Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412

Transkript

1 Kallelse Sida (3) Box Halmstad Plats: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum: Tid: 13:15 Ordförande: Christofer Lundholm Sekreterare: Anna Carlgren Kallade: Christofer Lundholm (M), Ordförande Michael Svensson (S), 1:e vice ordförande Ardian Mazreku (M) Urszula Hansson (S) Dan Törnenger (M) Dan Stigsson (SD) Arber Gashi (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD) Anders Blomqvist (L) Jannike Karlsson (S) Robert Lindell (M) Mikael Ekfeldt (V) Lars Larsson (SD) Milad Yacoub (M) Conny Jönsson (S) Gzim Ramadani (C) Fabiola Kindblad (S) Håkan Ramsén (L) Anton Nilsson (SD) Jenny Malmberg (V)

2 Föredragningslista Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (3) Ärenden 1. UAN 219/4 Val av justerare Tid UAN 219/11 Ekonomirapport januari-februari UAN 219/132 Investeringsbudget 219, fördelning mellan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter 4. UAN 219/129 Fastställande av elevpeng för vuxenutbildning och folkhögskolor 5. UAN 219/17 Upphandling av vuxenutbildning (underlag på sittande möte) 6. UAN 219/88 Kvalitetsrapport arbetsmarknadsenheten UAN 219/112 Kvalitetsberättelse ekonomiskt bistånd UAN 219/89 Revidering av tillämpningsanvisningar för ekonomiskt bistånd PAUS 9. UAN 219/6 Information 1. UAN 216/411 Anpassning av lokaler för Kattegattgymnasiet

3 Föredragningslista Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (3) Ärenden 11. UAN 219/118 Elevantal i gymnasieskolan UAN 218/257 Gymnasieorganisation 219/22 Tid UAN 219/119 Elevtalsutveckling, långtidsprognos UAN 219/133 Utredning om ekonomi och organisering av Kommunvux 15. UAN 219/7 Kontaktpolitisk verksamhet 16. UAN 219/1 Delegationsbeslut UAN 219/8 Övriga frågor Övrigt Förmiddagsaktivitet: Utbildning av nämndsledamöter (Kommunjurister från kommunledningsförvaltningen går igenom UAN delegationsordning, UAN reglemente, Kommunallag m.m.). Plats: R412, Fredriksvallsgatan 7 kl (gemensam frukost, egen lunch). Meddela nämndsekreterare Anna Carlgren via e-post, anna.carlgren@halmstad.se senast tisdag den 19 mars om du inte kan närvara på förmiddagsaktiviteten.

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/11 Ärende UAN 219/11 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Ekonomirapport januari-februari 219 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen av ekonomirapport (jan feb.) med prognos för 219. (se bilaga 1 och 2). Sammanfattning av ärendet Ekonomirapport har upprättats för perioden januari till och med februari 219 med tillhörande prognos för helåret 219. Från och med 218 så har Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden två anslag: 131 Ekonomiskt Bistånd (utbetalningar) och 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning. Dessa två anslag redovisas till Kommunfullmäktige och Kommunledningsförvaltningen i sin helhet men i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden redovisas anslag 655 för varje verksamhet separat utifrån den fördelning som nämnden har fattat beslut om. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/11 Prognos 219: Belopp i kkr. Anslag 131 Ekonomiskt Bistånd: - 7, kkr. Anslag 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning: - 6 3, kkr. Förvaltningsövergripande: 4 4,* Arbetsmarknadsenheten: Daglig Verksamhet: - 4 6, Ekonomiskt Bistånd: (ej utbetalningar) -3 1, Integrationen: Övergripande gymnasiet: Kattegattgymnasiet: 1 5, Sannarpsgymnasiet: 2 7, Sturegymnasiet: 1 1, Beställarenheten: 6, Utförarenheten: , *Resultatbalansering bokslut 218 (4 4, kkr.) är bokfört på Förvaltningsövergripande i nuläget. Beslut om fördelning mellan verksamheterna kommer att fattas på Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden i april. Ekonomirapport för januari till och med februari med prognos för 219 redovisas till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ärendets beredning Varje nämnd ska varje månad, från och med mars, med undantag av juni och juli, lämna en ekonomisk rapport till kommunstyrelsen. Nämnderna ska dessutom vid tre tillfällen under året per den 3 april (delårsbokslut 1) respektive den 31 augusti (delårsbokslut 2) samt i samband med årsbokslut göra rapportering till kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Bakgrund Ärendet har beretts av tjänstemän inom förvaltningens ekonomiavdelning. Analys och förslag - Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

6 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/11 Konsekvenser av förslaget - Ärendets beslutsgång Beslut i Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 UN nämnden jan feb (text) 2. Bilaga 2 UN jan feb (siffror) Information om beslutet Information i HUKSAM Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

7 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning Driftredovisning - Förvaltningsövergripande Utfall periodresultat Resultatet för Förvaltningsövergripande för perioden januari-februari 219 är 14 % (675 kkr.) lägre än motsvarande period 218. Intäkterna för perioden är 45% (5 kkr.) lägre för perioden i år eftersom nämnden hade ett bidrag på 1 Mkr under 218. Personalkostnaderna är 1,8% (31 kkr.) högre i jämförelse med samma period 218 och anledningen är dels lönerevision men också mer personal till högre lönekostnader. Lokal- och städkostnader för året är inte bokförda därav den stora avvikelsen. Övriga kostnader är 43% (1,2 Mkr.) lägre än motsvarande period föregående år. Orsaken är främst att fakturor som inkommer tom april och avser hela året, kan periodiseras bakåt, från januari. Detta innebär att kostnaderna blir högre retroaktivt. Fakturor för IT och licenser 218 uppgick till 1,6 Mkr. för perioden. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Ingen avvikelse. Fördelning av investeringsmedel kommer att ske senare. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse. Fördelning av investeringsmedel kommer att ske senare. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen avvikelse. Fördelning av investeringsmedel kommer att ske senare.

8 Driftredovisning Arbetsmarknadsenheten Utfall periodresultat Arbetsmarknadsenhetens totala resultat för perioden är 2% högre (27 kkr.) jämfört med motsvarande period 218. Intäkterna har ökat med 4 % (685 kkr.) jämfört med motsvarande period föregående år. Försäljningsintäkterna är 26% (13 kkr.) lägre medan bidragsintäkterna för perioden är 64% (76 kkr.) högre än samma period 218. Anledningen till de högre bidragsintäkterna beror på att arbetsförmedlingen betalade ut bidragsersättningen (685 kkr.) för sommarpraktik 218 i februari 219. Lönekostnaderna är 6,9 % (1 Mkr.) högre än motsvarande period 218. Ökningen ligger i, förutom personalens lönerevision och högre PO-kostnader, att lägsta lönerna för åtgärder har höjts. Likaså har lönehöjningarna för åtgärder (som förhandlas på andra förvaltningar) höjts mer än vid normal lönerevision. En genomgång av de ökade lönekostnaderna kommer att göras till nästa rapportperiod. Lokalkostnaderna: Inga hyreskostnader har bokförts, därav det låga utfallet för perioden. Övriga kostnader är 1 % högre (17 kkr.) än motsvarande period föregående år. Största orsaken är en sent inkommen faktura från Hallands konstmuseum som tillhör 218 men även ökade kostnader för nytt statistikprogram, kortterminaler och högre kostnader för provtagningar av deltagare som måste göras innan de kan gå ut i någon åtgärd. Prognos budgetavvikelse Ingen budgetavvikelse har prognostiserats i nuläget men inför nästa ekonomirapport kommer lönekostnaderna att analyseras och ev. kan då en annan prognos bli aktuell avseende löneutfallet. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Ingen avvikelse. Fördelning av investeringsmedel kommer att ske senare. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse. Fördelning av investeringsmedel kommer att ske senare. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen avvikelse. Fördelning av investeringsmedel kommer att ske senare.

9 Driftredovisning Integration Utfall periodresultat Integrationens totala resultat för perioden är 54 % (2,7 Mkr) lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med föregående år minskat med 51 % (5, Mkr). Förklaringen till detta är dels en minskad schablonersättning från Migrationsverket men främst att vi arbetar enligt en ny modell där intäkterna från Migrationsverket fördelas annorlunda jämfört med tidigare år. En större del av ersättningen går till insatser för nyanlända inom andra förvaltningar samt balansmedel för i nuläget ej beslutade insatser Schablonersättning Januari Februari Schablonersättning 218 Schablonersättning 219 Diagrammet ovan visar den totala schablonersättningen utbetald från Migrationsverket till Halmstad kommun. Under perioden januari-februari 219 minskade ersättningen med 5 % trots en ökning av bidraget från 218 till 219 med 7 % per nyanländ. Schablonersättningen betalas ut under en två-årsperiod för varje nyanländ med uppehållstillstånd bosatt i Halmstad kommun. Första utbetalningen är ett mottagningsbidrag på 1 % av schablonersättningen som betalas ut månaden efter mottagningsdatum.

10 MOT-Bidrag nyanlända Januari Februari 26 Diagrammet ovan visar mottagningsbidrag samt antal nyanlända till Halmstad kommun under perioden januari-februari 219 jämfört med motsvarande period 218 och visar en intäktsminskning med 37 %. De totala kostnaderna för integrationen har minskat med 47 % (2,3 Mkr). Personalkostnaderna är 18 % (386 kkr) lägre januari-februari 219 i jämförelse med perioden 218 vilket beror på minskad personalstyrka inom etableringen samt att bemanning av receptionen övergått till Halmstad Lärcentrum. 218 avsattes 1, Mkr till nämnden för insatser inom förvaltningen vilket inte kommer att ske 219. Internhyror på 8 kkr. är ännu inte fakturerade för perioden. Prognos budgetavvikelse Ingen budgetavvikelse att redovisa i nuläget. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Inget att redovisa.

11 Driftredovisning Daglig verksamhet Utfall periodresultat Daglig Verksamhets totala resultat är 8,4 % lägre (1,1Mkr) än samma period föregående år. Differensen kan hänföras till att fakturan för lokalkostnaderna ännu inte inkommit samt lägre kostnad för el, då Daglig Verksamhet föregående år fick betala för el som skulle ingå i hyran på Pilefeltgatan. Detta korrigerades under senare halvan av 218. Lönekostnaderna är 5 kkr. högre än samma period föregående år och verksamheten har fler deltagare jämfört vid samma period föregående år (se diagram nedan). Verksamheten jobbar med att få ner lönekostnaderna genom att försöka ta in så lite timavlönade som möjligt. För att genomföra det kommer förändringar att ske exempelvis genom sammanslagningar av enheter och genom att byta till lokaler som kan rymma flera verksamheter i samma hus. Sammanslagningarna gör att enheterna bli mindre sårbara vid sjukdomar och semestrar. Det kommer bli lättare att ha personaltäckning (minskat behov av vikarier) samt att arbetsmiljön bör bli mer positiv med mer personal på plats. Flera förändringar förväntas genomföras under åren men dessa är ännu inte konkretiserade i siffror. En ökning av deltagare kommer att ske under 219, men den beräknas inte bli lika stor som den var mellan , då Daglig Verksamhet fick i totalt i genomsnitt 12 nya deltagare under året. Pågående ärenden/månad/år Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Snitt 322, Prognos budgetavvikelse Daglig Verksamhet prognostiserar med ett underskott på 4,6 Mkr. för 219. Avvikelsen finns inom lönekostnader och den är något lägre jämfört med 218 års resultat för verksamheten (- 5,5 Mkr.) Prognos förändring mot föregående prognos -

12 Driftredovisning Ekonomiskt bistånd (verksamhet) Utfall periodresultat Verksamhet 655 Ekonomiskt bistånd består av de delar som inte är bidrag till enskilda. Verksamhetens totala resultat är 6 % högre (2 kkr.) 219 jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 47 % (3 kkr.). Den största förklaringen till detta är att ingen överföring av medel från verksamhet 131 sker fr.o.m. januari 219 och att ingen fakturering av förvaltararvoden är utförda 219 (saknar underlag från Överförmyndigheten). Lönekostnaderna är 11 % (4 kkr.) högre 219 i jämförelse med föregående period 218. Detta förklaras främst av att lönekostnaderna för två coacher som tidigare belastat verksamhet 131 numera ingår under verksamhet 655 Ekonomiskt bistånd. Inför 22 förväntas detta kompenseras i rambudgeten för verksamhet 655. Hyreskostnaderna för lokalerna är inte bokförda under 219. Övriga kostnader är 45 % (1 kkr.) högre 219 än motsvarande period 218. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ett underskott på totalt 3,1 Mkr. -3,1 Mkr. Ökade lönekostnader. Inför 219 är ambitionen att det i verksamhet 131 endast ska finnas utbetalningar av försörjningsstöd och kostnader för skyddat boende. Det innebär att inga medel kommer att flyttas från Ekonomiskt bistånd verksamhet 131 till Ekonomiskt bistånd verksamhet 655, vilket skett tidigare år. Inför 22 förväntas detta kompenseras i rambudgeten för verksamhet 655. Verksamheten kommer också att se över sina lönekostnader under året. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till kkr. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse.

13 Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring p.g.a. att det är årets första prognos. Driftredovisning Övergripande gymnasiet Här redovisas intäkter och kostnader främst utifrån huvudmannaskapet för gymnasieskolan. De tre kommunala enheterna redovisas separat och ingår inte i denna redovisning. Utfall periodresultat Verksamheten intäkter har ökat något jämfört med föregående års motsvarande period. Förändringen består av intäkter från migrationsverket som används för att täcka de högre modersmålskostnaderna. Jämfört med motsvarande period 218 har kostnaderna minskat. Förändringen består i att kostnader för elever i fristående verksamheter och hos andra huvudmän (i andra kommuner) inte har debiterats/slutattesterats i samma omfattning som föregående år. Utöver detta har gymnasiet (övergripande) inte fått fakturan för lokalkostnaderna ännu. Prognos budgetavvikelse Övergripande gymnasiet prognosticerar inte någon avvikelse mot fastställd ram. Däremot har verksamheten ett mål i förvaltningsrätten gällande retroaktiv elevpeng vilket kan komma att påverka verksamhetens resultat negativt beroende på domens utfall. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Övergripande gymnasiet har ingen investeringsbudget och genomför inte några investeringar. Prognos budgetavvikelse Övergripande gymnasiet har ingen investeringsbudget och genomför inte några investeringar. Prognos förändring mot föregående prognos Övergripande gymnasiet har ingen investeringsbudget och genomför inte några investeringar.

14 Driftredovisning - Kattegattgymnasiet Utfall periodresultat Kattegattgymnasiets intäkter och kostnader är likvärdiga med utfallet motsvarande period föregående år. För perioden januari februari 219 utmärker sig däremot lönekostnaderna som ökat med 7,4 %. Lönekostnaderna har framförallt ökat inom programmen på skolan. De totala kostnaderna är däremot bara marginellt högre jämfört med perioden 218. Prognos budgetavvikelse Efter samtal med skolledningen i samband med detaljbudgetering prognostiserar Kattegattgymnasiet ett överskott på 1,5 Mkr där lönekostnaderna förväntas generera ett underskott medan de övriga kostnaderna prognosticerar ett överskott. Det första elevvalet för kommande årskurs 1 elever har visat att elevtalet kan bli lägre än prognosticerat och därigenom minska ramen och påverka budgetavvikelsen negativt för Kattegattgymnasiet. Prognos förändring mot föregående prognos - Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kattegattgymnasiet har hitills investerat för 71 kkr. Detta är 58 kkr. högre än motsvarande period föregående år. Prognos budgetavvikelse Verksamheten förväntas förbruka hela sitt investeringsanslag med undantag av de 9, Mkr. som öronmärkts för nya Kattegattgymnasiet. Då inflyttning av nya Kattegattgymnasiet påbörjas sommaren 22 är det just nu oklart om några investeringar kommer att genomföras redan 219 i detta projekt. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Driftredovisning - Sannarpsgymnasiet Utfall periodresultat Sannarpsgymnasiets intäkter är likvärdiga med utfallet motsvarande period föregående år. Den avvikelse som finns kan förklaras av att statsbidragsintäkterna för att driva delar av antagningscentret är lägre och att de övriga kostnaderna har blivit högre, främst kostnader för förbrukningsinventarier.

15 Prognos budgetavvikelse Efter samtal med skolledningen i samband med detaljbudgetering prognostiserar Sannarpsgymnasiet ett överskott på 2,7 Mkr där lönekostnaderna förväntas generera ett underskott medan de övriga kostnaderna prognosticerar ett överskott. Elevprognosen visar däremot att elevtalet kan bli lägre än tidigare prognos (avseende språkintroduktion) och därigenom minska ramen och påverka budgetavvikelsen negativt för Sannarpsgymnasiet. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Sannarpsgymnasiet har hitills investerat för 14 kkr. Detta är 5 kkr. lägre än motsvarande period föregående år. Prognos budgetavvikelse Verksamheten förväntas förbruka hela sitt investeringsanslag för 219. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Driftredovisning - Sturegymnasiet Utfall periodresultat Sturegymnasiets intäkter är likvärdiga med utfallet motsvarande period föregående år. Kostnaderna har däremot minskat jämfört med 218. Förändringen består främst av lägre utfall på förbrukningsinventarier. Prognos budgetavvikelse Efter samtal med skolledningen i samband med detaljbudgetering prognostiserar Sturegymnasiet ett överskott på 1,1 Mkr där positiv budgetavvikelse förväntas för både lönekostnader och övriga kostnader. Det första elevvalet för kommande årskurs 1 elever har visat att elevtalet kan bli lägre än prognosticerat och därigenom minska ramen och påverka budgetavvikelsen negativt för Sturegymnasiet. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera.

16 Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Sturegymnasiet har inte genomfört några investeringar än, likt investeringsutfallet motsvarande period förra året. Prognos budgetavvikelse Verksamheten förväntas förbruka hela sitt investeringsanslag för 219. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Driftredovisning Halmstad Lärcentrum I Halmstad Lärcentrum (HLC) ingår också Yrkeshögskolan (YH). Utfall periodresultat Resultatet för Halmstad Lärcentrum för perioden är 1 % lägre (1 kkr.) jämfört med samma period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 11% (25 kkr.). Den största förklaringen till detta är att YH endast har två klasser igång 219 istället för fyra klasser 218. YH får statsbidrag efter hur många elever som går utbildningen. Personalkostnaderna är 3% (45 kkr.) högre 219 jämförelse med perioden 218. Fler yrkesvägledare och specialpedagoger är anställda nu jämfört med 218. Hyreskostnaderna för lokalerna är inte bokförda under 219 (25 kkr. 218). Övriga kostnader är 5 % (5 kkr.) lägre 219 än motsvarande period 218. Detta förklaras med minskade konsultkostnader för YH p.g.a. färre klasser igång och lägre kostnader överlag på övriga delar i verksamheten. Däremot så har inköpen av utbildning ökat totalt sett, se diagram nedan.

17 Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ett överskott på totalt 6, Mkr.,5 Mkr. Minskade lönekostnader. Verksamheten kommer inte att anställa en omvärldsbevakare under året. 5,5 Mkr. Minskade övriga kostnader. Inköpen av utbildningen kommer att minskas på de delar som inte enligt lag måste erbjudas eleverna. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till kkr. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse. Prognos förändring mot föregående prognos -

18 Driftredovisning Kommunvux Utfall periodresultat I Kommunvux verksamhet ingår grundläggande vuxenutbildning (GRUV), Vård- och omsorgsutbildning (GYRK), Gymnasial vuxenutbildning (GYT), Samhällsorientering (SO), utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt Lärvux. Resultatet för Kommunvux är 52 % (1,5 Mkr) bättre i januari-februari 219 än motsvarande period föregående år. Intäkterna är 46 % (2, Mkr) högre och den största intäktsökningen är elevpengen på GRUV samt GYT. 3 Elevpeng Kommunvux SFI SO Gruv Gyt Gyrk De totala kostnaderna för Kommunvux har ökat med 9 % (,6 Mkr). De interna hyreskostnaderna är dock ännu inte bokförda och motsvarar ca 1 Mkr för perioden. Personalkostnaderna har ökat med 1,5 Mkr jämfört med samma period föregående år, vilket till stor del beror på den stora elevtillströmningen under hösten 218. Övriga kostnader har ökat med 2 kkr vilket har sin förklaring i inköp av läromedel. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar i dagsläget ett underskott på 14,3 Mkr. Kommunvux ska 219 finansieras enbart med intäkter från elevpeng samt statsbidrag (undantaget Lärvux som är anslagsfinansierat med en budget på 2 Mkr). För att kunna lägga en nollbudget har verksamheten minskat sin lönebudget med motsvarande belopp. Analysarbete med plan på åtgärder för att

19 minska underskottet pågår i verksamheten med stöd av Ekonomienheten och Uppföljningsenheten. I dagsläget finns en osäkerhet kring ett ansökt statsbidrag på 1,4 Mkr avseende 3 årsstudieplatser för utbildning inom äldreomsorg, hälso- eller sjukvård. Bidraget beviljades för 218 och är ansökt och budgeterat även 219 men besked på ansökan har ännu inte inkommit. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring p.g.a. att det är årets första prognos. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till kr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick även det till kr. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse. Prognos förändring mot föregående prognos -

20 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Utfall periodresultat Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen). Verksamhetens totala resultat är 1 % högre (1,1 Mkr.) 219 jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 17 % (6 kkr.). Återkrav på försörjningsstöd (klienter och Försäkringskassan) har ökat med 12 kkr. Bidraget för initiala kostnader för EBO (eget boende) har minskat med 8 kkr. och ABO (anläggningsboende) har minskat med 1 kkr. mot föregående år. Lönekostnaderna är högre (3 kkr.) 219 jämfört mot föregående års period. Detta förklaras med att inga lönekostnader belastar verksamhet 131 under 219 utan endast på Ekonomiskt bistånd verksamhet 655. Övriga kostnader är 11 % högre (1,2 Mkr.) 219 än motsvarande period 218. Den största förklaringen till detta är att utbetalningen av försörjningsstöd är 13 % (1,3 Mkr.) högre än samma period 218.

21 Uppdatering saknas för februari då statistik från Socialförvaltningen (Procapita) ej inkommit. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ett underskott på totalt 7, Mkr. -5,8 Mkr. Kostnaderna för försörjningsstödet och tolkkostnader har ökat under 218 och under början av 219. Detta förklaras av att snittkostnaden per hushåll är högre (fler personer per hushåll) och att det är fler som söker och är berättigade bistånd. Rambudgeten är oförändrad mellan 218 och 219 (65 Mkr.) men utbetalningarna är högre (68 Mkr. för 218 och prognos 69 Mkr. för 219). -1,2 Mkr. Kostnaden för skyddat boende (betalas via Socialförvaltningen) för samma period 218 var 3,2 Mkr. Verksamhetens budget är 2, Mkr. för dessa kostnader 219. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring p.g.a. att det är årets första prognos. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Verksamheten har inga investeringsmedel. Prognos budgetavvikelse - Prognos förändring mot föregående prognos -

22 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter: Har minskat med 15% i en jämförelse mellan perioderna. Den främsta anledningen är Integrationen vars intäkter har halverats i jämförelse mellan perioden 218 och 219 Lönekonstnader: Har ökat med 6,1% mellan perioderna 218 och Lokalkostnader: Inte bokförda i samma omfattning som för perioden 218 och jämförelsen blir därför inte rättvisande. Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Ett prognostiserat överskott på diverse konto under "Övriga kostnader" Summa avvikelse driftredovisning

23 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Förvaltningsövergripande Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Förvaltningsövergripande Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Förvaltningsövergripande Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekonstnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelsen (G26) ska vara lika med avvikelsen som redovisas i cell G116.

24 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter -133 Investeringsnetto -133 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning

25 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Integration Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Integration Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Integration Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning

26 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter -414 Investeringsnetto -414 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Daglig verksamhet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader: Prognos över utfall högre än budget. Omstrukturering av DV kommer att fortfå under och det kommer att innebära lägre lönekostnader på sikt. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning

27 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader: Inga medel flyttas från vht 131 Ekonomiskt Bistånd till vht 655 Ekonomiskt Bistånd. Endast försörjningsstöd och skyddat boende ska belasta vht Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning

28 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning

29 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Kattegatt Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader -6-6 varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar -6 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Kattegattgymnasiet för övriga kostnader +2 1 kkr. Summa avvikelse driftredovisning

30 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Sannarp Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader -4-4 varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar -4 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader varav överskott på Kattegattgymnasiet för övriga kostnader +3 1 kkr. Summa avvikelse driftredovisning

31 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Sture Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Sture Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Gymnasiet; Sture Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Intäkter Lönekostnader 3 3 varav prognosticerade lönekostnader enligt nuvarande organisation med planerade förändringar +3 kkr. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader 8 8 varav överskott på Kattegattgymnasiet för övriga kostnader +8 kkr. Summa avvikelse driftredovisning

32 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Halmstad Lärcentrum Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Halmstad Lärcentrum Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter -9 Investeringsnetto -9 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Halmstad Lärcentrum Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Lönekostnader Ingen nyanställning av omvärldsbevakare 5 5 Övriga kostnader Minskade inköp av utbildning Summa avvikelse driftredovisning 6 6

33 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Kommunvux Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Därav statsbidrag Lönekostnader , Lokalkostnader Kapitalkostnader ,9 Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Kommunvux Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Kommunvux Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Lönekostnader Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

34 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 218 Utfall Utfall Budget 219 Prognos 219 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Övriga kostnader Försörjningsstöd nivå ökning ( ) Skyddat boende nivå 218 Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

35 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/132 Ärende UAN 219/132 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Investeringsbudget 219, fördelning mellan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att fördela investeringsbudget 219 för Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter enligt förslag nedan. Sammanfattning av ärendet Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden förfogar över 7 186, kkr. i investeringsmedel att fördela mellan förvaltningens verksamheter. Av dessa medel är 4 5, kkr. nya för 219 och 2 686, kkr. förs över från investeringsbudget 218. Utöver dessa medel har nämnden även investeringsmedel som är knutna till två specifika projekt (om och nybyggnation): Kattegattgymnasiet: 9, kkr. för investeringar 219. Kristinehedsgymnasiet 2 5, kkr. för investeringar 219. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

36 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/132 Fördelning per verksamhet enligt förslag. Belopp i kr. Verksamhet Förslag Arbetsmarknadsenheten 171 Daglig Verksamhet 485 Ekonomiskt bistånd 5 Kristinehed* 1 5 Kattegatt** 1 65 Sannarp 135 Sture 4 Halmstad Lärcentrum 4 Kommunvux*** Förvaltningsövergripande**** * utöver öronmärkta 2,5 Mkr. ** utöver öronmärkta 9, Mkr. *** har ej lämnat in underlag **** inkl. buffert för UAF Medel inkl. balans från Nya Kattegattgymnasiet 9 Kristinehedsgymnasiet 2 5 Ärendets beredning Ärendet är berett av Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens ekonomienhet Beskrivning av ärendet Bakgrund Ambitionen med investeringsbudgeten, och fördelningen av den, är att den ska grunda sig på en långsiktighet och att resurserna fördelas där de bäst behövs under aktuellt år. Utifrån detta perspektiv så kan fördelningen mellan verksamheterna variera över åren. Långsiktigheten grundar sig även på att förvaltningen from 218 förfogar över en gemensam investeringsbudget och att det är nämnden som beslutar över hur den fördelas från år till år. Fördelningen enligt förslaget bygger på de investeringsplaner som respektive verksamhet inkommit med. Förvaltningen har även en buffert för oförutsedda investeringsutgifter och för framtida, större investeringsbehov. Denna buffert är placerad under Förvaltningsövergripande. Analys och förslag Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

37 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/132 Verksamhet Förslag Arbetsmarknadsenheten 171 Daglig Verksamhet 485 Ekonomiskt bistånd 5 Kristinehed* 1 5 Kattegatt** 1 65 Sannarp 135 Sture 4 Halmstad Lärcentrum 4 Kommunvux*** Förvaltningsövergripande**** * utöver öronmärkta 2,5 Mkr. ** utöver öronmärkta 9, Mkr. *** har ej lämnat in underlag **** inkl. buffert för UAF Medel inkl. balans från Nya Kattegattgymnasiet 9 Kristinehedsgymnasiet 2 5 Konsekvenser av förslaget - Ärendets beslutsgång Ärendet ska beslutas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag - Information om beslutet Information i HUKSAM Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

38 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/132 Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

39 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/129 Ärende UAN 219/129 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Fastställande av elevpeng för vuxenutbildning och folkhögskolor Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att fastställa ersättningsnivå år 219 för den kommunala vuxenutbildningen i Halmstads kommun (egen regi) samt för folkhögskolor (enbart SFI) avseende svenska för invandrare (SFI), grundläggande vuxenutbildning (GRUV) och Gymnasial Teoretisk Vuxenutbildning (GYT) enligt förslag (se bilaga 1-3). Sammanfattning av ärendet Ersättning till den kommunala vuxenutbildningen i Halmstads kommun och för folkhögskolor utgår från vinnande upphandlingen. Ersättningen för svenska för invandrare (SFI) för 219 är framräknad enligt den senaste upphandlingen (våren 218) efter medianvärdet på lämnade anbud per studieväg (se bilaga 1). Ersättningen för grundläggande vuxenutbildning (GRUV) och Gymnasial Teoretisk Vuxenutbildning (GYT) (se bilaga 2 och 3) är framräknat under hösten 218 och grundar sig på samverkanskommunernas prisuppgifter och prisbild. Ärendets beredning Ärendet är berett av Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens ekonomienhet Beskrivning av ärendet Bakgrund Inför 219 har vuxenutbildningen i Halmstads kommun ingen upphandlad verksamhet (enligt lagen om offentlig upphandling, LOU) att utgå från och därmed finns ingen prisbild att förhålla sig till avseende den kommunala utföraren i Halmstads kommun och för folkhögskolor. Analys och förslag Se Konsekvenser av förslaget Konsekvenser av förslaget Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

40 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/129 Förslaget innebär en högre kostnad för Halmstad Lärcentrum, dock inte till en lika hög kostnad som för direktupphandlad verksamhet. Förslaget innebär även en högre ersättningsnivå för den kommunala utföraren i Halmstads kommun (egen regi) jämfört med tidigare. Ärendets beslutsgång Ärendet ska beslutas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 Priser 219 SFI kommunvux och folkhögskolor, daterad Bilaga 2 Priser 219 GRUV kommunvux och folkhögskolor, daterad Bilaga 3 Priser 219 GYT kommunvux och folkhögskolor, daterad Information om beslutet Information i HUKSAM Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

41 Bilaga 1 Studieväg Medianvärde Studieväg Kommunvux pris 218 1A A B B C C D D B B C C 897 2D D C C D D 638 Medianvärdet bygger på anbuden i upphandlingen från våren 218

42 Kurs Kurskod Kommunvux pris 218 Biologi GRNBIO2 4 Engelska delkurs A GRNENGA 4 Engelska delkurs B GRNENGB 4 Engelska delkurs C GRNENGC 4 Engelska delkurs D GRNENGD 4 Fysik GRNFYS2 4 Geografi GRNGEO2 4 Historia GRNHIS2 4 Kemi GRNKEM2 4 Matematik delkurs A GRNMATA 4 Matematik delkurs B GRNMATB 4 Matematik delkurs C GRNMATC 4 Matematik delkurs D GRNMATD 4 Religionskunskap GRNREL2 4 Samhällskunskap GRNSAM2 4 Svenska delkurs A GRNSVEA 4 Svenska delkurs B GRNSVEB 4 Svenska delkurs C GRNSVEC 4 Svenska delkurs D GRNSVED 4 SVA delkurs A GRNSVAA 4 SVA delkurs B GRNSVAB 4 SVA delkurs C GRNSVAC 4 SVA delkurs D GRNSVAD 4

43 Kurs Kurskod Kommunvux pris 218 Affärsjuridik JURAFF 38 Engelska 5 ENGENG5 38 Engelska 6 ENGENG6 38 Engelska 7 ENGENG7 38 Geografi 1 GEOGEO1 38 Geografi 2 GEOGEO2 38 Företagsekonomi 1 FÖRFÖR1 38 Företagsekonomi 2 FÖRFÖR2 38 Gymnasiearbete GYARV 38 Historia 1b HISHIS1b 38 Matematik 1a MATMAT1a 38 Matematik 1b MATMAT1b 38 Matematik 1c MATMAT1c 38 Matematik 2a MATMAT2a 38 Matematik 2b MATMAT2b 38 Matematik 2c MATMAT2c 38 Matematik 3b MATMAT3b 38 Matematik 3c MATMAT3c 38 Matematik 4 MATMAT4 38 Matematik 5 MATMAT5 38 Pedagogiskt ledarskap PEDPEG 38 Privatjuridik JURPRI 38 Samhällskunskap 1b SAMSAM1b 38 Samhällskunskap 2 SAMSAM2 38 Religionskunskap 1 RELREL1 38 Rätten och samhälle JURRÄTO 38 Sociologi SOISOO 38 Svenska 1 SVESVE1 38 Svenska 2 SVESVE2 38 Svenska 3 SVESVE3 38 Svenska som andraspråk 1 SVASVA1 38 Svenska som andraspråk 2 SVASVA2 38 Svenska som andraspråk 3 SVASVA3 38

44 Bilaga 2 Studieväg Medianvärde Studieväg Kommunvux pris 218 1A A B B C C D D B B C C 897 2D D C C D D 638 Medianvärdet bygger på anbuden i upphandlingen från våren 218

47 Bilaga 3 Ersättningsnivå SFI Studieväg Medianvärde Studieväg Kommunvux pris 218 1A A B B C C D D B B C C 897 2D D C C D D 638 Medianvärdet bygger på anbuden i upphandlingen från våren 218

50 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/17 Ärende UAN 219/17 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Beslut om upphandlingsdokument: Upphandling av Vuxenutbildning Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna upphandlingsunderlaget UAN 219/17 Upphandling av vuxenutbildning. Sammanfattning av ärendet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade , att vuxenutbildningen ska vara organiserad som en hybridorganisation, med både egen regi och externa aktörer. Beställarorganisationen har utifrån detta beslut, uppdraget att avropa utbildning utifrån målgruppens och arbetsmarknadens behov av utbildningsinsats. Nuvarande upphandling diarienummer 218/433 upphör att gälla Arbetet med upphandlingsunderlaget UAN 219/17 Upphandling av vuxenutbildning, har utförts under februari mars 219. Det nya avtalet för upphandlad utbildning ska gälla fr.o.m Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av en arbetsgrupp under ledning av tjänsteman på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade , att vuxenutbildningen ska vara organiserad som en hybridorganisation, med både egen regi och externa aktörer. Beställarorganisationen har utifrån detta beslut, uppdraget att avropa utbildning utifrån målgruppens och arbetsmarknadens behov av utbildningsinsats. Enligt gällande delegationsordning ska utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta om upphandlingsunderlaget. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

51 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/17 Analys och förslag Nuvarande upphandling 218/433 upphör att gälla Det nya avtalet för upphandlad utbildning ska gälla from Konsekvenser av förslaget Under perioden bedrivs utbildning både i upphandlad regi och hos den kommunala utbildningsanordnaren. Ärendets beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver besluta i ärendet. Beslutsunderlag 1. Upphandling av vuxenutbildning (internt arbetsmaterial). Information om beslutet --- Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Maria Woxius Jönsson, enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

52 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/88 Ärende UAN 219/88 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Kvalitetsrapport för Arbetsmarknadsenheten år 218 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Kvalitetsrapport för Arbetsmarknadsenheten år 218, enligt bilaga 1 daterad Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras under 219: Utveckla rutin för mottagande av kommunanvisade nyanlända med uppehållstillstånd utifrån bosättningslagen. Framställa handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. Kvalitetssäkra Tolkförmedlingens verksamhet genom certifiering. Sammanfattning av ärendet Svensk arbetsmarknad går bra och det råder ett kompetensförsörjningsbehov både inom offentlig sektor och inom näringslivet. Arbetslösheten i Halmstad uppgår enligt Arbetsförmedlingen i januari 219 till 8,1 %, vilket är något lägre än samma period föregående år (8,3 %). Arbetslösheten bland inrikes födda är 4,1 % och bland utrikes födda 24,2 %. Arbetsmarknadsenheten fyller en viktig funktion genom att rusta och förbereda individer för inträde på arbetsmarknaden. Under 218 var totalt 1173 individer sysselsatta i någon form av insats på Arbetsmarknadsenheten. Det var något fler kvinnor (52 %) än män (48 %). Ungdomar under 25 år utgjorde 41 % av alla deltagare. Under året hade 357 individer någon form av arbetsmarknadsanställning som ett förberedande led i sin planering för inträde på arbetsmarknaden. Av dessa var 57 % kvinnor. Sammanlagt 62 individer avslutades under 218, 12 % gick vidare till studier och 17 % fick arbete. Resultatet till arbete eller studier vid avslutad insats via Arbetsmarknadsenheten ska tolkas mot bakgrund av att insatserna är individuellt anpassade och oftast av förberedande karaktär. Syftet med deltagande i arbetsförberedande insatser är att göra en stegförflyttning mot studier/etablering på arbetsmarknaden. Efter perioden på Arbetsmarknadsenheten går många deltagare vidare till andra planerade insatser, vilket kan vara en måluppfyllelse i sig utifrån anvisningens syfte. Ärendets beredning Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

53 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/88 Inom kommunen Ärendet är berett av ansvarig kvalitetsutvecklare. Samråd och informationsinsamling har skett genom dialog med ledning och medarbetare på Arbetsmarknadsenheten samt genom inhämtande av statistik från aktuella verksamhetssystem. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Syfte med föreliggande rapport är att: Informera ansvarig nämnd om resultatet för Arbetsmarknadsenhetens verksamhet 218 samt skapa utrymme för reflektion Redogöra för hur Arbetsmarknadsenheten har arbetat med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalité Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar om prioriterade utvecklingsområden för 219 Rapporten utgör ett komplement till den uppföljning och redovisning som sker enligt gällande Verksamhetsplan och avser att komplettera bilden av Arbetsmarknadsenhetens genomförande av sitt grunduppdrag under år 218. Analys och förslag Resultat för verksamheten Arbetslösheten i Halmstad uppgår enligt statistik från Arbetsförmedlingen i januari 219 till 8,1 %, vilket är något lägre än samma period föregående år (8,3 %). Arbetslösheten bland inrikes födda är 4,1 % och bland utrikes födda 24,2 %. Arbetsmarknadsenheten fyller en mycket viktig funktion genom att rusta och förbereda individer för inträde på arbetsmarknaden. Under 218 var totalt 1173 individer sysselsatta i någon form av insats på Arbetsmarknadsenheten. Det var något fler kvinnor (52 %) än män (48 %). Ungdomar under 25 år utgjorde 41 % av alla deltagare. Under året hade 357 individer någon form av arbetsmarknadsanställning som ett förberedande led i sin planering för inträde på arbetsmarknaden. Av dessa var 57 % kvinnor. En del av anställningarna utgjordes av funktioner som serviceassistenter, trygghetsvärdar och aktivitetsvärdar i samverkan med hemvårdsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. I konceptet ingick att utifrån individens behov kompetenshöja och vägleda individen med inriktning mot kommunens kompetensförsörjningsbehov. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

54 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/88 Sammanlagt 62 individer avslutades under 218, 12 % gick vidare till studier och 17 % fick arbete. Resultatet till arbete eller studier vid avslutad insats via Arbetsmarknadsenheten ska tolkas mot bakgrund av att insatserna är individuellt anpassade och oftast av förberedande karaktär. Syftet med deltagande i arbetsförberedande insatser är att göra en stegförflyttning mot studier/etablering på arbetsmarknaden. Efter perioden på Arbetsmarknadsenheten går många deltagare vidare till andra planerade insatser, vilket kan vara en måluppfyllelse i sig utifrån anvisningens syfte. I syfte att kvalitetssäkra verksamheten och främja individers etablering på arbetsmarknaden har nedan utvecklingsområden identifierats som strategiskt viktiga under 219: Utveckla rutin för mottagande av kommunanvisade nyanlända med uppehållstillstånd utifrån bosättningslagen. Framställa handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. Kvalitetssäkra Tolkförmedlingens verksamhet genom certifiering. Uppföljning och återkoppling avseende utfall av ovan utvecklingsområden kommer att ske i kvalitetsrapport för Arbetsmarknadsenheten 219. Konsekvenser av förslaget Ett tydligt fokus på strategiskt viktiga utvecklingsområden under 219 bedöms gynna både målgrupper och medarbetare. Genomförandet av de föreslagna strategierna förväntas leda till högre måluppfyllelse utifrån fastställda mål och mätetal. Ärendets beslutsgång Ärendet beslutas i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Kvalitetsrapport Arbetsmarknadsenheten 218, daterad Information om beslutet Information delges Arbetsmarknadsenheten. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef/bolagschef Jörgen Krantz, avdelningschef eller motsvarande Handläggare, Marina Zivojinovic, Kvalitetsutvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

55 Kvalitetsrapport 218 Arbetsmarknadsenheten Rapporten är framställd av: Marina Zivojinovic, kvalitetsutvecklare

56 Innehåll Syfte med kvalitetsrapporten... 3 Syfte med föreliggande rapport är att:... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kvalitetsuppföljning på Arbetsmarknadsenheten... 4 Nationell och kommunal styrning av arbetsmarknadspolitiken... 4 Arbetsmarknadsenhetens roll och uppdrag... 5 Remittenter... 5 Resultat för år Arbetsmarknadsinsatser... 6 Kommunalt aktivitetsansvar (KAA)... 7 Ungdomsprojekt Moving On... 7 Integrationsprojekt... 7 Sommarkraft... 8 Nyanlända... 8 Uppföljning av beslutade strategier för Digitaliseringen... 8 Individer med funktionsnedsättning... 9 Nyanlända... 9 Ungdomar utan gymnasieutbildning... 9 Utveckling av samarbetet med vuxenutbildningen... 1 Utvecklingsområden Nyanlända... 1 Handlingsplan kommunalt aktivitetsansvar (KAA)... 1 Tolkförmedlingen... 1 Förslag till beslut om utvecklingsområden Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 2 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

57 Syfte med kvalitetsrapporten Syfte med föreliggande rapport är att: Informera ansvarig nämnd om resultatet för Arbetsmarknadsenhetens verksamhet 218 samt skapa utrymme för reflektion Redogöra för hur Arbetsmarknadsenheten har arbetat med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalité Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar om prioriterade utvecklingsområden för 219 Systematiskt kvalitetsarbete Att systematiskt planera, följa upp och utvärdera en verksamhet är av största vikt för att säkerställa verksamheters kvalitet. Med kvalitet avses en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet i vilken en strävan ska ske att utifrån givna resurser optimera nyttan för de som använder kommunens tjänster. Kommunfullmäktige beslutar genom Planeringsdirektiv med budget om de mål som kommunens förvaltningar och bolag har att arbeta mot. Utöver dessa beslutar även nämnder och bolagsstyrelser om egna verksamhetsmål. Uppföljning sker genom den process som är fastställd i enlighet med Visionsstyrningsmodellen. Uppföljning och redovisning sker tertialvis och året avslutas med en verksamhetsberättelse/årsredovisning (bolag). Som komplement sker även uppföljning inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete i de olika verksamheterna. Detta uppföljningsarbete formas utformas utifrån verksamheternas specifika uppdrag och de lagstiftningar som reglerar dessa. Resultatmätning sker primärt i form av andel deltagare som efter avslutad insats på Arbetsmarknadsenheten har gått vidare till arbete eller studier. En viktig del i uppföljningen är även att, i den mån det är möjligt, mäta den stegförflyttning som görs av deltagaren, där syftet är att stärka deltagaren i sin utveckling. För att få in deltagarperspektiv sker även, mot bakgrund av mål 6.2 i UAN verksamhetsplan: Alla elever/studerande/deltagare ska känna att verksamheten/insatsen utformas efter den enskildes förutsättningar, en enkätuppföljning av deltagarna vid avslutad insats på Arbetsmarknadsenheten. Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 3 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

58 Kvalitetsuppföljning på Arbetsmarknadsenheten Kvalitetsuppföljning på Arbetsmarknadsenheten grundar sig i fastställd guide från Sveriges kommuner och Landsting, SKL, i vilken följande processer ingår: Planering beskriva uppdrag, sätta mål och ta fram en handlingsplan. Uppföljning och analys samla ihop information för att dra slutsatser. Åtgärder föreslå åtgärder som sedan kan leda till prioriteringar och beslut. Arbetsmarknadsenheten samlar systematiskt och kontinuerligt in information i syfte att följa upp hur verksamheten utvecklas. Planering och uppföljning av Arbetsmarknadsenhetens grunduppdrag sker löpande utifrån fastställda mätetal. Dokumentation av arbetet med de olika målgrupperna sker i för ändamålet avsett verksamhetssystem. Arbetsmarknadsenheten redovisar årligen statistik till jämförelsedatabasen Kolada, som administreras av SKL, vars syfte bland annat är att göra jämförelser på nationell nivå. En del av den insamlade informationen finns även redovisad i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan i form av nyckeltal. Nationell och kommunal styrning av arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadspolitiken är statlig. Den myndighetsutövning och det operativa arbete som genomförs inom ramen för detta område hanteras av arbetsförmedlingar runt om i landet. Kommunerna har över tid tagit ett allt större ansvar när det gäller arbetsmarknadspolitiken och de har avgörande roller inom arbetsmarknadsområdet som bland annat arbetsgivare, utbildningsanordnare, insatssamordnare liksom i arbetet med etablering. Enligt Lagen om vissa kommunala befogenheter ((29:47) kan kommunen på frivillig basis vidta arbetsmarknadspolitiska åtgärder mot arbetslöshet. Det innebär att kommunen efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen får anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen har förtydligat att lagen bara gäller kommunernas möjligheter att anordna aktiviteter som inte kan anordnas genom upphandlingsförfarande, och där det inte kan uppstå konkurrenssnedvridning i förhållande till andra aktörer. (Prop. 27/8: 1 utgiftsområde 13). Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 4 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

59 Arbetsmarknadsenhetens roll och uppdrag Arbetsmarknadsenheten samordnar Halmstad kommuns arbetsmarknadspolitiska insatser gällande ungdomar; långtidsarbetslösa; personer med funktionsvariation; utrikesfödda som omfattas av etableringsuppdraget samt personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Enhetens uppdrag är att rusta personer som befinner sig lite längre ifrån arbetsmarknaden med syfte att öka möjligheten till arbete/studier och egenförsörjning. Insatsernas inriktning och innehåll förändras över tid beroende på deltagarnas behov, förändringar på arbetsmarknaden samt utifrån behov hos anvisande myndigheter. Arbetsmarknadsenheten ansvarar även för bostadsförsörjning och praktisk hjälp i samband med bosättning av personer med uppehållstillstånd som har fått kommunplacering i Halmstad. Till Arbetsmarknadsenheten hör även Tolkförmedlingen, som erbjuder tolktjänster till Halmstads kommun och till andra myndigheter. Förutom det förvaltningsövergripande uppdraget att samordna insatser och anställningar inom arbetsmarknadspolitiken på Halmstads kommun bedriver Arbetsmarknadsenheten även egna verksamheter, i vilka målgruppsanpassade aktiviteter och insatser genomförs. Det utbud som Arbetsmarknadsenheten har för sina målgrupper indelas i: arbetsträning, praktik, arbetsmarknadsanställning samt arbetsförberedande insatser för målgruppen som uppbär ekonomiskt bistånd. Insatserna utformas med individen i centrum och i alla insatser ingår motivationshöjande arbete, social träning och kompetenshöjande aktiviteter som anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. Arbetsmarknadsenhetens praktiska verksamhet Halda är navet i Arbetsmarknadsenhetens verksamhet, i vilken individer ges möjlighet att arbetsträna. Här finns ett varierande utbud av arbetsuppgifter med inriktning mot hantverk, verkstad och miljö. Halda består av 17 avdelningar, där alla utom tre (Stadsbondgården Olofstorp, Aleskogens Hunddagis och Byggåtervinningen) finns på Knäredsgatan 23. Remittenter Enheten för ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen De huvudsakliga remittenterna är Enheten för ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen. Av de individer som anvisades till Arbetsmarknadsenheten under 218 svarade Enheten för ekonomiskt bistånd för ca 29 %. Övriga anvisades från Arbetsförmedlingen och Daglig verksamhet eller aktualiserades inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att det även bland anvisade från Arbetsförmedlingen kan finnas individer som är aktuella för ekonomiskt bistånd, vilket är bra att känna till för att få en helhetsbild av gruppen. Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 5 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

60 Kommunalt aktivitetsansvar (KAA) Arbetsmarknadsenheten arbetar även med uppdrag inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), vilket omfattar ungdomar under 2 år utan fullgjord gymnasieutbildning. KAA är ett samverkansuppdrag. Den lagstiftning som kommunerna har att förhålla sig till i sitt arbete med KAA är 29 kap. 9 skollagen. Den beskriver att kommunerna är skyldiga att hålla sig löpande informerade om ungdomar i målgruppen; ungdomarna ska erbjudas individuella insatser; syftet är i första hand att motivera ungdomen till studier; kommunen ska dokumentera och föra register över ungdomarna samt så tidigt som möjligt sätta in insatserna. Ambitionen har under 218 varit att framställa en handlingsplan för samverkan mellan gymnasieskolan och Arbetsmarknadsenheten avseende denna målgrupp. Detta har inte uppnåtts. Dialogen fortsätter mellan gymnasiecheferna och verksamhetschefen för Arbetsmarknadsenheten avseende detta uppdrag. Daglig verksamhet Det finns en tydlig ambition att utveckla samarbetet med Daglig verksamhet. Syftet med samarbetet är att personer med funktionsnedsättning skall få träna i Arbetsmarknadsenhetens praktiska verksamhet i syfte att stödja övergången till arbetslivet. Migrationsverket Migrationsverket anvisar kommunen att ta emot nyanlända personer för bosättning. Bosättningslagen (216:38) omfattar nyanlända personer som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser och deras anhöriga. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för att ordna boende för nyanlända kommunanvisade personer med praktisk hjälp i samband med bosättningen. Kommunen har som längst två månader på sig från anvisningsbeslut till mottagande. Resultat för år 218 Arbetsmarknadsinsatser Arbetslösheten i Halmstad uppgår enligt statistik från Arbetsförmedlingen i januari 219 till 8,1 %, vilket är något lägre än samma period föregående år (8,3 %). Arbetslösheten bland inrikes födda är 4,1 % och bland utrikes födda 24,2 %. Arbetsmarknadsenheten fyller en mycket viktig funktion genom att rusta och förbereda individer för inträde på arbetsmarknaden. Under 218 var totalt 1173 individer sysselsatta i någon form av insats via Arbetsmarknadsenheten. Det var något fler kvinnor (52 %) än män (48 %). Ungdomar under 25 år utgjorde 41 % av alla deltagare. Under året hade 357 individer någon form av arbetsmarknadsanställning som ett förberedande led i sin planering för inför reguljärt arbete/studier på arbetsmarknaden. Av dessa var 57 % kvinnor. En del av anställningarna utgjordes av funktioner som serviceassistenter, trygghetsvärdar och aktivitetsvärdar i samverkan med Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 6 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

61 hemvårdsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. I konceptet ingick att utifrån individens behov kompetenshöja och vägleda individen med inriktning mot kommunens kompetensförsörjningsbehov. Sammanlagt 62 individer avslutades under 218, 12 % gick vidare till studier och 17 % fick arbete. Resultatet till arbete eller studier vid avslutad insats via Arbetsmarknadsenheten ska tolkas mot bakgrund av att insatserna är individuellt anpassade och oftast av förberedande karaktär. Syftet med deltagande i arbetsförberedande insatser är att göra en stegförflyttning mot studier/etablering på arbetsmarknaden. Efter perioden på Arbetsmarknadsenheten går många deltagare vidare till andra planerade insatser, vilket kan vara en måluppfyllelse i sig utifrån anvisningens syfte. Kommunalt aktivitetsansvar (KAA) Under 218 har AME arbetat med 87 ungdomar som tillhör det kommunala aktivitetsansvaret, varav 26 fortfarande har pågående insatser. Det var relativt jämn könsfördelning, 51 % var pojkar och 49 % flickor. En närmare analys av målgruppen visar att 46 % av ungdomarna har dokumenterad funktionsnedsättning och 5 % är under utredning. Insatserna har bestått av motiverande samtal, vägledning, praktik, coaching, gruppverksamhet, anpassad anställning m m. Av de som har avslutat sin insats har 23 % gått tillbaka till gymnasieskolan, 2 % har börjat studera på folkhögskola och 16 % har erhållit arbete. Ungdomsprojekt Moving On Moving On är ett samverkansprojekt som medfinansieras av Europeiska socialfonden. Under 218 deltog 129 ungdomar i projektet, 63 kvinnor och 66 män. De flesta har varit inskrivna i projektet mellan 2-8 månader, men det finns även ungdomar som har varit inskrivna under en längre period. Av de som avslutat sitt deltagande i Moving On under året (45 kvinnor och 55 män) så har ca 65 % gått vidare till arbete eller studier. Inom projektet arbetar ett multikompetent team bestående av bl a processledare, kurator, handläggare, arbetsförmedlare, socialsekreterare och studie- och yrkesvägledare. Denna sammansättning har givit snabba kommunikationsvägar som har varit till gagn för ungdomarna och det har visat sig vara en av framgångsfaktorerna till projektets positiva resultat. Insatserna i projektet ges både individuellt och i grupp. Projektet arbetar med olika stärkande och studie-/arbetsförberedande inslag såsom: samtalskontakt, hälsofrämjande Må bättre-grupper, studiebesök, samhällsinformation, vägledning, praktik, hjälp att söka arbete m m. Projektet bjuder även in föreläsare som pratar om olika teman, t. ex arbetsrätt, demokrati, jämställdhet, facklig info, kommunikation, kost, hälsa, självkänsla, arbetsmarknadskunskap m m. Integrationsprojekt SPURT är ett regionalt projekt som medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Projektägare är Hylte kommun och Halmstads kommun är samverkanspart. I Halmstad har två handläggare arbetet med denna grupp. Syftet är att rusta och vägleda deltagare i etableringsprogrammet vidare till studier eller arbete. Under 218 har 13 individer deltagit i projektet genom anvisning från Arbetsförmedlingen. Av dessa var 78 kvinnor och 52 män. Insatserna i projektet består av bland Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 7 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

62 annat samhällsinformation, arbetsmarknadskunskap, validering av utländska betyg, vägledning samt matchning mot praktik och arbete. Värdegrundsdiskussioner har också varit ett viktigt inslag. Gruppsammansättningen bland de anvisade deltagarna har ändrats under 218 jämfört med året innan, från att ha bestått av mest män med arbetslivserfarenhet och studiebakgrund till kvinnor utan arbetslivserfarenhet och studiebakgrund. Även språknivån hos deltagarna har gått ned. Detta har medfört en sammansättning där deltagarna står längre ifrån arbetsmarknaden, och det har i sin tur föranlett förändring av arbetsmetoder i projektet, bl a genom större fokus på språkträning. Resultat för deltagarna är att 1 % gick vidare till arbete (varav 2 % gick till subventionerad anställning); 7 % gick till studier och 37 % fick någon form av arbetsmarknadsinsats. Övriga individer har kontakt med arbetsförmedlare för fortsatt planering. Sommarkraft Genom denna satsning fick 532 ungdomar som går årskurs 1 i gymnasiet feriearbete sommaren 218. Könsfördelningen var relativt jämn: 49 % flickor och 51 % pojkar. Merparten hade feriearbete på kommunens förvaltningar men det genomfördes även en skräddarsydd insats i regi av Halda för ungdomar som har behov av förstärkt handledning. Nyanlända Under 218 har ett strukturerat samarbete inom ramen för DUA (delegation för unga och nyanlända till arbete) påbörjats. Detta samarbete ska erbjuda nyanlända stort utbud av insatser som förväntas korta etableringstiden på arbetsmarknaden. Genom att bland annat arbeta med jobbspår förväntas individernas att snabbare få kontakt med och fotfäste i arbetslivet. Ledtiden för bosättning av nyanlända har varit oförändrad under året. Arbetsmarknadsenheten har inte klarat att inom två månader ta emot kommunanvisade nyanlända. Uppföljning av beslutade strategier för 218 I föregående års kvalitetsrapport fattades beslut om strategier avseende: digitalisering; individer med funktionsnedsättning; nyanlända; ungdomar utan gymnasieutbildning samt utveckling av samarbete med vuxenutbildningen. Nedan beskrivs innehåll och utfall avseende dessa: Digitaliseringen Att inkluderas i samhället och ha möjlighet att vara en aktiv och delaktig samhällsmedborgare kräver i dagens läge att man har en basal kunskap om hur man sköter exempelvis myndighetskontakter digitalt. Detta kan tyckas vara en självklar kunskap men erfarenhet visar att många individer inte behärskar detta område. Det är en viktig förutsättning för att kunna efterleva krav som ställs från olika myndigheter (exempelvis att ha en fungerande e-post; kunna hantera olika typer av självservice; kunna söka jobb med hjälp av digitala verktyg; självrapportering till Försäkringskassan m m). Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 8 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

63 Beslutades av UAN 218: Alla individer som anvisas till Arbetsmarknadsenheten ska ges kunskap om hur man med hjälp av digitala verktyg sköter myndighetskontakter. Resultat 218: Alla individer som anvisas till Arbetsmarknadsenheten får frågan om sin digitala kunskap och de som uppger att de inte har denna kunskap deltar i insats som formas utifrån de individuella behov som individerna uppger. Uppföljning har skett genom enkät som deltagare erhåller vid avslut. Av de svar som har inkommit framkommer att nästan hälften av respondenterna uppgav att de hade denna kunskap sedan tidigare och att ungefär 4 % har lärt sig under tiden på Arbetsmarknadsenheten, övriga 1 % uppger att de inte har lärt sig. Individer med funktionsnedsättning Individer med funktionsnedsättning tillhör en av de grupper där arbetslösheten är högst. Särskild fokus ska därför under 218 riktas mot att stötta individer med funktionsnedsättning i syfte att finna skräddarsydda lösningar för att etablera dem på arbetsmarknaden. En viktig grupp att prioritera i detta sammanhang är individer som är aktuella på Daglig verksamhet. Beslutades: Minst 1 individer som anvisas från Daglig verksamhet till Arbetsmarknadsenheten ska erbjudas förberedande insatser med målet att erhålla anpassad anställning. Resultat 218: Daglig verksamhet har under året remitterat 1 individer till Arbetsmarknadsenheten för förberedande insatser på Halda. Två individer tackade nej till erbjuden plats. Åtta individer har deltagit i insatser, fyra är igång fortfarande. Av de fyra som har slutat har en gått vidare till studier, övriga tre har fortsatt planering genom daglig verksamhet. Nyanlända Arbetslösheten för utrikes födda var ca 25 % (motsvarande siffra för inrikes födda var ca 3,5 %). Därför har en kraftsamling påbörjats för att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden. En viktig resurs i detta arbete är de Jobbspår som Arbetsmarknadsenheten skapar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Beslutades av UAN 218: Nyanlända skall vara målgrupp för insatser via Jobbspåren som Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen skapar tillsammans. Resultat 218: Förväntat resultat avseende deltagare i jobbspår har uppnåtts. Det har påbörjats insatser inom kommunens förvaltningar med inriktning mot vårdsektorn. Ungdomar utan gymnasieutbildning Avsaknad av grundskole- eller gymnasieutbildning är en av de största riskfaktorerna för ett långvarigt utanförskap. Resultat till arbete eller utbildning för denna målgrupp är lågt under 217 och här behövs ett gemensamt krafttag mellan berörda parter. Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 9 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

64 Beslutades av UAN 218: Arbetsmarknadsenheten ska presentera en handlingsplan för arbetet med ungdomar inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Handlingsplanen ska innehålla förslag till tydliggörande av roller mellan gymnasieskolan och Arbetsmarknadsenheten samt strategier för fortsatt arbete med denna målgrupp. Resultat 218: En handlingsplan är inte framställd. Dialog pågår mellan gymnasiecheferna och verksamhetschefen för Arbetsmarknadsenheten avseende utformning av denna. Utveckling av samarbetet med vuxenutbildningen För att individerna som finns aktuella på Arbetsmarknadsenheten ska ha en reell chans att komma ut på arbetsmarknaden är kompetenshöjning med fokus på arbetsgivares efterfrågan helt avgörande. Vuxenutbildningen är den viktigaste resursen i detta avseende. Förstärkt samverkan och samplanering krävs mellan Arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen för en ökad måluppfyllelse. Ett exempel på detta kan vara att prova metoder för att koppla ihop ett försteg som innehåller rustning och motivationshöjande insatser som efterföljs av studier, m a o att på ett mer aktivt sätt lotsa individerna in i studier. Det är även viktigt att ha en tydlig koppling till arbete efter studierna. Beslutades av UAN 218: Samråd ska alltid ske mellan Beställarenheten för vuxenutbildningen och Arbetsmarknadsenheten vid planering av yrkesutbildningar. Resultat 218: Samplanering har påbörjats under 218 och detta arbete kommer att förstärkas ytterligare under 219. Utvecklingsområden 219 Nyanlända Utveckla rutin för mottagande av kommunanvisade nyanlända med uppehållstillstånd utifrån bosättningslagen. Handlingsplan kommunalt aktivitetsansvar (KAA) Framställa handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. Tolkförmedlingen Ett utvecklingsarbete pågår av Tolkförmedlingen i vilket digitalisering av tjänsterna är en stor del. Kvalitetssäkring av verksamheten skall genomföras under året och ambitionen är att under året uppnå certifiering av verksamheten enligt standarden FR 2. Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 1 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

65 Förslag till beslut om utvecklingsområden Utveckla rutin för mottagande av kommunanvisade nyanlända med uppehållstillstånd utifrån bosättningslagen. Framställa handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. Kvalitetssäkra Tolkförmedlingens verksamhet genom certifiering. Skapad av: Marina Zivojinovic Sida 11 (11) Uppdaterad av: Marina Zivojinovic E:\Ciceron\Server\Store\Preview\732915\AME kvalitetsrapport docx

66 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/112 Ärende UAN 219/112 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Kvalitetsberättelse ekonomiskt bistånd 218 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna kvalitetsberättelse för ekonomiskt bistånd. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras, följas upp och återrapporteras i nästa kvalitetsberättelse: a. Att utveckla ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete b. Arbeta med rutiner och implementering av lex Sarah och avvikelser Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsen definierar kvalitet inom socialtjänstens verksamhet på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 211:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innehåller bestämmelser om hur kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. För att uppfylla kravet bör arbetet dokumenteras i en årlig kvalitetsberättelse. Ärendets beredning Ärendet är berett av ansvarig kvalitetsutvecklare på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens uppföljningsenhet. Bakgrund Syftet med rapporten är att redogöra för hur verksamheten arbetat med att systematisk och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalité under föregående kalenderår samt att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar om prioriterade kvalitetssatsningar under 219. Analys och förslag Arbetet med ekonomiskt bistånd i Halmstad kommun håller en hög kvalité enligt det som framkommit i kvalitetsberättelsen. Den årliga brukarundersökningen visar att sökanden är nöjda med bemötande och handläggning av sitt ärende. Interkontrollen speglar att verksamheten följer lagstiftning, delegation samt processer och rutiner på ett bra sätt. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

67 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 219/112 Dock saknar verksamheten ett tydligt ledningssystem för kvalitetsarbete och det finns behov av förbättring och utvecklingsarbete kring bestämmelserna för lex Sarah. Konsekvenser av förslaget Förslaget förväntats bidra till en ökning av kvalité samt tydligare och mer strukturerat arbetssätt på enheten för ekonomiskt bistånd. Ärendets beslutsgång Ärendet beslutas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Kvalitetsberättelse ekonomiskt bistånd 218 Information om beslutet Information delges till uppföljningsenheten samt verksamhetschef för ekonomiskt bistånd. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Handläggare, Nafiseh Nazem, Kvalitetsutvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

68 DNR: Kvalitetsberättelse 218 Enheten för ekonomiskt bistånd Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

69 Innehåll 1. Kvalitetsberättelse Inledning Systematiskt kvalitetsarbete Enheten för ekonomiskt bistånd Statistik Antal hushåll med bifall år Antal aktualiseringar Avslutsorsaker Försörjningsstödshinder Hushållstyper Långa ärenden Omvärldsanalys Kvalitet och resultat Kommunens kvalité i korthet KKIK Öppna jämförelser - indikatorer Brukarundersökning Lex Sarah Avvikelser Internkontroll Dokumentation, handläggning och beslut rörande klient Kontroll av rätt kontonummer Avvikelsekontroll Utvecklingsområden Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 2 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

70 1. Kvalitetsberättelse 1.1 Inledning Den som bedriver socialtjänst (SoL) eller verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bör varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse enligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 211:9 kap 7 1. Innehållet i kvalitetsberättelsen ska ge en samlad bild av hur det systematiska och fortlöpande kvalitetsarbetet bedrivits under året, vilka åtgärder som vidtagits samt vilka resultat som uppnåtts. 1.2 Systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 211:9) om ledningssystem för systematisk kvalitetsarbetet innehåller bestämmelse för hur kvaliteten i verksamheten systematisk och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Kvalitén definieras i SOSFS:en som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om socialtjänst och stöd för service till vissa och funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Då Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen bedriver socialtjänst och verksamhet enligt LSS har förvaltningen skyldighet att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. I föreskrifterna, som är ett förtydligande av gällande lagstiftning, finns även angivet att verksamheten som en del av det systematiska kvalitetsarbetet är skyldig att genomföra riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser och klagomål som inkommit. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har i dagsläget inte ett dokumenterat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. En del av de aktiviteter som beskrivs i SOSFS genomförs ändå, som exempelvis internkontroll, avvikelser och lex Sarah. Verksamhetens processer har inte identifierats och beskrivits och det finns ett behov av att involvera personalen i det systematiska arbetet. Bilden nedan visar grunderna i det systematiska förbättringsarbetet. Eftersom kvaliteten ständig ska utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdig. Ledningssystemet som ett förbättringshjul. Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 3 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

71 2. Enheten för ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Biståndet ska fungera som ett komplement till samhällets andra ersättningar när dessa är otillräckliga eller inte beviljas. Biståndets uppgift är att träda in tillfälligtvis vid korta perioder av försörjningsproblem. Behov av ekonomiskt bistånd är det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten. Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap 1 Socialtjänstlagen. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och sin livsföring i övrigt. För att ha rätt till bistånd ska den enskilde göra vad hon eller han kan för att försöka bidra till sin försörjning, t ex vara aktivt arbetssökande eller delta i andra kompetenshöjande insatser. Självförsörjning är dock inte alltid detsamma som försörjning genom arbete. Alla människor kan inte försörja sig genom arbete, t ex på grund av sjukdom. Det kan då handla om andra och långsiktiga lösningar på försörjningsproblemen, t ex via ersättning från socialförsäkringen. Rätten till försörjningsstöd preciseras i 4 kap 3 Socialtjänstlagen. Försörjningsstödet är uppdelat i två delar: en del som gäller för hela landet och som beslutas av regeringen(riksnormen) samt en del som gäller rätt till ersättning för skäliga kostnader. I riksnormen ingår skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa- och hygien samt dagstidning och telefon. Bistånd kan lämnas för skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. När det gäller begreppet livsföring i övrigt är det poster som inte specificeras, men med livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det kan t ex vara bistånd till tandvård, glasögon, flyttkostnader, läkarvård och medicin. Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 4 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

72 I arbetet med ekonomiskt bistånd finns det två uppdrag hjälp till självförsörjning och hjälp med försörjning. Enheten för ekonomiskt bistånd har inga egna insatser att tillgå utan är i behov av samarbete med andra aktörer såsom sjukvård, psykiatri, socialförvaltning, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och arbetsmarknadsenheten för att stötta individerna till en egen försörjning. Enheten för ekonomiskt bistånd i Halmstad kommun består av tre arbetsgrupper och ca 4 medarbetare, varav ca 3 socialsekreterare, 1 verksamhetschef, 3 enhetschefer, 2 coacher samt övrig administrativ personal. Socialsekreterarna ansvarar för att utreda, fatta beslut om rätt till bistånd och vid bifall betala ut biståndet. I Halmstad kommun använder man sig av personliga möten som metod i arbetet med ekonomiskt bistånd. Sökanden får månadsvis träffa sin socialsekreterare för att planera sin återgång till egen försörjning och följa upp tidigare planeringar. Att kontinuerlig och regelbundet få träffa sin handläggare är ingen självklarhet i arbetet med ekonomiskt bistånd och metoden tillämpas inte av alla kommuner. Dock är det flertal kommuner som börjar förstå fördelen med att ha personliga möten med sina sökande. 3. Statistik 3.1 Antal hushåll med bifall år Nedanstående tabell och diagram visar på ett snitt av antal hushåll som har fått beviljat ekonomiskt bistånd under åren. Under mätperioden var snittet som högst år 213 för att sedan minska och stabilisera sig under de senaste fyra åren. Viktiga att notera i denna mätning är att det visar antal hushåll som har beviljats bistånd, ej total antal hushåll som har sökt bistånd. Utöver de 726 hushåll som under 218 har beviljats bistånd har ytterligare ca 2% fått avslag på sin ansökan. Snitt/år År År År År År År År År År Snitt antal hushåll som beviljats bistånd per år År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 År 217 År 218 Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 5 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

73 3.2 Antal aktualiseringar Antal aktualiseringar visar inflödet av nya ärenden till enheten för ekonomiskt bistånd. Tabellen Aktualiseringar Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Snitt visar aktualiseringar sedan 216, där snittet per månad har minskat från 119 aktualiseringar till 11 aktualiseringar. Aktualiseringar visar inflödet på ärenden, men inte om en aktualisering blir ett ärende eller ej. 3.3 Avslutsorsaker Statistiken visar att under 218 har färre ärenden avslutats på enheten för ekonomiskt bistånd jämfört med 217. Ärenden inom ekonomiskt bistånd avslutas tre månader efter sista beslut. Många gånger är det okänt vad avslutsorsaken beror på. Antalet ärenden som avslutades mot Försäkringskassan har under 217 varit mer än dubbelt så många som under 218, vilket kan vara indikation på tuffare handläggning av sjukersättning, aktivitetsersättning och sjukpenning. 218 Månad Arbete Studier FK Okänt Tot avslutade insatser /månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Septembe Oktober Novembe Decembe Totalt Månad Arbete Studier FK Okänt Tot avslutade insatser /månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Septembe Oktober Novembe Decembe Totalt Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 6 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

74 3.4 Försörjningsstödshinder Inom arbetet med ekonomiskt bistånd registrerats försörjningshindret på individnivå. Försörjningshindret anger den direkta orsaken till varför vuxna personer i ett hushåll är förhindrade att försörja sig och sin familj. Bakgrunden till denna registrering är att få kunskapsunderlag för uppföljning, styrning och utveckling av verksamheten på nationell, regional Arbetslös utan ersättning 161 Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 169 Arbetslös, väntar på ersättning/stöd 14 Deltidsarbetslös 15 Deltidsarbetslös, väntar på inkomst 6 Heltidsarbete 5 Heltidsarbete, väntar på inkomst 8 Arbetshinder, sociala skäl 115 Föräldraledig 15 Föräldraledig, väntar på föräldrapenning 3 Institutionsvård 2 Saknar barnomsorg Sjuk- e aktivitetsersättn, otillräcklig ersättning 38 Sjuk- e aktivitetsersättn, väntar på ersättning 5 Sjukskriven m läkarintyg, ingen sjukpenning 111 Sjukskriven m läkarintyg, otillräcklig sjukpenning 1 Sjuksskriven m läkarintyg, väntar på sjukpenning 3 Öppenvård 1 CSN-berättigade studier 1 SFI 16 Studier med försörjningsstöd* 7 Arbetslös, otillräcklig etableringsersättning 44 Arbetslös, väntar på etableringsersättning 24 Ensamkommande ungdom (18-2 år gymnasiestuderande) 33 Ingen etableringsersättning (prestationsförm <25%) 4 Övriga 31 och kommunal nivå. Med hjälp av statistiken kan man systematisk följa hur befolkningens behov förändras över tid samt beskriva hur övriga trygghetssystem påverkar behovet av ekonomiskt bistånd. Kommunen är skyldig att rapportera statistik över försörjningshindret till Socialstyrelsen. 3.5 Hushållstyper 218 Snitt Endast barn 1 Ensam kvinna med barn 67 Ensam kvinna utan barn 182 Ensam man med barn 3 Ensam man utan barn 328 Gift/sambo med barn 98 Gift/sambo utan barn 44 Vid beräkning av ekonomiskt bistånd registreras även hur familjekonstellationen ser ut. Detta för att se hur fördelningen av ekonomiskt bistånd ser ut och vilken grupp som är i störst behov av bistånd. Historisk sett så har den största gruppen av biståndstagare varit ensamstående man utan barn. Under 218 utgjorde denna grupp 45% de som beviljats bistånd i Halmstad kommun. Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 7 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

75 3.5 Långa ärenden Till kategorin för långvarigt biståndsbehov räknas de hushåll som har varit aktuella mer än 1 månader. När ett hushåll är beroende av bistånd under en längre tid har den avstått från allt som inte är direkt nödvändigt. I riksnormen inkluderas tex inte godis och snacks, möjlighet att ha husdjur, gäster och presenter vid jul och födelsedagar. Detta med tanke på att försörjningsstödet ska endast stå för försörjningen under en kort period. Dock finns det familjer som lever på försörjningsstöd under långa perioder, vilket innebär att biståndet eventuellt får kompletteras för särskilda behov, men det är alltid det individuella behovet som avgör. 4. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen baseras på inrapporterad underlag till kommunens kvalitet i korthet (KKIK), socialstyrelsens öppna jämförelser (ÖJ) samt brukarundersökning som tillhandahålls från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Dessa nationella undersökningar möjliggör jämförelse med andra kommuner samt ger underlag till systematisk uppföljning av den egna verksamheten. 4.1 Kvalitet och resultat Nedanstående resultat är hämtade från Kolada som är kommun- och landstingsdatabasen för statistik och resultat. Resultaten går att jämföra med andra kommuner. Tabellerna är redovisade i tre olika färger, rött, gult och grönt. De 25 % bästa resultaten får grön färg, de 25 % sämsta får röd färg och de övriga 5 % får gul färg. Observera att färgsättningen visar endast resultat i förhållande till andra kommuner, inte om resultaten är bra eller dåliga Kommunens kvalité i korthet KKIK Nyckeltalen ger en överblick av genomsnittligt handläggningsförfarande av ekonomiskt bistånd vid nybesök. Anledningen till att den stora skillnaden i resultatet är att underlaget för mätningen har ändrats från år 217 till 218. Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 8 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

76 År 216 och 217 har mätningen baserat på antal dagar som förflyter från första kontakt till att beslut fattas och 218 på antal dagar som förflyter från ansökan om försörjningsstöd till att beslut fattas. Resultaten kan således jämföras mellan år 216 och 217, men inte med Väntetid i anal dagar från ansökan till beslut, medelvärde Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut, väntat mer än 14 dagar (%) Öppna jämförelser - indikatorer Indikatorerna baseras på data som registrerats hos Socialstyrelsen och belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd Långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) 3,6 29,5 Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) 18,9 16,9 Biståndsmottagare i befolkningen, andel (%) 2,8 2,8 Barn i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) 4,1 4,3 Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) 1,1,9 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd,, andel (%) 4,5 4,8 Kostnad per invånare för utbetalt bistånd, kr Brukarundersökning Under 218 har enheten för ekonomiskt bistånd deltagit i den nationella brukarundersökningen som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillhandahåller. Nedanstående tabell visar att enheten håller en hög kvalité enligt de sökande som svarat på enkäten och i jämförelse med övriga kommuner. Skapad av: Nafiseh Nazem Sida 9 (11) Uppdaterad av: Anna Carlgren

Visa mer