Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412

Transkript

1 Kallelse Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad direkt@halmstad.se Plats: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412 Sammanträdesdatum: Tid: 13:15 Ordförande: Håkan Björklund Sekreterare: Natali Balta Kallade: Håkan Björklund (C), Ordförande Michael Svensson (S), Vice ordförande Amanda Purontaka (M) Fatma Hergül (S) Daniel Gharavi (M) Stefan Pålsson (S) Ann-Sophie Uvenfeldt Cordes (C) Anne Bergman (S) Andreas Bergman (M) Staffan Nordlund (SD) Hans Leghammar (MP) Jannike Karlsson (S) Håkan Ramsén (L) Ardian Mazreku (M) Anders Lövgren (V) Cathrine Sjölin (C) Matilda Rosander (S) Anne Rosvall (L) Conny Jönsson (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD)

2 Föredragningslista Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Ärenden Tid 1. UAN 218/11 Val av justerare UAN 218/12 Godkännande av dagordning UAN 218/2 Bokslut UAN 218/58 Verksamhetsberättelse UAN 217/229 Biblioteksplan för Halmstads gymnasieskolor PAUS 6. UAN 218/14 Information UAN 215/399 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 218/1 Delegationsbeslut UAN 218/13 Övriga frågor Förmiddagsaktivitet - Information om GDPR, Mats Wallmark - Information om registerkontroll, Anna Doverskär Plats rum 412 kl (egen lunch) Anmälningsärenden - HUKSAM Protokoll

3 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 218/2 Ärende UAN 218/2 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Bokslut 217 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar: 1. att anhålla hos Kommunstyrelsen att 1 44, kkr. av arbetsmarknads-åtgärders driftsöverskott för 217 balanseras över till verksamhetsår att Kommunstyrelsen nollställer Ekonomiskt bistånds underskott på 5 874, kkr. 3. att anhålla hos Kommunstyrelsen att 2 327, kkr. av Gymnasieskolans driftsöverskott för 217 balanseras över till verksamhetsår att anhålla hos Kommunstyrelsen att 474, kkr. av Vuxenutbildningens driftsöverskott för 217 balanseras över till verksamhetsår att anhålla hos Kommunstyrelsen att förvaltningens samlade investeringsöverskott för 217 på 2 77, kkr. balanseras över till verksamhetsår 218. Sammanfattning av ärendet Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen har arbetat fram ett bokslut för verksamhetsåret 217 för anslagen 13 Arbetsmarknadsåtgärder, 131 Ekonomiskt bistånd, 651 Gymnasieskolan samt 661 Vuxenutbildningen. Bokslutet för 217 är fördelat på anslagen enligt följande: Drift Verksamhet 13 Arbetsmarknadsåtgärder: , kkr. varav Förvaltningsövergripande: 892, kkr. varav Arbetsmarknadsenheten: , kkr. varav Daglig verksamhet: , kkr. varav Etableringen: 7 653, kkr. varav Ekonomiskt Bistånd: 73, kkr. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 218/2 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd: , kkr. Verksamhet 651 Gymnasieskola: 22 12, kkr. varav Kattegattsgymnasiet: - 197, kkr. varav Sannarpsgymnasiet: 4 37, kkr. varav Sturegymnasiet: 411, kkr. Verksamhet 661 Vuxenutbildningen: , kkr. Investeringar Verksamhet 13 Arbetsmarknadsåtgärder: 874, kkr. Verksamhet 651 Gymnasieskola: 1 355, kkr. Verksamhet 661 Vuxenutbildningen: 478, kkr. För mer detaljer och förklaringar avseende Bokslut 217; se bilaga 1 och 2. Ärendets beredning Inom kommunen Bokslutet har arbetats fram av Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens ekonomifunktion. Fackliga organisationer Information på HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Bokslutet för 217 är fördelat på anslagen enligt följande (belopp i kkr.): Verksamhet Budget 216 Utfall 216 Avvikelse 13 Arbetsmarknadsåtgärder , , , 131 Ekonomiskt bistånd , 68 48, , 651 Gymnasieskola , , 22 12, 661 Vuxenutbildningen 52 79, , , Analys och förslag Förslag på hur överskott ska hanteras per anslag (belopp i kkr.): Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 218/2 13 Arbetsmarknadsåtgärder Överskott: , kkr. Begärd balansering: 1 44, kkr. 1. Särskilt anslag från KS till Funkisglädje, Melodifestival för funktionshindrade, som kommer att användas då delfinalen sker i Halmstad Arena den 31 januari Särskilt anslag Dnr KS 217/34 gällande att skapa samverkansmodell i syfte att erbjuda estetisk daglig verksamhet för personer med funktionsvariationer Särskilt anslag av tillfälligt stöd till kommuner och landsting - fördelning av projektmedel, enligt KS 216/215. Halmstads del av finansiering av ESF - projektet " Integration Halland". Ej utnyttjade medel, kommer att användas under SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Ekonomiskt Bistånd Underskott: , kkr. Begärd balansering: - Verksamheten inom Ekonomiskt Bistånd är reglerad i lag och resultatet balanseras inte , SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = 651 Gymnasiet Överskott: 22 12, kkr. Begärd balansering: 2 327, kkr. 1. Verksamheten önskar ta med sig överskott motsvarande det regelmässiga,5 % av bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet i planeringsdirektiv med budget. ( kkr x,5 = kkr) SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Vuxenutbildningen Överskott: , kkr. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

6 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 218/2 Begärd balansering: 376, kkr. 1. Verksamheten önskar ta med sig överskott motsvarande det regelmässiga,5 % av bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet i planeringsdirektiv med budget. ( kkr. x,5 = 474 kkr.) +474 SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = +474 Konsekvenser av förslaget --- Ärendets beslutsgång Ärendet ska beslutas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 Bokslut UAN Bilaga 2 Bokslut UAN 217 Information om beslutet Kommunstyrelsen ska informeras om beslutet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

7 Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Verksamhet 13 Arbetsmarknadsåtgärder Utfall årsresultat Förvaltningsövergripande: Utfallet mellan åren uppgår till 556 kkr. högre för 217 jämfört med 216. Den största delen ligger i högre hyreskostnader efter flytten till Fredriksvallsgatan. Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenhetens resultat 217 är 45,7 Mkr. Jämfört med föregående års resultat är detta en ökning med cirka 5 Mkr. (12 %). Till skillnad från föregående år har enheten som ett led av nya åtgärder och projekt ca 16 % högre lönekostnader. Daglig verksamhet: Daglig Verksamhets ökade kostnader (4 Mkr) mellan 216 och 217 beror dels på omorganisation av ledningsfunktionerna inom verksamheten den 1 januari 217, då två chefsbefattningar inrättades (1,4 Mkr), dels på ökat antal deltagare mellan åren. Se tabell nedan. Deltagare/månad/år Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Snitt tertial 1, 354 deltagare Snittkostnad per deltagare kkr. Snittkostnad löner Mkr Snitt tertial 2, 36 deltagare Snittkostnad per deltagare kkr. Snittkostnad utan BoDa kkr. Snittkostnad löner Mkr Snitt tertial 3, 369 deltagare Snittkostnad per deltagare kkr. Snittkostnad löner Mkr Att kostnaden per deltagare har minskat under året beror på en förtätning av deltagarna under hösten. Inga nya enheter har öppnats som har kostnader förutom personal och mat, utan det har förtätats på befintliga. I våras stängdes tvätten ner och både personal och deltagarna har omplacerats till befintliga enheter. Lokalkostnaden för tvätten finns fortfarande kvar i väntan på åtgärd. Etableringen: Verksamhetens totala resultat för perioden är 6,2 Mkr. lägre jämfört med föregående år. Intäkterna har jämfört med föregående år minskat med netto 1,3 Mkr. Detta beror på ökade intäkter från Migrationsverket p.g.a. ökat antal nyanlända under perioden, samt hyresintäkter för 2:a handskontrakt av uthyrning till nyanlända med kommunplacering i Halmstad kommun. Den ändrade redovisningsprincipen enligt stadskontoret för språkintroduktionen och SFI har istället minskat intäkten under 217, vilket nu redovisas direkt på verksamheterna 651 Gymnasiet respektive 661 Vuxenutbildningen. Tidigare redovisades intäkten från Migrationsverket först på etableringen, för att sedan minskas med motsvarande kostnad på etableringen.

8 Diagrammet visar bruttointäkterna från Migrationsverket januari-december 217 jmf 216. Bruttointäkterna har ökat med 36 % (16,6 Mkr.) under året. Ekonomiskt bistånd: Lönekostnaderna är 2 % (294 kkr.) högre 217 i jämförelse med 216. Under 217 har vi ändrat redovisningssätt när det gäller utlåningen av tre socialsekreterare till Etableringen. Istället för att sälja personaltjänsten så tar Etableringen lönekostnaden direkt. Bemanningen är nu högre än motsvarande period 216 då vakanta tjänster som socialsekreterare nu är tillsatta. Utfall budgetavvikelse Förvaltningsövergripande: Utfallet är 892 kkr. lägre än budget vilket främst beror på lägre utfall på löner än budgeterat samt att det under stor del av året har funnits en eller ett par vakanta tjänster. Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenhetens resultat 217 avviker med ca 15,5 Mkr. gentemot kommunfullmäktiges ram. Av denna avvikelse svarar Sociala investeringsfonder för 15, Mkr. Åtgärder som skulle kunnat vara aktuella för Sociala investeringsfonder under 217 har finansierats med ordinarie anslag samt statliga medel. Satsningen på sociala investeringsfonder har genererat idéer om samverkan samt metod - och kompetensutveckling, däribland en satsning på kompetensförsörjning på Hemvårdsförvaltningen. Detta samverkansprojekt, som kommer fortgå 218, och finansieras av en utökad budgetram och särskilda statsbidrag. Önskvärt är att även få balansera statsbidrag från föregående år till ändamålet. Daglig verksamhet: Avvikelsen mot ram är ett underskott på ca. 2 Mkr vilket fördelas mellan löner, lokaler och övrigt. Högre utbetalningar av löner beror på omorganisationen och ett ökat deltagarantal. Etableringen: n på totalt 7,6 Mkr. beror på att intäkterna från Migrationsverket är högre än budgeterat, vilket beror på antalet nyanlända i december månad 216 blev mycket högre än beräknat och detta ger en högre intäkt än beräknat under 217. Antalet nyanlända till Halmstad under 217 med MOT bidrag hamnar på 29 % fler än budgeterat, samt mycket högre schablonintäkter än budgeterat för personer anlända under 216. Detta ger sammantaget en budgetavvikelse för helåret med 12,9 Mkr.

9 Förvaltningen reserverar 19,6 Mkr. för framtida kostnader för kommunens skyldighet att erbjuda och anordna modersmålsundervisning. På motsvarande sätt har det reserverats 3,6 Mkr för framtida kostnader för SFI. Ekonomiskt bistånd: Verksamheten resultat avviker med 7 kkr. mot budget. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre lönekostnader. Dock minskas den positiva avvikelsen av lägre intäkter än budgeterat. Prognos förändring mot föregående prognos Förvaltningsövergripande: Prognosförändring inom förvaltningsövergripande beror på största delen på två IT - fakturor på ca 1,8 Mkr (Unikum och IST) som inte fanns med i föregående prognos. Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenhetens budgetavvikelse avviker med 474 kkr. jämfört med föregående prognos (lägre kostnader). Daglig verksamhet: Avvikelse på ca 3 kkr. vilket beror på högre kostnader. Etableringen: Prognosförändringen på 24,4 Mkr. beror främst på reservation av framtida kostnader för kommunens skyldighet att erbjuda och anordna modersmålsundervisning på 19,6 Mkr. Intäkterna blev 4,8 Mkr. lägre främst beroende på reservering med 3,5 Mkr. av schablonersättning för ankomna 217 avsedda för SFI elever med start under 218. Ekonomiskt bistånd: En förändring jämfört med föregående prognos som i huvudsak består av lönekostnader. Investeringsredovisning Utfall årets nettoinvesteringar 217 års investeringar ligger på nästan 5% av budget för investeringar. Jämfört med föregående år så är utfallet ca 75, kkr. högre för 217. Utfall budgetavvikelse Avvikelsen mot budget (5%) förklaras främst av att vissa upphandlingar inte kunnat genomföras under 217 pga. Tidsbrist samt att behovet inte varit så stort under just 217. De flesta verksamheter har börjat upprätta en investeringsplan med ett par års tidshorisont. Prognos förändring mot föregående prognos Förändringen jämfört med föregående prognos är på ca 5, kkr. och det är för stor differens under så pass kort tidsperiod. Lite väl stor försiktighet i kombination med lite bristfällig intern kommunikation är förklaringarna till den relativt stora och sena prognosförändringen.

10 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Utfall årsresultat Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen) samt ett fåtal löneposter (motsvarande 1,2 Mkr.). Verksamhetens totala resultat är 5 % högre (3,1 Mkr.) 217 jämfört med föregående år. Intäkterna har jämfört med föregående år minskat med 2 % (15 kkr.). Återkrav på försörjningsstöd (klienter och Försäkringskassan) har minskat med 226 kkr. Bidraget för initiala kostnader för EBO (eget boende) har ökat med 166 kkr. och ABO (anläggningsboende) har ökat med 21 kkr. mot föregående år. Övriga bidrag från Migrationsverket är 255 kkr. lägre 217. Lönekostnaderna är 7 % högre (77 kkr.) mot föregående år. Övriga kostnader är 4 % högre (2,9 Mkr.) 217 än motsvarande period 216. Kostnaderna för skyddat boende är (3, Mkr.) högre 217 än 216. Utbetalningen av försörjningsstöd är 1 % (37 kkr.) högre 217 än kr 6 kr 5 kr 4 kr 3 kr 2 kr 1 kr - kr TOTALKOSTNAD UTBETALT EKONOMISKT BISTÅND/MÅNAD

11 Kostnader fördelat på beslutsorsaker 3 kr 25 kr 2 kr 15 kr 1 kr 5 kr - kr Arbetslös/arbetsför Arbetshinder Studier Övrigt Flykting Vård och behandling Utfall budgetavvikelse Resultat avviker med 5,9 Mkr. mot budget. Den negativa avvikelsen beror främst på följande: -3,5 Mkr. Utbetalning av försörjningsstöd Utbetalningarna av försörjningsstöd inklusive återbetalningar 217 är,5 Mkr. högre än 216 års nivå. Ramen för vht 131 var 3, Mkr. lägre 217 än 216 och för att få ihop budgeten för 217 så minskades budgetposten för utbetalningarna av försörjningsstödet med motsvarande belopp. För budgetåret 218 är ramen höjd (3, Mkr.) och är således tillbaka på 216 års nivå. -3,2 Mkr. Skyddat boende Kostnaderna för skyddat boende har ökat kraftigt jämfört med 216 (totalt 1,2 Mkr. år 216). Socialförvaltningen betalar fakturorna till de olika boende och därefter vidarefaktureras samma kostnad till Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Socialförvaltningen har för perioden fakturerat för en kostnad på totalt 4,2 Mkr.,8 Mkr. Offentligt skyddat arbete (OSA) Kostnaderna för OSA avviker mot budget med,8 Mkr. OSA som är en arbetsmarknadsåtgärd riktar sig till klienter aktuella för Ekonomiskt bistånd. P.g.a. nya regler som införts under 217 över vilka som omfattas av OSA så är kostnaden (den kostnad som inte täcks av bidrag från arbetsförmedlingen) som faktureras till Ekonomiskt bistånd lägre än budgeterat. Prognos förändring mot föregående prognos Utbetalningarna av försörjningsstöd under december var lägre än prognostiserat (se staplar i diagram Totalkostnad utbetalt ekonomiskt bistånd/månad ).

12 Verksamhet 651 Gymnasiet Utfall årsresultat Ökningen av verksamhetens intäkter jämfört med 216 beror främst på högre interkommunala intäkter (högre pris/ersättning per elev än 216) och ökade statsbidrag då asylbidragen från Migrationsverket fortsätter att öka (fler elever än tidigare och att varje elev genererar fler ersättningsperioder). Verksamhetens kostnader för elever i fristående verksamheter och hos andra huvudmän (i andra kommuner) är högre än föregående år. En högre elevpeng är den främsta orsaken till detta. Lönekostnaderna har ökat med 9,2 %. jämfört med 216. Förutom genomförd lönerevision beror ökningen bland annat på antagningscentret som startade i augusti 216 men genererar lönekostnader för ett helt år 217. Med anledning av ökat elevtal är språkintroduktionens organisation för nyanlända större än föregående år och genererar högre lönekostnader jämfört med 216. Även kostnader för material och inventarier till undervisningen har ökat jämfört med föregående år. Med större ram som gett en högre elevpeng har gymnasieskolan haft mer medel under 217. Utfall budgetavvikelse Verksamhetens budgetavvikelse är ett överskott på 22,1 Mkr för 217. En stor del av överskottet går att härleda till förstärkningen på 2, Mkr. som erhållits i ramen för 217. Av osäkerhet över att förstärkningen skulle vara av engångskaraktär vågade verksamheten inte utöka organisationen motsvarande förstärkningen. Verksamheten erhåller även allt större intäkter från Migrationsverket för asylsökande elever 217. Ersättningen kommer så småningom, när eleverna får sitt uppehållstillstånd, övergå till schablon-/put-ersättning. Denna är betydligt lägre än asylersättningen. Eleven skall då finansieras via verksamhetens ram tillsammans med schablon/put-ersättningen (erhålls elevens första 24 månader med uppehållstillstånd). För verksamhetsområde Gymnasiet kommer det bli viktigt att elever som får uppehållstillstånd snabbt kommer in i volymförändringarna och genererar medel i ramen. För elever som får uppehållstillstånd upphör asylersättningen omgående från Migrationsverket. Verksamhetens intäkter visar en avvikelse mot budget på 9,9 Mkr. Avvikelsen beror på att asylbidragen från Migrationsverket fortsätter att öka (fler elever än prognosticerat och att varje elev genererar fler ersättningsperioder, trots att flyktingströmmen planade ut på riksnivå under 216). Utöver intäkterna från Migrationsverket har de kommunala gymnasieskolorna tagit del av det tilläggsbelopp som samtliga skolor kan söka som kompensation från respektive elevs hemkommun (för elever folkbokförda i Halmstad ansvarar utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för ersättningen till samtliga skolor med elever från Halmstad i behov av extraordinära stödåtgärder). Verksamhetens kostnader genererar ett överskott på 12,3 Mkr. Största posten förklaras av elevavstämningen den 15/9 och outnyttjade medel för volymförändringar. Den centrala bufferten för volymförändring förblev outnyttjad 217 samtidigt som de kommunala gymnasieskolornas ramar minskade motsvarande elevtappet och tillfördes den centrala bufferten. De kommunala gymnasieskolorna redovisar trots elevavstämningen, vilket innebär minskad ram för dem, fortfarande ett överskott på övriga kostnader. Det lägre elevtalet i den kommunala gymnasieskolan innebar samtidigt fler elever som studerade hos andra huvudmän och fristående skolor. Detta innebar ökade kostnader och en negativ avvikelse mot budget som beräknades på

13 ett lägre elevtal. Även gymnasiesärskolan har färre elever än budgeterat 217. Det lägre elevtalet har även inneburit färre resor med taxi till och från skolan vilket resulterat i lägre kostnader än budgeterat för dessa resor. Verksamhetsområde Gymnasieskola budgeterar varje år kostnader för tilläggsbelopp (se förklaring av begreppet under intäkter i föregående stycke). Dessa har varit lägre än förväntat och resulterar därför i ett överskott. Organisationen 217 generar ett överskott för lönekostnader. De större förklaringarna är antagningscentrets försenade start under 216 vilket innebar att överskottet resultatbalanserades till 217 och vakanser inom vägledningscentrum. För kapitalkostnaderna genereras ett överskott bland annat på grund av uteblivna avskrivningar för de investeringsmedel om 6, Mkr. som avsatts för inventarier till renovering/nybyggnation av Kattegattgymnasiet. Verksamhetens lokalkostnader visar ett underskott till följd av att lokalerna på Sturegymnasiet har anpassats inför att särskolan från Kattegattgymnasiet flyttade till skolan. Kostnaden har inte budgeterats och genererar därför ett underskott för lokalkostnaderna. På grund av att verksamheten tagit över nya lokaler är kostnaden högre än budgeterat för FM-service och städ. Övergripande gymnasiet varav Migrationsverket 8 varav Elevavstämning 1 6 varav Kapitalkostnader 847 varav AHM/FRI -3 7 Övrigt 576 Kattegattgymnasiet -197 Sannarpsgymnasiet 4 37 Sturegymnasiet 411 Vägledningscentrum Prognos Prognos förändring mot föregående prognos Förändringen av budgetavvikelsen mot föregående prognos är följande: kkr. Intäkter Beviljade tilläggsbelopp till den kommunala gymnasieskolan. Ökade statsbidrag för nystartsjobb som ej varit prognosticerade. -58 kkr. Lönekostnader Högre lönekostnader än prognosticerat kkr. Lokalkostnader Kostnader för underhålls-/servicearbete i befintliga lokaler har blivit högre än prognosticerat. 47 kkr. Kapitalkostnader Vid prognos användes avrundat belopp. I utfall för helåret presenteras verkligt utfall utan avrundning kkr. Övriga kostnader Kostnader för elever hos andra huvudmän och fristående skolor blev högre än prognosticerat.

14 Högre kostnader för material och inventarier på gymnasieskolorna mot slutet av 217 jämförbart mot tidigare på året innebar att det prognosticerade överskottet minskade mer än förväntat. Kostnader för tilläggsbeloppet visar ett överskott för 217. Överskottet blev däremot lägre än tidigare prognos. Investeringsredovisning Utfall årets nettoinvesteringar Årets investeringar uppgår till 2,8 Mkr. Investeringsutfallet för 216 uppgick till 2,1 Mkr. Genomförda investeringar under 217 är,7 Mkr. högre än föregående år. Utfall budgetavvikelse Verksamhetens genomförda investeringar är 1,4 Mkr. lägre än kommunfullmäktiges fastställda ram. Förklaring till avvikelsen är att utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli inte har genomfört investeringar i någon större omfattning under året. Dessa planeras istället att ske under 218. Prognos förändring mot föregående prognos Utfallet för 217 är 316 kkr. lägre än föregående prognos. Tidigare prognosavvikelse utgick från att kansliet inte skulle nyttja samtliga investeringsmedel och generera ett överskott. Investeringarna blev däremot än lägre och överskottet högre än tidigare prognos.

15 Verksamhet 651 Gymnasiet - Kattegattsgymnasiet Utfall periodresultat Att Kattegattgymnasiets intäkter är lägre jämfört 216 beror på den uteblivna intäkten för bussförarutbildningen För verksamhetens kostnader går den största skillnaden finna i skolans löner. Förändringen består av genomförd lönerevision och uppstartad språkintroduktion på Kattegattgymnasiet. Nytt för i år är att IT-kostnaderna (hyra av datorer, konsulting och ITtekniker på plats) betalas av skolan som erhållit budgetmedel för kostnaderna. 216 låg kostnaderna inom det förvaltningsgemensamma på kansliet. Kostnaderna för undervisningsmaterial är högre än 216. Prognos budgetavvikelse Kattegattgymnasiet redovisar ett underskott för 217 på 197 kkr. Detta trots den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 Mkr. i totala ramen 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. Kattegattgymnasiets intäkter blev 1,3 Mkr. lägre än budgeterat på grund av att uppdragsutbildningens bussförarutbildning inte startade och genererade några intäkter under 217. Utbildningen genomförs på Kattegattgymnasiet på uppdrag av Vuxenutbildningen. Teknikprogrammet färre elever (gymnasieingenjörer) som generar statsbidrag än budgeterat, samtidigt har det tillkommit intäkter för tilläggsbelopp och övriga intäkter. Skolans kostnader redovisar ett överskott på 1,1 Mkr. Det är främst posterna lönekostnader och övriga kostnader som genererar överskottet. Prognos förändring mot föregående prognos Följande förändringar har skett sedan föregående prognos: 1 39 kkr. Intäkter Beviljat tilläggsbelopp till Kattegattgymnasiet. Övriga intäkter som ej varit prognosticerade kkr. Lönekostnader Högre lönekostnader än prognosticerat kkr. Lokalkostnader Högre kostnader för FM-service än prognosticerat. 128 kkr. Kapitalkostnader Lägre investeringar genomförda än beräknat från investeringsbudget kkr. Övriga kostnader Högre kostnader för material och inventarier på Kattegattgymnasiet mot slutet av 217 jämförbart mot tidigare prognos på året innebar att det prognosticerade överskottet minskade mer än förväntat.

16 Investeringsredovisning Genomförda investeringar uppgår till kkr. Det är 392 kkr. högre än 216. En investeringsinkomst på grund av sålda inventarier leder till att enhetens förväntade underskott vändes till ett överskott. Verksamhet 651 Gymnasiet Sannarpsgymnasiet Utfall periodresultat Att Sannarpsgymnasiet intäkter är 879 kkr. högre än 216 beror på nystartsjobb och lärarlönelyftet. Skolans kostnader slutade 13,4 Mkr. är högre jämfört med 216. Största skillnaden förklaras av verksamhetens löner som, utöver genomförd lönerevision, har ökat på grund av antagningscentret och ekonomiprogrammet som startade hösten 216 och som genererar lönekostnader från start 217. Nytt för i år är att IT-kostnaderna (hyra av datorer, konsulting och IT-tekniker på plats) betalas av skolan som erhållit budgetmedel för kostnaderna. 216 låg kostnaderna inom det förvaltningsgemensamma på kansliet. Kostnaderna för undervisningsmaterial är högre än 216. Prognos budgetavvikelse Sannarpsgymnasiet redovisar ett överskott på 4,3 Mkr. för 217. En stor del av överskottet går att härleda till den högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 Mkr. i totala ramen 217. Av rädsla för att förstärkningen skulle vara av engångskaraktär vågade verksamheten inte utöka organisationen motsvarande förstärkningen. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. Sannarpsgymnasiets intäkter blev 1,6 Mkr. högre än budgeterat. Beviljat tilläggsbelopp och ersättning för ej budgeterade nystartsjobbsbidrag är främsta orsak till avvikelsen. Skolans kostnader redovisar ett överskott på 2,7 Mkr. Överskottet kan härledas till lönekostnaderna. Antagningscentret som fick med sig resultatbalanserade medel från 216 på grund av den försenade starten är den största förklaringen. Överskottet från antagningscentret tas med till fortsatta driften 218. Prognos förändring mot föregående prognos Följande förändringar har skett sedan föregående prognos: kkr. Intäkter Beviljat tilläggsbelopp till Sannarpsgymnasiet Bidrag för nystartsjobb som ej prognosticerats -19 kkr. Lönekostnader Vid prognos avrundat belopp. I utfall för helåret presenteras verkligt utfall utan avrundning kkr. Lokalkostnader Högre hyreskostnader för tillfälliga lokaler blev högre än prognosticerat.

17 +41 kkr. Kapitalkostnader Vid prognos avrundat belopp. I utfall för helåret presenteras verkligt utfall utan avrundning kkr. Övriga kostnader Lägre kostnader för material och inventarier på Sannarpsgymnasiet än prognosticerat. Investeringsredovisning Genomförda investeringar uppgår till 766 kkr. Det är 19 kkr. högre än 216. Sannarpsgymnasiet har förbrukat mer än årsbudgeten och genererar därför ett underskott på 282 kkr kkr. Övriga kostnader Lägre kostnader för material och inventarier på Sannarpsgymnasiet än prognosticerat. Investeringsredovisning Genomförda investeringar uppgår till 766 kkr. Det är 19 kkr. högre än 216. Sannarpsgymnasiet har förbrukat mer än årsbudgeten och genererar därför ett underskott på 282 kkr. Verksamhet 651 Gymnasiet Sturegymnasiet Utfall periodresultat Sturegymnasiets intäkter slutade 1,8 Mkr. högre än 216. Förändringen består av lärarlönelyftet, statsbidrag för nystartsjobb och lärlingsutbildningarna. Även skolans kostnader blev högre än 216. Största skillnaden förklaras av verksamhetens löner som huvudsakligen har ökats på grund av genomförd lönerevision. Nytt för i år är att IT-kostnaderna (hyra av datorer, konsulting och IT-tekniker på plats) betalas av skolan som erhållit budgetmedel för kostnaderna. 216 låg kostnaderna inom det förvaltningsgemensamma på kansliet. Kostnaderna för förbrukningsinventarier är högre än 216. Prognos budgetavvikelse Sturegymnasiet redovisar ett överskott på 411 kkr. för 217. Gymnasieskolan har 217 erhållit en högre elevpeng som genererats på grund av förstärkningen på 2 Mkr. i totala ramen 217. Asylmedlen från Migrationsverket fortsätter att generera en högre elevpeng för språkintroduktionens elever. När gymnasieskolans asylsökande elever beviljas uppehållstillstånd kommer ersättningen att övergå till den lägre schablon-/put-ersättningen. När allt fler elever kommer beviljas uppehållstillstånd kommer elevpengen troligtvis att bli lägre, trots att kostnaderna för eleverna är kvar på samma nivå. Sturegymnasiets intäkter blev 1,3 Mkr. högre än budget. Beviljat tilläggsbelopp och ökade statsbidrag för bland annat sommarskola och lärling är orsak till överskottet. Skolans kostnader redovisar ett underskott på 91 kkr. för helåret 217. Underskottet består av ett litet överskott

18 för lönekostnaderna medan kostnaderna för fastighetsunderhåll, FM-service och undervisningsmaterial genererar underskott. Prognos förändring mot föregående prognos Följande förändringar har skett sedan föregående prognos: kkr. Intäkter Beviljat tilläggsbelopp Sturegymnasiet. Ökade statsbidrag för bland annat sommarskola och lärling kkr. Lönekostnader Högre lönekostnader än prognosticerat. -35 kkr. Lokalkostnader Ökade kostnader för fastighetsunderhåll. +81 kkr. Kapitalkostnader Lägre investeringar genomförda än beräknat från investeringsbudget kkr. Övriga kostnader Högre kostnader för material och inventarier på Sturegymnasiet mot slutet av 217 jämförbart mot tidigare prognos på året innebar att det prognosticerade överskottet minskade mer än förväntat. Investeringsredovisning Genomförda investeringar uppgår till 436 kkr. Det är 6 kkr. högre än 216. Sturegymnasiet har inte förbrukat sina investeringsmedel för 217 och presenterar ett överskott på 33 kkr. för investeringsmedlen.

19 Verksamhet 661 Vuxenutbildningen Utfall årsresultat I vht 661 ingår kommunvux (grundläggande vuxenutbildning, vård-och omsorgsutbildning, särskild utbildning för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och utbildning i svenska för invandrare) och Halmstad kompetenscentrum. Periodresultat (kkr.) Skillnad Förändring (%) Intäkter % Lönekostnader % Lokalkostnader % Kapitalkostnader % Övriga kostnader % Resultat % Verksamhetens totala resultat har förbättrats med 28 % (15, Mkr.) 217 jämfört med föregående år. Den största förklaringen till detta är ökade intäkter från Migrationsverket, lägre lönekostnader och att statsbidragen för yrkesinriktad vuxenutbildning har ökat. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 27 % (13,2 Mkr.). Bidraget från Migrationsverket (schablonbidrag/etableringsbidrag) för SFI (Svenska för invandrare) studerande har ökat p.g.a. fler elever under 217 får ersättning (ankomna 215, 216 och 217). Skillnaden för schablonbidraget/etableringsbidraget mellan 216 och 217 är 3,9 Mkr. Statsbidragen för yrkesinriktad vuxenutbildning är 6,5 Mkr. högre 217. Dessutom har yrkeshögskolan startat två nya grupper (elingenjör och automat) under hösten 217. Yrkeshögskolan (Mekatronik) har startat ett samarbete med Lidköpings kommun vars elever läser på distans. Svenska för invandrare (SFI) har 217 startat ett projekt för att utveckla pedagogiska filmer för uttalsundervisning (finansieras av skolverket med 1,5 Mkr.). De interna intäkterna för elevpeng till kommunvux har ökat med 34 % (5,3 Mkr.) mot föregående år. From hösten 216 bedriver kommunvux utbildning av samhällsorientering i egen regi. Under 217 har det fakturerats för 1,9 Mkr. Faktureringen av elever från andra kommuner som läser i Halmstad är 4,7 Mkr. lägre 217 än föregående år. Detta förklaras med att fr.o.m. 217 vidarefakturerar vi andra kommuner som köper utbildning via oss (Halmstads kommuns avtal med leverantören) från externa anordnare och bokför detta mot ett balanskonto. Det innebär att vidarefaktureringen inte kommer med i driften och minskar därmed intäkterna i jämförelse med 216 men också att kostnaderna minskar med motsvarande belopp. Momsintäkterna är,3 Mkr. högre, vilket beror på större inköp av utbildning. Lönekostnaderna är 1 % (4,8 Mkr.) lägre än motsvarande period 216. Detta förklaras av att kommunvux arbete med färre vikarier och bättre anpassad storlek på antal lärare och administration per elev under hösten 216 har gett resultat under 217. En annan anledning är att den tidigare verksamhetschefen på kommunvux är ersatt till 5 % under hösten och antalet

20 rektorer på kommunvux har minskat från tre till två. Under 217 är inte en specialpedagog och administratör tillsatt och den tillförordnade verksamhetschefen på Halmstad kompetenscenter endast är anställd på 6 %. Lokalkostnaderna är 15 % (1,3 Mkr.) lägre än motsvarande period föregående år. De övriga kostnaderna är 9 % (4,5 Mkr.) högre 217 än föregående år. Jämfört med 216 så ökar utbetalningen av elevpengen till kommunvux med 31 % (4,9 Mkr.), se diagram nedan. From 217 så betalas elevpeng ut till Vård-och omsorgsutbildning (Gyrk ), totalt 3,3 Mkr. Elevpengen för Svenska för invandrare (SFI) har minskat med 7 % (,7 Mkr.) och Gymnasial vuxenutbildning (Gyt) minskat med 9 % (,1 Mkr.) medan Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) ökat med 69 % (2,5 Mkr.). Jämfört med 216 så ökar inköpen av utbildning externt med 11 % (1,7 Mkr.), se diagram nedan. Inköpen av utbildning för Svenska för invandrare (SFI) har ökat med 28 % (,8 Mkr.) och inköpen av Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) har ökat med 112 % (1,9 Mkr.) medan inköpen av Gymnasial vuxenutbildning (Gyt) är 12 % (,4 Mkr.) lägre 217. Inköpen av yrkesinriktade utbildningar (Gyrk) är 1 % (,6 Mkr.) lägre 217 och detta beror på att vi exkluderar andra kommuners inköp via oss i driften 217 (se förklaring under intäkter) och minskar intäkterna med samma belopp.

21 Övriga inköp av utbildning från andra kommuner (Halmstadelever som läser i andra kommuner) är 2 % (121 kkr.) lägre 217 medan inköpen av utbildning i samhällsorientering är 53 % (785 kkr.) högre 217. Konsultkostnaderna har ökat mot föregående år men det beror på att Svenska för invandrare (SFI) 217 har startat ett projekt för att utveckla pedagogiska filmer för uttalsundervisning (finansieras av skolverket med 1,5 Mkr.) där filmproduktionen köps in externt. Övriga kostnader (resor, försäkringar, larm, fördelade gemensamma kostnader, tele/datakostnader etc.) är lägre 217 än föregående år. Utfall budgetavvikelse Verksamhetens resultat avviker med 14,4 Mkr. mot budget Den positiva avvikelsen beror främst på följande: Intäkter -4,7 Mkr. Ändrat redovisningssätt efter lagd budget för 217. Det innebär en minskning på 4,7 Mkr. Fr.o.m. 217 vidarefakturerar vi andra kommuner som köper utbildning via oss från externa anordnare och bokför detta mot ett balanskonto. Det innebär att vidarefaktureringen inte kommer med i driften och minskar därmed intäkterna i jämförelse med lagd budget 217 men också att kostnaderna för detta i budgeten 217 minskar med motsvarande belopp. 5, Mkr. De balanserade medlen från 216 (Migrationsverket 4,2 Mkr.) har inte behövt användas. Detta beror på att inköpen av utbildning av Svenska för invandrare (SFI) är lägre än budgeterat. En ny upphandling av priserna per utbildningsform under våren 218 (gäller från juli 218) kommer att påverka storleken på utbetalningarna av elevpengen 218. I oktober kom beslut och utbetalning från Migrationsverket för sökta medel under 216 (ersättning för sfi utbildning för personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende). I bokslutet för 216 bokade vi upp detta på konto 139 (7 %

22 av de sökta medlen). Den verkliga utbetalningen blev 9 % och det innebär att mellanskillnaden (,3 Mkr.) bokas upp som en intäkt 217. I oktober kom beslut och utbetalning från Migrationsverket för sökta medel under 217 (ersättning för sfi utbildning för personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende). Ersättningen blev,5 Mkr. högre än budgeterat. 3,5 Mkr. Statsbidragen för yrkesvux är högre (2, Mkr.) än budgeterat. Svenska för invandrare (SFI) har 217 startat ett projekt för att utveckla pedagogiska filmer för uttalsundervisning (finansieras av skolverket med 1,5 Mkr.) -2,5 Mkr. Halmstad kompetenscentrums inköp av utbildning från kommunvux är 2,5 Mkr. lägre än budgeterat. Orsaker till detta är att vi är i en högkonjunktur och därför är söktrycket till yrkesutbildningar lägre än förväntat. Avhoppen av elever på Gymnasial vuxenutbildning (Gyt) och Vård-och omsorgsutbildning (Gyrk ) är högre än förväntat vilket leder till minskade utbetalningar av elevpeng. Detsamma gäller för Svenska för invandrare (SFI) med skillnaden att många elever kommer tillbaka efter en tid och fortsätter sin utbetalning. P.g.a. detta så fördröjs utbetalningarna av elevpengen. -,6 Mkr. EU bidragen avviker mot budget p.g.a. att Kobra projektet avslutades i förtid. Lönekostnader 1,9 Mkr. Lönekostnaderna för 217 har minskat med 1,9 Mkr. Detta förklaras av att kommunvux arbete med färre vikarier och bättre anpassad storlek på antal lärare och administration per elev. En annan anledning är att den tidigare verksamhetschefen på kommunvux är ersatt till 5 % under hösten och antalet rektorer på kommunvux har minskat från tre till två. Under 217 är en specialpedagog och administratör vakanta och den tillförordnade verksamhetschefen på Halmstad kompetenscenter endast är anställd på 6 %. Lokalkostnader -,2 Mkr. Högre kostnader för inköp av tjänster från FM-service och övriga fastighetskostnader än budgeterat. Övriga kostnader 4,7 Mkr. Ändrat redovisningssätt efter lagd budget för 217. Det innebär en minskning på 4,7 Mkr. Fr.o.m. 217 vidarefakturerar vi andra kommuner som köper utbildning via oss från externa anordnare och bokför detta mot ett balanskonto. Det innebär att vidarefaktureringen inte kommer med i driften och minskar därmed kostnaderna i jämförelse med lagd budget 217 men också att intäkterna för detta i budgeten 217 minskar med motsvarande belopp. 7,6 Mkr. Halmstad kompetenscentrums inköp av utbildning (kommunvux 2,5 Mkr. och externt 4,7 Mkr.) är hittills i år lägre än budgeterat. Orsaker till detta är att vi är i en högkonjunktur och därför är söktrycket till yrkesutbildningar lägre än förväntat. Avhoppen av elever på Gymnasial vuxenutbildning (Gyt) och Vård-och

23 omsorgsutbildning (Gyrk ) är högre än förväntat vilket leder till minskade utbetalningar av elevpeng. Detsamma gäller för Svenska för invandrare (SFI) med skillnaden att många elever kommer tillbaka efter en tid och fortsätter sin utbetalning. P.g.a. detta så fördröjs utbetalningarna av elevpengen. Inför 217 så har en satsning gjorts på att utbilda kockar men p.g.a. lågt sökande och inte rätt kvalifikationer på de få som sökt så har inte de,4 Mkr. som budgeterats använts.,7 Mkr. Beviljade Halmstad elever som läser i andra kommuner är lägre än budget. -1,5 Mkr. Svenska för invandrare (SFI) har under 217 startat ett projekt för att utveckla pedagogiska filmer för uttalsundervisning (finansieras av skolverket) där filmproduktionen köps in externt. Prognos förändring mot föregående prognos Förändringen på 2,6 Mkr. mellan prognosen för november och bokslut består framför allt på Skolverkets utbetalning av Lärlings- och Yrkesvuxsbidrag som beslutades och betalades ut 27 december och utbetalningarna av elevpengen för december blev högre än prognos. Investeringsredovisning Utfall årets nettoinvesteringar Kommentera årets investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av årets investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto (kolumn I). 217 års investeringar uppgår till 37 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till 174 kkr. Utfall budgetavvikelse Kommentera avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram vid årets slut. P.g.a. osäkerhet hur kommunvux kommer att se ut efter 2186 avvaktar verksamheten med större investeringar. Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. Verksamheten väntar med fler investeringar till 218.

24 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Verksamhetens intäkter: FÖ: Se flik AME: Se flik DV: Se flik ETAB: Se flik EB: Se flik Lönekostnader: FÖ: Se flik AME: Se flik DV: Se flik ETAB: Se flik EB: Se flik Lokalkostnader: FÖ: Se flik AME: Se flik DV: Se flik ETAB: Se flik EB: Se flik Kapitalkostnader: Se flikar FÖ, AME, DV och EB Övriga kostnader: FÖ: Se flik AME: Se flik DV: Se flik ETAB: Se flik EB: Se flik Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

25 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Förvaltningsövergripande Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Förvaltningsövergripande Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Förvaltningsövergripande Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter Lägre intäkter än beräknat Lönekostnader Bugeterat för högt och vakanta tjänster Lokalkostnader Högre fastighetskostnader än budgeterat Kapitalkostnader Övriga kostnader Kostnader som inte var in prognosticerade Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

26 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Föregående Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse budgetavvikelse Budgetavvikelsförändring Prognos- Verksamhetens intäkter: Balanserade medel från föregående år: Schablonersättning från Migrationsverket för instegsjobb till nyetablerade: Särskilt anställningsstöd, extratjänster mfl: Prova på Platser, ökade bidrag pga annan konstellation: Utbildningskontrakt: Särskilda projektmedel för utökat antal sommarjobb: Minskat antal tolkuppdrag: Lägre bidragsintäkter för projekt (en del balanserat pga fortsättning 218): Övriga intäktsförändringar (exkl. projekt): Lönekostnader: Särskilt anställningsstöd, extratjänster mfl: Prova på Platser: Utbildningskontrakt: Särskilda projektmedel för utökat antal sommarjobb: Minskat antal tolkuppdrag: Lägre lönekostnader för projekt: 4 4 Övriga förändringar av lönekostnaderna (exkl. projekt): Lokalkostnader: Gödselplatta o förrråd: Lägre kostnader för tolkförmedlingen än beräknat: Övriga lokalkostnader: Kapitalkostnader: 2 2 Övriga Kostnader: Sociala investeringsfonder: Migrationscentret har gått i konkurs Föreningsbidrag: Bildstationen: -2-2 Arbetslag på Teknik o Fritid, Prova På Platser: Arbetslag på Teknik och Fritid, sommarjobb: Arbetslag på Teknik och Fritid: Handledare och valideringslärare för projekt med Hemvårdsförvaltningen: Brandskydd o KÖP Deltagarverksamhet: Minskad antal tolkuppdrag, minskad kostnad för kostnadsersättningar: Sommarpraktik i samarbete med SOC: 5 5 Övriga förändringar av övriga kostnaderna: Summa avvikelse driftredovisning

27 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Daglig Verksamhet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Daglig Verksamhet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Daglig Verksamhet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter Högre intäkter än förväntat i december. Lönekostnader Avvikelsen mot föregående period är stor vilket beror på att den mänskliga faktorn har missat att justera november prognosen efter budgetökningen för lönerevisionen. Lokalkostnader Högre lokalkostnader än beräknat pg.r.av ombyggnader av enheter Kapitalkostnader Inte investerat alla medel Övriga kostnader Högre kostnader än beräknat Summa avvikelse driftredovisning Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

28 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Etablering Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Etablering Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Etablering Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Verksamhetens intäkter: Intäkterna från Migrationsverket är högre än budgeterat, vilket beror att antalet nyanlända i december månad var mycket högre än beräknat, vilket ger en högre intäkt än beräknat under 217. Antalet nyanlända till Halmstad under 217 beräknas hamna på 25-3 % fler än budgeterat, samt högre schablonintäker än beräknat för anlända 216. Detta ger sammantaget en prognosförändring för helåret. Intäktsökning av överförda medel att användas till Mobila Teamet enligt beslut KS Reservering av schablonersättning ankomna-17 för elever med SFI start under 218 Lönekostnader: Minskade lönekostnad pga budgeterat men ej anställd ny enhetschef för etableringen samt personal som slutat men ej ersatts. Budgetkompensation för årets lönerevision. Lokalkostnader: Något ökade lokalkostnader än beräknat Kapitalkostnader: Övriga kostnader: Ersättning till AME för instegsjobb för nyanlända personer inom etableringsuppdraget. Budgeterad kostnadsbuffert som ej kommer att utnyttjas under 217 samt övriga minskade utgifter för Övriga minskade budgeterade kostnader med kkr Framtida modersmålskostnader för barn / ungdomar ankomna under 217. Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

29 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 13 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter Ändrat redovisningssätt för tre socialsekreterare som är utlånade till Etableringen. From 217 tar Etableringen lönekostnaden för dessa direkt istället för att köpa personaltjänsten från Ekonomiskt bistånd. Lönekostnader Ändrat redovisningssätt för tre socialsekreterare som är utlånade till Etableringen. From 217 tar Etableringen lönekostnaden för dessa direkt istället för att köpa personaltjänsten från Ekonomiskt bistånd. Lönekostnaden i övrigt har minskat pga omsättningen av personal har resulterat i tillfälliga vakanser och nya anställningar med lägre lönenivå. Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Övriga kostnader (Procapita m.m.) har ökat mot budget. Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

30 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter Färre återbetalningar av försörjningsstöd. Lönekostnader Övriga kostnader Utbetalningarna av försörjningsstöd har ökat mot föregående år och minskad ram 217 (3, Mkr.). Kostnaderna för skyddat boende har ökat med över 3 Mkr Kostnaderna för Offentligt skyddat boende (OSA) är lägre än budget pga nya regler under 217. Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

31 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter varav högre intäkter från Migrationsverket än budgeterat 8 kkr. varav ej budgeterade tilläggsbelopp till de kommunala gymnasieskolorna 2 1 kkr. varav övriga intäkter -253 kkr. Lönekostnader varav överskott för språkintroduktionens antagningscenter 1 8 kkr. varav överskott lönekostnader för årets organisation 2 12 kkr. Lokalkostnader varav kostnader för lokalanpassningar på Sturegymnasiets särskola -2 2 kkr. varav ökade kostnader för FM-service och städ -7 kkr. varav övriga lokalkostnader -525 kkr. Kapitalkostnader varav lägre investeringar genomförda än beräknat från investeringsbudget 216 (bl.a. KGs 6, Mkr.) 847 kkr Övriga kostnader Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

32 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Kattegatt Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter varav utebliven bussförrarutbildning -1 4 kkr. varav färre gymnasieingengörer (T4) än budgeterat som vi erhåller statsbidrag för -9 kkr. varav ej budgeterade tilläggsbelopp till Kattegattgymnasiet 4 kkr. varav övriga intäkter 639 kkr. Lönekostnader varav överskott lönekostnader för årets organisation 639 kkr. Lokalkostnader varav ökade kostnader för FM-service och städ -4 kkr. varav övriga lokalkostnader -93 kkr. Kapitalkostnader varav lägre investeringar genomförda än beräknat från investeringsbudget 128 kkr Övriga kostnader varav överskott på Kattegattgymnasiet för övriga kostnader kkr. Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

33 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sannarp Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter varav ej budgeterade tilläggsbelopp till Sannarpsgymnasiet 8 kkr. varav statsbidrag för nystartsjobb 6 kkr. varav övriga intäkter 171 kkr. Lönekostnader varav överskott för språkintroduktionens antagningscenter 1 8 kkr. varav överskott lönekostnader för årets organisation 871 kkr. Lokalkostnader varav övriga fastighetskostnader -163 kkr. Kapitalkostnader varav lägre investeringar genomförda än beräknat från investeringsbudget 41 kkr Övriga kostnader varav överskott på Sannarpsgymnasiet för övriga kostnader 4 77 kkr. varav minskad budget för övriga kostnader efter genomförd elevavstämning 15/9-3 8 kkr. Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

34 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasiet; Sture Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter varav ej budgeterade tilläggsbelopp till Sturegymnasiet 8 kkr. varav ökade statsbidrag (bl.a. sommarskola och lärling) 5 kkr. varav övriga intäkter 21 kkr. Lönekostnader varav överskott lönekostnader för årets organisation 215 kkr. Lokalkostnader varav ökade kostnader för fastighetsunderhåll och FM-service -65 kkr. Kapitalkostnader varav lägre investeringar genomförda än beräknat från investeringsbudget 81 kkr Övriga kostnader varav överskott på Sturegymnasiet för övriga kostnader kkr. varav minskad budget för övriga kostnader efter genomförd elevavstämning 15/9-2 2 kkr. Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

35 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Information Eftersom stadskontorets redovisningsenhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C ska därför innehålla samma siffror som kolumn B. Även kolumn F ska innehålla samma siffror som kolumn D. Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Budget Periodutfall jmf fg år 217 fg rapport Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter varav ändrat redovisningssätt efter lagd budget. From 217 vidarefakturerar vi andra kommuner som köper utbildning via oss från externa anordnare och bokför detta mot ett balanskonto istället för att lägga in detta i driften varav balanserade medel från 216 som ej behövts användas 217 och ökade sökta medel från Migrationsverk. varav lägre inköp av utbildning av HKC från kommunvux. varav bidrag från Skolverket för "Uttalsundervisning inom SFI". Ansökt, beslut och utbetalning efter lagd budget. varav avslutat EU projekt i förtid. Lönekostnader Färre vikarier, administrationspersonal, rektorer och tf verksamhetschefer (6% på HKC och 5% på Vuxenutb) som inte arbetar heltid. Lokalkostnader Högre kostnader för inköp av tjänster från FM-service och övriga fastighetskostnader än budgeterat. Kapitalkostnader Övriga kostnader varav ändrat redovisningssätt efter lagd budget. From 217 vidarefakturerar vi andra kommuner som köper utbildning via oss från externa anordnare och bokför detta mot ett balanskonto istället för att lägga in detta i driften varav inköpen av utbildning (kommunvux 2,8 Mkr och externt 5,1 Mkr) är lägre än budgeterat. varav ej startat någon kockutbildning under 217. varav kostnader för projekt "Uttalsundervisning inom SFI" som är finansierat av Skolverket. Summa avvikelse driftredovisning Föregående Budgetavvikelsförändring Prognos- budgetavvikelse

36 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 218/58 Ärende UAN 218/58 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 217 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Verksamhetsberättelse 217 enligt bilaga 1 och lägga den till handlingarna Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen, 3 kapitlet 15 ska nämnder redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem. Verksamhetsberättelsen beskriver också den verksamhet som har bedrivits under föregående år, kopplat till de mål som nämnden satt upp. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade i november 216 om: Verksamhetsplan Planen följs upp tre gånger per år, i april, september och i januari. Verksamhetsberättelse 217 är den sista av dessa uppföljningar och summerar året som helhet. Målredovisningen utifrån uppsatta mål visar att elva av 23 mål är uppfyllda. Vissa av målen är inför verksamhetsplan reviderade eller borttagna. Verksamhetsberättelsen innehåller även kommentarer till de prioriteringar som gällt för 217. Under kapitlet personalredovisning redogörs för relevant statistik inom området. Verksamhetsberättelsen beskriver också det ekonomiska utfallet, nyckeltal för verksamheten, väsentliga händelser, utfall av internkontroll samt verksamhetens organisation för 217. Ärendets beredning Inom kommunen Verksamhetsberättelsen är framtagen av tjänstemän inom de olika stödfunktionerna, ekonomi HR, uppföljningsenheten, i nära samarbete med förvaltningschefen. Uppgifterna är inhämtade från de olika verksamheterna. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

37 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 218/58 Beskrivning av ärendet Bakgrund Enligt kommunallagen, 3 kapitlet 15 ska nämnder redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem. Enligt Visionsstyrningsmodellen som finns i Halmstads kommun sker detta på så sätt att alla nämnder upprättar en Verksamhetsberättelse som beskriver den verksamhet som har bedrivits under föregående år, kopplat till de mål som nämnden satt upp. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade i november 216 om Verksamhetsplan Planen följs upp tre gånger per år, i april, september och i januari. Verksamhetsberättelse 217 är den sista av dessa uppföljningar och summerar året som helhet. Analys och förslag Verksamhetsberättelse 217 redogör för verksamhetens resultat utifrån uppställda mål. Målredovisningen utifrån kommunfullmäktiges mål visar att elva av 23 mål är uppfyllda. Vissa av målen är inför verksamhetsplan reviderade eller borttagna. Verksamhetsberättelsen innehåller även kommentarer till de prioriteringar som gällt för 217. Under kapitlet personalredovisning redogörs för relevant statistik inom området. Verksamhetsberättelsen beskriver också det ekonomiska utfallet, nyckeltal för verksamheten, väsentliga händelser, utfall av internkontroll samt verksamhetens organisation för 217. Konsekvenser av förslaget I verksamhetsberättelsen kan vi se att alla mål inte när uppfyllda. De av dessa mål som finns kvar i Verksamhetsplan för arbetar förvaltningen vidare med att nå en högre måluppfyllelse. För att nå en högre måluppfyllelse har en strukturerad samverkan mellan förvaltningens olika verksamheter inletts. Ärendets beslutsgång Efter beslut i ärendet av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden rapporteras verksamhetsberättelse 217 till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelse 217 Information om beslutet Kommunstyrelsen informeras om beslutet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Jörgen Krantz, enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

38 Innehållsförteckning 1 Inledning Organisation Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Sociala fonder Framtid Trygghet Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Hälsa och arbetsmiljö Jämställdhet Alla elever/studerande/klienter/deltagare ska känna att verksamheten/insatsen utformas efter den enskildes förutsättningar Prioriteringar Personalredovisning Kompetensförsörjning Ledarskap Sjukfrånvaro Hälsofrämjande och förebyggande insatser Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsskador Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Sammanfattande analys Ekonomisk redovisning Nyckeltal Väsentliga händelser Internkontroll Ekonomi HR/medarbetare Daglig verksamhet Arbetsmarknadsenheten Halmstad kompetenscentrum Ekonomiskt bistånd Gymnasieskola Bilagor Bilaga 1: blankett-sammanstallning-uppfoljning-av-systematiskt-arbetsmiljoarbete (2) Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

39 1 Inledning Läsanvisningar Utfall för målen anges enligt följande: Prognosen är att målet kommer att nås Prognosen är osäker Prognosen är att målet inte kommer att nås Status för aktiviteter anges enligt följande: Pågående, slutdatum har passerats Startdatum ännu inte nått Pågående Avslutad Inte påbörjad Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har ett brett och angeläget uppdrag: Att få människor att utvecklas och växa genom utbildning, arbete, självförsörjning, integration och delaktighet i samhället. Med andra ord - INKLUDERING Vi arbetar i en förvaltning som hålls ihop av en tydlig, röd tråd.genom våra verksamheter skapas ett mervärde som gynnar den enskilde medborgaren. Allt hänger ihop, och verksamheterna stödjer och förstärker varandra. Den röda tråden kan beskrivas på följande sätt: Om du är en ung människa som läser vid någon av kommunens tre gymnasieskolor och studierna fungerar bra, då är allt gott och väl. Men om du, av någon anledning, får bekymmer med skolgången och inte kan fullfölja studierna, då kan vi snabbt samordna våra resurser inom skolan och Arbetsmarknadsenheten (AME) och fånga upp dig.om du - som ung vuxen eller vuxen - hamnar utanför arbetsmarknaden, finns en väg tillbaka via AME och Vuxenutbildningen, som kan matcha utbildning och praktik mot arbetsmarknadens behov av kompetens. Och om du råkar ut för ekonomiska bekymmer och behöver tillfälligt stöd innan du åter blivit självförsörjande, finns enheten för Ekonomiskt Bistånd (EB) inom vår förvaltning. Och EB:s samarbete med AME är enkelt, nära och framgångsrikt. Vi finns ju under samma tak. För dig som är ung och får din utbildning inom gymnasiesärskolan, går vägen in i vuxenlivet ofta via Daglig Verksamhet (DV). Det är en verksamhet som i allra högsta grad gör begreppet inkludering verklighetsförankrat och som arbetar målmedvetet för att stödja deltagarnas möjligheter till en utvecklingsprogression för att bli inkluderade samhällsmedborgare utifrån sina individuella förutsättningar. Utbildning arbetsmarknad integration självförsörjning - inkludering. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

40 Det är utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens stora och angelägna ansvarsområden och vi möter våra kommuninvånare på samma sätt, oavsett om du är född och uppvuxen i kommunen, nyanländ eller på väg att bli etablerad i Halmstad. Allt hänger ihop och alla våra verksamheters kontaktytor och samarbetspartners både inom kommunen och externt - skapar just det mervärde som var den ursprungliga tanken med vår nämnd och förvaltning. Och arbetet fortsätter på den inslagna vägen - med kundens, elevens, deltagarens, klientens och medborgarens fokus som vår kompass. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

41 2 Organisation Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) leder arbetet som utförs av tjänstemännen på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Nämnden består av tretton ledamöter och sju ersättare. Ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare beslutar i vissa frågor rörande försörjningsstöd till enskilda och i avstängningsärenden av elever. Ordförande för nämnden är Håkan Björklund (C) och vice ordförande är Michael Svensson (S). UAN sammanträder tio gånger per år. Varje höst (med undantag för valår) avsätter nämnden två dagar för att diskutera, utvärdera och konkretisera rådande och nya mål för nämndens verksamhetsområden som sedan mynnar ut i verksamhetsplanen. Stödfunktionerna ekonomienheten, HR-enheten och uppföljningsenheten har som uppgift att utifrån respektive ansvarsområde stödja verksamheterna till att nå en högre måluppfyllelse. Uppdragen finns beskrivna i de mål som anges i gällande verksamhetsplan samt lagar och förordningar som styr respektive verksamhetsområde. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är utförare av insatsen daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (9 1 LSS). Totalt består daglig verksamhet av 27 olika verksamheter totalt. Verksamheterna ser olika ut beroende på deltagarnas behov och önskemål och sträcker sig från att bestå av sinnesrum i olika form och färg, till helt individuella placeringar ute på företag. En del verksamheter sker i samverkan med andra kommunala aktörer, exempel på det är samarbetet Nolltrefem och Växtverket. Enheten för ekonomiskt bistånd består till största delen av socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning och beslutar enligt Socialtjänstlagen (SoL) om rätten till ekonomiskt bistånd. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

42 Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets yttersta skyddsnät, för människor som ej har tillgångar eller inkomster/bidrag på annat sätt. På enheten finns även en förvaltarenhet och handläggare som arbetar med att utreda och göra dödsboanmälningar. Halmstad har tre kommunala gymnasieskolor, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Våra kommunala gymnasieskolor erbjuder eleverna en stor variation av program, där det går att välja mellan estetiska spetsutbildningar, traditionella naturvetenskapliga program eller samhällsvetenskapliga program med internationell prägel, yrkesprogram och lärlingsutbildningar. Syftet är att kunna tillhandahålla utbildningar där alla ges möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar. Gymnasiesärskola bedrivs på Sannarps- och Sturegymnasiet. För elever som inte är behöriga till gymnasieskolan erbjuds introduktionsprogram på alla gymnasieskolorna. Vuxenutbildning bedrivs av fem utbildningsanordnare; Astar, Eductus, Hermods, Kommunal vuxenutbildning och Movant. Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och flertalet yrkes- och lärlingsutbildningar så som barnskötare, bygg- och anläggning, VVS och fastighet, etc. I Halmstad finns också en yrkeshögskola. Särvux bedrivs inom den kommunala vuxenutbildningen. Formen för studier anpassas mot de studerandes situation genom när-, flex- eller distansstudier. Vägen in i vuxenutbildningen är Halmstad Kompetenscentrum, där antagning, studie- och yrkesvägledning samt skoladministration finns samlat under ett tak. Arbetsmarknadsenheten samordnar kommunens arbetsmarknadspolitiska insatser gällande ungdomar; långtidsarbetslösa; personer med funktionsvariation; utrikesfödda som omfattas av etableringsuppdraget samt personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Enhetens huvudsakliga uppgift är att rusta personer som befinner sig lite längre ifrån arbetsmarknaden med syfte att öka möjligheten till arbete/studier och egenförsörjning. Insatsernas inriktning och innehåll förändras över tid beroende på deltagarnas behov, förändringar på arbetsmarknaden samt utifrån behov hos de myndigheter som anvisar personer till arbetsmarknadsenheten. Enheten ansvar även för bostadsförsörjning och praktisk hjälp i samband med bosättning av personer med uppehållstillstånd som har fått kommunplacering i Halmstad. Till arbetsmarknadsenheten hör även Tolkförmedlingen, som erbjuder tolktjänster till Halmstads kommun och andra myndigheter. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

43 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål 3.1 Sociala fonder Konkretiserat mål 1: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats Alla chefer ska kompetensutvecklas i förhållningssättet Utvecklande ledarskap Kommentar Målet är uppnått. Det är 97% av förvaltningens chefer som kompetensutvecklats i utvecklande ledarskap. De tre sista mätetalen kring utvecklande ledarskap redovisas och mäts i samband med nästa medarbetarundersökning 218. Mätetal Utfall Målvärde Andel utbildade chefer i utvecklande ledarskap 97% 96% Medarbetarens upplevelse av de ledarbeteenden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap - närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar (mäts genom medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år, 85% nästa gång 218. Resultat 216: 83 %) Medarbetarens upplevelse av de medledarbeteenden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap - i min arbetsgrupp finns det ett engagemang och en vilja att göra saker bättre (mäts genom medarbetarundersökningen 7% som genomförs vartannat år, nästa gång 218. Resultat 216: 67 %) Andel medarbetare med hållbart medarbetar engagemang (HME) (mäts genom medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år, nästa gång 218. Resultat 216: 8 %). 82% Minska sjukfrånvaron Kommentar Målet är uppnått. Totalt antal sjukdagar har minskat jämfört med föregående år samma tidpunkt. Minskningen är både bland män och kvinnor. Sjukskrivningsdiagnoserna visar både på medicinska fysiska besvär samt psykosocialt relaterade besvär. UAFs statistik visar emellertid att de psykosociala diagnoserna är något vanligare som diagnos. En bidragande orsak till det minskade sjuktalen kan vara det mer gynnsamma ekonomiska läget i förvaltningen som bidragit till att verksamheterna haft möjlighet att anställa fler medarbetare och Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

44 arbetsmiljön upplevs inte så pressande. Av förvaltningens 723 tillsvidareanställda medarbetare har 317 medarbetare (44%) inte haft någon sjukfrånvarodag från 1 januari till 31 dec 217. Frisktalet för 216 låg på 43%. Mätetal Utfall Målvärde Antal sjukdagar i genomsnitt per tillsvidareanställd 14, Framtid Konkretiserat mål 3: Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik elevhälsa I Halmstad ska unga uppleva en god psykisk hälsa Kommentar Målet är inte uppnått. I år ser vi att siffran på andelen elever som oroar sig på grund av sina studier har ökat från 24% till 24,8 %. Målet är att siffran ska minska till 23 %. Resultaten har legat omkring 25% de senaste fem åren. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten. Blir det för mycket oro så leder det till negativ stress och kan påverka hälsan. På Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Nu sista året har oron Sannarpsgymnasiet minskat med 2,1 procentenheter och ökat på Sturegymnasiet med 4,7 procentenheter. På Sturegymnasiet upplever eleverna delvis att lärarna inte samplanerar sin undervisning i tillräcklig grad. Det varierar mellan programmen, men arbetet med att ge mer förutsättningar för lärare att arbeta ämnesövergripande är prioriterat för att minska stress hos eleverna. Vi ser också att siffran i andel elever som anger att de varit utsatta för någon form av kränkande behandling har ökat från 4,8 % till 6,7%. Vi kan se att kränkningarna har ökat på framförallt Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet, medan Kattegattsgymnasiets resultat ligger på 4,7. Kattegattsgymnasiets resultat är positiva, särskilt eftersom eleverna på olika sätt har påverkats av renovering och nybyggnation. Sannarpsgymnasiet har utökat elevhälsan i personal med specialpedagog, skolsköterska och kurator. Arbetet med att vara ute i klass och föra samtal för att bättre möta psykisk ohälsa och genom gruppsykologiska processer motverka kränkningar har prioriterats under året. Eleverna på Sturegymnasiet har arbetat med mänskliga rättigheter i projektet Kuben och man har pratat om vad som är OK och inte OK i relationer till varandra. Forumteater har används för att sprida kunskaper om likabehandlingsarbetet. En förklaring till det ökade antalet kränkningar kan vara att eleverna har en ökad medvetenhet om kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna. De båda gymnasiernas ökningar i andel kränkningar kan eventuellt härledas till den samhällsdebatt som varit under 217. Antalet anmälningar av sexistiska kränkningar ökade exempelvis efter medias bevakning av övergrepp under sommarens festivaler. Under hösten har nyheter kopplade till Me too synliggjort temat sexuellt våld. Vi har identifierat att elever i den digitala spelvärlden samt på digitala sociala forumanvänder sig av ett mycket grovt språk och att både kränkningar och hot förekommer. Skolorna jobbar aktivt med att motverka kränkningar och diskriminering, vilket också gör fler ungdomar Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

45 medvetna om vad en kräkning är och sätter gränser. Mätetal Utfall Målvärde Andelen gymnasieelever som instämmer helt i att de ofta upplever oro och ängslan på grund av sina studier (resultat 216: 24 %) 25% 23% Andelen gymnasieelever som angett att de blivit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året (resultat 216: 5 %) 6,7% Max 4% Konkretiserat mål 4: Fler elever ska ha behörighet till gymnasiet Alla ungdomar som under sin grundskoletid inte blivit behöriga till gymnasieskolan, ska erbjudas en utbildningsplats inom Halmstads kommunala gymnasieskola som ger ungdomarna förutsättningar att etableras på arbetsmarknaden alternativt gå vidare till högre studier Kommentar Målet bedöms som uppnått. Totalt 196 elever i grundskolan gick ut utan gymnasiebehörighet. Vi har lyckats erbjuda samtliga en utbildningsplats inom den kommunala gymnasieskolan på IM. En ny och tydlig organisation för arbetet har skapats och det fungerar. Mätetal Utfall Målvärde Andel obehöriga elever som angett att de önskar en plats på ett introduktionsprogram inom den kommunala gymnasieskolan, som fått det (siffra saknas för 216) 1% 1% Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska det finnas möjlighet till lärande hela livet Andel elever som får en gymnasieexamen ska öka Kommentar Målet är uppfyllt. Andelen elever som går ut med en gymnasieexamen har ökat från 84% till 86%. De två nedre mätetalen har över tid legat relativt konstant trots satsningar på bedömning för lärande (BFL). Förhoppningen har varit att eleverna skulle märka större skillnad i undervisningen under fortbildningssatsningen. Pedagoger upplever att arbetet fokuserar på mål och personlig feedback till eleverna i högre utsträckning. Men det syns inte i elevernas svar. Resultaten är dock goda. Vi vet att förändringsarbete där hela skolan är med, tar tid. Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som erhåller en gymnasieexamen (egna siffror där alla elever ingår, resultat 216: 84 procent) 86% 85% Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

46 Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som instämmer helt eller delvis i att deras lärare tillsammans med eleverna går igenom vad målen för undervisningen innebär, så att 93% 95% eleverna förstår dem (resultat 216: 94 %) Andel elever som instämmer helt eller delvis i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen (resultat 216: 83 %) 84% 85% Utbildningar ska vara en arena för elever och studerande att utvecklas till sin fulla potential Kommentar Målet är uppfyllt. För gymnasieskolan har den genomsnittliga betygspoängen bland avgångselever ökat från 14,72 till 14,86. Andelen elever i gymnasieskolan som instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer ligger på samma nivå som föregående år. Mest uppmuntran märker elever i årskurs 1 av. Fortsatt arbete fokuserar på att undervisande personals återkoppling till elev, fortsatt dialog i arbetslagen samt stärkt planering och utvärdering av undervisningen. Inom vuxenutbildningen är 77 % av de studerande nöjda med sin utbildning. 8% av de studerande är nöjda med bemötandet från sina lärare. Mellan 56-81% av de studerande anser att studieformen motsvarar deras förväntningar. Kvällsundervisningen sticker dock, där anser 71% att undervisningen delvis eller inte alls motsvarar deras förväntningar. Mätetal Utfall Målvärde Den genomsnittliga betygspoängen bland avgångselever inom gymnasieskolan ska öka (resultat 216: 14,72) Ökning Ökning Andel elever som instämmer helt eller delvis i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer (resultat 216: 89 %) 89% 92% Andel studerande på vuxenutbildningen som är nöjda med sin lärsituation (nytt mätetal för 216: resultat finns ej ännu) 77% 85% Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet inom gymnasieskolan Kommentar Målet är uppfyllt. Sedan år 213 har andelen elever som helt och delvis instämmer i påståendet mina lärare använder sig av IKT i undervisningen ökat från 67,5 % till 97,3 %. Vi ser också att elever upplever sina lärare säkrare i användandet av IKT i undervisningen över tid, där resultaten har gått från 75% år 213 till 86% år 217. I år har resultatet gått ner med 2 procentenheter gentemot år 216. Ett byte av lärplattform har skett, vilket kan vara en orsak till att lärarna uppfattas som osäkrare. Annars arbetar skolorna vidare med digital kompetens och uppdateringarna i styrdokumenten. Mätetal Utfall Målvärde Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

47 Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som instämmer helt eller delvis i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen (resultat 216: 96 %) 97% 97% Andel elever som instämmer helt eller devlis i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen (resultat 216: 88 %) 86% 9% Vuxenutbildningen ska erbjuda möjlighet till individuell utbildning Kommentar Målet är uppfyllt. 1% av de som vänder sig till Halmstad Kompetenscentrum får ett erbjudande om vägledning. Det är inte alla som antar eller behöver den vägledning som erbjuds. I samband med ansökan till vuxenutbildningen träffar de studerande en vägledare och gör en individuell studieplan. 64% tackade ja till att ha ett möte med en studie- och yrkesvägledare. 83% är nöjda med sitt besök på vägledningen. 45% av de studerande uppger att de gjorde individuell studieplan tillsammans med sin studie- och yrkesvägledare. Andelen studerande vid vuxenutbildningen som får godkända betyg inom två år går inte att mäta. Mätetal Utfall Målvärde Andel studerande som erbjudits hjälp/vägledning i samband med framtagandet av sin individuella studieplan (resultat delårsbokslut 1% 8% 2 216: 43 %) Andel studerande vid vuxenutbildningen som får godkända betyg inom två år (resultat 216: 8 %) 82% Vuxenutbildningen ska erbjuda möjlighet till flexibel utbildningsstart under hela året Kommentar Målet är uppfyllt. Vuxenutbildningen erbjuder studier under hela året. Formerna för utbildning är distans, flex och närstudier. Utbildningsformen sätter gränser för hur flexibla utbildningsstarter vi kan erbjuda och samtidigt ha kvalitet i undervisningen. Distanskurser antar elever 1 gånger per år till de teoretiska gymnasiekurserna. Närstudier inom SFI har 1 utbildningsstarter om året. Närstudier inom gymnasieoch grundskola för vuxna har start 5 gånger om året. Yrkesutbildningar har fyra antagningstillfällen om året. Mätetal Utfall Målvärde Antal periodstarter inom SFI (planerade starter 216: 1) 1 1 Antal periodstarter inom gyvux (planerade starter 216: 1) 1 1 Antal periodstarter inom grundvux (planerade starter 216: 5) 5 Minst 5 Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

48 Användningen av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet inom den kommunala vuxenutbildningen Kommentar Målet är inte uppfyllt. 69 % av eleverna instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i vår enkätundersökning. Troligen är siffran högre än vad enkätundersökningen visar. Det framgår i enkäten att frågan är ställd på sådant sätt att de studerande inte helt har förstått den. Till nästa år tittar vi på hur gruppen närstuderande elever upplever lärarna användningen av IKT. Mätetal Utfall Målvärde Andel studerande som instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen (utgångsvärde saknas) 69% 75% Den dagliga verksamheten ska vara modern med hög kvalité och präglas av flexibilitet, samt syfta till att utveckla individen Kommentar Målet är uppfyllt. Under 217 bestämdes att daglig verksamhet skulle prova att göra den digitala och nationella brukarundersökningen genom SKL som kallas Öppna jämförelser, på begränsat antal enheter. För att möjliggöra jämförelser mellan kommunerna krävs att alla svarar på samma frågor. I undersökningen finns ingen fråga som uttryckligen frågar om upplevd delaktighet, men två frågor som handlar om självbestämmande vilket indirekt kan kopplas till delaktighet. För att kunna besvara det här mätetalet används istället snittresultatet från de två frågorna i öppna jämförelser som berör självbestämmande, resultatet på 81% får därför ses som en ungefärlig bild av den faktiska upplevda delaktigheten. Omformulering av mål och mätetal har gjorts till nästa år, och då kommer undersökningen omfatta alla deltagare. Antal deltagare som är placerade i "traditionell" verksamhet men som har potential att gå över i företagsgrupp eller individuell placering har under året kartlagts av arbetskonsulenterna. Totalt bedömdes 22 deltagare på sikt kunna komma vidare, av dessa tog 11 deltagare steget vidare. Mätetal Utfall Målvärde Andel deltagare som uppger att de känner sig delaktiga i sin sysselsättning inom daglig verksamhet (resultat 216: 77 %) 81% 8% Antal deltagare som har en placering ute i verksamheterna, och som av Slussen på sikt bedöms kunna klara en individuell placering eller i företagsgrupp, och som går vidare till någon av dessa (nytt 216: mätning ännu ej genomförd) 5% 17% Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

49 3.3 Trygghet Konkretiserat mål 8: Fler personer ska ha en egen försörjning Unga människors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka Kommentar Målet har inte uppnåtts. Arbetsmarknaden är god och ungdomsarbetslösheten har sjunkit. De ungdomar som är kvar i arbetslöshet och som är aktuella på ekonomiskt bistånd har ofta en komplex problematik och en stor andel av dem befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. De har ett stort stödbehov och i många fall även behov av rehabiliterande insatser. För denna målgrupp finns inom Arbetsmarknadsenheten förutom basverksamheten även ESF-projekt Moving On (projekt som medfinansieras av europeiska socialfonden), där många av dessa ungdomar är inskrivna. Projektet arbetar ur ett holistiskt perspektiv. Det har visat sig att de insatser som ungdomarna har störst behov av utifrån sin livssituation är av motiverande och hälsofrämjande karaktär. Många av ungdomarna har dåligt psykiskt mående och behöver omfattande och långvarigt stöd innan de är redo att komma vidare. I vissa fall är resultatet direkt efter avslut inte arbete eller utbildning men kan ändå ha inneburit en positiv utveckling för individen genom att den har gått vidare i sin individuella planering mot arbetsmarknaden. Mätetal Utfall Målvärde Ungdomsarbetslöshet (resultat 216: 12,3 %; resultat 217: 1,3 %) ) Minskning Minskning Antal personer som fått prova på-plats (resultat 216: 93) 99 1 Andel ungdomar som efter avslutad insats genom Hållplats 1-9 gått vidare till arbete, utbildning eller annan insats (resultat 216: 92 %) 94% 94% Andel ungdomar anvisade från Enheten för ekonomiskt bistånd som efter avslutad insats på Arbetsmarknadsenheten har gått vidare till arbete, utbildning eller annan insats via exempelvis Arbetsförmedlingen (resultat 56% 7% 216: 62 %) Andel unga vuxna utan arbetshinder, som erhåller ekonomiskt bistånd, som blir självförsörjande (kan innebära att de fått någon annan form av ersättning från exempelvis försäkringskassan, CSN mm) inom sex månader (nytt mätetal 217, utfall delårsbokslut 2 216: 67 %) 82% 7% Utvecklad strukturerad samverkan inom förvaltningen (arbetsmarknadsenheten och gymnasieskolan) kring ungdomar som är obehöriga till gymnasiet Kommentar Målet har inte uppnåtts. Vikten av att fånga upp unga tidigt och erbjuda dem stöd och insatser i syfte att motivera dem till att återgå till/påbörja gymnasiestudier betonades från regeringsnivå genom att skollagen skärptes den 1 januari 215. Skärpningen avsåg målgruppen ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

50 fullgjort sin skolplikt, men som inte har fyllt 2 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Det är detta ansvar som benämns i skollagen som kommunernas aktivitetsansvar (innan år 215 kallades det för informationsansvar). Tanken är att begreppet aktivitetsansvar ska förtydliga att kommunen har ett långtgående ansvar för att ha en aktiv relation med de ungdomar som omfattas av lagen. Gymnasiecheferna och verksamhetschefen för arbetsmarknadsenheten har träffats för att diskutera hur man kan samverka och hitta lösningar för att fler ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ska börja och fullfölja studier. Konkret samverkan sker kring ett antal individer, för vilka det gäller att hitta speciallösningar. Förutsättningarna för en strukturerad samverkan kring obehöriga elever är bättre än någonsin men det finns behov av att tydliggöra ansvar och roller mellan de olika verksamheterna. En översyn av samarbetet mellan gymnasieskolan och Arbetsmarknadsenheten har därför påbörjats avseende roll- och ansvarsfördelning gällande ungdomar som omfattas av KAA. Syftet med översynen är att presentera förslag till handlingsplan för KAA i vilken ansvarsfördelning, process och struktur för arbetet tydliggörs och därigenom verka för högre måluppfyllelse. Mätetal Utfall Målvärde Andel ungdomar inom AME från det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som går tillbaka till studier (resultat 216: 27 %) 37% 41% Antal elever på introduktionsprogrammen/ungdomar inom AME som ingår/ingått i en aktivitet i ett samarbete mellan gymnasieskolorna och arbetsmarknadsenheten under 217 (nytt mätetal för 217) Alla ungdomar på gymnasiet ska möta en undervisning som stimulerar entreprenöriella kompetenser såsom samarbetsförmåga, initiativförmåga, kreativitet, självständighet och problemlösning Kommentar Målet är inte uppfyllt. I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med nedanstående mätetal. Vi ser att resultaten för år 217 ligger i linje med resultaten för år 216, med en liten förbättring för andelen elever som genomför ett UF år och en liten försämring andelen elever som anser att får möjlighet att vara kreativa och komma med egna idéer. Kattegattsgymnsiet och Sturegymnasiet har höjt sina siffror i det senare nämnda mätetalet. Sannarpsgymnasiet önskar undersöka närmre varför resultaten om kreativitet och egna idéer har minskat. Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som instämmer helt eller delvis i att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer (resultat 216: 9 9% 91% %) Andel elever som instämmer helt eller delvis i att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar under lektionerna (resultat 88% 9% 216: 88 %) Andel elever som instämmer helt eller delvis i att de får möjlighet att vara kreativa och komma med egna idéer på lektionerna (resultat 216: 86 %) 83% 88% Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

51 Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som genomför ett UF-år (resultat 216: 3 %) 31% 31% Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet, minst en gång per läsår Kommentar Målet är inte uppfyllt. Vi ser en minimal förbättring i andelen elever som instämmer i att har haft kontakt med arbetslivet i sin utbildning. Då elever tidigare haft frågor kring vad arbetsliv avser har detta förtydligats i året elevbarometer. På samtliga skolor uppfattar skolorna det som att en god kontakt med arbetslivet finns, bland annat genom arbetsplatsförlagt lärande, projektarbeten och medverkan i olika arrangemang. Resultaten har påverkats marginellt. Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som instämmer helt eller delvis i att de har haft kontakt med arbetslivet i sin utbildning under det senaste året (resultat 216: 63 %) 64% 66% Andel elever som instämmer helt eller delvis i att deras lärare involverar arbetslivet i deras undervisning (resultat 216: 72 %) 72% 74% Stärka individers möjligheter att skapa, utveckla eller bibehålla en etablering på arbetsmarknaden Mätetal Utfall Målvärde Andel vuxna (25 år och äldre) försörjningsstödstagare som varit aktiva inom AME och som vid avslut kommit närmare arbetsmarknaden (genom arbete, studier eller annan insats genom exempelvis Arbetsförmedlingen) (Resultat 216: 42 %) 45% 45% Verka för att utbildningar präglas av bred samverkan med arbetslivet och matchning mot bristyrken Kommentar Målet är uppnått. Kommunen har skrivit under ett nytt regionalt samverkansavtal. Från och med januari 218 kommer en regional behovsanalys av arbetsmarknaden ligga till grund för de yrkesutbildningar som startas. Utbudet ökar markant eftersom invånarna i Halland fritt kan söka i ett regionalt utbildningsutbud. Det innebär en ökad möjlighet till matchning mellan arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar och tidigare erfarenheter. Andelen studerande som 6 månader efter avslutad yrkesutbildning har gått vidare till arbete eller vidare studier har ökat fraån 75% år 215 till 79% år 216. Statistik för år 217 finns först i februari år 218. Resultatet är en positiv ökning trots att målvärdet på 89% är inte uppnått. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

52 Mätetal Utfall Målvärde Antal startade utbildningar inom vuxenutbildningen med inriktning mot bristyrken (nytt mätetal 216: mätning ännu ej genomförd) Ökning Ökning Andel studerande som 6 månader efter avslutad yrkesutbildning inom vuxenutbildningen har gått vidare till arbete eller vidare studier (resultat 215: 75 %) 79% 89% Elever och studerande ska medvetandegöras om de bristyrken som finns på arbetsmarknaden Kommentar Målet är inte uppnått. Resultat från gymnasieskolan dvs det första mätetalet saknas då det inte ingick i elevbarometern år 217. Rapportering från verksamheten påpekar vikten av att studie- och yrkesvägledarnas information når eleverna redan i grundskolan, samt att organisationen i gymnasieskolan har stärkts inför år % av de studerande inom vuxenutbildningen har deltagit i ett vägledningssamtal, där studievägledarna enligt rutin ger information om bristyrken. 33 % av de studerande som besvarat enkäten upplever att de har fått information om bristyrken av sina lärare eller från sin studie- och yrkesvägledare. 46% upplever att de inte har fått information alls om bristyrken. De studerande uppger i de öppna svaren i enkäten att de inte alltid behöver informationen, att de redan har informationen från annat håll eller att de kontinuerligt rådfrågar sin lärare om detta. Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som instämmer helt eller delvis i att de via skolan fått information inom vilka områden det finns gott om jobb (nytt mätetal 217, 7% resultat 216: finns ej) Andel studerande inom kommunala vuxenutbildningen som anger att de via sina lärare eller studieyrkesvägledare fått information om områden där det finns gott om jobb (nytt mätetal 217, resultat 216: finns ej) 64% 9% Ohälsotalet hos personer som uppbär försörjningsstöd ska minska Kommentar Målet är inte nått. Sammanställning Tertial 1 39 % Tertial 3 43 % Tertial 3 57 % Snitt under året 46 % Procentuell ökning under året 32 % Lägsta resultat under året (februari) 31 % Högsta resultat under året (december) 68 % Under första och andra tertialen har flera åtgärder vidtagits för att komma till rätta och höja procenten Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

53 på mätetalet, bl.a. upprepade information till handläggare för att vara säkra på att resultatet var tillrättavisande, genomlysning och manuell kartläggning av ärenden som bedömts ej arbetsföra. Även kvalitativ diskussion med socialsekreterare kring deras upplevelse av målgruppen. Det framkom vid kartläggningen att en stor grupp utgörs av sjukskrivna personer med läkarintyg, men som saknar insatser från vården. Innan klienter kommer igång med insatser från vården innebär det ofta längre väntetid (upp till 8-9 månader enligt uppskattning av socialsekreterarna), personen skall i flera fall genomgå utredning innan denne blir föremål för insatser. Ansvaret för att tillhandahålla rehabiliterande insatser, åligger hälso- och sjukvården. Socialsekreterare på ekonomiskt bistånd kan inte kräva eller beställa insatser från sjukvården, vilket gör att möjligheten att påverka mätetalet har varit begränsat, trots det ser man en mycket positiv trend i utfallet. Det man kunnat påverka är att remittera personer till exempel VÄXAprojektet, vilket under året har ökat och kan ha bidragit till resultatet. Mätetal Utfall Målvärde Andel av ej arbetsföra försörjningsstödstagare som har tagit del av insatser i rehabiliterande syfte (resultat delårsbokslut 2 216: 65 procent) 57% 65% Ge våra nyanlända goda förutsättningar till etablering på arbetsmarknaden Kommentar Målet är inte uppnått. 47% av de studerande inom SFI slutför med betyg och 53% avbryter sina studier. Vi vet att 12 % av dessa 53 % inte kommer till utbildningsstart det handlar om legitima orsaker som exempelvis avsaknad av barnomsorg. Cirka 23% avbryter studierna inför sommaren och påbörjar utbildningen efter sommaren. De studerande som har möjlighet väljer att vara föräldralediga eller får jobb över sommaren då det är enklare att få in en fot på arbetsmarknaden. De sista 18 % följer inte sin studieplan, avbyter av okänd anledning eller blir utskriven. I stort handlar det om förändringar i livssituation för de studerande, där de studerande går vidare i livet till arbete, praktik och arbetsmarknadsinstatser. Rörligheten i in och utskrivningar på SFI tror vi beror på att integrationsprocessen i sin början ofta består av tillfälliga och olika lösningar innan de studerandes livssituation stabiliseras med utbildning, jobb, bostad etc. Sju projekt har hittills startats i samverkan mellan Vuxenutbildningen och Arbetsmarknadsenheten. Fokus är samhällsinformation och gruppövningar med vägledning samt branschinriktad information. Det har även genomförts arbetslivsinformation och vägledning till deltagare som erhåller arbete som äldre-, trygghets- och aktivitetsvärdar. En viktig medpart i samarbetet mellan Vuxenutbildningen och Arbetsmarknadsenheten är Arbetsförmedlingen, då möjligheter att skräddarsy lösningar för individer exempelvis inför en utbildning ökar genom samverkan och det stöd som Arbetsförmedlingen kan bistå med. Det har därför under året skapats olika samarbetskonstellationer med ovan aktörer, där även näringslivsföreträdare finns med. Konkreta förslag diskuteras och planeras, exempelvis jobbspår med olika branschinriktningar. Mätetal Utfall Målvärde Antal uppstartade samarbetsprojekt mellan vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten med syfte att matcha individen mot arbetsmarknaden (Resultat finns ej för 216, nytt mätetal för 217) 7 8 Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

54 Mätetal Utfall Målvärde Andel studerande på SFI som avbryter sina studier med avbrottsorsaker, följer ej studieplan, kom ej, okänd anledning, utskriven enligt skollagen och ändrade planer (resultat delårsbokslut 2 216: 12 %) 29% 12% Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

55 4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 4.1 Hälsa och arbetsmiljö Minimera bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet Kommentar Målet är inte uppnått. Det har skett vissa förändringar gällande bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet, en viss ökning av klara brister (rött) och brister (gult) har skett i förvaltningen jämfört med föregående år. Totalt har förvaltningen 73% gröna områden 217 jämfört med föregående år då siffran var 77%. Uppföljningen visar på 3% klara brister (rött) jämfört med 216 då förvaltningen hade 2% och gällande brister (gult) så var siffran 24% för 217 jämfört med föregående år då siffran var 21%. Verksamheterna upplever att det är en större delaktighet från enheterna i frågorna och detta gör även att bilden kring det systematiska arbetsmiljöarbetet blir mer och mer komplex. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett levande dokument och följer vad som händer i verksamheterna vilket gör att det ändrar sig från år till år och detta höjer trovärdigheten i dokumentet. Chefer och verksamheter uppmanas att koppla ihop arbetsmiljöfrågorna med verksamhetsfrågorna på arbetsplatserna så att de går hand i hand och inte som ibland i två parallella spår. De enheter som varit med i uppföljningen av SAM 217 och innefattas av denna sammanställning är: Daglig Verksamhet, Vuxenutbildningen, Haldahuset, Ungdomskraft, Ekonomiskt bistånd, Förvaltningskontoret, Kompetenscentrum/VLC, Sannarpgymnasiet, Kattegattgymnasiet och Sturegymansiet. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

56 Mätetal Utfall Målvärde Minskad andel klara brister och brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet (resultat 216: 23 %) 27% 2% 4.2 Jämställdhet Arbetsgivaren ska på de arbetsplatser där det inte råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män sträva efter att det underrepresenterade könet efter hand ökar Kommentar Målet är inte uppnått. Den %-andelen kvinnor inom Daglig verksamhet är 85 % och inom Ekonomiskt bistånd är %-andelen kvinnor 86 %. Under 217 genomfördes fyra rekryteringar till enheten Daglig verksamhet. Tillsättning av tjänsterna gjordes via internrekrytering av redan anställd personal. Annonserna var inte riktade. På enheten Ekonomiskt bistånd har totalt tre rekryteringar varit aktuella. I samtliga fall sökte vi efter manliga sökanden till tjänster som socialsekreterare. I en av de tre riktade anonserna anställdes två manliga medarbetare. Då socialsekreterare ingår i våra bristyrken är det utöver problematiken att få sökanden överhuvudtaget dessutom svårt att hitta sökanden av det underrepresenterade könet, i dessa fall manliga. Förvaltningen fortsätter kvalitetssäkra rekryteringsprocessen och ser till att jämställdhets- och mångfaldsperspektivet finns med i alla UAF s rekryteringar. Mätetal Utfall Målvärde Andelen av det överrepresenterade könet (kvinnor) bland personalen inom daglig verksamhet (nuläge 215: 81 %) 85% 8% Andelen av det överrepresenterade könet (kvinnor) bland personalen inom ekonomiskt bistånd (nuläge 215: 85 %) 86% 84% 4.3 Alla elever/studerande/klienter/deltagare ska känna att verksamheten/insatsen utformas efter den enskildes förutsättningar Kommentar Både daglig verksamhet och enheten för ekonomiskt bistånd använder sig från 217, av SKL:s öppna jämförelser. Det finns inte för någon av dem en fråga som uttryckligen mäter respekt, och för att kunna möjliggöra jämförelser mellan kommuner är det av vikt att alla besvarar samma frågor. För att ändå kunna rapportera har två frågor som både indirekt kan kopplas till respekt använts, och snittvärdet av resultatet fått utgöra årets utfall. Därför blir det inte riktigt tillrättavisande utan ger enbart en Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

57 ungefärlig uppskattning och förklaring till resultatet. Mätetalen har därför justerats till nästa års mätning för att ge en korrekt bild. Andelen elever i gymnasieskolan som helt eller delvis anser att personalen respekterar deras åsikter även om de inte alltid får som de vill har detta år gått ner från 93% till 92% år 217. Orsaken är oklar. Inom vuxenutbildningen genomfördes inte en mätning kring respekt. Men frågan är du nöjd med bemötandet från din/dina lärare har ställts. 81% är helt eller till stor del nöjda med lärarnas bemötande inom vuxenutbildningen. Arbetsmarknadsenheten har genomfört enkätuppföljning avseende deltagarnas upplevelse av respektfullt bemötande och har fått mycket bra utfall i denna. Från och med 218 kommer denna enkätuppföljning att fördjupas och fler frågor kommer att ställas till deltagarna. Syftet är dels att fånga in synpunkter för att utveckla verksamheten utifrån deltagarnas behov samt att få en uppfattning om deltagarnas subjektiva upplevelse av effekten av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Resultatet av denna enkät kommer att redovisas i kommande kvalitetsrapport för Arbetsmarknadsenheten. Mätetal Utfall Målvärde Andel elever som instämmer helt eller delvis i att personal lyssnar och respekterar deras åsikter, även om eleverna inte alltid får som de vill 92% 94% (resultat 216: 93 %) Andel deltagare (AME) som känner sig respekterade i kontakten med sin verksamhet (resultat 216: 95 %) 97% 95% Andel deltagare som känner sig respekterade i kontakten med sin verksamhet på daglig verksamhet (mätning sker vartannat år: resultat 82% 9% 215: 88 %) Andel klienter som känner sig respekterade i kontakten med sin handläggare (EB) (ingångsvärde saknas då tidigare mätning slagits ihop 85% 93% med andra verksamheter från f.d. Halmstads Kompetens). Andel studerande som känner sig respekterade under sin utbildning (vuxenutbildningen) 81% 95% Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

58 5 Prioriteringar Obehöriga elever Andelen elever som är obehöriga till gymnasieskolan ökar. Det beror framförallt på att antalet nyanlända ökar, såväl inom grundskolan och gymnasieskolan Det är i de allra flesta fall inte realistiskt att ungdomar på något enstaka år ska ta igen allt det som andra läser på 9 år i grundskolan. Men andelen obehöriga ökar också bland de elever som har en 9-årig utbildning med sig. Med anledning av detta behöver organisationen för att ta emot obehöriga elever, introduktionsprogrammen, ses över. Utbildningen behöver blir mer flexibel och utgå från varje enskild elevs behov. Målet ska antingen vara att bli behörig till ett gymnasieprogram eller att närma sig arbetsmarknaden. Ett misslyckande med dessa ungdomar ökar väsentligt risken för utanförskap, med höga samhällskostnader som följd. Kommentar 217 Under året har en IM-samordning tillsatts med en samordnande rektor och studie- och yrkesvägledare. Ett stort fokus lades på övergången mellan grundskola och gymnasiekola för de obehöriga eleverna. Samtliga obehöriga elever i grundskolan startade en utbildning samma dag som behöriga elever. Individuella studieplaner för respektive elev har följts och upprättats av respektive skolenhet som har utgått ifrån elevernas individuella behov. IM-samordningen har stöttat i utformningen av dessa. Gymnasieskolorna har inlett ett erfarenhetsutbyte för att stärka utvecklingen av introduktionsprogrammen i Halmstad. Lokaler inom gymnasieskolan Befolkningen i Halmstad ökar, både genom att det är fler som föds, men framförallt genom inflyttning. En stor del av de inflyttningen står nyanlända för. Det innebär att det totalt sett är betydligt fler ungdomar som behöver få plats på våra tre gymnasieskolor framöver. Lokalsituationen på skolorna är redan ansträngd då lokalerna successivt minskat under flera år av minskade elevkullar. Redan inför läsåret 217/218 behöver ett arbete ske för att vi ska kunna erbjuda alla elever som söker, en plats inom de kommunala gymnasieskolorna det. I en nära framtid finns det behov av en ny gymnasieskola och i det längre perspektivet visar prognoserna på ett behov av en femte gymnasieskola. Kommentar 217 Under 217 har fokus varit att göra en långsiktig planering för kommande lokalbehov utifrån gällande elevprognoser. I samband med begäran om fastighetsinvestering för kommande planperiod med förlängning till 228 begärdes en utbyggnad av Sannarpsgymnasiet för 3 elever(22), en ny skola för fordonsutbildningen på Kristinehed med plats för 18 elever(219), en skola för bygg och anläggningsprogram med plats för 36 elever(221), en revidering av lokalbeställningen för Kattegattgymnasiet för ytterligare 23 elever(219) samt en ny gymnasieskola med plats för 1 elever(225). Tillgodoses dessa lokalbeställningar är nämndens totala lokalbehov för gymnasieskolan täckt till ca 24. Upp till dettas begärdes 1 gymnastiksal till Kattegattgymnasiet(223) och en till Sannarpsgymnasiet(22). Bosättning av nyanlända med permanent uppehållstillstånd (PUT) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har uppdraget att tillhandahålla bostäder för de personer med permanent uppehållstillstånd som anvisats till kommunen via Migrationsverket. I en majoritet av Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

59 fall handlar det om ensamhushåll och tillgången till mindre lägenheter är utomordentligt begränsad. För närvarande löses bosättningen via tillfälliga korridorboenden, men detta är inte en modell som håller över tid. Förvaltning och nämnd lyfter kontinuerligt frågan i sammanhang som behandlar kommunens stadsplanering och om-/nybyggnation.här krävs en samlad och konkret kort- och långsiktig plan som möjliggör att Halmstads kommun kan svara upp mot statens krav via det årliga kommuntalet av anvisade personer som ska erbjudas egen bostad. Kommentar 217: Att bosätta individer har under året visat sig vara en svår ekvation att lösa. Det finns inga lediga bostäder. Detta har lett till att det har genomförts tillfälliga lösningar och nödlösningar som inte är optimala för individerna. En effekt av dessa är exempelvis de problem som uppstår när en nyanländ med tillfällig bostad förenas med sin familj och familjen inte kan bo tillsammans på grund av utrymmesskäl. En konsekvens för förvaltningen av ovan orsak är ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Nyanlända Nämndens ansvar omfattar de nyanlända som redan erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT) och de som har rätt till språkintroduktion och svenska för invandrare SFI. Tillsammans med övriga aktörer ska arbetsmarknadsenheten utifrån vårt uppdrag, bidra till att personer som erhållit PUT ska ges samma förutsättningar för goda livsvillkor och för att uppnå egen försörjning, som övriga kommuninvånare. Tidiga insatser - redan under asyltiden - är en framgångsfaktor oavsett om det handlar om språkträning, kulturmöten m.m. Denna prioritering är kostnadsdrivande i en inledande fas men leder till att våra nya medborgare snabbare kan matchas mot ett yrke och etableras i samhället och på arbetsmarknaden. Kommentar 217: Samarbetet mellan olika aktörer kring målgruppen nyanlända har intensifierats under året. Bland annat håller Arbetsmarknadsenheten tillsammans med Arbetsförmedlingen på att färdigställa en plan för en lokal samverkansmodell för Halmstad (DUA). En kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov är genomförd. Den beskriver den kompetens som målgruppen besitter, vilken kommer att matchas mot det kartlagda rekryteringsbehov som finns på arbetsmarknaden. Med detta som grund har olika jobbspår formulerats. Arbetsgrupper har utsetts för varje jobbspår och arbetet bygger på bred samverkan mellan deltagare, handläggare, arbetsgivare, utbildningsanordnare samt ansvariga arbetsförmedlare. Utmaningar inom arbetsmarknaden Särskilt fokus ska riktas mot unga utan fullgjord gymnasieskola, funktionsnedsatta samt personer med kort vistelse i Sverige. Flera av verksamheterna inom nämndens ansvarsområde kommer att involveras i arbetet med driva och gemensamt samordna insatserna för att korta vägen till arbete, utbildning och egenförsörjning, tillsammans med andra aktörer. Arbetet innebär även att rusta och matcha våra målgrupper utifrån den lokala och regionala arbetsmarknadens behov. Kommentar 217: Den lokala samverkansmodellen (DUA) som ovan nämnts omfattar förutom gruppen nyanlända även gruppen arbetslösa ungdomar. Även denna målgrupp har kartlagts utifrån utbildningsbakgrund, eventuella särskilda behov m m. En planering för ett intensifierat arbete kring målgruppen har gjorts för nästa år. En av de största utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken (som gäller för arbetslösa i alla åldrar) är att finna nya metoder för att skräddarsy yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och Yrkesvux på ett sådant sätt att de möter individernas behov likaväl som arbetsgivarnas kompetensefterfrågan. I många fall behövs försteg för att rusta individerna inför utbildningar. I detta Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

60 skede är det viktigt att Arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och utbildningsanordnare är delaktiga utifrån sina olika roller. Modeller för detta samarbete provas, bland annat i samverkan med Halmstads kommun som arbetsgivare (Barn- och ungdomsförvaltningen och Hemvårdsförvaltningen). Sociala investeringsfonder Nämnden kommer att förhålla sig till intentionerna med de sociala fonderna som nämns i de antagna planeringsdirektiven för Detta särskilt gällande den del som rör arbetsmarknadsprojekt. Vi vill se kreativa arbetsmarknadsprojekt med dubbel vinst som kommer både arbetslösa och kommuninvånare till gagn. Samverkan kommer att initieras med andra förvaltningar i detta syfte. Kommentar 217: Ovisshet avseende återbetalning av de sociala investeringsfonderna ledde till att det inte startades några arbetsmarknadsprojekt under året som finansierades av dessa fonder. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

61 6 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid Dec 216 visstid (%) Dec 217 visstid (%) AME Daglig verksamhet Ekonomiskt bistånd Vuxenutbildningen Hstd Kompetenscentrum Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Förvaltningskontoret Vägledningscentrum 4 4 Totalt Ovanstående tillsvidareanställningar inkluderar 5 lönebidragsanställda varav 17 har sin anställning inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) och övriga 33 på andra förvaltningar i kommunen. Antalet tillsvidareanställda 217 är 723, en ökning från 216 med 15 tillsvidareanställningar. Antalet visstidsanställda 217 är 153, en ökning från 216 med 16 visstidsanställningar. Totalt anställda 217 är 876, en ökning från 216 med 31 anställda. Orsaker till hög % andel visstidsanställda är bl a Kattegattgymnasiet har ökat med 15 visstidsanställningar jämfört med föregående år, från 22 till 37. Detta beror främst på satsningen inom IM (introduktionsprogram). Elevantalen ökar och framför allt inom IMSPRÅK (språkintroduktion). Även Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ökat sina visstidsanställningar med fem respektive fyra tjänster. Även här rör det sig främst om anställningar inom språkintroduktion. - brist på behöriga yrkeslärare till teknikprogrammet, industriprogrammet, bygg- o anläggningsprogrammet samt fordonsprogrammet (Kg) - brist på behöriga sfi-lärare (Vuxenutbildningen) - brist på behöriga speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning till särskolan Av ovanstående visstidsanställningar är 46 (obehöriga) lärare anställda enligt Skollagen 2 kap anställningar är rena vikariat och övriga är allmänna visstidsanställningar för att täcka ett utökat behov inom verksamheterna. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

62 Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Dec 216 kvinnor (%) Dec 217 kvinnor (%) AME Daglig verksamhet Ekonomiskt bistånd Vuxenutbildningen Hstd Kompetenscentrum Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Förvaltningskontoret Vägledningscentrum Totalt Andelen tillsvidareanställda kvinnor har ökat från 69 % till 7 % jämfört med föregående år. Största ökningen har skett på Kattegattgymnasiet, från 48 % till 54 % tillsvidareanställda kvinnor. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Dec 216 kvinnor (%) Dec 217 kvinnor (%) AME Daglig verksamhet Ekonomiskt bistånd Vuxenutbildningen Hstd Kompetenscentrum 1 Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Förvaltningskontoret Vägledningscentrum Totalt Andelen visstidsanställda kvinnor har minskat från 64 % till 59 % jämfört med föregående år. Största minskningen har skett på förvaltningskontoret, från 8 % till 67 % visstidsanställda kvinnor. Timavlönad personal Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare AME ,2 Daglig verksamhet ,5 Ekonomiskt bistånd ,2 Vuxenutbildningen ,4 Hstd Kompetenscentrum 86 Kattegattgymnasiet ,6 Sannarpsgymnasiet Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

63 Sturegymnasiet ,1 Förvaltningskontoret ,2 Vägledningscentrum Totalt ,3 Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Åldersfördelning - tillsvidareanställda Enhet Summa Totalt Medelålder - tillsvidareanställda Enhet Totalt Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt AME Daglig verksamhet Ekonomiskt bistånd Vuxenutbildningen Hstd Kompetenscentrum Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Förvaltningskontoret Vägledningscentrum Totalt I avvaktan på slutförd organisationsförändring upprätthålls chefsskapet på Hstd Kompetenscentrum och Vägledningscentrum av tillförordnad verksamhetschef från förvaltningskontoret. Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt AME 1 1 Vuxenutbildningen 1 1 Sturegymnasiet Totalt Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

64 6.1 Kompetensförsörjning Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda Yrkesfördelning Summa Andel Handläggar- och administratörsarbete Ledningsarbete Socialt och kurativt arbete Städ- tvätt och renhållningsarbete Vård- och omsorgsarbete med mera Hantverkare med mera Arbete skola, förskola och barnomsorg Köks- och måltidsarbete Totalt Bristyrken per yrkesgrupp - tillsvidareanställda Yrkesfördelning Antal Socionomer - Sfi-lärare - Specialpedagoger - Speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning - Yrkeslärare - Studie- och yrkesvägledare - Första linjens chefer - Totalt - Underlag saknas gällande antalet. Vilka strategier har förvaltningen/bolaget för att säkerställa att rätt kompetens finns i verksamheten nu och inom 2-5 år? UAF har stora rekryteringsutmaningar inför framtiden vilket bland annat beror på högkonjunktur, pensionsavgångar samt ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det är viktigt att utveckla arbetsmetoder som gör det möjligt att attrahera, rekrytera, introducera och behålla personalen samt att överföra kompetens till nästa generation. Kartläggning från bland annat medarbetarundersökning och hälsoresa visar att ambassadörsskap, introduktion, kompetensutveckling, samt hälsofrämjande aktiviteter är några områden som förvaltningen bör lägga extra fokus på. En viktig förutsättning för att en verksamhet ska uppnå och behålla hög kundlojalitet är lojala och engagerade medarbetare. Medarbetare som är goda ambassadörer bidrar till en stark verksamhetsutveckling därför att de genererar en bättre kundupplevelse. De närmar sig sitt arbete med positiv energi vilket i sin tur skapar effektivitet, kreativitet och innovativa idéer för verksamhetens Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

65 produkter, processer och tjänster. När medarbetaren känner att arbetsgivaren faktiskt ser hen som individ och inte bara en del i en producerande grupp då skapar man ett förtroende som både syns och märks utåt när denne talar om sitt jobb, det signalerar attraktiv arbetsgivare. Extra höga krav på god introduktion ställs när man anställer nyutbildad personal. Under 217 infördes en förvaltningsgemensam introduktionsfika för nyanställda där man får träffa förvaltningchef, ekonomichef, HR-chef samt chef för uppföljningsenheten. Kompetenssatsningar för ny men även befintlig personal är viktigt. UAF fortsätter att avsätta centrala medel till obehöriga lärare som läser in sin behörighet. Dessa pengar riktas enbart till bristyrken. Att ta emot VFU-studenter (verksamhetsförlagd utbildning) är en viktig insats för den framtida kompetensförsörjningen och ett upparbetat samarbete med Högskolan i Halmstad finns avseende detta. Attraktivitet handlar även om att ha en trivsam arbetsplats och inom vissa enheter erbjuder man exempelvis padel, gymnastik och fika. Vad gäller ledarförsörjning har ett urvalsarbete gjorts där tre medarbetare kommer att gå programmet "Morgondagens ledare" under deltog en medarbetare i programmet. Ett karriärslyft är inte alltid att få en chefsposition utan istället ett utvidgat ansvar inom ett visst område som sporrar och utvecklar medarbetaren. Idag finns förstelärarna inom lärarkåren, men UAF behöver även skapa dessa möjligheter inom andra verksamheter och fortsättningsvis tänka alternativa karriärvägar för att få goda ambassadörer som trivs och stannar inom förvaltningen. Verksamhetens behov förändras. Nya yrkesgrupper med annan kompetens behöver rekryteras så att befintlig personal kan ägna sig åt de kärnuppdrag som de har utbildat sig till. Exempel på detta är studiehandledare, samhällsvägledare samt etableringsvägledare. Marknadsföring via sociala medier, annonsering och mässor genomförs för att locka nya medarbetare. Extra resurser har satts in vid avslutningssamtal och under 218 kommer en digital avslutningsenkät att utvecklas. Ett hälsobidrag kommer att erbjudas under 218. Syftet med att erbjuda bidraget är att attrahera arbetssökanden och öka sin attraktivitet som arbetsgivare, men även som hjälp att bibehålla och motivera de medarbetare som redan arbetar inom förvaltningen. Fördelarna med ett hälsobidrag är att det är flexibelt, lätt att mäta, rättvist (alla kan välja), rekryteringsfördel och att man utövar friskvården på fritiden. Vilka strategier har förvaltningen/bolaget för att säkerställa jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten? I Halmstads kommuns personalpolitiska riktlinje finns jämställdhetsperspektivet med som en röd tråd genom alla avsnitt; medarbetarskap, ledarskap, kompetens, hälsa- och arbetsmiljö samt lön & villkor. HR funktionen kallar alla nyanställda chefer till en lokal introduktion så snart som möjligt efter anställningens start. Vid denna introduktion uppmärksammas särskilt HR-riktilinjen, jämställdhet och mångfald och den vision och värdegrund som ska spegla vårt medarbetarskap. På UAF sköts all rekrytering av HR funktionen centralt. HR har dialog med rekryterande chef om vilken kompetens som söks och en kravspecifikation görs. Alla annonser i Offentliga Jobb innehåller text om att alla medarbetare är ett föredöme och i sitt dagliga arbete förväntas agera utifrån kommunens gemensamma Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

66 värdegrund. På enheter där det inte råder jämn fördelning mellan kvinnor och män försöker UAF få sökande från det underrepresenterade könet. HR utvecklare har I dialogmöte med fackliga företrädare/skyddsombud tagit upp frågor som rör samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dialog har förts kring lönebildning/lönekriterier, jämställdhet o mångfald, personalredovisning inkl förvaltningens sjuktal, systematiskt arbetsmiljöarbete, friskvårdsbidrag, förvaltningens övergripande kompetensutvecklingsplan mm. Alla anställda i UAF var inbjudna till en personalsamling under temat värderingar och bemötande på Halmstads Teater den 25 oktober 217. Föreläsningens rubrik var "Ja tack, Hjärna" och föreläsare var Jenny Åkerman. Jenny föreläste om vår fantastiska hjärna, vårt minne och om de särbegåvningar som finns överallt runt omkring oss - men som inte alltid blir betraktade som särbegåvningar. Diskrimineringslagens nya bestämmelser om aktiva åtgärder för arbetsgivare innebär ett fortlöpande arbete att i fyra steg; undersöka, analysera, genomföra samt följa upp samtliga sju diskrimineringsgrunder inom områdena arbetsförhållande, bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och övrig kompetensutveckling samt möjligheter att förena arbete och föräldraskap. Kartläggning av nuläget sker i samband med den medarbetarundersökning som kommer att genomföras i början på 218. Förvaltningen är representerad i kommunövergripande arbetsgrupp kring jämställdhet och mångfald. HR chef och HR utvecklare är inbjudna till en utbildning under 218 gällande kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen. 6.2 Ledarskap Hur arbetar förvaltningen med att utveckla chefer? UAF arbetar systematiskt med att rusta cheferna med hjälp av olika verktyg såsom Utvecklade ledarskap (UL), handlingsplaner, mallar, rutiner, med mera. HR har en aktiv roll i detta arbete och kan även finnas med och föra processer framåt så att chefer kan utvecklas, möta och tillgodose verksamhetens behov. Som forum för utveckling finns till exempel ledardagar, arbetsgivarmöten, verksamhetsmöten och medarbetarsamtal. Under 217 har skuggning av chefer inom ledningsgruppen genomförts, dvs en chef följer en annan chef under en dag för att ta del av varandras jobb. Skuggningen följs upp med återkopplingssamtal innehållande feedback på ledarskapet utifrån ett UL perspektiv. Tanken är att detta ska utvidgas till hela chefsgruppen inom UAF. En intern rörlighet bland cheferna inom förvaltningen uppmuntras och några chefer har valt att byta enhet för att få möjlighet att utveckla sig själv samt sin nya enhet inom förvaltningen. Ledardagar Halmstads kommuns ledardagar är ett forum där kommunens ledning visar vilken riktning förvaltningarna och bolagen ska följa. Direkt i anslutning till ledardagen avsätts tid för att förvaltningens chefer tillsammans får mötas och samla spontana reaktioner och tankar utifrån dagen. Inspelen arbetas Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

67 därefter vidare med. UL Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har beslutat att förvaltningens ledarskapsstrategi ska utgå ifrån ett utvecklande ledarskapsperspektiv. Alla chefer på förvaltningen genomför därmed utbildningen UL för att agera utifrån föredöme, personlig omtanke inspiration och motivation och på så sätt bidra till en önskvärd kultur och arbetsmiljö. 6.3 Sjukfrånvaro Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron 215 Totalt i % 216 Totalt i % 217 Totalt i % 1.Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 5,22 5,4 4,47 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 6 dagar) 58,4 6,11 51,93 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 5,52 5,81 5,4 4. Summa sjukfrånvarotid för män 4,72 3,49 3,23 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller 2,87 3,16 3,74 yngre 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 3-49 år 5,24 5,22 3,97 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 5 år eller äldre 5,89 5,19 5,3 Antal sjukdagar per tillsvidareanställd Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 19,73 13,72 17,85 15,73 11,7 14,35 Totalt antal sjukdagar har minskat jämfört med föregående år samma tidpunkt. Minskningen är både bland män och kvinnor. Sjukskrivningsdiagnoserna visar både på medicinska fysiska besvär samt psykosocialt relaterade besvär. UAFs statistik visar emellertid att de psykosociala diagnoserna är något vanligare som diagnos. En orsak till det minskade sjuktalen kan vara det mer gynnsamma ekonomiska läget i förvaltningen som bidragit till att verksamheterna haft möjlighet att anställa fler medarbetare och arbetsmiljön upplevs inte så pressande. Av förvaltningens 723 tillsvidareanställda medarbetare har 317 medarbetare (44%) inte haft någon sjukfrånvarodag från 1 januari till 31 dec 217. Sjuktalen för 216 var 43%. Antal sjukdagar i Halmstads kommun är 22,73 sjukdagar i snitt/tillsvidareanställd. Sjukfrånvarointervall - tillsvidareanställd personal Antal dagar Totalt 2 % 27 % 14 % 13 % 44 % Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

68 Antal sjukdagar per yrkesgrupp tillsvidareanställd personal Yrkesgrupp Arbete i skola, förskola och barnomsorg 14,56 17,2 12,38 Socialt och kurativt arbete 5,36 22, 14,2 Handläggar- och administratörsarbete 1,1 5,5 13,29 Vård- och omsorgsarbete med mera 25,1 21,9 24,4 Hantverkare med mera 5,2 14,1 11,41 Ledningsarbete 3,38 4,25 2, Hälsofrämjande och förebyggande insatser Inom ordinarie budget UAF kompetensutvecklar alla chefer i Utvecklande ledarskap. Målet är att arbetsgivaren vill vara en attraktiv arbetsgivare där arbetsgivare och medarbetare tillsammans agerar utifrån föredöme, personlig omtanke, inspiration och motivation för att bidra till en önskvärd kultur och arbetsmiljö. Förvaltningens skyddsrondsarbete har uppdaterats. Syftet med den fysiska skyddsronden ska vara att fånga upp, identifiera och kartlägga arbetsmiljörisker som kan finnas i verksamheten. Att vara en attraktiv arbetsplats med god och säker arbetsmiljö är målet. En gång om året (våren) ska den gående skyddsronden utföras. Vid skyddsronderna ska skyddsombud och andra funktioner som kan behöva vara med bjudas in av ansvarig chef. Aktuella checklistor, protokoll, mallar från Prevent och Halmstads kommun ska användas som stöd. Under hösten sker en sittande uppföljande skyddsrond. Resultatet av skyddsronden ska redovisas i samverkansgruppen/skyddskommittén. För att fånga upp de psykosociala arbetsmiljöfrågorna genomförs fortlöpande dialog chef-medarbetare, medarbetare-medarbetare i verksamheten, medarbetarsamtal och lönesamtal chef-medarbetare sker årligen. På arbetsplatsträffar (APT) fångas arbetsmiljöfrågor upp, APT ska ske minst 4 ggr/ år. Medarbetarundersökning genomförs i februari 218 och februari 22. HR har genomfört hälsoresan där HR har träffat varje chef inom förvaltningen för att få en fördjupad bild över hälsotillståndet på UAF. Syftet är att förebygga ohälsa genom att i ett tidigt skede fånga upp de medarbetare som bedöms ligga i riskzonen för en sjukskrivning. Hälsoresan har utgått från följande friskfaktorer: Tydlig organisation, återkoppling, variation, lön, god fysisk miljö, god arbetsledning, socialt stöd, påverkansmöjligheter, friskvård samt fungerande utrustning. Utifrån hälsoresorna görs en sammanfattande bild och analys av hälsoläget på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Denna bild presenteras för ledningsgrupp och den övergripande skyddskommittén. Under året har gymnasieskolorna samt vuxenutbildningen genomgått utbildning i väpnat våld i skolmiljö. Utbildningen har varit riktad till de lokala krisgrupperna på skolorna, ledningspersonal samt UAF krisgrupp. Även all personal inom gymnasieskolorna och vuxenutbildningen fick utbildning gällande väpnat våld i skolmiljö i form av en föreläsning. Inom verksamheterna DV, AME, EB, VLC/HKC samt förvaltningskontoret har ledningspersonal samt UAF krisgrupp fått utbildning i kris och säkerhetsfrågor. Verksamheterna arbetar vidare med dessa frågor för att förebygga inom området. En risk och sårbarhetsanalys skall göras inom respektive verksamhet som grund för det fortsatta arbetet. Rutiner och Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

69 regler på hur man jobbar förebyggande och åtgärdande i dessa frågor ska finnas inom alla verksamheter. Det skall vara klart och tydligt vem som gör vad. Utifrån ambitionen att bli en mer miljövänlig och hälsosam arbetsplats har förvaltningen köpt in 2 st elcyklar och 3 st standardcyklar till Fredriksvallsgatan 7 så att det finns möjlighet att cykla till och från sina tjänsteärende. Med centrala medel Förvaltningen har valt att betala ut hälsofrämjande centrala medel till varje enhet så att ansvarig chef och medarbetare kan vara med och påverka vad dessa medel ska bidra med. Några exempel på hälsofrämjande insatser som gjorts under 217 i förvaltningens verksamheter är bland annat personalfys 1 ggr/ vecka, oktoberfest på Wild West, skulpturvandring, gemensam lunch, gemensam frukost samt padelspel. Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har använt företagshälsovården 642 timmar under 217. Av dessa timmar är 16 % i rehabiliterande syfte, 71 % i förebyggande syfte och 13 % i främjande syfte. Exempel på insatser som företagshälsovården utfört utifrån det hälsofrämjande perspektivet är stöd gällande hälsosamtal i samband med att medarbetare har haft mer än 5 sjukfrånvarotillfällen under 12 månaders period, ergonomi och arbetsmiljöbedömningar, HLR -utbildning, föreläsningar i stresslivsbalans, handledning, grupputveckling samt rådgivning till chefer. 6.5 Organisatorisk och social arbetsmiljö Hur har förvaltningen/bolaget arbetat med att implementera föreskriften i verksamheterna? HR funktionen på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen hade i samband med arbetsgivarmötet 27 oktober 216 utbildning för förvaltningens chefer gällande den nya föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 215:4). Filmen Den sjuka jobbstressen fick inleda utbildningen och därefter visades den kommungemensamma filmen. Frågeställningarna som hörde till filmen diskuterades i mindre grupper för att sedan redovisas i helgrupp. De gemensamma diskussionerna dokumenterades och minnesanteckningar har skickats ut till alla chefer inom förvaltningen för att icke närvarande chefer skulle kunna ta del av utbildningen och upplägget. Utbildningen avslutades med instruktioner till alla chefer att gå igenom materialet för sina respektive grupper och medarbetare. HR funktionen har följt upp hur implementeringen av materialet har fungerat ute i verksamheterna. Flera chefer har följt ovanstående upplägg, dvs tittat på de olika filmerna med sin personal och sedan haft gemensamma diskussioner utifrån frågeställningarna. Diskussioner som framkommit har varit vilka vägar som finns för att upptäcka stress på aktuell arbetsplats samt chefens, medarbetarens, fackens och skyddsombudens olika roller och ansvar i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

70 6.6 Arbetsskador Arbetsskador Typ av arbetsskada Antal 215 Antal 216 Antal 217 Olycksfall Färdolycksfall Sjukdom 1 Totalt Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Resultat av uppföljningen (sammanfattning) De enheter som varit med i uppföljningen av SAM 217 och innefattas av denna sammanställning är: Daglig Verksamhet, Vuxenutbildningen, Haldahuset, Ungdomskraft, Ekonomiskt bistånd, Förvaltningskontoret, Kompetenscentrum/VLC, Sannarpgymnasiet, Kattegattgymnasiet och Sturegymansiet. Det har skett vissa förändringar gällande bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet, en viss ökning av klara brister (rött) och brister (gult) har skett i förvaltningen jämfört med föregående år. Totalt har förvaltningen 73% gröna områden 217 jämfört med föregående år då siffran var 77%. Uppföljningen 217 visar på 3% klara brister (rött) jämfört med 216 då förvaltningen hade 2% och gällande brister (gult) för 217 så var siffran 24% jämfört med föregående år då siffran var 21%. Verksamheterna upplever att det är större delaktighet från enheterna i frågorna och detta gör även att bilden kring det systematiska arbetsmiljöarbetet blir mer och mer komplex. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett levande dokument och följer vad som händer i verksamheterna vilket gör att det ändrar sig från år till år och detta höjer trovärdigheten i dokumentet. Chefer och verksamheter uppmanas att koppla ihop arbetsmiljöfrågorna med verksamhetsfrågorna på arbetsplatserna så att de går hand i hand och inte i två parallella spår. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

71 6.8 Sammanfattande analys Personalstyrkan Antalet tillsvidareanställda 217 är 723, en ökning med 15 tillsvidare från 216. Antalet visstidsanställda 217 är 153, en ökning med 15 visstidare från 216. Totalt anställda 217 är 876, en ökning med 31 anställda. Andelen tillsvidareanställda kvinnor har ökat från 69 % till 7 %. Andelen visstidsanställda kvinnor har minskat från 64 % till 59 %. Kompetensförsörjning UAF har stora rekryteringsutmaningar inför framtiden vilket bland annat beror på pensionsavgångar samt ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det råder brist inom yrkeskategorierna socionomer, sfi-lärare, specialpedagoger, speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning, yrkeslärare, studie- och yrkesvägledare samt första linjens chefer. UAF har i nuläget ett extra fokus på ambassadörsskap, introduktion, kompetensutveckling samt hälsofrämjande insatser och kommer att fortsätta med det under 218. Förvaltningen har under 217 startat gemensam introduktionsfika för nyanställda med förvaltningschef, ekonomichef, HR-chef samt chef för uppföljningsenheten. Kompetenssatsningarna på obehöriga lärare fortsätter samt ett hälsobidrag kommer att införas under 218. Hälsa och arbetsmiljö Sjukdagarna har i genomsnitt minskat från 17,85 sjukdagar för 216 till 14,35 för 217. En bidragande orsak till det minskade sjuktalet kan vara det mer gynnsamma ekonomiska läget i förvaltningen som bidragit till att verksamheterna haft möjlighet att anställa fler medarbetare och arbetsmiljön upplevs inte så pressande. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar på ökade brister 217. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett levande dokument som följer vad som händer i verksamheterna vilket gör att det ändrar sig år från år. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

72 7 Ekonomisk redovisning Ekonomi 217 Från ett ekonomiskt perspektiv så var 217 ett exceptionellt bra år för Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen. Anslagen förstärktes jämfört med 216 och intäkterna från staten, främst Migrationsverket, fortsatte att vara höga. Anslag 13 Arbetsmarknadsåtgärder förstärktes med 15, Mkr för Sociala investeringsfonder och anslag 651 Gymnasiet förstärktes med 2, Mkr i en satsning som benämndes just förstärkning. Utöver detta så fortsatte intäkterna från staten att vara fortsatt höga. Uppställningen nedan visar beloppen per anslag, avseende intäkter från Migrationsverket, för åren 215, 216 och 217. Statsbidrag från Migrationsverket Statsbidrag från Migrationsverket Statsbidrag från Migrationsverket Statsbidrag från Migrationsverket Arbetslivsförvaltningen Ekonomiskt bistånd Administration och gymnasieskola Kommunal vuxenutbildning Driftsresultat per anslag och verksamhet. Belopp i kkr. Anslag 13 Arbetsmarknadsåtgärder: , kkr. Förvaltningsövergripande Budget Utfall 9 72 Resultat 892 Ett lägre utfall pga. ett par vakanta tjänster under perioder av året. Arbetsmarknadsenheten Budget Utfall Resultat De sociala investeringsfonderna (15, Mkr.) användes inte under 217. Projekt som kunde vara aktuella för Sociala investeringsfonder finansierades på annat sätt. Daglig verksamhet Budget Utfall 8 45 Resultat Utökning av ledningsfunktionen (2 nya enhetschefer), ombyggnad av enheter samt en nettoökning av deltagarantalet med 12 deltagare under 217 förklarar de stora delarna av underskottet. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

73 Etableringen Budget Utfall Resultat Intäkterna var betydligt högre än budgeterat till följd av att antalet nyanlända till Halmstad var 25-3% högre än prognostiserat. Högre schablonintäkter än budgeterat för de som anlände under 216 gav effekt även , kkr. är placerade på balanskonto för framtida kostnader avseende Modersmål och 3 542, kkr. är placerade på balanskonto framtida kostnader avseende SFI. Driftsöverskottet på ETAB blev totalt 3 767, kkr. Ekonomiskt bistånd (verksamhet) Budget Utfall Resultat 73 Överskottet förklaras främst av ett antal vakanser under perioder och nyanställningar med lägre lönekostnader som följd. Anslag 131 Ekonomiskt bistånd: , kkr. Budget Utfall Resultat Lägre anslag (3, Mkr) jämfört med 216 och en kraftig ökning av kostnaderna för skyddat boende (3, Mkr) förklarar underskottet. Utbetalningarna av försörjningsstöd låg på ungefär samma nivå som 216. Anslag 651 Gymnasiet: 22 12, kkr. Budget Utfall Resultat Högre intäkter än budgeterat från Migrationsverket (8, Mkr), elevavstämning (7,6 Mkr) och ej behov av buffert för volymförändringar (3, Mkr) är de främsta förklaringarna till överskottet. Kattegattgymnasiet Budget Utfall Resultat -196 Högre övriga kostnader jämfört med budget. Sannarpsgymnasiet Budget Utfall Resultat 4 37 Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

74 Större delen av överskottet förklaras av Språkintroduktionens antagningscenter (1,8 Mkr) samt lägre lönekostnader än budgeterat (9 kkr.) Sturegymnasiet Budget 85 6 Utfall Resultat 411 Lite högre intäkter än budgeterat men även högre kostnader för lokaler jämfört med budget. Anslag 661 Vuxenutbildningen: , kkr. Budget Utfall Resultat De största förklaringarna till överskottet är ökade intäkter från Migrationsverket, lägre lönekostnader och att statsbidragen för yrkesinriktad vuxenutbildning har ökat. Högkonjunkturen gör att behovet av att köpa utbildningar är relativt litet. Överskott och underskott I det för de fyra anslagens samlade överskott ryms det även verksamheter som visar på underskott. Det är främst utbetalningar av ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd vars underskott hamnade på nästan 6 Mkr (5,9 Mkr). Budgeten förstärks inför 218 med 3, Mkr men lite oroväckande är de kraftiga ökningarna av kostnader för skyddat boende där beslutet ligger hos Socialförvaltningen men kostnaden hamnar på ekonomiskt bistånd. Denna olyckliga ansvarsfördelning hoppas vi att få en för båda parter bra lösning på inom det närmaste. Daglig verksamhets underskott hamnar på 2, Mkr och det är framförallt lokal och personalkostnaderna som har ökat. Ett arbete med framförallt personalkostnaderna har påbörjats under 217 och vi hoppas att se än större effekter i ekonomin av det arbetet under 218 och framåt. En glädjande sak under 217 har, förutom det goda ekonomiska läget, varit de ekonomiska prognoserna varit. Det prognostiserades för stora överskott i ett tidigt skede under 217 och under året har dessa prognoser korrigerats för att under senare delen av 217 vara nära, och i vissa fall t.o.m. väldigt nära det faktiska utfallet. 218 och framåt Blickar vi avslutningsvis framåt, och främst för 218, så ser det ekonomiska läget bra ut. Inför 218 sker det inga större förändringar av det totala, nya anslaget (655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning) med undantag av att de Sociala investeringsfonderna försvinner. Vi prognostiserar även med ett stort inflöde av pengar från Migrationsverket. Blickar vi sedan mot 219 och även längre än så, så är den ekonomiska bilden för Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter något mindre ljus. Vi förväntar oss Detta innebär, för att landa mjukt framöver, att vi måste fortsätta att vara kloka och kostnadsmedvetna då vi ser ett ökat behov av resurser i våra växande verksamheter medan indikationerna för våra anslag snarare talar för det motsatta. Detta i kombination med ett minskat inflöde av pengar från Migrationsverket ställer höga krav på en ökad effektivitet i våra verksamheter. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

75 8 Nyckeltal Arbetsmarknadsenheten Nyckeltal År 216 År 217 Antal individer som har varit aktuella på Arbetsmarknadsenheten för insatser Andel individer som har anvisats från Ekonomiskt bistånd 11 % 21 % Andel anvisade i åldersgruppen under 25 år 54 % 38 % Andel kvinnor av de individer som har varit aktuella på AME för insatser 49 % 49 % Antal individer som har avslutats under året Andel avslutade som har gått vidare till studier 6 % 11 % Andel avslutade som har gått vidare till arbete 29 % 23 % Etableringen Antal individer som har bosatts Antal individer som har tillfälliga boenden (mätning gjord i mitten av dec respektive år) Kommuntal för etableringen Tolkförmedlingen Antal förmedlingsuppdrag Antal språk (på vilka tolkning har förmedlats) Daglig verksamhet Nyckeltal År 216 År 217 Antal deltagare (mätning december) Antal nya deltagare i snitt/månad 5 4 Antal avslutade deltagare i snitt/månad 2 2 Antal deltagare verkställd i företagsgrupp eller individuellt placerad Procentuell ökning av antal deltagare 9 % 4 % Brukarundersökning SKL:s Öppna jämförelser Nytt 217 År 217 Får du bestämma om saker som är viktiga för dig på din dagliga verksamhet? - 74 % Får du den hjälp du vill ha på din dagliga verksamhet? - 87 % Är det du gör på din dagliga verksamhet viktigt för dig? - 91 % Bryr sig personalen på din dagliga verksamhet om dig - 92 % Pratar personalen på din dagliga verksamhet med dig så att du förstår vad de menar? - 72 % Känner du dig trygg med personalen på din dagliga verksamhet? - 83 % Är du rädd för något på din dagliga verksamhet? - 65 % Vet du vem du ska prata med om något är dåligt på din dagliga verksamhet? - 92 % Trivs du på din dagliga verksamhet? - 85 % Ekonomiskt bistånd Nyckeltal År 216 År 217 Antal aktualiseringar Andel arbetsföra klienter i snitt 43 % 45 % Andel klienter med arbetshinder i snitt 34 % 35 % Antal unika hushåll Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

76 7 182 Snitt utbetalt bistånd/hushåll 7 33 kr 2 25 Handläggningstid från kontakt till beslut för nybesök (KKiK) dagar dagar Andel klienter som får vänta längre än 14 dagar (KKiK) 72 % 76 % Brukarundersökning SKL:s Öppna jämförelser År 216 År 217 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (tillexempel via telefon, sms eller e-post)? 88 % 88 % Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? 9 % 91 % Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? 91 % 86 % Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situationskulle kunna förändras? 84 % 83 % Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? 76 % 64 % Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får frånsocialtjänsten i kommunen? 87 % 89 % Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen? 79 % 76 % Gymnasieskolan Nyckeltal År År Antal elever inom kommunal gymnasieskola Varav antal elever från andra kommuner som läser i Halmstad på kommunala gymnasieskolor Antal elever folkbokförda i Halmstad som studerar på fristående gymnasieskolor Antal elever folkbokförda i Halmstad som studerar hos andra huvudmän Antal elever folkbokförda i Halmstad, som läser yrkesprogram (i Halmstad och på annan ort) Antal elever folkbokförda i Halmstad, som läser högskoleförberedande (i Halmstad och annan ort) Antal elever folkbokförda i Halmstad, som läser introduktionsprogram (i Halmstad och på annan ort) Antal elever folkbokförda i Halmstad, som läser särskola (i Halmstad och på annan ort) Vuxenutbildningen Nyckeltal År 216 År 217 Antal elever som ansöker och skrivs in i vuxenutbildningen Varav antal nyanlända (anlänt till Sverige under senaste 4 åren) Varav antal elever grundskolekurs Varav antal elever yrkesinriktad gymnasiekurs Varav antal elever teoretisk gymnasiekurs Varav antal elever SFI Varav antal elever särskola Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

77 9 Väsentliga händelser Arbetsmarknadsenheten (AME) Verksamhetsåret 217 har för Arbetsmarknadsenheten gått i kompetensförsörjningens tecken. Att rusta individer utifrån en tanke om utbildningstrappor för en etablering på arbetsmarknaden har präglat aktiviteter och inslag. Den rådande goda arbetsmarknaden har fångat upp de individer som har varit väl rustade för arbete, vilket har medfört att de individer som har störst behov av stöd har synliggjorts mer än tidigare. Individer med stort behov av olika former av stöd har således anvisats i större utsträckning till Arbetsmarknadsenheten under 217. En av Arbetsmarknadsenhetens viktigaste resurser är Halda med dess olika inslag och verkstäder. Haldas insatser ökade under året, från att år 216 ha sysselsatt 343 individer till 49 individer under 217. Detta är en ökning med 19 %. Det har även skett en ökning av anvisningarna från Ekonomiskt bistånd under 217. Halda har en nyckelfunktion i att rusta individer inför en fortsatt planering för en etablering på arbetsmarknaden. En viktig aspekt att ha i åtanke är att dessa individer utgör en potentiell målgrupp till vuxenutbildningen. För att individerna i ett senare skede av sin planering ska kunna klara av att genomföra studier, kan det rustande och stärkande försteget spela en helt avgörande roll. Därför har Arbetsmarknadsenheten intensifierat dialogen med Vuxenutbildningen för att finna och prova nya metoder för samarbete som gynnar både den enskilde individen och arbetsgivare. I skrivande stund är 517 deltagare igång i olika aktiviteter via Arbetsmarknadsenheten. Det är ungefär samma antal som under motsvarande period år 216. Ungefär 55 % av deltagarna har en anställning med någon form av anställningsstöd. Arbetsmarknadsenheten använder möjligheterna med olika former av anställningsstöd som resurs i exempelvis Jobbspår. Genom anställningsformen extratjänster har 84 individer kommit ut i arbete, bland annat som trygghetsvärdar på skolor, aktivitetsvärdar på förskolor samt serviceassistenter på äldreboenden. Syftet är att därigenom rusta individerna för etablering på arbetsmarknaden med denna insats som ett led i en utbildningstrappa. Av de 84 individerna utgörs ungefär 6 % av utrikesfödda kvinnor. Det är särskilt angeläget att lyfta denna satsning, då det på nationell och lokal nivå uppmärksammats att utrikesfödda kvinnor kommer ut i arbete i mindre utsträckning än utrikesfödda män, och att det därför är viktigt att uppmärksamma och stötta denna grupp. Arbetsmarknadsenheten arbetar även aktivt med att försöka bryta traditionella yrkesval utifrån kön, genom att motivera män att välja inriktning inom exempelvis vård och barnomsorg. Detta har lett till att 17 % av extratjänsterna som trygghetsvärdar och aktivitetsvärdar inom Barn- och ungdomsförvaltningen innehas av män, och motsvarande siffra för extratjänsterna som serviceassistenter på Hemvårdsförvaltningen utgörs av 41 % män. Daglig Verksamhet (DV) Daglig verksamhet har under 217 arbetat aktivt för att gå ifrån att vara en omvårdande till en pedagogisk verksamhet, från att uppfattas som en tärande verksamhet till en resurs i samhället. Trots att 217 har dominerats av en bekymmersam ekonomisk situation med hårda prioriteringar som riskerar att påverka kvaliteten, har nämndens Verksamhetsplan och mål bidragit till engagerade diskussioner, bl.a. om vad en modern daglig verksamhet är. Detta har bidragit till att fler verksamhetsmål Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

78 och fler mätetal skrivits in i VP , vilket i sin tur gjort att daglig verksamhet blivit betydligt mer synlig inom förvaltningen. Nedan följer exempel på väsentliga händelser som präglat 217 inom Daglig verksamhet: Omstrukturerat verksamheter för att bättre passa deltagares behov och önskemål, Förtätat alla verksamheter, Förberett och omplacerat inför planerade ombyggnationer, utan att öka lokalbestånd och kostnader, Genomfört en omorganisation i teamen, som medfört att alla arbetar med att se daglig verksamhet i Halmstad som en samlad verksamhet och ett gemensamt ansvar. Detta har bl.a. resulterat i att det nu finns företagsgrupper i flera team, istället för enbart i ett team, Daglig verksamhet växer med ca. 2 deltagare netto varje år, och därför har både antal team och chefer utökats till fem, Förbättrat all vår statistik och dokumentation genom tätt samarbete med kvalitetsutvecklare DV Påbörjat ett medvetet arbete med att utveckla deltagarnas delaktighet genom: Delaktighetsmodellen Invånardialog i samarbete med Socialförvaltningen Deltagar-APT som ska utvecklas vidare till deltagarråd Utvecklat ett samarbete kring Funkiskultur med Kulturförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen och ABF, Genomför årligen Funkismello/-festival som är ett av de största eventen i Sverige för personer med funktionsvariationer, Utvecklat den estetiska verksamheten inom daglig verksamhet och - i samverkan med Kulturförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen - startat upp verksamhet på Nolltrefem, Påbörjat ett samarbete med Socialförvaltningen i syfte att bl.a. förbättra samarbetet mellan daglig verksamhet och bostad med särskild service, Deltagit vid Kvalitetsmässan 217 i Göteborg och blivit nominerade till Götapriset, som är det bästa utvecklingsprojektet inom kommunal verksamhet i Sverige. Slutlig placering blev en hedrande andra plats av 6 anmälda bidrag, Medverkat i Tall Ships Races, Skapat en projektgrupp som ska utveckla ett sinnesrum med Virtuell Reality på Kadriljen, Tillsammans med HR-enheten har arbetet med en kompetensutvecklingsplan för medarbetarna påbörjats, för att bättre kunna möta deltagarnas behov, bl.a. via uppdragsutbildningar inom vuxenutbildningen, En ökning av nya målgrupper inom NPF har uppmärksammats och det finns behov av personal med nya kompetenser för att kunna möta dessa nya målgrupper. Ekonomiskt Bistånd (EB) Ärenden antal och sökandeantalet långa ärenden fortsätter att minska under 217, både ärenden som pågår 1-12 månader och 12 månader eller längre. Detta är glädjande då det är viktigt att människor så snart som möjligt blir självförsörjande. Fördelningen mellan de som beviljas ekonomiskt bistånd och Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

79 som är arbetsföra och personer som har arbetshinder är ganska jämn under 217, dock med viss övervikt för de som är arbetsföra. En problematisk och tidskrävande utmaning har under 217 utgjorts av anhöriga, som har fått uppehållstillstånd som anknytning till nyanlända/kommunplacerade, samt ensamkommande ungdomar som fått uppehållstillstånd. Det är många gånger en familj med flera medlemmar som kommer till Sverige och Halmstad och som direkt och på eget bevåg vänder sig till enheten för ekonomiskt bistånd för att få hjälp med bostad. PersonalomsättningÅr 217 har varit ett stabilt år med lägre personalomsättning. Det har dock varit fortsatt svårt att rekrytera socionomer. En väg att säkra rekryteringen har varit via deltagande på mässor och genom att ta emot praktikanter. Under året har man även prioriterat det viktiga arbetet med kvalitet och rutiner i verksamheten. Kontaktmannaskap I november 216 gjordes en omorganisation, vilket Innebar förändrade arbetsgrupper och nya arbetsuppgifter för handläggarna. Organisationen har förfinats under 217 vilket bl.a. bidragit till att skapa god grupputveckling i de nya grupperna. Som ett led i omorganisationen utvecklades ett arbete med kontaktmannaskap. I rollen som socialsekreterare är det många områden man ska ha kunskap om och många aktörer att samverka med. För att underlätta detta är en handläggare i varje arbetsgrupp kontaktperson när det gäller samverkan och bärare av information. Det kan t.ex. handla om AF/AME, sjukvården/psykiatrin, nyanlända, VIR (våld i nära relation). Kontaktpersonerna ska arbeta horisontellt för att sprida kunskap och ta reda på information som efterfrågas av kollegorna, samt arbeta för god samverkan med externa samverkansparter. Arbetet med kontaktpersoner kommer att utvidgas till fler områden. SamverkanUnder 217 har en övergripande samverkansrutin med socialförvaltningen färdigställts, för att underlätta samverkan mellan handläggarna på de olika förvaltningarna. Samverkansrutinen kommer nu att implementeras på de båda förvaltningarna. Parallellt har ett arbete pågått med att ta fram och dokumentera interna rutiner, samt att revidera och utveckla befintliga rutiner. Som exempel kan nämnas rutinen för våld i nära relation, som beskriver hur dessa ärenden ska handläggas och hur samverkan ska se ut mellan socialförvaltningen och UAF. Rutinför avvikelserapportering har reviderats och förtydligats. Det är viktigt att en sådan rutin fungerar och att alla avvikelser rapporteras, för att säkerställa kvaliteten i verksamheten på ett bra sätt. Gymnasieskolan För samtliga gymnasieskolor har introduktionsprogrammen stärkts genom en ny organisation IMsamordningen. Genom den nya organisationen har samtliga obehöriga elever från grundskolan kunnat starta samma dag som de behöriga eleverna med individuella studieplaner. På Sturegymnasiet har Raoul Wallenberg-projektet Kuben ökat medvetenheten om mänskliga rättigheter och lagt en grund för värdegrundsdiskussioner. Kuben har varit en container som placerats på skolgården och eleverna har med olika uttryckssätt visualiserat den mänskliga rätten att fritt få förflytta sig. På Sannarpsgymnasiet har arbetet för att motverka kränkningar fått stor uppmärksamhet och effekt. Vårdnadshavare har engagerats i arbetet och responsen har varit positiv. Vuxenutbildningen (kommunal utförare, Beställarenheten (f.d. HKC/VLC) I början av 217 gavs förvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning avseende organisering och Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

80 utförande av Halmstads kommuns samlade vuxenutbildning. I augusti fattade nämnden beslut om en vision för den samlade vuxenutbildningen i Halmstads kommun. Visionen innebär bland annat att vuxenutbildningen i Halmstads kommun ska vara det goda exemplet som andra vill ta del av och att behov av utbildning av efterfrågad arbetskraft ska präglas av korta ledtider och snabb matchning. Beslutet som fattades innefattar också en förändrad organisation, som innebär att en Beställarenhet tillskapades som organisatoriskt finns direkt underställd förvaltningschefen. Beställarenheten ska arbeta enligt en utförarmodell som innefattar beställning av vuxenutbildning för närstudier, flex- och distansstudier, upphandlad verksamhet enligt LOU samt auktorisation av alla yrkesutbildningar. Även Yrkeshögskolan (YH) finns fr.o.m inom Beställarenheten. Den nya organisationen ska säkerställa att en bred samverkan sker mellan arbetsmarknadens olika regionala aktörer och att utbildningar skapas och startas utifrån de arbetskraftsbehov som finns. I Beställarenhetens uppdrag ligger även att för nämndens räkning följa upp, rapportera och kvalitetssäkra de utbildningsinsatser som genomförs oavsett utförare. Under 217 har även ett stort fokus varit på den kommunala utförarenhetens ledning och organisation, bl.a. via Skolinspektionens granskning och uppföljning. En granskning som ledde till flera stora förändringar, i syfte att bättre möta elevernas behov. I slutet av 217 konstaterade Skolinspektionen att Halmstads kommun hade åtgärdat samtliga brister som påpekats, och vitet om 8 tkr drogs tillbaka. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

81 1 Internkontroll Sammanställning Ekonomi HR/medarbetare Daglig verksamhet Arbetsmarknadsenheten HKC Ekonomiskt bistånd Gymnasieskolor 1.1 Ekonomi Enhet Kontrollmoment Kontroll utan anmärkning Ärendehantering i handläggarbasen Rutiner för utlämnande av handling Representation First card Slutattester Flextidsavtalet Självrapportering i Heroma Rutiner för dokumentation i Procapita Bilkörning och körkortskontroll Kvalitetssäkring HKC/uppföljning/utvärdering - Standardiserad information till utförare Översyn process mellan HKC och utförare gällande IFS-betalningbetyg Beslut rörande klient Utbetalning till klienter Andel elever som läser ett fjärde år Ärendehantering i handläggardatabasen Kontrollmoment Kontroll av att de handlingar som varit i nämnden är diarieförda Stickprovet är utfört den 3 oktober 217. De senaste sex sammanträdesdatumen (från till ) har kontrollerats och två handlingar per sammanträdesdatum har slumpmässigt valts ut och granskats, totalt 12 handlingar. Granskningen görs i två delar, 1. Om handlingen är diarieförd och 2. om handlingen är diarieförd i rätt tid. Resultatet visade att 6% av handlingarna var diarieförda, och % var diarieförda i rätt tid. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

82 1.1.2 Rutiner för utlämnande av handlingar Kontrollmoment Att rutinerna för utlämnande av handlingar följs Kontrollmomentet har inte kunnat granskas då det är omöjligt att kontrollera om rutiner för utlämnande av handlingar följs. Alla medarbetare i förvaltningen har rätt att ge ut en handling, efter att medarbetaren har kontrollerat att inte särskilda omständigheter råder, ex. sekretess. Då det inte noteras någonstans är det omöjligt att veta vem som har lämnat ut en handling och hur många handlingar som lämnas ut från förvaltningen. Kontrollmomentet går därför inte att uppnå. Åtgärd Kontrollmomentet kommer att tas bort till kommande år Representation Kontrollmoment Översyn av hur representation används på UAF i relation till gäller anvisningar Stickprov har genomförts på fyra fakturor som slumpvis valts ut för kontroll mellan Samtliga fakturor innehöll brister, den vanligaste avvikelsen var avsaknad av ändamålet med representationen och förekom på 3 av 4 fakturor. Utöver det framkom även att förväxling mellan extern(konto 71) och intern representation(konto 587) sker. Åtgärder är att uppdatera befintlig mall/rekvisition som finns för representation, att separera mallen för intern och för extern representation, och att dessa mallar alltid bifogas när man redovisar FC/kvitton/faktura osv. Åtgärd First Card Kontrollmoment Översyn av hur First Card används på UAF i relation till gällande anvisningar Kontroll på 23 personer genomförd inom daglig verksamhet gällande hanteringen av First card. Resultat påvisade brister i hanteringen i 7 fall, vilket motsvarar 3%. Förekommande fel var att syfte ej angivet på blanketten, namn förkortas till initialer, fler inköpta luncher än redovisade namn, köpt månadsbiljett för möte med kollegor, uppgivit att man gjort kostavdrag som ej syns i Heroma m.m. Åtgärd För att säkerställa att rutin First Card följs och få bättre hanteringar av inköpen som görs med First Card kommer ekonomienheten från och med 1 januari 216 bokföra och förvara alla fakturor. Samtliga felaktiga redovisningar skickas ut igen för att rättas Slutattester Kontrollmoment Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

83 Kontrollmoment Kontroll av att beloppsgränser för slutattester följer delegation Slumpmässigt urval på fakturor på överstigande beloppet (44 8 kr 217) bokförda perioderna februari (1 st) och april (9st), dvs totalt 19 stycken har granskats. Vid urvalet har konto, ansvar, objekt, aktivitet, verksamhet och bokföringstext tagits bort för att inköpen skall väljas ut slumpmässigt (Endast vernr har synts vid urvalet). Samtliga var attesterade av rätt person och internkontrollen påvisade således inga avvikelser. Åtgärd 1.2 HR/medarbetare Flextidsavtalet Kontrollmoment Kontroll av att regelverket runt flextidsavtalet föjs Kontrollen genomförs på enheten för ekonomiskt bistånd, och omfattade 4 anställda som berörs av flextidsavtalet. Samtliga 4 hade skickat in sin flextidsrapport. Kontrollen påvisade brister i hur man fyller i flextid, såsom avsaknad av utstämplingstider och ej registrerat lunchtid. Det framkommer även ett brett spann i omfattningen på antal flextimmar från +5 till Självrapportering av frånvaro i Heroma Kontrollmoment Kontroll av att frånvaro rapporteras in i Heroma Kontrollperioden bestämdes till april månad 217 och fem enheters korttidsfrånvaro följdes upp som utgjordes av två gymnasieskolor, daglig verksamhet, en stödfunktion inom förvaltningen och Fredriksvallsgatan. Eftersom en stor mängd ärenden hanteras dagligen inom daglig verksamhet så har kontrollen avgränsats till de två första veckorna i april d.v.s. v Resultatet visade på stor spridning när det gäller procentuell fördelning mellan enheterna och antal frånvarotillfällen som inte registreras i Heroma. Som mest saknades 69% och som minst %, det procentuella genomsnittet på avsaknad av registrering i Heroma var 24%. 1.3 Daglig verksamhet Dok i Pro Capita Kontrollmoment Översyn av att rutiner finns för dokumentation i Procapita Kontrollen görs genom att granska förekomsten av rutiner för dokumentation och om dessa är uppdaterade. Kontrollen påvisade ej brister, eftersom samtliga rutiner reviderats under året. Hade kontrollen gjorts innan dess hade brister funnits utifrån att äldre rutiner ej utgick från Socialstyrelsens föreskrifter. Eftersom implementering pågår, går det ännu ej kontrollera rutinföljsamheten, kontroll på det är inlagt för 218. Följande material granskades: Övergripande rutin för dokumentation och genomförandeplaner, Rutin för upprättande och hantering av genomförandeplaner, Utbildningsfilmer i Procapita. Samtligt material skapat under 217. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

84 Åtgärd Ny övergripande rutin kring dokumentation och genomförandeplaner skapad våren 217 och lanserades på stormöte Implementering pågår under 217. Tidigare utbildningsinsatser ej kostnadseffektiva och svåra att genomföra. Digitalt utbildningsstöd i form av filmklipp, på de olika momenten för att dokumentera i journal och upprätta genomförandeplaner skapat och klart. Information till personal gick ut på stormöte Ny detaljerad rutin kring hantering och upprättande av genomförandeplaner skapad hösten 217. Rutinen lanserades på stormöte. Implementering pågår under Arbetsmarknadsenheten Bilkörning och körkortskontroll Kontrollmoment Översyn av rutiner för körkortskontroll Kontrollen påvisade inga brister, däremot varierade hanteringen. Alla arbetsledarna kontrollerar körkort och ansvarsförbindelse skrivs på av alla som ska köra fordon i tjänsten. Däremot skiljer sig arbetsledarnas rutiner för kontroll och beställning av fordons-tagg lite åt. För att säkerställa att alla rutiner efterföljs kommer skriftlig rutin att skapas och rutinkontrollerna kommer att skrivas in i Arbetsmiljöårshjulet för Haldahuset. 1.5 Halmstad kompetenscentrum Kvalitetssäkring HKC/uppföljning/utvärdering - Standardiserad information till utförare Kontrollmoment Översyn av processen mellan HKC och utförare gällande uppföljningar/utvärderingar och standardiserad information till utförare Internkontroll ej möjlig att göra pg ej mätbara flöden. Åtgärd Verksamhetscheferna på Halmstad kompetens och Vuxenutbildningen kommer att få ta del av resultatet inom kort. de kommer att återrapportera till ledningsgruppen och nämnden vilka åtgärder som är gjorda och vilka som planeras göras senast Översyn av processen mellan HKC och utförare gällande IFS - betalning - betyg Kontrollmoment Översyn av processen mellan HKC och utförare gällande IFS - betalning - betyg Kontrollen har genomförts. Åtgärderna är att ta bort IFS som uppföljningsform, då styrsättet inte är optimalt. Kopplingen mellan utbetalning och IFS är problematisk. Utbetalningar bör kopplas till närvaro, avbrott och betyg. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

85 1.6 Ekonomiskt bistånd Beslut rörande klient Kontrollmoment Dokumentation, handläggning och beslut rörande klient Kontrollen genomfördes i juli månad och omfattade 15 handläggare och 75 ärenden - 3 månader per ärende. 94% av kontrollerade handläggare har ansetts godkända. Återkoppling har skett under hösten med varje enskild handläggare för att komma tillrätta med eventuella brister. Det motsvarar 225 utredningar och beslut som granskats enligt framtagen mall. Utvecklingsområden är bland annat behov av förtydligande/revidering av aktens struktur, förtydliga rutin för bedömningar av busskort, delegation m.m. och kommer vidtas genom löpande insatser och åtgärder under 218. Åtgärd Delgivning av det individuella resultatet av stickprovet till varje handläggare tillsammans med berörd enhetschef , 1714 och Handläggare som ej klarar internkontrollens lägstanivå, får en individuell handlingsplan upprättad Utbetalning till klienter Kontrollmoment Kontroll av rätt kontonr Kontrollen genomförs på ekonomiskt bistånd och gör en översyn kring de löpande kontrollerna av kontonummer som görs varje månad på 1 handläggare/grupp och 2 ärenden/handläggare, totalt 6 ärenden per månad. Rapportering sker på särskild mall och lämnas till chef. Syftet med kontrollen är att säkerställa att det görs löpande och på korrekt sätt. Resultatet visar att korrekt antal ärenden granskats (6 st till och med oktober månad) och underlag finns på samtliga månader. Två avvikelser iform av felaktigt kontonummer eller avsaknad av underlag - inträffade under sommaren vilket motsvarar 3% av totalen, dessa är åtgärdade. Åtgärd I de fall där underlag till kontonummer saknats, har komplettering gjorts. 1.7 Gymnasieskola Andel elever som läser ett fjärde år Kontrollmoment Genomgång av hur många elever som läser ett fjärde år, inom egen och de fristående skolornas verksamhet. Interkontrollen är gjord via kontroll på de elever som är födda 1998 eller tidigare och som påbörjat sin gymnasieutbildning 214 eller tidigare på ett nationellt program. Vid kontrollen framkom att sju (7) elever har varit registrerade vid ett och samma program sedan höstterminen 214 och således läser ett fjärde år. Ekonomisk ersättning har utgått för dessa elever vilket varit felaktigt enligt gällande rutiner utifrån lagtext. Åtgärd i form av justering av ekonomisk ersättning har gjorts, och planeras att alltid göras vid elevavstämning framöver för att undvika att bristerna upprepar sig. Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

86 Åtgärd Görs vid elevavstämningen Verksamhetsberättelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

87 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/229 Ärende UAN 217/229 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Biblioteksplan för Halmstads gymnasieskolor Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta biblioteksplan för Halmstads kommunala gymnasieskolor enligt bilaga 1, Sammanfattning av ärendet Biblioteksplanen är till för de kommunala gymnasieskolorna i Halmstads kommun. I utformandet av planen för kommunens gymnasieskolor har skollagen, skolinspektionens informationsblad om skolbibliotek samt Halmstads kommuns styrdokument tagits i beaktande. Biblioteksplanen är utarbetad för gymnasieskolorna och följer de upplägg som återfinns i Halmstad kommuns policy för bibliotek. Ärendets beredning Inom kommunen Biblioteksplanen för Halmstads kommunala gymnasieskolor är framtagen av en arbetsgrupp bestående av gymnasiechef, rektor och bibliotekarier vid skolorna. Redaktionella förändringar är gjorda av tjänstemän vid uppföljningsenheten. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Enligt skollagen ska eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Skolbibliotekens syfte är att genom aktiv tillämpning i elevernas utbildning bidra till elevernas lärande. Eleverna ska själva kunna ha möjlighet att söka information och utveckla sina kunskaper. Enligt skollagen ska skolbiblioteken verka som en ordnad resurs av information vilket innebär att det finns ett krav på ett fysiskt bibliotek. Om ett fysiskt bibliotek inte är möjligt att upprätta ska det ersättas av andra alternativa informationstekniska lösningar. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

88 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 217/229 Biblioteksplanen för Halmstads kommunala gymnasieskolor bygger på Policy för biblioteksverksamheten - Biblioteksplan som är antagen av Kommunfullmäktige , 141. Analys och förslag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås anta Biblioteksplan för Halmstads kommunala gymnasieskolor enligt bilaga 1, daterad Konsekvenser av förslaget --- Ärendets beslutsgång Ärendet ska beslutas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag Bilaga 1, Biblioteksplan för Halmstads kommunala gymnasieskolor, daterad Information om beslutet Halmstads kommunala gymnasieskolor informeras om beslutet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Jörgen Krantz, enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, 31 6 Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

89 Biblioteksplan för Halmstads kommunala gymnasieskolor