Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Škorić

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport UAN 2013/ Remiss till BUN, SN, UAN & HN av SOU Patientlag - delbetänkande av patientmaktsutredningen 5 UAN 2013/ Revisionsrapport-elevhälsa 6 UAN 2013/ Förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS 2012/0044) 7 UAN 2012/ DV-tvätten 8 UAN 2013/ Begäran om yttrande från BUN & UAN över promemorian Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande 9 UAN 2012/ Gymnasieorganisation läsåret 2013/ Kontaktpolitisk verksamhet Information Delegationsbeslut Övriga frågor Anmälningsärenden 1. HUKSAM protokoll.

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning jan - mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens nettokostnad är 1 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till kkr. vilket är 32,5 % högre än motsvarande period föregående år. Differensen beror på att andelen av de arbetsmarknadspolitiskaanställningarna och anställningsstöd har ökat. Medan ökningen resulterar i en direkt effekt av ökade lönekostnader är det en eftersläpning i utbetalning av bidrag som sker först en till två månader efter rekvirering. För perioden har enheten innestående prestationer motsvarande ca kkr. Enheten karaktäriseras av en flexibel verksamhet vilket återspeglas i en motsvarande oregelbundenhet i periodresultatet, något som beaktas i prognoserna under året. Resultatet för Daglig verksamhet har jämfört med motsvarande period föregående år förbättrats med 8 %. Verksamheten har blivit utmanad och delar av verksamheten kommer att drivas av en extern part from september Budgeten är anpassad efter detta och verksamheten är inför omorganiseringen återhållsam när det gäller kostnader. Kostnader som personal, habilitetsersättning, kostnad för mat och förbrukningsinventarier har ökat vilka är direkt kopplade till ett ökat deltagarantal. Fler resurskrävande deltagare som kräver extraordinära insatser har fått alternativa placeringar i andra kommuner, en kostnad som endast delvis är budgeterad och kan påverka verksamhetens utfall negativt. Den del av ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har för perioden ett resultat som är 4 % lägre än motsvarande period föregående år. Detta beror på att verksamheten 2012 betalade en större andel av de fördelade gemensamma kostnaderna där lokalhyran ingick kommer verksamheten istället betala lokalhyran separat, denna är dock inte bokförd än. Verksamheterna för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år ett bättre resultat. Flyktingintroduktionen upphörde 2012 medan etableringen och samhällsorienteringen startade upp sina verksamheter. Detta innebar ett år med minskade intäkter och kostnader och det är därför svårt att göra en jämförelse mellan åren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna för rapportperioden har ökat med 14 % jämfört med föregående års motsvarande period. Detta beror på ökat antal deltagare som erhållit en arbetsmarknadsanställning samt ett ökat behov inom daglig verksamhet. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställde ram. 1

6 Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser för personalkostnader mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställde ram. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten är med anledning av utmaning inom Daglig verksamhet återhållsam med investeringar och har därför inte gjort några under Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten planerar att hålla sig inom kommunfullmäktiges fastställda ram avseende investeringar. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. - 2

7 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning jan - mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Intäkterna avser återkrävt ekonomiskt bistånd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. I bokslut 2012 förväntades verksamheten få in bidrag från Migrationsverket för äldre, sjuka och funktionshindrade personer på 788,0 kkr. En del av klienterna som ansökan gällde betraktades som för friska för att bidrag skulle utgå. Detta innebär att en differens på 418,0 kkr. kommer att belasta Nettokostnaden för perioden har minskat med 3 % i förhållande till samma period föregående år. I genomsnitt har 770 hushåll fått ekonomiskt bistånd 2013 vilket är lika många som under motsvarande period föregående år. Verksamheten prognostiserar med ett nollresultat för året men för att nå detta krävs en kraftansträngning. Tillskottet på 7,0 mkr för 2013 underlättar men prognosmässigt så ser utvecklingen av utbetalda bidrag ut som under Ändras inte denna utveckling gör verksamheten ett underskott för Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. 3

8 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning jan - mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 96,6 Mkr och årets är 64,1 Mkr. Mellanskillnaden beror på periodiseringsskillnader mellan åren (flera interna fakturor har inte behandlats klart i ekonomisystemet exempelvis hyreskostnader, skolmåltider, IT-kostnader) samt en mindre organisation (färre elever). Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 377 kkr. jämfört med föregående år. Att inte minskningen är större beror på att kostnadsanpassningarna ännu inte gett fullt genomslag samt ett större lönepåslag än tidigare år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett nollresultat. - Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 356 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 297 kkr. införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för

9 Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 575 tkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas (flytten är inte tidssatt). Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 5

10 Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning jan - mars Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till kkr. att jämföra med kkr. motsvarande period föregående år. Resultatet är bättre än föregående år och beror främst på att lokalhyrorna inte har bokförts samt att rekvireringen av statsbidrag från yrkeshögskolan har fördröjts. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr. vilket är en minskning med 943 kkr. (11 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen i förhållande till föregående år beror på att delar av verksamheten utlokaliserats. Kostnaden bokförs inte som personalkostnader då vi köper verksamhet från idag två leverantörer (Lernia och Movant). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budget för året. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Vuxenutbildningen bedömer att hamna inom budgeterad lönekostnad. Löneprognosen är lägre än föregående års utfall, vilket beror på neddragningar som har gjorts på grund verksamhetsminskning. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 6

11 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har ännu inte gjort några investeringar under året. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 7

12 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse 0 8

13 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse 0 9

14 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse 0 10

15 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse 0 11

16 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0159 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Halmstad Utbildning Martina Wetterstrand E-post: Telefon: Remiss till BUN, SN, UAN & HN av SOU Patientlag - delbetänkande av patientmaktsutredningen Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1 (daterad ). Sammanfattning Remissen SOU Patientlag - delbetänkande av patientmaktsutredningen är en omfattande statlig offentlig utredning som har sin utgångspunkt i regeringens beslut den 24 mars 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. Ärendet Följande avsnitt ur remissen SOU Patientlag - delbetänkande av patientmaktsutredningen är de väsentliga för verksamheten inom utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen och det är dessa avsnitt som kommenteras och ligger till grund för yttrandet. 7.3 Individuell information till patienter Förslaget innebär: att en information anpassad till barnets ålder och mognad måste ges av vårdgivaren/kommunens skolhälsovård när vård erbjuds också inför det förebyggande arbetet såsom tex. vaccinationer. Så barnet kan ta till sig informationen och ta beslut/ ha synpunkter och önskemål. Inför vaccinationer i nuläget är det oftast en skriftlig information och förfrågan som går till och är anpassad för vårdnadshavaren endast. Möjligen i individuella fall får eleven anpassad information efter egen förfrågan. Förslaget är positivt då det i förlängningen ger barnet förutsättningarna för en förståelse och delaktighet/självbestämmande i beslut kring sin egen hälsa. 1 12

17 Skolhälsovården behöver tid för att upprätta rutiner i detta. Förslaget innebär också att skolhälsovården måste utföra en anpassad undervisning/information inför bla vaccinationer till eleverna. 7.4 Samtycke samt Barns inställning till vård Förslaget innebär: att vårdgivaren ska inhämta ett samtycke hos patienten till den erbjudna vården. Så också hos den omyndiga patienten/barnet. Enligt att barnets åsikt tillmäts betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad och enl. utredningen i en viss vårdfråga också ha rätt att bestämma i den aktuella frågan. I dag vänder sig vårdgivaren/skolhälsovården endast till vårdnadshavare för samtycke vad gäller t.ex. vaccination av barnet, journalöverföring. Vårdgivaren/skolhälsovården måste utforma rutiner för detta och författa nya medgivande/samtycke formulär inför t.ex. vaccination, journalöverföring. 7.6 Barnets inflytande över sin vård Barnets bästa Förslaget innebär: att vårdgivaren/skolhälsovården måste för att utöva barnets bästa införskaffa kännedom kring det enskilda barnet. Det är ett komplext arbete och ett bra samarbete mellan skola, BVC, socialförvaltning, kvinnojouren, BUP, ungdomspsykiatriskmottagning samt vårdcentral är en förutsättning för att utöva barnets bästa. Kommunen och landstinget bör därför upprätta ett bättre samarbete. Att upprätta samarbetsavtal kan vara en del för att nå målet. Att utse person med ett övergripande ansvar för barn där risk finns att barnets bästa riskeras kan vara en väg för kommunen. En åtgärd för att optimera arbetet för barnets bästa kan också vara att utse en barnombudsman, samverkansperson på tex. socialförvaltningen eller/och ett barnhus där en samlad expertis sitter från både polis, skola, socialtjänst, kommunens och landstingets vårdgivare. Här skulle man kunna arbeta främjande, förebyggande och i akuta ärenden och på olika nivåer: organisation, grupp samt individuellt. Uppdrag Halmstads kommun har inbjudits att yttra sig över delbetänkandet av patientmaktsutredningen. Remissbehandlingen innebär att regeringen vill ha synpunkter på förslag, avvägningar och motiveringar i betänkandet. Bakgrund Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (dir. 2011:25). Regeringen har också beslutat om två tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2012:24 och 2012:113). Utredningen har antagit namnet Patientmaktsutredningen. Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2). 13 2

18 Patientmaktsutredningen har i uppdrag att föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I detta delbetänkande föreslår utredningen i enlighet med direktiven en ny patientlagstiftning, hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Analys, förslag och motivering Förslag till yttrande bifogas där motivering och analys ingår. Konsekvenser Ärendet har inga ekonomiska konsekvenser för verksamheten. Ärendets beredning Ärendet bereds av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och beslut om yttrande fattas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Därefter sammanställer Stadskontoret svaret från Halmstads kommun. Inom kommunen Skolsköterska, vid Halmstad Utbildning, har ansvarat för beredningen av ärendet med stöd av tjänsteman vid UAFs förvaltningskansli. Ärendet ska, efter behandling och beslut av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, beredas vidare av Stadskontoret i Halmstads kommun. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor Bilaga 1 Yttrande - Remiss till BUN, SN, UAN & HN av SOU Patientlag - delbetänkande av patientmaktsutredningen (daterad ). Bilaga 2 Sammanfattning från delbetänkande av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2. 1 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 1 Hela utredningen, om sammanlagt 344 sidor, finns tillgänglig på UAFs förvaltningskansli. 3 14

19 Bilaga 1 Yttrande Diarienummer: UAN 2013/0159 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Halmstad Utbildning Martina Wetterstrand E-post: martina.wetterstrand@halmstad.se Telefon: (1) Yttrande - Remiss till BUN, SN, UAN & HN av SOU Patientlag - delbetänkande av patientmaktsutredningen Utbildnings- och arbetsmarkandsnämndens sammanfattande synpunkt, på patientmaktsutredningen, är att den är en tät väv av delaktighet och respekt för individen. Den har också lyft fram barn och ungdomars rättigheter och medinflytande samtidigt som den hänvisar till föräldrabalken och det ovillkorliga uppdraget som en vårdnadshavare har. Att finnas som en trygghet och med en lyhördhet när barnet är omogen för ett eget beslut. Här har FN:s barnkonvention barnens bästa i främsta rummet kommit i lagtext. Utbildnings- och arbetsmarkandsnämndens anser att aktörerna i kommun och landsting måste skapa goda rutiner för att leva upp till lagen. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 15 1

20 Bilaga 2 Sammanfattning från delbetänkande av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 Patientmaktsutredningen har i uppdrag att föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I detta delbetänkande föreslår utredningen i enlighet med direktiven en ny patientlagstiftning, hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. En patientlag Utredningen föreslår en ny patientlag där bestämmelser från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som tydliggör patienters möjligheter till inflytande i hälso- och sjukvården eller har direkt betydelse för vårdens utformning samlas. Som framgår i det följande föreslår utredningen också nya eller utvecklade lagbestämmelser på flera områden. Patientlagen har som övergripande syfte att stärka och tydlig-göra patientens ställning. Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I uppdraget ligger att göra lagstiftningen lättillgänglig, pedagogisk och överskådlig. Den nya patientlagen har därför med nödvändighet avgränsats till såväl omfång som innehåll. Utredningens målsättning har varit att i lagen föra in övergripande och centrala bestämmelser av vikt för en majoritet av patienterna och allmänheten. Lagstiftning som reglerar särskilda, avgränsade frågor, såsom t.ex. smittskydd, aborter och transplantationer, har i huvudsak lämnats orörd och utanför patientlagen. Patientlagen innehåller bestämmelser om information, samtycke, delaktighet, val av behandlingsalternativ, förnyad medicinsk bedömning, fast vårdkontakt och individuell planering, tillgänglighet, val av utförare, personuppgifter och intyg, synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. 16

21 Bilaga 2 Övriga bestämmelser om landstingens och kommunernas planering och organisering av hälso- och sjukvård, personal, forskning, sam-verkan etc. kommer tills vidare att finnas kvar i HSL. I några fall har bestämmelser som bedömts ha betydelse för båda lagarnas til-lämpning dubblerats. Enligt tilläggsdirektiv den 15 november 2012 har utredningen fått i uppdrag att se över de bestämmelser som finns kvar i HSL och föreslå en ny lag om hälso- och sjukvårdens organisation. Utredningens förslag i denna del ska lämnas senast den 30 juni Information Information behövs för att patienten ska kunna utöva sitt självbe-stämmande och ta ställning till om han eller hon vill acceptera den vård som erbjuds, men den underlättar också för patienten att känna ökad kontroll över sin tillvaro genom att undanröja eller minska ovisshet och möjliggöra planering. Enligt utredningens bedömning behöver informationspliktens omfattning och innehåll förtydligas i lagstiftningen. Utredningen föreslår att det av patientlagen ska framgå att patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, vid vilken tidpunkt patienten kan förvänta sig att få vård, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, samt eventuell eftervård. I en egen paragraf i patientlagen regleras att patienten när det är aktuellt även ska få information om möjligheten att välja vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, vårdgarantin, övrigt innehåll i patientlagen, samt möjligheten att hos Försäkringskassan ansöka om ersättning för vård i annat EES-land. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligt om mottagaren ber om det. När patienten inte själv kan informeras ska informationen lämnas till en närstående till patienten om det inte är uppenbart olämpligt och patienten inte motsatt sig det. 17

22 Bilaga 2 Samtycke Att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke fram-går endast indirekt av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen. Av förarbetena till HSL framgår att patienten i princip har en obegränsad rätt att avstå från behandling och att han eller hon därmed kan kräva att en åtgärd genast avbryts eller aldrig vidtas. Enligt utredningens mening är det viktigt att dessa fundamentala rättigheter är kända för såväl patienter som för närstående och hälso- och sjukvårdspersonal. Utredningen föreslår därför att det i patientlagen tydliggörs att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke om inte annat följer av annan lagstiftning. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt bestämmelserna i patientlagen. Patienten kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient inte samtycker till viss hälso- och sjukvård ska patienten få information om vilka konsekvenser detta kan medföra. Patienten kan om inte annat särskilt följer av annan lagstiftning lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. En patients nekande till att ta emot viss vård eller behandling ska alltid dokumenteras i patientjournalen. Hälso- och sjukvård till vuxna beslutsoförmögna Inom hälso- och sjukvården uppkommer ofta situationer då personer som normalt sett är fullt beslutskapabla av olika anledningar tillfälligt saknar möjlighet att ge samtycke till nödvändiga vårdinsatser. Det handlar framför allt om akuta situationer då en person exempelvis är medvetslös och sjukvårdsinsatser måste vidtas omedelbart för att rädda personens liv eller i övrigt för att undvika svåra konsekvenser för den enskildes hälsa. Det legala stöd som i dag kan åberopas vid dylika situationer är möjligen de allmänna reglerna om ansvarsfrihet vid handlande i nöd som finns i brottsbalken. Enligt utredningens uppfattning bör hälso- och sjukvårdens insatser i den här typen av situationer ha stöd i den lagstiftning som reglerar patientens ställning och inte i uttolkning av allmänna regler i brottsbalken. Utredningen föreslår därför att det av patientlagen ska framgå att en patient ska beredas den hälso- och sjukvård som behövs för avvärjande av fara som akut hotar patientens liv eller hälsa även om hans eller hennes vilja, på grund av medvetslöshet eller av annan orsak, inte kan utredas. Det finns också personer som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ge sitt samtycke till vård eller fatta beslut om sin vård. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en enkel och ändamålsenlig reglering avseende personer som, på grund av att de är beslutsoförmögna, helt eller delvis sak-nar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning (S 2012:06). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april Patientmaktsutredningen föreslår, som tidigare nämnts, att det av den nya patientlagen tydligt ska framgå att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Mot denna bakgrund finner 18

23 Bilaga 2 utredningen att det finns skäl att, i väntan på förslag från Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjuk-vård, socialtjänst och forskning, reglera vad som i dag får anses utgöra praxis i hälso- och sjukvården av dessa patienter. Enligt utredningens förslag ska hälso- och sjukvårdsinsatser få ges till personer som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ge sitt samtycke till vård eller fatta beslut om sin vård, utifrån en bedömning om vad som är bäst för patienten i det enskilda fallet. Bedömningen ska göras löpande. Vid bedömningen ska patientens inställning till den aktuella åtgärden så långt det är möjligt klarläggas och beaktas samt närstående höras. De nya bestämmelserna bör kompletteras alternativt ersättas av de lagförslag som Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och forskning lämnar. Barns inflytande över sin vård Utredningen föreslår att principen om barnets bästa förs in i patientlagen genom att det av patientlagen ska framgå att barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Vidare ska vårdgivare och personal när det inte är olämpligt sträva efter att sam-verka med barnets vårdnadshavare. I hälso- och sjukvårdslagen finns inte några uttryckliga bestämmelser som gäller barn och deras inflytande över sin egen vård. I flera av våra nordiska grannländer har man slagit fast att barnet har en beslutanderätt i medicinska frågor från en viss ålder. Även i svensk rätt finns åldersgränser i viss speciallagstiftning. Utredningen har övervägt att införa särskilda åldersgränser vad gäller barns inflytande och information i medicinska frågor. Enligt utredningens mening medför emellertid fasta åldersgränser en risk för att vissa barn får ett större ansvar än de är mogna att bära medan andra kan förvägras självbestämmande i frågor de skulle vara kapabla att själva besluta om. Fasta åldersgränser medför även svårigheter då hänsyn bör tas till arten och angelägenhetsgraden av den aktuella sjukvårdsåtgärden. Att många barn kan vara mogna nog att samtycka till enklare sjukvårdsåtgärder långt tidigare än exempelvis vid 15 års ålder behöver inte innebära att de är mogna att samtycka till mer omfattande ingrepp vid samma ålder. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att det av patient-lagen ska framgå att barnets inställning till den aktuella åtgärden så långt det är möjligt ska klarläggas. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. I de regler om information som utredningen föreslår finns det inget undantag från skyldigheten att lämna information enbart för att patienten är underårig. Informationen måste emellertid anpassas till barnets ålder och mognad samt de andra förutsättningar som uttrycks i patientlagen. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör givetvis ansvara för att ge även barnets vårdnadshavare information enligt lagen om inte sekretess gäller gentemot vårdnadshavaren. Enligt föräldrabalken har vårdnadshavarna rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. 19

24 Bilaga 2 Frågan är emellertid vid vilken tidpunkt som vårdpersonalen bör respektera att en ung patient motsätter sig att information lämnas till vårdnadshavarna, dvs. när information till enbart barnet är tillräcklig för att hälso- och sjukvårdens personal ska anses ha uppfyllt sin informationsplikt. Utredningen föreslår att det av patientlagen ska framgå att när patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information enligt patientlagen såvida inte patienten motsätter sig det och har uppnått den ålder och mognad när han eller hon själv har rätt att bestämma i frågor som rör personliga angelägenheter, det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller det annars anges i offentlighets- och sekretesslagen. Delaktighet och medverkan Det pågår såväl i Sverige som i andra länder en rörelse mot att bättre utnyttja den resurs som patienten själv kan sägas utgöra. Mycket pekar på att en sådan utveckling kan ge positiva effekter för både patienter och hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det finns emellertid en risk för att patienter och deras närstående tar på sig krävande uppgifter som de har mindre goda förutsättningar att hantera. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att det i patientlagen införs en bestämmelse som tydliggör att en patients medverkan i den egna vården ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Vidare ska det av patientlagen framgå att närstående får delta i utformningen och genomförandet av vården om det är lämpligt och patienten inte motsätter sig det. Förnyad medicinsk bedömning (second opinion) Möjligheten att få en förnyad medicinsk bedömning (second opinion) inom eller utom det egna landstinget infördes i hälso- och sjukvårdslagen den 1 januari Utredningens bedömning är att bestämmelsen inte har slagit igenom i hälso- och sjukvården på det sätt som det var tänkt när lagstiftningen infördes. Det kan bero på att möjligheten att få en förnyad bedömning ursprungligen villkorades av flera kriterier. Att få en second opinion kan bidra till att skapa trygghet för patienter i särskilt svåra situationer, t.ex. då patienten har förlorat tilltro till sin läkare eller då patienten fått besked om en särskilt svår diagnos som han eller hon har svårt att förlika sig med. Om hälso- och sjukvården medverkar till att en patient får en förnyad medicinsk bedömning kan patienten känna en större tillit till att den diagnos som ställts eller den behandling som föreslås är korrekt. Utredningen anser att dagens regelverk är onödigt begränsande. Utredningen föreslår därför att möjligheten att få en förnyad medicinsk bedömning (second opinion) enbart ska villkoras av att det ska handla om en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Utredningens förslag innebär också att själva begreppet second opinion förs in i lagstiftningen. 20

25 Bilaga 2 Om den förnyade medicinska bedömningen leder till att patienten önskar ett annat behandlingsalternativ får detta önskemål prövas utifrån de förutsättningar som anges i bestämmelserna om val av behandlingsalternativ i patientlagen. Tandvård Utredningen har övervägt om patientlagen ska omfatta verksam-heter inom såväl hälso- och sjukvård som tandvård. För detta talar att det i både hälso- och sjukvården och tandvården finns patienter. Det finns emellertid skäl som talar mot att inkludera tandvård i den nya patientlagen. De brister som finns på tandvårdsområdet avhjälps enligt utredningens mening inte genom att tydliggöra vad patienter har för möjligheter till valfrihet eller förnyad medicinsk bedömning. Såväl finansiering som organisering och styrning av tandvården skiljer sig avsevärt från vad som gäller inom hälso- och sjukvården. Utredningen anser därför att patientlagen tills vidare inte ska omfatta tandvård. Utredningen föreslår emellertid att utredningens förslag till bestämmelser om barns ställning i hälsooch sjukvården även ska gälla inom tandvården. Dessa bestämmelser förs in i tandvårds-lagen. Ökad valfrihet Utredningen föreslår att patienter ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård inom hela landet. I patientlagen införs en bestämmelse med denna innebörd. I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) fastslås att varje landsting ska erbjuda patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård öppen vård. Vården ska ges på samma villkor som de som gäller för de egna invånarna. Hemlandstinget svarar för kostnaderna för den vård som patienten får i ett annat landsting. Detta gäller under förutsättning att hemlandstingets remissregler följs. Utredningen gör bedömningen att landstinget inte ska vara skyldigt att bekosta patientens merkostnader i form av resor och uppehälle i samband med vård i annat landsting som sker inom ramen för patientens fria vårdval. Det är vidare angeläget att landstingens remissregler på sikt harmoniseras så att de inte utgör hinder för patientens möjligheter att välja sin vård. Den nationella vårdgarantin Den nationella vårdgarantin är sedan den 1 januari 2010 lagstadgad och återfinns i hälso- och sjukvårdslagen. Patientmaktsutredningen föreslår att bestämmelsen också ska finnas i den nya patientlagen. Enligt utredningens uppfattning bör vårdgarantin vidareutvecklas. Det är särskilt angeläget att prioritera att diagnostiska åtgärder omfattas av garantin. Utredningen anser också att det är angeläget att regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting i överenskommelsen om kömiljarden ställer krav på att det utvecklas gemen-samma metoder och definitioner som gör det möjligt att följa patientens väg genom vården och att man också bygger in åtgärder för att förhindra undanträngning av vissa patientgrupper. 21

26 Bilaga 2 Kännedomen om vårdgarantin förväntas komma att öka i och med utredningens förslag till en ny patientlag och insatser för att stödja genomförandet av lagen. Utredningen föreslår också som tidigare framgått att informationen om vårdgarantin ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Myndigheternas ansvar för information och patientnämndernas roll För att bl.a. stödja genomförandet av den nya patientlagen som utredningen föreslår anser utredningen att det ligger ett stort värde i att ge en myndighet i uppdrag att ansvara för nationella informationsinsatser både när det gäller den nya lagen och andra frågor som kan röra patientens ställning i hälso- och sjukvården. Att lägga ett uttalat informationsansvar på en myndighet kan göra det lättare för patienter att hitta informationen. Vidare har myndigheten möjlighet att anpassa informationen till personer med olika typer av funktionsnedsättningar och översätta den till olika språk. När det gäller övriga statliga myndigheter på vård- och omsorgs-området bör regeringen förtydliga respektive myndighets informationsuppdrag till patienter och medborgare i myndighetens instruktion, regleringsbrev eller på annat lämpligt sätt. Myndigheterna bör i sin tur förstärka sina insatser för att göra information om sin verksamhet tillgänglig för människor med olika funktionsnedsättningar och till dem som talar andra språk än svenska. Utredningen föreslår vidare att ett förtydligande görs i lagen om patientnämndsverksamhet m.m. med innebörden att nämnderna ska erbjuda patienter den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården. Det kan bl.a. handla om frågor som rör den nya patientlagen. Motsvarande bestämmelse förs in i patientlagen. Genomförandet av förslaget Patientmaktsutredningen har i betänkandet lämnat förslag till en ny patientlag med flera nya bestämmelser som syftar till att stärka patienternas ställning i hälso- och sjukvården. Utredningen har vinnlagt sig om att göra den nya lagstiftningen pedagogisk och lättillgänglig. Detta till trots har inte så mycket vunnits om patienter och andra saknar kunskap om att lagen finns eller om dess innehåll. Utredningen vill därför framhålla vikten av att reformer och ny lagstiftning åtföljs av ett antal insatser från flera olika aktörer bl.a. kommuner och landsting, staten och Sveriges Kommuner och Landsting för att de ska kunna genomföras på ett sätt som i slutändan ger önskad effekt. Patientmaktsutredningens förslag till patientlag innehåller endast indirekta rättigheter och förmåner för patienterna vilka inte är utkrävbara i domstol. Det är viktigt att försäkra sig om att lagstiftningen följs och att patienterna får de möjligheter till inflytande och den information som regleras i lagen. En myndighet bör enligt utredningens förslag snarast efter den nya lagstiftningens ikraftträdande få i uppdrag att noga följa reformens genomförande ur ett patientperspektiv. Om uppföljningen visar på ett bristande genomförande är det viktigt att orsakerna till detta klarläggs, vilket möjliggör för regeringen att antingen justera systemet eller överväga andra åtgärder. Utredningen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari Utredningen föreslår vidare en övergångsbestämmelse som är kopplad till förslaget om ökad valfrihet i den öppna vården. 22

27 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0155 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Susanna Härenstam E-post: Telefon: Revisionsrapport elevhälsa Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta följande åtgärder med anledning av revisionsrapporten elevhälsa: a. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anser att ansvarsfördelning enligt skollagens bestämmelser om elevhälsan, de Allmänna råden kring åtgärdsprogram samt skolhälsans Metodhandbok är tillräckliga styrdokument. b. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har sedan augusti 2012 organiserat skolsköterskor och skolkuratorer under en gemensam chef som också är skolhälsans verksamhetschef - detta för att skapa en ändamålsenlig styrning av elevhälsan. c. Det skall arbetas fram en gemensam Elevhälsoplan som klargör mål och prioriteringar. Idag finns kommunfullmäktiges mål om att förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska samt andel barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. I Elevhälsoplanen ska det också framgå hur det långsiktigt förebyggande arbetet ska läggas upp. Elevhälsoplanen ska vara klar i december d. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kommer att initiera samverkan med psykiatrin och främst då med BUP. Ett första möte med företrädare för BUP äger rum den 18 april. e. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete har under februari månad samtliga gymnasieelever omfattats av en elevsocial enkät där frågor ställs kring trivsel, kränkningar, psykiskt hälsa etc. Denna sammanställning kommer att bli en viktig del i uppföljning av elevhälsans arbete och kommer att tjäna som utgångspunkt för en långsiktig handlingsplan. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar besvara kommunrevisionen enligt ovanstående. 23 1

28 Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt PwC att genomföra en granskning av elevhälsan i grund- och gymnasieskolan. Granskningen är en del av en Hallandsgemensam revision där samtliga kommuner ingår samt Region Halland. Detta yttrande avser granskningen för Halmstads kommunala gymnasieskolor. Revisionsfrågan har varit: Finns det i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens sammanfattande uppfattning är att elevhälsan inom Halmstads kommunala gymnasieskolor har en ändamålsenlig styrning i enlighet med gällande skollag (2 kap 25 ), vilken förstärks via kommunens övergripande och konkretiserade mål samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsmål. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens konstaterar även att några av de av PwC föreslagna förbättringsområdena kommer att tillgodoses genom framtagandet av en gemensam Elevhälsoplan. Ärendet Uppdrag Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt PwC att genomföra en granskning av elevhälsan i grund- och gymnasieskolan. Granskningen är en del av en Hallandsgemensam revision där samtliga kommuner ingår samt Region Halland. Detta yttrande avser granskningen för Halmstads kommunala gymnasieskolor. Revisionsfrågan har varit: Finns det i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Bakgrund Nyheter och skillnader i den nya skollagen, som trädde i kraft den 1 juli 2011, handlar främst om att: - Elevhälsan blir ett nytt begrepp - Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare - Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser - Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens 24 2

29 - Nya sekretessbestämmelser föreligger. Revisionens granskning i Halmstad har omfattat Sannarpsgymnasiet och intervjuer har genomförts med skolkuratorer, skolsköterskor, rektor samt ansvarig gymnasiechef. Bedömning Revisionens bedömning är att det ännu inte finns en ändmålsenlig styrning av elevhälsan i Halmstads kommun. Dock bedöms att det operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Bedömningen baseras på att elevhälsan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas uppföljning på verksamhetsnivå. I huvudsak finns tillgång till elevhälsokompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Dock är tillgång till skolpsykolog för individinsatser begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsan och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats vid granskningen: - På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och priortering. - Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. - Samverkan mellan elevhälsan och BUP samt socialtjänsten behöver utvecklas och förbättras. Samverkansavtalet är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagningen) för unga vuxna fungerar dock väl. - Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning på ett övergripande och långsiktigt plan. Analys, förslag och motivering Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens sammanfattande uppfattning är att elevhälsan inom Halmstads kommunala gymnasieskolor har en ändamålsenlig styrning i enlighet med gällande skollag (2 kap 25 ), vilken förstärks via kommunens övergripande och konkretiserade mål samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsmål: I Kommunfullmäktiges mål inom området Trygghet, säkerhet och folkhälsa sägs att: - Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska - Andel barn och unga som upplever sig mobbade ska minska I Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsmål för anges att: - Det höga ohälsotalet hos personer som uppbär försörjningsstöd ska minska. Aktiviteter för att nå detta mål är bl.a.: 25 3

30 - Tema livskompetens ska genomföras för elever inom gymnasieskolan - Skolans likabehandlingsplaner ska ses över för att bli ett levande dokument i verksamheten - Aktivt arbete i skolan för att skapa gemensamma mötesplatser Nyckeltal: Andelen gymnasieelever som upplever oro/ängslan i sin studiesituation som påverkar dem negativt. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag på åtgärder för att möta revisionens bedömning av förbättringsområden 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anser att ansvarsfördelning enligt skollagens bestämmelser om elevhälsan, de Allmänna råden kring åtgärdsprogram samt skolhälsans Metodhandbok är tillräckliga styrdokument. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har sedan augusti 2012 organiserat skolsköterskor och skolkuratorer under en gemensam chef som också är skolhälsans verksamhetschef - detta för att skapa en ändamålsenlig styrning av elevhälsan. 3. Det skall arbetas fram en gemensam Elevhälsoplan som klargör mål och prioriteringar. Idag finns kommunfullmäktiges mål om att förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska samt andel barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. I Elevhälsoplanen ska det också framgå hur det långsiktigt förebyggande arbetet ska läggas upp. Elevhälsoplanen ska vara klar i december Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kommer att initiera samverkan med psykiatrin och främst då med BUP. Ett första möte med företrädare för BUP äger rum den 18 april. 5. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete har under februari månad samtliga gymnasieelever omfattats av en elevsocial enkät där frågor ställs kring trivsel, kränkningar, psykiskt hälsa etc. Denna sammanställning kommer att bli en viktig del i uppföljning av elevhälsans arbete och kommer att tjäna som utgångspunkt för en långsiktig handlingsplan. Konsekvenser Se rubriken analys, förslag och motivering. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet berett av ansvarig gymnasiechef i samarbete med berörda skolsköterskor och skolkuratorer samt tjänstemän vid UAFs förvaltningskansli. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges inforation i ärendet. 26 4

31 Lista över bilagor 1. Revisionsrapport Elevhälsa, Hallandsgemensam granskning/ Halmstads kommun 2. Revisionsrapport Elevhälsa Halland 3. Revisorernas begäran om svar För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Susanna Härenstam Gymnasiechef 5 27

32 Bilaga 1 Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December

33 Bilaga 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund, revisionsfråga och metod... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga och revisionskriterier... 4 Metod och genomförande... 5 Stärkt skydd för barn och unga... 6 Granskningsresultat... 7 Mål och uppdrag... 7 Grundskola... 7 Gymnasieskola... 7 Elevhälsans kompetenser och resurser... 7 Grundskola... 7 Gymnasieskola... 8 Arbetsformer i elevhälsan och intern samverkan... 9 Grundskola... 9 Gymnasieskola Extern samverkan Grundskola Gymnasieskola Socialtjänstens beskrivning av samverkan med elevhälsan Analys och revisionell bedömning PwC 1 av 13 29

34 Bilaga 1 Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt PwC att genomföra en granskning av elevhälsan i grund- och gymnasieskolan. Granskningen är en del av en Hallandsgemensam revision som görs i samarbete med Kungsbacka, Varbergs, Hylte och Laholms kommuner samt Region i Halland. Denna rapport redovisar resultatet för Halmstads kommun. Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Samverkan beskrivs och analyseras närmare i särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan i Halmstads kommun. Dock bedömer vi att operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan både i grundskolan och gymnasieskolan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas uppföljning på verksamhetsnivå. Det finns i huvudsak tillgång till elevhälsoverksamhet med kompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Tillgång till skolpsykolog för individinsatser är dock begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsa och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats: På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och prioritering. Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. Samverkan mellan elevhälsa kontra Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst behöver utvecklas och förbättras. Det samverkansavtal som finns är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagning) för unga vuxna mellan år fungerar dock väl. Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. PwC 2 av 13 30

35 Bilaga 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning av elevhälsan. Granskningen görs i samarbete med Kungsbacka, Varbergs, Hylte och Laholms kommuner samt Region Halland. Denna del redovisar granskningsresultatet för Halmstads kommun. Respektive revision har genomfört granskningen i de delar som direkt berör den egna organisationen. För att få ett jämförande perspektiv i granskningen och en övergripande bild av samverkan görs en analys ur detta perspektiv gemensamt vilken sammanfattas i en särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Bakgrund Den nya skollagen anger aktuella bestämmelser som tillämpas från den första juli Nyheterna och skillnaderna gentemot föregående lagtext handlar främst om att: - elevhälsa blir ett nytt begrepp i skollagen - elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare - elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser - alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens - nya sekretessbestämmelser föreligger Skolan ska se till att eleverna har en god miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsan skall vara verksam med mer generellt orienterade uppgifter beträffande elevernas arbetsmiljö, exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. En avsikt med bestämmelserna har varit att stimulera samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans tyngdpunkt främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att erhålla begränsade sjukvårdsinsatser. Huvudmannen avgör bemanningens storlek och vilken sakkunskap som behövs utifrån lokala behov och premisser. PwC 3 av 13 31

36 Bilaga 1 De nya bestämmelserna innebär att kommunerna måste anpassa sig så att verksamheten uppfyller angivna krav. Kommunerna måste skapa förutsättningar i termer av ekonomi, personal och organisation, och i sådana förändringsprocesser finns det risk för att de planerade insatserna inte exakt överensstämmer med de senare faktiska behoven. Revisionsfråga och revisionskriterier Finns i kommunen/regionen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Förutsättningar ovan innefattar främst styrningsmässiga, organisatoriska, personella och ekonomiska aspekter. Revisionskriterier - Elevhälsan har ett uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. - Varje elev i förskoleklasserna, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har tillgång* till elevhälsoverksamhet. - Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. - Elevhälsoverksamheten har tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds dessutom andra begränsade hälsokontroller (syn, hörsel etc). - Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan erbjuds minst en allmän hälsokontroll. - Varje elev (i ovan nämnda skolformer) kan vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. - Arbetsformerna i elevhälsan orienteras mot elevernas arbetsmiljö med uppgifter som rör exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. - Arbetsformerna stimulerar samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna samt vid behov externt med regionens sjukvård och kommunens socialtjänst. PwC 4 av 13 32

37 Bilaga 1 Kommentar: Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens förarbete framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen Metod och genomförande Intervjuer har genomförts av rektor och elevhälsoteam för en gymnasieskola och tre grundskolor. Vidare har enhetschef för mottagningsenheten vid socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet intervjuats som en del i att belysa samverkan med aktörer utanför skolan. Dokumentation i form av styrdokument ex. mål, uppdrag har studerats. Samverkan med primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin belyses mer i den sammanfattade rapporten Elevhälsa Halland. Avgränsning Föreliggande granskning belyser inte: - andra verksamheter som också bidrar till elevers hälsoutveckling (exempelvis vårdtjänster i socialnämnder) - hälsofrämjande insatser från lärare och pedagogisk operativ personal - elevhälsans resultat och effekter på eleverna eller vårdnadshavarnas upplevda nöjdhet med verksamheten Lärarnas bidrag är således inte direkt föremål för aktuell granskning, dock är det relevant att undersöka hur samverkan sker mellan elevhälsan och pedagogisk personal, vilket rektorn har ansvar för. Ett bra samarbete skapar goda förutsättningar för elevhälsan, vilket är huvudfrågan i föreliggande revisionsprojekt. PwC 5 av 13 33

38 Bilaga 1 Stärkt skydd för barn och unga I december 2007 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om skydd för barn och unga i SoL och LVU. Den 1/ överlämnades betänkandet Lag om stöd för barn och unga (LBU, Regeringens proposition 2012/13:10) för att sedan remissbehandlas. Den 22/ antogs propositionen i sin helhet vilket innebär ändringar i SOL, LVU och offentlighets- och sekretesslagen. Lagförslagen träder i kraft den 1/ Lagförslagen innebär bl.a. att socialnämnden, då det är lämpligt, bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte då det föreligger anmälningsplikt. Då en anmälan ofta kommer från skolan/ elevhälsan innebär detta större möjlighet för representant från skolan/ elevhälsan att närvara vid ett första möte med socialtjänsten. Vidare får socialnämnden möjlighet att informera den som har gjort anmälan, t.ex. skolan/ elevhälsan, om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte bedöms vara olämpligt. Bestämmelsen innebär ökade möjlighet till kommunikation mellan socialtjänst och externa parter som t.ex. skola/ elevhälsa. Förändringarna bedöms i förlängningen kunna medföra positiva effekter avseende samverkan mellan skola/ elevhälsa och socialtjänst. PwC 6 av 13 34

39 Bilaga 1 PwC Granskningsresultat Mål och uppdrag Grundskola Rektorerna på grundskolorna uppger att det inte finns kommunala mål eller uppdrag som är riktade särskilt till elevhälsan. Några av nämndens verksamhetsmål berör skolhälsans arbete ex. mål 12, anger att förekomsten av psykisk ohälsa bland barn ska minska. Utgångspunkten är skollagen. Vid en av skolorna i granskningen har elevhälsoverksamheten tagit fram en s.k. Elevhälsoplan med syfte att förtydliga elevhälsans arbete och ansvar. Samtliga intervjuade medarbetare inom den kommunala elevhälsan uppger att de i huvudsak arbetar efter de mål som finns angivna i skollagen samt elevhälsoplanen där sådan finns. På samtliga skolor som ingått i granskningen finns en s.k. Likabehandlingsplan som behandlar skolans arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Gymnasieskola Rektor, som är samordnare för elevhälsan inom kommunens gymnasieskolor, uppger att framförallt utgår uppdraget från det den nya skollagen från 2011 anger om elevhälsan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inte angett några specifika uppdrag till elevhälsan. I nämndens verksamhetsplan för anges inga mål som direkt är riktade till elevhälsan. Det finns verksamhetsmål som indirekt berör elevhälsan, till exempel hälsa och långsiktiga och goda förutsättningar. I det systematiska kvalitetsarbetet framgår uppföljningar och ett elevhälsobokslut. Under våren nästa år kommer man att ta fram elevhälsotal, en summering av elevhälsosamtalen. Medarbetarna i elevhälsan uppger att de i huvudsak arbetar efter de mål som finns angivna i skollagen. Varje enhet har en likabehandlingsplan, vilken också är en del av elevhälsans arbete. Uppföljningar i övrigt görs vid verksamhetsträffar. Dessa är ett forum inom ramen för samverkansavtalet och där samordnande rektor träffar medarbetare från elevhälsan. Elevhälsans kompetenser och resurser Grundskola Skolorna får en budget tilldelad som ska inrymma elevhälsa undantaget resurser för psykolog, logopeder och viss annan specialpersonal som finns förvaltningsgemensamt inom Kärnhuset. Varje rektor kan fördela dessa efter de behov som finns. I alla de skolor som ingått i granskningen har eleverna tillgång till lagstadgade funktioner i form av kurator, skolsköterska, personal med specialpedagogisk kompetens, skol av 13

40 Bilaga 1 läkare och psykolog. Några av rektorerna uppger att de tycker att resurserna är relativt begränsade och främst vad gäller specialpedagoger. Vid vaccinationer lånar skolorna resurser sinsemellan. På en skola (Hallägraskolan) finns inte specialpedagogisk kompetens representerad i elevhälsoteamet, dock finns funktionen på skolan. För grundskolorna i Halmstad kommun finns tillgång till psykolog genom det s.k. Kärnhuset. Kärnhuset arbetar främst med konsultation och fortbildning riktad mot skolpersonal. De genomför även vissa typer av utredningar. Då en elev är i behov av individuellt stöd i form av psykologkontakt hänvisas de som regel till vårdcentral eller BUP. Elevhälsoteamen på grundskolorna menar att det hade varit önskvärt om Kärnhusets psykologer arbetade mer individbaserat då de ser ett ökade behov för denna typ av insats bland eleverna. Via Kärnhuset kan även logopedresurs användas. Elevhälsoteamen uppger att deras förutsättningar i termer av ekonomi generellt är goda, de nekas sällan inköp som anses vara nödvändiga för verksamheten. På några skolor framhålls dock att det inte finns möjlighet till fortbildning med anledning av ekonomisk resursbrist. Samtliga elevhälsoteam på de kommunala skolorna framhåller att det förebyggande arbetet blir eftersatt då det saknas resurser i termer av bemanning för att arbeta med detta i någon högre utsträckning. Samtliga elevhälsoteam gör dock punktinsatser avseende det förebyggande arbetet. Gymnasieskola Inom elevhälsan finns samtliga kategorier som skollagen kräver. I elevhälsoteamet på skolan ingår skolsköterskor, kuratorer och personal med specialpedagogisk kompetens. Dessa fördelar de olika programmen mellan sig och deltar på elevhälsogenomgångar. Skolan har en budget för skolpsykolog som motsvarar 40 procent av en tjänst. Det har visat sig svårt att rekrytera psykolog till en så liten tjänst varför skolan köper in tjänsten. Psykologen gör utredningar om mottagning i särskolan, har handledning till personal men inte individuella elevkontakter eller behandlig. Skolläkaren remitterar till BUP eller till psykiatrin. Skolläkare finns på 50 procent för samtliga gymnasieskolor. Enligt nämndens krav på besparingar låg tidigare ett förslag att minska tjänster i gruppen skolsköterskor och kuratorer med 1,5 tjänst från och med höstterminen Visserligen minskar elevunderlaget men gymnasieskolan får fler elever som får gå språkintroduktion och fler elever i gymnasiesärskolan. Förslaget har i nuläget lagts på is. Medarbetare inom elevhälsan uppger att det inte hade klarat att hålla samma kvalité i elevhälsoarbetet om antalet tjänster hade minskats. Gymnasieskolorna i Halmstads kommun har ambitionen att arbeta mer förebyggande men har inte resurser till det. Man försöker att titta över organisation och PwC 8 av 13 36

41 Bilaga 1 struktur och då ta med mentor, arbetslag, rektor och elevhälsan. Elevhälsoteamet som intervjuats framhåller att det förebyggande arbetet blir eftersatt då det saknas resurser i termer av bemanning för att arbeta med detta i någon högre utsträckning men man gör dock punktinsatser på området. På gymnasieskolorna i Halmstad är det mellan 600 och 700 elever på en heltids skolsköterska (rekommendation från sjuksköterskornas fackförbund är 400 per skolsköterska). Elevhälsoteamen uppger att deras förutsättningar i termer av bemanning fungerar relativt väl avseende elevhälsoarbete på individnivå men att bemanningen avseende personal med speciallärarfunktion är bristfällig. Arbetsformer i elevhälsan och intern samverkan Grundskola Generellt upplevs att det är bra att elevhälsopersonal är organiserad på samma sätt som övrig skolpersonal. Det ger närhet och underlättar samarbete. Någon skola framhåller att det vore bra om Kärnhusets personal fanns mer ute på skolorna. I alla de skolor som ingått i granskningen har elevhälsan regelbundna möten, som minst 1 ggr per månad, vissa varje vecka. Det uppges genomgående att dessa möten framförallt har fokus på enskilda elever liksom åtgärder och uppföljning på individnivå. Elevhälsoteamen uppger genomgående att övergripande arbete, t.ex. förebyggande åtgärder, är eftersatt med anledning av tidsbrist. Samtliga intervjuade medarbetare menar att elevhälsoarbetet på individnivå prioriteras framför mer långsiktiga åtgärder. På några av skolorna som ingått i granskningen genomförs brukarenkäter. Dessa enkäter har fokus på elevernas allmänna trivsel och upplevelse av sin situation. Det genomförs inga direkta mätningar kopplade till elevhälsans arbetsformer eller dess effekter. Elevhälsoteamen uppger genomgående att samarbetet med den pedagogiska personalen fungerar bra. Samtliga elevhälsoteam har möjlighet att närvara vid arbetslagsträffar med pedagogisk personal. Specialpedagogerna ses som länken mellan elevhälsoteam och lärare. Någon skola framhåller att handläggningstiden för utredning av Kärnhusets logopeder är lång och att man ofta väntar för länge innan utredning görs. Samtliga intervjuade medarbetare inom den kommunala elevhälsan uppger att ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna i teamen inte är helt tydlig. Trots detta uppger samtliga team att det interna samarbetet och kommunikationen fungerar bra. Samtliga team framhåller att de arbetar över gränserna, ibland är t.ex. en skolsköterska bättre skickad att utföra skolkuratorns arbete och vice versa. PwC 9 av 13 37

42 Bilaga 1 Elevhälsoteamen uppger att den närmsta ledningen i form av rektor/er/ fungerar väl. De menar att rektor/er/ ser elevhälsoarbetet som en värdefull funktion på skolan. Samtliga team uppger att de saknar kontakt med förvaltningsledning och att de inte har kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Gymnasieskola Arbetet sker bland annat i: Elevhälsogenomgångar, rektorerna håller i detta. Arbetslagen ingår och specialpedagoger, behandlar till exempel ärenden när elever inte har fullständiga betyg Elevhälsomöten (EHM) där ingår fler personalkategorier och ibland även föräldrar Kuratorer och skolsköterskor finns på skolan, respektive rektor är närmast arbetsledare. Personalen tycker att det är bra med en gemensam organisation och en gemensam chef, bland annat har det kollegiala utbytet ökat. Tillgängligheten för eleverna är relativt hög. Kurator och skolsköterska har öppen mottagning ett par timmar per dag. De är också ute i verksamheten varje dag, bland annat tar elevhälsosamtalen mycket tid. Gymnasieskolorna förberedde sig tidigt till förändringarna i skollagen, till exempel att man ändrade namnet från elevvård till elevhälsa. Det var känt sedan att förändringar skulle komma. Elevgenomgångarna kan utgöra en länk mellan pedagogisk personal och elevhälsan. Väl fungerande team på skolan är viktiga. Sannarpsgymnasiet har ett program som man kallar livskunskap. Detta innebär att elevhälsans personal pratar med eleverna om stress, droger, likabehandling, relationer mm. Elevhälsoteamet saknar kontakt med förvaltningsledning och att de inte har kännedom om att det finns övergripande mål för elevhälsoverksamheten. Medarbetarna i gymnasiets elevhälsa framhåller att det interna samarbetet fungerar mycket väl, både inom teamet liksom med pedagogisk personal och rektor. Elevhälsoteamet har möte med arbetslag och ansvarig rektor en gång i månaden, i samband med dessa möten har även elevhälsan genomgång av individärenden. Teamet framhåller att elevhälsoarbetet på individbasis prioriteras, detta innebär att det långsiktiga, förebyggande arbetet till viss del blir eftersatt. Elevhälsoteamet uppger att ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna i teamet inte är helt tydlig. Trots detta uppger medarbetarna att det interna samarbetet fungerar väl då de har daglig dialog och kommunikation med varandra. PwC 10 av 13 38

43 Bilaga 1 Extern samverkan Grundskola Elevhälsoteamen på grundskolor som ingått i granskningen uppger att samarbetet med både BUP och socialtjänst fungerar relativt dåligt. De upplever att BUP är överbelastade och försöker hålla emot intag av nya ärenden genom att hänvisa till första linjen, d.v.s. vårdcentraler. Elevhälsoteamen menar generellt att samarbetet med vårdcentraler fungerar bra då det handlar om somatisk vård, de upplever dock att vårdcentralerna saknar kompetens och inte vill ta emot barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Avseende samverkan med socialtjänsten upplever elevhälsoteamen att informationen mellan enheterna fungerar dåligt, handläggarna hänvisar t.ex. ofta till sekretess. Elevhälsoteamen har inga formaliserade utbyten med BUP, socialtjänst eller vårdcentraler. De har inte kännedom om styrdokument avseende samverkan. Vid någon skola uppges att det finns ett bra samarbete med polisen. Någon uppger att det inte verkar som om socialtjänst och BUP vill samarbeta. Gymnasieskola Elevhälsoteam på gymnasienivå har en mer positiv bild av samverkan med externa aktörer som t.ex. BUP, socialtjänst och vårdcentraler. De saknar dock styrdokument för samverkan. Medarbetare på gymnasienivå uppger att de sällan har samverkan med vårdcentraler, de upplever dock att samverkan fungerar relativt väl i de ärenden där vårdcentraler varit inblandade. Det framförs dock att gymnasieskolan även vill kunna hänvisa elever till vårdcentraler för lätt psykisk ohälsa. Denna kompetens upplever skolorna inte finns på vårdcentralerna. Medarbetare på gymnasienivå menar vidare att samarbetet med BUP och andra enheter inom Region Halland som t.ex. Ätstörningskliniken fungerar väl. Det framförs dock viss kritik kring långa väntetider och utredningar inom BUP liksom vissa oklarheter kring vilka elevärenden BUP tar emot. Medarbetarna upplever att samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagningen) fungerar mycket bra. UPM vänder sig till unga vuxna mellan år med nedstämdhet, oro, ångest och andra typer av psykiska besvär. UPM erbjuder behandling vid tillfällen i form av samtalsbehandling, rådgivning eller medicinska insatser. Om den unge är i behov av långvarig behandling slussas denne vidare till aktuell enhet. PwC 11 av 13 39

44 Bilaga 1 Socialtjänstens beskrivning av samverkan med elevhälsan Socialtjänsten framhåller att det finns en allmän hållning avseende att samverka med skola/ elevhälsa så långt det är möjligt. Det saknas dock kännedom avseende styrdokument för samverkan. Socialtjänsten framhåller att samverkan och kommunikation i individärenden generellt sett fungerar bra. Socialtjänsten försöker att involvera elevhälsan i den mån det är möjligt. I vissa ärenden kan det uppstå diskussion kring rollfördelning mellan elevhälsa och handläggare, t.ex. avseende stödjande insatser på individnivå. Socialtjänsten framhåller att de har gjort en tydlig satsning på nätverksträffar i individärenden vilket i de flesta fall involverar elevhälsan. Socialtjänsten uppger vidare att återkoppling mellan socialtjänst och elevhälsa ibland blir eftersatt med anledning av handläggarnas ärendetyngd. PwC 12 av 13 40

45 Bilaga 1 Analys och revisionell bedömning Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Samverkan beskrivs och analyseras närmare i särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan. Dock bedömer vi att operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan både i grundskolan och gymnasieskolan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas övergripande uppföljning av verksamheten. Det finns i huvudsak tillgång till elevhälsoverksamhet med kompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Tillgång till skolpsykolog för individinsatser är dock begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsa och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats: På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och prioritering. Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. Samverkan mellan elevhälsa kontra Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst behöver utvecklas och förbättras. Det samverkansavtal som finns är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagning) för unga vuxna mellan år fungerar dock väl. Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. PwC 13 av 13 41

46 Bilaga 2 Revisionsrapport Elevhälsa Halland Sammanfattning och analys av genomförda revisioner i Kungsbacka kommun Varbergs kommun Hylte kommun Halmstads kommun Laholms kommun Region Halland Januari 2013 Cecilia Svensson, E&Y Ludwig Reismer, E&Y Örjan Garpenholt, KPMG Irene Dahl, E&Y Kristian Hafskjär, Laholms kommun Christel Eriksson, PwC Linda Gustavsson, PwC Bo Thörn, PwC 42

47 Bilaga 2 Innehåll Bakgrund... 3 Revisionsfråga och revisionskriterier... 3 Metod och genomförande... 4 Avgränsning... 4 Ny skollag... 4 Stärkt skydd för barn och unga, ny lagstiftning... 5 Sammanfattning av granskningsresultat i kommunerna och regionen i Halland... 6 Uppdrag och uppföljning... 6 Kompetens och resurser... 6 Arbetsformer... 6 Samverkan internt i skolan... 6 Samverkan med socialtjänst och andra externa aktörer... 6 Slutsatser :... 7 Bilaga 1 Översiktlig sammanställning av granskningsresultatet i Halland utifrån kontrollmålen Bilaga 2 Sammanfattningar ur respektive revisionsrapport i kommunerna och regionen Kungsbacka kommun Varbergs kommun Hylte kommun Halmstads kommun Laholms kommun Region Halland

48 Bilaga 2 Bakgrund Revisorerna i Region Halland, Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Hylte kommun, Halmstads kommun och Laholms kommun har gemensamt arbetat fram ett projektförslag för granskning av elevhälsa. Bakgrunden är att det i den nya skollagen införts nytt regelverk för elevhälsa. Granskningen har gjorts i samarbete mellan revisorerna i kommunerna och Regionen i Halland. Respektive revisorsgrupp har genomfört granskningen i de delar som direkt berör den egna organisationen. Rapporter från dessa revisoner finns på respektive kommuns och regionens hemsidor. Denna rapport är en sammanfattning av granskningarna av elevhälsan i kommunerna och regionen. Här ges även en analys ur ett jämförande perspektiv samt en övergripande bild av elevhälsans samverkan med socialtjänst, primärvård samt barn- och ungdomspsykiatrin Revisionsfråga och revisionskriterier Revisionsfrågan för granskningen är: Finns i kommunen respektive regionen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Revisionskriterier: - Elevhälsan har ett uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. - Varje elev i förskoleklasserna, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har tillgång* till elevhälsoverksamhet. - Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. - Elevhälsoverksamheten har tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds dessutom andra begränsade hälsokontroller (syn, hörsel etc). - Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan erbjuds minst en allmän hälsokontroll. - Varje elev (i ovan nämnda skolformer) kan vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. 44 3

49 Bilaga 2 - Arbetsformerna i elevhälsan orienteras mot elevernas arbetsmiljö med uppgifter som rör exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. - Arbetsformerna stimulerar samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna samt vid behov externt med regionens sjukvård och kommunens socialtjänst. Metod och genomförande Intervjuer (alternativt enkäter) har genomförts med rektor och elevhälsoteam i respektive kommun och i regionen. Som en del i frågeställningen om samverkan har verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin, representanter för primärvården (Vårdvalsenheter) samt socialtjänsten i respektive kommun intervjuats. Avgränsning Granskningen belyser inte andra verksamheter som också bidrar till elevers hälsoutveckling (exempelvis vårdtjänster i socialnämnder), hälsofrämjande insatser från lärare och pedagogisk operativ personal samt elevhälsans resultat och effekter på eleverna eller vårdnadshavarnas upplevda nöjdhet med verksamheten. Ny skollag Den nya skollagen anger bestämmelser som ska tillämpas från den första juli Nyheterna och skillnaderna gentemot föregående lagtext handlar främst om att: - elevhälsa blir ett nytt begrepp i skollagen - elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare - elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser - alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens - nya sekretessbestämmelser föreligger Skolan ska se till att eleverna har en god miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsan skall vara verksam med mer generellt orienterade uppgifter beträffande elevernas arbetsmiljö, exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. En avsikt med bestämmelserna har varit att stimulera samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att 45 4

50 Bilaga 2 undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans tyngdpunkt främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att erhålla begränsade sjukvårdsinsatser. Huvudmannen avgör bemanningens storlek och vilken sakkunskap som behövs utifrån lokala behov och premisser. Stärkt skydd för barn och unga, ny lagstiftning I december 2007 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om skydd för barn och unga i SoL och LVU. Den 1/ överlämnades betänkandet Lag om stöd för barn och unga (LBU, Regeringens proposition 2012/13:10) för att sedan remissbehandlas. Den 22/ antogs propositionen i sin helhet vilket innebär ändringar i SOL, LVU och offentlighetsoch sekretesslagen. Lagförslagen träder i kraft den 1/ Lagförslagen innebär bl.a. att socialnämnden, då det är lämpligt, bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte då det föreligger anmälningsplikt. Då en anmälan ofta kommer från skolan/ elevhälsan innebär detta större möjlighet för representant från skolan/ elevhälsan att närvara vid ett första möte med socialtjänsten. Vidare får socialnämnden möjlighet att informera den som har gjort anmälan, t.ex. skolan/ elevhälsan, om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte bedöms vara olämpligt. Bestämmelsen innebär ökade möjlighet till kommunikation mellan socialtjänst och externa parter som t.ex. skola/ elevhälsa. Förändringarna bedöms i förlängningen kunna medföra positiva effekter avseende samverkan mellan skola/ elevhälsa och socialtjänst. 46 5

51 Bilaga 2 Sammanfattning av granskningsresultat i kommunerna och regionen i Halland Uppdrag och uppföljning De genomförda granskningarna visar att endast två kommuner av de granskade organisationerna har ett tydligt uppdrag (plan) med särskilda mål för elevhälsan. Uppföljning görs på individnivå men uppföljning av elevhälsoverksamheten görs i begränsad omfattning eller inte alls. Kompetens och resurser Samtliga granskade kommuner och regionen har kompetenser och resurser som ger förutsättningar för en elevhälsa på individnivå enligt lagstiftningen. I någon av kommunerna är psykologresurs en begränsning och i en kommun har vakansproblematik begränsat tillgången till resurser. När det gäller det mer övergripande och förebyggande elevhälsoarbetet så uppger samtliga att resurserna är begränsade för denna del av uppdraget. Arbetsformer Samtliga granskade kommuner och regionen har ett teambaserat arbetssätt i elevhälsoteam även om organisatorisk tillhörighet och lokalmässig placering varierar. Några av kommunerna (Laholm, Halmstad och Kungsbacka) har kommungemensamma stödresurser för elevhälsan. I två av dessa kommuner framkommer viss oklarhet om roller och ansvarsfördelning mellan elevhälsan och stödfunktionen. Samverkan internt i skolan I samtliga granskade kommuner och regionen uppges att elevhälsan har ett nära samarbete med pedagogisk personal. Samverkan med socialtjänst och andra externa aktörer Det finns ett avtal avseende samverkan mellan kommunerna och regionen, Länsövergripande avtal - ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället. Avtalet är inte känt i de granskade verksamheterna förutom BUP som dock upplever att samverkansavtalet ger utrymme för olika tolkningar. Januari 2013 PwC 47 6

52 Bilaga 2 Samverkan mellan socialtjänsten och elevhälsan i de granskade kommunerna upplevs olika även inom samma organisation. Granskningen visar att det finns brister ex. saknas gemensamma rutiner och samsyn. Samverkan mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och kommunerna upplevs även den olika inom kommunerna men även här framkommer att det finns behov av utveckling och samsyn kring arbetet med barn och unga. Regionens gymnasieskolor upplever ett bra samarbete både med socialtjänst och psykiatri. Samverkan mellan primärvård och elevhälsa sker i relativt liten omfattning. Mest utvecklad tycks den vara i kommuner med familjecentraler. Slutsatser Våra slutsatser efter genomförda granskningar är följande: - Styrningen av elevhälsan behöver förbättras i flera av de granskade kommunerna och i regionen. Uppföljning av resultat på verksamhetsnivå behöver utvecklas. - Det finns i huvudsak kompetens och resurser som ger förutsättningar för en elevhälsa enligt lagstiftningen på individnivå. Däremot framkommer att det finns begränsade resurser till förebyggande och hälsofrämjande arbete enligt den nya lagstiftningen. Även arbetsformerna för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete kan utvecklas. - Det finns i samtliga granskade organisationer ett teambaserat arbetssätt och ett nära samarbete med pedagogisk personal. - Samverkan med kommunernas socialtjänst och samverkan med regionens verksamheter behöver utvecklas. Nuvarande samverkansavtal mellan kommunerna och regionen behöver eventuellt revideras och framförallt förankras hos samtliga samverkansparter. Elevhälsan och primärvården behöver få mer utrymme i samverkansarbetet. Januari 2013 PwC 48 7

53 Bilaga 2 Bilaga 1 Översiktlig sammanställning av granskningsresultatet i Halland utifrån kontrollmålen. Organisation Uppdrag och uppföljning Kompetens och resurser Arbetsformer Kungsbacka kommun Barn- och elevhälsoplan för förskola och grundskola finns. Elevhälsan har också lokala handlingsplaner där mål för elevhälsoarbetet framgår. Uppföljningen kan utvecklas. Bedrivs en integrerad elevhälsoverksamhet men vakanser påverkar. Specialpedagogiskt centrum (SPC) finns för stödinsatser. Teambaserat arbetssätt. Viss otydlighet kring specialpedagogiskt centrums (SPC) roll. Oklart om förutsättningar för att arbeta förebyggande finns. Varbergs kommun Finns barn- och elevhälsoplan antagen av nämnden men inte integrerad i övrig styrning. Uppföljningen begränsad (verksamhetsuppföljning) Finns kompetenser men visst problem med skolläkare. Resurser finns Övergripande resursteam kommungemensamt Teambaserat arbetssätt. Organiserade inom rektorsområdet (nytt). Hylte kommun Inget specifikt uppdrag eller mål men förtydligat i Guide till elevhälsa. Styrningen behöver stärkas Uppföljning saknas. Finns kompetenser och resurser. Teambaserat arbetssätt. Behöver utveckla förebyggande arbete. Halmstads kommun Utgår från skollagen. Inga specifika kommunala mål. Begränsad uppföljning inom verksamheten Finns kompetenser. Psykologresurs viss begränsning eftersom gemensam för hela kommunen Resurser finns för individinsatser, men inte för förebyggande arbete Teambaserat arbetssätt. Arbetar nära verksamheten Januari 2013 PwC 49 8

54 Bilaga 2 Laholms kommun Finns uppdragsbeskrivning med mål för elevhälsan men inte kopplad till nämndens mål. Verksamhetsuppföljningen är begränsad. Behövs uppföljning av elevernas upplevelse av elevhälsan. God tillgång till kompetenser, men upplevelse av viss resursbrist. Vissa resurser kommungemensamma Lokaler problem för bl.a. sekretess. Teambaserat arbetssätt geografiskt Inte organiserade i rektorsområdet. Region Halland Skollagen. Inga verksamhetsspecifika mål eller uppdrag. Uppföljning på individnivå men ej på verksamhetsnivå. God tillgång till kompetenser och resurser. Arbetar i team och nära eleverna även på fritid. Arbetar förebyggande bl.a. genom att kartlägga de blivande elevernas behov. Organisation Kungsbacka kommun Samverkan internt i skolan Bra samverkan mellan elevhälsa och pedagogisk verksamhet. Samverkan med socialtjänst och andra externa aktörer Brister i samverkan med socialtjänsten. Saknas tydliga former och rutiner för detta samarbete. Gymnasieskolan upplever brister i samverkan med BUP och vuxenpsykiatrin Varbergs kommun Bra samverkan med pedagogisk persoanl Varierande uppfattning om samverkan med socialtjänsten och regionens verksamheter. Samverkansavtal kring barn med behov av särskilt stöd inte förankrat i plan och verksamhet. Samsyn Januari 2013 PwC 50 9

55 Bilaga 2 behöver utvecklas. Hylte kommun Halmstads kommun Laholms kommun Region Halland Delvis tydliggjort i Guide till elevhälsa men behöver utvecklas för respektive yrkesgrupp. Mycket bra samarbete med pedagoger och rektor kring individer. Ännu inte utvecklat samarbete kring förebyggande arbete. Varierar, främst med rektor Bra samverkan med pedagoger och rektor. Bra samarbete via Familjecentral men samverkan kan utvecklas med socialtjänsten. Bra samverkan med regionens verksamheter. Ingen kännedom om samverkansavtal kring barn med behov av särskilt stöd. Grundskola: Upplever att samverkan fungerar dåligt med både Soc. och BUP. Bra med vårdcentraler men efterfrågar bättre kompetens. Gymnasieskola: Upplever bra samarbete med Socialtjänst, BUP och UPM. Upplever dock lång väntetid och viss otydlighet kring ansvar i förhållande till BUP. Varierande uppfattning om samverkan med Socialtjänst, BUP och UPM. Viss otydlighet om ansvarsgränser upplevs. Bra samverkan med Socialtjänsten, BUP och UPM men långa väntetider för utredning. Inte mycket kontakt med vårdcentraler. Januari 2013 PwC 51 10

56 Bilaga 2 Bilaga 2 Sammanfattningar ur respektive revisionsrapport i kommunerna och regionen Kungsbacka kommun Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun granskat om kommunen har en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Granskningen genomförs i samarbete mellan revisorerna i kommunerna i Halland samt Region Halland. Respektive revision genomför granskningen i de delar som direkt berör den egna organisationen. För att få ett jämförande perspektiv i granskningen och en övergripande bild av samverkan görs en analys ur detta perspektiv gemensamt vilken sammanfattas i en Hallandsrapport. Granskningen avser nämnden för Förskola & Grundskola samt nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning. Granskningen har inriktats på områdena styrning, organisation, personal och ekonomi. Fyra för- och grundskolor respektive en gymnasieskola har valts ut för fördjupad granskning; Presseskolan, Älvsåkerskolan, Åsaskolan, Fullriggaren Malevik 1 och Aranäsgymnasiet. Granskningen har genomförts som en dokument- och enkätstudie. Enkäter har tillställts två olika målgrupper. Målgrupp 1 omfattar verksamhetschefer och rektorer på skolorna. Målgrupp 2 utgörs av den operativa personalen som ingår i elevhälsoteamen på de utvalda skolorna. Inom ramen för granskningen har även en telefonintervju genomförts med verksamhetschefen för Barn och unga inom Individ- och familjeomsorgen (socialtjänsten) i syfte att undersöka samverkan mellan elevhälsan och socialtjänsten. Nedan sammanfattas resultatet av granskningen. Styrning Granskningen visar att samtliga utvalda skolor inklusive Aranäsgymnasiet har en lokal handlingsplan för elevhälsoarbetet där mål för elevhälsans verksamhet framgår. På några skolor pågår arbete med att revidera arbetsplanerna. Det går utifrån föreliggande granskning inte att bedöma om de lokala arbetsplanerna är ett ändamålsenligt verktyg för styrning och om de är kända på skolorna och används som grund för elevhälsoverksamheten. Majoriteten av cheferna och personalen inom elevhälsan anser dock att det finns ett tydligt uppdrag för elevhälsan. Det bedöms därmed sammantaget finns goda förutsättningar för en ändamålsenlig styrning av elevhälsan. Uppföljningen av elevhälsoverksamheten och dess resultat bedöms kunna utvecklas och stärkas inom såväl förskolan och grundskolan som gymnasieskolan. På flera skolor framförs synpunkter på att uppföljningen kan utvecklas. Vidare finns det i några fall delade åsikter mellan skolledningen och den operativa personalen kring i 1 Skolan är en kommunalt självstyrande skola (KSS) vilket innebär att skolan styrs genom ett brukarråd i enlighet med 6 kap. 38 kommunallagen. Skolan är underställd nämnden för Förskola & Grundskola och kommunen är fortsatt huvudman. Januari 2013 PwC 52 11

57 Bilaga 2 vilken utsträckning som uppföljning genomförs. Uppföljningen bör vara en viktig del i skolornas systematiska kvalitetsarbete och utgöra grund för kontinuerliga förbättringar av elevhälsans verksamhet. Organisation & personal Granskningen visar att det vid samtliga utvalda skolor finns elevhälsoteam som är bemannade utifrån de lokala förutsättningarna på respektive skola. I några fall finns vakanta tjänster och behov av ytterligare kompetenser. Vakanser och återkommande organisationsförändringar bedöms skapa ökad arbetsbelastning för befintlig personal och påverka kontinuiteten i elevhälsoarbetet negativt. Detta bedöms kunna påverka insatserna och stödet till eleverna negativt. Granskningen visar att elevhälsoteamet vid Aranäsgymnasiet under flera år arbetat med att effektivisera organisationen och arbetsformerna, vilket bedöms vara positivt. Granskningen visar att det i något fall finns otydligheter kring vilken roll Specialpedagogiskt centrum (SPC) har och det framförs synpunkter på att processen för att ta del av stödpengar från SPC inte är ändamålsenlig. Sammantaget bedöms att det vid utvalda skolor bedrivs en integrerad elevhälsoverksamhet. Skolorna och ytterst kommunen som huvudman bör tillse att det finns förutsättningar i termer av organisation och personal så att kraven i skollagen kan uppfyllas. Ekonomi Det varierar mellan skolorna i vilken grad som budgeten för elevhälsans verksamhet upplevs vara tillräcklig och ge förutsättningar för en ändamålsenlig verksamhet. I flera fall påpekas att resurstilldelningen till skolorna påverkar budgeten för elevhälsan och att den också påverkar övriga skolans förutsättningar. I de fall budgeten anges vara begränsad framgår att det upplevs påverka de insatser som kan ges till barn i behov av särskilt stöd. Vidare framkommer exempel på att det vid begränsade resurser skett en prioritering av elevarbete framför dokumentationsarbete. De ekonomiska förutsättningarna bedöms vara en viktig förutsättning för elevhälsans verksamhet och varje ansvarig chef har ett viktigt uppdrag att fördela resurserna så att kraven i skollagen uppnås. Arbetsformer och samverkan Samtliga utvalda skolor upplever att elevhälsans arbetsformer anpassats till kraven i den nya skollagen. Upplevelsen vid flertalet skolor är att det finns ett bra och välfungerande samarbete mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen även om formerna för den konkreta samverkan varierar mellan skolorna. Vid Älvsåkersskolan och Åsaskolan uppges emellertid att det interna samarbetet och samverkan kan förbättras. Vid Aranäsgymnasiet behöver pedagogernas roll i elevhälsoarbetet tydliggöras. Sammantaget kan det konstateras att hög arbetsbelastning inverkar negativt på samverkan och kommunikationen både internt och med externa aktörer. Elevhälsoarbetet bedöms i stort bedrivs på ett ändamålsenligt sätt på utvalda skolor även om det finns förbättringsområden. Sammantaget bedöms elevhälsan behöva stärka samverkan med externa aktörer och då särskilt samarbetet med socialtjänsten. Granskningen visar en samstämmig Januari 2013 PwC 53 12

58 Bilaga 2 bild från såväl skolorna som verksamhetschef för Barn och unga inom Individ- och familjeomsorgen att det finns flera angelägna utvecklingsområden i samarbetet. Det konstateras att det idag saknas utarbetade rutiner för hur samverkan mellan skolorna och socialtjänsten ska ske. Detta bedöms vara ett viktigt förbättringsområde liksom att utveckla former och rutiner för informationsutbyte och återkoppling. Vidare bedöms informationen och kunskapen om elevhälsans och socialtjänstens innehåll och uppdrag behöva stärkas. Från flera för- och grundskolor framkommer att samarbetet med regionen och deras verksamheter fungerar bra, vilket bedöms vara positivt. Aranäsgymnasiet framför att samverkan med externa aktörer såsom vuxenpsykiatrin och BUP ofta brister. Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning bedöms sammantaget behöva se över samverkansformerna och tillse att det finns en ändamålsenlig samverkan även för gymnasieskolan. I de fall samverkan brister bör nämnden se över möjligheterna att stärka samarbetet. I den nya skollagen framgår tydliga krav på att elevhälsan ska orienteras mot elevernas arbetsmiljö och ha en hälsofrämjande och förebyggande karaktär. Granskningen visar att detta också tydligt fokuseras i skolornas lokala arbetsplaner. I vilken utsträckning som skolorna har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser är dock oklart. Vid Presseskolan uttrycks exempelvis att de nuvarande arbetsformerna inom elevhälsan inte medger förutsättningar för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ansvariga nämnder bedöms behöva se över och tillse att det finns förutsättningar för elevhälsan att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Utifrån granskningens resultat lämnas följande rekommendationer: Nämnden för Förskola & Grundskola respektive nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning rekommenderas att utveckla och stärka uppföljningen av elevhälsans arbete och de resultat som uppnås. Uppföljningen bör vara en viktig del i skolornas systematiska kvalitetsarbete och utgöra grund för kontinuerliga förbättringar av elevhälsans verksamhet. Nämnden för Förskola & Grundskola bör som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet se över och tydliggöra SPC:s roll. De ansvariga nämnderna behöver stärka samverkan med externa aktörer och då särskilt samarbetet med socialtjänsten. Ett viktigt förbättringsområde är att utveckla former och rutiner för samarbete mellan elevhälsan och socialtjänsten samt för informationsutbyte och återkoppling. Informationen och kunskapen om elevhälsans och socialtjänstens innehåll och uppdrag behöver också stärkas. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning bör se över samverkansformerna med BUP och vuxenpsykiatrin och tillse att det finns ett ändamålsenligt samarbete. De ansvariga nämnderna bör se över och tillse att det finns förutsättningar för elevhälsan att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Januari 2013 PwC 54 13

59 Bilaga 2 Varbergs kommun Vi har av Varbergs kommuns revisorer fått i uppdrag att granska elevhälsan i Varbergs kommun. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Granskningen görs i samarbete mellan de förtroendevalda kommunrevisorerna i Region Halland. Syftet med granskningen är att bedöma om det i Varbergs kommun finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan samt förutsättningar att kunna bedriva elevhälsoarbete i enlighet med gällande skollag. Elevhälsan har under år 2012 genomgått en organisationsförändring som trädde i kraft 1 juli 2011 En plan för elevhälsoarbetet i Varbergs kommuns skolar beslutades i december Nedan sammanfattas granskningens slutsatser Elevhälsan har ett uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. I december 2011 antog Barn- och utbildningsnämnden Barn elevhälsaplanen som övergripande beskriver elevhälsans inriktning, uppdrag och mål. Planen är övergripande och för att fungera bör den operationaliseras i verksamheten för att bli ett styrande verktyg. Det finns inga specifika mål i budgeten som specifikt avser elevhälsan. Ett övergripande mål för Barn- och utbildningsnämnden är att barn och elevers psykiska hälsa ska förbättras. Det saknas dock en tydlig beskrivning hur detta skall mätas utifrån elevhälsans insatser och perspektiv. Elevhälsan har tillgång till kompetenser som skollagen kräver och innehåller medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla kompetenser som krävs enligt skollagen finns i Varbergs kommun. Tillgång till skolläkare är dock problematiskt. Från att tidigare varit väl försörjda genom en fast anställd skolläkare löses läkarbemanningen med att man hyr en timanställd läkare. Läkartiden har minskat vilket innebär att skolsköterskan får hänvisa flera barn till andra instanser och även en högre arbetsbelastning för skolsköterskorna. Fr.o.m. höstterminen 2012 har tillgång till psykologinsatser inom gymnasieskolan ökat. Bedömningen är att eleverna i förskoleklasserna, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har tillgång till elevhälsoverksamhet som respektive skolform kräver. Den av nämnden nu beslutade bemanningen av skolsköterskor och skolkuratorer minskar skillnaderna i elevhälsans bemanning och tillgänglighet mellan skolorna i kommunen. Under år 2011 kunde inte alla elever i årskurs åtta erhålla det hälsosamtal som ingår i basprogrammet. Orsaken till detta var att vaccinationen mot det virus som orsakar livmoderhalscancer startade och detta ansågs prioriterat. Under innevarande läsår beräknar man att alla skall erbjudas hälsoundersökning enligt basprogrammet. Det finns möjlighet att anlita elevhälsan för enklare sjukvårdinsatser. Möjligheterna till detta har dock minskat i och med mindre läkartid och därpå följande högre arbetsbelastning för skolsjuksköterskorna. Det styrande dokumentet för elevhälsarbetet är barn- och elevhälsaplanen. Planen beskriver att verksamheten skall inriktas och delas in i främjande, förebyggande och Januari 2013 PwC 55 14

60 Bilaga 2 åtgärdande insatser. Däremot saknas en långsiktig beskrivning av hur planen skall följas upp. FN:s konvention om barns rättigheter nämns i planen men det finns ingen tydlig beskrivning av hur barnkonventionens artiklar skall vävas in och tydligöras i elevhälsans verksamheter. Elevhälsoarbetet innebär samverkan mellan olika aktörer inom kommunen och den vård som Region Halland ansvarar för. Det finns flera uppfattningar om hur samarbetet fungerar inom kommunen och mellan elevhälsan och Region Hallands verksamheter. Uppfattningarna skiftar mellan att samverkan inte fungerar och att samverkan fungerar och är ändamålsenlig. Det finns övergripande strukturer för samverkan både inom kommunen och med Region Hallands verksamheter. Vår sammanfattande bedömning är att elevhälsan i Varbergs kommun är ändamålsenlig och uppfyller lagens krav på innehåll och kompetenser. Nedan beskrivs de punkter som vi anser utgöra utvecklings- och förbättringsområden. Bristen på skolläkare är problematiskt och man bör finna en permanent lösning så fort som möjligt för att säkerställa ett gott medicinskt omhändertagande inom den medicinska delen av elevhälsan. - Bristen på skoläkare ökar arbetsbelastningen för skolsköterskor. - Barn- och elevhälsaplanen ger en inriktning för det samlade elevhälsoarbetet. - Barn- och elevhälsaplanen bör konkretiseras (operationaliseras) i respektive verksamhetsområde inom elevhälsan. - Elevhälsans finns inte med i internkontrollplanen för Barn- och utbildningsnämnden. - Barn- och utbildningsnämndens mål med elevhälsoverksamheten är inte integrerade med övrig styrning och ledning. - Uppföljningen av elevhälsans verksamhet bör utvecklas. - Barnkonventionen bör tydligare inarbetas i styrande dokument. - Kunskap om olika aktörernas kunskapsområden och uppdrag bör öka. Januari 2013 PwC 56 15

61 Bilaga 2 Hylte kommun Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Hylte kommun granskat elevhälsan. Syftet är att granska om det i Hylte kommun finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan samt förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsan i enlighet med kraven i skollagen. Kommunfullmäktige och barn- och ungdomsnämnden har gjort en utfästelse till elever och deras föräldrar genom servicegarantin. Genom utfästelsen skapas tydlighet för elever och föräldrar vad de kan förvänta sig och utkräva av skolan. Utfästelsen/åtagandet är också ett tydligt direktiv till skolan beträffande vad som ska levereras och tillförsäkras eleverna. Det betyder att skolan optimalt måste arbeta för att säkerställa att utfästelsen kan hållas och att eleverna får det stöd de behöver. Familjecentralen har pågående arbete med att ta fram och implementera en Guide till elevhälsa. Guiden förtydligar hur skolan och elevhälsan ska arbeta för att klara utfästelsen till eleverna. Guiden är ett viktigt dokument som klargör elevhälsans arbetssätt på lokal och central nivå samt roller och uppdrag. Elevhälsan har en viktig uppgift att skapa förutsättningar för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Sammantaget kan det konstateras att Hylte kommun har en hög ambition att vilja säkerställa att barn/elever får det stöd de behöver för att klara sin skolgång. Vår sammanfattande bedömning är att barn- och ungdomsnämnden har kommit lång i att utveckla elevhälsan. Emellertid behövs ett fortgående utvecklingsarbete. Vi ser ett antal utvecklingsområden, bland annat att: - Elevhälsans arbete på lokal nivå behöver inriktas mera mot generellt förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. - Rektor behöver bli tydligare i sin styrning av den lokala elevhälsan samt säkerställa att det lokala elevhälsoarbetet utvecklas i enlighet med Guiden till elevhälsa och de utfästelser som fullmäktige gjort till medborgarna. - Samarbetet mellan socialtjänsten och elevhälsan kan stärkas och utvecklas för att med sam- och helhetssyn stötta elever, vårdnadshavare och familjer. - Rutiner bör tas fram för fortlöpande utvärdering av elevhälsoarbetet och för säkring att insatserna får förväntat resultat. Utvärderingen bör ligga i en kvalitetsoch förbättringsrutin som fokuserar på rektorns och de olika professionernas arbetssätt, prestation och resultat. Vår sammanfattande bedömning är att Hylte kommun befinner sig i ett utvecklingsarbete vad gäller elevhälsan, vilket är mycket positivt. Kommunen har kommit en god bit på väg och har förutsättningar att bedriva elevhälsa i enlighet med skollagen. Dock återstår en del utvecklingsarbete främst på lokal nivå, bland annat att hitta ett ändamålsenligt arbetssätt för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Januari 2013 PwC 57 16

62 Bilaga 2 Halmstads kommun Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt PwC att genomföra en granskning av elevhälsan i grund- och gymnasieskolan. Granskningen är en del av en Hallandsgemensam revision som görs i samarbete med Kungsbacka, Varbergs, Hylte och Laholms kommuner samt Region i Halland. Denna rapport redovisar resultatet för Halmstads kommun. Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Samverkan beskrivs och analyseras närmare i särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan i Halmstads kommun. Dock bedömer vi att operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan både i grundskolan och gymnasieskolan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas uppföljning på verksamhetsnivå. Det finns i huvudsak tillgång till elevhälsoverksamhet med kompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Tillgång till skolpsykolog för individinsatser är dock begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsa och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats: - På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och prioritering. - Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. - Samverkan mellan elevhälsa kontra Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst behöver utvecklas och förbättras. Det samverkansavtal som finns är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagning) för unga vuxna mellan år fungerar dock väl. Januari 2013 PwC 58 17

63 Bilaga 2 - Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. Laholms kommun Kommunrevisionen i Laholm har under våren 2012 granskat elevhälsan under Barn- och ungdomsnämnden (BUN). Syftet med djupgranskningen är att få svar på nedan angivna revisionsfråga: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Följande slutsatser föreligger, baserat på våra bedömningar, utifrån iakttagelser och analyser. - Elevhälsan arbetar ändamålsenligt och uppfyller således de krav skollagen ställer på verksamheten. - Det finns en uppdragsbeskrivning som tydliggör elevhälsans verksamhetsmål, uppdragsbeskrivningen är förankrad och anses levande av medarbetarna. - Befintlig organisationsstruktur upplevs överlag påverka verksamheten positivt. - Samverkan i och mellan teamen anses fungera väl. - Kopplingarna mellan nämndens mål och elevhälsans egna mål är otydliga, vilket medför svårigheter att kartlägga elevhälsans bidrag till nämndens måluppfyllelse. - Det är oklart hur relevanta styrdokument är implementerade, dokumentationen kring detta är inte fullständig. - Det görs få brukarundersökningar, vilket kan underminera möjligheterna till en heltäckande uppföljning av elevhälsans prestationer/verksamhetsresultat. - Det saknas i vissa fall ändamålsenliga samtalsrum för dialog mellan personal och elev, vilket kan innebära att sekretessen inte säkerställs fullt ut. - Det råder en obalanserad könsfördelning i elevhälsans personalgrupp. Rekommendationer I linje med ovan presenterade iakttagelser och analyser rekommenderas att BUN diskuterar: - om det är befogat att göra kopplingarna tydligare mellan nämndsmålen och elevhälsans egna mål, så att prestationerna direkt kan påverka måluppfyllelsen för BUN. - hur elevhälsan säkerställer att styrdokument, som tangerar elevhälsans verksamhetsområde, är ändamålsenligt implementerade. Januari 2013 PwC 59 18

64 Bilaga 2 - om brukarorienterade undersökningar skulle kunna utveckla förutsättningar för kvalitetsarbetet. -hur sekretessen säkerställs i samband med samtal/tjänsteutövning gentemot enskilda elever utifrån de lokaler/miljöer som nyttjas för ändamålet. - om den obalanserade könsfördelningen bland personalen inom elevhälsan kan motverkas på sikt samt om den får några konsekvenser bland eleverna. Region Halland Revisorerna i Region Halland har gett PwC i uppdrag att granska elevhälsan i regionens gymnasieskolor. Granskningen är en del i en Hallandsgemensam granskning i samarbete med Kungsbacka, Hylte, Varbergs, Halmstads och Laholms kommuner. Denna rapport avser granskningen i Region Halland. Sammanfattat resultat för hela länet finns i en sammanfattad rapport; Elevhälsa Halland. Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i regionen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen såsom Socialtjänst, BUP och primärvård. BUP och primärvård har vid intervjuer i denna granskning gett sin syn på samverkan med elevhälsan. Elevhälsan Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan i Region Halland. Dock finns förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet enligt gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan i Region Halland saknar ett uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Det finns inte någon systematiserad uppföljning av verksamheten. Dock finns uppföjning på individnivå som säkerställer att elever kan få stöd från elevhälsan. Det finns kompetens och resurser i elevhälsoverksamheten som ger förutsättningar att bedriva elevhälsa enligt skollagen. Det finns arbetsformer som ger samarbete mellan elevhälsa och pedagogisk verksamhet och mellan elevhälsans yrkesgrupper och elevhälsan är tillgänglig för eleverna. Vidare finns ett förebyggande arbete på individnivå bl.a. genom den enkät som skickas till blivande elever. Samverkan med socialtjänst och UPM (ungdomspsykiatrisk mottagning) uppges fungerar efter elevens behov, även om det upplevs vara långa väntetider för neuropsykiatriska utredningar. Januari 2013 PwC 60 19

65 Bilaga 2 Samverkan Barn- och ungdomspsykiatrin upplever att samverkan med elevhälsan fungerar olika med länets kommuner. Minst utvecklat är samarbetet med Halmstads kommun bl.a. vad gäller ansvarsfördelning. Det avtal som finns avseende samverkan mellan kommunerna och regionen upplevs av BUP ge utrymme för tolkning och att det därför inte alltid fungerar i praktiken. BUP anser vidare att elevhälsan av tradition remitterar till BUP trots att vissa typer av åtgärder som t.ex. psykologsamtal kan tillgodoses genom länets vårdcentraler. Primärvården samverkar med elevhälsan i begränsad utsträckning förutom vid överlämnande från BVC till elevhälsan. Det framkommer även viss otydlighet kring ansvarsfördelning. Samverkan bedöms mest utvecklad i kommuner där det finns familjecentraler. Vår bedömning är att det, för att utveckla samverkan med elevhälsan, finns anledning att se över och eventuellt revidera nuvarande avtal om samverkan kring barn- och ungdomar. Vidare kan samverkan förbättras om elevhälsan informeras om för vilka målgrupper och vilken problematik det är lämpligt att använda vårdcentralernas respektive BUP:s resurser. Januari 2013 PwC 61 20

66 Bilaga 3 Revisorernas begäran om svar 62

67 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0138 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Kompetens Andreas Lökholm E-post: Telefon: Förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS 2012/0044) Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1 (daterad ). Sammanfattning Halmstad har ett grundavtal med staten genom Länsstyrelsen på att ta emot 100 nyanlända personer årligen. Enligt avtalet är fördelningen den att bostad skall anordnas åt 35 personer (så kallade ABO) och 65 personer ges möjlighet att bosätta sig som inneboende hos t ex släktingar i kommunen (EBO). Utfallet på avtalet under 2012 blev att det anordnades bostad åt 39 personer (ABO) och 13 personer kom att fritt bosätta sig i kommunen som EBO - totalt 52 personer. Oroligheter i omvärlden gör att antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt under 2012 och beräknas ligga på en fortsatt hög nivå de kommande åren sökte personer asyl i Sverige och prognosen för 2013 är förnärvarande personer där beräknas beviljas uppehållstillstånd under Av denna anledning föreslår Länsstyrelsen en förändring av kommunens grundavtal under 2013 där kommunen åtar sig att ordna bostäder åt 80 personer istället för de nuvarande 35. Under 2012 förmedlades totalt 9 lägenheter till de 39 personer som kommunen. 1 63

68 I kommunen har ett brett arbete med Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen och HFAB bedrivits under hösten 2012 för att möta de signalerade ökade behoven. Den samlade bedömningen är att kommunen kommer att klara ett ökat mottagande sett till t ex barnomsorgs och skola samt tillgång till SFI. Den viktig del i kommunens åtagande är tillgången på bostäder. Här har en dialog inletts med representanter fastighetsägarna att skapa förutsättningar för att kommunen skall leva upp till sitt åtagande inom avtalet. Ärendet Uppdrag Länsstyrelsen har inkommit med en begäran att under 2013 göra en förändring av kommunens grundavtal angående mottagandet av flyktingar. Bakgrund Halmstad har ett grundavtal med staten genom Länsstyrelsen på att ta emot 100 nyanlända personer årligen. Enligt avtalet är fördelningen den att bostad skall anordnas åt 35 personer (så kallade ABO) och 65 personer ges möjlighet att bosätta sig som inneboende hos t ex släktingar i kommunen (EBO). Utfallet på avtalet under 2012 blev att det anordnades bostad åt 39 personer (ABO) och 13 personer kom att fritt bosätta sig i kommunen som EBO - totalt 52 personer. Oroligheter i omvärlden gör att antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt under 2012 och beräknas ligga på en fortsatt hög nivå de kommande åren sökte personer asyl i Sverige och prognosen för 2013 är för närvarande personer där beräknas beviljas uppehållstillstånd under Av denna anledning föreslår Länsstyrelsen en förändring av kommunens grundavtal under 2013 där kommunen åtar sig att ordna bostäder åt 80 personer istället för de nuvarande 35. Under 2012 förmedlades totalt 9 lägenheter till de 39 personer som kommunen. Analys, förslag och motivering Efter att ha samrått med berörda förvaltningar och bolag i kommunen görs bedömningen att det förslag till avtal som Länsstyrelsen presenterat är ett möjligt åtagande för Halmstad kommun. 2 64

69 Konsekvenser Berörda förvaltningar och bolag har fått ge sin syn på konsekvenser rörande barnomsorg, tillgång till SFI-platser och andra insatser som kommunen ansvarar för inom ramen för Etableringsuppdrag. Den samlade bedömningen i relation till nuvarande flyktingmottagande är att Länsstyrelsen förslag till förändring av kommunens avtal under 2013 är möjligt att göra. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts under hela hösten 2012 sedan de första signalerna på ett ökat söktryck kanaliserades via Länsstyrelsen. Ett flertal samordnande möten och informationer med Barn- och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen, Hemvårdsförvaltningen, HFAB, representanter från Stadskontoret och kommunledningen har genomförts. Andra grupper Dialog och kontakter med representanter från Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen samt ett antal fastighetsägare i staden. Fackliga organisationer KOMPSAM och HUKSAM har delgivits information i ärendet. Bilagor Bilaga 1 Yttrande - förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS 2012/0044). För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Annika Vannerberg Förvaltningschef Andreas Lökholm Sektorschef 3 65

70 Bilaga 1 Yttrande Diarienummer: UAN 2013/0138 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Kompetens Andreas Lökholm E-post: andreas.lokholm@halmstad.se Telefon: (1) Yttrande - förslag om tillfällig ändring av överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS 2012/0044) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inget att erinra mot förslaget att Halmstad enligt föreliggande förslag till avtal åtar sig att ordna bostad åt 80 nyanlända invandrare under För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 1 66

71 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0440 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Kompetens Andreas Lökholm E-post: Telefon: DV-tvätten Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bredda beslutsunderlaget rörande Furulundstvätten och återkomma med ärendet på junisammanträdet. Sammanfattning På januarisammanträdet 2013 togs ett inriktningsbeslut av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att avveckla Furulundstvätten. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen fick i uppdrag att på aprilsammanträdet återkomma för att beskriva ärendets fortsatta utveckling. Under hösten 2012 och fanns det tydliga indikationer på att en ny tvätteriverksamhet var på väg att etablera sig Halmstad med en privat aktör som hade stort intresse att ta emot deltagare för Daglig verksamhet i en så kallad företagsgrupp i en nybyggd anläggning. Under våren har det visat sig att denna etablering inte kommer att komma till stånd. Det är därför av vikt att bredda uppdraget för att på bästa sätt trygga deltagarnas framtida sysselsättning. Ärendet Uppdrag På januarisammanträdet togs ett inriktningsbeslut av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden om en avveckling av Furulundstvätten. Utbildnings- och arbetsmarknads fick i uppdrag att återrapportera ärendets fortsatta utveckling på aprilsammanträdet med fokus på att trygga deltagarnas fortsatta sysselsättning inom Daglig verksamhet. 67 1

72 Bakgrund I ärendet från januari beskrivs ärendet rörande Furulundstvätten som följer: Furulundstvätten eller DV-tvätten har funnits i kommunal regi sedan runt år 2000 och har sedan dess varit en del av den dagliga verksamheten i kommunen. I dagsläget ger tvätten sysselsättning åt 14 deltagare och 3,5 personal samt en föreståndare på halvtid. Kundunderlaget består av ett 25-tal uppdragsgivare däribland kommunala förvaltningar såsom Teknik och fritidsförvaltningen och Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. År 2011 såldes tvätt tjänster för ca kronor. Försäljningsnivån 2012 beräknas öka till kronor. Generellt har verksamhetens kostnader minskat under 2012 trots en större försäljningsvolym. Ett stort och viktigt undantag finns och det är posten reparationskostnader som ökat från kronor 2011 till kronor 2012 främst på maskinsidan. År 2009 var Furulundstvätten uppe som ett ärende i den dåvarande Arbetslivsnämnden. Det ursprungliga uppdraget då var en försäljning av hela verksamheten inklusive maskiner och inventarier till en extern intressent. Efter att saken utretts grundligt i samverkan med upphandlingschef, kommunjurist samt tjänstemän på fastighetskontoret och byggnadskontoret lades tre förslag fram för den dåvarande Arbetslivsnämnden. Alternativ 1 förordade en extern förhyrning av tvätten, alternativ 2 att fortsätta driva tvätten i kommunal regi och alternativ 3 att förbereda en avveckling av tvättverksamheten om de investeringsmedel som behövdes för att driva verksamheten vidare inte anslogs. I maj 2009 beslutade Arbetslivsnämnden att Tvätten skulle drivas vidare i kommunal regi men utan att nya investeringsmedel tillfördes för att göra en nödvändig upprustning av lokaler och maskiner. Det totala investeringsbehovet uppskattades i februari 2009 till 3,3 miljoner kronor. Beloppet innehåller betydande osäkerhetsfaktorer där bedömningen var att ett högre belopp är mer sannolikt än ett lägre. I ett beräkningsunderlag talas det om 4 miljoner. Sedan 2009 har enstaka maskiner bytts ut. Sommaren 2010 sattes en ny ventilationsanläggning in i huset och en upprustning av ytskikten är gjord i delar av fastigheten. Dessutom har en ny uteplats iordningsställts. År 2012 kvarstår ett antal väsentliga investeringsbehov i verksamheten. Enligt den inventering som gjordes 2009 bedöms bäst före datum på ett antal viktiga inventarier såsom tvättmaskiner och torktumlare som nära förestående. Till detta skall läggas att det saknas reservdelar till den ångpanna som idag sköter uppvärmningen och driften samt av ett antal maskiner i verksamheten. Kostnaden för uppvärmningen med eldningsolja uppgår idag till ca kronor årligen och ingår inte i hyran av fastigheten. Kostnaden för en ny eldriven ångpanna inklusive alla installationer uppskattades år 2009 till ca två miljoner kronor. Nya investeringar i verksamheten kommer att leda till en högre driftskostnad för verksamheten och därmed krav på högre intäkter vilket innebär en ytterligare belastning på befintlig maskinpark. Efter samtal med konsulter inom tvätterinäringen visar det sig också att EU avser utfärda nya miljöförordningar inom tvättområdet vilket kan komma 68 2

73 att generera ytterligare ombyggnadskostnader för förvaring av kemikalier bland annat. Sommaren 2012 tappade Furulundstvätten ett viktigt underleverantörsuppdrag till en större tvätterinäring sedan verksamheten inte kunde leva upp till den nya miljöcertifiering som huvudleverantören avsåg att ansluta sig till. Tvätteriverksamheten är en bra sysselsättning för deltagare inom Daglig verksamhet och ett arbete pågår för att undersöka förutsättningarna att skapa så kallade företagsgrupper ute på bland annat andra tvättföretag. Under hösten 2012 och fanns det tydliga indikationer på att en ny tvätteriverksamhet var på väg att etablera sig Halmstad med en privat aktör som hade stort intresse att ta emot deltagare för Daglig verksamhet i en så kallad företagsgrupp i en nybyggd anläggning. Under våren har det visat sig att denna etablering inte kommer att komma till stånd. Det är därför av vikt att bredda uppdraget för att på bästa sätt trygga deltagarnas framtida sysselsättning. Analys, förslag och motivering Tvätten har erbjudit en bra sysselsättning åt många deltagare under ett antal år. Inriktningen på arbetet har varit bra ur många aspekter. Exempelvis kan deltagarna väldigt tydligt följa produktionen från inlämnad smutsig tvätt till tvättad och manglad utleverans. Några deltagare finns dessutom med när tvättgods hämtas och lämnas hos vissa kunder vilket också är en viktig del av en helhet. De investeringar som behöver göras i verksamheten är betydande. Detta kommer i sin tur at generera en högre hyra och driftskostnad för verksamheten. En kostnadstäckning behöver till genom ytterligare uppdrag måste in. Skall verksamheten fortsätta att bedrivas behövs en ny inventering av maskinparken, en bredare analys av såväl nuvarande som kommande miljökrav genomföras, samt en mycket tydlig plan för hur nya uppdrag skall tas in och arbetas fram. Konsekvenser Sedan det står klart att en planerad ny tvätteriverksamhet i kommunen inte kommer att bli av behöver ärendet beredas ytterligare inom Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att återrapporteras på junisammanträdet Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet bereds inom Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper FUB hålls löpande informerat om ärendets utveckling. Skriftliga synpunkter på ärendets utveckling från gode män och anhöriga diarieförs och finns tillgängliga. 69 3

74 Fackliga organisationer HUKSAM och KOMPSAM har informerats om ärendet. För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Andreas Lökholm Sektorschef 4 70

75 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2013/0141 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Begäran om yttrande från BUN & UAN över promemorian Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att yttra sig enligt förslaget i bilaga 1. Sammanfattning Halmstads kommun har inbjudits att yttra sig över utbildningsdepartementets promemoria Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande. Kommunstyrelsen har skickat promemorian för yttrande till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Nämnden föreslås ställa sig bakom utbildningsdepartementets förslag. Ärendet Uppdrag Halmstads kommun har inbjudits att yttra sig över utbildningsdepartementets promemoria Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande. Kommunstyrelsen har skickat promemorian för yttrande till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Bakgrund Meritpoäng är en del av det meritvärde som den sökande rangordnas utifrån i betygsurvalet till högskolan. En elev kan få meritpoäng genom att de läser fördjupning i 1 71

76 engelska, matematik och i moderna språk. När meritpoäng för moderna språk infördes klassificerades ämnet svenskt teckenspråk inte med som ett modernt språk. Detta önskar riksdagen och regeringen nu ändra på. Analys, förslag och motivering Förslaget är att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställer sig bakom förslagen i promemorian, att ämnet svenskt teckenspråk för hörande ska likställas med ämnet moderna språk i fråga om meritpoäng. Enligt promemorian har riksdagen i ett tillkännagivande redan tagit ställning till att ämnet ska likställas med moderna språk i frågan om meritpoäng. Detta då man anser att elever som väljer att studera teckenspråk på avancerad nivå inte ska missgynnas. En fråga som är värd att uppmärksamma i sammanhanget är dock att syftet bakom reformen med meritpoäng för moderna språk var att öka andelen elever som valde att läsa och fördjupa sig i ett språk utöver engelskan. Trenden hade under många år varit att fler elever valde bort dessa studier. Motiveringen i samband med reformen var bland annat att i en globaliserad värld ansågs det vara av vikt för Sveriges konkurrenskraft att vi hade elever som kan kommunicera på andra språk. I detta fall var det troligtvis inte svenskt teckenspråk för hörande som regeringen hade i åtanke. Förslaget i promemorian kan komma i konflikt med detta ursprungliga syfte. Konsekvenser Förslaget bedöms ha små effekter för gymnasieskolan i Halmstads kommun. Möjligen kan något färre elever komma att välja något av de andra språken som innefattas inom moderna språk (exempelvis franska, tyska och spanska) i förmån för svenskt teckenspråk för hörande. Förslaget gäller framförallt som ett val inom individuellt val och för att kursen ska startas över huvud taget krävs tillräckligt många sökande. Ärendets beredning Inom kommunen Överläggningar har gjorts med förvaltningens verksamhetsutvecklare. Andra grupper -- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. 72 2

77 Lista över bilagor 1. Yttrande Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande. 2. Promemoria - Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 3 73

78 Bilaga 1 Yttrande Diarienummer: UAN 2013/0141 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: (1) Begäran om yttrande från BUN & UAN över promemorian Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande (KS 2013/0191) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställer sig bakom förslagen i promemorian att ämnet svenskt teckenspråk för hörande ska likställas med ämnet moderna språk i fråga om meritpoäng. Nämnden vill dock uppmärksamma att syftet bakom reformen med meritpoäng för moderna språk var att öka andelen elever som valde att läsa och fördjupa sig i ett språk utöver engelskan. Trenden hade under många år varit att fler elever valde bort dessa studier. Motiveringen i samband med reformen var bland annat att i en globaliserad värld ansågs det vara av vikt för Sveriges konkurrenskraft att vi hade elever som kan kommunicera på andra språk. I detta fall var det troligtvis inte svenskt teckenspråk för hörande som regeringen hade i åtanke. Förslaget i promemorian kan komma i konflikt med detta ursprungliga syfte. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 74 1

79 Bilaga 2 75

80 Bilaga 2 76

81 Bilaga 2 77

82 Bilaga 2 78

83 Bilaga 2 79

84 Bilaga 2 80

85 Bilaga 2 81

86 1(8) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0272 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Gymnasieorganisation 2013/2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 inte erbjuda lärlingsutbildning inom Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning Mark och anläggning samt Måleri. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 inte erbjuda lärlingsutbildning inom Vvs- och fastighetsprogrammet, inriktning Fastighet. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 inte erbjuda Humanistiska programmet. 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 inte erbjuda Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning medier, information och kommunikation, Sturegymnasiet. 5. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 öka antalet platser på Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarpsgymnasiet och Vård- och omsorgsprogrammet samt att minska antalet platser på Bygg- och anläggningsprogrammet, Estetiska programmet och Naturvetenskapsprogrammet enligt bilaga Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 inte erbjuda Programmet för hantverk och produktion inom gymnasiesärskolan på Kattegattgymnasiet. 7. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 inte erbjuda Programmet för hotell, restaurang och bageri inom gymnasiesärskolan på Sturegymnasiet. 8. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2013/2014 flytta delar av särskoleverksamheten från Sannarpsgymnasiet(IVEA), i dagligt tal VEGA gruppen till Sturegymnasiet. 82 1