen. Dock återfinns 21 % i bostadsrätt. Medan huvuddelen av bebyggelsen är av äldre datum, har en stark förnyelse skett under 2- talet med närmare 14 lägenheter framför allt i Gamletull och Söderkaj. Hushållen med den genomsnittliga storleken 1,5 invånare/lägenhet är minst i kommunen. Nissastrandsområdet byggs under de närmaste åren färdigt med ca 25 lägenheter. På Söder byggs 36 lägenheter och ytterligare 11 är planlagda för byggnation längre fram i perioden. I västra delen av Centrum finns också potential för ombyggnads- och förtätningsprojekt på 3-4 lägenheter. Tullkammarkajen är nästa större exploateringsmöjlighet i centrala staden, som kan rymma minst 6 lägenheter. Genom förtätning kan ytterligare ca 2 lägenheter inrymmas i området. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

132 Staden - Öster Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt , år 15 % 5 % % 78/12/1 % Invånare per lägenhet 1,8 Socioekonomiskt index 56 Kapacitet, enl antagna planer 417 Kapacitet därutöver, ca 152 lgh Öster är befolkningsmässigt den största av stadsdelarna. Cirka 1,8 invånare per lägenhet betyder att hushållen är små. Flerbostadshus är den allt dominerande hustypen med 88 % av lägenheterna, där 79 % upplåts med hyresrätt och 12 % med bostadsrätt. Eftersom många av lägenheterna är byggda i mitten av förra seklet, förvånar det inte att många idag är klassade som ej tillgängliga eller bara med svårighet tillgängliga, totalt rör det sig om ca 6 6 lägenheter. Befolkningens medelålder är något lägre än kommunens och med en tendens till föryngring. Området har ett relativ lågt socioekonomiskt index. Utbyggnadskapaciteten i gällande och pågående planer är drygt 4 lägenheter, där Kemisten med ca 3 lägenheter är det största. På sikt kommer även högskoleområdet bebyggas 16 lägenheter. Översiktsplanen pekar också ut omvandlingsområden med närmare 12 lägenheter. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

133 Staden - Snöstorp, Fyllinge Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,5 år 21 % 4 % % 39/16/45 % Invånare per lägenhet 2,3 Socioekonomiskt index 72 Kapacitet enl antagna planer 148 Kapacitet därutöver, ca 44 lgh Huvuddelen av lägenheterna är byggda under 19-talets senare del och fördelas ungefär lika på småhus och flerbostadshus. Bostadsrätten är väl representerad med 2 % av flerbostadshusen och 14 % av småhusen, där också hyresrätt förekommer i 5 % av fallen. Hushållsstorlekarna är större än i Centrum och på Öster med 2,3 invånare per lägenhet. Befolkningen är yngre än genomsnittet för kommunen. Det socioekonomiska indexet är lågt. Stora arbetsplatser finns bl.a. på Fyllebro och Kistinge, men totalt sett är den förvärvsarbetande dagbefolkningen betydligt lägre än nattbefolkningen. Färdiga planer finns för 6 bostäder på Snöstorp IP och 45 på Vallåstravet. Under de närmast följande åren tillkommer även 3 bostäder i IV Kvadranten i Fyllinge och genom förtätningar på Vallås ytterligare 12 bostäder i området. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

134 Staden - Norr Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,6 år 14 % 4 % % 26/9/65 % Invånare per lägenhet 2,7 Socioekonomiskt index 126 Kapacitet enl antagna planer 374 Kapacitet därutöver, ca 113 lgh Norr är ett i detta sammanhang ungt område och befolkningens medelålder är därför endast 38,6 år jämfört med kommunens 41,5. Andelen pensionärer är således låg, 18 %. Bebyggelsen utgörs till 71 % av småhus och den vanligaste upplåtelseformen är ägande. 9 % är bostadsrätt, huvudsakligen i småhus. Hushållen är jämförelsevis stora med 2,7 invånare per lägenhet. Området är resursstarkt d.v.s. det socioekonomiska indexet är högt. Området i norr har byggts ut kraftigt de senaste åren, men utbyggnaden fortsätter. Nu närmast finns planerad bostadsbyggnad vid Slottsmöllan och i Sofieberg totalt drygt 3 lägenheter. På längre sikt finns kapacitet för fortsatt utbyggnad på främst Sofieberg med närmare 1 bostäder och Folkparken med cirka 15 bostäder. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

135 Staden - Väster Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,3 år 18 % 6 % % 59/18/23 % Invånare per lägenhet 1,8 Socioekonomiskt index 13 Kapacitet enl antagna planer 164 Kapacitet därutöver, ca 15 lgh Bebyggelsen består till ca 7 % av flerbostadshus byggda i mitten av förra seklet, vilket bl.a. innebär att ett stort antal lägenheter har dålig tillgänglighet. Vanligaste upplåtelseform är hyresrätt, medan bostadsrätt står för 17 %. Befolkningens medelålder är något högre än i kommunen, men en föryngring pågår sedan några år. Väster kan också beskrivas som ett resursstarkt område med ett lågt socioekonomiskt index. Antagna planer för området gäller framförallt Sporthallen med 5 lägenheter som kommer att byggas de närmaste åren. På sikt finns även planer 12 bostäder i Vårhem och Ekipaget. Ytterligare kan tillkomma genom förtätning och mindre projekt. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

136 Staden- Söndrum, Tylösand, Frösakull Antal invånare Medelålder 65+ år 8+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,8 år 26 % 7 % % 21/11/68 % Invånare per lägenhet 2,4 Socioekonomiskt index 146 Kapacitet enl antagna planer 198 Kapacitet därutöver, ca 75 lgh Bebyggelsen i Söndrum och Tylösand domineras av småhus byggda under senare delen av 19- talet. Därmed är eget ägande den vanligaste upplåtelseformen. Andelen bostadsrätter, 9 %, är lika med genomsnittet för kommunen medan hyresrätten med 22 % är betydligt lägre. Området har ett mycket högt socioekonomiskt index. Medelåldern i området är relativt hög och pensionärer utgör en tredjedel av alla invånare. Bostäder har byggts i hela området under de senaste åren. Nu finns antagna planer för drygt 1 nya bostäder i Frösakull och på några års sikt planeras 35 bostäder i Trottaberg-Ranagård och flera ytterligare projekt finns i framför allt Söndrum. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

137 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

138 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 216/23 Version: 1. Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Samhällsorientering Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att bedriva utbildning inom samhällsorientering för nyanlända i egen regi inom vuxenutbildningen. Sammanfattning Idag finns en regional samverkan gällande utbildning i samhällsorientering för nyanlända. En utredning kring samverkan mellan kommunerna i region Halland gjordes 211, utifrån målsättningen att samverkanskommunerna gemensamt skulle uppnå kostnadseffektivitet samt hög kvalitet, och att nyanlända ska erbjudas samma möjligheter oavsett var i länet de bor. Kommunens avtal med Alpha Ce avseende samhällsorientering för de nyanlända som tillhör etableringen löper ut den 31 oktober. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver därför ta ställning till i vilken form samhällsorienteringen ska bedrivas. En eventuell ny upphandling behöver påbörjas snarast. Övriga samverkande kommuner önskar göra en ny gemensam upphandling, medan den kommunala vuxenutbildningen (Kommunvux) önskar utföra samhällsorienteringen i egen regi. I underlaget presenteras de två alternativen som nämnden behöver ta ställning till. Det första alternativet är att bedriva samhällsorientering i kommunal regi inom vuxenutbildningen, och det andra alternativet är att fortsätta med den regionala samverkan och upphandla samhällsorienteringen på nytt. Verksamhetschefer för vuxenutbildningen och Halmstad kompetenscentrum har utifrån sina respektive verksamheter tagit fram en risk- och konsekvensanalys, där för- och nackdelar med de olika alternativen presenteras. Förvaltningens förslag till beslut är att samhällsorienteringen ska bedrivas i kommunal regi inom vuxenutbildningens verksamhet (Kommunvux). 1

139 Ärendet Uppdrag Kommunens avtal med Alpha Ce avseende samhällsorientering för de nyanlända som tillhör etableringen löper ut den 31 oktober. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver därför besluta i vilken form samhällsorienteringen ska bedrivas. Om samhällsorienteringen ska upphandlas behöver nämnden även ta ställning till om den ska göras enskilt för respektive kommun, eller om man ska fortsätta med den regionala samverkan. Bakgrund Idag finns en regional samverkan gällande utbildning i samhällsorientering för nyanlända. En utredning kring samverkan mellan kommunerna i regionen gjordes 211. Målsättningen var att samverkanskommunerna gemensamt skulle uppnå kostnadseffektivitet samt hög kvalitet, och att nyanlända skulle erbjudas samma möjligheter oavsett var i länet de bor. En gemensam upphandling genomfördes och ett avtal upprättades för perioden Avtalet förlängdes därefter för perioden Avtalet inklusive förlängning löper ut En eventuell ny upphandling, oavsett om den är per kommun eller inom regionen, behöver påbörjas snarast. Övriga samverkande kommuner; Falkenberg, Varberg, Laholm och Hylte, önskar göra en ny regional upphandling. Halmstads utförare (Kommunvux) önskar utföra samhällsorienteringen i egen regi. Analys, förslag och motivering Samhällsorientering Samhällsorientering är för nyanlända och ingår som en obligatorisk del av etableringsreformen (21:1138). Utbildningen ska omfatta minst 6 timmar och i möjligaste mån ges på individens hemspråk. Den 23 februari meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att en kurs i samhällsorientering kan komma att erbjudas redan under asyltiden. Samhällsorienteringen ska innehålla följande delar: Att komma till Sverige Att bo i Sverige Att försörja sig och utvecklas i Sverige Individens rättigheter och skyldigheter i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att påverka i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Att åldras i Sverige 2

140 Alternativ 1 Bedriva samhällsorientering i kommunal regi inom vuxenutbildningen Vuxenutbildningen har utifrån sin verksamhet genomfört en risk- och konsekvensanalys där för- och nackdelar med alternativet att bedriva samhällsorienteringen i egen regi tagits fram. Sammantaget är vuxenutbildningen beredd att ta ett utökat uppdrag från nämnden som går ut på att verksamheten genomför den lagstadgade utbildningen Samhällsorientering. Vuxenutbildningen är en kompetent utbildningsanordnare och har som sådan ett intresse av att kunna erbjuda kommunens innevånare ett så brett utbud som möjligt. Verksamheten ser synergieffekter på övriga utbildningar som anordnas, bland annat ett samutnyttjande av studiehandledare på elevernas modersmål, samordning av tema i SFIundervisningen och en mer sammanhållen dag för eleverna. Samordning av tema bedöms öka effekten av lärandet. Samhällsorienteringen är en viktig del i nyanländas etablering och vuxenutbildningen har haft kontakt med Laid Bouakaz, lektor vid Malmö Högskola, och vill utforma utbildningen med hans forskning och praktik som grund. Inom vuxenutbildningen finns två lärare som har stor erfarenhet av att arbeta med samhällsorientering och dessa två är en stor resurs i utformandet av utbildningen. Då undervisningen ska ske på ett språk som eleven behärskar vill verksamheten ha lärare-studiehandledare som täcker upp de vanligaste språken och endast i andra hand genomföra verksamheten med tolkar. Den samverkan som idag sker inom Region Halland mynnar ut i en samordnad upphandling. Om vuxenutbildningen får uppdraget vill verksamheten istället samverka inom regionen genom att dela med sig av upplägget och, efterhand, erfarenheter. Fördelar med att bedriva samhällsorientering inom den kommunala vuxenutbildningen: Eleverna får en samlad skoldag med SFI, samhällsorientering och praktik. Synergieffekter med SFI och andra undervisningsformer. Verksamheten kan ha personer (tolkar) som stöd i undervisningen. Undervisningen kommer att utgå från forskning och praktik genom samarbetet med Laid Bouakaz, lektor vid Malmö Högskola. Nackdelar och/eller ev. problem med att bedriva samhällsorientering inom den kommunala vuxenutbildningen: Verksamheten kan bygga en för stor organisation som kan vara svårare att avveckla än en upphandlad verksamhet. Svårigheter att få utbildad och kompetent personal. Svårigheter att få personal som kan undervisa på hemspråket. Oklarheten hur studerande hos extern aktör ska hanteras. Alternativ 2 Att fortsätta med den regionala samverkan och upphandla samhällsorienteringen Halmstad kompetenscentrum har utifrån sin verksamhet genomfört en risk- och konsekvensanalys där för- och nackdelar med alternativet att fortsätta den regionala samverkan och upphandla samhällsorienteringen tagits fram. Fördelar med en regional samverkan och en gemensam upphandling: 3

141 Det är kostnadseffektivt. Alla kommuner i regionen får samma möjlighet att genomföra samhällsorienteringen på hemmaplan. Möjligheten att påverka kvaliteten genom avtalet. Halmstad kommun har i uppdrag att se till att alla studerande får samma utbildning, även de som studerar hos extern aktör. Om det blir ändringar i reformen och det ska genomföras under asyltiden är det enkelt att flytta utbildningen. Nackdelar och/eller ev. problem med en regional samverkan och en gemensam upphandling: Verksamheten har svårare för att få in det som en del av SFI-undervisningen. Verksamheten har mindre möjligheter att påverka. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Verksamhetschef för vuxenutbildningen, Ann Hedencrona, och verksamhetschef för Halmstad kompetenscentrum, Kerstin Andersson, har utifrån deras respektive verksamhet tagit fram en risk- och konsekvensanalys. Materialet har sammanställts av utredare vid förvaltningskansliet. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor --- För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 4

142 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 215/47 Version: 1. Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Revidering av delegationsordning för UAN Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att revidera delegationsordningen enligt förslag i bilaga 1. (daterad ) Sammanfattning Delegationsordningen redogör förvaltningens rätt att besluta i olika sakfrågor på nämndens vägnar. Genom delgiven delegation bestämmer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den egna förvaltningens beslutanderätt. De ärenden som inte omfattas är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutfattare för. Delegationsordningen är ett levande dokument som ska revideras efter behov. På grund av förändringar i chefsorganisationen inom förvaltningen, samt behovet att förtydliga poster i avsnitt 6.4 Inköp och upphandling behöver den nu revideras. De poster med föreslagna ändringar är gulmarkerade. Ärendet har handlagts av tjänsteman inom UAF Kansli. I arbetet har kommunjurist rådfrågats. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besluta om att revidera delegationsordningen enligt förslag. Ärendet Uppdrag Delegationsordningen är ett levande dokument som ska revideras efter behov. 1

143 På grund av förändringar i chefsorganisationen inom förvaltningen, samt behovet att förtydliga poster i avsnitt 6.4 Inköp och upphandling behöver den nu revideras. De föreslagna ändringarna är gulmarkerade. Bakgrund Delegationsordningen är till för att tydliggöra den kommunala verksamhetens styrning och genom det belysa beslutanderätten i olika frågor. Tjänstemän inom förvaltningen använder delegationsordningen som ett redskap för att klarlägga sin roll i enskilda sakfrågor eller inom ett visst sakområde. De ärenden som inte omfattas av delegationsordningen är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutfattare för. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av utredare vid förvaltningskansliet. I arbetet med avsnitt 6.4 Inköp och upphandling har kommunjurist rådgjorts med. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förslag till reviderad delegationsordning (daterad ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 2

144 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Delegationsordning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslutat UAN Beslutsändringar UAN UAN UAN UAN UAN UAN UAN UAN UAN UAN UAN Reviderad version

145 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Allmänt Delegering av beslutanderätt Delegationsbeslut giltighet och procedur Anmälan av delegationsbeslut till nämnd Förkortningar Grundlagar, lagar och förordningar Delegater inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Delegationsordning Administration Offentlighet och sekretess Ekonomi Inköp och upphandling Avtal Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Ekonomiskt bistånd Lex Sarah Överklagande Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens individutskott Besvär Laglighetsprövning Överklagande enligt förvaltningslagen

146 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 1. Allmänt Delegationsordningens syfte Delegationsordningen är till för att tydliggöra den kommunala verksamhetens styrning och genom det belysa beslutanderätten i olika frågor. Genom delegation förs beslutet i detaljfrågor ut i verksamheten, vilket skapar en effektivare verksamhet genom kortare beslutsvägar och medför att nämnden kan ägna sig åt övergripande frågor. Delegationsordningen visar beslutanderätten i enskilda sakfrågor eller sakområden. I delegationsordningen ska det tydligt anges vilken beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts. Till ärendena ges en juridisk hänvisning (om sådan finns preciserad) som i sin tur illustrerar verksamheternas roll och skyldighet enligt gällande lagar och förordningar. Tjänstemän inom förvaltningen använder delegationsordningen som ett redskap för att klarlägga sin roll i enskilda sakfrågor eller inom ett visst sakområde. Delegationsordningens användningsområde Delegationsordningen redogör förvaltningens rätt att besluta i olika sakfrågor på nämndens vägnar. Genom delgiven delegation bestämmer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Halmstad den egna förvaltningens (utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens) beslutanderätt. Nämnden kan alltid ta upp ett ärende till eget avgörande, även om beslutanderätten delegerats. I de fall där detta är aktuellt måste delegaten i förväg meddelas om att nämnden tänker fatta ett eget beslut. De ärenden som inte omfattas av delegationsordningen är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutfattare för. I kommunallagen görs en skillnad mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Delegationsordningen ska inte innehålla ärenden av rent verkställande karaktär. Vid verkställighet sker övervägande enligt fastställda regler och principer ofta i enighet med tidigare fattat beslut. Vid verkställighet saknas normalt utrymme för beslutsalternativ och valmöjligheter. Delegationsordningens utformning I delegationsordningen anges alltid lägsta beslutsnivå. Det innebär att överordnad chef upp till förvaltningschef har motsvarande beslutanderätt. Delegationen är begränsad till området och/eller den verksamhet tjänstemannen arbetar inom och gäller inom respektive befattnings normala kompetensområde. Delegationen innefattar både bifall och avslag, samt i aktuella fall upphörande av insats, om inte annat anges. Rätten till att fatta beslut i ärenden medför inte att delegaten har en skyldighet att fatta beslut. Delegaten kan i de fall ärendet är svårbedömt eller då andra orsaker finns som påverkar viljan till att fatta beslut, överlämna ärendet till närmaste chef eller utskott för beslut. Om överordnad chef för lägsta delegat fattar beslut i ett ärende utan att denna ombett det, är chefen skyldig att meddela det till lägsta delegat. Det för att skapa ordning i användandet av delegationsordningen, och för att lägsta delegat ska ha kunskap om vilka beslut som tagits. För att hålla delegationsordningen uppdaterad ska denna granskas en gång per år eller fortlöpande när behov föreligger. 3

147 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 2. Delegering av beslutanderätt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt regleras av kommunallagen (KL). Delegering av nämndärenden sker i enlighet med 6 kap KL. Dessa regler kompletteras därtill av särskilda föreskrifter i annan lagstiftning. Delegering av nämndärenden sker i enlighet med kommunallagen; En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. (6 kap. 33 ) Delegationsförbud Denna rätt att delegera beslutanderätt begränsas på olika nivåer. Kommunallagen innehåller en allmän begränsningsregel (6 kap. 34 KL) som begränsar beslutanderätten när det gäller: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Delegationsbegränsningar Utöver delegationsförbuden finns det särskilda begränsningsregler för socialtjänsten. Av 1 kap 4 SoL framgår att delegation endast får ges till utskott bestående av ledamöter och/eller ersättare i nämnden träffande vissa ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL). I dessa ärenden föreligger s.k. begränsad delegation, och beslut i de typer av ärenden kan inte delegeras till tjänstemän. 3. Delegationsbeslut giltighet och procedur Giltighet Delegation innebär att beslutanderätten i ärenden tillsvidare delegeras. När en delegat fattar beslut på nämndens vägnar har beslutet samma rättsverkan som om det skulle ha fattats av nämnden, och kan överklagas på samma sätt. Beslut som fattas av tjänsteman utan delegering i ärendet saknar laga verkan. För giltigheten av beslut fattade på delegation gäller att: 1. beslut som fattas på delegation har samma rättsverkan som om nämnden själv beslutat 2. den av nämnden utsedda delegaten kan på egen hand ändra ett fattat beslut vid omprövning av ett tidigare ställningstagande 3. den av nämnden utsedda delegaten får, om denne anser att ärendets karaktär kräver detta, överlämna ärendet till nämnden för beslut trots att beslutanderätten ligger hos denne 4. nämnden kan aldrig upphäva eller ändra ett delegationsbeslut. 4

148 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Anmälningsskyldighet till nämnd De beslut som fattas med stöd av delegering enligt 6 kap. 35 KL ska anmälas till nämnden. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett vad nämnden bestämmer. Delegationsbesluten skall anmälas till nämnden, som bestämmer hur och i vilken omfattning det ska göras. Nämnden ges frihet i fråga om formerna för anmälan, men man kan aldrig fatta ett beslut om att inte ta upp det upp det på nämndsmöten. (6 kap. 35 KL) Vidaredelegering Vidaredelegering är ett sätt för nämnden att uppdra åt förvaltningschefen att på nämndens vägnar fatta beslut och samtidigt ha rätten att i sin tur utse en delegat inom nämndens verksamhetsområde. En vidaredelegering från förvaltningschef innebär en förändring i anmälningsskyldigheten. Den delegat som i nästa led utses (av förvaltningschefen) har skyldighet att redovisa delegationsbeslut till förvaltningschefen och inte till nämnden. Nämnden kan dock sätta upp redovisningskrav till nämnden, vilket i så fall ska bestämmas särskilt. (6 kap. 37 KL) Underrättelse om beslut Underrättelse skall ske när beslut är fattat med stöd av delegation. Den som är berörd av beslutet skall underrättas. Det är viktigt att delegaten har kunskap om att denne övertar nämndens skyldigheter och rättigheter. Detta innebär att delegaten är skyldig att meddela parten om hur hen kan överklaga, om beslutet är överklagbart. En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. (21 FL) Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall hen underrättas om hur hen kan överklaga det. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom brev, genom delgivning eller på annat sätt. Underrättelsen skall vara skriftlig om parten begär det. Denna regel tillämpas också om någon annan som får överklaga beslutet begär att få ta del av det. (21 3-4:e st. FL) 4. Anmälan av delegationsbeslut till nämnd Samtliga beslut ska anmälas till nämnd eller förvaltningschef. Beslut som rör individärenden ska anmälas till individutskottets nästa sammanträde. Beslut som fattas av individutskottet protokollförs och anmäls i sin helhet till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Övriga ärenden anmälas till utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens nästa sammanträde. Beslutsfattaren/delegaten ansvarar själv för att delegationsbeslutet lämnas in till nämndens/utskottets anmälningspärm via nämndsekreterare. 5

149 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 5. Förkortningar 5.1 Grundlagar, lagar och förordningar FL GyF GySärF KL KomvuxF OSL SL SoF SoL TF VuxSärF Förvaltningslagen Gymnasieförordning Förordningen om gymnasiesärskolan Kommunallagen Förordning om vuxenutbildning Offentlighets- och sekretesslagen Skollagen Socialtjänstförordningen Socialtjänstlagen Tryckfrihetsförordningen Förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 5.2 Delegater inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ec Ech FC Gyc Hrc IU Ki Ku Ordf R Vc Vu Ekonomichef Enhetschef Förvaltningschef Gymnasiechef HR-chef Individutskottet Kvalitetsinspektör Kvalitetsutvecklare Ordförande för UAN Rektor Verksamhetschef Verksamhetsutvecklare 6

150 6. Delegationsordning UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 6.1 Administration Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Brådskande ärenden Ordf Beslutsmånad 6 kap. 36 KL 2. Firmatecknare Ordf, FC Månad Rätt att företräda nämnden inom dess ansvarsområde om löpande förvaltningsåtgärder som inte uttryckligen delegerats till annan funktionär. 3. Arkivhantering a. Förvaltningskansli b. Verksamheter c. Gallring 4. Revidering av: a. Dokumenthanteringsplan b. Arkivbeskrivning 5. Ansvarig för upprättande av inventarieförteckningar: a. Förvaltningskansli b. Verksamheter 6. Kurser/konferenser för nämnden 7. Kurser/konferenser för tjänstemän. 8. Rätt att företräda nämnden i enlighet med den behörighet som anges i rättegångsbalken 12 kap Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet 1. Att utse verksamhetschef för elevhälsans medicinska del 11. Anmälningsskyldighet till socialstyrelsen i samband med skolhälsovård Lex Maria FC Vidaredelegering (6:37 KL): Registrator Gyc, Vc Registrator FC Vidaredelegering (6:37 KL): Registrator Registrator FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ec Gyc, Vc Ordf FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ech, R Kommunjurist FC Vidaredelegering (6:37 KL): Gyc, Vc, Hrc, Ec, R FC Verksamhetschef för elevhälsans medicinska del Vid behov Vid behov Vid behov År Halvår År Kopia på beslut vid nästa UAN Vid behov Beslutsmånad Varje enhet är enskilt ansvarig enligt anvisningar i gällande dokumenthanteringsplan. Större förändringar sker i samråd med kommunarkivarie. Delegationen begränsas till revidering som ej avser verksamhetsförändringar. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 6 kap :531

151 6.2 Offentlighet och sekretess Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Lagrum, villkor m.m. 1. Beslut om utlämnande på begäran om utlämnande av allmän handling eller uppgift ur sådan till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande 2. Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling eller uppgift ur sådan till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande FC Vidaredelegering (6:37 KL): Hrc Ec Gyc Vc Kommunjurist Hrc Ec Gyc Vc Kommunjurist Vid behov Kopia på beslut vid nästa UAN 2 kap. 14 TF, 6 kap. 2-5 OSL, 1 kap. 2 OSL, 1 kap. 4 OSL, 1 kap OSL, 12 kap. 3 OSL, 26 kap. 1 OSL 2 kap. 14 TF, 6 kap. 2-5 OSL, 1 kap. 4 OSL, 1 kap OSL, 12 kap. 3 OSL, 26 kap. 1 OSL (Om handlingen finns i kommunarkivet ansvarar de för utlämningen.) 6.3 Ekonomi Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Uppdragsutbildning Offert/Avtal värde < 1 basbelopp 1-8 basbelopp 8-15 basbelopp > 15 basbelopp 2. Attesteringsrätt för fakturor från skolor eller andra huvudmän 3. Beslut om inackorderingsbidrag 4. Slutattestant avseende objektskonton för UAN a. Rätt att utse slutattestanter med ersättare i övrigt, för UAN exkl. FC för FC 5. Beslut om bokföringsmässig av- eller nedskrivning av fordran R/Ech Vc/Gyc/Ec/Hrc FC Ordf FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ec FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ekonom FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ec, Hrc FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ec Halvår År Halvår Vid behov Vid behov 6. Sluta avtal med bindande Gyc, Vc, Ec Avtalsdatabas Förändringar i slutattestanter redovisas till FC. 8

152 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN ekonomiskt åtagande 6.4 Inköp och upphandling Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Avrop enligt ramavtal samt direktupphandling upp till ett värde av 1 tkr 2. Inköp som genomförs som förnyad konkurrensutsättning till ett värde av < 2 basbelopp 3. Direktupphandlingar inom ramen för kommunens gräns för direktupphandlingar 4. Upphandling av varor och tjänster; rätt att godkänna förfrågningsunderlag samt fatta tilldelningsbeslut. Upphandlingens värde < 1 prisbasbelopp 1-8 prisbasbelopp 5. Beslut att godkänna förfrågningsunderlag vid upphandling av varor 6. Beslut att godkänna förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänster < 15 prisbasbelopp 7. Beslut att utse minst två personer som anbuds öppnare vid upphandling 8. Rätt att fatta tilldelningsbeslut efter genomförd upphandling av varor 9. Rätt att fatta tilldelningsbeslut efter genomförd upphandling av tjänster < 15 prisbasbelopp 1. Teckna avtal för verksamhet som konkurrensutsätts till ett belopp motsvarande < 5 prisbasbelopp 11. Inköp av IT-utrustning eller IT-licens a. < 2 prisbasbelopp b. 2 < 1 prisbasbelopp Utsedd person med rollen Avropare enligt särskild förteckning i Agresso Utsedd person med rollen Inköpare enligt särskild förteckning i Agresso Utsedd person med rollen Inköpare enligt särskild förteckning i Agresso R/Ech Vc/Gyc/Ec/Hrc FC FC Via attest Via attest Via attest Halvår Kopia på beslut vid nästa UAN Kopia på beslut vid nästa UAN Gäller konkurrensutsättning. Gäller konkurrensutsättning. För godkännande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tjänster > 15 prisbasbelopp är nämnden beslutsfattare. FC Anmäles ej Gäller konkurrensutsättning FC FC Kopia på beslut vid nästa UAN Kopia på beslut vid nästa UAN Gäller konkurrensutsättning. Gäller konkurrensutsättning. Ec Månad Gäller konkurrensutsättning Gyc, Vc FC Via attest 9

153 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 6.5 Avtal Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Beslut om att ingå och avsluta hyresavtal för bostadsändamål med lokala hyresvärdar 2. Beslut om att ingå och avsluta hyresavtal för kontorsoch verksamhetslokaler med lokala hyresvärdar 3. Beslut om tecknande av avtal vid inköp av plats i annan kommun eller hos annan vårdgivare 4. Beslut om tecknande av avtal vid inköp av plats i annan kommun eller hos annan huvudman Ech Avtalsdatabas Gäller inom enheten för Etablering. FC Avtalsdatabas Vc Avtalsdatabas Gäller inom Halmstad kompetens Ec Avtalsdatabas Gäller inom Halmstad utbildning 6.6 Gymnasieskolan Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Antagning till gymnasieskola FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ec 2. Antagning till gymnasiesärskola 3. Antagning vid senare tidspunkt, samt beslut om ev. inträdesprov vid senare antagning 4. Mottagande av elever som önskar fullfölja utbildning som påbörjats i annan kommun 5. Yttrande över elevs skolgång i annan kommun 6. Förlängd undervisning på ett nationellt program FC Vidaredelegering (6:37 KL): R (rektor med antagningsansvar) FC Vidaredelegering (6:37 KL): R FC Vidaredelegering (6:37 KL): R FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ec FC Vidaredelegering År År Halvår År Halvår År 7 kap. 6-7 GyF 7 kap. 13 GyF 7 kap. 8 GyF SL SL 9 kap. 7 GyF 1

154 (6:37 KL): R 7. Fastställa studieplan för FC reducerat program för enskild Vidaredelegering elev (6:37 KL): R 8. Läsårstider FC Vidaredelegering: (6:37 KL): Ech 9. Undervisningstid a. Antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde och gymnasiearbete samt gymnasiesärskolearbetet b. Fördelning av undervisningstid 1. Arbetsplatsförlagd utbildning (APL) FC Vidaredelegering (6:37 KL): R R FC Vidaredelegering (6:37 KL): Halvår År År År SL 3 kap. 2 GyF 3 kap. 2-5 GySärF 4 kap. 22 GyF UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 5 kap. 9-1 GyF 4 kap GySärF a. APL på estetiska, samhällsvetenskapliga och teknikprogrammet. b. Anskaffning av platser för APL c. APL byts vid platsbrist ut mot motsv. utbildning förlagd till skolan 11. Programfördjupning: Vilka kurser som ska erbjudas inom programfördjupning 12. Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever 13. Åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling 14. Upprättande av plan mot kränkande behandling 15. Mottagande av anmälan till huvudman om elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling 16. Beslut i utredning om individärenden på huvudmannanivå efter klagomål R R R FC Vidaredelegering (6:37 KL): R År 4 kap. 5-6 GyF FC År 6 kap. 6 SL Vidaredelegering (6:37 KL): R FC År 6 kap. 7 SL Vidaredelegering (6:37 KL): R FC År 6 kap. 8 SL Vidaredelegering (6:37 KL): R Ku Vid behov 6 kap. 1 SL År År År Ku Månad 4 kap. 8 SL 11

155 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 6.7 Vuxenutbildningen Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Antagning till vuxenutbildning 2. Mottagande till vuxenutbildning 3. Upphörande av studier (kurs /kurser) vid vuxenutbildning 4. Återantagning till vuxenutbildning 5. Genom vilka kurser eller delkurser stödet till vuxnas lärande ges FC Vidaredelegering (6:37 KL): R FC Vidaredelegering (6:37 KL): R FC Vidaredelegering (6:37 KL): R FC Vidaredelegering (6:37 KL): R (inom resp. ansvarsområde) FC Vidaredelegering (6:37 KL): R 6. Mottagande till SFI FC Vidaredelegering: R 7. Upphörande av SFI FC Vidaredelegering (6:37 KL): R 8. Återantagning till SFI FC Vidaredelegering (6:37 KL): R 9. Yttrande över studerandes skolgång i annan kommun. 1. Beslut om avstängning från utbildning vid vuxenutbildningen FC Vidaredelegering (6:37 KL): Vc Halvår Halvår Halvår Halvår Halvår År År År År 2 kap. 23 SL 2 kap. 14 SL 21 kap. 7 SL 2 kap. 22 SL 2 kap. 9 SL 21 kap. 9 SL 2 kap. 9 SL KomvuxF, VuxSärF 2 kap. 33 SL 2 kap. 9 SL 2 kap. 9 SL 2 kap. 21 SL R Månad 5 kap. 17 och 19 SL 12

156 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 6.8 Ekonomiskt bistånd Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Besluta om ekonomiskt Soc. sek/soc. ass Månad bistånd enligt regeringens beslut om personliga och hushållsgemensamma kostnader, utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens anvisningar och Socialstyrelsens rekommendationer om kostnader utanför riksnorm (kr). 2. Tandvård upp till 2 Soc. sek./soc. ass. Månad 3. Tandvård upp till 4 Ech Månad 4. Hyresskuld upp till 3 Ech Månad 5. Skuld uppvärmning och el Ech Månad upp till 3 6. Högre kostnad än högsta godtagbara för boende Ech Månad 7. Eget boende för person Ech Månad under 21 år där föräldrar inte är försörjningsskyldiga 8. Magasineringskostnader för Ech Månad mer än 6 mån 9. Förhöjt bistånd vad gäller Ech Månad posterna i riksnormen 1. Flyttning och Ech Månad sammanhängande kostnader upp till Resor och rekreation Ech Månad upp till Läromedel Soc. sek./soc. ass. Månad 13. Juridiskt ombud och Ech Månad rätthjälpskostnader 14. Hemutrustning Soc. sek./soc. ass. Månad upp till Hemutrustning Ech Månad från Spädbarnsutrustning Soc. sek./soc. ass. Månad 17. Umgängesresor upp till Soc. sek./soc. ass. Månad 6 /år 18. Umgängesresor upp till Ech Månad 15/år 19. Umgängeskostnader utöver Soc. sek./soc. ass. Månad varannan helg 2. Begravningskostnader upp Soc. sek./soc. ass. Månad till ½ prisbasbelopp 21. Begravningskostnader över kostnaden ½ prisbasbelopp Ech Månad 13

157 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 22. Kostnad för ID-handlingar Soc. sek./soc. ass. Månad 23. Särskilda behov Ech Månad upp till Beslut om ekonomiskt Soc. sek./soc. ass. Månad bistånd enligt anvisningar cykel 25. Bistånd för att förhindra Soc. sek./soc. ass. Månad nödlidande 26. Rätt att i social jour under Socialsekreterare i social Månad jourtid fatta beslut som ekonomiskt bistånd enligt antagna anvisningar jour 27. Beslut rörande ekonomiskt Soc. sek./soc. ass. Månad bistånd vid praktik 28. Beslut om eftergift av Ech Månad återbetalning av ekonomiskt bistånd som beviljats enligt 9 kap 2 SoL. 29. Beslut om egna medel Soc. sek. Månad 3. 4 kap 1 SoL och 9 kap 2 Soc. sek./soc. ass. Månad 1 a st Återkrav kap 2 SoL och 9 kap 2 Ech Månad 2 a st Återkrav 32. Anmälan till Soc. sek. Månad överförmyndare att god man eller förvaltare bör förordnas 33. Anmälan till Soc. sek. Månad överförmyndare att behov av god man eller förvaltare härav inte längre föreligger 34. Beslut om bistånd till Soc. sek. Månad asylsökande 35. Dödsboanmälan Soc. sek./soc. ass. Månad 6.9 Lex Sarah Ärende Delegat enligt KL 6:33 Anmälan till UAN enligt KL 6:35 1. Beslut om att inleda utredning för att bedöma om avvikelsen skall skickas till IVO 2. Rätten att utse en handläggare vid Halmstads kommun för ett Lex Sarah ärende Ki Månad Lagrum, villkor m.m. FC Månad 14 kap. 7 SoL 14

158 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 6.1 Överklagande Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. Beslut att avvisa överklaganden som inkommit för sent 2. Prövning om överklagande skett i rätt tid. Beslut huruvida omprövning ska ske och omprövning av beslut. 3. Avgivande av yttrande till förvaltningsrätt/kammarrätt 4. Överklagande av allmän domstols eller allmän förvaltningsdomstols dom samt begäran om inhibition avseende a. beslut som ursprungligen fattats av individutskott b. övriga beslut som fattats av delegat 5. Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol samt utseende av ombud att föra nämndens talan FC Vidaredelegering (6:37 KL): Ech FC Vidaredelegering (6:37 KL): Delegat i ursprungsbeslutet Delegat i ursprungsbeslutet a) Individutskottet b) Vc Förvaltningschef Vidaredelegering (6:37 KL): Vc Kopia av beslut vid nästa IU Kopia av beslut vid nästa IU Kopia av beslut vid nästa IU a. Kopia av beslut vid nästa nämnd b. Kopia av beslut vid nästa IU Kopia av beslut vid nästa IU 24 FL 24 FL 27 FL 1 kap. 1-2 SoL 3 kap. 1 KL 6 kap KL 1 kap. 1-2 SoL 3 kap. 1 KL 6 kap KL 1 kap. 2 SoL 6.11 Yttrande Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 Lagrum, villkor m.m. 1. I individärenden avge yttrande till Skolinspektionen, BEO och DO 2. Yttrande samt beslut avseende ansökningar kring projekt för bl.a. fortbildningsinsatser till statliga och regionala myndigheter och verk 3. Beslut om fastställande av yttrande avseende statliga remisser när tidpunkt för svar inte tillåter nämndbeslut FC FC Vidaredelegering: (6:37 KL): Vc, Gyc Månad Månad Ordförande Månad 6 kap. 36 KL 15

159 6.12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens individutskott Ärende Delegat KL 6:33 Anmälan KL 6:35 1. Hyresskuld överstigande 3 IU Månad tkr 2. Skuld uppvärmning och el IU Månad överstigande 3 tkr 3. Tandvård över 4 tkr IU Månad 4. Ansökningar om ekonomiskt IU Månad bistånd avseende övriga kostnader som ej är delegerat till tjänsteman 5. Beslut om yttrande till tillsynsmyndighet avseende individärende 6. Beslut om godkännande av rektors beslut om avstängning av elev UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Lagrum, villkor m.m. IU Månad 13 kap 5 SOL (Gäller ej Lex Sarah) IU Månad 5 kap SL (21:8) 6.13 Personaladministrativa ärenden Delegat KL 6:33 Ärende 1. Anställning av medarbetare underställd: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef c. HR-chef d. Gymnasiechef e. Rektor f. Verksamhetschef g. Enhetschef 2. Anställning av ej behörig lärare, för en period längre än 6 månader SL 2:19 FC Ec Hrc Gyc R Vc Ech Anmälan KL 6:35 Månad Lagrum, villkor mm Gäller beslut om tillsvidareoch tidsbegränsade anställningar > 6 mån. Innan beslut om anställning skall samråd ske med Hrc och/eller FC. R Månad I samråd med HR. Anställning av ej behörig lärare är möjligt < 1 år i taget. 2 kap. 18 SL 3. Beslut i fråga om bisyssla FC Månad I samråd med HR-chef. 4. Lönebeslut vid nyanställning Medarbetare underställd: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef c. HR-chef d. Gymnasiechef e. Rektor f. Verksamhetschef g. Enhetschef 5. Uppsägning på egen begäran samt förkortad uppsägningstid. Medarbetare underställd: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef FC Ec Hrc Gyc R Vc Ech FC Ec Månad Månad I samråd med HR-chef. I samråd med HR-chef. 16

160 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN c. HR-chef d. Gymnasiechef e. Rektor f. Verksamhetschef g. Enhetschef 6. Uppsägning pga. arbetsbrist eller personliga skäl: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef c. HR-chef d. Gymnasiechef e. Rektor f. Verksamhetschef g. Enhetschef 7. Beslut om avstängning från tjänstgöring 8. Beslut om disciplinär åtgärd enligt gällande avtal. Hrc Gyc R Vc Ech FC Ec Hrc Gyc R Vc Ech Hrc Hrc Månad Månad Kopia på beslut vid nästa UAN 9. Avsked Hrc Månad 1. Beslut i fråga om resor i Sverige 11. Beslut i fråga om resor utanför Sverige 12. Beslut om och planering av strategisk kompetensutveckling 13. Beslut om och planering av individuell kompetensutveckling 14. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter FC Vidaredelegering (6:37 KL): Närmsta ansvariga chef FC Vidaredelegering (6:37 KL): Vc, Gyc FC Vidaredelegering (6:37 KL): Hrc, Ec FC Vidaredelegering (6:37 KL): Närmsta ansvariga chef FC Vidaredelegering: (6:37 KL) Hrc, Ec, Gyc, Vc, R, Ech Vid behov Vid behov Vid behov Vid behov Vid förändring I samråd med HR-chef. Se Anvisning för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun ( ) samt under UAF på intranätet. 17

161 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN 7. Besvär Om ett beslut är överklagbart finns det två olika former av besvär som behöver urskiljas; kommunalbesvär och överklagande enligt förvaltningslagen. Nuvarande bestämmelse är att den utsedda delegaten ska yttra sig till den myndighet som prövar överklagandet. 7.1 Laglighetsprövning Tillämpningsområde (1 kap. KL) Denna besvärsrätt gäller samtliga som är medlemmar av en kommun eller ett landsting, och innebär att varje medlem har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstinget beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Det gäller såväl beslut av nämnden som beslut som fattats på delegation. Ett beslut ska överklagas skriftligt till förvaltningsrätten, och i sina klagomål ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som hen stöder sitt överklagande på. Besvären får endast grundas på omständigheter som innebär att: 1. beslutet inte tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller 4. beslutet strider mot lag eller författning Klagomålen skall ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Om klagomålen, före klagotidens utgång, har kommit in till kommunen istället för länsrätten skall överklagandet ändå prövas. Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång tas hänsyn till. Kommunalbesväret kännetecknas av: 1. att endast kommunmedlem har besvärsrätt, 2. att besluten endast kan angripas på vissa i lagen bestämda grunder besvärsprövningen avser beslutets laglighet och inte dess lämplighet, 3. att besvärsmyndigheten kan upphäva det kommunala beslutet, om detta visas förenat med brister, men får inte sätta ett annat beslut i det överklagande beslutets ställe. 7.2 Överklagande enligt förvaltningslagen Förvaltningslagens främsta syfte är att stärka den enskildes rättssäkerhet i dennes tvister med förvaltningsmyndighet. I förvaltningslagen har myndighetsutövning beskrivits som utövning av befogenheter att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. (21-25 FL) 18

162 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Vem får överklaga? Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått hen emot och beslutet kan överklagas. (22 FL) Hur beslut överklagas Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändringen i beslutet hen begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick ta del av beslutet. (23 FL) Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den. (24 FL) Om nedan gäller ska skrivelsen inte avvisas: 1. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. (2 st. 24 FL) 2. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. (3 st. 24 FL) Om skrivelsen inte avvisas enligt 24, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. (25 FL) 19

163 1(1) Information Diarienummer: UAN 216/22 Version: 1. Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Informationsärenden april 1. Medarbetarundersökningen UAF, Anna Doverskär kl. 15:5-16: 2. Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 215 (EMI), Anitha Wickbom kl. 16:-16:15 3. Deltagarundersökning Daglig verksamhet, Kerstin Andersson kl. 16:15-16:3 4. Kattegattgymnasiet, Jörgen Krantz kl. 16:3-16:45 5. Lägesrapport från Etableringen, Elisabeth Fock kl. 16:45-17: 1