Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2014/15 Program Inriktningar som erbjuds Gymnasieskola Per skola Totalt Barn- och fritids Fritid och hälsa Sannarp programmet Pedagogiskt arbete Sture 9 Socialt arbete Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad Praktiska 32 Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Ekonomi Kattegatt programmet Juridik Aspero 28 El- och energi Elteknik Kattegatt programmet Praktiska 10 Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans Drottning Blanka 12 Estetik och media Ljud & bild 105 Musik Teater Fordons- och transport Godshantering Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner Praktiska 18 Personbil Transport Handel- och administrations Handel och service Sture programmet Hantverksprogrammet Florist Drottning Blanka Frisör Praktiska 59 Övriga hantverk Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet Turism och resor Industritekniska Produkt och maskinteknik Kattegatt programmet Svetsteknik International Baccalaureate Sannarp Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Kattegatt Programinriktat individuellt val Sannarp 76 Yrkesintroduktion Sture 96 Individuellt alternativ Praktiska 79 Språkintroduktion Naturvetenskaps Naturvetenskap Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle Sannarp 90 Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet Bageri och konditori Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarp programmet Samhällsvetenskap Sture 30 Aspero 56 Drottning Blanka 24 Teknik Design och produktutveckling Kattegatt programmet Informations- och medieteknik Ljud & bild 70 Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik Kattegatt programmet Vvs Praktiska 12 Vård- och omsorgs Sannarp programmet Sture 5 Drottning Blanka 24 Praktiska

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, sal Visionen, Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum: Tid: kl Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Elin Olsson

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) ÄRENDEN Tid 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2015/0003 Ekonomisk rapport 4 UAN 2015/0278 Mottagande och fördelning av schablontilldelning från Migrationsverket 5 UAN 2015/0202 Åtgärder med anledning av prognostiserat underskott för gymnasieskolan 6 UAN 2014/0275 Gymnasieorganisation läsåret 2015/ UAN 2015/0201 Gymnasieorganisation 2016/ UAN 2015/0254 Samråd om kommunal energiplan Handlingsprogram för hållbar energi 9 UAN 2015/0261 Yttrande över bidrag till glasögon för barn och unga 10 UAN 2015/0020 Delegationsbeslut 13:25 13:40 13:50 14:10 14:20 14:30-14:40 15:00 15:10 11 Kontaktpolitisk verksamhet 15:15 12 UAN 2015/0023 Övriga frågor 13 UAN 2015/0022 Information 15:25 15:30 ANMÄLNINGSÄRENDEN 1. Protokoll HUKSAM 2. Andreas Bergman (M) ersätter Alban Qitaku (M) fr.o.m. juni ÖVRIGT Verksamhetsbesök juni Stadsbondgården Olofstorp 08:30-11:30

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens totala resultat är 9,8 mkr. bättre än föregående år, en ökning med c:a 17 %. Arbetsmarknadsenhetens utfall för perioden är c:a 23 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. De arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden förändras ständigt. Enheten har deltagare med anställningsstöd med löneutbetalningar, men samtidigt finns det en eftersläpning i utbetalningen av de olika anställningsstöden. Antalet i åtgärder under perioden är färre i år jämfört med föregående år. Den del av Ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har jämfört med motsvarande period föregående år c:a 37 % högre utfall. En förklaring till detta är att intäkterna var högre för perioden föregående år p.g.a. omföringar av balansmedel. Enheten för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år ett högre utfall. Detta som en följd av större flyktingmottagning med intäkter från Migrationsverket. En del kan även förklaras av ännu ej bokförda kostnader. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna har minskat mellan perioderna med c:a 6 % (3 442 kkr). Detta beror främst på lägre utfall för arbetsmarknadsanställningar. Personalkostnaderna inom Daglig verksamhet har ökat med ca 5,2 % (790 kkr) vilket är högre än genomförd lönerevision. Ökningen beror på fler anställda pga högre antal deltagare inom kommunal verksamhet. Antalet inskrivna deltagare samma period förra året var 222 och i år är det 233. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Det är en komplex verksamhet med stor rörlighet i personalkostnader beroende på samhällets utveckling och behovet på arbetsmarknadsinsatser för personer mellan år. I utfallet 2014 ingår statliga medel och andra bidrag och består inte enbart av kommunens fastställda ram. Budgeten 2015 består enbart av kommunens fastställda ram. 1

6 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen avvikelse. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. 23 kkr. högre investeringsutgifter har gjorts under 2015 jämfört med samma period Planering för fortsatta investeringar under året pågår. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring 2

7 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhetens nettokostnad för perioden är 2,9 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamhetens totala kostnad för bidrag till enskilda samt antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd är jämfört med motsvarande period förra året lika stora. Totalkostnaden för perioden januarimaj 2015 är 0,16 % lägre jämfört med I detta ser vi en stor minskning av unga hushålls bistånd med 23 %, men däremot har kostnaden för nyanlända flyktingar ökat har i genomsnitt 746 st. hushåll för perioden jan-maj mottagit en utbetalning på kr. För motsvarande period 2014 har i genomsnitt 761 st. hushåll mottagit en utbetalning på kr. I tabellerna nedan kan vi se antal hushåll och utbetalt belopp efter ålder avseende maj 2015 jämfört med maj Maj 2015 Maj 2014 Ålder Antal Utbetalt Antal Utbetalt Ålder hushåll belopp hushåll Belopp Summa Summa Snittkostnaden per hushåll i maj kr och maj kr, en ökning med 0,7 %. Antal hushåll minskar beroende på flyktinghushåll avslutas på EB och går över till etableringsstöd istället. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Personalkostnaden ligger på samma nivå jämfört med motsvarande period förra året. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. 3

8 Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. - Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. - 4

9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasieskola Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Periodens resultat är 158,8 mkr (föregående års periodresultat uppgick till 154,8 mkr). Resultatförändringen på 4,0 mkr mot föregående år beror på att minskade intäkter med 4,5 mkr samtidigt som kostnaderna har minskat med 0,4 mkr. De interkommunala ersättningarna för elever från andra kommuner (1,4 mkr) och minskade stats- och EU-bidrag (3,2 mkr) är de intäkter som minskat mest. Konto för övriga bidrag har däremot ökat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat med 0,6 mkr. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader är 96,6 mkr jämfört med föregående års 94,5 mkr. Ökningen (2,1 mkr) ligger inom spannet för genomförd lönerevision. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar en negativ avvikelse mot budget med 22,5 mkr enligt tabellen nedan: Budgetavvikelse 2015 (kkr) Lokalkostnader - ökade kostnader för lokaler i samband med planerad renovering av Kattegattgymnasiet varav underskott från varav kostnader för dubbla lokaler varav tillkomna kostnader för dubbla lokaler Minskat elevtal på Halmstads kommunala gymnasieskola varav minskade IKE-intäkter varav ökade kostnader AHM/FRI Verksamhetskostnader varav verksamhetskostnader (lön) varav minskad uppdragsutbildning -800 varav ej uppnått åtgärdsprogram Ökade intäkter till bland annat språkintroduktion Summa underskott före åtgärdsprogram Åtgärdsprogram (undervisningstid, billigare teknikköp, vakanshållning m.m.) Budgetavvikelse Det prognostiserade underskottet beror på ökade lokalkostnader till följd av evakuering av Kattegattgymnasiet, en försämrad elevprognos på Halmstads kommunala gymnasieskola, att 5

10 verksamhetskostnaderna förväntas blir dyrare än tilldelad ram. Tillsammans ger posterna ett underskott före åtgärdsprogram på 32,4 mkr för Planerat åtgärdsprogram på 9,9 mkr ger en förväntad avvikelse mot fastställd ram med 22,5 mkr. 13,3 mkr av underskottet hänförs till ökade lokalkostnader i samband med den planerade renoveringen av Kattegattgymnasiet. 8,5 mkr av underskottet består av kostnader för lokaler på Skånegatan samt extra uppförda paviljonger för att täcka lokalbehovet som uppstått när Kattegattgymnasiet har utrymts. Underskottet från 2014 på 4,8 mkr beror till största del på ökade kostnader p.g.a. den planerade renoveringen. De elevval (som genomförts för elever i årskurs nio som skall börja i gymnasiet till hösten) tyder på att eleverna som väljer att studera inom Halmstad kommunala gymnasieskola blir färre än tidigare lagd elevprognos. Det leder till att de interkommunala intäkterna (IKE = intäkter från elevens hemkommun för att eleven studerar i Halmstad) minskar samt att kostnaderna för andra huvudmän och fristående skolor (AHM/FRI) ökar. Totalt innebär elevförskjutningen från Halmstads kommunala gymnasieskola ett försämrat resultat för verksamhet 651 med 3 mkr för Verksamhetskostnaderna för våra kommunala gymnasieskolor förväntas överstiga budget med 19,1 mkr. Orsakerna beror på en minskad ram till enheterna till följd av att bland annat IKE har minskat, AHM/FRI har ökat, högre kostnader för inackorderingsbidrag samt att medel avsatts till ett projekt för gymnasieskolan. Samtidigt har uppdragsutbildningen svårt att få in uppdrag. För 2015 har ansvariga meddelat att försäljningen av uppdragsutbildningar förväntas minska markant mot tidigare år. Intäktsbortfallet beräknas till 1,5 mkr samtidigt som personalkostnaderna endast kan minskas med 0,7 mkr under innevarande år. Underskottet ökar därmed med 0,8 mkr. Arbetet med att anpassa verksamheten och skapa en organisation efter tilldelad ram har påbörjats. Under året förväntas intäkterna till verksamhet 651 öka med 3,0 mkr. Ökade bidrag från Migrationsverket som en följd av elevtillströmningen till språkintroduktionen står för merparten av de förväntade ökade intäkterna. I prognostiserat underskott ingår planerade besparingar på 9,9 mkr. Besparingarna består av: Nedsättningen i undervisningstid för förstelärare tas bort. Tiden för att handleda kollegor och därigenom nå ökad måluppfyllelse försvinner och de får istället ökad undervisningstid. Tiden för stödundervisning för lärare inom gymnasiegemensamma ämnen minskas. Visstidsanställningar och pensionsavgångar ersätts inte fullt ut. Arbetsuppgifterna skall fördelas på kvarvarande personal. Verksamheten på särskolan anpassas efter det sjunkande elevtalet. Billigare teknikinköp till eleverna (enklare digitala verktyg) Skolchefstjänst vakanshålls under Nämnden har dessutom beslutat att begära ett tilläggsanslag från kommunfullmäktige på 8,88 mkr för gymnasieskolan. Tilläggsanslaget avser ökade lokalkostnader. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna förväntas bli lägre för 2015 än föregående år. De kommunala gymnasieskolornas budgetar har minskat jämfört med Anpassningen skall främst ske genom minskade personalkostnader varför årets budget för dessa är lägre. Enligt prognosen förväntas dock en avvikelse mot denna lägre budget. Arbetet med att minska personalkostnaderna pågår inom verksamhetsområdet. De åtgärder som genomförs på undervisningen får genomslag under hösten då organisationen som sattes våren 2014 (undervisningsgrupper och lärarnas uppdrag) är fastslagen till 6

11 och med augusti Organisationen för läsåret 2014/2015 sattes våren 2014, innan budgeten för 2015 var känd för skolorna. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring mot föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgår till 707 kkr. Inköpen är 497 kkr. högre än samma period föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas på 575 kkr och 6,0 mkr avser ombyggnad av Kattegattgymnasiet (flytten är inte tidssatt). Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 7

12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Årets periodresultat är 25,8 mkr medan förra årets var 24,9 mkr. Lönekostnader är högre 2015 (16,8 mkr jämfört med 14,4 mkr. föregående år) beroende på personalkostnaden för Svenska för invandrare, SFI - Flyktingmottagandet är fortsatt stort. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnader är högre 2015 beroende på personalkostnaden för SFI (16,5%), ca 2 mkr mer än motsvarande period föregående år. Flyktingmottagandet är fortsatt stort. Bidrag från Migrationsverket kommer enligt årsprognos att täcka detta. Överstiger flyktingmottagandet den budgeterade volymen bestående av bidrag från Migrationsverket via verksamhet 130 och del av kommunens rambudget befaras ett överskridande då Schablonbidragsdelen endast täcker knappt hälften av kostnaden för hela SFI utbildningen. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Lokalkostnader From höstterminen 2015 kommer de extra lokalerna på Skånegatan för Kommunvux inte att räcka till och verksamheten behöver ytterligare externa lokaler. Kostnader för hyra av dessa beräknas till 700,0 kkr. Verksamheten har ansökt om tilläggsbelopp för denna utökning av lokaler. Yrkesvux Föregående verksamhetsår lyftes balanserade medel, (bidrag) från 2013 och 2014 in i driften vilket gjorde att fler yrkesutbildningar kunde genomföras. Skolverkets bidrag (beslut från 8 januari 2015) för yrkesvuxutbildning har gått från 5,1 mkr 2014 till 2,1 mkr För de deltagare som genomgår yrkesvux är prognosen god för att få arbete. Verksamheten har väntat på att den nya regeringen skulle besluta om extra tilldelning för 2015 vilket inte skett varför nu beställarenheten måste dra ned på yrkesutbildningen med 50%, externa leverantörer. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. 8

13 Antalet flyktingar ökade under hösten 2014 och under 2015 kommer flyktingmottagandet att öka vilket innebär ökade lönekostnaden för SFI-undervisningen i jämförelse med föregående år. Vid jämförelse period 5 har studerande vid SFI gått från år deltagare, till år deltagare, och idag 842. Vid periodstart 5 (31/5-8/6)) finns 842 personer inskrivna på SFI, varav 648 på Kommunvux och 194 på Lernia (extern leverantör). För närvarande finns det 111 sökande till SFI kommande perioder (efter period 5). Antal elever som studerar SFI A n t a l P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9 P10 Perioder Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Köp av verksamhet externa leverantörer prognosticeras ge ett underskott på 2 mkr. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Föregående års periodresultat var 80 kkr. och årets utfall är 0. I samband med byte av lokaler kommer anslaget att nyttjas. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse är förväntad. 9

14 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Det finns inte någon avvikelse att rapportera. 10

15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Daglig verksamhet Ekonomiskt bistånd, personalkostnader Verksamhetens intäkter minskat i budgeten vid inläsningen av resultatbalanseringen Lönekostnaderna har minskat i budgeten vid inläsningen av resultatbalanseringen ( Ovanstående pga att redan i ursprunglig rambudget togs hänsyn till resultatbalanseringen ) Budgetavvikelse Budgetavvikelse 0

16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse 0

17 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Lokalkostnader - ökade kostnader för lokaler i samband med planerad renovering av Kattegattgymnasiet varav underskott från kkr varav kostnader för dubbla lokaler kkr varav tillkomna kostnader för dubbla lokaler kkr Minskat elevtal på Halmstads kommunala gymnasieskola varav minskade IKE-intäkter kkr varav ökade kostnader AHM/FRI kkr Verksamhetskostnader varav verksamhetskostnader (lön) kkr varav minskad uppdragsutb -800 kkr varav ej uppnått åtgärdsprogram kkr Ökade intäkter till bland annat språkintroduktion Åtgärdsprogram (undervisningstid, billigare teknikköp, vakanshållning m.m.) Budgetavvikelse Budgetavvikelse

18 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Planerad utökning av Kommunvux lokaler Köp av verksamhet externa leverantörer Budgetavvikelse Budgetavvikelse

19 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0278 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Ekonomi Henric Andersson E-post: Telefon: Mottagande och fördelning av schablontilldelning från Migrationsverket Förslag till beslut 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att upphäva beslut om tidigare fördelning. (UAN , 150) 2. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att betala ut medel till berörda förvaltningar inom Halmstads kommun. 3. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att i samband med delårsbokslut redogöra för inflödet av pengar. Sammanfattning Enligt förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122) utgår en statlig schablonersättning från migrationsverket till kommuner. Ärendet - 1

20 Uppdrag - Bakgrund Ärendet har uppkommit med anledning av att undvika onödig administration kring hanteringen av dessa medel. Analys, förslag och motivering - Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Information till tjänstemän på berörda förvaltningar. Andra grupper Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor 1. Protokollsutdrag - Etableringsersättning (UAN , 150) För utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Ann- Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 2

21 HALMSTADS KOMMUN Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum UAN 150 UAN 2011/0431 Etableringsersättning Beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta den föreslagna fördelningen enligt tjänsteskrivelsen. Ärendet Enligt lagen om etablering utgår en statlig schablonersättning från Migrationsverket till kommuner. Ersättningen ser ut enligt följande: Schablonersättning för mottagna personer Under 20 år kr år kr kr Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska dock fatta beslut om hur beloppet ska fördelas utifrån den satta schablonsersättningen. Ärendets beredning HUKSAM delges information i ärendet. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta den föreslagna fördelningen enligt tjänsteskrivelsen. Beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Vid protokollet Ermin Skoric

22 Justerat Ordförande Justerare Dag Hultefors Bengt Björkman

23 1(9) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0202 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Ann-Sofie Hammargren, Klas Jacobsson E-post: Telefon: , Åtgärder med anledning av prognostiserat underskott för gymnasieskolan Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att organisationen på Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet begränsas till 90 elever. De i dagsläget resterande 9 antagna eleverna erbjuds plats på sitt andrahandsval. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att Halmstad Utbildning ska genomföra besparingar på sammantaget -9,3 mkr under 2015, fördelat på skolorna enligt följande: Kattegattgymnasiet -4,2 mkr, Sannarpgymnasiet -2,0 mkr och Sturegymnasiet -3,1 mkr. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att avvakta med beslut rörande de besparingar på som kan hänföras till dubbla lokalkostnader p.g.a. evakueringen av Kattegattgymnasiet, i avvaktan på besked angående tilläggsanslag samt ekonomiska ramar för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att under hösten komma med förslag på besparingar och konsekvensbeskrivningar, på resterande driftunderskott på -9,2 mkr, för att komma i ram under

24 Sammanfattning Enligt gällande prognos kommer gymnasieskolan i Halmstad att få ett underskott på -22,5 mkr. Av dessa kan -13,3 mkr hänföras till dubbla lokalkostnader för Kattegattgymnasiet. För att underskottet inte ska bli ännu större föreslås besparingar på totalt - 9,9 mkr inom verksamheten under Vidare föreslår förvaltningen att besparingar på -13,3 mkr ska effektueras först när besked lämnats från kommunfullmäktige och kommunstyrelse om dessa kostnader ska täckas inom verksamheten, eller om tilläggsanslag kommer att beviljas. Slutligen föreslås nämnden ge förvaltningen i uppdrag att under hösten, efter att Planeringsdirektiv med budget blivit kända, presentera förslag på besparingar och beskrivning av konsekvenserna av dessa, för de -9,2 mkr av underskottet som beräknas kvarstå inom driften vid årsskiftet. Ärendet Uppdrag Årets första prognos för verksamhet 651 Gymnasieskola visade på ett prognostiserat underskott på -17,3 mkr. I samband med Delårsrapport 1 har det prognostiserade underskottet ökat till -22,5 mkr. Förändringen i prognos beror framförallt på att fler Halmstadselever än beräknat väljer andra skolor än Halmstads kommunala gymnasieskolor, och att färre elever från andra kommuner väljer Halmstads kommunala gymnasieskolor. Härutöver bedömer förvaltningen att såväl anpassningar som besparingar på gymnasieskolorna under hösten 2015 inte kan genomföras i samma omfattning som den första prognosen visade. Sammantaget -13,3 mkr av underskottet kan härledas till ökade lokalkostnader (d.v.s. för ersättningslokaler) i samband med den planerade renoveringen av Kattegattgymnasiet. Dessa 13,3 mkr fördelar sig på ett underskott om 4,8 mkr från 2014 som Kommunstyrelsen ej kompenserade vid bokslutsbalanseringen för 2014, samt uppskattad kostnad för ersättningslokaler under 2015, motsvarande 8,5 mkr. Utöver detta prognostiseras en avvikelse i driftkostnader på -9,2 mkr för de tre gymnasieskolorna. Den nya prognosen bygger på att gymnasieskolorna klarar att under 2015 spara de -9,3 mkr av driftunderskottet, som inte kan härledas till ökade lokalkostnader för Kattegattgymnasiet. En central besparing på -0,6 mkr görs genom att tjänst som skolchef ej återbesätts under 2015, medan denna går in som t.f. förvaltningschef t.o.m Intäkterna förväntas öka under 2015 med ca +3,0 mkr i förhållande till budget, vilket gör att det beräknade underskottet på driftsanslaget blir -9,2 mkr under I samband med bokslut 2014 konstaterades att en differens fanns mellan tilldelad ram 2014 och utlagd budget 2014 till de kommunala gymnasieskolorna. Mer resurser hade 2

25 fördelats än det fanns täckning för i ramen. Därmed ökar kravet på omprövningar under Som en direkt följd av detta måste anpassningar och besparingar genomföras, vilka huvudsakligen kan börja effektueras under hösten 2015 eftersom befintlig organisation ligger fast t.o.m. augusti. I samband med att prognosen presenterades vid Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möte den 30 mars, gavs förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på åtgärder med anledning av det prognostiserade budgetunderskottet. Bakgrund Under 2012 genomfördes en omfattande kostnadsanpassning av gymnasieskolans verksamhet. Anledningen var ett vikande elevunderlag. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade den 25 juni 2012 beslut om att göra kostnadsanpassningar motsvarande -18,8 mkr, fördelat på 2012 och Anpassningarna inkluderade de underskott som verksamheten fått ta med sig från 2010 och 2011, som uppstått som en direkt följd av att organisationen inte anpassats i samma takt som antalet elever minskat. Under 2014 och 2015 har Verksamhet 651, Gymnasieskolas ramar, minskat med ytterligare -17,2 mkr på grund färre elever. Denna typ av anpassningar är naturliga, följer förändringar i befolkningskurvan och ska kunna ske utan påverkan på kvalitén i undervisningen. För att undvika den oro i organisationen som återkommande processer med uppsägning av personal innebär, valde förvaltningen att ta höjd i sina kostnadsanpassningar redan under 2012 och 2013, trots att elevtalet skulle fortsätta att minska fram till 2016, då en utplaning kunde skönjas. Därmed skulle verksamheten, efter 2013, kunna koncentrera sig på huvuduppdraget, utbildning av gymnasieungdomar. Detta ställningstagande resulterade i ett medvetet överskott för gymnasieskolan Under sommaren 2013 gick JB-gymnasiet i konkurs och inför höstterminen mottog de kommunala gymnasieskolorna sammanlagt ca.200 nya elever i verksamheten. Det innebar initialt ett tillskott i ekonomin, då de elevpengar (bidrag till fristående skolor) som JB erhållit istället tillföll utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Det bör observeras att detta initialt under 2013 innebar en förbättrad ekonomi, men på sikt medförde ökade kostnader eftersom JB-eleverna, p.g.a. annorlunda studieplaner inom flera program, inte kunde gå in i befintliga klasser och därför fick bilda egna små och kostnadsdrivande klasser. JB-konkursen i kombination med medvetet kraftfulla kostnadsanpassningar innebar att gymnasieskolan, verksamhet 651, gjorde ett överskott på +8,4 mkr under 2013, som förvaltningen förväntat att kunna få tillgodoräknat in i 2014, för att kunna täcka ökade kostnader för JB-konkursens små undervisningsgrupper och undvika nya anpassningar i form av uppsägningar av personal p.g.a. minskande elevtal. Kommunstyrelsen beslutade dock att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden endast fick ta med sig +4,9 mkr av detta överskott in till Bokslutet 2014 uppvisade gymnasieskolan, verksamhet 651, ett underskott på -4,4 mkr. Kommunstyrelsen beslutade om att gymnasieskolan skulle få med sig ett underskott på - 4,8 mkr in till

26 Omprövningar Utöver ovan nämnda har Kommunfullmäktige beslutat om en sammanlagd omprövning för gymnasieskolan på -9,3 mkr för åren 2013, 2014 och Det är 9,3 mkr mindre i ram, som inte kan hänföras till minskande elevtal och som därmed blir en direkt besparing i verksamheten. Omprövning av gymnasieskolans verksamhet är något som blivit ett levande inslag i planeringsprocessen och som ofta kan leda till en förändring och effektivisering inom verksamheterna som är av godo för kommunens prioriteringar. Men när omprövningar och medvetna långsiktiga anpassningar kombineras med ofinansierade dubbla hyreskostnader, blir uppdraget problematiskt att genomföra med bibehållen kvalitet. I gällande planeringsdirektiv med budget finns ytterligare en planerad sammanlagd omprövning på -3,16 mkr under åren 2016 och Utrymning av Kattegattgymnasiet Av det prognostiserade underskottet kan -13,3 mkr hänföras till dubbla lokalkostnader för Kattegattgymnasiet. Kattegattgymnasiet evakuerades enligt den plan som var uppgjord för att renovering av skolan skulle påbörjas under sommaren Projektet påbörjades hösten 2009 och de elevprognoser som låg till grund för planen visade att elevtalen skulle sjunka fram till 2015, för att sedan sakta öka igen. Skolan skulle genomgå ombyggnad från våren 2012 och vara helt färdig sommaren Då elevkullarna under denna tid minskade, förutsattes att evakuering av berörda utbildningar kunde ske inom egna lokaler. Ombyggnationen har dock senarelagts, samtidigt som det tillkommit fler gymnasieelever genom de kommunala skolornas ökade attraktivitet och JB-konkursens inflöde av elever. Sedan 2009 har vissa renoveringsarbeten på Kattegattgymnasiet genomförts, såsom PCB-sanering samt renovering av gymnastiksal, och dessa har visats ha en större påverkan på arbetsmiljön än vad som befarats. PCB-saneringen medförde en större evakuering än planerat, då det uppdagades asbest i lokalerna. Även störningarna i arbetet med gymnastiksalen blev mer omfattande än man befarat och tog längre tid att åtgärda och fastighetskontoret förutsåg därför en mer kostnadseffektiv och snabbare byggprocess om större delar av skolan evakuerades. Hösten 2013 var förfrågningsunderlag inför upphandling i princip klart. Byggstart planerades till sommaren Evakuering av halva skolan, 60- och 70-talsdelarna, planerades att genomföras sommaren 2014 och ersättningslokaler förhyrdes på Skånegatan och paviljonger till Skeppargatan. Att flytta en verksamhet med ca elever och ca 75 anställda kräver en framförhållning på minst 6 månader och en sådan stor evakuering är därför endast möjlig att genomföra under ett sommarlov, om inte allvarliga störningar ska drabba verksamheten. Vid beslutet om evakuering av skolan pågick processen kring förfrågningsunderlag inför upphandling. Fastighetskontoret beslutade dock att avbryta upphandlingsprocessen i april 2014, eftersom endast ett anbud inkommit. Hyreskontrakt var då tecknade kring evakueringslokaler, flyttfirmor bokade och verksamheten planerad för att vara på två adresser under två år och en evakuering befanns nödvändig ur ett miljöoch verksamhetsperspektiv. 4

27 Begäran om tilläggsanslag Vid Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möte i mars 2015 beslutades att tilläggsanslag på 9,76 mkr skulle begäras från kommunfullmäktige, för att täcka de ökade lokalkostnaderna under I denna summa ingår även 1,34 mkr som avser Vuxenutbildningen. Kommunfullmäktige kommer troligtvis inte att behandla detta ärende förrän efter sommaren. Analys, förslag och motivering Kostnadsanpassningarna under 2012 och 2013 genomfördes och motiverades av att elevantalet då var kraftigt vikande. Enligt prognos är 2015 det sista året som elevtalen minskar. Från 2016 vänder det sakta uppåt igen. Gymnasieskolan i Halmstad ska i detta läge undervisa fler elever, men genomföra en besparing om -22,5 mkr. Förvaltningen vill lyfta det orimliga i att besparingar på -13,3 miljoner ska göras inom kärnuppdraget utbildning, som en följd av Kattegattgymnasiets försenade renoveringsprocess. En evakuering av verksamheten var helt nödvändig, utifrån de förutsättningar och planeringsperspektiv som då gällde. Enligt skollagen ska huvudmannen sträva efter att alla elever får sitt förstahandsval till gymnasiet tillgodosett. I Halmstad har nämnd och förvaltning strävat efter att så också ska vara fallet. Till sökande på Naturvetenskapsprogrammet (NA) på Kattegattgymnasiet finns i dagläget 99 antagna. Budget, baserat på elevprognos under hösten 2014, finns för 90 elever. För att undvika kostnader att starta en extra klass på Kattegattgymnasiet, vilket totalt skulle innebär mindre elevgrupper, så föreslår förvaltningen att dessa 9 elever erbjuds annan plats. Elevernas andrahandsval fördelar sig så att 6 elever skulle komma till NA på Sannarpgymnasiet, 1 på Ekonomiprogrammet (EK), 1 på Teknikprogrammet (TE) och en på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Där finns det plats att ta emot dem inom befintliga klasser. Kattegattgymnasiets förslag innebär att de sparar -4,2 mkr under Besparingarna görs primärt genom att undervisande personal som slutar eller går i pension ej återbesätts. Motsvarande gäller för visstidsanställningar. Skolan ökar i elevtal, men den utvidgning av tjänster som var planerad genomförs inte fullt ut. Det innebär att arbetsuppgifterna får omfördelas på annan personal. Genom att starta tre klasser på NA behöver färre lärare anställas för att möta den elevökning som sker på just Kattegattgymnasiet. Sannarpsgymnasiet har presenterat ett förslag som innebär att de sparar -2,0 mkr 2015, framförallt genom anpassningar inom gymnasiesärskolan, där både assistent- och lärartjänster påverkas. Motivet är att särskolan inte anpassat sin verksamhet till givna budgetramar under föregående år. Vidare minskas språkintroduktionen med två tjänster. En viss besparing sker också genom anskaffning av enklare ipads till eleverna. Sturegymnasiet har lämnat in ett förslag som innebär att de sparar -3,1 mkr Detta sker genom neddragningar av både undervisande och icke undervisande personal. Vissa besparingar görs också genom återanvändning av ipads. Genom att inte tillsätta skolchefstjänsten under tiden som denna fungerar som t.f. förvaltningschef sparas -600,0 tkr under

28 Sammanställningen av besparingarna 2015 och återstående underskott visas nedan: Besparing 2015 Återstående underskott 2015 Kattegattgymnasiet -4,2 mkr -5,7 mkr Sannarpsgymnasiet -2,0 mkr -1,1 mkr Sturegymnasiet -3,1mkr -3,0 mkr Kansli * -0,6 mkr + 0,6 mkr Totalt -9,9 mkr -9,2 mkr * Eftersom kansliet inte beräknats göra ett underskott till att börja med blir det ett plus i den högra tabellen. Konsekvenser Färre elever får sitt val av skola tillgodosett Genom att organisationen inte utökas på Kattegattgymnasiet för att kunna ta emot samtliga elever som sökt NA, får 9 elever inte sitt förstahandsval av skola tillgodosett. De kommer dock att erbjudas motsvarande program vid Sannarpsgymnasiet alternativt att välja annat program, där plats finns. Ny organisation för obehöriga elever Läsåret 2015/2016 startar en helt ny verksamhet vid samtliga tre kommunala gymnasieskolor för elever som inte har blivit behöriga till gymnasieskolan. Tidigare har flertalet av dessa elever samlats på Sturegymnasiet (f.d. Klara), och eleverna har fått ett relativt likartat upplägg på sin utbildning. De har läst in kurser från grundskolan, för att bli behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan. I samband med gymnasiereformen, GY 11, infördes fem introduktionsprogram. Benämningen introduktionsprogram signalerar att utbildningen inom dessa program syftar till förberedelser, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Dessa olika program förläggs nu på alla de tre gymnasieskolorna. "Yrkesintroduktionen" kopplas naturligt till de nationella yrkesprogrammen. En elev på yrkesintroduktionen kan vara nästan behörig till ett nationellt program, eller bara ha några få poäng med sig från grundskolan. Det innebär att målet för utbildningen och elevens individuella studieplaner ska se helt olika från elev till elev. Vissa elever kan nästan fullt ut följa en klass på det nationella programmet, medan andra elever bara läser enskilda kursmoment och får andra motivationshöjande insatser istället. Samma flexibilitet krävs för introduktionsprogrammet det "individuellt alternativ". Att arbeta med varje enskild individ på detta sätt är givetvis mer kostnadsdrivande än att arbeta med en stor klass där alla ska läsa samma moment. Men eftersom en hög andel av dessa elever har olika former av svårigheter med sig, t.ex. olika former av neuropsykologiska funktionshinder eller andra inlärningssvårigheter, och kräver därför betydande stödinsatser. Många kan också behöva tillgång till grupprum där de kan arbeta ostört, under del av tiden. Förvaltningen ansökte via "Verksamhetsförändringar" om extra resurser till denna skollagsreglerade förändrade organisation, men erhöll ej sådana medel. Förvaltningen bedömer att möjligheten att kunna genomföra denna efterfrågade och nödvändiga förändring för de ungdomar som står längst ifrån gymnasieutbildning och arbetsmarknad, parallellt med nödvändiga besparingar, som ytterst svår. 6

29 Översyn av stödverksamheten De senaste årens positiva utveckling av stödet till elever med särskilda behov har medfört att det mesta stödet numera ges i klassen med hjälp av specialpedagoger, i stället för att elever som haft olika behov lyfts bort från den ordinarie verksamheten. Det finns emellertid fortfarande behov av utveckling av stödet. För de elever som gått i en så kallad särskild undervisningsgrupp i grundskolan och där fått enskild undervisning, eller tillsammans med ett fåtal elever, finns idag två möjligheter; om eleven har en svårare autism kan eleven få en plats på Sturegymnasiets "Spår 1", där eleven erbjuds egna rum att arbeta i. Om eleven inte bedöms tillhöra denna kategori och är behörig till ett nationellt program, erbjuds eleven plats i en normalstor klass som kan bestå av upp mot 32 elever. Eleven kan där få olika stödinsatser, t.ex. tid med specialpedagog och/eller att få arbeta viss tid i grupprum. Det finns behov av att fortsätta att utveckla stödet för dessa elever, så att skolorna kan erbjuda ett mellanting mellan enskild undervisning och undervisning i en klass. De flesta fall av anmälningar som lämnas in till förvaltningen rör elever som upplever att de inte fått det stöd som de behöver för att nå målen. I flera fall har förvaltningen också konstaterat att stödet delvis har brustit. Ofta rör detta elever som har någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. När omfattande sparåtgärder måste genomföras riskerar denna typ av viktig utveckling av stödverksamhet för de svagaste eleverna att försvåras. Konsekvenser om verksamheten ska genomföra besparingar av det totala underskottet Om besparingar ska genomföras på det totala beloppet; de -22,5 mkr som förvaltningen beräknar att underskottet blir under 2015, samt de besparingar som beräknas kunna genomföras under året (-9,9 mkr), blir den totala summan -32,4 miljoner kronor. Med en ram på 352,5 mkr till gymnasieskolan innebär detta en besparing på -9,2 procent av den totala budgeten. Åtgärder av denna omfattning bedöms ej vara möjliga att genomföra utan betydande kvalitetssänkningar, och med allvarliga konsekvenser för verksamheten som följd, vilket i realiteten innebär att färre elever klarar sin gymnasieutbildning. Ökad arbetsbelastning och risk för sjukskrivningar Besparingar och anpassningar av denna omfattning går ej att genomföra utan uppsägning av personal. Som exempel kan nämnas att de ålagda anpassnings- och sparkraven motsvaras av ca 60 tjänster. Idag har verksamheten 429 årsarbetare anställda inom Halmstad Utbildning (med elevhälsa, vaktmästare mm inräknade). Det paradoxala är att detta måste ske parallellt med en ökning av antalet elever vilket innebär en väsentligt ökad arbetsbelastning för skolans personal. Diagrammet nedan visar utvecklingen av sjukskrivningstalen på de tre gymnasieskolorna mellan

30 Vi kan se att, med undantag för Sturegymnasiet, så ökade sjuktalen i samband med kostnadsanpassningarna som skedde under 2012 och framförallt under (Sturegymnasiets topp 2011 beror på några enskilda personer med långtidsjukskrivningar, som lämnade skolan i samband med kostnadsanpassningarna). Under år 2014 har sjuktalen åter börjar sjunka. Om besparingar ska genomföras i verksamheten motsvarande -32,4 mkr finns en risk för att sjukfrånvaron åter ökar, då verksamheten nu växer samtidigt som personalstyrkan minskar. Ökade sjuktal är framförallt negativt för de berörda personerna, men innebär också stora kostnader för verksamheten. Större undervisningsgrupper På ett antal yrkesprogram kommer sammanslagning av grupper bli nödvändiga, framförallt gällande de gymnasiegemensamma ämnena (GG-ämnen). Inom ämnet matematik har vi redan erfarenheter av att detta resulterat i ett högre antal underkända elever, bland annat när detta genomfördes inom Vård- och omsorgsprogrammet. Detta leder i sin tur till att färre elever når sin yrkesexamen. Insatser för att öka måluppfyllelsen får delvis slopas I Resultatrapporten 2011/2012 identifierades att 23 procent av eleverna i åk 1 fick ett F (underkänt) i matematik 1a, 1b eller 1c. Samma siffra för yrkeseleverna var 37 procent. Ett antal riktade insatser har därefter genomförts för att förbättra resultaten i matematik. Särskilt framgångsrikt har det varit att ha dubbelbemanning på matematiklektionerna. I flera fall har eleverna också fått mer tid till matematiken. Dessa insatser måste nu omprövas och blir fortsättningsvis svåra att genomföra, eftersom de är resurskrävande - men bevisligen ger goda resultat. Eftersom det krävs minst ett E i matematik 1a, 1b eller 1c för att eleverna ska få sin gymnasieexamen finns en klar risk att andelen elever som inte klarar sin gymnasieutbildning ökar. Ökade kostnader för kommunen och övriga samhället Med nedstående exempel vill vi belysa en ökad risk för kommunekonomiska negativa konsekvenser över tid. Forskning visar att risken för arbetslöshet mer än fördubblas om individen inte genomgått och klarat en gymnasieutbildning. Forskaren Ingvar Nilsson har räknat ut att 8

31 en person, som hamnar i livslång arbetslöshet (mellan åren år), som i övrigt inte har några större problem som kräver samhällsinsatser, beräknas kosta samhället ca 11 mkr. Den största delen av denna kostnad, 8,5 mkr, kan förklaras i produktionsbortfall. Av detta produktionsbortfall skulle 2,6 mkr gått till skatteintäkter till kommunen. Därtill tillkommer kostnader för ekonomiskt bistånd på ca 3,3 mkr. Totalt för kommunen 5,9 mkr per individ. Vi vet att den största gruppen unga vuxna bidragstagare inom Ekonomiskt bistånd är personer som helt saknar eller ej har fullföljt en gymnasial utbildning. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av tf. förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, kvalitetsutvecklare Klas Jacobsson, verksamhetsutvecklare Jörgen Krantz, ekonomichef Henric Andersson, gymnasiechefer Maria Melander, Rikard Sjödal och Susanna Härenstam. Ärendet har även hanterats av respektive skolas ledningsgrupp, samt ekonomer med ansvar för gymnasieskolorna. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet är behandlat i HUKSAM. Protokoll från HUKSAM, samt genomförd risk- och konsekvensanalys bifogas handlingarna. Lista över bilagor 1. Protokoll HUKSAM (handlingarna kommer senare). 2. Risk- och konsekvensanalys framtagen av arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna (handlingarna kommer senare). För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Tf. Förvaltningschef Klas Jacobsson Kvalitetsutvecklare 9

32 Bilaga 1 - Protokoll HUKSAM , 4. Efter ajourneringen avslår arbetsgivaren de två yrkandena från Lärarnas Riksförbund, samt de två yrkandena från Vision. Arbetsgivaren är oenig med samtliga närvarande förbund, förutom Skolledarförbundet. Förhandlingen förklaras avslutad i oenighet med samtliga närvarande förbund förutom Skolledarförbundet Förflyttning av personal, Anna Doverskär. Förflyttning av personal enligt bilaga 2. Parterna är eniga. Förhandlingen förklaras avslutad Åtgärder med anledning av prognosticerat underskott för gymnasieskolan, Klas Jacobsson. (UAN 2015/0202) Yrkanden Yrkande från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund anser att det varit bristande samverkan i frågan om konsekvensanalys för det prognosticerade underskottet för Vi saknar en konsekvensanalys från den lokala samverkan ute på enheterna, och önskar att arbetslag och ämneslag har möjlighet att bidra till dessa, så som skedde vid besparingarna Allt enligt gällande samverkansavtal samt arbetsmiljölagen. Lärarnas Riksförbund yrkar därför att: Konsekvensanalys görs på lokal nivå innan beslut tas på Huksam. Samtliga närvarande förbund ställer sig bakom yrkandet. Mötet ajourneras. Efter ajourneringen avslår arbetsgivaren yrkandet. Med kommentaren att även lokala risk- och sårbarhetsanalyser kommer att genomföras. Arbetsgivaren är oenig med samtliga förbund. Förhandlingen förklaras avslutad i oenighet med samtliga förbund Justerandes sign

33 Bilaga 2 - Risk- och konsekvensanalys Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Att förutse konsekvenser Förvaltning: Område: UAF Gymnasieskolan Datum: Uppföljning gjord av: Skyddsombud: Medverkande: Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Marcus Bengtsson(LR), Anton Karlsson(Akademikerförbudet SSR), Anders Carlsson(Skolledarförbundet), Johan Wadensten(Sveriges Ingenjörer), Pernilla Hultin(Vision), Karin Andersson(Lärarförbundet), Ola Nilsson(Lärarförbundet) Anna Doverskär, Jörgen Krantz, Mia Winckler, Klas Jacobsson, Susanna Härenstam, Rikard Sjödahl

34 Inledning Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete beskriver hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt Arbetsmiljöarbete vid ändringar i verksamheten: När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 8, andra stycket, AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Innan ni börjar - tänk på att: Förändringarna får bedömas individuellt. Om bedömningen ger vid handen att några risker för ohälsa eller olycksfall inte uppkommer har arbetsgivaren fullgjort sina åligganden enligt 8 AFS 2001:1. Vid nedskärning i verksamheten ska riskbedömningen i huvudsak omfatta hur den med hänsyn till risken för ohälsa påverkar kvarvarande personal i fråga om bl.a. arbetsmängd och arbetsuppgifternas innehåll. Det är viktigt att tidigt få fram riskerna så att negativa följder av omställningsprocessen kan förebyggas. Observera även att förändringsarbetet i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Därför kan det vara motiverat att planera åtgärder som syftar till att lindra oro och förebygga ohälsa under pågående förändringsprocess. Till exempel är information om vad som händer eller inte händer under förändringsprocessen mycket viktig. En plan behöver upprättas för hur informationen ska lämnas under hela förändringsprocessen. Det är bra att utse en arbetsgrupp där både arbetsgivare och arbetstagare finns representerade. Skyddsombud ska alltid ges möjlighet att medverka vid riskbedömning och planering av åtgärder. En rekommendation är att arbetsgruppen inte är alltför stor. Cirka 4-6 personer kan vara en lämplig storlek på grupp men kan givetvis variera till exempel beroende på verksamhetens storlek och omfattning av den planerade förändringen. 2

35 Det är önskvärt att det i arbetsgruppen finns goda kunskaper om arbetsmiljölagen och tillämpliga föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Utse en analysledare för arbetsgruppen. Den personen bör vara väl förtrogen med denna rutin. Även om denna rutin avser tiden efter förändringen, kan det i många fall vara värdefullt att beskriva hur verksamheten ser ut idag. Vad fungerar bra som vi kan ta med oss och vad kan vi förbättra. Då alla risker inte går att eliminera helt, är det bra om gruppen diskuterar vilket förhållningssätt man har till dessa risker. Det är bland annat viktigt att informera personalen om de risker som finns i verksamheten och som inte helt kan elimineras. Använd expertis när gruppen saknar kompetens inom visst område. Expertstöd kan till exempel finnas inom Stadskontorets personalenhet eller företagshälsovården. Dokumentera riskbedömningen och åtgärder i Handlingsplan för åtgärder efter riskbedömning, se bilaga. 3

36 ABC för riskbedömning och konsekvensanalys inför ändringar i verksamheten: A. Precisera den planerade förändringen B. Gör riskbedömningen C. Åtgärda A. Precisera den planerade ändringen Det är vanligt att flera ändringar ska genomföras samtidigt i verksamheten. Till exempel kan en neddragning i verksamheten medföra både lokalbyten, ändrade arbetsuppgifter och personalneddragning. Definiera och riskbedöm i så fall respektive ändring separat. Exempel: A - lokalbyten B ändrade arbetsuppgifter C personalneddragning Fler exempel på ändringar då riskbedömning kan vara aktuell: Nybyggnation/lokalbyten Produktionsförändring Ändringar i befintliga lokaler Förändrade arbetstider Förändrad arbetsutrustning maskiner, fordon, redskap m.m. Utökat arbetsinnehåll/ ändrade arbetsuppgifter Nya arbetslag/ gruppsammansättning Nya kemiska produkter 1. Vad består ändringarna av? A: Åtgärder med anledning av prognostiserat underskott för gymnasieskolan enligt tjänsteskrivelse Dnr: UAN 2015/0202. B: C: D: 2. Var ska ändringarna genomföras? exempelvis hälso- och sjukvården, division X, verksamhet X, arbetsplats X Inom de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad. 3. Vilka medarbetare eller grupper av arbetstagare berörs av ändringarna? exempelvis X antal medarbetare inom förvaltning X, verksamhet X, arbetsplats X Samtliga yrkeskategorier och elever inom gymnasieskolorna, direkt eller indirekt. 4

37 B. Gör riskbedömningen När ni preciserat ändringarna och vet vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare som kommer att beröras av förändringen, ska ni bedöma vilka risker för ohälsa/olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda medarbetare. Ta fram riskkällor som ni tror uppstår efter genomförd förändring men tänk också på att själva förändringen i sig kan utgöra en riskkälla. Åtgärder under pågående förändringsarbete kan därför behövas. Bedöm om riskerna kan leda till ohälsa eller olycksfall. Bedöm också sannolikheten för om dessa kan inträffa och om riskerna är allvarliga eller inte allvarliga. Exempel på sådant som kan innebära risker för ohälsa och olycksfall: Stor arbetsmängd Dåligt anpassade arbetslokaler Tidspress Ensidigt upprepat arbete Svåra/komplicerade arbetsuppgifter Liten påverkansmöjlighet/lågt inflytande Buller/vibrationer Brister i samarbetet Ensamarbete Våld och hot Otydliga arbetsuppgifter Hantering av farliga ämnen mm Exempel på beskrivning av risker: A Lokalbyten: 1. Dåligt anpassade lokaler B Ändrade arbetsuppgifter: 1. Svåra arbetsuppgifter 2. Otydliga arbetsuppgifter C Personalneddragning 1. Tidspress 2. Stor arbetsmängd 5

38 1. Beskriv de risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan innebära: Personalneddragning inom gymnasieskolan kan leda till: 1. Tidspress och osäkerhet kring konsekvenserna kan leda till stress och högre sjukskrivningstal 2. Risk för högre arbetsbelastning då undervisningen ska fördelas på färre lärare då neddragningen på tjänster är större än vad elevtalsminskning visar vilket kan leda till en lägre måluppfyllelse för alla elever 3. Den utveckling av IM organisationen som planeras äventyras och elever inom denna del riskerar att få mindre stöd än planerat 4. Elever i behov av stöd riskerar att få mindre stöd med risk för minskad måluppfyllelse 5. BFL- och matematiksatsningen äventyras då denna satsning inte fullt ut går att genomföra p.g.a. besparingar 6. Risk för misstag i samband med myndighetsutövning på skolorna p.g.a. av förtätade uppdrag 7. Hälsorisk p.g.a. planerad minskad städning 2. Hur allvarlig/a är risken/riskerna? Grön= inte allvarlig, ingen åtgärd Gul= allvarlig, utreds eller åtgärdas Röd=mycket allvarlig, åtgärdas snarast 1. Tidspress och osäkerhet kring konsekvenserna kan leda till stress och högre sjukskrivningstal 2. Risk för högre arbetsbelastning då undervisningen ska fördelas på färre lärare då neddragningen på tjänster är större än vad elevtalsminskning visar vilket kan leda till en lägre måluppfyllelse för alla elever 3. Den utveckling av IM organisationen som planeras äventyras och elever inom denna del riskerar att få mindre stöd än planerat 4. Elever i behov av stöd riskerar att få mindre stöd med risk för minskad måluppfyllelse 5. BFL- och matematiksatsningen äventyras då denna satsning inte fullt ut går att genomföra p.g.a. besparingar 6. Risk för misstag i samband med myndighetsutövning på skolorna p.g.a. av förtätade uppdrag 7. Hälsorisk p.g.a. planerad minskad städning 3. Hur sannolikt är det att händelsen inträffar? 1. Tidspress och osäkerhet kring konsekvenserna kan leda till stress och högre sjukskrivningstal, stor sannolikhet 2. Risk för högre arbetsbelastning då undervisningen ska fördelas på färre lärare då neddragningen på tjänster är större än vad elevtalsminskning visar vilket kan leda till en lägre måluppfyllelse för alla elever, stor sannolikhet 3. Den utveckling av IM organisationen som planeras äventyras och elever inom denna del riskerar att få mindre stöd än planerat, sannolikt 4. Elever i behov av stöd riskerar att få mindre stöd med risk för minskad måluppfyllelse, stor sannolikhet 5. BFL- och matematiksatsningen äventyras då denna satsning inte fullt ut går att genomföra p.g.a. besparingar sannolikt 6. Risk för misstag i samband med myndighetsutövning på skolorna p.g.a. av förtätade uppdrag, sannolikt 7. Hälsorisk p.g.a. planerad minskad städning, sannolikt 6

39 C. Handlingsplan för åtgärder Upprätta en handlingsplan för att åtgärda risker och/eller sannolika konsekvenser av den planerade förändringen. De åtgärder som inte vidtas omedelbart ska skrivas ned i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs Kontrollera att genomförda åtgärder får den effekt som avses. Tänk på att: I samband med neddragningar kan det vara viktigt att sätta in åtgärder för förebygga negativa konsekvenser av förändringsprocessen. Information är särskilt viktig under pågående förändringsprocesser, både om vad som händer och inte händer under tiden. Exempel på informationsåtgärder inför förändringarna: webbplats om förändringarna på intranätet, informationstillfällen för medarbetare, ge chefer och medarbetare kunskaper om förändringsprocesser och naturliga reaktioner i samband med förändringsarbete, företagshälsovården kan ge stöd till chefer, enskilda medarbetare och arbetsgrupper. Dokumentera åtgärder som minskar negativa konsekvenser för medarbetarna i Handlingsplan för åtgärder efter riskbedömning - bilaga

40 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2014/0275 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Gymnasieorganisation 2015/2016 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför slutlig antagning läsåret 2015/2016 erbjuda antalet platser enligt bilaga 1, Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2015/2016. (daterad ) 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att uppdra åt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen att utifrån fastställd gymnasieorganisation och sökande elevers behörighetsgrad maximera organisationen. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att fr.o.m. läsåret 2015/2016 ta bort inriktningsgaranti från inriktningarna Anläggningsfordon, Måleri samt Plåtslageri inom Bygg- och anläggningsprogrammet. 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att Språkintroduktionen fr.o.m. hösten 2015 bedrivs på Sannarps- och Sturegymnasiet. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation(dnr: UAN 2014/0275) den 27 augusti 2014 vilken reviderades den 17 november 2014 samt den 30 mars En analys av elevernas förstahandsval är gjord efter omvalsperioden vilket ligger till grund för föreslagen Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2015/2016,

41 IM organisation enligt bilaga Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2015/2016, kan behöva justeras utifrån antalet obehöriga elever per program. Elevernas slutbetyg från årskurs 9 är tillgängliga den 12 juni och först därefter kan en optimering göras av organisationen. Detta kan innebära att justeringar behöver göras efter nämndens beslut den 22 juni. En anpassning av antalet lärlingsplatserna behöver göras då dessa är beroende av antal arbetsgivare som kan skriva avtal om lärlingsplats. Inriktningsgarantin inom Bygg- och anläggningsprogrammet bör tas bort. Antalet platser ökas inom Barn- och fritidsprogrammet, lärling samt Ekonomiprogrammet och antalet platser minskas på Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling. Inga förändringar behöver göras på gymnasiesärskolans program utifrån tidigare beslutad organisation. Eleverna som inte kan beredas plats utifrån deras 1:a handsval erbjuds plats på lägre val. Ärendet Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation(dnr: UAN 2014/0275) den 27 augusti 2014 vilken reviderades den 17 november 2014 samt den 30 mars Analys, förslag och motivering Omvalsperioden är avslutat och en analys av elevernas förstahandsval är gjord utifrån statistik inhämtad från gymnasieantagningen i Falkenberg. Statistiken innehåller både behöriga och obehöriga sökande till gymnasiet och föranleder förslag på en slutlig organisation inför slutlig antagning den 1 juli. Sökande och elevprognos 2015, gymnasieskolan, efter omvalsperioden Program 1:a sök Beh Obeh Prog Ht 15 Prel. org. Ny prel. org. Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet

42 Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogram met Handel- och administrationsprogram met, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Industritekniska programmet International Baccalaureate Naturvetenskapsprogram met, Kattegatt Naturvetenskapsprogram met, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprog rammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprog 0 0 rammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och 0 0 fastighetsprogrammet Vård omsorgsprogrammet Vård omsorgsprogrammet, lärling IMYRKFT 7 7 IMPROVO 2 2 IMYRKRL 1 1 IM 8 I elevprognos Ht 2015 ingår förutom behöriga 1:a handsökande även obehöriga 1:a handsökande med poäng(80 p för yrkesprogram och 120 för högskoleförberedande) för behörighet men utan behörighet i ett eller flera ämnen av engelska, matematik eller svenska. Analys inför föreslagna förändringar är gjord utifrån antal förstahandssökande och prognostiserat elevantal ht

43 Under omvalsperioden har det tillkommit 36 1:a handsökande vilka ingår i underlaget ovan. Dessa ryms inom den föreslagna organisationen. Introduktionsprogrammet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om Introduktionsprogrammet(IM) i samband med preliminär gymnasieorganisation(dnr: UAN 2014/0275) den 17 november Denna organisation innebär att samtliga elever som valt de kommunala gymnasieskolorna i möjligaste mån ska erbjudas en IM utbildning på sökt skola. Detta innebär att den slutliga organisation för IM enligt bilaga Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2015/2016, justeras utifrån antalet obehöriga per program för att dessa elever ska få ett positivt antagningsbesked i samband med antagning Elevernas slutbetyg från årskurs 9 är tillgängliga den 12 juni och därefter behövs en analys av elevernas val för att optimera den tänkta organisationen. Detta kan innebära att justeringar behöver göras efter nämndens beslut den 22 juni. Lärlingsutbildning Lärlingsutbildning inom Barn- och fritidsprogrammet har fler sökande än antalet platser och antalet platser behöver där utökas. Inriktning Bageri och konditori inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet har fler sökande än antalet möjliga lärlingsplatser och antalet platser behöver där minskas. Inriktning Kök och servering inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet kan ökas då antalet lärlingsplatser är fler. En anpassning av antalet platser behöver görs då lärlingsplatserna är avhängigt antal arbetsgivare som kan skriva avtal om lärlingsplats. Bygg- och anläggningsprogrammet Programmet har haft inriktningsgaranti enligt SkolL 16 kap 12 vilket har inneburit att elever som angivit önskemål om specifik inriktning har varit garanterade denna om de så önskat. Då eleverna under årskurs 1 gör en rundgång och provar alla inriktningarna har denna inriktningsgaranti de senaste åren inte haft någon betydelse för elevernas val då de gjort nya val under tiden. För verksamheten kan inriktningsgarantin vara till ekonomisk nackdel då enstaka elevers val har varit bindande. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det önskvärt att rektor inte tvingas att starta inriktningar med för få sökande och inriktningsgarantin föreslås tas bort från inriktningarna Anläggningsfordon, Måleri samt Plåtslageri. Ekonomiprogrammet Enligt prognos får programmet 104 elever till hösten Den preliminära organisationen är 100 elever och denna föreslås öka till 112 platser. Estetiska programmet Enligt prognos får programmet 94 elever till hösten Då eleverna söker till inriktning kan organisationen minskas från 125 till 110 platser. Fordons- och transportprogrammet Programmet har 53 1:a handsökande och till IMYRKFT är det 7 sökande vilket ger totalt 60 elever som visat intresse för utbildningsområdet. Enligt prognos får programmet 44 behöriga elever. Organisationen kan bereda plast för totalt elever vilket gör att antalet obehöriga elever som kan beredas plats på IMPROFT/IMPYRKFT 4

44 är beroende på antalet elever som blir behöriga. Elever som inte bereds plats utifrån sitt 1:a handsval erbjuds plats på lägre val. Naturvetenskapsprogrammet, Kattegattgymnasiet Enligt prognos kan programmet få 102 elever till hösten Den preliminära organisationen är 100 elever men denna föreslås minska till 90 elever med anledning av de anpassningar som behöver göras ur ett ekonomiskt perspektiv. Elever som berörs erbjuds plats på motsvarande utbildning på Sannarp alternativt sitt andrahandsval. Vård- och omsorgsprogrammet Programmet har 75 1:a handsökande och till IMPROVO är det 2 sökande vilket ger totalt 77 elever som visat intresse för utbildningsområdet. Enligt prognos får programmet 56 behöriga elever. Organisationen kan bereda plast för totalt elever vilket gör att antalet obehöriga elever som kan beredas plats på IMPROFT/IMPYRKFT är beroende på antalet elever som blir behöriga. Elever som inte bereds plats utifrån sitt 1:a handsval erbjuds plats på lägre val. Övriga program Inför slutlig antagning, , behöver övriga nationella program inte förändra sin organisation. Samtliga program Antalet platser per program, inklusive IMPRO/IMYRK, behöver justeras inom respektive programs totala organisation utifrån antalet behöriga och obehöriga. Elevernas slutbetyg från årskurs 9 är tillgängliga den 12 juni och därefter behövs en analys av elevernas val för att optimera den tänkta organisationen. Detta kan innebära att justeringar behöver göras efter nämndens beslut den 22 juni. Särskolans program Inga förändringar behöver göras på tidigare beslutad organisation. Språkintroduktionen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade den 17 november 2014(UAN 2014/0275) beslut om att Språkintroduktionen fr.o.m. höstterminen 2015 ska bedrivas vid de tre gymnasieskolorna. Då antalet elever inte ökat i den omfattning som tidigare prognostiserats bör verksamheten endast förläggas till två skolor, förslagsvis Sannarpsoch Sturegymnasiet. Att idag fördela verksamheten till tre enheter leder till en mindre kostnadseffektiv utbildning. En konsekvens blir att de extra lokaler som hyrts för verksamheten på Skånegatan kan avvecklas. Konsekvenser Eleverna som inte kan beredas plats utifrån deras 1:a handsval erbjuds plats på lägre val. Ärendets beredning 5

45 Inom kommunen Tjänsteskrivelsen är framtagen av tjänsteman vid Halmstad Utbildning. Berörda gymnasiechefer, rektorer samt samordningsansvarig för gymnasiesärskolan är informerade och delaktiga i analysarbetet kring berörda utbildningar. Fackliga organisationer Förhandling enligt MBL 11 i HUKSAM Lista över bilagor 1. Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2015/2016 (daterad ) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 6

46 Läsåret 2015/ Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, slutlig organisation lå 15/16 Program Skola Inriktning Platser Per skola/inr Tot Barn- och fritids Sannarps Fritid och hälsa programmet 1 gymnasiet Pedagogiskt arbete Socialt arbete IMPREBF IMPROBF 3 IMYRKBF 3 Sture Pedagogiskt arbete, lärling 11 gymansiet Bygg- och anläggnings Kattegatt Anläggningsfordon programmet gymnasiet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri IMPREBA IMPROBA 3 IMYRKBA 3 Ekonomi Kattegatt Ekonomi programmet gymnasiet Juridik IMPREEK El- och energi Kattegatt Elteknik programmet gymnasiet IMPREEE Estetiska Sture Bild och formgivning programmet gymnasiet Dans 20 Estetik och media 25 Musik 30 Teater 20 IMPREES Fordons- och transport Kattegatt Godshantering programmet gymnasiet Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport IMPREFT IMPROFT 3 IMYRKFT 3 Handels- och administrations Sture Handel och service programmet 1 gymnasiet Lärling 4 IMPREHA IMPROHA 3 IMYRKHA 3 Hotell- och turism Sture Hotell och konferens programmet 1 gymnasiet Turism och resor Lärling 2 IMPREHT Industritekniska Kattegatt Produkt och maskinteknik programmet gymnasiet Svetsteknik IMPREIN IMPROIN 3 IMYRKIN 3 International Sannarps Baccalaureate gymnasiet 1 Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1

47 Läsåret 2015/ Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, slutlig organisation lå 15/16 Program Skola Inriktning Platser Per skola/inr Tot Naturvetenskaps Kattegatt Naturvetenskap programmet gymnasiet Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Sannarps Naturvetenskap 60 gymnasiet Naturvetenskap Profil Europa Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Restaurang- och livsmedels Sture Kök och servering programmet 1 gymnasiet Kök och servering, lärling 3 Bageri och konditori 2, lärling 6 IMPRERL IMPRORL 3 IMYRKRL 3 Samhällsvetenskaps Sannarps Beteendevetenskap programmet gymnasiet Samhällsvetenskap Samhällsvetenskap Profil Europa IMPRESA Sture Medier, information och kommunikation 0 gymnasiet IMPRESA Teknik Kattegatt Design och produktutveckling programmet gymnasiet Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap IMPRETE Vvs- och fastighets Kattegatt Vvs 0 0 programmet gymnasiet IMPREVF Vård- och omsorgs Sannarps programmet gymnasiet IMPREVO IMPROVO 3 IMYRKVO 3 Sture Lärling 6 gymnasiet Programmet för hotell, restaurang och bageri, Sturegymnasiet 3 11 Programmet för hälsa, vård och omsorg, Sannarpsgymnasiet 3 Särkolans individuella program Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 2

48 1(9) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0201 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Cecilia Hågemark E-post: Telefon: , Gymnasieorganisationen 2016/2017 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017: 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda Samhällsvetenskapsprogrammets tre inriktningar samt Ekonomiprogrammet för NIU elever på Sannarpsgymnasiet. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 inom gymnasiesärskolan erbjuda Programmet för administration, handel och varuhantering, Programmet för hotell, restaurang och bageri, Programmet för hälsa, vård och omsorg. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda lärlingsutbildning inom ovanstående gymnasiesärskoleprogram. 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda gymnasiesärskolans individuella program på Sannarps- och Sturegymnasiet. 5. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 flytta gymnasiesärskolans individuella program från Kattegattgymnasiet till Sturegymnasiet. 6. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda Introduktionsprogrammet på Kattegatt-, Sannarps-, och Sturegymnasiet med koppling till samtliga program. 7. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda en preliminär gymnasieorganisation för läsåret 2016/2017 enligt bilaga 1, Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2016/2017(daterad ) 1

49 Sammanfattning Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan och som är behöriga att söka till gymnasiet. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Elevunderlaget för gymnasiesärskolan minskar från dagens ca 80 elever till ca 50 elever 2017 vilket leder till att gymnasiesärskolans organisation och programutbud anpassas efter de förändrade ekonomiska förutsättningar som ett minskat elevunderlag innebär. De program som föreslås är: Programmet för administration, handel och varuhantering på Sturegymnasiet Programmet för hotell, restaurang och bageri på Sturegymnasiet Programmet för hälsa, vård och omsorg på Sannarpsgymnasiet samt lärlingsutbildning inom ovanstående program Gymnasiesärskolans individuella program på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet Mot bakgrund av det minskade elevunderlaget för gymnasiesärskolan föreslås också att gymnasiesärskolan koncentreras till två skolor, nämligen Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Förslaget innebär att gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds ett mer begränsat urval av program. Genom att utnyttja möjligheterna till flexibilitet inom och mellan programmen, samt genom att erbjuda lärlingsutbildning som ett komplement, skapas ändå förutsättningar för att skräddarsy en utbildning utifrån varje elevs behov och önskemål. Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2016/2017 erbjuda 15 nationella program samt International Baccalaureate. Hantverksprogrammet, Humansistiska programmet och Naturbruksprogrammet erbjuds inom samverkansavtal med Region Halland. Programmen finns dessutom i olika omfattning vid de fristående gymnasieskolorna. Ekonomiprogrammet erbjuds på Sannarpsgymnasiet from 2016 men då endast för elever som samtidigt blir antagna inom Nationell idrottsutbildning, NIU. Samhällsvetenskapsprogrammets samtliga inriktningar erbjuds på Sannarpsgymnasiet vilket gör att from 2016 erbjuds programmet inte på Sturegymnasiet. Den preliminära gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2016/2017 föreslås bli 1033 platser. 2

50 Ärendet Bakgrund Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan och som är behöriga att söka till gymnasiet. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats inom Introduktionsprogrammet vilka kopplas till motsvarande nationellt program. Elevunderlaget för gymnasiesärskolan minskar. Antalet elever som är inskrivna i gymnasiesärskolan vårterminen 2015 är ca kommer den siffran att vara ca 50. Det finns därför anledning att utreda gymnasiesärskolans organisation och det antal program som kommunen erbjuder. Varje elev som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har enligt skollagen (2012:109) rätt till utbildning av god kvalitet, ett urval av nationella program som är allsidigt samt en utbildning som så långt det är möjligt anpassas till elevens önskemål. Samtidigt måste gymnasiesärskolans organisation och programutbud anpassas efter de förändrade ekonomiska förutsättningar som ett minskat elevunderlag innebär. Även gymnasiesärskolans lokaler behöver ses över för att säkerställa ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. Gymnasiesärskolan behöver också bli mer flexibel när det gäller organisation och samverkansformer. Ett av syftena med gymnasiesärskolereformen 2013 var att skapa ett större utrymme för flexibilitet för att möta varje elevs behov och förutsättningar. Bestämmelserna i den nya skollagen och förordningen gör det därför möjligt för elever som är inskrivna i gymnasiesärskolan att få sin utbildning, eller delar av den, i gymnasieskolan om de så önskar. Inom gymnasiesärskolan kan en elev på ett nationellt program också läsa ämnesområden från de individuella programmen. En elev på ett individuellt program kan på motsvarande sätt läsa kurser från ett nationellt program. Det är av största vikt att de möjligheter som finns att skräddarsy en utbildning för varje elev som motsvarar elevens intressen och förutsättningar verkligen utnyttjas fullt ut. Genom att elever från gymnasiesärskolan kan läsa kurser på de treåriga programmen i gymnasieskolan skapas också möjligheter till möten och samarbete över skolformsgränserna vilket i sin tur bidrar till en ökad känsla av inkludering, gemenskap och samhörighet. För att kravet på ett allsidigt utbud av program som motsvarar elevernas önskemål ska kunna förenas med en för kommunen rimlig kostnadsnivå krävs också att de nationella programmen i gymnasiesärskolan samläser i de kurser där detta är möjligt. Det gäller t.ex. samtliga gymnasiegemensamma ämnen samt programfördjupningskurser, programgemensamma kurser som finns på mer än ett program samt kurser inom ramen för det individuella valet. Lärlingsutbildning kan på motsvarande sätt integreras med de nationella programmen i gymnasiesärskolan. 3

51 Analys, förslag och motivering Gymnasiesärskolan Elevunderlaget för gymnasiesärskolan minskar. Antalet elever som är inskrivna i gymnasiesärskolan vårterminen 2015 är ca kommer den siffran att vara ca 50. Det finns därför anledning att utreda gymnasiesärskolans organisation och det antal program som kommunen erbjuder. Varje elev som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har enligt skollagen (2012:109) rätt till utbildning av god kvalitet, ett urval av nationella program som är allsidigt samt en utbildning som så långt det är möjligt anpassas till elevens önskemål. Samtidigt måste gymnasiesärskolans organisation och programutbud anpassas efter de förändrade ekonomiska förutsättningar som ett minskat elevunderlag innebär. Även gymnasiesärskolans lokaler behöver ses över för att säkerställa ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. Gymnasiesärskolan behöver också bli mer flexibel när det gäller organisation och samverkansformer. Ett av syftena med gymnasiesärskolereformen 2013 var att skapa ett större utrymme för flexibilitet för att möta varje elevs behov och förutsättningar. Bestämmelserna i den nya skollagen och förordningen gör det därför möjligt för elever som är inskrivna i gymnasiesärskolan att få sin utbildning, eller delar av den, i gymnasieskolan om de så önskar. Inom gymnasiesärskolan kan en elev på ett nationellt program också läsa ämnesområden från de individuella programmen. En elev på ett individuellt program kan på motsvarande sätt läsa kurser från ett nationellt program. Det är av största vikt att de möjligheter som finns att skräddarsy en utbildning för varje elev som motsvarar elevens intressen och förutsättningar verkligen utnyttjas fullt ut. Genom att elever från gymnasiesärskolan kan läsa kurser på de treåriga programmen i gymnasieskolan skapas också möjligheter till möten och samarbete över skolformsgränserna vilket i sin tur bidrar till en ökad känsla av inkludering, gemenskap och samhörighet. För att kravet på ett allsidigt utbud av program som motsvarar elevernas önskemål ska kunna förenas med en för kommunen rimlig kostnadsnivå krävs också att de nationella programmen i gymnasiesärskolan samläser i de kurser där detta är möjligt. Det gäller t.ex. samtliga gymnasiegemensamma ämnen samt programfördjupningskurser, programgemensamma kurser som finns på mer än ett program samt kurser inom ramen för det individuella valet. Lärlingsutbildning kan på motsvarande sätt integreras med de nationella programmen i gymnasiesärskolan. Mot bakgrund av att elevunderlaget för gymnasiesärskolan minskar föreslås en minskning av antalet program som erbjuds inom gymnasiesärskolan i Halmstads kommun. I nuläget erbjuds fyra nationella program. Enligt förslaget kommer kommunen inför läsåret istället erbjuda tre program. De program som föreslås är: Programmet för administration, handel och varuhantering på Sturegymnasiet Programmet för hotell, restaurang och bageri på Sturegymnasiet Programmet för hälsa, vård och omsorg på Sannarpsgymnasiet Därutöver föreslås: Lärlingsutbildning inom ovanstående program samt 4

52 Gymnasiesärskolans individuella program på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet De program som föreslås har valts ut med utgångspunkt från följande kriterier: Yrkesutgångar Programmen ska erbjuda yrkesutgångar som motsvarar det lokala näringslivets behov av personalförsörjning. Därigenom skapas förutsättningar för anställning/sysselsättning för målgruppen. Allsidigt urval Kommunens erbjudande om utbildning i gymnasiesärskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Sökstatistik Det urval av program som kommunen väljer att erbjuda ska i möjligaste mån motsvara elevernas önskemål. Därför är statistik över vilka programval elever gjort tidigare år ett viktigt kriterium. Tillgång till APL-platser Kvalitet i utbildningen förutsätter en säker tillgång till APL-platser av god kvalitet. Därför är tillgången till APL-platser ett viktigt kriterium när det gäller val av program. Kostnadseffektivisering ett minskat elevunderlag gör möjligheten att kostnadseffektivisera utbildningen genom samläsning över programgränserna till ett viktigt kriterium. Mot bakgrund av det minskade elevunderlaget för gymnasiesärskolan föreslås också att gymnasiesärskolan koncentreras till två skolor, nämligen Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Motiveringen är att utbildningarna kan bedrivas effektivare om de koncentreras till två skolor genom de möjligheter till samläsning över programgränserna som då uppstår. Ett ytterligare argument är att Sturegymnasiet kommer att ha utrymme för gymnasiesärskolan i befintliga lokaler vilket innebär att kommunen slipper kostnaden för tillfälliga lokaler på Kattegattgymnasiet. Gymnasieskolans program Platser Administration, handel och varudistribution 3 Hotell, restaurang och bageri 3 Hälsa, vård och omsorg 3 Individuella program 5 Antalet platser per program anpassas i största mån utifrån hur eleverna söker. Dimensionering och antalet 16-åringar Antalet 16-åringar folkbokförda i Halmstads Kommun som förväntas söka till gymnasieskolan hösten 2016 är 983 vilket kan jämföras med siffran 968 för innevarande år. Organisationen behöver dessutom kunna ta emot ytterligare ca 19 % för sökande från andra kommuner. Av de folkbokförda 16-åringarna i Halmstad förväntas ca 24 % söka till utbildningar hos andra huvudmän. 5

53 Sedan Gy 11 reformen infördes har fem antagningsomgångar skett. Ett antal program har haft ett varierande antal sökande. Det har också utkristalliserat sig inom vilka branscher och program som lärlingsutbildningen fungerar. Det handlar om olika branschers möjlighet att under en lång tid och med ett stort ansvar ta emot lärlingar inom de olika programmen. Den preliminära gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2016/2017 föreslås bli 1033 platser. Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2016/2017 erbjuda 15 nationella program samt International Baccalaureate. Hantverksprogrammet, Humansistiska programmet och Naturbruksprogrammet erbjuds inom samverkansavtal med Region Halland. Programmen finns dessutom i olika omfattning vid de fristående gymnasieskolorna. De inriktningar som föreslås erbjudas på de nationella programmen inom Halmstad Gymnasieskola är följande: Program Inriktningar Organisation Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa 36 Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon 64 Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomiprogrammet Ekonomi 90 Juridik El- och energiprogrammet Elteknik 32 Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Bild 105 Dans Estetik och media Musik Musik Spets Teater Godshantering 32 Lastbil och mobila maskiner Personbil Transporter Handel och service 34 Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens 32 Turism och resor Industritekniska programmet Produkt och maskinteknik 16 Svetsteknik International Baccalaureate 30 6

54 Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Kök och servering Bageri och konditori Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 150 Medier, information och kommunikationsteknik Samhällsvetenskap Teknikprogrammet Design och produktutveckling 60 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetsprogrammet Ventilationsteknik 16 Vvs Vård- och omsorgsprogrammet Inga nationella inriktningar Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds även som lärlingsutbildning. Inriktning Bageri och konditori på Restaurang- och livsmedelsprogrammet erbjuds endast i lärlingsform. Ekonomiprogrammet erbjuds på Sannarpsgymnasiet from 2016 men då endast för elever som samtidigt blir antagna inom Nationell idrottsutbildning, NIU. Till antagning 2015 erbjöds elever som valt Ekonomiprogrammet på Kattegatt att kombinera sina studier med NIU på Sannarp. Det har visat sig att planering av schema, transporter och kombinationen att läsa på två skolor varit svår att lösa samt att det inte lockat elever. För att öka idrottsintresserade elevers, NIU uttagna, programutbud bör Ekonomiprogrammet erbjudas på Sannarpsgymnasiet El- och energiprogrammet erbjuder endast en inriktning, Elteknik. Innehållet i de båda övriga, Automation och Dator och kommunikationsteknik, erbjuds som kurser inom programfördjupning och individuellt val vilket leder till att alla elever som läser programmet får grundläggande elbehörighet. Samhällsvetenskapsprogrammets samtliga inriktningar erbjuds på Sannarpsgymnasiet vilket gör att from 2016 erbjuds programmet inte på Sturegymnasiet. Vvs- och fastighetsprogrammet erbjöds inte läsåret 2015/2016 men bör erbjudas detta läsår. Branschföreträdare har visat stort engagemang inför en nystart av programmet. Arbete pågår med att utveckla programmets profil för att tydligöra för blivande elever vilken yrkesexamen som nås efter programmet. Det finns ett behov av ventilationstekniker och programmet bör erbjuda två inriktningar, Ventilationsteknik samt Vvs. 7

55 Introduktionsprogrammet Introduktionsprogrammen inrättades i samband med Gy-11. Dessa är utbildningsvägar för elever som inte är behöriga för att läsa ett nationellt program inom gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen(IM) är: Preparandutbildning(IMPRE) Programinriktat individuellt val(impro) Yrkesintroduktion(IMYRK) Individuellt alternativ(imia) Språkintroduktion(IMSPR) Den nya organisationen som startar hösten 2015 förväntas tillmötesgå elevernas förväntningar och förstahandsval i större utsträckning än tidigare. En organisation med tydliga utbildningsvägar inom IM där yrkeskunskaper prioriteras främjar en anställningsbarhet. IM föreslås på de tre enheterna med koppling till samtliga program där antalet platser i största mån sätts utifrån elevernas önskemål. Konsekvenser Gymnasieorganisation kan komma att behöva revideras efter gymnasieval och inför slutlig gymnasieorganisation maj/juni Förslaget innebär att gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds ett mer begränsat urval av program. Genom att utnyttja möjligheterna till flexibilitet inom och mellan programmen, samt genom att erbjuda lärlingsutbildning som ett komplement, skapas ändå förutsättningar för att skräddarsy en utbildning utifrån varje elevs behov och önskemål. Ärendets beredning Inom kommunen Rektor med samordningsansvar för gymnasiesärskolan har utrett och berett ärendet kring särskolan. Under utredningen har samordnaren fört dialog med lärare på de olika programmen inom gymnasiesärskolan, rektor för gymnasiesärskolan på Sturegymnasiet samt rektor för lärlingsutbildningen i Halmstads kommun. I övrigt har verksamhetsutvecklare inom förvaltningen i dialog med berörda rektorer och gymnasiechefer berett ärendet. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet samverkas i HUKSAM

56 Lista över bilagor 1 Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2016/2017(daterad ) För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 9

57 Läsåret 2016/ Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation lå 16/17 Program Skola Inriktning Platser Per skola/inr Tot Barn- och fritids Sannarps Fritid och hälsa programmet 1 gymnasiet Pedagogiskt arbete Socialt arbete IMPREBF IMPROBF 3 IMYRKBF 3 Sture Pedagogiskt arbete, lärling 6 gymansiet Bygg- och anläggnings Kattegatt Anläggningsfordon programmet gymnasiet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri IMPREBA IMPROBA 3 IMYRKBA 3 Ekonomi Kattegatt Ekonomi programmet gymnasiet Juridik IMPREEK El- och energi Kattegatt Elteknik programmet gymnasiet IMPREEE Estetiska Sture Bild och formgivning programmet gymnasiet Dans 15 Estetik och media 30 Musik 20 Musik, Spets 10 Teater 15 IMPREES Fordons- och transport Kattegatt Godshantering programmet gymnasiet Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport IMPREFT IMPROFT 3 IMYRKFT 3 Handels- och administrations Sture Handel och service programmet 1 gymnasiet Lärling 4 IMPREHA IMPROHA 3 IMYRKHA 3 Hotell- och turism Sture Hotell och konferens programmet 1 gymnasiet Turism och resor Lärling 2 IMPREHT Industritekniska Kattegatt Produkt och maskinteknik programmet gymnasiet Svetsteknik IMPREIN IMPROIN 3 IMYRKIN 3 International Sannarps Baccalaureate gymnasiet 1 Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1

58 Läsåret 2016/ Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation Program Skola Inriktning Platser Per skola/inr Tot Naturvetenskaps Kattegatt Naturvetenskap programmet gymnasiet Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Sannarps Naturvetenskap 60 gymnasiet Naturvetenskap Profil Europa Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Restaurang- och livsmedels Sture Kök och servering programmet 1 gymnasiet Kök och servering, lärling 3 Bageri och konditori 2, lärling 3 IMPRERL IMPRORL 3 IMYRKRL 3 Samhällsvetenskaps Sannarps Beteendevetenskap programmet gymnasiet Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Samhällsvetenskap Profil Europa IMPRESA Teknik Kattegatt Design och produktutveckling programmet gymnasiet Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap IMPRETE Vvs- och fastighets Kattegatt Ventilationsteknik Vvs programmet gymnasiet IMPREVF Vård- och omsorgs Sannarps programmet 1 gymnasiet IMPREVO IMPROVO 3 IMYRKVO 3 Sture Lärling 4 gymnasiet Programmet för administration, handel och varudistrubution, Sturegymansiet Programmet för hotell, restaurang och bageri, Sturegymnasiet 1 3 Programmet för hälsa, vård och omsorg, Sannarpsgymnasiet 1 3 Särkolans individuella program, Sannarp- och Sturegymansiet Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 2

59 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0254 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF UAF Pär Henriksson E-post: Telefon: Yttrande - Handlingsplan för hållbar energi Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrandet i enlighet med bilaga 1 och översända det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall inkomma till kommunstyrelsen med ett yttrande gällande förslaget till ett nytt handlingsprogram för hållbar energi I september 2009 skrev Halmstads kommun på Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och för förband sig därmed att aktivt arbeta med att minska klimatpåverkande utsläpp från energisanvändningen. Handlingsprogrammet för hållbar energi är kommunens gällande energiplan och ska därför uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). Handlingsprogrammet för hållbar energi ersätter tidigare handlingsprogram för som antogs av kommunfullmäktige Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att förslaget till handlingsplan ligger helt i linje med de styrdokument som verksamheter inom nämndens ansvarsområde, och ser inga negativa konsekvenser med att förslaget till handlingsplan för hållbar energi blir ny agenda för kommunens klimatarbete. I yttrandet ställer sig utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bakom förslaget till Handlingsprogram för hållbar energi

60 Ärendet Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall inkomma till kommunstyrelsen med ett yttrande gällande förslaget till ett nytt handlingsprogram för hållbar energi Kommunstyrelsen har skickat ut en samrådsremiss som skall vara besvarad senast Bakgrund I september 2009 skrev Halmstads kommun på Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och för förband sig därmed att aktivt arbeta med att minska klimatpåverkande utsläpp från energisanvändningen. Handlingsprogrammet för hållbar energi är kommunens gällande energiplan och ska därför uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). Handlingsprogrammet för hållbar energi ersätter tidigare handlingsprogram för som antogs av kommunfullmäktige Analys, förslag och motivering Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter pågår till största del inom lokalytor som UAN ägs av kommunen. Det innebär att vi med automatik kommer att involveras och anslutas till de klimatfrämjande åtgärder som ligger i programmets förlängning. Detta gynnar vår verksamhets trovärdighet visavi styrdokument och opinion. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att förslaget till handlingsplan ligger helt i linje med de styrdokument som verksamheter inom nämndens ansvarsområde, främst inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen, har att arbeta efter i sina programmål och ämnesplaner. En kommunal handlingsplan som manifesterar arbetet med de lokala, regionala, nationella och globala klimat- och miljömålen är en utmärkt förebild för eleverna och invånarna. Konsekvenser Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser inga negativa konsekvenser med att förslaget till handlingsplan för hållbar energi blir ny agenda för kommunens klimatarbete. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av tjänsteman vid Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper - 2

61 Fackliga organisationer HUKSAM Lista över bilagor 1. Yttrande Kommunal energiplan (KS 2015/0171) 2. Handlingsprogram för hållbar energi: Strategidokument för en hållbar energiomvandling i Halmstad perioden (samrådsversion) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren-Sjöholm Förvaltningschef 3

62 1(1) Bilaga 1 Yttrande Diarienummer: UAN 2015/0254 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF UAF Pär Henriksson E-post: [email protected] Telefon: Yttrande - Kommunal energiplan (KS 2015/0171) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att förslaget till handlingsplan ligger helt i linje med de styrdokument som verksamheter inom nämndens ansvarsområde, främst inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen, har att arbeta efter i sina programmål och ämnesplaner. En kommunal handlingsplan som manifesterar arbetet med de lokala, regionala, nationella och globala klimat- och miljömålen är en utmärkt förebild för eleverna och invånarna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser inga negativa konsekvenser med att förslaget till handlingsplan för hållbar energi blir ny agenda för kommunens klimatarbete. Utifrån ovan ställer sig utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bakom förslaget till Handlingsprogram för hållbar energi För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Jenny Axelsson Ordförande Ann-Sofie Hammargren-Sjöholm Förvaltningschef 1

63 Version 1.0 Handlingsprogram för hållbar energi Strategidokument för en hållbar energiomvandling i Halmstad perioden (samrådsversion) Samrådstiden varar från till Synpunkter på förslaget lämnas skriftligen under samrådstiden till; Kommunstyrelsen (KS 2015/0171), Box 153, Halmstad eller via e-post till; [email protected] ange ärendenummer KS 2015/0171 För ytterligare frågor kontakta: Samhällsbyggnadskontoret, Karin Larsson, Miljöstrateg Telefon: , e-post: [email protected] Handlingarna finns på kommunens hemsida

64 SAMRÅDSVERSION Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Kommunen har flera roller Handlingsprogrammet har en intern funktion som styrdokument Avgränsning Organisation av energiarbetet i kommunen Arbetsprocessen och projektorganisationen för energiplanen Lagstiftning och energipolitik Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken Energipolitik Kommunala riktlinjer, underlag och förbindelser Kommunala styrdokument Planer och riktlinjer för krisberedskap Andra kommunala underlag Nätverk och åtaganden Energibalans Energiflöden i Halmstads kommun Energianvändning Energianvändning inom olika sektorer Koldioxidutsläpp från energianvändningen Lokal energiproduktion Strategival och viljeyttringar Sju strategiska områden Strategiskt område 1 Bebyggelse och näringsliv Strategiskt område 2 Transporter Strategiskt område 3 Lokal produktion av el och förnybara bränslen Strategiskt område 4 Fjärrvärme och fjärrkyla Strategiskt område 5 Fysisk planering Strategiskt område 6 Inköp och upphandling Strategiskt område 7 Information och samverkan Energins miljöpåverkan Kommunikationsplan

65 SAMRÅDSVERSION 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningarna som världen och Halmstads kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Halmstads kommun då energi och klimat även är kopplade till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. I september 2009 skrev Halmstads kommun på Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och förbinder sig därmed att aktivt arbeta med att minska klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen. Ett handlingsprogram med åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och uppföljningar av dessa rapporteras till EU. Handlingsprogrammet för hållbar energi är kommunens gällande energiplan och ska därför uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). En kommunal energiplan ska främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel och vara antagen av kommunfullmäktige. Handlingsprogrammet för hållbar energi ersätter tidigare handlingsprogram för som antogs av kommunfullmäktige Kommunen har flera roller En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel mot en hållbar utveckling. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. I egenskap av dessa olika roller kan kommunen nå andra viktiga aktörer som producerar, distribuerar och använder energi. 1.3 Handlingsprogrammet har en intern funktion som styrdokument Handlingsprogrammet ska förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling med utgångspunkt från kommunens vision, värdegrund och planeringsdirektiv. Det ska även synliggöra Halmstads strategiska arbete för en hållbar utveckling på energiområdet och därmed öka möjligheterna till samverkan med andra aktörer inom energiområdet. Handlingsprogrammet ska användas som vägledning och styrdokument i den löpande kommunala verksamheten och fungerar som underlag till översikts- och detaljplaner, handlingsplaner, yttranden och utredningar. Det anger kommunens strategiska inriktning för en långsiktigt hållbar utveckling på energiområdet. Programmet sträcker sig till 2020 men planeringshorisonten är år

66 SAMRÅDSVERSION Handlingsprogram, planeringsdirektiv och verksamhetsplaner från riktlinje till genomförandeplan Kommunens olika handlingsprogram är strategiska dokument och avser inte att presentera kvantifierade mål men det är ett underlag till konkretiserade och mätbara mål som presenteras i kommunens planeringsdirektiv 1 med budget och i förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna konkretiserar planeringsdirektivets mål som är relevanta för verksamheten och även här utgör handlingsprogrammen ett viktigt underlag. Handlingsprogrammet för hållbar energi har även en funktion, både nationellt och internationellt, som information till samhällsaktörer och medborgare om kommunens politiska ambitioner. 1.4 Avgränsning Handlingsprogrammet för hållbar energi omfattar Halmstads kommun som geografiskt område. Då den antas av kommunfullmäktige så den ger strategiska riktlinjer för hela kommunkoncernen. Kommunens arbete kan också påverka andra aktörers medverkan till en mer hållbar energiomvandling och handlingsprogrammet uttrycker även kommunens viljeyttring för utvecklingen på energiområdet för invånare, näringsliv och andra lokala aktörer. Handlingsprogrammet för hållbar energi ska leda till att begränsa klimatpåverkan samtidigt som energiförsörjningen säkerställs. Även om koldioxid är den mest omtalade så finns det flera klimatpåverkande gaser. Metan och lustgas (dikväveoxid) är dessutom ännu kraftfullare växthusgaser än koldioxid. Men åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Detta program har huvudfokus på att minska koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande utsläpp från energianvändningen. Handlingsprogrammet belyser energiomvandling inom bebyggelsesektorn, industrisektorn och transportsektorn i varierande grad. Den kommunala verksamheten har störst inflytande på energiaspekter inom bebyggelsesektorn, dels som ägare och förvaltare av byggnader och anläggningar, dels som planmyndighet samt som markägare, vilket föranleder en djupare behandling av den sektorn. Energistatistik från industrisektorn redovisas i energibalansen men strategierna anger hur den kommunala verksamheten indirekt kan påverka utvecklingen av hållbar energianvändning och produktion av förnybar energi. För transportsektorn finns ett annat handlingsprogram 2 som behandlar den fysiska planeringen av hållbara transportsystem samt vissa mobilitetsåtgärder. Avsnittet om transporter i handlingsprogrammet för energi fokuserar därför på förnybara bränslen och minskad energianvändning. 1 Planeringsdirektiv med budget - beskriver utmaningar och mål samt prioriteringar tillsammans med kommunens budget. Det är en årligen återkommande process som beslutas av kommunfullmäktige. 2 Handlingsprogram för hållbara transporter antogs 27 mars

67 SAMRÅDSVERSION 1.5 Organisation av energiarbetet i kommunen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samordning av energiarbetet i kommunen men kompetensen finns i olika delar av organisationen. En viktig del är också att samverka med aktörer utanför den kommunala organisationen. Kommunens energigrupp. Energigruppen samlar energikompetens som finns på olika håll i den kommunala organisationen. Förutom arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer för energiområdet fungerar den som en referensgrupp vid samordning av energifrågor, utformning av projektansökningar och erfarenhetsutbyte. Gruppen består av tjänstemän från samhällsbyggnadskontoret(sammankallande), fastighetskontoret, byggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, Halmstads energi och miljö AB (HEM) och Halmstads Fastighetsbolag AB (HFAB), Laholmsbuktens VA samt energi- och klimatrådgivningen med placering på kulturförvaltningen. Dessa verksamheter som har stor påverkansmöjlighet på såväl energianvändning, energiproduktion och framtida utformning av samhället. Kommunstyrelsen ska vid behov tillsätta en miljö och klimatberedning för att bereda eller utreda specificerade frågor inom området. Kommunal energi- och klimatrådgivning. Rådgivningen är oberoende och öppen för allmänhet, företag och organisationer i Halmstads kommun. Förutom enskild rådgivning riktar sig energi- och klimatrådgivningen också till grupper till exempel vid deltagande i mässor och föreläsningar. Rådgivning för hållbart resande. Rådgivningen vänder sig till både arbetsgivare och enskilda och handlar om hur man kan förändra sitt resvanebeteende. Framförallt gäller det att informera om det utbud som kan erbjudas samt de fördelar som finns med gång, cykel och kollektivtrafik. Fokus ligger på kampanjer och prova på-erbjudanden. 1.6 Arbetsprocessen och projektorganisationen för energiplanen Under 2009 gjordes en omfattande förändring av Halmstads kommuns energiplan vilken resulterade i Handlingsprogram för hållbar energi Upplägget anpassades till strukturen för Borgmästaravtalet som kommunen undertecknade i september Inom ramen för det statliga energieffektiviseringsstödet följdes handlingsprogrammets upp 2012 och resultatet redovisades i samtliga kommunala nämnder och bolag. Projektledarna för energieffektiviseringsstödet gjorde under 2014 en översyn av handlingsprogrammet och initierade en revidering. Kommunens samordningsgrupp informerades och utsåg representanter till energigruppen till platser som var vakanta. För att nå framgång med energiarbetet krävs en bred samverkan också med näringslivet och Halmstads Näringslivsbolag AB (HNAB) adjungerades till energigruppens möten. Kommunstyrelsen beslutade om en uppdragsbeskrivning i april. Energigruppen aktiverades som projektgrupp under våren 2015 för att ta fram ett förslag till ett reviderat handlingsprogram för hållbar energi för perioden Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade om att sända förslaget till ett nytt handlingsprogram på samråd för yttrande i maj-juni

68 SAMRÅDSVERSION 2. Lagstiftning och energipolitik Kommunerna har vissa skyldigheter enligt lag och energiområdet berörs av flera lagar och regelverk. Direktiv från EU arbetas efterhand in i den svenska lagstiftningen. Energi- och klimatområdet har under 2000-talet fått hela världens fokus. Stärkt lagstiftning och nya riktlinjer för en effektivare energianvändning är att vänta. 2.1 Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska vara fastställd av kommunfullmäktige. Lagen säger även att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunen är skyldig att undersöka förutsättningarna för samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet för gemensamma lösningar som har betydelse för hushållning med energi eller för energitillförseln. Energiplanering kräver helhetssyn och hänsynstagande till miljöeffekter i ett såväl lokalt, regionalt som ett globalt perspektiv. Miljöaspekterna ska integreras i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. I de fall planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. 2.2 Energipolitik Klimat- och energipaketet I december 2008 enades Europeiska rådet om kommissionens förslag till ett klimat- och energipaket. Det innebär att EU fram till år 2020 ska; Minska växthusgasutsläppen med 20 procent jämfört med år Öka energieffektiviteten med 20 procent jämfört med Öka andelen förnybar energi till 20 procent av den totala energianvändningen. Ambitionerna fördelas olika mellan länderna då förutsättningarna skiljer sig. Många europeiska städer har åtagit sig att minska utsläppen ytterligare genom att underteckna borgmästaravtalet (Covenant of Mayors). Mål för den svenska klimat- och energipolitiken 3 till år 2020 är att; Minska växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med år Öka energieffektiviteten med 20 procent jämfört med Minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar. Öka andelen förnybar energi i transportsektorn till minst 10 %. 3 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (Regeringens proposition 2008/09:163) 4 Målet är sektorsövergripande och avser mängden tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser. 5

69 SAMRÅDSVERSION Mål för 2030 Europeiska rådet kom i oktober 2014 överens om en ram för EU:s klimatmål fram till Vilket innebär att EU till 2030 ska: Minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Målet är bindande. Öka energieffektiviteten med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, ambitionen är att nå ett mål på 30 procent. Öka andelen av förnybar energi till minst 27 procent. Målet är bindande. Regeringens vision på en lite längre tidshorisont är ett klimatneutralt Sverige till 2050, där inga nettoutsläpp av växthusgaser ska ske. Till 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att nå dit krävs mer förnybara bränslen, högre energieffektivitet och mer moderna transporter för framtiden. 6 Inom transportområdet lyfter utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) upp biodrivmedel som ett viktigt område på vägen mot ett fossiloberoende. Energimål och status Minskade koldioxidutsläpp (%) Jämförelseår 1990 Ökad energieffektivisering (%) Jämförelseår (2008/2014) Andel förnybar energi(%) Andel förnybar energi - transporter(%) EU 2020 Mål EU 2030 Sverige 2020 Sverige Halland 2012 Läget Halmstad (2012) (2008) 27 (2014) 20 (2008) Kommunen 2014 Saknar statistik (2011) + 4, * (2013) (2013) 7 5** 12** *Transporter avser endast fordon under 3,5 ton för perioden ( ) ** Tåg, sjöfart och flyg är inte inräknat. Källa Koldioxid: RUS. Andel förnybar, Sverige: Eurostat, geografiska kommunen: SCB, Halland: Länsstyrelsen Nationella miljökvalitetsmål och regionala handlingsprogram Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och flera etappmål. Energianvändningen påverkar flera av miljökvalitetsmålen, främst begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö, men även frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, säker strålmiljö, ingen övergödning. Regional klimat- och energistrategi Länsstyrelsen i Halland Syftet med strategin är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och effektivare transportsystem. Strategierna ska tillvarata möjligheterna till integrerat sektorsövergripande regionalt energiomställningsarbete i samråd med nationell och lokal nivå Climate and energy policy framework (EUCO 169/14) 6 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (Regeringens proposition 2008/09:163) 6

70 SAMRÅDSVERSION Energieffektiva byggnader Europaparlamentet beslutade 2010, genom direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD /91/EC), om minskningar av energianvändningen i bostäder och lokaler. Dokumentet har implementerats i svensk lagstiftning genom Plan och bygglagen, Plan och byggförordningen samt BBR (Boverkets byggregler). Från 2021 ska alla nya byggnader vara så kallade nära-nollenergibyggnader. För offentligt ägda byggnader gäller det redan från Ekodesigndirektivet (2009/125/EG) Ekodesigndirektivet som trädde i kraft i EU år 2005 och som implementerades i svensk lagstiftning 2008 innebär att det sätts minimikrav på energiprestanda hos produkter och att de mest energi- och resurskrävande produkterna förbjuds på EU-marknaden. Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU) För att säkerställa att målet om 20 procents primärenergibesparing uppfylls inom EU och för att bana väg för ytterligare energieffektiviseringar framöver antog Europaparlamentet under hösten 2012 ett energieffektiviseringsdirektiv som trädde i kraft den 4 december Direktivet innehåller åtgärder inom alla delar av energisystemet från energiomvandling via transmission och distribution till slutlig användning, dock inte i transportsystemet. För att anpassa svensk lag till EU:s energieffektiviseringsdirektiv beslutades i april 2014 om en rad lagändringar. Huvudelen av lagarna trädde i kraft 1 juni Bland annat blir det lag på att stora företag 7 ska göra energikartläggningar vart fjärde år. Till stora företag räknas också kommuner. Nya krav införs också på individuell mätning av energianvändning i lägenheter. Det beslutades också om att fjärrvärmeföretag och industrier 8 vid planerandet av en ny anläggning eller omfattande uppgradering av en anläggning ska göra en kostnadsnyttoanalys för att se över möjligheten att ta in respektive leverera spillvärme. Vid planerande av nybyggnation eller ombyggnation av termiska elproduktionsanläggningar (kondenskraft) ska det också göras en kostnadsnyttoanalys för att se om det är lönsamt att driva anläggningen som kraftvärmeverk enligt samma lag. 7 Stora företag: företag som sysselsätter fler än 250 personer och som har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år. 8 Kravet gäller för anläggningar med tillförd effekt över 20 MW som kan leverera värme med tillräckligt hög temperatur och där det inte är för långt avstånd mellan aktörerna. 7

71 SAMRÅDSVERSION 3. Kommunala riktlinjer, underlag och fo rbindelser Det finns flera andra kommunala styrdokument och underlag som handlingsprogrammet för hållbar energi har koppling till och Halmstads kommun medverkar i flera nätverk av kommuner som samverkar inom energiområdet. 3.1 Kommunala styrdokument Energiperspektivet belyses utifrån olika perspektiv i följande aktuella kommunala styrdokument; Planeringsdirektivet Planeringsdirektiven revideras årligen och innehåller konkretiserade mål, prioriteringar och budget. Beslut tas i kommunfullmäktige. Ekohandlingsprogram Antogs av kommunfullmäktige 17 juni Ekohandlingsprogrammet är kommunens miljöprogram. Det är ett handlingsprogram som anger inriktningen för Halmstads kommuns arbete för miljömässigt hållbar utveckling framtill Översiktsplan Framtidsplan 2030 Antogs av kommunfullmäktige 17 juni Översiktsplanen är ett handlingsprogram som visar kommunens vilja när det gäller användning av mark och vatten och bebyggelseutveckling för att nå målet att skapa en god livsmiljö. Den inkluderar även utbyggnad av vindkraft och den tidigare vindkraftsplan upphävdes när översiktsplanen antogs. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Handlingsprogram för hållbara transporter Antogs av kommunfullmäktige 27 mars Programmet beskriver hur kommunen vill att transportsystemet ska se ut år 2030 och vad som ska göras för att nå dit. Ambition för Halmstads transportsystem 2030 är ett hållbart transportsystem med goda förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter. 3.2 Planer och riktlinjer för krisberedskap Den lagstiftning som främst styr kommunens arbete med krisberedskap är Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det finns också flera föreskrifter kopplade till krisberedskapsområdet. Enligt lagstiftningen ska kommunen bland annat arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, ha en utbildad och övad krisorganisation, ha en plan för extraordinära händelser samt säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas. En nära kopplad lagstiftning är Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Flera av åtgärdsförslagen som framkommer i kommunens risk- och sårbarhetsanalys behandlas vidare i ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor, som ska finnas enligt denna lagstiftning. 8

72 SAMRÅDSVERSION Halmstads kommuns krisberedskap (ej fastställt april 2015) Varje kommun ska ha ett fastställt styrdokument som redogör för kommunens krisberedskap, vilket regleras av föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB). Styrdokumentet, Halmstads kommuns krisberedskap, innehåller bland annat en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Dokumentet innehåller även en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser och en beskrivning av kommunens krishanteringsorganisation. Risk- och sårbarhetsanalys Varje kommun ska identifiera, värdera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Det huvudsakliga syftet med att upprätta kommunala risk- och sårbarhetsanalyser är att ta fram underlag för planering och genomförande av åtgärder för att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga ska använda analysen som ett beslutsstöd för att ha möjligheter att vidta åtgärder för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera olika kriser. Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag är involverade i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Halmstads kommuns krisorganisation I kommunen finns en kommunövergripande krisorganisation, vilken kan aktiveras vid en kris eller extraordinär händelse, som påverkar stora delar av kommunen. Varje förvaltning och bolag har även egna krisstaber, vilka aktiveras beroende på händelse. Organisationen leds av kommunchefen. Om en händelse klassas som extraordinär kan kommunens krisledningsnämnd sättas in. Nämnden får då det yttersta ansvaret och följer de lagstadgade uppgifter som finns enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (SFS 2006:544). En kris eller en extraordinär händelse är en händelse som till sin karaktär går utöver organisationens vanliga arbetsuppgifter och under en begränsad period är mycket krävande. Styrning av el till prioriterade elanvändare vid bristsituationer (Styrel) Styrel syftar till att i så stor utsträckning som möjligt identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare, såsom sjukhus, räddningstjänst, vatten- och avloppssystem, elektroniska kommunikationer med flera. Frånkopplingen av el styrdes tidigare av systemtekniska behov och skedde på central nivå utan möjlighet till påverkan på lokal nivå. Med Styrels planeringen tas större hänsyn till de behov som finns i samhället och frånkoppling kan ske på lokalnätsnivå. Kommunen har tillsammans med elnätsföretag identifierat och planerat för hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna prioriteras vid elbrist. Styrel kan dock aldrig garantera att en samhällsviktig elanvändare alltid får el. 9

73 SAMRÅDSVERSION Styrgas Styrgas syftar till att reducera förbrukningen av gas när försörjningen inte räcker för marknadens behov. Energimyndigheten har i dialog med naturgasföretagen och stora gasanvändare arbetat fram en prioriteringsordning bland gasförbrukare. Hänsyn tas till de tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna samt den identifierade samhällsviktiga verksamhet som finns på den svenska gasmarknaden. Checklista för el- och telebortfall (ej fastställd april 2015) Halmstads kommun ska kunna upprätthålla samhällsviktiga kommunala funktioner även vid tillfälliga elavbrott. Som ett led i detta har en övergripande checklista för hantering av el- och telebortfall tagits fram. Förvaltningar och bolag med samhällsviktig verksamhet kan anpassa checklistan och använda denna som utgångspunkt inom sin verksamhet. Strategi för reservkraftsförsörjning (ej fastställd april 2015) Fungerande elförsörjning är nyckeln till bland annat värme, dricksvatten och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på medborgarna och de flesta kommunala verksamheter. En inventering av behov och tillgång på reservkraft i kommunen har genomförts. Med utgångspunkt i inventeringen kommer en strategi för reservkraftsförsörjning att arbetas fram. En utredning kring administrationen för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregaten ska fungera genomförs under året. 3.3 Andra kommunala underlag Det som sker i vår omvärld påverkar oss. Hur ett förändrat klimat kan påverka Halmstad och vilka trender som för tillfället är aktuella redovisas i följande underlag; En lokal klimat- och sårbarhetsutredning Energianvändningen får konsekvenser för klimatet, både globalt och lokalt. Utredningen som gjordes våren 2009 belyser hur ett förändrat klimat kan påverka Halmstads kommuns verksamhet. Klimatoch sårbarhetsutredningen visar att kommunen behöver ta ett samlat grepp kring hanteringen av de konsekvenser som kan uppkomma i samband med klimatförändringarna och skapa strategier för detta. Områden som behöver arbetas vidare med är bland annat den fysiska planeringen, hanteringen av problem kopplade till dagvatten, översvämningar, ras och skred. (KS ) Klimatanpassningsplan ska tas fram En klimatanpassningsplan för Halmstad som bland annat beskriver påverkan av ett förändrat klimat, identifiera och ta fram förslag till åtgärder för att minska sårbarheten tas fram under Opus omvärldsanalys och gemensamma planeringsförutsättningar Stadskontoret sammanställer årligen aktuella trender i omvärlden som har betydelse för Halmstad. Omvärldsanalysen görs inom nätverket för omvärldsanalys där tjänstemän från kommunens förvaltningar och bolag är representerade. Trenderna presenteras tillsammans med aktuella basfakta för planeringsdirektivens målområden. För respektive målområde redovisas aktuell statistik i kommunen samt lagstiftning och andra större beslut att beakta. 10

74 SAMRÅDSVERSION 3.3 Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förbundet med någon form av förbindelse där man delar en gemensam värdering eller målsättning. Följande nätverk har betydelse på energiområdet; Halmstad är en av Sveriges ekokommuner Genom att vara medlem i föreningen Sveriges ekokommuner delar Halmstad visionen om ett hållbart Sverige. Ekokommunernas mål är att vara föregångare i arbetet för en hållbar utveckling, agera som pådrivare för de lokala hållbarhetsfrågorna i miljöpolitiken samt utgöra en arena för erfarenhetsutbyte. Borgmästaravtalet Covenant of majors EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner ansluter sig till ett avtal för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Halmstads kommun undertecknade avtalet den 1 september Genom handlingsprogrammet för energi kan Halmstad uppfylla flera av åtagandena i avtalet. Union of the Baltic Cities (UBC) Halmstads kommun är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities. UBC samlar drygt 100 städer i länderna kring Östersjön. Inom UBC deltar Halmstad i arbetsgrupper kring miljö, energi, transport och stadsplanering, där städerna arbetar för att lära av varandra, utbyta goda erfarenheter, utveckla projekt samt för att driva ett strategiskt påverkansarbete gentemot till exempel EU i frågor av gemensamt intresse. UBC:s övergripande mål är att stärka Östersjöregionen som en hållbart konkurrenskraftig region i norra Europa och som en del av EU. Sveriges Almännyttiga Bostads Företag (SABO) HFAB deltar i SABOs energisatsning "Skåneinitiativet" som innebär för de anslutna 106 företagen att de åtagit sig att minska energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel med 20 procent under perioden

75 SAMRÅDSVERSION 4. Energibalans Här presenteras statistik både för den geografiska kommunen och kommunkoncernen med jämförelse på regional och nationell nivå. 4.1 Energiflöden i Halmstads kommun I kommunens energibalans redovisas en schematisk bild av tillförsel, energianvändning och förluster däremellan. Energitillförseln till Halmstad 2012 beräknas till GWh. Oljeprodukter stod för en tredjedel av den energi som tillfördes och användes i huvudsak inom transportsektorn. Ytterligare nästan en tredjedel tillförs i form av el och utgör en stor del av industrin och bebyggelsesektorns energianvändning. Energibalans för Halmstads kommun 2012 Figur 1. Sankey-diagrammet visar energiflödena enligt SCB:s statistik. Till vänster redovisas energitillförseln uppdelat på de energikällor som tillförts och till höger vilka samhällssektorer som använde olika former av energi och respektive sektors andel av energianvändningen. Biogasen avser den biogas som produceras på Västra Strandens reningsverk. Uppgifter saknas för övrig tillförd biogas till kommunen för gas finns inte redovisat för bebyggelsesektorn. Distributionsförluster är förluster i elnätet samt i fjärrvärmenätet. Det finns även andra förluster i omvandlingen från tillförd energi fram till användaren. 12

76 SAMRÅDSVERSION 4.2 Energianvändning Statistik över den totala energianvändningen i den geografiska kommunen redovisas för 2012 vilket är den senast tillgängliga statistiken från Statistiska centralbyrån. I en del fall kan jämförelser göras över en tidsperiod, i andra fall görs jämförelsen med läget i Halland och Sverige. För kommunkoncernen redovisas uppgifter för 2014 i de fall de finns tillgängliga. Geografiska kommunen Totalt användes cirka GWh energi i Halmstads kommun år 2012, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 1990 då det användes GWh. Samtidigt har befolkningen ökat med drygt 16 procent till drygt invånare år Användning av fossila bränslen som olja, bensin, diesel och naturgas har minskat med 14 procent under perioden Fossila bränslen står för hälften av energianvändningen i Halmstad 2012, vilket är betydligt större andel än både Halland och Sverige där en cirka tredjedel av energianvändningen kommer från dessa fossila bränslen. Det är inom transportsektorn den stora skillnaden ligger. 63 procent av de fossila bränslena som användes i Halmstad 2012 användes till transporter och 31 procent användes i industrin. Fjärrvärmeanvändningen har ökat med cirka 160 procent. Även elanvändningen har ökat. Andelen biobränsle är låg, endast 3 procent, i Halmstad jämfört med 21 procent i genomsnitt för Sverige. Kommunkoncernen Inom kommunkoncernen användes 187 GWh under 2014, vilket är 5 procent av den totala energianvändningen i den geografiska kommunen. Andelen förnybar energi i kommunkoncernens byggnader och transporter var 80 procent år 2014 jämfört med 35 procent i den geografiska kommunen. Det var 85 procent förnybar energi i byggnaderna och 12 procent i transporterna, men transporterna utgör totalt en mindre andel av kommunkoncernens energianvändning. Energianvändning 2012 Sverige Halland Halmstad Figur 2. Energianvändningen i Halmstad 2012 jämfört med Halland och Sverige samma år uppdelat på olika energislag. 13

77 SAMRÅDSVERSION 4.2 Energianvändning inom olika sektorer Energianvändningen kan delas upp och brytas ner inom olika sektorer. Uppdelningen här sker i bostäder och service, transporter och industri. Geografiska kommunen Energianvändning i Halmstad Den största delen av energin som används i den geografiska kommunen används i sektorn bostäder och service. Här används 40 procent av energin. Industrin använder 28 procent och transporter stod för 32 procent av energianvändningen. Andelen energi som används i transportsektorn har ökat om man jämför fördelningen mellan sektorerna för åren mellan 1990 och Figur 3. Energianvändning i den geografiska kommunen Halmstad mellan år 1990 och 2012 uppdelad på olika sektorer. Diagrammet är inte normalårskorrigerat. Användningen i sektorn industri är beroende av konjunkturen och varierar en del över åren. Bebyggelsesektorn är delvis beroende av utetemperaturen vilket gör att energi till uppvärmning varierar över året. Kommunkoncernen Den största andelen av energin, cirka 94 procent, används i byggnader och 6 procent används till transporter inom kommunkoncernen. Normalårskorrigering används för att bättre jämföra energistatistik mellan olika varma och kalla år. Korrigeringen kan göras med graddagsmetoden eller energiindex. Antal graddagar under ett år är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur. Ett normalår i Halmstad har 3194 graddagar enligt SMHI (2014). År 2009 hade 6 procent färre graddagar, ,2 procent fler och 2014 hade 22 procent färre graddagar än normalåret. I siffrorna för Halmstad är normalårskorrigeringen gjord utifrån graddagar för Halmstad från SMHI. All energi som beräknats ha används till uppvärmning har graddagsjusterats. 14

78 SAMRÅDSVERSION Bostäder och service Bostäder och service avser bostäder, jordbruk, skogsbruk och fiske samt lokaler och service. Sektorn lokaler och service består av offentlig verksamhet och övriga tjänster. I dessa sektorer ingår förutom lokaler i offentlig och kommersiell verksamhet även gatu- och vägbelysning, vattenverk, avfallshantering, avloppsrening och renhållning. Lokaler i industriverksamhet ingår inte. Geografiska kommunen I bostäder och service användes cirka 1465 GWh år 2012, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med år Under samma period har antalet bostäder ökat med 21 procent eller bostäder. År 2012 fanns det cirka bostäder i Halmstad, fördelat på ungefär lika många småhus som lägenheter. Befolkningen i Halmstad har under samma period ökat med 16 procent. Figur 4. Energianvändningen i bostäder i den geografiska kommunen jämfört med antal bostäder. Energianvändningen i bebyggelsesektorn påverkas till stor del av utomhustemperaturen. År 2010 nådde energianvändningen sitt högsta värde under 2000-talet och det var också det kallaste året under de senaste tio åren i Halmstad och 2008 var de två varmaste. Allt kan dock inte förklaras med temperaturskillnader. Från 2009 har SCB ändrat sitt sätt att rapportera till mindre detaljerad data, vilket gör det lite svårare att kontrollera rimligheten i statistiken. Energianvändning för bebyggelsesektorn Den stora förändringen i statistiken från 1990 är att oljan (flytande fossila bränslen) har minskat och att fjärrvärme och el har ökat. Även biobränsle har ökat. Det har skett en konvertering från oljepannor till fjärrvärme, värmepumpar och i viss mån pelletspannor. Figur5. Energianvändning i den geografiska kommunen i sektorn bostäder och service mellan åren Jämfört med medelvärdet för hela Sverige används en mindre andel fossila bränslen i Halmstad (6 %) i denna sektor jämfört med riksgenomsnittet som är 10 procent. Halmstad har lika stor andel fjärrvärme som landet i stort (31 %) inom denna sektor. Andelen bioenergi är också likt (8 % i Halmstad resp. 9 % i Sverige). Elanvändningen är högre i Halmstad, 55 procent jämfört med 49 procent i Sverige. 15

79 SAMRÅDSVERSION Kommunkoncernen De byggnader som ingår i denna kategori är de som kommunen eller bolagen äger och där energianvändningen är känd. Rivningsfastigheter, tillfälliga byggnader samt byggnader som inte funnits hela året är undantagna. Energianvändning i kommunkoncernen utan normalårskorrigering År 2009 användes det MWh inom kommunkoncernen var siffran nere på MWh. Det innebär att det användes 14 procent mindre energi 2014 jämfört med 2009 i faktisk energianvändning. Det är olika varmt olika år och år 2014 var det varmaste året under perioden % Figur 6. Energianvändning i kommunkoncernen uppdelad på olika energislag mellan 2009 och Faktisk energianvändning, ej normalårskorrigerad. Om man normalårskorrigerar den energi som används till värme blir resultatet att energianvändningen har minskat med ca 4 procent mellan 2009 och Energianvändning i kommunkoncernen med normalårskorrigering - 4 % Arean varierar något mellan de olika åren när det gäller kommunens och HFAB:s fastigheter. Energianvändningen per kvadratmeter uppvärmd yta var år 2009, 155 kwh per m 2 i genomsnitt i kommunkoncernens byggnader. År 2014 har det minskat till 148 kwh per m 2. I lokalerna har energianvändningen minskat från 212 kwh per m 2 år 2009 till 190 kwh per Figur 7. Energianvändning i kommunkoncernen uppdelad på olika energislag mellan 2009 och Normalårskorrigerad. m 2 år 2014 vilket är en minskning på 10 procent. I de kommunala bostäderna är energianvändningen oförändrad 122 kwh per m 2 både 2009 och 2014 (alla siffror normalårskorrigerade). De kommunala bostäderna i Halmstad har i genomsnitt en lägre energianvändning per kvadratmeter än bostäder i hela landet, så väl som i länet, i genomsnitt år Det finns dock två kommuner i länet som har lägre energianvändning per kvadratmeter i bostäderna. Jämför man med kommuner i hela landet så tillhör Halmstads kommun den energieffektivaste fjärdedelen när det gäller bostäder. Lokalerna använde däremot mer energi per kvadratmeter än lokaler i genomsnitt i resten av landet både 2009 och 2013 och mest av alla kommuner i Halland. Det är dock svårt att jämföra energianvändning mellan kommuner då energianvändningen kan bero på vilken typ av verksamhet som finns i lokalerna. 16

80 SAMRÅDSVERSION Andelen förnybar energi Störst andel av energin kommer från fjärrvärme och därefter el. HFAB har redan tidigare år haft avtal om inköp av förnybar el och från 2013 köper även kommunen och de andra bolagen in 100 procent förnybar el. Naturgasen har fasats ut i både kommunen och dess bolag genom avtal om att köpa in 100 procent biogas. Andelen förnybar energi i byggnader har därför ökat till 85 procent Transporter Statistiken avseende energianvändningen från transporterna kommer till stor del från försäljningsstatistik. Energianvändning till transporter Geografiska kommunen Totalt användes 1179 GWh till transporter i Halmstads kommun år 2012, vilket är 32 procent av den totala energianvändningen. Statistiken för transportsektorn grundar sig på försäljningsstatistik av bränsle i kommunen. Det är inte säkert att allt bränsle som säljs i Halmstads kommun används här och på samma sätt kan det användas bränsle i Halmstads kommun som är inköpt i andra kommuner. Den genomfartstrafik som läget vid E6 bidrar med kan påverka statistiken. Energianvändningen inom transportsektorn i Sverige år 2012 var GWh. 9 Figur 8. Energianvändning till transporter i Halmstad. Andelen förnybar energi På lokal nivå särredovisas inte statistik för t.ex. E85 och biogas men statistiken för transportsektorn i hela Sverige visar på att andelen förnybara drivmedel var ca 10 procent år Vid årsskiftet 2014/2015 fanns personbilar registrerade i Halmstads kommun. 94 procent av dessa var registrerade som bensin- eller dieselbilar. Knappt 5 procent var registrerade som etanol/etanol flexifuel fordon och endast ett fåtal gas eller elfordon. Fördelningen av bränsleslag för personbilarna i Halmstad ser i princip ut som fördelningen i såväl Halland som totalt i Sverige SPBI Branschfakta Fordon i län och kommuner, statistik 2015:2, Trafikanalys 17

81 SAMRÅDSVERSION Kommunkoncernen År 2014 uppgick den totala energianvändningen från transporter (och arbetsmaskiner) till MWh. Ses det bara till energianvändningen från personbilarna, så stod de för MWh. Andelen förnybar energi Inom kommunkoncernen fanns det vid slutet av 2014 totalt 753 fordon. Ca 33 procent av dessa kunde drivas med förnybara bränslen. Högst andel, 38 procent, är det gällande personbilarna, som även är flest till antalet sett till fordonslag. Energianvändning 2014 kommunkoncernens transporter Andel fordon med förnybara bränslen i kommunkoncernen Industri Energianvändningen inom industrin är delvis beroende på konjunkturen och varierar från år till år. Totalt användes 1023 GWh i industrin år Jämfört med år 1990 har energianvändningen år 2012 minskat med cirka 12 procent. En del av industrins statistik är inte tillgänglig så därför går det inte att få fram mer detaljerad statistik för denna sektor. Energianvändning för industrisektorn i Halmstad Jämför man med resten av landet så använde industrisektorn i Halmstad 2012 större andel fossila bränslen (54 %) än industrisektorn i Sverige (20 %). Av all energi som används i Halmstad använder industrin 28 procent. I hela landet används 38 procent av energin i industrin. 18

82 SAMRÅDSVERSION 4.3 Koldioxidutsläpp från energianvändningen Handlingsprogrammet för hållbar energi fokuserar på utsläpp från energianvändningen. Utsläpp från el producerad i kommunen är medräknat, däremot är inte koldioxidutsläpp från lokal elanvändning inkluderat då det inte redovisas i den nationella statistiken. Geografiska kommunen Koldioxidutsläppen från energianvändningen år 2012 var ton i den geografiska kommunen vilket är en minskning med 22 procent jämfört med I siffrorna ingår utsläpp från energianvändning i både transporter, industri och byggnader. Utsläpp från el producerad i kommunen ingår men utsläpp från använd el, producerad utanför kommunen, ingår inte i statistiken. År 2012 stod Pilkington Floatglas AB för nästan 30 procent av koldioxidutsläppen. Företaget avslutade sin glasproduktion i Halmstad i början av år 2013 vilket kommer att märkas i koldioxidstatistiken framöver. Koldioxidutsläpp från energianvändningen Utsläpp från energiförsörjningen till bebyggelse- och industrisektorn har minskat med hela 37 procent medan transportsektorn har minskat med en procent. Halmstad befinner sig i en tillväxtregion med stor inflyttning och nyetablering av verksamheter. Mellan 1990 och 2012 har befolkningen växt från till över invånare. År 2014 fanns det över invånare i Halmstad och år 2020 beräknas befolkningstalet stiga till invånare. Koldioxidutsläppen redovisas därför även per invånare. Trots en befolkningsökning med 16 procent har energianvändningen bara ökat med 5 procent år 2012 jämfört med år Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat, vilket kan förklaras av en övergång till andra energislag (el, avfall, biobränsle). Energianvändningens koldioxidutsläpp per invånare räknat har minskat från 6,3 ton koldioxid per invånare år 1990 till 4,2 ton år Det är en minskning med 34 procent. I Sverige var koldioxidutsläppen från energianvändningen år ,4 ton/invånare och i Halland var motsvarande utsläpp 3,7 ton per invånare. Koldioxidutsläpp från produktion och transporter av varor som importerats från andra delar av världen ingår inte i denna statistik. Koldioxidutsläpp från energianvändningen per invånare 11 Statistiken för koldioxidutsläpp på kommunnivå kommer från den Nationella emissionsdatabasen som finansieras av Naturvårdverket och RUS (Regionalt Uppföljningssystem). Statistiken på kommunnivå blir tillgänglig först efter två år. 19

83 SAMRÅDSVERSION Kommunkoncernen Koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunkoncernens byggnader och transporter är cirka 3 procent av utsläppen i den geografiska kommunen (2012). De sammanlagda koldioxidutsläppen från kommunens byggnader och transporter var år 2014 cirka ton. Byggnader Koldioxidutsläppen från energianvändning i kommunkoncernens byggnader var 2014 cirka ton vilket är en minskning med 29 procent från Kommunkoncernen har avtal om förnybar el samt biogas istället för naturgas vilket står för cirka hälften av minskningen. Transporter År 2014 låg koldioxidutsläppen från kommunens fordon på 3038 ton. 20

84 SAMRÅDSVERSION 4.4 Lokal energiproduktion Elproduktion I Halmstads kommun producerades cirka 194 GWh el med vattenkraft, kraftvärme och vindkraft år 2012 vilket motsvarar cirka 17 procent av den totala elanvändningen i kommunen. Vattenkraftverken i kommunen producerade cirka 106 GWh. Hem producerade cirka 78 GWh el av kraftvärme och kommunens vindkraftverk producerade tillsammans cirka 10 GWh. Det finns ingen statistik ännu på producerad el från solceller i den geografiska kommunen men de anläggningar som Halmstads kommun hade satt upp fram till och med år 2012 beräknas ha producerat cirka 0,1 GWh det aktuella året. Biogas Vid Västra strandens avloppsreningsverk producerades år 2014 cirka 8 GWh biogas genom rötning av avloppsslammet. Fjärrvärme År 2014 producerades 590 GWh fjärrvärme i Halmstad vilket är en ökning med cirka 156 % jämfört med år 1990 då det producerades 230 GWh. Det är framförallt avfallsförbränning och fliseldning som ökat. Avfallet räknas till största delen som ett förnybart bränsle men enligt Avfall Sverige har 30 procent av avfallet ett fossilt ursprung som till exempel plaster. Pilkington lade ner sin produktion i Halmstad i början på år 2013 så leveransen av spillvärme därifrån har upphört. Fjärrvärmeproduktion i Halmstad fördelad på olika energikällor Fjärrkyla Fjärrkylan i Halmstad produceras med fjärrvärme, så kallad absorptionskyla, med kompressorkylmaskiner som drivs med el samt med frikyla från Nissan och kyltorn. År 2014 producerade HEM 17 GWh fjärrkyla varav 2 GWh var iskyla till Halmstad Arena. 21

85 SAMRÅDSVERSION 5. Strategival och viljeyttringar Dagens samhälle är energiintensivt och beroende av en kontinuerlig energitillförsel för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna säkerställas. Handlingsprogrammet belyser sju strategiska områden för en hållbar utveckling på energiområdet. Dessa sammanfaller med Borgmästaravtalets strategiska åtgärdsområden. Under varje område anges delstrategier och kommunens viljeyttring för både den geografiska kommunen och för kommunkoncernen, vilka indikatorer som ska följas upp, samt en redovisning av miljöaspekter. Utmaning Världen står inför sin hitintills största utmaning att begränsa klimatpåverkan samt att hantera de konsekvenser ett förändrat klimat innebär. Problemet är globalt men utsläpp av klimatpåverkande gaser sker lokalt. Även om koldioxidutsläppen har minskat i Halmstad så ligger fortfarande utsläppen per person räknat högre än genomsnittet för både Halland och Sverige, en nivå som inte räknas som hållbar. Energianvändningen är den största källan till utsläpp av klimatpåverkande gaser. Därtill kommer annan miljöpåverkan från energianvändningen som till exempel utsläpp av hälsovådliga partiklar, försurande ämnen och buller. Skärpt lagstiftning och nya tillsynskrav är att vänta. Ny teknik och nya system blir tillgängliga på marknaden samtidigt som krav på energieffektivitet och förnyelsebara bränslen ökar. En stor del av de produkter som konsumeras i Sverige är producerade i andra länder. På så sätt påverkar vår konsumtion energianvändningen och de utsläpp den för med sig även i andra delar av världen. Verktyg för att mäta hur stor den påverkan är håller på att utvecklas. Handlingsprogrammet ska leda till att; Koldioxidutsläppen från energianvändningen per invånare minskar med 50 % mellan 1990 och Miljöpåverkan från energianvändningen minskar. Den lokala produktionen av förnybar energi ökar. Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar. Energitillförseln är säker och tillräcklig. Handlingsprogrammet anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under perioden med sikte på år Ambition Handlingsprogrammet för hållbar energi är ett förtydligande av kommunens vision och värdegrund samt planeringsdirektivets övergripande inriktning för energi och miljö. Den ska även fördjupa energiavsnittet i kommunens strategidokument för en miljömässigt hållbar utveckling, ekohandlingsprogram Handlingsprogrammet ska fungera som den energiplan kommunen är skyldig att redovisa enligt lagen om kommunal energiplanering. Den utgör även grundstrukturen för den åtgärdsplan som Halmstad redovisat i och med undertecknandet av EU:s Borgmästaravtal den 1 september

86 SAMRÅDSVERSION 5.1 Sju strategiska områden Indelningen av detta avsnitt följer Borgmästaravtalets struktur för handlingsprogram för hållbar energi (Sustainable Energy Action Plan). Under varje åtgärdsområde anges kommunens strategiska inriktning för en hållbar tillförsel och användning av energi i Halmstad. Kommunen har begränsade medel att utforma regler för hur privata aktörer ska agera men genom sina olika roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, fastighetsägare, arbetsgivare och ägare till ett energibolag kan kommunen påverka utvecklingen genom bland annat samordning, kunskapsöverföring och att föregå med gott exempel. Strategierna är främst utformade efter kommunens egen möjlighet att förändra i den egna organisationen och genom att indirekt påverka andra aktörer. Mätbara och tidsatta mål samt kostnader för åtgärder beskrivs i förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner enligt kommunens verksamhetsstyrningsmodell. Dessa Upplägg för avsnitt 5.1 Strategiskt område 1-7 Generell bakgrundsbeskrivning för respektive område. STRATEGI A-B Beskrivning av nuläget som ligger till grund för strategier och viljeyttringar. Viljeyttringar för geografiska kommunen Viljeyttringar som kan påverka såväl kommun som näringsliv och invånare. Viljeyttringar för kommunkoncernen Viljeyttringar som främst påverkar den egna organisationen. Indikatorer att följa upp o Indikator för geografiska kommunen Indikator för kommunkoncernens egen verksamhet. sammanställs och redovisas årligen till kommunstyrelsen som utvärderar om mål och åtgärder motsvarar politiska målsättningar och handlingsprogram. 23

87 SAMRÅDSVERSION Strategiskt område 1 Bebyggelse och näringsliv Sveriges klimat- och energimål är att till år 2020 öka användningen av förnybar energi till 50 procent av den totala energianvändningen. Den offentliga sektorn ska vara ett föredöme i omställningen till förnybara energikällor. Energieffektivisering är ett kostnadseffektivt sätt att minska resursanvändningen och miljöpåverkan. Utgifter för investeringar som minskar energianvändningen kan på sikt kompenseras av minskade energikostnader. Elenergi är en energiform med hög kvalitet och som lämpar sig bra för till exempel belysning och industriprocesser. Värme är en energiform av mycket låg kvalitet därför kan uppvärmning av bostäder, lokaler och tappvarmvatten med fördel göras med energi med en lägre primärenergifaktor 12 till exempel fjärrvärme. Bostäder och verksamhetslokaler Inom bebyggelsesektorn används energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel samt hushållsel/verksamhetsel. Hit räknas även energianvändning för offentlig belysning. Skärpta regler för energieffektivitet vid nybyggnation kräver ny nytänkande att den kunskap som finns kring energieffektivt byggande tas tillvara. En ny plan- och bygglag trädde ikraft 2010 och i enlighet med ett nytt EU-direktiv ska byggnader som uppförs från och med 2019 inte använda mera energi än vad de själva producerar. 13 Men en stor del av bebyggelsen som kommer att utgöra huvuddelen av den totala bebyggelsen de närmaste decennierna är redan byggd. Dessa byggnader har äldre energilösningar och en låg energieffektivitet. Näringsliv Halmstad har ett väl blandat näringsliv med många små och medelstora företag. Tillverkningsindustrin har en stark ställning varav flera är energiintensiva industrier. Energianvändningen för industrin har minskat jämfört med 1990 men industrin är konjunkturberoende vilket gör att det är svårt att säkert utläsa en tydlig tendens. Nedläggningen av Pilkington Floatgas AB 2013 kommer att ha en stor påverkan på energianvändningen då det var en industri med stort energibehov. Pilkington tillförde också spillvärme till fjärrvärmenätet. STRATEGI 1A OMSTÄLLNING TILL FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I bebyggelsesektorn i den geografiska kommunen har en hel del fossila bränslen fasats ut. Om man inte räknar med den fossila delen i el och fjärrvärme återstår det 6 procent fossila bränslen i denna sektor år I industrisektorn däremot finns det mer att göra. Över hälften av energin som används i industrin har ett fossilt ursprung. De flesta av fastigheterna i de kommunala förvaltningarna och bolagen som tidigare värmdes med olja har konverterats till pellets eller fjärrvärme, men det återstår några enstaka fastigheter med oljepannor. Kommunen och bolagen har avtal om 100 procent förnybar el och för gaspannorna har kommunen skrivit om avtalen till att endast köpa biogas. 12 Vid en hög primärenergifaktor är andelen energi som behöver tillföras betydligt högre än vad som fås ut i nettoenergi. Elenergi har en hög primärenergifaktor medan faktorn för spillvärme är låg. 13 KOM(2008) 780 slutlig, 2008/0223 (COD). 24

88 SAMRÅDSVERSION I kommunala fastigheter kom 3 procent av energin från olja år procent var förnybar energi och 43 procent kom från fjärrvärmen. Av avfallet som genererar fjärrvärmen beräknas ungefär en tredjedel ha fossilt ursprung. Viljeyttringar för geografiska kommunen Endast förnybar energi och fjärrvärme används för uppvärmning. Minskad användning av fossil energi inom näringslivet. Viljeyttringar kommunkoncernen Endast förnybar energi och fjärrvärme används för uppvärmning i kommunalt ägda och hyrda byggnader. All el som kommunen köper in kommer från förnybara energislag. Indikatorer att följa upp o Andel fossil/förnybar energi i bebyggelse och industri. o Energitillförsel uppdelat på energislag. Andel fossil resp. förnybar energi i kommunala fastigheter/byggnader STRATEGI 1B OPTIMERA ENERGIANVÄNDNINGEN Energianvändningen i bebyggelse i den geografiska kommunen har ökat något från 1990 men har minskat om man jämför de senaste åren. I de kommunala verksamheterna har energianvändningen minskat med 4procent mellan 2009 och Flera fastigheter har konverterats från elvärme till fjärrvärme eller pellets, vilket minskar elanvändningen för uppvärmning. Viljeyttringar för geografiska kommunen Rådgivning och information om energieffektivt byggande erbjuds i samband med bygglov och till sökande i tomtkön. Energianvändning i all bebyggelse och näringsliv effektiviseras. Viljeyttringar kommunkoncernen Energianvändningen i kommunala fastigheter och lokaler avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel samt hushållsel/verksamhetsel minskas. Användningen av elenergi för uppvärmning av bostäder och lokaler minimeras. 14 Särskilt beakta energi-effektivisering vid renovering, om- och nybyggnation. Vid nybyggnation ska minst passivhusstandard uppnås. 15 Vid renovering och ombyggnation ska de delar som berörs vara av passivhusstandard. 16 Öka antalet hus som byggs med plusenergiteknik. 14 I första hand används FTX system. Är det inte realistiskt kan återvinning med eldriven värmepump från befintliga eller renoverade frånluftssystem vara motiverat. För byggnader med passivhusstandard eller bättre samt är belägna utanför fjärrvärmeområdet kan bergvärmepumpar eller motsvarande vara en alternativ lösning. 15 Nollenergihus, Passivhus och Minienergihus är hus som har en hög komfort, god kvalitet, använder minimalt med energi och bidrar till minskning av utsläpp av koldioxid. Med passivhusstandard avses här den svenska definitionen FEBY12 som ges ut av Sveriges Centrum för Nollenergihus och är anpassad till Boverkets byggregler, svenska begrepp och systemgränser. 16 Vid renovering och ombyggnad av bostäder är ventilationssystemet en viktig faktor, i första hand bör FTX-ventilation väljas och i andra hand FX-ventilation med värmepump. 25

89 SAMRÅDSVERSION Indikatorer att följa upp o Energianvändning i bebyggelse-sektorn och industrin, SCB Total energianvändning i fastigheter för kommunkoncernen Specifik energianvändning i kommunala fastigheter kwh/m2 A-temp Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Vid förbränning av fossila bränslen ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären vilket har en inverkan på klimatet. En omställning till förnybar energi och en optimerad energianvändning minskar utsläppen av koldioxid. Påverkan på hälsa och boendemiljön Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av kväveoxider, partiklar och svaveldioxider. Utsläppen kan vara direkt hälsovådliga i högre koncentrationer. Oxiderna är försurande och kan skada byggnader och kulturmiljöer genom korrosion. Vid ofullständig förbränning av biobränslen som ved och pellets finns risk för utsläpp av kväveoxider och partiklar. Risken kan förebyggas. Solenergilösningar ger inga sådana utsläpp. Resurshushållning och påverkan på naturen Fossila bränslen är en ändlig resurs med hög miljöpåverkan. De ger upphov till utsläpp av försurande ämnen och det sura nedfallet sänker ph-värdet i mark och vatten vilket har en negativ påverkan på ekosystemen. Utsläpp av kväveoxider gynnar kväveälskande arter som då kan tränga undan andra arter och ge en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Övergödning kan leda till algblomning och syrefria bottnar. Vid ofullständig förbränning kan även biobränslen som ved och pellets ge upphov till utsläpp av försurande och gödande ämnen. Risken kan förebyggas. Solenergilösningar ger inga sådana utsläpp. Övrigt Fossila bränslen importeras. Genom att ställa om till förnybara energikällor minskar beroendet av importerad fossil energi. Förnybar energi kan produceras lokalt och då även gynna den lokala ekonomin. Minskad energianvändning och att minimera användningen av elenergi för uppvärmning är resurseffektivt. 26

90 SAMRÅDSVERSION Strategiskt område 2 Transporter Transportsektorn står för en stor andel av såväl energianvändningen som koldioxidutsläppen. Utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) visar på att det kommer att krävas långtgående insatser för omställningen mot en fossiloberoende fordonsflotta. Som en huvudregel lyfts en högre energieffektivitet för en minskad efterfrågan på energi. Biodrivmedel kan inte som enda åtgärd ersätta volymerna av fossila bränslena som idag används. Transportområdet behandlas djupare i Handlingsprogram för hållbara transporter i Halmstad och i Översiktsplanen Framtidsplan Dessa program analyserar olika transportslag utifrån ett hållbarhetsperspektiv och beskriver utmaningar och strategier för en hållbar trafikutveckling samt anger riktlinjer för den fysiska planeringen. Detta handlingsprogram fokuserar därför på fordonsbränsle och energieffektivisering. Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Utredningen räknar med att omställningen kräver långtgående insatser på följande områden; 1. Stimulera samhällsomställning mot minskade och effektivare transporter 2. Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag 3. Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon 4. Biodrivmedel 5. Eldrivna vägtransporter Källa: Regeringen Strategi 2a Öka andelen förnybara drivmedel Transportsektorn står för över hälften av koldioxidutsläppen från energianvändningen i Halmstad. I kommunkoncernen står transporterna för en liten del av energianvändningen men när det gäller koldioxidutsläppen så står de för en betydligt högre andel, ca 22 procent. En övergång till fordon som drivs med förnybara drivmedel och eldrivna vägtransporter är två förutsättningar för ett fossiloberoende tranportsystem. Marknaden för gasfordon och elfordon har ökat och kommunen har i senaste fordonsupphandlingen fått in ett stort utbud på både gas- och elfordon. En begränsning är infrastrukturen för tankställen för gas och laddstationer för elfordon. I Halmstad finns endast ett tankställe för gas och nio publika laddstolpar för normalladdning av elfordon i Halmstads tätort och inga publika semi- eller snabbladdningsstation (2015). Etanol kan tankas på 13 av totalt 22 tankställen i kommunen. De flesta av dessa är placerade i Halmstads tätort, men ett tankställe finns i Oskarström och ett i Getinge. I orterna Gullbrandstorp, Simlångsdalen samt Trönninge finns enbart bensin och diesel att tillgå. År 2014 använde kommunkoncernens gasfordon 0,8 GWh. Tätortstrafikens gasbussar använde drygt 8 GWh. Viljeyttringar geografiska kommunen Öka antalet tankställen för biogas Förtäta publika laddstolpar för normalladdning av elfordon Introducera semisnabbladdningsstationer för elfordon Introducera snabbladdningsstationer för elfordon Laddningstid för elfordon Laddstolpar för normalladdning, ca 6-10 timmar Semisnabbladdning ca 30 min -2 timmar Snabbladdning ca min 27

91 SAMRÅDSVERSION Viljeyttringar kommunkoncernen 90 % av fordonen i de kommunala förvaltningarna och bolagen ska år 2020 drivas med förnybara drivmedel, i första hand biogas eller el Indikatorer att följa upp o Antal/andel tankstationer med möjlighet att tanka gas, E85, RME m.fl. o Antal laddstolpar för normalladdning o Antal laddstolpar för semisnabbladdning o Antal laddstolpar för snabbladdning Andel av de kommunala förvaltningarna och bolagens egna fordon som drivs med förnybara drivmedel (gas, etanol, el m.m.) Koldioxidutsläppen från de kommunala förvaltningarna och bolagens egna fordon Strategi 2 b Energieffektivisering transporter Det handlar inte bara om att gå över från fossila till förnybara bränslen. Det krävs en högre energieffektivitet för en minskad efterfrågan på energi. År 2012 gick ca 32 procent av energianvändningen åt till transporter och Halmstad är en växande kommun och fler människor innebär mer användning av resurser. Inom kommunkoncernen stod transporterna för ca 7 procent av energianvändningen år Andelen av energianvändningen är relativt liten, men det är ändå ett område som det finns saker att arbeta med. Totalt användes MWh (exkl. flyg, tåg och buss). Antalet flygresor uppgick under 2014 till ca och antalet tågresor uppgick samma år till ca Energieffektivisering av transporterna kan ske på flera sätt. Övergång från bil till andra trafikslag som kollektivtrafik, cykel och gång, samt energieffektivare fordon och effektivare användande av fordonen, t.ex med utbildning i sparsam körning. En minskning av antalet transporter/resor och kortare transportsträckor med hjälp av logistikeffektiviseringar är andra exempel. Viljeyttringar kommunkoncernen Energianvändningen från kommunens transporter i tjänsten ska minska genom energieffektivare användande av fordonen (exempelvis genom sparsam körning) Skapa möjligheter och uppmuntra till resfria möten Indikatorer att följa upp Energianvändning från kommunens transporter Antal flygresor, tågresor, bussresor 28

92 SAMRÅDSVERSION Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan De flesta transporter sker med fossila bränslen som vid förbränning ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären vilket har en inverkan på klimatet. Förnybara bränslen ger nästan inga utsläpp av koldioxid, men etanol och RME (rapsmetylester) har en viss inblandning av fossila bränslen. Gasfordon kan köras med både biogas och fossil naturgas och har ofta en kompletterande bensintank. Elproduktion för drift av elfordon kan ge upphov till utsläpp av klimatpåverkande gaser. Påverkan på hälsa och boendemiljön Trafiken ger utsläpp av partiklar, försurande kväveoxider, bildning av marknära ozon och störande buller. Utsläppen kan vara direkt hälsovådliga och kan skada byggnader och kulturmiljöer genom korrosion. Etanol och RME ger vissa utsläpp av kväveoxider och partiklar. Utsläpp från biogasfordon är mycket låga och de har en förhållandevis tyst körning. Elfordonens motorer är mycket tystgående vid körning och utsläppen ligger här i produktionsledet. Resurshushållning och påverkan på naturen Fossila bränslen är en ändlig resurs med hög miljöpåverkan. De ger upphov till utsläpp av försurande ämnen och det sura nedfallet sänker ph-värdet i mark och vatten vilket har en negativ påverkan på ekosystemen. Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning och gynnar kväveälskande arter som då kan tränga undan andra arter och ge en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Övergödning kan också leda till algblomning och syrefria bottnar. Etanol och RME ger vissa utsläpp av kväveoxider. Tillgången på odlingsbar mark är i ett globalt perspektiv begränsad. Produktion av etanol och RME gör anspråk på stora landarealer och det mesta importeras. Råvaruproduktionen konkurrerar om mark som behövs för matproduktion och kan hota ekosystem om skog avverkas för att frigöra odlingsbar mark och därmed även ge negativa sociala konsekvenser för befolkningen i exportländerna. Men odling av biogrödor för energiproduktion kan gynna odlingslandskapet på det lokala planet. Betydelsen av att bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga ökar och kan förhindra att produktiv mark tas ur bruk för andra ändamål som omöjliggör framtida matproduktion. Biogas tillverkad av restprodukter är resurseffektiv. Rötrester från biogasproduktion kan dessutom ersätta konstgödning av jordbruksmark. Övrigt Förnybara bränslen ger en lägre miljöpåverkan än fossila bränslen. Minskad användning av bensin och diesel minskar också risken för olyckor med tankbilar. Petroleumprodukter ger större skada på vattenlevande organismer och grundvatten än biobränslen. Klimatpåverkan blir dock större om det sker läckage av biogas då metan är en starkare växthusgas än koldioxid. Biogasfordon och elfordon har fler miljöfördelar än etanol och RME men tillgången på tankställen för biogas och laddmöjligheter för elfordon är begränsad. 29

93 SAMRÅDSVERSION Strategiskt område 3 Lokal produktion av el och förnybara bränslen För att kunna öka användningen av förnybar energi behöver även produktionen öka. Det finns goda förutsättningar för lokalt producerad förnybar energi i Halmstad. Småskalig produktion av biobränslen är ett intressant utvecklingsområde för regionen. Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft till 2020 är 30 TWh, 20 TWh till land och 10 TWh till havs. Energimängden 30 TWh motsvarar ungefär 20 procent av Sveriges elförbrukning. Om samma andel används på Halmstads elanvändning motsvarar det cirka 250 GWh. Solenergi ökar kraftig men Sverige ligger ännu långt efter andra länder i Europa. STRATEGI 3a Öka den lokala produktionen av förnybar el År 2012 var den lokala produktionen av el från vattenkraft, kraftvärme och vindkraft 194 GWh. Det motsvarade ca 17 % av den totala elanvändningen i kommunen. Vattenkraftverken stod för merparten, 106 GWh och från avfallsförbränningsanläggningen i Kristinehed omvandlades cirka 78 GWh kraftvärme till el. Västra strandens avloppsreningsverk producerade 8 GWh biogas som omvandlades till el för drift av anläggningen. Vindkraftverken i kommunen producerade tillsammans cirka 10 GWh år För att möta Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft behöver elproduktionen från vindkraftverk i Halmstads kommun kraftigt öka, men vindkraftsutbyggnaden står i konflikt med andra riksintressen för civilt flyg och för totalförsvaret. I Översiktsplanen Framtidsplan 2030 pekas lämpliga områden ut för vindkraftsetableringar, men dessa motsvarar inte de 250 GWh som skulle vara i linje med energimyndighetens planeringsmål. Elproduktion från solceller har kraftigt ökat i Halmstad, men de utgör endast en liten del av den totala elanvändningen. Halmstads kommun har sedan 2010 anlagt m 2 solceller på kommunala tak. I slutet av 2014 installerade HEM ytterligare m 2 solceller på den nedlagda deponin vid Skedala producerade kommunen drygt 0,5 GWh el från egna solenergianläggningar. Viljeyttringar för geografiska kommunen Öka elproduktionen från vindkraft. Effektivisera elproduktionen från vattenkraft. Öka antalet solcellsinstallationer. Viljeyttringar för kommunkoncernen Förutsättningar för solcellsinstallation utreds inför varje ny- och ombyggnad av kommunens fastigheter. Öka antalet solcellsinstallationer på befintliga fastigheter. Kommunicera resultat av produktion från solceller i de fastigheter där anläggningen finns. Indikatorer att följa upp o Antal GWh lokalt producerad förnybar el o Andel lokalt producerad el (respektive energislag) av den totala elanvändningen Kvadratmeter solceller på kommunala fastigheter och mark Antal MWh producerad el från solenergi 30

94 SAMRÅDSVERSION STRATEGI 3b Öka produktionen av förnybara bränslen Produktion av biogas sker idag vid Västra strandens avloppsreningsverk samt vid en privat gårdsanläggning. Anläggningarna använder gasen inom den egna verksamheten. Det finns för närvarande inga planer på någon biogasanläggning i Halmstad för kommersiell biogasproduktion. Halmstad inför utsortering av matavfall under Det organiska matavfallet kommer att användas för biogasproduktion i anläggningar utanför kommunen. Viljeyttringar för geografiska kommunen Öka tillgången på organiskt avfall för biogasproduktion, tex livsmedel och matavfall från hushållen. Viljeyttringar för kommunkoncernen Utveckla metoder för att tillvarata växtmaterial för energiproduktion. Indikatorer att följa upp Antal GWh lokalt producerad biogas i kommunen Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Förnybara bränslen ger vid användning inget tillskott av koldioxid till atmosfären till skillnad från fossila bränslen som tillför koldioxid som sedan länge lagrats i jordskorpan. Metangas är stark växthusgas och frigörs naturligt från bland annat gödsel och vid rötningsprocesser i avloppsreningsverk. I en produktionsanläggning för biogas tas gasen istället omhand och minskar på så sätt utsläppen till atmosfären. Så förutom att biogasen ersätter fossila bränslen kan utsläpp av metangas från organiskt material minskas. Påverkan på hälsa och boendemiljön Vindkraftverk kan ge upphov till störande buller, skuggbildning och ljusreflexer i omgivningen. Det påverkar även landskapsbilden. Solpaneler kan innehålla giftiga ämnen som behöver omhändertas för att undvika läckage. Produktion av biogas kan ge upphov till en del luktolägenheter samt störande transporter av material till och från anläggningen. Vindkraftverk och solenergilösningar ger inga utsläpp till luft. Resurshushållning och påverkan på naturen Vindkraftverk gör anspråk på markarealer. De kan också ge negativa konsekvenser för fåglar och fladdermöss om de placeras inom flygstråken. Biogasens rötrester innehåller växtnäring som kan användas till jordförbättringsmedel och minska behovet av resurskrävande konstgödsel. Övrigt Hushållens matavfall används idag för produktion av fjärrvärme i Halmstad. Nationellt mål är att tillvarata en större andel av matavfallet från hushållen och livsmedelsindustrin för återvinning genom biologisk behandling. Det finns också målsättningar om att den totala mängden avfall ska minska. Eftersom den europeiska elmarknaden är sammankopplad kan lokalt producerad el minska behovet av att importera marginalel producerad på fossila bränslen i Europa. 31

95 SAMRÅDSVERSION Strategiskt område 4 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme är den dominerande uppvärmningsformen i centralorten och har ersatt olje- och eluppvärmning av många byggnader. Halmstads fjärrvärme produceras i huvudsak av spillvärme från avfallsförbränning och industri samt biobränsle. Med ett varmare klimat ökar också efterfrågan på luftkonditionering. Halmstads Energi och Miljö AB utvecklar fjärrkyla producerad av fjärrvärme. I nuläget är det i ett ekonomiskt perspektiv svårt att motivera utbyggnad av fjärrvärmenätet till orter som ligger utanför kommunens fjärrvärmenät. Närvärmeverk som drivs med lokal spillvärme och förnybar energi kan vara ett miljömässigt bra alternativ för kransorterna. Närvärmesystem är även möjliga att anslutas till fjärrvärmenätet i framtiden. STRATEGI 4a Fortsatt utveckling av fjärrvärme Sedan 1990 har fjärrvärmeleveranserna till hushåll och industrier ökat med 100%. Genom kapacitetsökning på befintliga anläggningar, tillvaratagande av spillvärme från industrin och energieffektivisering hos kunder kan fler fastigheter anslutas. Utvecklingspotentialen i Halmstad är ytterligare cirka 20-30% med dagens energipriser. Viljeyttringar för geografiska kommunen Förtäta fjärrvärmeanslutningen inom befintliga fjärrvärmeområden. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. Utreda nya tillämpningar och produktionsmetoder för fjärrvärme. Indikatorer att följa upp o Antal GWh levererad fjärrvärme. STRATEGI 4B FORTSATT UTVECKLING AV FJÄRRKYLA FÖR NEDKYLNING AV VERKSAMHETSLOKALER Avskärmning för solinstrålning kan minska behovet av nedkylning av lokaler, men när nedkylning av lokaler är nödvändig ger frikyla och fjärrkyla miljöfördelar jämfört med kompressorkyla. Då behovet av kyla är som störst när uppvärmningsbehovet är som minst innebär produktion av fjärrkyla att spillvärme kan tillvaratas och utnyttjas bättre. Systemet med fjärrkyla kan också ge ett ökat värmeunderlag för kraftvärmeproduktion. Viljeyttringar för geografiska kommunen Utbyggnad av ett fjärrkyla-system genom kombinerade lösningar med fjärrvärme. Indikatorer att följa upp o Antal GWh levererad fjärrkyla 32

96 SAMRÅDSVERSION Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Halmstads fjärrvärmeproduktion ger mycket låga utsläpp av koldioxid och utbyggnaden av fjärrvärme för uppvärmning har kraftigt minskat utsläppen av koldioxid för bebyggelsesektorn i Halmstad. Fjärrvärme/fjärrkyla kan också ersätta elenergi för uppvärmning och nedkylning av lokaler. Påverkan på hälsa och boendemiljön Avfallsförbränning kan ge utsläpp av diverse metaller samt bilda dioxiner. Utsläppen är låga genom bra förbränningsförhållanden och avancerad rökgasreningsutrustning. Resurshushållning och påverkan på naturen Metallerna hamnar, liksom dioxinet, i flygaskan där de ligger relativt stabilt bundna. Askan deponeras som farligt avfall. Metallskrot i den mindre förorenade slaggen/bottenaskan från ugnarna kan återvinnas. Resterna deponeras men också ersätta naturgrus i till exempel vägkonstruktioner. Övrigt Energiomvandlingen sker på en central plats med goda möjligheter för övervakade reningsprocesser. Fjärrvärmen ger en god hushållning med resurser genom att tillvarata energi som annars skulle gått förlorad som spillvärme. 33

97 SAMRÅDSVERSION Strategiskt område 5 Fysisk planering Samhället förändras och gårdagens lösningar passar inte alltid in i definitionen för en hållbar samhällsutveckling. Kommunerna har ett särskilt ansvar för den fysiska planeringen av samhällsstrukturen som ska tillgodose invånarnas och näringslivets behov av en fungerande infrastruktur. Många samhällsfunktioner är beroende av en kontinuerlig tillgång på energi. Långvariga och omfattande elavbrott kan slå ut viktiga funktioner och störningarna kan ge allvarliga konsekvenser för samhällets och individens trygghet. Strategiområdet avser att ge övergripande förutsättningar för att säkerställa tillgången på energi och samtidigt skapa sunda boendemiljöer med hög resurseffektivitet och låg klimatpåverkan. STRATEGI 5a Skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem Halmstad befinner sig i en tillväxtregion och här pågår en omfattande förnyelse av bebyggelse och infrastruktur i takt med att befolkningen ökar och näringslivet expanderar. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att bygga upp långsiktigt resurseffektiva och hållbara energisystem. Kommunens översiktsplan som antogs i juni 2014 ger tydliga riktlinjer för att styra kommunens bebyggelseutveckling till förtätning i tätorten och till samlade stråk ut från tätorten. Det ger förutsättningar för effektiva transporter och ett effektivt användande av den tekniska infrastrukturen. Viljeyttringar för geografiska kommunen Genom den fysiska planeringen ge förutsättningar för utveckling av resurseffektiva energisystem med låg miljöpåverkan. Utforma ny bebyggelsestruktur så att optimal användning av solenergi möjliggörs. Vid planering och anläggning av nya områden för bebyggelse undersöks förutsättningar för uppvärmning med fjärrvärme och när fjärrvärmeanslutning är aktuell samordnas den med framdragning av annan infrastruktur. Utveckla incitament så det blir attraktivt även att ansluta lågenergihus till fjärrvärmelösningar. Anpassa elnätet för att möta framtida efterfrågan på el till elfordon. Anpassa elnätet för att ta emot överproduktion av el från enskilda hushåll. Viljeyttringar för kommunkoncernen Ta fram metoder för att utforma detaljplaner som styr mot resurseffektiva energisystem. Genomföra och följa upp pilotprojekt där resurseffektiva energisystem med låg miljöpåverkan ges hög prioritet. Indikatorer att följa upp o Andel förnybar energi (inkl. fjärrvärme) av total energianvändning Andel förnybar energi (inkl. fjärrvärme) av total energianvändning 34

98 SAMRÅDSVERSION STRATEGI 5b Fysisk planering och samhällsbyggande ska ha ett tydligt energiperspektiv Energianvändningen påverkas av hur vi bygger och utformar samhället. Därför behöver all planering och samhällsbyggande ha ett tydligt energiperspektiv. Förändringarna i plan och bygglagen (2010:900) som trädde ikraft i januari 2015 (2014:902) avser att underlätta för ett ökat bostadsbyggande. Samtidigt tar den bort möjligheten för kommunerna att ställa särkrav på tekniska egenskaper vid tecknande av markanvisnings och exploateringsavtal. Till exempel är det inte längre möjligt att ställa krav på högre energieffektivitet på byggnaderna än vad boverkets byggregler (BBR) föreskriver. Andra styrmedel som information, dialog och att kommunen själv är en föregångare på energieffektivt blir därför extra viktigt. Viljeyttringar för geografiska kommunen Belysa energieffektivitet i riktlinjerna för markanvisning. Den fysiska planeringen ska gynna användning av lågvärdig energi framför högvärdig energi. Viljeyttringar för kommunkoncernen Kommunen ska vara en föregångare på att planera och bygga energieffektivt och dela med sig av erfarenheterna. Ta fram en idéskrift om information om energieffektivt byggande till de som får tomt via tomtkön. Indikatorer att följa upp Relevanta och mätbara indikatorer saknas. STRATEGI 5C TRYGGA EN SÄKER OCH TILLRÄCKLIG ENERGITILLFÖRSEL Fungerande elförsörjning är nyckeln till bland annat värme, dricksvatten och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på medborgarna, näringslivet och kommunala verksamheter. Samhällsviktiga elanvändare, såsom sjukhus, räddningstjänst, vatten- och avloppssystem, elektroniska kommunikationer behöver vara identifierade så energiförsörjning till dessa verksamheter kan prioriteras om det uppstår längre störningar eller tillfälliga elavbrott. I kommunen finns en kommunövergripande krisorganisation, vilken kan aktiveras vid en kris eller extraordinär händelse, som påverkar stora delar av kommunen. Detta område hanteras i andra dokument som beskrivs i avsnitt 3.2 Planer och riktlinjer för krisberedskap i kapitel 3 på sidan

99 SAMRÅDSVERSION Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Utan insatser leder en växande befolkning och nya företagsetableringar till att energianvändningen ökar. Den fysiska planeringen ger förutsättningarna för en effektiv resurshushållning. Minskad användning av energi ger lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser. Påverkan på hälsa och boendemiljön Minskat energibehov och effektivare energisystem ger lägre utsläpp och hälsosammare boendemiljöer. Resurshushållning och påverkan på naturen Minskat energibehov och effektivare energisystem ger en bättre resurshushållning och minskade utsläpp. Övrigt Nya och oprövade metoder kan innebära ett högre risktagande och av den anledningen väljas bort. De långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna kan också vara svårare att påvisa än kortsiktigare marknadsvinster. Se även konsekvensbeskrivningar under strategiområde

100 SAMRÅDSVERSION Strategiskt område 6 Inköp och upphandling Upphandling är ett styrmedel som offentlig sektor förfogar över och som kan användas för att nå olika samhällspolitiska mål, till exempel miljömål som är svåra att lösa genom lagstiftning. Enligt Upphandlingsutredningen (SOU 2013:12) är hållbar upphandling ett flexibelt styrmedel, har bra måluppfyllelse exempelvis när det finns lokala mål och möjliggör även en sänkning av miljöpåverkan utanför Sveriges gränser. En miljöanpassad offentlig upphandling kan ge spridningseffekter till privat sektor och på sikt minska kostnaden för hållbara produkter på marknaden. Genom att ställa krav på energieffektivitet vid upphandling kan företräde ges till produkter som inte bara uppfyller givna funktioner utan även är billigare i drift och därmed billigare ur ett totalkostnadsperspektiv. 17 Konkurrensverket har färdiga hållbarhetskrav som ska göra det möjligt att ställa drivande krav vid upphandling. De finns i tre nivåer - basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå. Konkurrensverkets hållbarhetskrav Basnivå: Basnivån består av krav som är fokuserade på att minska merparten av den miljö/hållbarhetspåverkan som är kopplad till det specifika produktområdet. Tanken är att det ska gå att genomföra en hållbar upphandling utan alltför stora resurser och kompetens. Baskraven är mer ambitiösa än gällande lagstiftning. Det finns ofta god tillgång av varor och tjänster som uppfyller dessa krav. Kraven är enkla att använda och verifiera. Avancerad nivå: Avancerad nivå omfattar krav som går längre än basnivån och kan kräva en större insats i att följa upp och granska verifikationer. Spjutspetsnivå: På denna nivå efterfrågas det bästa tillgängliga alternativet på marknaden vad gäller miljö- och andra hållbarhetsaspekter. Detta innebär att tillgången på varor och tjänster är mindre än för bas- och avancerade krav. Spjutspetskraven innebär att du som upphandlare kan behöva mer specialkompetens och kan behöva ägna mer tid åt verifieringsarbetet. Källa: Konkurrensverket STRATEGI 6a Öka efterfrågan på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster Kommunen är en omfattande organisation som upphandlar stora mängder varor och tjänster. Genom att så stora volymer efterfrågas kan specifika krav på varor och tjänster i upphandlingen ge incitament till marknaden att miljöanpassa produkternas prestanda. Den kommunala upphandlingen kan användas som ett verktyg för att öka tillgången på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster. En dyrare investering kan också löna sig om den i längden ger lägre drifts- och underhållskostnader. Viljeyttringar för kommunkoncernen Vid upphandlingar efterfråga och beakta energibesparingar och livscykelkostnad för energi (LCC-energi). 18 Efterfråga energieffektivitet och drift med förnybara bränslen vid upphandling av fordon, maskiner och transporttjänster. Vid upphandling beakta konkurrensverkets hållbarhetskrav för avancerad nivå. 17 Uppgifter hämtade från konkurrensverket LCC-energiberäkningar bör göras även i ett tidigt skede i samband med framtagande av kravspecifikation/ förfrågningsunderlag inför en upphandling. 37

101 SAMRÅDSVERSION Indikatorer att följa upp Antal upphandlingar där energibesparingar och livscykelkostnad för energi beaktats Antal upphandlingar som resulterat i energibesparande anbud Miljöaspekter Ett sätt att påverka i positiv riktning är att ställa krav och efterfråga mer energieffektiva och miljöanpassade produkter. Se konsekvensbeskrivningar under strategiområde

102 SAMRÅDSVERSION Strategiskt område 7 Information och samverkan För att ställa om till ett mer resurseffektivt samhälle behöver alla vara delaktiga på såväl individnivå som organisationsnivå. Genom samverkan kan erfarenheter och resurser spridas mer effektivt. Undertecknandet av EU:s Borgmästaravtal innebär bland annat att kommunen har en ambition att dela med sig av erfarenheter och kunskaper till andra städer och att arrangera energidagar som involverar invånare och näringsliv. Prova- på-aktiviteter har visat på goda resultat på bestående förändringar av människors vanor. STRATEGI 7a Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning Miljöpåverkan från energianvändningen är allmänt känd men för att nå en förändring av beteendet krävs kännedom om konkreta lösningar och alternativ. Kommuninvånarnas konsumtionsvanor, val av transporter och uppvärmningssystem påverkar takten för en omställning till en mer hållbar energianvändning. Kommunen har en viktig roll och kan genom att erbjuda information och lösningar göra de miljömässigt hållbara valen mer attraktiva. Kommunen erbjuder olika prova-på-projekt för att stimulera invånarna till klimatsmartare resvanor, t.ex. hälsotrampare, vintercyklister och elcyklister. Viljeyttringar för geografiska kommunen Kommuninvånarna stimuleras till mer energieffektiva konsumtionsvanor och resor. Kommunen förmedlar energi- och klimatrådgivning till invånare och näringsliv. Viljeyttringar för kommunkoncernen Kommunens riktlinjer för energi och transporter kommuniceras med medarbetare och förtroendevalda. Indikatorer att följa upp Mätbara indikatorer saknas. STRATEGI 7b Öka samverkan mellan aktörer Samverkan mellan olika aktörer är viktig och i Halmstad finns redan en del samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv. Eftersom klimat och energiutmaningen är global behövs influenser och erfarenhetsutbyte såväl regionalt som internationellt. Kommunen ingår i flera sådana nätverk. Halmstads näringslivsbolag medlem och en drivanda part i Energi & MiljöCentrum Halland (EMC), där man diskuterar hållbara miljö- och energilösningar för det offentliga och privata näringslivet. Med stöd av EMC driver kommunen ett nätverk för logistik och ett för recycling. På det nationella planet är HFAB med i SaBOs (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) energisatsning och BeBo som är Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus. 39

103 SAMRÅDSVERSION Viljeyttringar för geografiska kommunen Ökad samverkan med näringslivet om energieffektivt och hållbart byggande. Vara en aktiv part i arenor för regional och nationell energieffektivisering. Medverka till fortsatt utveckling av logistiknätverk i Halland. Viljeyttringar för kommunkoncernen Samverka och utbyta erfarenheter om hållbara energilösningar med andra städer och regioner. Innovativa samverkansprojekt på energiområdet med högskolan. Indikatorer att följa upp Mätbara indikatorer saknas. Miljöaspekter Åtgärder som förändrar beteende kräver insatser under en längre tid och det är ofta en fördel om de kan kombineras med fysiska projekt, till exempel förbättringar av kollektivtrafiken. Effekten av enskilda insatser är svåra att mäta då individen samtidigt kan påverkas från flera håll. Lyckas man nå ett förändrat beteende inom ett område (till exempel resor i tjänsten) kan det leda vidare till att individen reflekterar över andra områden (till exempel resor till jobbet) samt att individen själv blir föredöme för andra i omgivningen. Det finns klara vinster med att öka samverkan mellan olika aktörer. Kompetensutveckling, bättre resursutnyttjande, möjligheter att dela kostnader och en samordnad hållbar utveckling. Men det kan finnas risk för att konkurrensförhållanden och olika företagskulturer kan försvåra samverkan. 40

104 SAMRÅDSVERSION 6 Energins miljo pa verkan Vid användning av energi görs anspråk på resurser och all resursanvändning påverkar miljön. Förutom utsläpp av klimatpåverkande koldioxid kan energianvändning medföra utsläpp av hälsovådliga och miljöstörande ämnen som tungmetaller, partiklar, svaveldioxider och kväveföreningar. Anläggningar för energiproduktion kan också ge upphov till buller, luktolägenheter och störa landskapsbilden. Kraftledningar omges av elektromagnetiska fält som kan ge hälsoeffekter. De miljökvalitetsmål som främst kan påverkas av energianvändningen är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, säker strålmiljö, ingen övergödning och god bebyggd miljö. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska 6 kap. 11 miljöbalken tillämpas på energiplaner. Miljöbalken föreskriver att det krävs en miljöbedömning av planen om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Handlingsprogrammet för hållbar energi är ett strategiskt dokument som pekar ut kommunens viljeyttring på energiområdet, men den innehåller ingen genomförandeplan med åtgärder som skulle kunna föranleda en betydande miljöpåverkan. Kommunens samlade bedömning är att handlingsprogrammet för hållbar energi inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. De föreslagna strategierna ligger helt i linje med den regionala klimat- och energistrategin (2010:10) för Halland och leder i riktning mot en miljömässigt hållbar utveckling. En uttalad ambition med handlingsprogrammet för hållbar energi är att minska miljöpåverkan från energianvändningen. Handlingsprogrammet är ett strategiskt dokument som i enlighet med kommunens verksamhetsstyrningsmodell uttrycker en ambition och inriktning för ett hållbart arbete med energifrågor. På vilket sätt handlingsprogrammets målsättningar ska nås fastställer respektive kommunal förvaltning/bolag i sin verksamhetsplan. Där anges vilka åtgärder som kommer att genomföras, tidplan och omfattning. Fysisk struktur och placering för energianläggningar behandlas i andra dokument som hanterar den fysiska planeringen. I de fall den fysiska planeringen eller åtgärden kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. 41

105 SAMRÅDSVERSION Energitillförsel och miljöpåverkan Energikälla CO2 utsläpp ton/gwh Tillförsel GWh/år Ton CO2 nettotillskott Förnybar resurs Ändlig resurs Annan miljöpåverkan Eldningsolja X Vid förbränning av fossila bränslen ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Diesel X Dessutom frigörs luftförorenande ämnen som kväveoxider, svaveloxider, lättflyktiga organiska Bensin X ämnen (VOC) och stoft. Utsläppen kan vara direkt hälsovådliga och flera av miljökvalitetsmålen påverkas negativt. Naturgas har lägre Naturgas X miljöpåverkan än de andra fossila energikällorna. I Sverige produceras el främst från förnybar vattenkraft och från kärnkraft som är en ändlig El 23* X X resurs som efterlämnar kärnbränsleavfall. Importerad elkraft produceras även av fossila bränslen och ger upphov till miljöpåverkan som ovan. En stor andel är biologiskt material som inte ger något nettotillskott av koldioxid, men 30 Avfall X X procent uppskattas ha fossilt ursprung. Vissa utsläpp av kväveoxider, tungmetaller och dioxider. Flygaskan hanteras som farligt avfall. Trädbränsle X Ger inget nettotillskott av koldioxid men kan vid ofullständig förbränning ge utsläpp av kväveoxider, stoft och VOC. Askan kan återföras. Biogas X Lokalt producerad. Ger inget nettotillskott av koldioxid, mycket låga partikelutsläpp. Kan ge läckage av metan. Restprodukter kan återföras som jordförbättring, men avloppsslam kan innehålla föroreningar. Ger inget nettotillskott av koldioxid men beroende på val av råvara och Biodrivmedel X produktionsmetod kan det under tillverkningen (RME, etanol) tränga undan odling av livsmedel och påverka den biologisk mångfald. Tabell X: Miljöpåverkan från energitillförsel från de mest använda energislagen i Halmstads kommun. *Svensk elmix (förnybart, fossilt och kärnkraft)beräkningsunderlaget är hämtat från SCB. Koldioxidutsläppen är beräknade med standardutsläppsfaktorer i linje med IPCC:s principer. 42

106 SAMRÅDSVERSION 7 Kommunikationsplan Handlingsprogrammet för hållbar energi ska förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling. För att lyckas med en hållbar omställning på energiområdet krävs både delaktighet och samverkan mellan flera aktörer. Kommunala politiker, tjänstemän och samverkanspartners är viktiga målgrupper. Handlingsprogrammet ska kommuniceras både internt och externt. Under våren 2015 presenteras ett förslag till handlingsprogram. Förslaget skickas ut på en bred remiss där alla är välkomna att delge synpunkter och förslag till förändringar. Under samrådet hålls också ett öppet möte där energigruppen informerar om innehållet. När handlingsprogrammet är fastställt av kommunfullmäktige ska det finnas tillgängligt både i tryckt format och som nedladdningsbar fil på kommunens webbsida. Nämnder, förvaltningar och kommunala bolag erbjuds informationstillfällen om handlingsprogrammet. Informationstillfällena genomförs av energigruppens deltagare. 8 Utva rdering och uppfo ljning Handlingsprogrammen är en del av kommunens planeringsarbete och kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och utvärdering av handlingsprogrammet. Kapitel 4 redovisar kommunens energibalans och energianvändning i olika sektorer både för den geografiska kommunen och för kommunkoncernen. I kapitel 5 Strategival och viljeyttringar, anges uppföljningsbara indikatorer för att mäta utvecklingen för de olika områdena. En del av indikatorerna följs även upp i andra sammanhang som rapportering av planeringsdirektivet mål och inrapportering av nyckeltal till Sveriges ekokommuner som sker årligen. Samtlig statistik och indikatorer ska följas upp och rapporteras till kommunstyrelsen minst vart annat år. Handlingsprogrammet för hållbar energi ska utvärderas senast

107 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2015/0261 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Enheten för ekonomiskt bistånd Ingrid Nedmark E-post: Telefon: Remissvar - Bidrag till glasögon för barn och unga Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ombetts att komma in med ett yttrande till kommunstyrelsen avseende Socialdepartementets promemoria innefattande förslaget att lagstifta om bidrag till glasögon för barn och unga. Lagförslaget omfattar ett bidrag till glasögon/kontaktlinser till barn och unga i ålder 8-19 år med lägst 800 kr. Det omfattar inte ersättning för glasögon/kontaktlinser som skadats eller tappats bort eller kostnad för reservglasögon. För barn över 8 år finns för närvarande inget bidrag till glasögon som gäller över hela landet. Region Halland har ett bidrag till barn och unga upp till 19 års ålder och som från 8 års ålder ger ett generellt bidrag med 450 kr. Lagförslaget ger därmed en mera fördelaktig ersättning för innevånarna i Halmstad än det nu gällande glasögonbidraget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås besvara remissen enligt yttrande. (bilaga 1) I yttrandet tar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en positiv ställning till lagförslaget om att lagstifta om bidrag till glasögon för barn och unga. 1

108 Ärendet Uppdrag Halmstads kommun har blivit inbjuden av Socialdepartementet till att yttra sig över och lämna synpunkter på promemorian innefattande förslaget att lagstifta om bidrag till glasögon för barn och unga. Kommunstyrelsen har begärt yttrande från Socialnämnden, Barn och utbildningsnämnden samt Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden med anledning av remissen. Kommunstyrelsen önskar ha svar på frågorna: - Vad innebär förslaget för Halmstads kommun? - Vilka för- och nackdelar finns med förslaget för nämndens verksamhet? Bakgrund Lagförslaget omfattar ett bidrag till glasögon/kontaktlinser till barn och unga i ålder 8-19 år med lägst 800 kr. Det omfattar inte ersättning för glasögon/kontaktlinser som skadats eller tappats bort eller kostnad för reservglasögon. Bidrag till glasögon för barn i ålder upp till 8 år lämnas av alla landsting i landet då det är lagstyrt. Nivåerna på bidraget varierar mellan landstingen. Det är däremot mera ovanligt att lämna bidrag till glasögon/kontaktlinser för äldre barn. Region Hallands bidrag omfattar barn och unga i ålder upp till 19 år. För barn och unga över 7 år finns ett generellt bidrag med 450 kr. Analys, förslag och motivering Vad innebär förslaget för Halmstads kommun? I Halmstad, som i andra kommuner, finns barn som lever i fattiga familjer. Då dessa barn behöver glasögon innebär det en påfrestning på familjens ekonomi. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser för Halmstad, var andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd 2,6 % av alla barn år 2014, vilket är under genomsnittet i riket. Andel hushåll som hade ekonomiskt bistånd var 3,6 % av alla hushåll, även detta under genomsnittet i riket, samma år. Utöver de familjer som har ekonomiskt bistånd finns de familjer som har inkomster strax över bidragsnormen, och som har en ansträngd ekonomisk situation. Också för dessa familjer är ett bidrag till barns glasögon av stor vikt. Det är viktigt att barn får de glasögon de behöver för att kunna delta i skolarbete och fritidsaktiviteter. För barn över 8 år finns för närvarande inget bidrag till glasögon som gäller över hela landet, varför bostadsorten kan bli avgörande för familjens möjlighet att tillgodose 2

109 barnets behov. Region Halland har ett bidrag till barn och unga upp till 19 års ålder och som från 8 års ålder ger ett generellt bidrag med 450 kr. Lagförslaget ger därmed en mera fördelaktig ersättning för innevånarna i Halmstad än det nu gällande glasögonbidraget. Vilka för-och nackdelar finns med förslaget för nämndens verksamhet? Hos enheten för ekonomiskt bistånd ansöker kommuninnevånare om ekonomiskt bistånd till olika behov, däribland glasögon. När det gäller barn handlar det mestadels om ett behov av att ersätta glasögon som gått sönder eller tappats bort. Sådana ansökningar är relativt ovanligt förekommande. Förvaltningen bevakar att det glasögonbidrag som finns att söka också söks. Då lagförslaget inte omfattar förstörda eller borttappade glasögon påverkas inte omfattning av ansökningar om ekonomiskt bistånd. Inom skolhälsovården på gymnasieskolorna förekommer det sällan att frågan om glasögonbidrag kommer upp. Det är viktigt att fortsätta att informera om vilka möjligheter som finns att få stöd och hjälp från andra aktörer, i detta fall hos Region Halland. Konsekvenser Nämndens verksamhet påverkas inte nämnvärt av lagförslaget. Detta eftersom Region Halland lämnar bidrag till glasögon/kontaktlinser till barn och unga upp till 19 års ålder. Dock är det nu föreslagna bidraget högre för barn och unga över 8 års ålder än det som nu utgår i region Halland. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av enhetschef för ekonomiskt bistånd. Andra grupper - Fackliga organisationer HUKSAM Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande över bidrag till glasögon för barn och unga (KS 2015/0400) 3

110 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm T.f. Förvaltningschef Ingrid Nedmark Verksamhetschef 4

111 1(2) Yttrande Diarienummer: UAN 2015/0261 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Enheten för ekonomiskt bistånd Ingrid Nedmark E-post: Telefon: Yttrande över bidrag till glasögon för barn och unga (KS 2015/0400) I Halmstad, som i andra kommuner, finns barn som lever i fattiga familjer. Då dessa barn behöver glasögon innebär det en påfrestning på familjens ekonomi. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser för Halmstad, var andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd 2,6 % av alla barn år Utöver de familjer som har ekonomiskt bistånd finns de familjer som har låga inkomster och en ansträngd ekonomisk situation. Också för dessa familjer är ett bidrag till barns glasögon av stor vikt. Det är viktigt att barn får de glasögon de behöver för att kunna delta i skolarbete och fritidsaktiviteter och det föreslagna bidraget stärker de möjligheterna. Hos enheten för ekonomiskt bistånd ansöker individer om ekonomiskt bistånd till olika behov, däribland glasögon. När det gäller barn och unga handlar det då främst om att ersätta glasögon som gått sönder eller tappats bort. Då lagförslaget inte omfattar förstörda eller borttappade glasögon, bedöms inte arbetet påverkas. Lagförslaget beräknas inte heller medföra några extra kostnader för förvaltningen. Idag finns det inom Region Halland ett bidrag till barn och unga upp till 19 års ålder, som från 8 års ålder ger ett generellt bidrag med 450 kr. Då lagförslaget omfattar ett bidrag till glasögon/kontaktlinser till barn och unga i ålder 8-19 år med lägst 800 kr, innebär det en mer fördelaktig ersättning än det gällande bidraget. Det nu föreslagna glasögonbidraget är bra eftersom barn och unga upp till 19 års ålder har möjlighet att få ett större bidrag till glasögon än det som Region Halland för närvarande lämnar. Utifrån ovan föreslår utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden att Halmstads kommun ställer sig positiv till lagförslaget om att införa bidrag till glasögon för barn och unga. För utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden Jenny Axelsson 1

112 Ordförande Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 2

113 1(1) Information Diarienummer: UAN 2015/0022 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: Telefon: Informationsärenden juni 1. Etablering, Lisa Fock 15:30 2. Kattegattgymnasiet, Jörgen Krantz 15:40 3. Riksrekryterande estetisk spetsutbildning, Jörgen Krantz 15:45 4. Pilotprojekt vård- och omsorgsprogrammet, Klas Jacobsson 15:50 5. Sammanställning av rektorernas inrapporterade åtgärder med anledning av Resultatrapport 2013/2014, Klas Jacobsson 16:05 6. Organisationsutveckling Halmstad Kompetens, Bodil Ljungberg 16:15 7. Tidsaxel för planeringen/arbetet med upphandlingsprocessen för vuxenutbildningen, Bodil Ljungberg 16:20 8. Skolriksdagen intryck och erfarenheter 16:30 1