Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412

Transkript

1 Kallelse Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Plats: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412 Sammanträdesdatum: Tid: 13:15 Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Nicci Nilsson Kallade: Jenny Axelsson (C), Ordförande Michael Svensson (S), Vice ordförande Amanda Purontaka (M) Fatma Hergül (S) Daniel Gharavi (M) Stefan Pålsson (S) Håkan Björklund (C) Anne Bergman (S) Andreas Bergman (M) Staffan Nordlund (SD) Hans Leghammar (MP) Jannike Karlsson (S) Alexander Staver (L) Anders Lövgren (V) Cathrine Sjölin (C) Matilda Rosander (S) Håkan Ramsén (L) Conny Jönsson (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD)

2 Föredragningslista Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Ärenden Tid 1. UAN 8561 Val av justerare 2. UAN 8560 Godkännande av dagordning 3. UAN 2017/00003 Bokslut 4. UAN /00458 Ny organisation för introduktionsprogrammen 5. UAN 2017/00019 Föreläggande om att redovisa egenkontroll för Sturegymnasiet 6. UAN /00457 Remiss - Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning 13:20 13:45 14:00 14:10 PAUS 7. UAN 2017/00006 Övriga frågor 8. UAN 2017/00001 Delegationsbeslut 9. UAN 2015/00399 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 2017/00007 Information 14:45 14:50 14:55 15:05 Anmälningsärenden 1. Protokoll HUKSAM Förmiddagsaktivitet-januari Fördjupningsutbildning: UAF:s verksamhetsområden Tid: 09:00-11:45 (egen lunch) Plats: UAF, konferensrum R412

3 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00003 Ärende UAN 2017/00003 Beslutsinstans: UAN Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Bokslut Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar 1. att anhålla hos Kommunstyrelsen att 1 070,0 kkr. av arbetsmarknadsåtgärders driftsöverskott för balanseras över till verksamhetsår att lämna ifrån oss Ekonomiskt bistånds överskott på 256,0 kkr. till Kommunstyrelsen. 3. att anhålla hos Kommunstyrelsen att 4 049,0 kkr. av Gymnasieskolans driftsöverskott för balanseras över till verksamhetsår att anhålla hos Kommunstyrelsen att 376,0 kkr. av Vuxenutbildningens driftsöverskott för balanseras över till verksamhetsår att anhålla hos Kommunstyrelsen att förvaltningens samlade investeringsöverskott för på 9 059,0 kkr. (varav 6 000,0 kkr. avser inventarier till ett ombyggt Kattegattgymnasium) balanseras över till verksamhetsår Sammanfattning av ärendet Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen har arbetat fram ett bokslut för verksamhetsåret för anslagen 130 Arbetsmarknadsåtgärder, 131 Ekonomiskt bistånd, 651 Gymnasieskolan samt 661 Vuxenutbildningen. Bokslutet för är fördelat på anslagen enligt följande: Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(5)

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00003 Drift Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder: ,0 kkr. Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd: 256,0 kkr. Verksamhet 651 Gymnasieskola: ,0 kkr. Verksamhet 661 Vuxenutbildningen: 3 039,0 kkr. Investeringar Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder: 1 199,0 kkr. Verksamhet 651 Gymnasieskola: 7 645,0 kkr. Verksamhet 661 Vuxenutbildningen: 215,0 kkr. Beskrivning av ärendet Bakgrund Bokslutet för är fördelat på anslagen enligt följande (belopp i kkr.): Verksamhet Budget Utfall Avvikelse 130 Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Gymnasieskola Vuxenutbildningen Analys och förslag Förslag på hur överskott ska hanteras per anslag (belopp i kkr.): 130 Arbetsmarknadsåtgärder Överskott: ,0 Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(5)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00003 Begärd balansering: 1 199,0 Särskilt anslag av tillgänglighetsmiljonen för att delta i Melodifestivalen för funktionshindrade KS (/0034). Delfinal sker i Halmstad Arena den 1 februari 2017 och finalen den 24 april i Stockholm på Cirkus. Särskilt anslag av tillfälligt stöd till kommuner och landsting - fördelning av projektmedel, enligt KS /0215. Halmstads del av finansiering av ESF - projektet " Integration Halland". Ej utnyttjade medel, kommer att nyttjas under SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Ekonomiskt Bistånd Överskott: 256,0 kkr. Begärd balansering: - Verksamheten inom Ekonomiskt Bistånd är reglerad i lag och resultatet balanseras inte ,0 SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Gymnasiet Överskott: ,0 kkr. Begärd balansering: 4 049,0 kkr. 1. Verksamheten önskar ta med sig överskott motsvarande det regelmässiga 0,5 % av bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet i planeringsdirektiv med budget ( kkr. x 0,005 = kkr.) Särskilt anslag av kommunfullmäktige - Antagningscenter (del av det tillfälliga stödet till kommuner och landsting på 66 mkr). P.g.a. av beslut sent på året (160906) har projektet startats senare än planerat och årets medel har inte kunnat förbrukas fullt ut. Dessa önskas till det fortsatta projektet (och att de därför skall vara utöver de regelmässiga 0,5 %) SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Vuxenutbildningen Överskott: 3 039,0 kkr. Begärd balansering: 376,0 kkr. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(5)

6 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/ Verksamheten önskar ta med sig överskott motsvarande det regelmässiga 0,5 % av bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet i planeringsdirektiv med budget ( kkr. x 0,005 = 376 kkr) SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = +376 Konsekvenser av förslaget --- Ärendets beredning Inom kommunen Bokslutet har arbetats fram av Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens ekonomifunktion. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information på HUKSAM Ärendets beslutsgång Ärendet ska slutbehandlas i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag Lista över bilagor 1. UN bilaga 1 2. UN bilaga 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(5)

7 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Årsresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års resultat. Verksamhet 130 består av: Förvaltningsövergripande kostnader för UAF (FÖ). Nytt för. Arbetsmarknadsenheten (AME) Daglig verksamhet (DV) Ekonomiskt bistånd (EB) De delar som inte är bidrag till enskilda. Flyktingetablering (ETAB) Verksamhet 130 periodresultat uppgår till 132,6 mkr vilket jämfört med 2015 är 5,8 mkr (4%) lägre. Dels beror förändringen på att de förvaltningsövergripande kostnaderna föregående år låg inom vht 651 och dels på att schablonersättningarna från Migrationsverket har ökat. Fö AME DV EB ETAB Vht 130 Resultat : Resultat 2015: Resultatförändring: Arbetsmarknadsenhetens resultat för är 40,6 mkr. Jämfört med föregående års resultat är detta en minskning med 919 kkr. (-2%). Främsta orsaken till minskningen är att verksamheten har fått in högre intäkter jämfört med Antalet anställningsåtgärder har ökat (det har kommit nya typer av åtgärdsanställningar bl.a riktade till individer inom etableringen). Enheten har även startat upp EU-projektet Moving On. Även efterfrågan på tolkuppdrag har ökat jämfört med föregående år vilket genererat högre försäljningsintäkter. Intäktsökningen balanseras delvis av ökade personalkostnader som även dem uppstått till följd av ökade antal anställningsåtgärder, Moving On och ökad efterfrågan på tolkuppdrag. Daglig verksamhet uppvisar en resultatförändring mot 2015 som är 1,9 mkr, (3%) högre. Skillnaden mellan åren består i högre utbetalning av habiliteringsersättning, högre hyreskostnader, volymökning av antalet deltagare samt att organisationsförändringen som påbörjas den 1 januari har föregåtts av dubbelbemanning av enhetschef och specialpedagog under hösten. Resultat för Ekonomiskt bistånd (ej utbetalningar) för är 17% lägre jämfört än Personalkostnaderna är lägre pga av att en enhetschef inte är tillsatt förrän i januari 2017 och att omsättningen av personal har varit stor och svårigheter att rekrytera. Skillnaden består också av kostnaden för gemensamma kostnader är med 2015 men borttagen i ramen för. Resultatet för Etableringen blev 12,2 mkr högre jämfört med föregående års resultat. Intäkterna är 35,5 mkr. högre jämfört med 2015 på grund av ökade intäkter från Migrationsverket. Detta beror på stort antal ankomna under åren 2014 och 2015, vilket har gett stora intäktseffekter av schablonersättningen under. Beloppen för schablonersättningarna för ankomna 1

8 under har ökat från kr till kr per person (51%). Största delen av differensen förklaras av att intäkten under 2015 minskades med bokade kostnader(23,0 mkr) till vuxenutbildningen (SFI) och gymnasiet (Språkintro), vilket inte har gjorts under. Lönekostnaderna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 27% (1,0 mkr.) beroende på mer personal för utökade etableringsåtgärder. Lokalkostnaderna har ökat med 1,4 mkr. jämfört med föregående år. Anledningen till detta är hyror för anvisat boende för nyanlända samt ett större behov av administrativa lokaler. Övriga kostnader har ökat med 20,9 mkr. jämfört med föregående år på grund av fördelning av medel från etableringen till övriga verksamheter inom förvaltningen vuxenutbildningen och gymnasiet. Resterande del av de övriga kostnader ligger på ett lägre utfall. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. Verksamhetens personalkostnader för uppgår till 174,7 mkr vilket jämfört med föregående år är en ökning med 35,1 mkr. Hälften av förändringen härrör till kostnader för den förvaltningsövergripande personal som tidigare bokfördes inom vht 651. Resterande del av förändringen härrör till personalkostnader inom de olika enheterna. Fö AME DV EB ETAB Vht 130 Personalkostnad : Personalkostnad 2015: Förändring: Arbetsmarknadsenheten har haft en personalkostnad på 85,6 mkr vilket jämfört med föregående år är en ökning med 12,4 procent. Detta beror främst på ett ökat antal/nya anställningsåtgärder, EUprojektet Moving On samt en ökad efterfrågan på tolkuppdrag. Personalkostnadsförändringen för Daglig verksamhet är utslaget av en större volymförändring mellan åren, lönekostnader för verksamhetsövertagande från privat aktör samt dubbelbemaning av vissa poster under hösten. Personalkostnadern för Ekonomiskt bistånd är lägre pga av att en enhetschef inte är tillsatt förrän i januari 2017 och att personalomsättningen av socialsekreterare har varit stor och svårigheter att rekrytera nya. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om negativ avvikelse finns, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhetens resultat blev 17,8 mkr högre än kommunfullmäktiges fastställda ram. Främsta anledningen är att kommunen mottagit 39% fler nyetablerade än beräknat under året vilket resulterat i större bidragsintäkter från Migrationsverket (12mkr). 2

9 Fö AME DV EB ETAB Total budget avvikelse Verksamhetens intäkter: Lönekostnader: Lokalkostnader: Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Arbetsmarknadsenheten har en positiv avvikelse gentemot kommunfullmäktiges fastställda ram med 4,0 mkr. Största anledningen till avvikelsen (som påverkar såväl utfall för anställningsåtgärder, uppdragstagare som anställda) är att enheten budgeterat för ett ökat PO-pålägg för ungdomar from 1 juni. Internt inom Halmstad kommun kommer detta börja gälla först 1 januari vilket innebär att enheten fått lägre kostnader för PO-pålägg än beräknat under andra halvåret. Avvikelsen beror även på att enheten haft färre arbetsmarknadsåtgärder än vad de beräknat, den nya åtgärden extratjänster som kom har inte fungerat i praktiken (extratjänsternas konstruktion justeras till 2017) och kostnaden för prova på platser har varit lägre än beräknat. Den positiva avvikelsen reduceras av att enheten flyttat och fått betala lokalkostnader på flera adresser samt diverse faktorer såsom ex. att Sommarkraft kostat mer än beräknat. n för Daglig verksamhet (ca -1,6 mkr.) beror till största delen av högre hyreskostnader än budgeterat. Anledningen till detta är att verksamheten har startat upp en enhet utan hyreskompensation samt att man har fått dubbla hyreskostnader under en period pga flytt mellan Axel Olsons gata och Fredriksvallsgatan. En annan bidragande orsak är att man under hösten haft dubbla chefstjänster under en övergångsperiod. Enheten har även haft dubbelbemanning av specialpedagog under hösten. n mellan lönekostnader och övriga kostnader kan vara en aning förvirrande i sammanhanget men det är beror på verksamhetsövertagandet som skedde i september där kommunens övriga kostnader övergick till att bli kommunens personalkostnader. Ekonomiskt bistånd har en positiv avvikelse gentemot kommunfullmäktiges fastställda ram med 617 kkr. Överskottet beror på främst på att personalkostnaderna är lägre än budgeterat. En enhetschef är inte tillsatt förrän i januari 2017 och att personalomsättningen av socialsekreterare har varit stor och det har varit svårt att rekrytera nya. Etableringens har en positiv avvikelse gentemot ram med 13,5 mkr. Detta beror på till största delen att intäkterna från Migrationsverket är 12,1 mkr. högre än budgeterat. Högt antal ankomna under åren 2014 och 2015 har gett större intäktseffekter av utbetalda schablonersättningar än beräknat i budgeten för. Utfallet av antalet nyanlända under till Halmstad kommun blev cirka 39% fler än budgeterat. Lönekostnaderna blev 800 kkr. lägre, vilket beror på att planerad utökning av personal inte blivit genomförda. Lokalkostnaderna blev 1,1 mkr. högre och förklaring till detta, är ett större behov av bostäder för anvisat boende för nyanlända. Övriga kostnader blev 1,7 mkr. lägre än budgeterat. Kommentera och analysera särskilt avvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Verksamhetens personalkostnaderna blev 9,6 mkr lägre än beräknat. Den främsta förklaringen är i enlighet med ovan beskrivning att Arbetsmarknadsenheten haft lägre kostnader för PO-pålägg och färre antal åtgärder under andra delen av än beräknat. 3

10 Personalkostnaderna för Arbetsmarknadsenheten avviker enligt nedan: Avvikelse personalkostnader: AME Anställningsåtgärder: Prova på Platser: Vakanser mm.: Tolkarvoden: -700 Ökade livschanser för unga: 350 Total avvikelse AME: Den största delen av avikelsen inom Daglig verksamhets personlkostnader, - 4,6 mkr. härrör till verksamhetsövertagande från extern aktör den 1 september. Det har även varit dubbelbemanning av en chefstjänst och en specialpedagog under hösten. Lönekostnaderna för Ekonomiskt bistånd är lägre pga av att en enhetschef inte är tillsatt förrän i januari 2017 och att personalomsättningen av socialsekreterare har varit stor och svårigheter att rekrytera nya. Korrigeringen av PO-pålägg innebär att lönekostnaderna är lägre än budgeterat. Lönekostnaderna för Etableringen blev 800 kkr. lägre än budget, vilket beror på att planerad utökning av personal inte blivit genomförda. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnerna + föregående rapport) Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Förändringen av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen blev 678 kkr. Intäkterna har minskat med 1,2 mkr. och kostnaderna har ökat med 524 kkr. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Verksamhetens investeringsnetto uppgår till 762 kkr. vilket jämfört med 2015 är en ökning med 100 kkr. vilket är en marginell förändring. Prognos ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse finns, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Årets utfall blev 762 kkr. vilket medför en avvikelse på 1,2 mkr. mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Verksamheten beräknade att genomföra investeringar. Planerade investeringar har inte genomförts pga flera organisatoriska förändringar inom vht 130. Prognosjämförelse ( Budget + föregående rapport) Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Den avvikelse som rapporterades i period 11 har förändrats med 199 kkr. 4

11 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Årsresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års resultat. Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen) samt löneposter (motsvarande 1,1 mkr.). Verksamhetens totala resultat för är 6 % högre (3,4 mkr.) jämfört med Antal hushåll (som har fått försörjningsstöd) i snitt över året är oförändrat mellan Snittkostnaden som utbetalas per hushåll är också oförändrad mellan Totalkostnaden för utbetalat (inklusive återbetalningskrav) ekonomiskt bistånd, har minskat från kr (2015) till kr (). En av flera eventuella förklaringar är minskning av bland annat unga vuxna, men även en minskning av långvariga ärenden som pågår 12 månader eller mer. Långa ärenden år 2015 år Totalt månader månader Unga vuxna, som beviljats ek.bistånd En tydlig ökning av kostnader under jämfört med samma period 2015 är kostnaderna för personer som finns i glappet, det vill säga innan etableringsersättning betalas ut. Ökningen av korta bidragshushåll förklaras med en ökad inströmning av nyanlända flyktingar som får ekonomiskt bistånd i det så kallade Glappet. Glappet är den tid från det att flyktingar får sitt permanenta uppehållstillstånd(put) från Migrationsverket, men innan etableringsersättning blivit beviljad av Försäkringskassan. Denna tidsperiod är normalt 1-2 månader men på grund av varierande ärendebelastning hos Försäkringskassan, kan det gå 2-3 månader innan etableringsersättningen 5

12 kommit igång. Under denna tidsperiod hamnar man i glappet och kan ha rätt till ekonomiskt bistånd. Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Tot Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 1,1 mkr. Återkrav på försörjningsstöd (klienter och Försäkringskassan) har minskat med 514 kkr. Under 2015 har det fattats 70 beslut om bifall på ekonomiskt bistånd mot återkrav, jämfört med 50 personer under. - Skillnaden är då dels på att mängden beslut blivit färre. - Det kan också bero på om personen som har fått ekonomiskt bistånd mot återkrav faktiskt har fått de förväntade pengarna och därmed kunnat betala tillbaka. Som exempel kan det gälla dödsbon som beviljas begravningskostnader mot återkrav, i väntan på eventuell utbetalning av överskjutande skatt till dödsboet. Under 2015 mottogs ett bidrag från Socialstyrelsen på 332 kkr. som inte kan sökas i år. Bidraget för initiala kostnader för EBO (eget boende) och ABO (anläggningsboende) har minskat med 285 kkr. mot föregående år. Ersättningen per individ från Migrationsverket för ABO är lägre i år än förra året. Lönekostnaderna är oförändrade (5 kkr. högre ) mot föregående år. Övriga kostnader är 3 % (2,2 mkr.) högre än Utbetalningen av försörjningsstöd är 1 % (224 kkr.) lägre än samma period Inköpen av personaltjänster/undervisning är 691 kkr. högre än

13 Tolkkostnaderna har ökat med 423 kkr.. Detta förklaras med fler nyanlända som besöker ekonomiskt bistånd. EB:s projekt med att stärka coachernas arbete under ökar kostnaderna mot föregående års period med 1 mkr. Faktureringen från AME för offentligt skyddade anställningar är 375 kkr. lägre än samma period Kostnaden för klienter som har skyddat boende har ökat från 578 kkr till kkr.. Ökningen beror på en lagändring. Det är fler ärenden gällande våld i nära relation. Medlemskapet i Samordningsförbundet är 67 kkr. högre (1 491 kkr.) än 2015 (1 424 kkr.) Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. Personalkostnaden ligger på samma nivå som motsvarande period förra året (1 064 kkr och kkr. ). Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om negativ avvikelse finns, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Resultat avviker med 256 kkr. mot budget. Den positiva avvikelsen beror på verksamhetens totala kostnad för bidrag till enskilda samt antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd är lägre än lagd budget. Kommentera och analysera särskilt avvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnerna + föregående rapport) Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Vi ser en ökning från augusti i år att utbetalningarna av försörjningsstödet har ökat med kkr. tom december (sedan föregående rapport 389 kkr.). Socialförvaltningen har i december fakturerat oss för kostnader för skyddat boende ( ) på totalt 681 kkr. Lägre ersättning från Migrationsverket (glappet) på 141 kkr. i december. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. 7

14 Verksamhet 651 Gymnasieskola Driftredovisning Årsresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års resultat. I verksamhet 651 ingår från och med endast gymnasieskolan. Förvaltningsövergripande kostnader ingår numera i verksamhet 130. Periodresultat (kkr.) 2015 Jämförelse Förändring Intäkter % Lönekostnader % Lokalkostnader % Kapitalkostnader % Övriga kostnader % Resultat % Att intäkter och kostnader har minskat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat beror främst på att förvaltningsövergripande kostnader har flyttats till verksamhet 130 från och med. Om utfallet för förvaltningsövergripande kostnader 2015 reduceras i jämförelsen har verksamhetens intäkter och kostnader ökat. Intäkterna med 7,6 mkr mot föregående år och kostnaderna med 18,9 mkr. Förändringen av intäkterna beror främst på att intäkterna från Migrationsverket har ökat. Jämfört med 2015 är dessa 6,3 mkr högre än föregående år (se under rubrik Utfall på nästa sida för mer ingående förklaring). Verksamheten har även erhållit ett statsbidrag från skolverket för lärarlönelyftet under året. Bidraget rekvireras skolverket och täcker den högre lönekostnad som den nya reformen genererat Halmstads kommunala gymnasieskola. Lärarlönelyftet är nytt från och med varför hela bidraget på 2,5 mkr. är en ökad intäkt jämfört med De interkommunala intäkterna (intäkter från andra huvudmän, det vill säga kommuner, för elever som studerar i Halmstads kommunala gymnasieskola) har minskat med 2,8 mkr. jämfört med föregående år. För verksamhetens kostnader minskar posten lokalkostnader med 6,1 mkr medan övrig fastighetsservice har minskat med 0,5 mkr. Kostnader för köp av huvudverksamhet (köp av verksamhet från friskolor, andra huvudmän och regioner) har ökat med 4,5 mkr. Främsta orsak till den högre kostnaden är elevernas programval som inneburit en högre snittkostnad per elev jämfört med Region Halland fakturerade utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kostnader för internatverksamhet med 1,3 mkr Efter förhandling med regionen har kostnaden upphört. Verksamhetsområde 651 betalar numera förvaltningsövergripande kostnader, exempelvis för Uppföljningsenheten, Ekonomi, HR och nämnd, till verksamhetsområde 130. För är dessa kostnader 23,9 mkr. Övriga kostnader har ökat med 1,5 mkr. jämfört med Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. 8

15 Om utfallet för förvaltningsövergripande kostnader 2015 reduceras i jämförelsen har verksamhetens lönekostnader ökat med 7,8 mkr. Ökningen (3,5 %) består av genomförd lönerevision och lärarlönelyftet. Lärarlönelyftet är en statlig satsning för att öka attraktionsvärdet för läraryrket och genererar ett lönetillägg från och med Under hösten erhöll verksamheten en ramökning på motsvarande 3,5 mkr. för att starta ett antagningscenter för språkintroduktionen. Projektet har inneburit en utökning av organisationen för att ta emot nyanlända elever på väg in i språkintroduktonen. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om negativ avvikelse finns, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten redovisar ett överskott på 12,4 mkr. för. Intäkterna genererar ett överskott på 23,5 mkr. medan kostnaderna ger ett underskott på 11,1 mkr. På intäktssidan är det främst intäkterna från Migrationsverket för asylsökande elever på språkintroduktionen (IMSPR) som avviker mot budget. Överskottet, 14,7 mkr., beror på följande: - Ökat elevtal på IMSPR mot prognos. I prognosen förväntades 238 elever. I december var 336 st. elever inskrivna. - Bidragsbeloppet per elev och fyraveckorsperiod har ökat, från kr till kr (ökning med 53 %). - Längre handledningstider på Migrationsverket leder till att eleverna får bidraget fler perioder än tidigare. Utöver intäkterna från Migrationsverket har de kommunala gymnasieskolorna tagit del av det tilläggsbelopp som samtliga skolor kan söka som kompensation från respektive elevs hemkommun (för elever folkbokförda i Halmstad ansvarar utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för ersättningen till samtliga skolor med elever från Halmstad i behov av extraordinära stödåtgärder). För de kommunala gymnasieskolorna redovisas ett överskott på 2,6 mkr. på grund av medlen. Verksamheten har även erhållit ett statsbidrag från skolverket för lärarlönelyftet under året. Bidraget rekvireras Skolverket och täcker den högre lönekostnad som den nya reformen genererat Halmstads kommunala gymnasieskola. Lärarlönelyftet var inte budgeterat varpå bidraget på 2,5 mkr. genererar ett överskott på motsvarande siffra. På kostnadssidan redovisas ett underskott för lönekostnaderna (läs mer under nästa rubrik) på 6,1 mkr. Detta inkluderat det tillfälliga stöd som delats ut till kommuner och landsting och som har förbättrat resultatet med 7,0 mkr. Lokalkostnadernas underskott på 0,9 mkr. förklaras främst av kostnader för markarbeten för de tillfälliga paviljonger som Kattegattgymnasiet är i under ombyggnadstiden av skolan. Kapitalkostnaderna avviker med 1,2 mkr. mot lagd budget och förklaras av lägre avskrivningskostnader än beräknat. För posten övriga kostnader är det främst posterna för elevavstämning och kostnader för andra huvudmän/fristående skolor tillsammans med posten underskott efter justerad internbudget som sticker ut. Genom en intern budgetjustering genererar de kommunala gymnasieskolorna ett underskott på 6,8 mkr. till följd av ombudgetering av övriga kostnader till löner. Nettoförändringen av elevavstämningen den 15/9 genererar ett centralt överskott på 2,8 mkr. (6,5 mkr i överskott för elevavstämning och -3,7 kr för ökat antal elever på språkintroduktionen). Eleverna som studerat hos andra huvudmän (AHM) och på fristående gymnasieskolor (FRI) under är högre än prognosticerat. Detta tillsammans med elevernas programval innebär ett underskott på 2,4 mkr. för verksamhetsområdet. I verksamhetens resultaträkning finns en mer detaljerad resultatavvikelse där samtliga poster framgår i kortfattade kommentarer. 9

16 Under året har verksameten arbetat med ett prognosticerat elevtal på 3 755,5 st. jämfört med volymförändringsmodellen i verksamhetsförändringarna som anger st. Verksamhetsområdet har därmed betydlig fler elever i organisationen än vad som har erhållits för i ram (467,5 st.). I elevsiffrorna fortsätter även trenden med att allt fler elever lämnar grundskolan som obehöriga. Elever som är obehöriga innebär en ökad kostnad för verksamheten. Att verksamheten redovisar ett överskott beror framför allt på två poster. Statsbidraget för asylsökande elever ökar på grund av att de är fler, att ersättningen är högre per elev och vecka samt att handläggningstiderna är längre (verksamheten får fler perioder att söka för). Totalt genererar detta ett överskott på 14,7 mkr. Den andra posten som bidrar till verksamhetens överskott är det tillfälliga stöd till kommuner och landsting som verksamheten fått ta del av. För verksamhetsområde 651 innebär statsbidraget en ramökning med 7,0 mkr. för. Dessa två poster förbättrar verksamhetens resultat med 21,7 mkr. Eftersom verksamheten redovisar ett överskott mot kommunfullmäktiges fastställda ram för kommer de kostnadsbesparande åtgärderna att avbrytas. Kommentera och analysera särskilt avvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. För personalkostnaderna redovisar verksameten ett underskott med 6,1 mkr. Lönekostnaderna ligger högt i förhållande till de ramar som genererades till gymnasieenheterna för. Underskottet för organisationen är 5,2 mkr. Detta inkluderat det tillfälliga stöd som delats ut till kommuner och landsting som har förbättrat resultatet med 7,0 mkr. Lärarlönelyftet har ökat kostnaderna för lärarlöner inom den kommunala gymnasieskolan med 2,5 mkr. En kostnad som inte har varit budgeterad och därför ökar underskottet för lönekostnader. Verksamheten har däremot fått täckning för kostnaden genom en intäkt (statsbidrag) från skolverket varför den statliga satsningen inte påverkar resultatet. Det ramtillskott som verksamheten erhöll i september (på 3,5 mkr) till upprättande av ett antagningscenter för elever som skall börja på språkintroduktion (fördelning till projekt från det tillfälliga stöd som delats ut till kommuner och landsting) har genererat ett överskott på 1,8 mkr. Överskottet beror på att projektet startade senare än planerat. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnerna + föregående rapport) Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Verksamhetens resultat för blev 12,4 mkr., 6,9 mkr bättre än prognosen som lämnades i november. Förändringen förklaras främst av att intäkterna från Migrationsverket ökat ytterligare. Under december månad genomfördes årets andra ansökan av statsbidrag från Migrationsverket för asylsökande elever i språkintroduktionen. Trots att antalet nyanlända minskar i landet efter de hårdare gränskontrollerna har asylsökande elever i Halmstads kommunala gymnasieskola fortsatt att öka (28 % fler asylsökande i december än i juni). Samtidigt har långa handläggningstider inneburit att antalet elever som beviljats uppehållstillstånd är fortsatt lågt. Elever som beviljats uppehållstillstånd ersätts med ett så kallat schablonbidrag (även kallat PUT-bidrag) under en 2-års period. Detta bidrag är lägre än det som erhålls för asylsökande. Verksamheten erhåller alltså en högre ersättning under en längre tid. Förändringen för ersättningen från Migrationsverket är +4,3 mkr. jämfört med november månads prognos. En annan post som har föranlett till att överskottet blev större än prognosticerat är kapitalkostnaderna. Dessa har, på grund av lägre avskrivningskostnader än beräknat, resulterat i ett överskott på 1,2 mkr. Detta har inte tagits hänsyn till tidigare och överskottet kommer att dras av i samband med redovisning av budgetavvikelse i resultatbalanseringen. För övrigt har posten övriga intäkter ökat mot föregående prognos, här är det bland annat momskompensationen för december månad som blev högre än förväntat. Andra förändringar jämfört med föregående rapport är bland annat ersättningen till andra huvudmän och fristående gymnasieskolor som ökat och genererat en högre kostnad än beräknat (1,6 mkr.) 10

17 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Årets investeringar uppgår till 2,1 mkr. Investeringsutfallet för 2015 uppgick till 3,2 mkr. Genomförda investeringar under är 1,2 mkr. lägre än föregående år. Prognos ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse finns, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhetens genomförda investeringar är 7,6 mkr. lägre än kommunfullmäktiges fastställda ram. Denna innehåller däremot medel avsedda för Kattegattgymnasiets renovering/nybyggnation med 6,0 mkr. En renovering som inte är färdig än var på medlen inte har använts. Exkluderas de 6,0 mkr. för Kattegattgymnasiet (som är reserverade tills flytten till de nya lokalerna sker) är årets budgetavvikelse 1,6 mkr. Förklaring till avvikelsen är att utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli inte har genomfört några investeringar under året. Prognosjämförelse ( Budget + föregående rapport) Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Det har genomförts investeringar motsvarande 1,1 mkr. lägre än föregående prognos. Främsta förklaringen till detta är främst att utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli inte har genomfört någon investering under året. Dessa planeras istället ske under

18 Verksamhet 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Årsresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års resultat. I vht 661 ingår kommunvux (grundläggande vuxenutbildning, vård-och omsorgsutbildning, särskild utbildning för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och utbildning i svenska för invandrare) och Halmstad kompetenscentrum. Periodresultat (kkr.) Jämförelse Förändring Intäkter % Lönekostnader % Lokalkostnader % Kapitalkostnader % Övriga kostnader % Resultat % Verksamhetens totala resultat för är 4 % högre (2,1 mkr.) jämfört med Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 8 % (3,8 mkr.). Bidraget från Migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) för SFI studerande har ökat pga fler elever under. Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan 2015 och är 4,5 mkr. De interna intäkterna för elevpeng till kommunvux har ökat med 2,0 mkr. mot föregående år (utbetalningarna till kommunvux har ökat på SFI utbildningen pga. fler elever än förra året). Bidragen från Skolverket är 2,5 mkr. lägre än motsvarande period Detta förklaras med färre elever på Mekatronik programmet som är statsfinansierat, lägre beviljade bidrag för yrkesvuxutbildningar och inget sökt bidrag för utbyte med andra länder under. Momsintäkterna är 0,2 mkr. lägre än för 2015 vilket beror på mindre inköp av utbildning. Faktureringen av elever från andra kommuner som läser i Halmstad är 0,3 mkr. lägre än för Under har vuxenutbildningen deltagit i ett EU projekt (Kobra) som har genererat en intäkt på 0,7 mkr. Lönekostnaderna är 4 % (1,8 mkr.) högre än föregående år. Detta förklaras till största del av att organisation kring Svenska för invandrare (SFI) har ökat under beroende på fler elever som läser SFI än föregående år. Lönerevisionen påverkar också. Lokalkostnaderna för är 32 % (2,2 mkr.) högre än föregående år. Kommunvux flyttade till nya lokaler vid Högskolan hösten 2015 och våren. Personalen på Halmstad kompetenscentrum flyttade in till nya lokaler på Fredriksvallsgatan i april men har fortfarande kvar kostnaden för de gamla lokalerna året ut. De övriga kostnaderna är 4 % (2,0 mkr.) högre än föregående år. Jämfört med 2015 så ökar utbetalningen av elevpengen till kommunvux med 2,1 mkr. 12

19 Ökningen av utbetalningarna till kommunvux består till största del av ökade utbetalningar till SFI (1,9 mkr.) och att Grundläggande vuxenutbildning ökar (1,0 mkr.) medan Gymnasial vuxenutbildning minskar (0,9 mkr.). Jämfört med 2015 så minskar inköpen av utbildning externt med 2,7 mkr. Inköpen av yrkesinriktade utbildningar är (3,7 mkr.) lägre och inköpen av Gymnasial vuxenutbildning är också lägre (0,7 mkr.). Däremot ökar inköpen av utbildning för SFI (1,0 mkr.) och för Grundläggande vuxenutbildning (0,7 mkr.). Inköp av övriga utbildningar (bl.a. elever som är skrivna i Halmstads kommun men läser på andra orter) har minskat med 0,7 mkr. mot föregående år. Kostnaderna för samhällsorientering för studerande på SFI (kommunalt och externt) belastar from på vht 661 istället för vht 130. Kostnaden för detta är 1,5 mkr. I december har vuxenutbildningen köpt in IKT (Informations-och KommunikationsTeknik) utrustning i form av chromebooks till eleverna som läser på Svenska för invandrare (SFI). Totalt har 900 st chromebooks köpt in till ett värde av 2,2 mkr. Inköp av konsulttjänster på kommunvux är 0,8 mkr. högre än föregående år. Tillsammans med inköpen av 900 st. Chromebooks har ett serviceavtal tecknats för en kostnad på 0,2 mkr. Ett utbildningsprogram för att bedriva samhällsorientering (0,2 mkr) finns med. Övriga konsultkostnader medför högre kostnader än Kostnaderna för kurser och fortbildning har även de ökat med 0,4 mkr. mot föregående år. Övriga kostnader (resor, försäkringar, larm, fördelade gemensamma kostnader, tele/data kostnader etc) är 1,6 mkr. lägre än motsvarande period Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. Lönekostnaderna är 4 % (1,8 mkr.) högre än Detta förklaras till största del av att organisation kring Svenska för invandrare (SFI) har ökat under beroende på fler elever som läser SFI än föregående år. Lönerevisionen påverkar också. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om negativ avvikelse finns, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhetens utfall genererar en positiv avvikelse mot budget med kkr. enligt tabell nedan: 13

20 (kkr.) Intäkter 6 Varav intäkter för elever från andra kommuner -465 varav intäkter SFI från Migrationsverket varav statliga bidrag varav elevpeng Vux och SFI varav EU bidrag 679 varav moms -97 varav övrigt -70 Kostnader varav lönekostnader varav lokalkostnader -556 varav kapitalkostnader 30 varav elevpeng externt 550 varav köp av verksamhet från andra kommuner -489 varav köp av verksamhet från landsting 178 varav IT konsulttjänster -235 varav utbildningsprogram för samhällsorientering -200 varav övrigt Avvikelse intäkter Intäkter för elever från andra kommuner (yrkesvux) som läser i Halmstad har minskat pga eleverna väljer andra kommuner att studera i. Inflödet av nyanlända som läser SFI har ökat mer än förväntat vilket leder till ökade schablonbidrag. Återbetalt bidrag från skolverket för traineejobb pga regelverk som hindrat genomförande och svårigheter med att hitta målgrupper. Utbetalning av elevpengen till kommunvux styrs av inkomna betyg per delkurs. Detta gör att det är en stor variation mellan månaderna. Avvikelse kostnader Lönekostnaderna är lägre än budget, dels pga att 1 mkr. av de 4 mkr. från staten för tillfälligt stöd till kommuner och landsting bugeterades för förväntade ökade lönekostnader för SFI och samhällsorientering. Pga. att elever väljer att läsa hos andra utbildningssamordnare än kommunvux har detta inneburit att tänkta förstärkningar av lärare uteblivit. Samhällsorienteringen i egen regi har startats men pga. av att föregående utbildningssamordnare (Alpha CE) har tagit in en stor grupp har elevinströmningen varit lägre än tänkt. Även övriga utbildningars lönekostnader minskar under hösten mycket tack vare färre vikarier och bättre anpassad organisation. Det finns en vakant rektorstjänst på vårdvux som inte är tillsatt. Korrigeringen av PO-pålägg för unga och äldre under november har gjort att avvikelsen mellan budget och utfall har ökat. Lokalkostnaderna har ökat då det under hösten funnits behov att hyra lokaler på Högskolan. Utbetalning av elevpengen styrs av inkomna betyg per delkurs. Detta gör att det är en stor variation mellan månaderna. 14

21 Kommentera och analysera särskilt avvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Lönekostnaderna är lägre än budget, dels pga att 1 mkr. av de 4 mkr. från staten för tillfälligt stöd till kommuner och landsting bugeterades för förväntade ökade lönekostnader för SFI och samhällsorientering. Pga att elever väljer att läsa hos andra utbildningssamordnare än kommunvux har detta inneburit att tänkta förstärkningar av lärare uteblivit. Samhällsorienteringen i egen regi har startats men pga av att föregående utbildningssamordnare (Alpha CE) har tagit in en stor grupp har elevinströmningen varit lägre än tänkt. Även övriga utbildningars lönekostnader minskar under hösten mycket tack vare färre vikarier och bättre anpassad organisation. Det finns en vakant rektorstjänst på vårdvux som inte är tillsatt. Korrigeringen av PO-pålägg för unga och äldre under november har gjort att avvikelsen mellan budget och utfall har ökat. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnerna + föregående rapport) Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Förändringen av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen blev kkr. Lönekostnaderna har minskat med 814 kkr., lokalkostnaderna har ökat med 256 kkr. och övriga kostnader har minskat med 445 kkr. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Årets investeringar uppgår till 174 kkr. Investeringsutfallet för 2015 uppgick till 343 kkr. Genomförda investeringar under är 169 kkr. lägre än föregående år. Prognos ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse finns, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Årets utfall uppgår till 174 kkr. mot budget på 389 kkr. Avvikelsen på 215 kkr. kommer att utnyttjas under 2017 till investeringar på laborationsutrustning. Prognosjämförelse ( Budget + föregående rapport) Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Investeringar som var tänkta i december har blivit framflyttade till januari

22 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Verksamhetens intäkter: Till största delen beror detta på de ökade intäkterna från Migrationsverket, vilket reduceras av minskade bidragsintäkter för anställningsåtgärder. Lönekostnader: De minskade lönekostnaderna beror främst på mindre antal anställningsåtgärder och Prova På Platser än beräknat. Vilket bland annat reduceras av verksamhetsövergången inom Daglig verksamhet. Lokalkostnader: Till största delen beror detta på ökade hyreskostnader för nyanlända, ny verksamhet inom Daglig verksamhet samt dubbla hyreskostnader vid flytt till nya lokaler på Fredriksvallsgatan. Kapitalkostnader: Färre investeringar än beräknat Övriga kostnader: Till största delen beror detta på Daglig verksamhets verksamhetsövertagande som faller ut som personalkostnader i stället för en övrig kostnad. Kostnaderna för etableringsuppdraget har blivit lägre än budgeterat. Detta reduceras av en ökning av kostnader för anställningsåtgärder inom Arbetsmarknads enheten och Ekonomiskt bistånd

23 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Förvaltningsövergripande (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter Försäljning av div i samband med flytt, intäkter som har täckt Annika Vannerbersg kostnader lärarlyftet 448 Lönekostnader Vakant tjänst och delvis överbudgeterad lönebudget Övriga kostnader IT-kostnader n (G206) ska vara lika med avvikelsen som redovisas i cell G116.

24 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsenheten (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Verksamhetens intäkter: Anställningsåtgärder Prova På Platser Tolkförmedlingen Övrigt Lönekostnader: Anställningsåtgärder Prova På Platser Tolkförmedlingen Vakanta tjänster Sommarkraft Övrigt Lokalkostnader: Dubbla lokalkostnader vid flytt till Fredriksvallsgatan Övrigt Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Prova På Platser Tolkförmedlingen Sommarkraft Bidrag till föreningar Övrigt

25 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Daglig verksamhet (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter Största delen härrör till Älvdalens lantbruk Lönekostnader Största orsaken till överskridandet av budget är verksamhetsövertagande från extern leverantör Dubbelbemaning av vissa tjänster under en del av hösten Kapitalkostnader Lokalkostnader Hyra för Tynavägen ej i budget samt dubbel hyra pga flytt till Fredriksvallsgatan Övriga kostnader Kvarvarande medel för externa verksamhetskostnader. Pga verksamhetsövertagande faller kostnaden för verksamheten ut som lönekostnad från sept

26 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet:130 Ekonomiskt bistånd (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 130 EB (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter varav försäljning av personalkostnader till ETAB varav förstärkning till coacherna -66 Lönekostnader Ej tillsatt vakant enhetschef och svårt att rekrytera socialsektreterare som slutat under året Korrigering av PO-pålägg (unga och gamla) Lokalkostnader 97 Kapitalkostnader 8 Övriga kostnader varav ökad kostnad för flytten av överfallslarmet från de gamla lokalerna på Axel Olssons gata som har blivit dyrare än beräknat. varav E-tjänst 2015 varav ökad kostnader för fortbildning varav ökade kostnader för förbrukningsmaterial varav ökade kostnader för Procapita och sociala jouren Avrundningsfel

27 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet:130 Etableringen (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Verksamhetens intäkter Ökade intäkter från migrationsverket samt hyresintäkter för bostäder för anvisat boende för nyanlända, är högre än budgeterat. Lönekostnader: Minskade lönekostnader, vilket beror främst att viss planerade utökning av personal ej har genomförts Lokalkostnader: Ökade lokalkostnader förklaras av ökat behov av bostäder, som UAF hyr för anvisat boende för nyanlända. Övriga kostnader: Övriga kostnader för etableringsuppdraget som blivit lägre än budgeterat på cirka 1,7 mkr

28 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter Lägre intäkter från Migrationsverket och återkrav från klienter Lönekostnader Lokalkostnader 0 Kapitalkostnader 0 Övriga kostnader Den totala kostnaden för bidrag till enskilda samt antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd är lägre än budgeterat

29 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter varav intäkter från Migrationsverket kkr varav tilläggsbelopp till de kommunala enheterna kkr varav underskott interkommunala intäkter kkr. varav statsbidrag APL-utveckling 500 kkr. varav ersättning för lärarlönelyftet kkr. varav ersättning för interna projektansökningar (utv. IM-org och utv Syv) kkr. varav ersättning från samverkande förvaltningar/kommuner inom utveckling av svenska kkr. varav övriga intäkter kkr. Lönekostnader varav underskott för lönekostnader (minskat med kkr. pga ökad ram) varav överskott för lönekostnader på antagningscenter efter ramjustering (med kkr.) kkr. varav korrigerat PO-pålägg jan-okt för ung och äldre 500 kkr. varav lönekostnader för lärarlönelyftet kkr. varav lönekostnader för interna projekt (IM-org och utv Syv) -500 kkr. Lokalkostnader -921 varav markarbeten tillfälliga paviljonger KG -800 kkr. varav lämnad lokal nissaskolan (600 kkr.) samt budgetkomplettering (100 kkr.) 700 kkr. varav kostnad för anpassning av skolsal (-300 kkr.) samt underskott för lokalhyror (-521 kkr.) -821 kkr. Kapitalkostnader varav överskott för avskrivningar kkr. Övriga kostnader varav överskott förbrukningsinventarier/övriga kostnader 415 kkr. varav underskott på de kommunala enheterna efter justerad internbudget kkr. varav överskott för volymförändring efter elevavstämning 15:e sept kkr. varav ram till gymnasieskolorna till följd av ökat elevantal på språkintrodukionen kkr. varav ökade kostnader för elever hos andra huvudmän och fristående skolor kkr. varav lägre taxi- och övriga kostnader inom samordning särskolan 900 kkr. varav övriga kostnader för interna projekt (IM-org och utv Syv) -200 kkr

30 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter varav tilläggsbelopp 416 kkr. varav bidrag IM-projekt 200 kkr. varav bidrag APL-utveckling 188 kkr. varav ersättning för lärarlönelyftet 921 kkr. varav försäljning av utbildning till försvarsmakten 200 kkr. varav övriga intäkter 369 kkr. Lönekostnader varav underskott för lönekostnader kkr. (minskat med kkr pga ökad ram) varav förändrad budget för lönekostnader i samband med ny beslutad elevpeng för ht kkr. varav korrigerat PO-pålägg jan-okt för unga och äldre 210 kkr. varav lönekostnad för lärarlönelyftet -921 kkr. Lokalkostnader 13 Kapitalkostnader 823 varav överskott för avskrivningar 823 kkr. Övriga kostnader varav underskott på grund av justerad internbudget kkr varav överskott på grund av genomförd elevavstämning 15:e september 791 kkr. varav minskade övriga kostnader mot tidigare prognos kkr. varav avyttring maskiner och inventarier -200 kkr Att intäkterna har ökat med 177 mkr beror bland annat på att: - Intäkt från skolverket för att täcka kostnader för lärarlönelyftet har erhållits (+921 kkr.) - Under 2015 fick Kattegattgymnasiet intäkt på 551 kkr för att täcka extrakostnader för flytt till evakueringslokaler (-551 kkr.) - Övriga intäkter har minskat med -193 kkr. Att lönekostnaderna har minskat med 1,2 mkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror på att: - Särskolan har flyttat till Sturegymnasiet vilket innebär att kostnaden för personalen inte bokförts på Kattegatt ( kkr) - Budget och utfall för studie- och yrkesvägledare är nu kopplade till respektive enhet ( kkr). - Ökade lönekostnader på grund av att ny organisation för språkintroduktion byggs upp på skolan ( kkr). - Ökad lönekostnad för ekonomiprogrammet till följd av ökat elevtal vilket har inneburit mer personal till programmet ( kkr). - Lönekostnader för övriga program har minskat (-276 kkr). Att lokalkostnaderna har minskat med 2,5 mkr jämfört med föregående års motsvarande period beror på att: - Särskolan har flyttat till Sturegymnasiet vilket innebär att hyran för lokalerna inte bokförts på Kattegatt ( kkr). - Minskade kostnader för övrig fastighetsservice (-524 kkr). Att posten övriga kostnader har minskat med 2,4 mkr jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på: - Att kostnader för transporter och resor har minskat med 906 kkr (elevaktivitet, Berlin, Stasbourg, Uganda) - Att personalsociala kostnader har minskat med 295 kkr. - Att kostnader för konsulttjänster (köp av undervisning) har minskat med 159 kkr. - Att kostnader för förbrukningsinventarier och diverse kostnader har minskat med 625 kkr. - Att kostnader för reparation och underhåll har minskat med 591 kkr. - Att kostnader för drivmedel har minskat med 128 kkr. - Att kostnader för leasing har ökat med -552 kkr. - Att kostnader för övriga kostnade r har minskat med 248 kkr. Kattegattgymnasiet visar ett resultat på -9,1 mkr. (Avvikelse för kapitalkostnader exkluderas vid bokslut 823 kkr. ). Lönekostnaderna på skolans program överstiger budgeten som programmen tilldelas genom elevpengen. Resultatet innehåller beslut från KS om fördelning av tillfälligt stöd till kommuner och landsting som generar en ökad ram med kkr. Nämndens beslut kring ny elevpeng för hösten har genererat en ramökning med kkr. Under september månad genomfördes elevavstämning per den 15/9. För Kattegattgymnasiet innebar avstämningen en ramökning med 791 kkr. Kattegattgymnasiets resultat med hänsyn tagen till kapitalkostnadsavvikelse = kkr.

31 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter varav ökade intäkter mot prognos 587 kkr. varav tilläggsbelopp 832 kkr. varav bidrag APL-utveckling 150 kkr. varav ersättning för lärarlönelyftet 885 kkr. Lönekostnader 383 varav verksamhetens prognosticerade lönekostnader kkr. (minskat med kkr pga ökad ram) varav förändrad budget för lönekostnader i samband med ny beslutad elevpeng för ht kkr. varav intern budgetjustering -74 kkr. varav överskott på antagningscenter efter ramjustering (3 500 kkr.) kkr. varav korrigerat PO-pålägg jan-okt för unga och äldre 226 kkr. varav lönekostnad för lärarlönelyftet -885 kkr. Lokalkostnader 101 Kapitalkostnader 148 varav överskott för avskrivningar 148 kkr. Övriga kostnader -543 varav intern budgetjustering 74 kkr. varav överskott på grund av genomförd elevavstämning 15:e september kkr. varav minskade övriga kostnader mot tidigare prognos 776 kkr Att intäkterna har minskat med 3,4 mkr beror bland annat på att: - Intäkt från skolverket för att täcka kostnader för lärarlönelyftet har erhållits (+885 kkr.) - Intäkt från Migrationsverket bokförs på centralt objekt. ( kkr) - Övriga intäkter har minskat med -102 kkr. Att lönekostnaderna har ökat med kkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på att: - Språkintroduktionen var placerad på Sannarpsgymnasiet till 100% under våren 2015 och flyttades helt till Struregymnasiet till hösten. I år är delar av verksamheten förlagd till enheten ( kkr). - Budget och utfall för studie- och yrkesvägledare är nu kopplade till respektive enhet ( kkr). - Lönekostnader för Sannarpsgymnasiet övergripande har ökat ( kkr). - Lönekostnader för gymnasiesärskolan på Sannarpsgymnasiet har minskat ( kkr). - Lönekostnader för antagningsenheten som startades (1 946 kkr). - Lönekostnader för ekonomiprogrammet som startades (703 kkr). - Lönekostnader för övriga program har ökat (1 926 kkr). Att posten lokalkostnader har minskat med 1,7 mkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror främst på: - Budget och utfall för lokalhyra för särskolan är nu kopplade till centralt objekt på Halmstad utbildning (HU) på grund av elevpengsinförandet (-707 kkr). - Budget och utfall för lokalhyra för språkintroduktion är nu kopplade till centralt objekt på HU på grund av elevpengsinförandet (-867 kkr). - Beslut att lokalkostnad för NIU inte skall belasta Sannarpsgymnasiet har minskat kostnaden och tas istället centralt objekt på HU (-216 kkr.) - Ökade kostnader för övrig fastighetsservice (+90 kkr). Att posten övriga kostnader har minskat med med 1,1 mkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på: - Att kostnad för europaeleverna från skolorna i Paris, Madrid och London har minskat (-555 kkr.) - Att kostnader för diverse främmande tjänster har minskat (-727 kkr.) - Att kostnader för transporter och resor har minskat (-300 kkr.) - Att diverse kostnader har minskat (-337 kkr.) - Att kostnader för konsulttjänster och förbrukningsinventarier har ökat (+506 kkr.) - Att övriga kostnader har ökat (313 kkr.) Sannarpsgymnasiet visar ett resultat på 2,4 mkr. (Avvikelse för kapitalkostnader exkluderas vid bokslut 148 kkr. ). Prognosen innehåller ett ett beslut från KS om fördelning av tillfälligt stöd till kommuner och landsting som generar en ökad ram med kkr. Nämndens beslut kring ny elevpeng för hösten har genererat en ramökning med kkr. Ramjusteirng på kkr för projekt med antagningssystem genererar ett överskott på kkr för verksamheten. Under september månad genomfördes elevavstämning per den 15/9. För Sannarpsgymnasiet innebar avstämningen en ramminskning med kkr. Sannarpsgymnasiets resultat med hänsyn tagen till kapitalkostnadsavvikelse = kkr.

32 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter varav ökade intäkter mot prognos 449 kkr. varav tilläggsbelopp kkr. varav bidrag APL-utveckling 143 kkr. varav ersättning för lärarlönelyftet 721 kkr. Lönekostnader varav verksamhetens prognosticerade lönekostnader 212 kkr. (ökat med kkr pga ökad ram) varav förändrad budget för lönekostnader i samband med ny beslutad elevpeng för ht kkr. varav korrigerat PO-pålägg jan-okt för unga och äldre 94 kkr. varav lönekostnad för lärarlönelyftet -721 kkr. Lokalkostnader -461 varav kostnad för anpassning av skolsal -270 kkr. varav komplettering av låssystem -166 kkr. varav övriga lokalkostnader -25 kkr. Kapitalkostnader 180 varav överskott för avskrivningar 180 kkr. Övriga kostnader varav överskott på grund av genomförd elevavstämning 15:e september kkr. varav högre övriga kostnader mot tidigare prognos kkr. 524 Att intäkterna har minskat med 1,6 mkr beror bland annat på att: - Intäkt från skolverket för att täcka kostnader för lärarlönelyftet har erhållits (+721 kkr.) - Intäkt från Migrationsverket bokförs på centralt objekt. ( kkr) - Intäkterna för tilläggsbelopp har ökat jämfört med förra året (+905 kkr) - Övriga intäkter har ökat med +256 kkr. Att lönekostnaderna har ökat med 10,1 mkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på att: - Särskolans lönekostnader har ökat med kkr jämfört med förra året. Största skillnaden består i att särskolan på Kattegattgymnasiet har flytta till Sturegymnasiet vilket innebär högre lönekostnader. - Sturegymnasiet hade inte språkintroduktion första halvåret 2015 vilket innebär att det inte fanns någon kostnad för den. Delar av utbildningen finns på enheten. Skillnad mot föregående år är kkr. - Budget och utfall för studie- och yrkesvägledare är nu kopplade till respektive enhet ( kkr). - IM individuellt alternativ har mindre organisation till följd av färre elever ( kkr.) - Lönekostnader för övergripande Sturegymnasiet/övriga program har ökat (2 431 kkr). Att posten lokalkostnader har minskat med 946 kkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror främst på: - Budget och utfall för lokalhyra för språkintroduktion är nu kopplade till centralt objekt på HU på grund av elevpengsinförandet (-867 kkr). - Minskade kostnader för övrig fastighetsservice (-79 kkr). Att posten övriga kostnader har ökat med med 1,3 mkr. jämfört med föregående års motsvarande period beror bland annat på: - Att kostnader för förbrukningsinventarier (bla ipad) har ökat ( kkr.) Sturegymnasiet visar ett resultat på 343 kkr. (Avvikelse för kapitalkostnader exkluderas vid bokslut 180 kkr. ). Prognosen innehåller beslut från KS om fördelning av tillfälligt stöd till kommuner och landsting som genererar en ökad ram med kkr. Nämndens beslut kring ny elevpeng för hösten har genererat en ramökning med kkr. Under september månad genomfördes elevavstämning per den 15/9. För Sturegymnasiet innebar avstämningen en ramminskning med kkr. Sturegymnsiets resultat med hänsyn tagen till kapitalkostnadsavvikelse = 343 kkr.

33 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Exempel nämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Budget fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Exempel nämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter Ökade schablonintäkter från Migrationsverket men minskade statsbidrag från skolverket och minskade elevpeng till kommunvux. Lönekostnader Ej utökad organisation pga att färre elever väljer att läsa på kommunvux. Färre vikarier och vakant rektorstjänst. Lokalkostnader Hyrt nya lokaler under hösten. Kapitalkostnader Färre investeringar än beräknat. Övriga kostnader Minskade utbetalningar av elevpeng internt och externt

34 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 Ärende UAN /00458 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ny organisation för introduktionsprogrammen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta Utbildningsplan för introduktionsprogrammen på Halmstads kommunala gymnasieskolor enligt bilaga Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att Utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen under juni 2018 har följt upp och utvärderat organisationen för introduktionsprogrammen i enlighet med utbildningsplanen. Sammanfattning av ärendet Beslutet innebär att en ny utbildningsplan för introduktionsprogrammen i den kommunala gymnasieskolan tas i bruk. Enligt skollagen (2010:800) 17 kap. 7 ska huvudmannen fastställa en plan för introduktionsprogrammen (IM) som utbildningen ska följa. Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan enligt gällande behörighetsregler. Benämningen introduktionsprogram signalerar att utbildningen inom dessa program syftar till förberedelser, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningsplanen beskriver syfte, längd, innehåll, behörighet och organisation av ovan fem introduktionsprogram på våra respektive skolor. Utbildningsplanen beskriver även den samordningsfunktion som upprättas, på vilket vis praktiksamordning sker kopplat till introduktionsprogrammen samt det som i utbildningsplanen går under benämningen Skills insatser som syftar till ökad måluppfyllelse, motivation och personlig utveckling samt till att främja närvaro och stärka en eventuell svag skolanknytning. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(8)

35 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 Beskrivning av ärendet Bakgrund Andelen elever som är obehöriga till gymnasieskolan har ökat de senaste åren. Höstterminen 2013/2014 var det 10,7 procent av eleverna som var obehöriga till ett nationellt program. Höstterminen läsåret /2017 är det 19,5 procent. I faktiska tal har antalet obehöriga elever ökat från 94 till 187 vid dessa tidpunkter. Ett antal av dessa elever blir behöriga under vårterminen, den faktiska andelen blev 2013/2014 7,7 procent. Prognosen för läsåret /2017 är 15,1 procent. Det skulle innebära att ca 145 elever från Halmstad kommer att vara obehöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan i juni Dessa elever, som är obehöriga av många olika anledningar, måste mötas på ett bra och inkluderande sätt när de kommer till gymnasieskolan. Om inte visar omfattande forskning på att dessa ungdomar riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. De får svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Risken ökar också betydligt för att dessa ungdomar hamnar i kriminella kretsar och begår brott. Kostnaderna för individen och samhället för detta utanförskap är stora. För att möta denna utveckling ställs det högre krav på gymnasieskolans organisation för att ta emot obehöriga elever (IM-programmen). Redan inför läsåret 2015/ gjordes inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) en omorganisation av IMprogrammen där primärt fokus var att erbjuda programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion kopplat till så många av de nationella programmen som möjligt. Det ledde till att andelen elever som gick på ett individuellt alternativ på det som tidigare kallats för Klaragymnasiet på Sturegymnasiet nu går dessa utbildningar istället. Klaragymnasiet var uppbyggt efter det gamla individuella programmet, som togs bort i samband med införandet av GY11 och mycket av dessa strukturer levde kvar in i den nya gymnasieskolan. Omorganisationen har delvis, men inte helt drivits igenom på respektive skola. Inom inga andra program inom gymnasieskolan ges huvudmannen så stora möjligheter att fritt utforma utbildningen. Målet är inte alltid en gymnasieexamen utan även att rusta ungdomarna för att få möjlighet till en egenförsörjning och ett sammanhang där de känner sig som en positiv del av samhällslivet. Individens förmåga och framtid måste stå i centrum. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(8)

36 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 Med erfarenheter av omorganisationen så kan vi se att vi behöver vidareutveckla vårt sätt att arbeta med introduktionsprogrammen, för att fler elever ska uppnå en behörighet till gymnasieskolan och så småningom erhålla en gymnasieexamen, eller att ges förutsättningar att kunna etablera sig direkt på arbetsmarknaden. Med anledning av detta sökte förvaltningen pengar från den inkluderande kommunen för att göra en ordentlig översyn av IM-organisationen. Medel beviljades och en projektgrupp har under hösten arbetat med att ta fram ett nytt förlag på organisation. Projektgruppen har arbetat brett och har tagit till sig synpunkter från bland annat lärare, elevhälsa, rektorer och socialtjänst. Enligt skollagen (2010:800) 17 kap. 7 ska huvudmannen fastställa en plan för introduktionsprogrammen (IM) som utbildningen ska följa. Projektgruppens arbete har resulterat i ett förslag på en sådan plan, som beskriver hur IM-organisationen inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kan se ut från och med läsåret 2017/2018. En ny utbildningsplan syftar till att tydliggöra och även synliggöra Halmstads kommunala gymnasieskolors utbud och organisation av introduktionsprogrammen. Det syftar till att säkerställa att vi följer gällande lagar och förordningar. Planen tydliggör vilka introduktionsprogram som finns på respektive gymnasieskolan samt det upplägg som utbildningen har där. Det är viktig information för att möjliggöra en bra vägledning av de obehöriga eleverna i grundskolan. Förslaget har tagit sin utgångspunkt i vikten av att jobba förebyggande och därmed skapa funktioner som ska underlätta arbetet med kärnverksamheten, oavsett det gäller introduktionsprogram eller nationella program. Utbildningsplanen ska även säkerställa att ändamålsenlig dokumentation samt uppföljning av obehöriga elever sker. Analys och förslag Det som kommit fram som viktigt och avgörande i arbetet med målgruppen obehöriga elever kan delas in i två huvudsakliga delar. En del som handlar om övergången mellan grundskola och gymnasieskola vilket innefattar information om möjligheter, antagningsprocess och överlämningsrutiner. Den andra delen handlar om hur gymnasieskolan organiserar arbetet när ungdomen väl är på plats där samordning, arbetet med relationer med såväl ungdomarna som med arbetsplatser, individuell anpassning, dokumentation och uppföljning är huvudrubriker. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(8)

37 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 Vad gäller övergång mellan grundskola och gymnasieskola framförallt kopplat till antagningsprocessen, som till stor del skiljer sig mellan behöriga och obehöriga elever, ser vi ett behov att arbeta proaktivt. Detta gör vi genom att upprätta en samordningsfunktion. Rektor får som del i sin tjänst ett samordningsansvar tillsammans med en studie- och yrkesvägledare och fungerar som en övergripande resurs. Utöver detta ingår specialpedagoger på respektive skola. Ytterligare en åtgärd är att göra så få av introduktionsprogrammen sökbara via gymnasieantagningen. När en utbildning är sökbar så tas eleverna in beroende på elevens betyg. Om utbildningen inte är sökbar är det rektor som beslutar om eleven ska antas eller ej. Det kan då ske utifrån en bedömning av elevens intresse och förutsättningar att klara av utbildningen. Det ger också en större möjlighet att utforma utbildningen efter individens behov. För att säkerställa att intresse och motivation i högre grad ska styra än betyg så görs yrkesintroduktion om till icke sökbart med förhoppning om att sökbilden för obehöriga elever på sikt förändras och att obehöriga elever får ökad chans att komma till skola av intresse. En separat intresseanmälan för icke sökbara introduktionsprogram upprättas på (likt nuvarande system för anmälan till Språkintroduktion). Intresseanmälan kommer samordningsfunktionen tillhanda. En möjlig utgång för vissa av introduktionsprogrammen är en direkt etablering på arbetsmarknaden. I detta arbete tror vi på vikten av att från skolans håll satsa på en funktion som kontinuerlig arbetar för att etablera och upprätthålla goda relationer med arbetsgivare för att möjliggöra positiv utveckling genom en praktik- eller en APL-plats för just denna målgrupp av elever. Förslaget innebär även att våra skolor, i den mån det är möjligt, anpassar Yrkesintroduktion(IMYRK) efter rådande behov av arbetskraft på arbetsmarknaden. Förslaget gör upplägget av framför allt Yrkesintroduktion(IMYRK) och Individuellt alternativ(imind) mer flexibelt och anpassningsbart, både efter elevunderlag men även kopplat till behov på arbetsmarknaden. Förslag till ny organisation samt utbildningsplan vilar på Skollagens samt gymnasieförordningens skrivelser likväl som våra nationella styrdokument och juridiska anvisningar från Skolverket om introduktionsprogrammen. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(8)

38 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 Prioriteringar och flertalet mål med mätetal i Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen verksamhetsplan är direkt kopplade till hur vi arbetar med introduktionsprogrammen och obehöriga elever. Hur andra kommuner organiserar introduktionsprogrammen skiljer sig åt. Stora kommuner har nästan uteslutande någon form av samordning eller antagningsenhet med ett sluss-system och ansvaret för denna ligger antingen på gymnasieskolan eller på en arbetsmarknadsenhet. Större kommuner har oftast introduktionsprogram på flera olika skolor medan mindre kommuner tenderar att samla allt på samma skola, detta kanske främst för att mindre kommuner enbart har en kommunal skola. Inom vårt samverkansområde i Halland särskiljer sig Halmstads kommun gentemot Laholm, Falkenberg och Varberg då vi har tre kommunala gymnasieskolor och de har en vardera. Detta ställer andra krav på exempelvis samordning. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att utbildningsplanen antas och att ny organisation implementeras under 2017 för att vara fullt utbyggd under I dagsläget är Yrkesintroduktion(IMYRK) kopplat direkt till ett yrkesprogram och ersättningen för en elev är samma som elevpengen för detta program, plus kr extra. Eftersom Yrkesintroduktion görs om så att den inte nödvändigtvis kopplas direkt till ett specifikt program beaktas denna elevpeng vid den årliga översynen inför Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att utbildningsplanen och ny organisation i juni 2018 har utvärderats. Konsekvenser av förslaget Tidigare kontakt och tidigare besked kommer innebära en större trygghet för individen och även för dess vårdnadshavare. Samordningsfunktionen kommer underlätta inte bara i kontakten med grundskola och andra instanser och myndigheter utan även gentemot egen organisation, till exempel genom att frigöra tid för andra personalgrupper. Arbetssättet kommer även bidra till att säkerställa att alla ungdomar fångas upp i enlighet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Intresseanmälan till introduktionsprogram kommer att innebära att vi i ett mycket tidigare skede kan skapa prognoser som kan ligga till grund för Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(8)

39 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 organisationsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett gott mottagande. Om gymnasieskolan inte kan fånga upp obehöriga elever via en samordningsfunktion så finns det en överhängande risk att vi hamnar i samma situation som läsåret /2017, där del av de obehöriga eleverna inte hade en plats på en gymnasieskola när terminen började. Det orsakade inte bara stress för individen utan orsakade även stor påfrestan på gymnasieskolans rektorer och personal då utbildningsplatser för dessa inte fanns att tillgå, trots att eleverna stod utanför dörren och väntade. Genom att i fortsättning jobba proaktivt minskar risken betydligt för att denna problematik uppstår. Omval och avhopp kan eventuellt minska och andelen ungdomar som upplever att de får hjälp att nå målen för sin utbildning kan öka. Eftersom antagning till Programinriktat individuellt val(impro) sker i mån av plats (behöriga sökande har förtur) så kan det innebära ett ökat tryck på både Yrkesintroduktion(IMYRK) samt Individuellt alternativ(imind). Kan innebära att vi på sikt både behöver ta in fler obehöriga än prognostiserats vilket ställer krav på lokaler tillika personalresurser. Obehöriga elever behöver, och har även rätt till, ett mer individuellt upplägg av sina studier och en unik individuell studieplan upprättas för varje obehörig elev. Denna målgrupp har generellt ett större behov av stöd samt ett större behov av vuxennärvaro där relationer är en avgörande faktor för en framgångsrik skolgång. Ett ökat antal elever kommer ställa större krav på framförallt på elevhälsan, men även på administrativ personal. Nu är det inte bara obehöriga elever som ökar utan elevantalet överlag, vilket är viktigt att notera. Obehöriga elever har dock generellt ett större behov av elevhälsans resurser. I uppstartsfasen uppstår ökade kostnader på grund av tjänster som inte finns idag. Detta ryms inom befintlig ram tack vara budgetförstärkning Organisationen ska inför 2018 lösas inom befintlig ram. Misslyckas vi i gymnasieskolan med denna målgrupp kan kostnaderna för individen och samhället för ett framtida utanförskap vida överstiga kostnaderna för organisationen. Då elevkullarna växer behöver organisationen för både nationella program och introduktionsprogram på sikt öka. Ärendets beredning Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 6(8)

40 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 Ansvarig projektledare Lisa Crona har berett ärendet. Till hjälp har det funnits en projektgrupp med en person från respektive gymnasieskola som haft 20 procent i sin tjänst till att arbeta med projektet. Rektor Håkan Klarén från Sannarpsgymnasiet, lärare Elisabeth Vistrand från Sturegymnasiet och lärare Stefan Friman från Kattegattgymnasiet. Samråd har också skett med Klas Almer, Kvalitetsutvecklare på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Projektgruppen har genomfört workshops med: Workshops med: Pedagoger från UAF Studie- och yrkesvägledare från BUF Specialpedagoger från UAF Studie- och yrkesvägledare från BUF Personal från Socialförvaltningen, Förebyggande enheten Personal från Arbetsmarknadsenheten UAF Projektsamordnare ABIS Alla barn i skolan Intervjuer med: Rektorer UAF Personal UAF Ärendet har beretts i HUKSAM i sedvanlig ordning. Ärendets beslutsgång Ärendet beslutas i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Utbildningsplan för introduktionsprogrammen. Information om beslutet Samtliga gymnasieskolor inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 7(8)

41 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00458 Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Jörgen Krantz, enhetschef Handläggare, Lisa Crona, projektledare Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 8(8)

42 Utbildningsplan för Introduktionsprogrammen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

43 Innehåll Utbildningsplan... 3 Introduktionsprogram (IM)... 3 Behörighetskrav till de nationella programmen... 3 Kommunalt aktivitetsansvar (KAA)... 4 Samordning av Introduktionsprogrammen... 5 Praktik och APL på introduktionsprogrammen... 5 Skills... 6 Preparandutbildning (IMPRE)... 7 Behörighet... 7 Syftet... 7 Längd... 7 Innehåll... 7 Organisation... 7 Platsen för utbildningen... 7 Struktur och Upplägg... 7 Elevens framtida val... 8 Ansökan och intresseanmälan... 8 Före utbildningens start... 8 Dokumentation... 8 Uppföljning av elev... 8 Programinriktat individuellt val (IMPRO)... 9 Behörighet... 9 Syftet... 9 Längd... 9 Innehåll... 9 Organisation... 9 Plats för utbildning... 9 Struktur och upplägg... 9 Elevens framtida val...10 Ansökan och antagning...10 Före utbildningens start...10 Dokumentation...10 Uppföljning av elev... Fel! Bokmärket är inte definierat. Yrkesintroduktion (IMYRK) Behörighet...12 Syftet...12 Längd

44 Innehåll...12 Organisation...12 Platsen för utbildningen...12 Struktur och upplägg...13 Arbetslivets efterfrågan...13 Elevens framtida val...13 Intresseanmälan och antagning...13 Före utbildningens start...13 Dokumentation...14 Uppföljning...14 Individuellt alternativ (IMIND) Behörighet...15 Syftet...15 Längd...15 Innehåll...15 Organisation...15 Plats för utbildning...15 Struktur och upplägg...16 Elevens framtida val...17 Intresseanmälan och antagning...17 Före utbildningens start...17 Dokumentation...17 Uppföljning...17 Språkintroduktion (IMSPRÅK) Behörighet...18 Syftet...18 Längd...18 Innehåll...18 Organisation...18 Plats för utbildningen...18 Organisation för mottagande...19 Kartläggning av elever...19 Struktur och upplägg...19 Elevens framtida val... Fel! Bokmärket är inte definierat. Intresseanmälan och antagning...19 Dokumentation...19 Uppföljning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

45 Utbildningsplan Enligt skollagen (2010:800) 17 kap. 7 ska huvudmannen fastställa en plan för introduktionsprogrammen (IM) som utbildningen ska följa. Huvudman ansvarar för att utbildningsplanen revideras vid behov. Introduktionsprogram (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett Nationellt program i gymnasieskolan enligt gällande behörighetsregler. Benämningen introduktionsprogram signalerar att utbildningen inom dessa program syftar till förberedelser, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Introduktionsprogram är en rättighet för de ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program. Alternativt kan en ungdom som inte är behörig till gymnasieskolan välja att gå kvar upp till två år i grundskola (Skollagen 7 kap 15 ). Enligt skollagen (2010:800), 17 kap. 2 är introduktionsprogrammen Preparandutbildning (IMPRE) Programinriktat individuellt val (IMPRO) Yrkesintroduktion (IMYRK) Individuellt alternativ (IMIND) Språkintroduktion (IMSPRÅK) Hemkommunen är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning fram till och med det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Detta gäller även för utbildning på introduktionsprogrammen. Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med syftet med elevens utbildning. På introduktionsprogrammen blir de individuella studieplanerna särskilt viktiga eftersom det inte finns någon fast programstruktur eller examensmål för respektive program. Mottagande skola kartlägger antagna ungdomars kunskapsnivåer. Resultatet sammanställs av samordningsfunktion och ska fungera som underlag för upprättande av den individuella studieplanen. Den individuella studieplanen ska utgå från ett helhetstänk för eleven och ska klart visa vad utbildningen ska innehålla. Planen ska vara ett ständigt närvarande dokument som kontinuerligt följs upp minst två gånger per termin och vid behov revideras tillsammans med ungdomen och de fall denne är minderårig även med dess vårdnadshavare eller gode män. Den individuella studieplanen beslutas av rektor. Eleven kan inte få en examen från ett introduktionsprogram. Däremot får eleven gymnasieintyg på den genomförda utbildningen och betyg i de ämnen som avslutats. Behörighetskrav till de nationella programmen För samtliga nationella program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk, matematik och engelska. Utöver det krävs följande för de olika programmen: För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i fem andra valfria ämnen. För behörighet till det estetiska programmet krävs godkända betyg i nio andra ämnen. För behörighet till det ekonomiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet krävs godkända betyg i geografi, historia, Religionskunskap och fem andra ämnen. För behörighet till det naturvetenskapliga programmet och tekniska programmet krävs godkända betyg i biologi, fysik, kemi och sex andra ämnen Uppfylls inte dessa behörighetskrav så är ungdomen aktuell för ett introduktionsprogram. 3

46 Kommunalt aktivitetsansvar (KAA) De elever som är inskrivna på ett introduktionsprogram ingår i det lagstadgade kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Huvudmannen följer Skolverkets Allmänna råd för Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Kommunens aktivitetsansvar aktualiseras om ungdomen: är folkbokförd i kommunen, inte längre är skolpliktig, och inte har fyllt 20 år. Om förutsättningarna ovan är uppfyllda och ungdomen kan placeras in under någon av punkterna nedan omfattas ungdomen av kommunens aktivitetsansvar. Genomför utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan, Genomför inte utbildning på nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning, eller Har inte fullföljt utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Enligt skollagen (2010: kap. 9 ) ska hemkommunen löpande under året hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar som fullgjort sin skolplikt, inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning, är sysselsatta. En elev som fullgjort sin skolplikt och som skrivs in på ett introduktionsprogram omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Huvudmannen ansvarar för rutiner som säkerställer att gymnasieskolorna i Halmstad och Ungdomskraft på Arbetsmarknadsenheten samverkar så att information delas och att den rapportering som krävs genomförs enligt gällande lagar. I Halmstads kommun ansvarar skolenheten för eleven under den tid eleven går på ett introduktionsprogram. Detta utesluter inte samarbete mellan skolenheten och arbetsmarknadsenheten, eller andra aktörer. Om det anses som gynnsamt för ungdomens utveckling att vara fortsatt inskriven på ett introduktionsprogram men även ta del av insatser inom ramen för Arbetsmarknadsenheten så är ett samarbete för att möjliggöra kombinerade aktiviteter eftersträvansvärt. Det gemensamma ansvaret mellan skolenhet och arbetsmarknadsenhet ska utgöra en möjlighet och inte ett hinder för att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder. Verksamheten förläggs antingen till respektive skolenhet, Arbetsmarknadsenheten eller en kombination av båda. Ansvaret sträcker sig mellan att ungdomen är 16 till 20 år. Kommunernas aktivitetsansvar upphör om ungdomen: har fyllt 20 år, har fullföljt utbildning på ett nationellt program, har fullföljt motsvarande utbildning inom t.ex. Komvux, Särvux, Folkhögskola, IB, Internationell skola eller Individuellt program. Kommunalt aktivitetsansvar ska samla information, kontakta ungdomar, genomföra uppsökande verksamhet, kartlägga, registrera och erbjuda lämpliga individuella insatser löpande under hela året. 4

47 Samordning av Introduktionsprogrammen Samordning av introduktionsprogrammen på den kommunala gymnasieskolan ska säkerställa att ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program fångas upp i enlighet med det kommunala aktivitetsansvaret. Samordningsfunktionen har som uppdrag att informera grundskolan om introduktionsprogrammens organisation så att grundskolan i sin tur kan vägleda ungdomar rätt. Funktionen ansvarar för att sammanställa och återkoppla obehöriga elevers intresseanmälan till introduktionsprogrammen på våra tre skolor. Den ska också med hjälp av elevgenomgångar tillsammans med grundskolan samt listor från gymnasieantagningen i Halland bereda prognoser som till grund för organisationsplanering. I detta arbete ska hänsyn tas till den lokala arbetsmarknadens behov. Samordningsfunktionen ska möjliggöra för de tre skolorna att tidigt etablera kontakt med obehöriga elever för att kunna mobilisera en organisation som kan möta eleverna på rätt sätt när de påbörjar sin utbildning. Funktionen är den initiala kontakten för grundskolan och andra förvaltningar och myndigheter kopplat till frågor som rör introduktionsprogrammen och ger även stöd och vägledning för egen organisation samt ansvarar och säkerställer att rutiner, rapporteringar, dokumenthantering samt uppföljning sker på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Funktionen kartlägger och sammanställer antagna elevers kunskapsnivåer som underlag till varje elevs individuella studieplan. Huvudansvarig för samordningen är utsedd rektor tillsammans med en studie- och yrkesvägledare samt specialpedagoger på respektive skola och fungerar som en övergripande resurs. Praktik och APL på introduktionsprogrammen På introduktionsprogrammen kan praktik eller APL vara en del av den individuella studieplanen. Respektive skola ska därför organisera en praktiksamordning direkt kopplad till elever på introduktionsprogrammen. Praktiksamordningen ska stärka relationerna mellan skola och arbetsliv så att bästa möjliga förutsättningar skapas för att möjliggöra positiv utveckling genom en praktik- eller en APLplats. Praktiksamordningen handlar inte bara om att etablera och upprätthålla kontakt och relationer med arbetsplatser utan även om att kvalitetssäkra och säkra arbetsplatser. Praktiksamordningen är en naturlig del av programråden och ansvarar för att upprätta praktik- och APL-platser som, i den mån det är möjligt, anpassas efter behovet av arbetskraft på arbetsmarknaden. Praktiksamordningen på respektive skolenhet har gemensamma kontinuerliga träffar och rektor ansvarar för att kontakt sker med Ungdomskraft samt med andra aktörer, såsom t.ex. arbetsförmedlingen, branschorganisation och enskilda företag. Skolan ansvarar för att resursen finns att tillgå och beslutar om dess omfattning. 5

48 Skills Inom ramen för introduktionsprogrammen finns stora möjligheter att erbjuda insatser som främjar motivation och bidrar till utveckling av förmågor hos individen. På introduktionsprogrammen går detta arbete under benämningen Skills. Vad och i vilken omfattning en elev behöver sådana insatser tydliggörs i elevens individuella studieplan samt schemaläggs under läsåret. Skills kan genomföras individuellt såväl som i grupp. Insatser inom ramen för Skills syftar till ökad måluppfyllelse, motivation och personlig utveckling samt till att främja närvaro och stärka en eventuell svag skolanknytning. De insatser som genomförs ska bidra till att eleven förstår sig själv och utvecklar en positiv självbild och hittar balans mellan skola och fritid för att nå satta mål i livet. Skills ska även bidra till att öka valkompetens så att eleven kan ta fram och använda sig av korrekt och relevant information som stöd vid valprocesser och beslut. Skills ska även ha en tydlig koppling till arbetsmarknaden så att eleven utvecklar förmågor som krävs för att skaffa och behålla ett arbete men även hantera övergångar och växlingar i livet. Skills kan innebära: Studiebesök på program, skolor, olika mässor och arbetsplatser Vardagskunskap, t.ex. grundläggande kunskap om ekonomi, försäkringar, skyldigheter och rättigheter i samhället samt myndigheters roll i samhället. Möjlighet att upptäcka och uppleva kultur och kulturella uttrycksformer Träning i olika sociala sammanhang för att utveckla social och emotionell kompetens. Arbete med studieteknik Studie- och yrkesvägledning både i snäv och vid bemärkelse Arbeta med kommunikation och retorik, skriftligt såväl som muntligt, med fördel kopplat till personligt brev och cv och anställningsintervjuer Arbete med 10 goda vanor i enlighet med det koncept Kattegattgymnasiet arbetat fram i nära samverkan med forskning om hjärnan. Hälsofrämjande insatser Insatser kopplat till elevhälsans olika professioner Mentorskapsprogram med vuxen utanför skolan Ung Företagsamhet Funktioner som kan vara aktuella för att hålla i pass som går under benämningen Skills är: Pedagoger/Mentorer Studie- och yrkesvägledare Personalgrupper inom elevhälsan Arbetsterapeuter Representanter från arbetlivet Ungdomar själva (exempelvis elever från andra program eller tidigare elever) Rektor ansvarar för att insatser under benämning Skills finns med i ungdomens individuella studieplan och att fördelning av arbetet sker mellan personalgrupper i skolan. Mentor följer kontinuerligt upp och utvärderar arbetet med Skills tillsammans med eleven. Skills är inget område som betygsätts. Skills kan med fördel färgas in i undervisningen samt kopplas till yrkesteoretiska eller yrkespraktiska moment. 6

49 Preparandutbildning (IMPRE) Kommunen är skyldig att erbjuda preparandutbildning. Behörighet Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program (Skollagen 2010:800, 17 kap. 9 ). Syftet Syftet med preparandutbildning är att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program, ska uppnå sådan behörighet (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ). Längd Preparandutbildning ska pågå högst ett år. Om rektor för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år. (Skollagen 2010: kap. 5 ) Eleven är garanterad utbildning enligt den individuella studieplanen. Innehåll Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett visst nationellt program. Utbildningen får innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkända betyg i. Utbildningen får innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. (Gymnasieförordningen 6 kap. 3 ) Preparandutbildningen erbjuder en anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildning utgår från elevens förutsättningar och behov. De ämnen som behövs för att bli behörig till ett nationellt program ska prioriteras. Beroende på elevens förutsättningar erbjuds eleven att läsa en eller flera gymnasiekurser. På preparandutbildningen ingår även området Skills såväl individuellt som i grupp. Samtliga elever har enligt skollagen (2010:800, 2 kap. 25 och 29 ) rätt till de professioner som finns inom elevhälsa och till studie- och yrkesvägledning. Organisation Preparandutbildningen ska utformas för en enskild elev. (Skollagen 2010: kap. 4 ) Elevens individuella studieplan styr upplägget av studierna. Dessa kan organiseras för enskild elev eller för en grupp elever. Beroende på vad eleven har med sig så skapas en individuell studieplan. Grundskoleämnen som bör prioriteras är sådana som eleven har reell nytta av för framtida studier. Platsen för utbildningen Utbildningen organiseras på Sannarpsgymnasiet och på Sturegymnasiet. På varje skola ansvarar rektor för att personal som har sin huvudsakliga tjänst kopplat till elever på introduktionsprogrammen bildar ett arbetslag och att detta arbetslag ges förutsättningar för veckovisa gemensamma arbetslagsträffar. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ändamålsenliga lokaler finns att tillgå. Struktur och Upplägg Elever som går på Preparand på Sannarpsgymnasiet bildar en egen grupp och läser de grundskolämnen de har gemensamt tillsammans. Om eleven läser gymnasiekurser kan dessa läsas integrerat med elever som går nationella program. 7

50 Elev som antas till preparand på det Estetiska programmet på Sturegymnasiet läser integrerat men med rätt till stöd för att uppnå behörighet till ett nationellt program. Om eleven inte blir behörig till Estetiska programmet under första året, men blir behörig till annat nationellt program kan eleven söka detta. Vid synnerliga skäl får utbildningen på preparand kopplat till det Estetiska programmet förlängas ytterligare ett år. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till kontinuerliga uppföljningssamtal samt utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens kortsiktiga och långsiktiga mål med sin utbildning. Elevens framtida val Elev som efter ett år inte uppnått utbildningens mål ska få stöd i att övergå till annat introduktionsprogram såsom programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, eller, om synnerliga skäl föreligger, erbjudas högst ytterligare ett år i preparandutbildning. Ett exempel på synnerliga skäl i Halmstads kommun är långvarig sjukdom som helt förhindrat eleven att studera, dödsfall inom familjen eller liknande omständigheter. Ansökan och intresseanmälan I de fall Preparand är aktuellt gör eleven sitt val via gymnasieantagningen. Utöver detta val så genomför eleven en separat intresseanmälan på kommunens hemsida. Denna intresseanmälan ligger till grund för antagning på icke sökbart introduktionsprogram. Samordningsfunktionen administrerar intresseanmälan. Rektor beslutar om elev ska antas. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserad av preparandutbildning bjuds in tillsammans med vårdnadshavare till gymnasieskola av intresse för att träffa personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation samt att inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Dokumentation Gymnasieintyg som visar vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas av rektor efter genomförd utbildning (Gymnasieförordningen 8 kap 21 ). Om eleven i stället avbryter sina studier på ett introduktionsprogram och inte fullföljer sin individuella studieplan eller övergår till ett nationellt program ska eleven få en sammanställning över vilka delar av utbildningen eleven fullföljt. Elev som läser grundskolekurser på preparand utan att uppnå godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne (Gymnasieförordningen 8 kap 20 ). Samordningsfunktionen ansvarar för att rutiner som säkerställer dokumentation upprättas och genomförs ändamålsenligt och korrekt. Uppföljning av elev Så länge eleven är inskriven på ett introduktionsprogram ansvarar mentor för ändamålsenlig dokumentering och rapportering med stöd av samordningsfunktionen. Vid övergång till ett annat introduktionsprogram eller ett nationellt program, oavsett det gäller kommunal skola eller fristående skola, fortsätter uppföljningsansvaret tills dess att ungdomen inte längre omfattas av KAA. Detta kräver samverkan mellan gymnasieskolorna och Ungdomskraft. Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ändamålsenliga rutiner för uppföljning upprättas. 8

51 Programinriktat individuellt val (IMPRO) Behörighet Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk och i engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen (skollagen 2010:800, 17 kap.10 ) Syftet Syftet med programinriktat individuellt val är att eleven ska få en utbildning som är inriktad mot ett yrkesprogram och att eleven så snart som möjligt ska kunna antas till programmet. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Längden på utbildningen i programinriktat individuellt val är inte reglerad i några bestämmelser. Utbildningens längd kommer att avgöras med hänsyn till varje elevs individuella förutsättningar och mål, vilket kan innebära att eleverna går olika lång tid i utbildning. Elev på programinriktat individuellt val går enligt yrkesprogrammet poängplan och beräknas slutföra sin utbildning inom tre år. Om rektor för utbildningen finner att det finns skäl, får utbildningen förlängas. Eleven är garanterad utbildning enligt den individuella studieplanen. Innehåll Programinriktat individuellt val ska innehålla de grundskolämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram samt kurser som ingår i ett nationellt yrkesprogram. Dessutom ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande. (Gymnasieförordningen 6 kap. 4 ) Organisation Programinriktat individuellt val ska utformas för en grupp elever och är sökbar (Skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ). Utbildningen på programinriktat individuellt val ska vara inriktad mot ett nationellt yrkesprogram. Antagning till programinriktat individuellt val sker i mån av plats på yrkesprogram på våra kommunala skolenheter. Rektor beslutar vilka program som erbjuder programinriktat individuellt val. Plats för utbildning Utbildningen organiseras på den skola där yrkesprogrammen är förlagda och kommer således att kunna erbjudas på samtliga av kommunens skolenheter. På varje skolenhet ansvarar rektor för att personal som har sin huvudsakliga tjänst kopplat till elever på introduktionsprogrammen bildar ett arbetslag och att detta arbetslag ges förutsättningar för veckovisa gemensamma arbetslagsträffar. Struktur och upplägg Elever som går programmet läser integrerat med elever som går nationellt program. Individuell studieplan upprättas. Grundskoleämnen som eleven saknar betyg i, men som krävs för behörighet till yrkesprogram kan antingen läsas: helt integrerat men med tillgång till stöd i egen grupp med andra på programinriktat individuellt val tillsammans med elever på andra introduktionsprogram De grundskoleämnen som eleven saknar betyg i, och som eleven behöver för att kunna antas till ett visst nationellt program, schemaläggs under läsåret. Elever på programinriktat individuellt val läser vanligtvis 9

52 gymnasiekurser i karaktärsämnen tillsammans med elever på nationellt program. Arbetsplatsförlagt lärande ingår i den utsträckning som det förekommer på ett nationellt program. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp minst två gånger per termin och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Elevens framtida val Om behörighet uppnås under pågående läsår ska det vara möjligt för eleven inom rimlig tid övergå till yrkesprogrammet och fortsätta sina studier i enlighet med programmets poängplan. Målsättningen är att en elev på programinriktat individuellt val ska bli godkänd i de grundskolämnen som den behöver för att antas till ett yrkesprogram under första eller andra året. Om eleven efter den utsatta tiden inte uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att antas till ett nationellt yrkesprogram, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare. Därefter beslutas om eleven ska föreslås söka till ett annat introduktionsprogram eller vara kvar på samma program. Ansökan och antagning Programinriktat individuellt val är sökbart och eleven registrerar sitt val via gymnasieantagningen i Halland. Utöver denna registrering så genomför eleven en separat intresseanmälan på kommunens hemsida. Denna intresseanmälan är ämnad för anmälan till introduktionsprogram, oavsett sökbart introduktionsprogram eller inte och ligger tillsammans med elevens val på gymnasieantagningen till grund för placering på kommunens gymnasieskolor. Samordningsfunktionen administrerar intresseanmälan. Antagning till programinriktat individuellt alternativ sker i mån av plats på nationellt program. Om antalet platser på programinriktat individuellt val är färre än antalet sökande så ska ett urval göras. Urval ska göras sakligt och opartiskt och samma regler gäller som för nationella program. Om antalet platser på sökt program fylls av behöriga elever ska obehöriga elever som sökt programinriktat individuellt val erbjudas plats på Yrkesintroduktion på samma skola. Rektor som anordnar utbildningen prövar om en sökande till programinriktat individuellt val är behörig och om den sökande ska tas emot. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av programinriktat individuellt val bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med vårdnadshavare. Här träffar eleven personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation samt att inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Dokumentation Gymnasieintyg som visar vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas av rektor efter genomförd utbildning (Gymnasieförordningen 8 kap 21 ). Om eleven i stället avbryter sina studier på ett introduktionsprogram och inte fullföljer sin individuella studieplan eller övergår till ett nationellt program ska eleven få en sammanställning över vilka delar av utbildningen eleven fullföljt. Elev som läser grundskolekurser på programinriktat individuellt val utan att uppnå godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne (Gymnasieförordningen 8 kap 20 ). Samordningsfunktion ansvarar för att rutiner som säkerställer dokumentation genomförs korrekt och ändamålsenligt. 10

53 Uppföljning av elev Så länge eleven är inskriven på ett introduktionsprogram ansvarar mentor för ändamålsenlig dokumentering och rapportering med stöd av samordningsfunktionen. Vid övergång till ett annat introduktionsprogram eller ett nationellt program, oavsett det gäller kommunal skola eller fristående skola, fortsätter uppföljningsansvaret tills dess att ungdomen inte längre omfattas av KAA. Detta kräver samverkan mellan gymnasieskolorna och Ungdomskraft. Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ändamålsenliga rutiner för uppföljning upprättas. 11

54 Yrkesintroduktion (IMYRK) Kommunen är skyldig att erbjuda yrkesintroduktion. Behörighet Yrkesintroduktion står öppen för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Det står dock inte öppet för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 11 ) Syftet Syftet med yrkesintroduktion är att eleven ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Längden på utbildningen yrkesintroduktion är inte reglerad i några bestämmelser. Utbildningens längd avgörs således efter varje elevs individuella förutsättningar och mål, vilket kan innebära att eleverna går olika lång tid i utbildning. Eleven är garanterad utbildning enligt den individuella studieplanen. Innehåll Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Hela utbildningen får skolförläggas om rektor bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskolämnen som eleven saknar godkända betyg i. På Yrkesintroduktion ingår även området Skills såväl individuellt som i grupp. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 5 ) Introduktionsprogrammen erbjuder en anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildning utgår från elevens förutsättningar och behov och beroende på vad eleven har med sig så skapas en individuell studieplan. Samtliga elever har enligt skollagen (2010:800, 2 kap. 25 och 29 ) rätt till de professioner som finns inom elevhälsa och till studie- och yrkesvägledning. Organisation På Halmstads kommunala gymnasieskolor är Yrkesintroduktion inte sökbart och utformas för en enskild elev (skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ). Yrkesintroduktion erbjuder en flexibel och anpassad utbildning där eleven kan erbjudas olika studietakt och innehåll utifrån elevens förutsättningar, behov och mål på kort såväl som lång sikt. Den individuella studieplanen utformas för enskild elev i syfte att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en framtida etablering på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionen kan, men behöver inte, vara kopplat till ett specifikt yrkesprogram. Respektive skola ansvarar för att yrkesintroduktionen organiseras på ett sådant sätt att utbildningen anpassas efter ett tydligt behov på arbetsmarknaden. Platsen för utbildningen Yrkesintroduktion organiseras på kommunens samtliga tre gymnasieskolor. På varje skola ansvarar rektor för att personal som har sin huvudsakliga tjänst kopplat till elever på introduktionsprogrammen bildar ett arbetslag och att detta arbetslag ges förutsättningar för veckovisa gemensamma arbetslagsträffar. 12

55 Struktur och upplägg Utbildningens övergripande struktur är praktik eller APL, ämnesstudier, antingen enbart på grundskolenivå eller på både grundskolenivå och gymnasienivå. Utifrån elevens förutsättningar görs en individuell bedömning av vilka hela eller delar av karaktärsämnen i gymnasieskolans nationella program som eleven kan genomföra alternativt yrkesinriktad utbildning som inte finns i gymnasieskolans karaktärsämnen. Den individuella studieplanen kan innehålla delar eller hela kurser från olika nationella program då yrkesintroduktion inte behöver vara kopplat till ett specifikt yrkesprogram. Likaså görs en individuell bedömning av i vilken omfattning eleven ska genomföra praktik alternativt APL. På yrkesintroduktion genomförs motivationshöjande insatser såväl individuellt som i grupp inom området Skills. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp minst två gånger per termin och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Arbetslivets efterfrågan Yrkesintroduktion ska organiseras på ett sådant sätt att den ska underlätta ungdomens etablering på arbetsmarknaden. Inriktningen på yrkesintroduktionen på samtliga skolor ska i den mån det vara möjligt anpassas efter behovet av arbetskraft på arbetsmarknaden. Om behovet och förutsättningarna ändras, följer utbildningen efter. Exempel: Stor efterfrågan på arbetskraft inom godshantering och lagerarbete enligt Arbetsförmedlingens prognos. Yrkesintroduktion på Kattegattgymnasiet ger eleverna kompetenser som underlättar etablering på arbetsmarknaden kopplat till just dessa branscher. Elevens framtida val Eleven kan gå på yrkesintroduktion i ett till tre år. Om elevens intentioner och motivation ligger i att etablera sig på arbetsmarknaden ska skolan arbeta för detta. Om elevens mål är behörighet till ett yrkesprogram så ska skolan istället arbeta för det. Utbildningens längd avgörs således efter varje elevs individuella förutsättningar och mål, vilket kan innebära att eleverna går olika lång tid i utbildning. Om behörighet uppnås under det första läsåret så kan det, i mån av plats och om individuell studieplan medger detta, vara möjligt för eleven att övergå till ett yrkesprogram och fortsätta sina studier i enlighet med yrkesprogrammets poängplan. Beslut tas av rektor i samråd med elev och dennes vårdnadshavare till dess eleven är myndig. Finns det ej plats under läsåret så har eleven möjlighet att söka till yrkesprogrammet nästkommande läsår. Intresseanmälan och antagning Då Yrkesintroduktion är aktuellt gör eleven sitt val via gymnasieantagningen. Eleven söker antingen IM Kattegatt, IM Sannarp eller IM Sture. Utöver detta val så genomför eleven en separat intresseanmälan på kommunens hemsida. Denna intresseanmälan ligger till grund för antagning på icke sökbart introduktionsprogram. Samordningsfunktionen administrerar intresseanmälan. Rektor beslutar om elev ska antas. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av yrkesintroduktion bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med vårdnadshavare. Här träffar eleven personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation samt inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. 13

56 Dokumentation Gymnasieintyg som visar vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas av rektor efter genomförd utbildning (Gymnasieförordningen 8 kap 21 ). Om eleven i stället avbryter sina studier på ett introduktionsprogram och inte fullföljer sin individuella studieplan eller övergår till ett nationellt program ska eleven få en sammanställning över vilka delar av utbildningen eleven fullföljt. Elev som läser grundskolekurser på yrkesintroduktion utan att uppnå godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne (Gymnasieförordningen 8 kap 20 ). Huvudman ansvarar för att rutiner som säkerställer dokumentation genomförs korrekt och ändamålsenligt. Uppföljning Så länge eleven är inskriven på ett introduktionsprogram ansvarar mentor för ändamålsenlig dokumentering och rapportering med stöd av samordningsfunktionen. Vid övergång till ett annat introduktionsprogram eller ett nationellt program, oavsett det gäller kommunal skola eller fristående skola, fortsätter uppföljningsansvaret tills dess att ungdomen inte längre omfattas av KAA. Detta kräver samverkan mellan gymnasieskolorna och Ungdomskraft. Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ändamålsenliga rutiner för uppföljning upprättas. 14

57 Individuellt alternativ (IMIND) Kommunen är skyldig att erbjuda individuellt alternativ. Behörighet Individuellt alternativ står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs förbehörighet till ett yrkesprogram. Det står dock inte öppet för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns särskilda skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till individuellt alternativ. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 11 ) Elever från grundsärskolan kan om de vill och av rektor bedöms klara utbildningen gå på individuellt alternativ. En utredning ska då finnas som ligger till grund för den elevens individuella studieplan. Syftet Syftet med individuellt alternativ är att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Längden på utbildningen på individuellt alternativ är inte reglerad i några bestämmelser. Varje elevs individuella förutsättningar och mål är utgångspunkt för utbildningen, vilket innebär att eleverna går olika lång tid i utbildning. Eleven är garanterad utbildning enligt den individuella studieplanen. Innehåll Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 6 ) Introduktionsprogrammen erbjuder en anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildningen utgår från elevernas förutsättningar och behov. På individuellt alternativ ingår även området Skills såväl individuellt som i grupp. Organisation Individuellt alternativ ska utformas för enskild elev (skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ). Individuellt alternativ erbjuder en flexibel och anpassad utbildning där eleven kan erbjudas olika studietakt och innehåll utifrån elevens förutsättningar, behov och mål på kort såväl som lång sikt. I Halmstads kommunala gymnasieskolor erbjuds tre huvudinriktningar på individuellt alternativ Produktionsskola Individuellt alternativ (IMIND) Individuellt alternativ för ungdomar med diagnos inom autismspektrat (IMIND A) Plats för utbildning Individuellt alternativ organiseras på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet Individuellt alternativ A organiseras på Sturegymnasiet Produktionsskola organiseras på Kattegattgymnasiet På varje skola ansvarar rektor för att personal som har sin huvudsakliga tjänst kopplat till elever på introduktionsprogrammen bildar ett arbetslag och att detta arbetslag ges förutsättningar för veckovisa gemensamma arbetslagsträffar. 15

58 Struktur och upplägg Individuellt alternativ ska organiseras så att utbildningen i första hand vänder sig till elever med olika behov av särskilt stöd, elever som är studie- eller yrkesobestämda, elever med stora kunskapsbrister och/eller elever med svag motivation och skolanknytning. Utbildningens övergripande struktur, oavsett inriktning, är ämnesstudier i grundskoleämnen. De ämnen som behövs för att bli behörig till ett nationellt program ska prioriteras. Beroende på elevens förutsättningar erbjuds eleven att läsa en eller flera gymnasiekurser. På individuellt alternativ kan betydande del av utbildningstiden ägnas åt insatser som är gynnsamma för elevens personliga utveckling såväl som kunskapsutveckling. Detta sker inom ramen för Skills. Utbildningen kan innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Hela utbildningen får skolförläggas om rektor bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven. Utifrån elevens förutsättningar görs en individuell bedömning som ligger till grund för den individuella studieplanen och dess innehåll och omfattning. Utbildning utgår från elevens förutsättningar och behov. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp minst två gånger per termin och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Samtliga elever har enligt skollagen (2010:800, 2 kap. 25 och 29 ) rätt till de professioner som finns inom elevhälsa och till studie- och yrkesvägledning. IMIND A Programmet vänder sig till ungdomar som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som t.ex. Aspergers syndrom, ADHD eller autism. Individuellt alternativ utformas för en enskild elev och dennes unika behov och förutsättningar. Utbildningen kan innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och kurser i gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen. Målet med utbildningen är att ungdomen ska få de grundläggande kunskaper som behövs för att söka sig vidare till fortsatta studier eller till arbetslivet. Produktionsskolan Trä och metall Produktionsskola är en inriktning inom individuellt alternativ på Kattegattgymnasiet. Här erbjuds eleverna en individuellt anpassad studiegång. Produktionsskola är både en arbetsplats och en skola där det som tillverkas ska hålla en tillräckligt hög kvalitet för att säljas och elever kommer att arbeta enligt konceptet Ung Företagsamhet. Utbildningen ger eleven förutsättningar för att nå grundläggande behörighet med möjlighet att gå vidare till yrkesintroduktion eller programinriktat individuellt val. Utbildning utgår från elevens förutsättningar och behov och beroende på vad eleven har med sig så skapas en individuell studieplan. Produktionsskolan är i huvudsak ettårig men kan förlängas om det uppenbart gynnar elevens utveckling. 16

59 Elevens framtida val Eleven kan gå individuellt alternativ i tre år beroende på inriktning. Om elevens intentioner och motivation ligger i att etablera sig på arbetsmarknaden ska skolan arbeta för detta. Om eleven siktar på behörighet till ett yrkesprogram eller studieförberedande program så ska skolan istället arbeta för det. Utbildningens längd avgörs således efter varje elevs individuella förutsättningar och mål, vilket kan innebära att eleverna går olika lång tid i utbildning. Intresseanmälan och antagning Då Individuellt alternativ är aktuellt gör eleven sitt val via gymnasieantagningen. Eleven söker antingen IM Kattegatt, IM Sannarp eller IM Sture. Utöver detta val så genomför eleven en separat intresseanmälan på kommunens hemsida. Denna intresseanmälan ligger till grund för antagning på icke sökbart introduktionsprogram. IM-samordnare administrerar intresseanmälan. Rektor beslutar om elev ska antas. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av individuellt alternativ bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med vårdnadshavare. Här träffar eleven personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation och att inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Dokumentation Gymnasieintyg som visar vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas av rektor efter genomförd utbildning (Gymnasieförordningen 8 kap 21 ). Om eleven i stället avbryter sina studier på ett introduktionsprogram och inte fullföljer sin individuella studieplan eller övergår till ett nationellt program ska eleven få en sammanställning över vilka delar av utbildningen eleven fullföljt. Elev som läser grundskolekurser på individuellt alternativ utan att uppnå godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne (Gymnasieförordningen 8 kap 20 ). Samordningsfunktionen ansvarar för att rutiner som säkerställer dokumentation genomförs korrekt och ändamålsenligt. Uppföljning Så länge eleven är inskriven på ett introduktionsprogram ansvarar mentor för ändamålsenlig dokumentering och rapportering med stöd av samordningsfunktionen. Vid övergång till ett annat introduktionsprogram eller ett nationellt program, oavsett det gäller kommunal skola eller fristående skola, fortsätter uppföljningsansvaret tills dess att ungdomen inte längre omfattas av KAA. Detta kräver samverkan mellan gymnasieskolorna och Ungdomskraft. Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ändamålsenliga rutiner för uppföljning upprättas. 17

60 Språkintroduktion (IMSPRÅK) Kommunen är skyldig att erbjuda språkintroduktion. Behörighet Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. (Skollagen 2010:800, kap.17, 12 ) Syftet Syftet med språkintroduktion är att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Utbildningens längd regleras indirekt genom gymnasieförordningen 6 kap. 7 : Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning. Utbildningens längd kommer därför att vara beroende av elevens individuella förutsättningar och mål, vilket i sin tur innebär att eleverna går olika lång tid i utbildningen. Innehåll Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskolämnena svenska och svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning som ska göras enligt gymnasieförordningen 7 och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 8 ) Introduktionsprogrammen erbjuder en flexibel och anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildningen tar sin utgångspunkt i elevens förutsättningar och behov. Organisation Språkintroduktion ska utformas för en enskild elev. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ) Språkintroduktion erbjuder en flexibel och anpassad utbildning där eleven kan erbjudas olika studietakt och innehåll utifrån elevens förutsättningar, behov och mål på kort såväl som lång sikt. Språkintroduktion erbjuds under hela skolåret, höst- samt vårtermin. En inledande kartläggning är utgångspunkten för elevens studietakt, omfattning och innehåll. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare/gode man till utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Utbildningen på språkintroduktion bedrivs som heltidsstudier. Plats för utbildningen Språkintroduktion finns på samtliga tre skolenheter. Antagning av elev på Språkintroduktion finns på Sannarpsgymnasiet och eleverna placeras efter kartläggning, på Kattegattgymnasiet eller Sturegymnasiet alternativt stannar kvar på Sannarpsgymnasiet. Även mottagning av elever från andra kommuner sker via Sannarpsgymnasiet antagningsenhet. 18

61 Organisation för mottagande Skolorna följer Skolverkets Allmänna råd för antagning och mottagande av nyanlända elever. Det innebär bland annat att vi har en etablerad organisation för mottagande av elever som kan vara aktuella för språkintroduktion. Kartläggning av elever Mottagande skola kartlägger elevens bakgrund i följande avseenden: tidigare skolgång modersmål svenska skolämnen arbetslivserfarenhet annat Om möjligt genomförs kartläggningen på elevens starkaste språk. Information om eleven överförs från de lärare som genomför den inledande kartläggningen till dem som senare ska undervisa eleven. I samband med skolstart på språkintroduktion genomförs även en hälsokartläggning av skolsköterska och hälsoplan upprättas. Struktur och upplägg Skolorna erbjuder, beroende på elevens förutsättningar och möjligheter, grundskoleämnen som ger behörighet till nationellt yrkesprogram. Skolorna kan dessutom erbjuda eleven, beroende på förutsättningar och möjligheter, fler grundskoleämnen och/eller gymnasieämnen. Studiehandledning erbjuds alla elever. Intresseanmälan och antagning Språkintroduktionen är inte sökbar utan anmälan sker via Halmstads kommuns hemsida. Anmälan kan ske när som helst under året. Språkintroduktionen är avsedd för ungdomar som: Är nyanlända i Sverige eller kommer från grundskolans förberedelseklass. Är asylsökande och är under 18 år. Har vissa typer av uppehållstillstånd och är mellan 16 och 20 år. Inte har tillräckliga kunskaper i svenska och andra ämnen för att börja på ett nationellt gymnasieprogram. Dokumentation Gymnasieintyg som visar vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas av rektor efter genomförd utbildning (Gymnasieförordningen 8 kap 21 ). Om eleven i stället avbryter sina studier på ett introduktionsprogram och inte fullföljer sin individuella studieplan eller övergår till ett nationellt program ska eleven få en sammanställning över vilka delar av utbildningen eleven fullföljt. Elev som läser grundskolekurser på språkintroduktion utan att uppnå godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne (Gymnasieförordningen 8 kap 20 ). 19

62 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00019 Ärende UAN 2017/00019 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Miljöförvaltningen Föreläggande om att redovisa egenkontroll för Sturegymnasiet Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens redovisning, enligt bilaga 1 (daterad ). 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att lämna skrivelsen som svar till miljöförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Miljöförvaltningen har den 9 februari 2015 gjort en inspektion av Sturegymnasiet som en del av Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt om inomhusmiljö i skolan. I inspektionsrapport daterad , begärdes en handlingsplan för åtgärder av punkter som har anmärkts på efter inspektion. Redovisning av frekvensstädning på skolan samt svar från städservice har lämnats in och dessa svar har granskats. För de övriga punkterna i inspektionsrapporten har ingen handlingsplan lämnats in. Miljönämnden har beslutat att förelägga utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att senast skriftlig redovisa till miljönämnden en fastställd och dokumenterad egenkontroll anpassad för verksamheten enligt miljöbalken. Enligt miljöförvaltningens bedömning av svar på inspektionsrapporten har ingen redovisning kommit in gällande fyra punkter: egenkontroll, ventilation, städbarhet samt städning. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen redovisar svar på dessa fyra punkter i sin skrivelse och föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att lämna skrivelsen som svar till miljöförvaltningen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

63 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00019 Miljöförvaltningen har den 9 februari 2015 gjort en inspektion av Sturegymnasiet som en del av Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt om inomhusmiljö i skolan. I inspektionsraport daterad begärdes en handlingsplan för åtgärder av punkter som har anmärkts på efter inspektion. Redovisning av frekvensstädning på skolan samt svar från städservice har lämnats in och dessa svar har granskats. För de övriga punkterna i inspektionsrapporten har ingen handlingsplan lämnats in. Miljönämnden har beslutat att förelägga utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att senast skriftlig redovisa till miljönämnden en fastställd och dokumenterad egenkontroll anpassad för verksamheten enligt miljöbalken. Enligt miljöförvaltningens bedömning av svar på inspektionsrapporten har ingen redovisning kommit in gällande egenkontroll, ventilation, städbarhet samt städning. Analys och förslag --- Konsekvenser av förslaget Genom en fastställd och dokumenterad egenkontroll anpassad för verksamheten, uppfyller utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden de lagar, förordningar och allmänna råd som nämns i delegationsbeslutet. Om Sturegymnasiet inte uppfyller kraven på egenkontroll, har miljönämnden rätt att förbjuda hela eller delar av verksamheten, eller besluta om ett föreläggande förenat med vite, om förbudet inte följs. Ärendets beredning Gymnasiechef Maria Melander och intendent Jonas Åberg har tagit fram förslag på svar till miljöförvaltningen. Facklig samverkan har skett i sedvanlig ordning med HUKSAM. Ärendets beslutsgång Ärendet föreslås antas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

64 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/ Svar på Miljö & hälsoskyddskontorets inspektionsrapport (daterad ). 2. Föreläggande om att redovisa egenkontroll för Sturegymnasiet, Engelbrektsgatan 30 (daterad ). Information om beslutet Beslutet berör Sturegymnasiet i Halmstad. Beslutet ska delges miljöförvaltningen senast Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef/bolagschef Maria Melander, gymnasiechef Sturegymasiet Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

65 STUREGYMNASIET STUREGYMNASIET DATUM ENGELBREKTSGATAN HALMSTAD Tel. nr Svar på Miljö & hälsoskyddskontorets inspektionsrapport med Dnr avseende Sturegymnasiet Punkt nr 1. Egenkontroll En egenkontrollpärm är upprättad och finns utskriven i 2 exemplar. 1 exemplar hos gymnasiechefen och 1 exemplar hos intendenten. Framöver kommer denna pärm ligga digitalt i Sharepoint i Stures personalrum. Där finns titeln Dokument där mappen Rutiner finns med undermappen Egenkontroll. Denna uppdateras digitalt varje år. Personalen på skolan har via samverkanskonferens blivit informerad om egenkontrollpärmen. Fastighetskontoret och Städservice har kompletterat med information kring rutiner som rör ventilation och städning. Punkt nr 2. Ventilation a) Inför den årliga fysiska skyddsronden får elever och personal via en blankett möjligheten att ange om de har synpunkter på skolans luftkvalité. Eventuella synpunkter tas sedan upp på skyddsronden varefter ett protokoll upprättas. I protokollet anges vem som är ansvarig och när eventuella brister ska vara åtgärdade. b) Ventilationen går alltid på halvfart och går fullt från 1 timme innan till och med 1 timme efter verksamhetstid. c) Om ventilationen slutar att fungera kontaktas Fastighetskontoret via ansvarig fastighetsskötare. Vid längre driftstopp tas beslut beroende på aktuell situation. d) Inför kommande inspektioner finns stege att tillgå på skolans vaktmästeri. e) Denna uppgiften finns i egenkontrollpärmen. f) Även denna uppgiften finns i egenkontrollpärmen. g) Det senaste protokollet för den Obligatoriska Ventilationskontrollen (OVK) finns digitalt via skolans fastighetsskötare. Det finns även ett anslag i varje byggnad om att OVK är godkänd med ett angivet sista datum. Detta är informerat via arbetsplatsträffar och samverkansmöte till skolans personal och elever. I skrivande stund är OVK godkänd i samtliga lokaler. h) Filterbyte utförs varje år av Fastighetskontoret, datum för byte anges vid filtret. i) Elever och personal har informerats via skolans kommunikationskanaler att inga möbler får ställas i omedelbar närhet till tilluftsdon i klassrummen. Sturegymnasiet Engelbrektsgatan 36, Halmstad Tel E-post: sturegymnasiet@halmstad.se

66 STUREGYMNASIET Punkt nr. 3 Städbarhet b) Fastighetskontoret kommer att se över skador i golvbeläggningen och åtgärda dessa där de anser det nödvändigt. d) Höghöjdsstädning beställs årligen av intendent efter behov. Höghöjdsstädning av skolans bibliotek är beställd att ske årligen. I övrigt hänvisas till egenkontrollpärmen där innevarande/föregående års höghöjdsstädning finns angiven. e) Den enda entrén där skrapgaller saknas är till E-husets andra våning där entrémattor är beställda. h) Dessa textilier är nu utbytta till tvättningsbara alternativ. För övriga punkter ansvarar Städservice via dokumentation som finns tillgänglig i skolans egenkontrollpärm, denna finns också omnämnd under nedanstående punkt. Punkt nr. 4 Städning Rutiner för daglig städning och frekvenskartor hänvisas till befintligt städavtal, dessa finns även i skolans egenkontrollpärm. Detta gäller även rutiner för storstädning av skolans lokaler, även checklista för den dagliga städningens kvalitetskontroll finns där. Samtlig ovanstående dokumentation finns dessutom samlad på en gemensam server-yta som uppdateras regelbundet, i pappersform finns dessa hos intendenten. Textilier som inte innefattas av städavtalet tvättas vid behov efter beställning, se även skolans egenkontrollpärm. Ingen avvikande lukt förekom i december utanför M212 eller i skolans toaletter. Under våren/sommaren 2017 och 2018 kommer samtliga undermåliga fönster bytas ut i E-huset och K-huset. Då kommer också nödvändiga reparationer av fönsterbrädor utföras. Sturegymnasiet som ovan Jonas Åberg Intendent, Sturegymnasiet Kopia via epost: Lars Bastholm FK, Anders Carlstrand ansvarig fastighetsskötare FK, Mehzabeen Kamruddin, Städservice, Maria Melander, Anders Snygg, Charlotte Högvall, Sturegymnasiet

67 Dnr: Handläggare: Rasmus Åhs och Christina Göthlin Delegationspunkt: M.10.1, M DELEGATIONSBESLUT 1(5) Datum Halmstad MILJÖFÖRVALTNINGEN Utbildnings- Och Arbetsmarknadsnämnden Box HALMSTAD DB H 1244 Föreläggande om att redovisa egenkontroll för Sturegymnasiet, Engelbrektsgatan 30 Fastighetsbeteckning: Försörjningshemmet 18 Beslut Miljönämnden beslutar att förelägga, Utbildnings- Och Arbetsmarknadsnämnden, org nr: att senast skriftlig redovisa till miljönämnden: 1. En fastställd och dokumenterad egenkontroll anpassad för verksamheten enligt miljöbalken. Egenkontrollen ska minst innehålla nedstående bedömda punkter. Beslutet fattas med stöd av Miljöbalken (1998:808) 26 kap. 9, 21 och 22 samt med hänvisning till 2 kap 2, 3 och 7, 9 kap 3 och 9 miljöbalken, samt 45 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll 4, 5 och 6, Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18) och Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:17) Bedömning och grund till bedömning Miljöförvaltningens bedömning av svar på inspektionsrapporten: 1. Egenkontroll: a) Det finns ingen skriftlig egenkontroll för Sturegymnasiet. Bedömning: Ingen redovisning av egenkontroll har kommit in. b) Den egenkontroll som ska finnas på skolan ska vara upprättad och anpassad och välkänd av alla som arbetar på skolan. c) Tillräckliga skriftliga rutiner saknas för städning och ventilation. Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax E-post: milionamnden@halmstad.se Bankgiro Postgiro

68 2(5) 2. Ventilation: a) Det saknas rutiner för uppföljning av hur elever och personal upplever luftkvaliteten. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. a) Det saknas rutiner för uppföljning och utvärdering av åtgärder som har gjorts. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. b) Osäkert om ventilationen är anpassad för skolans öppettider. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. c) Det finns inga rutiner för åtgärder om ventilationen slutar att fungera eller vid andra driftstörningar. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. d) Ventilationsdonen kunde vid inspektionen inte nås för att se om frånluften kunde kännas. e) Det saknas uppgifter i egenkontrollen om hur många personer som varje klassrum och grupprum som ventilationen är dimensionerad för. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. f) Det ska finnas skriftliga rutiner för vädring vid de tillfallen då det finns behov av detta. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. g) Det saknas uppgifter i egenkontrollen på om den senaste Obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) är godkänd, om eventuella anmärkningar är åtgärdade eller var verksamheten kan hitta dessa uppgifter. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. h) Det saknas uppgifter i egenkontrollen på när, eller hur ofta filterbyte sker på Sturegymnasiet eller var verksamheten kan hitta dessa uppgifter. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. i) Sturegymnasiet har möblerat framför tilluftsdonen i klassrummen. Bedömning: Ingen redovisning av åtgärd har kommit in. 3. Städbarhet: a) Det finns i vissa klassrum och grupprum öppen förvaring, mycket möbler och mycket saker framme som minskar städbarheten. Detta samlar damm. Bedömning: Ingen redovisning av åtgärder eller skriftlig rutin har kommit in. Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax E-post: milionamnden@halmstad.se Bankgiro Postgiro

69 3(5) b) Det finns flera jack i golven som går genom mattan. I dessa jack samlas det smuts som inte går att städa bort samt att fukt från städningen kan gå ner i underliggande material. Detta kan påverka inomhusmiljön negativt. Bedömning: Ingen redovisning av åtgärder eller plan för åtgärder har kommit in. c) Det finns väggar med grovstruktur, tegelväggar/horisontellt liggande panel, i skolan som inte är lätt rengörbara. Städningen av skolan behöver anpassas så att dessa rengörs. Bedömning: Ingen redovisning av att städningen har anpassat efter materialet som finns på skolan har kommit in. d) Städningen behöver anpassas då skolan har hög takhöjd, högt horisontellt hängande armaturer för belysning, hyllor och andra horisontella ytor som samlar damm. Bedömning: Städservice har redovisat att höghöjdsstädning är något som beställs av skolan. Ingen redovisning av skriftlig rutin för att beställa höhöjdsstädning eller information om att höghöjdsstädning har beställts har kommit in. e) Det finns inget skrapgaller utanför entrén på skolan. Detta medför att det dras in mycket grus och smuts. Bedömning: Ingen redovisning för åtgärd av detta har kommit in. f) Det finns textil inredning i form av textila anslagstavlor som inte rengörs. Textil inredning samlar damm och allergen. Ytskikt ska tåla daglig rengöring utan att försämras. Bedömning: Ingen redovisning av åtgärd har kommit in. g) Det finns stoppade möbler, stolar med textildyna och soffor som samlar damm. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin för städning eller annan åtgärd har kommit in för åtgärd. h) Vissa textilier som finns i verksamheten går inte att tvätta. Bedömning: Ingen redovisning av åtgärd har kommit in. 4. Städning: a) Det saknas rutiner för städning av textilier. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. b) Det saknas skriftliga rutiner i egenkontrollen för uppföljning och kontroll av den utförda städningen. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax E-post: milionamnden@halmstad.se Bankgiro Postgiro

70 4(5) c) Det finns dammskikt på hyllor och andra horisontella ytor. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. d) Det finns synligt damm på höga horisontella ytor (på belysnings armaturer, ventilationskanaler, bullerabsorbenter, kabelstegar, skåp). Bedömning: Se bedömning på punkten 3 d). e) Det saknas uppföljning och kontroll av städningen/storstädningen som utförts. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. f) Tag-ytor (lysknappar, vattenkranar, dörrhandtag) är smutsiga. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. g) Det luktar illa på toaletterna. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. h) Ventilationsdonen (till- och frånluft) var vid inspektionen smutsiga. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. i) De textilier som finns i verksamheten ska tvättas tillräckligt ofta. Bedömning: Ingen redovisning av skriftlig rutin har kommit in. Det fanns en avvikande lukt utanför sal M212 vid inspektionen. Bedömning: Ingen redovisning har kommit in om det förekommer fortfar anden. Under fönsterbrädorna i rum E306 så är det hål i väggen. Det är inte lätt rengörbart. Bedömning: Ingen redovisning om att det är åtgärdat eller planeras att åtgärdas har kommit in. Ärendet Miljöförvaltningen har den 9 februari 2015 gjort en inspektion av Sturegymnasiet som en del av Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt om inomhusmiljö i skolan. I inspektionsraport daterad begärdes en handlingsplan för åtgärder av punkter som har anmärkts på efter inspektion. Redovisning av frekvensstädning på skolan samt svar från städservice har kommit in och dessa svar har granskats. För de övriga punkterna i inspektionsrapporten har ingen handlingsplan kommit in. Övriga upplysningar Miljönämnden har rätt att förbjuda hela eller delar av verksamheten, eller besluta om ett föreläggande förenat med vite, som förbudet inte följs. Beslutet kan överklagas till Länsstyrelsen i Hallands län, se bilaga. Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax E-post: milionamnden@halmstad.se Bankgiro Postgiro

71 5(5) MILJÖNÄMNDEN Rasmus Åhs Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bilagor: 1. Hur man överklagar Kopia: Maria Ortlieb Melander, Gymnasiechef Jonas Åberg, Intendent Lars Bastholm, fastighetskontoret Jörgen Krantz, UAF Mehzabeen Kamruddin, Städservice Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax E-post: Bankgiro Postgiro

72 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 Ärende UAN /00457 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendets ursprung: Stadskontoret/Remissärende Svar på remiss om förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrandet enligt bilaga 1. Sammanfattning av ärendet EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om samordning av de sociala trygghetssystemen ( Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council /0397 (COD). Rätten för EU-medborgare till fri rörlighet och att fritt bosätta sig i valfritt EU-land är en av de fyra fundamentala friheterna i EU-fördragen. Förslaget är en del av kommissionens arbetsprogram för och kommissionens ansträngningar att underlätta arbetskraftens rörlighet, garantera rättvisa för dem som flyttar och för skattebetalarna, samt att tillhandahålla bättre verktyg för samarbete mellan medlemsländernas myndigheter. I och med förslaget moderniseras de nuvarande bestämmelserna för att säkerställa att de är rättvisa och tydliga och lättare att verkställa. Det är inte möjligt att uppnå fri rörlighet för personer utan EUbestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Tack vare dessa bestämmelser förlorar individen inte sin rätt till social trygghet vid flytt till ett annat EU-land. Bestämmelserna har funnits sedan 1959 och har regelbundet moderniserats för att se till att de är ändamålsenliga och motsvarar den samhälleliga och ekonomiska verkligheten i EU. Förslaget fokuserar fyra områden för samordning: ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala förmåner; förmåner vid långvarigt vårdbehov; Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(7)

73 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 arbetslöshetsförmåner samt social trygghet för utstationerade arbetstagare inklusive familjeförmåner. Det är främst områdena som handlar om rätten till arbetslöshetsförmåner samt ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala trygghetssystem som berör Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Den föreslagna samordningen avseende fri rörlighet på arbetsmarknaden samt samordning av arbetslöshetsförmåner för personer som arbetar över gränserna bedöms inte ha någon ekonomiskt konsekvens för förvaltningen. Vad beträffar förslaget avseende ekonomiskt inaktiva EU-medborgares tillgång till sociala trygghetssystem är det i nuläget svårt att bedöma effekterna då förslaget i sin helhet är svårt att tyda. Det kan eventuellt finnas tolkningsutrymme som skulle kunna medföra att antal beviljade nödbedömningar från Ekonomiskt bistånd ökar, men det är svårbedömt i dagsläget. Beskrivning av ärendet Rätten för EU-medborgare till fri rörlighet och att fritt bosätta sig i valfritt EU-land är en av de fyra fundamentala friheterna i EU-fördragen. Fri rörlighet skulle inte vara möjlig om inte de sociala trygghetssystemen för mobila EU-medborgare och deras familjemedlemmar var skyddade. Bakgrund till föreliggande förslag utgör en fortsatt process för modernisering av EU-lagstiftningen avseende samordning av de sociala trygghetssystemen i syfte att uppnå en överensstämmelse med den sociala och ekonomiska verkligheten hos medlemsstaterna. Förslaget som har lagts fram återspeglar kommissionens politiska åtagande om rättvis rörlighet för arbetskraften. Syftet är att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare och skydda deras rättigheter, samtidigt som de nationella myndigheternas verktyg för att bekämpa risken för missbruk och bedrägerier förstärks. Det ämnar också skapa en närmare koppling mellan den plats där avgifter betalas och den plats där det görs anspråk på förmåner, vilket skulle bidra till att den ekonomiska bördan fördelas rättvist mellan medlemsländerna. EU:s bestämmelser kommer att revideras inom följande fyra områden genom förslaget: 1. Arbetslöshetsförmåner Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(7)

74 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 Arbetssökande får exportera sina arbetslöshetsförmåner i minst sex månader, jämfört med den nuvarande minimiperioden på tre månader. Vad gäller gränsarbetare (som bor i ett land, arbetar i ett annat och åker hem minst en gång i veckan) kommer det medlemsland där de arbetat de senaste tolv månaderna att bli ansvarigt för att betala ut arbetslöshetsförmåner. Detta utgår från principen att det medlemsland som har mottagit avgifterna ska stå för förmånerna. 2. Förmåner vid långvarigt vårdbehov I förslaget tydliggörs vad förmåner vid långvarigt vårdbehov är och var mobila medborgare kan göra anspråk på sådana förmåner. Syftet är att skapa ökad rättssäkerhet för en växande grupp människor som är beroende av långvarig vård och omsorg i våra åldrande samhällen. 3. Tillgång till socialförsäkringsförmåner för ekonomiskt inaktiva EU-medborgare På grundval av rättspraxis från EU-domstolen tydliggör förslaget att medlemsländerna har rätt att besluta att inte bevilja sociala förmåner för ekonomiskt inaktiva EU-medborgare, vilket omfattar personer som varken arbetar eller aktivt söker arbete och som inte har laglig rätt att uppehålla sig på deras territorium. Ekonomiskt inaktiva EU-medborgare har endast laglig uppehållsrätt när de har försörjningsmöjligheter och heltäckande sjuk- och hälsovårdsförsäkring. 4. Samordning av social trygghet för utstationerade arbetstagare Kommissionen föreslår att förvaltningsreglerna om samordning av social trygghet för utstationerade arbetstagare ska förstärkas. Kommissionen vill försäkra sig om att de nationella myndigheterna har rätt verktyg för att verifiera socialförsäkringsstatusen för dessa arbetstagare och har tagit fram tydligare förfaranden för samarbete mellan medlemsländerna för att hantera eventuella orättvisa metoder eller missbruk. Slutligen innebär förslaget ingen ändring av de befintliga bestämmelserna om export av familjeförmåner. En indexering av barnbidrag planeras inte. Det land där den ena föräldern eller båda föräldrarna arbetar förblir ansvarigt att betala barnbidrag och den summan kan inte justeras om barnet bor på annat håll. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(7)

75 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 De föreslagna ändringarna leder överlag till mer öppenhet samt större rättssäkerhet och rättvisa. Förslagets syfte är att vara till gagn för rörliga medborgare, offentliga myndigheter, arbetstagare och skattebetalare. Det ska underlätta fri rörlighet, samtidigt som medlemsländerna ges bättre verktyg för att undvika missbruk av systemet. Bakgrund EU har bestämmelser för samordning av de nationella sociala trygghetssystemen och garanterar rätten till social trygghet vid flytt inom Europa (de 28 EU-länderna samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Bestämmelserna gäller enbart samordningen av de sociala trygghetssystemen för att avgöra vilket system en rörlig medborgare tillhör. Tack vare bestämmelserna ska en person inte kunna lämnas utan socialt skydd eller ha dubbel täckning i gränsöverskridande fall. Varje medlemsland har rätt att fastställa utformningen av sitt eget socialförsäkringssystem och vilka förmåner som erbjuds, vilka villkor för berättigande som gäller, hur förmånerna ska beräknas och vilka avgifter som ska uppbäras. Varje medlemsland har även rätt att besluta om alla grenar av den sociala tryggheten, såsom ålderspension, arbetslöshetsförmåner och familjeförmåner, förutsatt att de nationella bestämmelserna står i överensstämmelse med unionsrätten, särskilt angående likabehandling och icke-diskriminering. I detta sammanhang har medlemsländerna frihet att bevaka utvecklingen i fråga om utbetalning av dessa förmåner, även till medborgare som är bosatta i andra medlemsländer. Den administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen spelar en central roll för utbyte av sådan information Analys och förslag Det är främst områdena som handlar om rätten till arbetslöshetsförmåner samt ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala trygghetssystem som berör Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Den föreslagna samordningen avseende fri rörlighet på arbetsmarknaden samt samordning av arbetslöshetsförmåner för personer som arbetar över gränserna bedöms inte ha någon ekonomiskt konsekvens för förvaltningen. Vad beträffar förslaget avseende ekonomiskt inaktiva EU-medborgares tillgång till sociala trygghetssystem är det i nuläget svårt att bedöma effekterna då förslaget i sin helhet är svårt att tyda. Det kan eventuellt Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(7)

76 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 finnas tolkningsutrymme som skulle kunna medföra att antal beviljade nödbedömningar från Ekonomiskt bistånd ökar, men det är svårbedömt i dagsläget. Samråd avseende tolkning av föreliggande förslag har skett med Stockholms kommun och Socialdepartementet. Den rådande uppfattningen är att det i dagsläget är svårt att ta ställning till förslaget i sin helhet då det är svårbedömt på grund av otydligheter i formuleringen. Därför går det heller inte att överblicka konsekvenserna. Berörda verksamhetsområden i förvaltningen kommer därför att följa utvecklingen i detta ärende. Konsekvenser av förslaget I förslaget om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning finns följande konsekvensanalys: Initiativet kompletterar andra initiativ i politiska riktlinjer för ny start för Europa. Arbetskraftens rörlighet är ett sätt att underlätta mer effektiv fördelning av resurser mellan och inom sektorer samtidigt som arbetslöshet och felmatchning av yrkesfärdigheter minskas. Förslaget om samordning ersätter många nu gällande bilaterala avtal, vilket leder till enhetlig tolkning och skydd av rättigheter för mobila EU-medborgare och deras familjemedlemmar. Den föreslagna ändringsförordningen omfattar inte mer än det som är nödvändigt för en effektiv samordning av social trygghet i de fyra beskrivna områdena och kommer inte att utvidga vare sig bestämmelser eller de målgrupper som omfattas av berörda system. Syftet är enbart att förenkla samordningen samt säkerställa mobila EU-medborgares befintliga rättigheter. Samordningsreglerna är direkt riktade till medlemsstaternas socialförsäkringsinstitutioner. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala förmåner Förslaget är i enlighet med gällande lagstiftning och kommer att ha minimal ekonomisk påverkan i relation till nuläget avseende kostnad för förmånerna. Det bedöms emellertid ha positiv ekonomisk effekt genom minskad kostnad för administration och tolkning av regelverk då detta kommer att förtydligas. Förmåner vid långvarigt behov vårdbehov Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(7)

77 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 Förslaget ger en uttalad legal grund för redan existerande regelverk genom ökad transparens och stabilitet. Medborgare och myndigheter kommer att ha nytta av tydliggörandet och det sociala skyddet kommer att öka. Förslaget bedöms inte medföra signifikanta ökade kostnader eller implementeringskostnader. Arbetslöshetsförmåner När det gäller export av arbetslöshetsersättning är förslagets ändamål att utvidga minimiperioden samt möjliggöra export av hela individuella ersättningsperioden för berörd person. Detta förslag bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser då det omfattar en redan existerande rättighet med därigenom förenliga kostnader. Familjeförmåner Förslaget innebär förändring av gällande samordning av vårdnadsbidrag vars syfte är att kompensera för förlorad arbetsinkomst så att vårdnadsbidraget betraktas som en individuell och personlig rättighet. Konsekvenser avseende informationsutbyte Förslaget bemyndigar socialförsäkringsinstitutioner; yrkesinspektioner samt skatte- och immigrationsmyndigheter till direkt informationsöverföring avseende berörda personer i syfte att säkerställa överensstämmelse med rättsliga skyldigheter i samband med anställning, hälsa och säkerhet, immigration samt beskattning. Konsekvenser för Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Det är viktigt att betona att ovan konsekvensanalys är framställd på EUnivå och betraktar förslagen ur ett helhetsperspektiv EU-länderna emellan. Det går inte att överblicka konsekvenserna på nationell nivå då förslaget är för otydligt formulerat. Det är främst områdena som handlar om rätten till arbetslöshetsförmåner samt ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala trygghetssystem som berör Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Den föreslagna samordningen avseende fri rörlighet på arbetsmarknaden samt samordning av arbetslöshetsersättning för personer som arbetar över gränserna bedöms inte ha någon ekonomiskt konsekvens för förvaltningen. Vad beträffar förslaget avseende ekonomiskt inaktiva EU-medborgares tillgång till sociala trygghetssystem är det i nuläget svårt att bedöma effekterna då texten är svår att tyda. Det kan eventuellt finnas tolkningsutrymme som skulle kunna medföra att antal beviljade Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 6(7)

78 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 nödbedömningar från Ekonomiskt bistånd ökar, men det är svårbedömt i dagsläget. Ärendets beredning Utvecklingsledare Marina Zivojinovic har tagit fram information kring ärendet. Samtal har förts med kvalitetsutvecklare Tina Rodal, enhetschef Jörgen Krantz samt enhetschefer på Ekonomiskt bistånd. Samråd har även skett med handläggare på Socialdepartementet och Stockholms kommun (som också är en av remissinstanserna). Information i HUKSAM Ärendets beslutsgång Ärendet behandlas i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslutsunderlag 1. bilaga 1 Yttrande. Information om beslutet Begäran om yttrande från Stadskontoret. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Jörgen Krantz, enhetschef Handläggare, Marina Zivojinovic, utvecklingsledare Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 7(7)

79 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 Remiss - Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning Utbilnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade bedömning är att förslaget inte påverkar nämndens ansvarsområden. Beskrivning av ärendet Rätten för EU-medborgare till fri rörlighet och att fritt bosätta sig i valfritt EU-land är en av de fyra fundamentala friheterna i EU-fördragen. Fri rörlighet skulle inte vara möjlig om inte de sociala trygghetssystemen för mobila EU-medborgare och deras familjemedlemmar var skyddade. Bakgrund till föreliggande förslag utgör en fortsatt process för modernisering av EUlagstiftningen avseende samordning av de sociala trygghetssystemen i syfte att uppnå en överensstämmelse med den sociala och ekonomiska verkligheten hos medlemsstaterna. Förslaget som har lagts fram återspeglar kommissionens politiska åtagande om rättvis rörlighet för arbetskraften. Syftet är att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare och skydda deras rättigheter, samtidigt som de nationella myndigheternas verktyg för att bekämpa risken för missbruk och bedrägerier förstärks. Det ämnar också skapa en närmare koppling mellan den plats där avgifter betalas och den plats där det görs anspråk på förmåner, vilket skulle bidra till att den ekonomiska bördan fördelas rättvist mellan medlemsländerna. EU:s bestämmelser kommer att revideras inom följande fyra områden genom förslaget: 1. Arbetslöshetsförmåner Arbetssökande får exportera sina arbetslöshetsförmåner i minst sex månader, jämfört med den nuvarande minimiperioden på tre månader. Vad gäller gränsarbetare (som bor i ett land, arbetar i ett annat och åker hem minst en gång i veckan) kommer det medlemsland där de arbetat de senaste tolv månaderna att bli ansvarigt för att betala ut arbetslöshetsförmåner. Detta utgår från principen att det medlemsland som har mottagit avgifterna ska stå för förmånerna. 2. Förmåner vid långvarigt vårdbehov Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(5)

80 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 I förslaget tydliggörs vad förmåner vid långvarigt vårdbehov är och var mobila medborgare kan göra anspråk på sådana förmåner. Syftet är att skapa ökad rättssäkerhet för en växande grupp människor som är beroende av långvarig vård och omsorg i våra åldrande samhällen. 3. Tillgång till socialförsäkringsförmåner för ekonomiskt inaktiva EUmedborgare På grundval av rättspraxis från EU-domstolen tydliggör förslaget att medlemsländerna har rätt att besluta att inte bevilja sociala förmåner för ekonomiskt inaktiva EUmedborgare, vilket omfattar personer som varken arbetar eller aktivt söker arbete och som inte har laglig rätt att uppehålla sig på deras territorium. Ekonomiskt inaktiva EUmedborgare har endast laglig uppehållsrätt när de har försörjningsmöjligheter och heltäckande sjuk- och hälsovårdsförsäkring. 4. Samordning av social trygghet för utstationerade arbetstagare Kommissionen föreslår att förvaltningsreglerna om samordning av social trygghet för utstationerade arbetstagare ska förstärkas. Kommissionen vill försäkra sig om att de nationella myndigheterna har rätt verktyg för att verifiera socialförsäkringsstatusen för dessa arbetstagare och har tagit fram tydligare förfaranden för samarbete mellan medlemsländerna för att hantera eventuella orättvisa metoder eller missbruk. Slutligen innebär förslaget ingen ändring av de befintliga bestämmelserna om export av familjeförmåner. En indexering av barnbidrag planeras inte. Det land där den ena föräldern eller båda föräldrarna arbetar förblir ansvarigt att betala barnbidrag och den summan kan inte justeras om barnet bor på annat håll. De föreslagna ändringarna leder överlag till mer öppenhet samt större rättssäkerhet och rättvisa. Förslagets syfte är att vara till gagn för rörliga medborgare, offentliga myndigheter, arbetstagare och skattebetalare. Det ska underlätta fri rörlighet, samtidigt som medlemsländerna ges bättre verktyg för att undvika missbruk av systemet. Bakgrund EU har bestämmelser för samordning av de nationella sociala trygghetssystemen och garanterar rätten till social trygghet vid flytt inom Europa (de 28 EU-länderna samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Bestämmelserna gäller enbart samordningen av de sociala trygghetssystemen för att avgöra vilket system en rörlig medborgare tillhör. Tack vare bestämmelserna ska en person inte kunna lämnas utan socialt skydd eller ha dubbel täckning i gränsöverskridande fall. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(5)

81 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 Varje medlemsland har rätt att fastställa utformningen av sitt eget socialförsäkringssystem och vilka förmåner som erbjuds, vilka villkor för berättigande som gäller, hur förmånerna ska beräknas och vilka avgifter som ska uppbäras. Varje medlemsland har även rätt att besluta om alla grenar av den sociala tryggheten, såsom ålderspension, arbetslöshetsförmåner och familjeförmåner, förutsatt att de nationella bestämmelserna står i överensstämmelse med unionsrätten, särskilt angående likabehandling och icke-diskriminering. I detta sammanhang har medlemsländerna frihet att bevaka utvecklingen i fråga om utbetalning av dessa förmåner, även till medborgare som är bosatta i andra medlemsländer. Den administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen spelar en central roll för utbyte av sådan information Analys och förslag Det är främst områdena som handlar om rätten till arbetslöshetsförmåner samt ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala trygghetssystem som berör Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Den föreslagna samordningen avseende fri rörlighet på arbetsmarknaden samt samordning av arbetslöshetsförmåner för personer som arbetar över gränserna bedöms inte ha någon ekonomiskt konsekvens för förvaltningen. Vad beträffar förslaget avseende ekonomiskt inaktiva EU-medborgares tillgång till sociala trygghetssystem är det i nuläget svårt att bedöma effekterna då förslaget i sin helhet är svårt att tyda. Det kan eventuellt finnas tolkningsutrymme som skulle kunna medföra att antal beviljade nödbedömningar från Ekonomiskt bistånd ökar, men det är svårbedömt i dagsläget. Samråd avseende tolkning av föreliggande förslag har skett med Stockholms kommun och Socialdepartementet. Den rådande uppfattningen är att det i dagsläget är svårt att ta ställning till förslaget i sin helhet då det är svårbedömt på grund av otydligheter i formuleringen. Därför går det heller inte att överblicka konsekvenserna. Berörda verksamhetsområden i förvaltningen kommer därför att följa utvecklingen i detta ärende. Konsekvenser av förslaget I förslaget om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning finns följande konsekvensanalys: Initiativet kompletterar andra initiativ i politiska riktlinjer för ny start för Europa. Arbetskraftens rörlighet är ett sätt att underlätta mer effektiv fördelning av resurser mellan och inom sektorer samtidigt som arbetslöshet och felmatchning av yrkesfärdigheter minskas. Förslaget om samordning ersätter många nu gällande bilaterala avtal, vilket leder till enhetlig tolkning och skydd av rättigheter för mobila EUmedborgare och deras familjemedlemmar. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(5)

82 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 Den föreslagna ändringsförordningen omfattar inte mer än det som är nödvändigt för en effektiv samordning av social trygghet i de fyra beskrivna områdena och kommer inte att utvidga vare sig bestämmelser eller de målgrupper som omfattas av berörda system. Syftet är enbart att förenkla samordningen samt säkerställa mobila EU-medborgares befintliga rättigheter. Samordningsreglerna är direkt riktade till medlemsstaternas socialförsäkringsinstitutioner. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala förmåner Förslaget är i enlighet med gällande lagstiftning och kommer att ha minimal ekonomisk påverkan i relation till nuläget avseende kostnad för förmånerna. Det bedöms emellertid ha positiv ekonomisk effekt genom minskad kostnad för administration och tolkning av regelverk då detta kommer att förtydligas. Förmåner vid långvarigt behov vårdbehov Förslaget ger en uttalad legal grund för redan existerande regelverk genom ökad transparens och stabilitet. Medborgare och myndigheter kommer att ha nytta av tydliggörandet och det sociala skyddet kommer att öka. Förslaget bedöms inte medföra signifikanta ökade kostnader eller implementeringskostnader. Arbetslöshetsförmåner När det gäller export av arbetslöshetsersättning är förslagets ändamål att utvidga minimiperioden samt möjliggöra export av hela individuella ersättningsperioden för berörd person. Detta förslag bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser då det omfattar en redan existerande rättighet med därigenom förenliga kostnader. Familjeförmåner Förslaget innebär förändring av gällande samordning av vårdnadsbidrag vars syfte är att kompensera för förlorad arbetsinkomst så att vårdnadsbidraget betraktas som en individuell och personlig rättighet. Konsekvenser avseende informationsutbyte Förslaget bemyndigar socialförsäkringsinstitutioner; yrkesinspektioner samt skatte- och immigrationsmyndigheter till direkt informationsöverföring avseende berörda personer i syfte att säkerställa överensstämmelse med rättsliga skyldigheter i samband med anställning, hälsa och säkerhet, immigration samt beskattning. Konsekvenser för Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Det är viktigt att betona att ovan konsekvensanalys är framställd på EU-nivå och betraktar förslagen ur ett helhetsperspektiv EU-länderna emellan. Det går inte att överblicka konsekvenserna på nationell nivå då förslaget är för otydligt formulerat. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(5)

83 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN /00457 Det är främst områdena som handlar om rätten till arbetslöshetsförmåner samt ekonomiskt inaktiva medborgares tillgång till sociala trygghetssystem som berör Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Den föreslagna samordningen avseende fri rörlighet på arbetsmarknaden samt samordning av arbetslöshetsersättning för personer som arbetar över gränserna bedöms inte ha någon ekonomiskt konsekvens för förvaltningen. Vad beträffar förslaget avseende ekonomiskt inaktiva EU-medborgares tillgång till sociala trygghetssystem är det i nuläget svårt att bedöma effekterna då texten är svår att tyda. Det kan eventuellt finnas tolkningsutrymme som skulle kunna medföra att antal beviljade nödbedömningar från Ekonomiskt bistånd ökar, men det är svårbedömt i dagsläget. Jenny Axelsson, ordförande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(5)

84 Regeringskansliet Remiss S/07755/SF Socialdepartementet HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen -12- I 9 Dnr KOM () 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser om förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Remissinstanser 1 Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Stockholm (Migrationsöverdomsstolen) Förvaltningsrätten i Malmö 4 Migrationsverkct Datainspektionen Försäkringskassan Socialstyrelsen Myndigheten för delaktighet 9 Inspektionen för socialförsäkringen Pensionsmyndigheten Skatteverket Kronofogdemyndigheten Arbetsgivarverket Centrala studiestödsnämnden Stockholms universitet, Juridiska fakulteten Uppsala universitet, Juridiska fakulteten 1139 Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Fredsgatan 8 E-post: s.reglstrator@regeringskansliet.se

85 17 Lunds universitet, Juridiska fakulteten Göteborgs universitet, Juridiska fakulteten Arbetsförmedlingen Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Handikapp förbunden Sveriges Kommuner och Landsting 23 Svenskt Näringsliv Företagarna Tjänstemännens Centralorganisation Sveriges Akademikers Centralorganisation Landsorganisationen i Sverige Arbetslöshetskassornas Samorganisation 29 SFS Sveriges förenade studentkår 30 Grcnsctjänstcn Norge-Sverige 31 Gränskommittén Östfold-Bohuslän/Dalsland 32 Nordiska ministerrådet 33 Nordkalottens Gränstjänst 34 Öresunddirekt 35 Greater Copenhagen & Skåne Commitee 36 Arbetsmiljöverket 37 Nordens Välfärdscenter 38 Inspektionen för vård och omsorg 39 Kommerskollegium 40 Stockholms läns landsting 41 Uppsala läns landsting 42 Södermanlands läns landsting 43 Östergötlands läns landsting 44 Jönköpings läns landsting 45 Kronobergs läns landsting 46 Kalmar läns landsting 2(5)

86 47 Gotlands kommun 48 Blekinge läns landsting 49 Skåne läns landsting 50 Hallands läns landsting 51 Västra Götalands läns landsting 52 Värmlands läns landsting 53 Örebro läns landsting 54 Västmanlands läns landsting 55 Dalarnas läns landsting 56 Gävleborgs läns landsting 57 Västernorrlands läns landsting 58 Jämtlands läns landsting 59 Västerbottens läns landsting 60 Norrbottens läns landsting 61 Stockholms kommun 62 Malmö kommun 63 Göteborgs kommun 64 Uppsala kommun 65 Eskilstuna kommun 66 Linköping kommun 67 Jönköping kommun 68 Gävle kommun 69 Halmstad kommun 70 Karlstad kommun 71 Örebro kommun 72 Västerås kommun 73 Strömstads kommun 74 Östersund kommun 75 Haparanda kommun 76 Luleå kommun 3(5)

87 77 Ljungby kommun 78 Kalmar kommun 79 Karlskrona kommun 80 Falun kommun 81 Kiruna kommun 82 Örnsköldsvik kommun 83 Strömsund kommun 84 Norrtälje kommun 85 Arvika kommun 86 Simrishamn kommun 87 Falkenberg kommun 88 Mörbylånga kommun 89 Västervik kommun 90 Nyköping kommun Remissinstanser mellan nr 1-39 ska ha kommit in till Socialdepartementet med remissvaren senast fredag den 27 januari Remissinstanser mellan nr ska ha kommit in med remissvaren senast tisdag den 14 mars Vi vill att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registfator@regeringskansliet.se samt s.sf@regeringskansliet.se I remissvaren ska Socialdepartementets diarienummer S/07755/SF anges. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att 4(5)

88 redovisa i ett svar. O m myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Förslaget bifogas i pappersform, men återfinns även elektroniskt på Kommissionens hemsida: :::: 2699&f urthernews^yes Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats uepartementsrad 5(5)

89 EUROPEAN COMMISSION Strasbourg, COM() 815 final /0397 (COD) Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulation (EC) No 883/2004 on the coordination of social security systems and regulation (EC) No 987/2009 laying down the procedure for implementing Regulation (EC) No 883/2004 (Text with relevance for the EEA and Switzerland) {SWD() 460 final} {SWD() 461 final} EN EN