Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret /14 Program Inriktning Platser Per skola Skola Barn- och fritids Pedagogiskt arbete 8 8 Sture programmet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad 36 Praktiska Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Ekonomi Kattegatt programmet Juridik 28 Aspero El- och energi Elteknik Kattegatt programmet Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans 16 Drottning Blanka Estetik och media 105 Ljud & bild Musik Teater Fordons- och transport Godshantering Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner 18 Praktiska Personbil Transport Handels- och administrations Handel och service Sture programmet Hantverksprogrammet Florist Drottning Blanka Frisör 41 Praktiska Övriga hantverk Hotell- och Hotell och konferens Sture programmet Turism och resor Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik Kattegatt programmet Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik International Baccalaureate Sannarp Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Kattegatt Programinriktat individuellt val 76 Sannarp Yrkesintroduktion 96 Sture Individuellt alternativ 46 Praktiska Språkintroduktion 21 Plönninge Naturbruks Djur Plönninge programmet Skog Naturvetenskaps Naturvetenskap Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle 64 Sannarp Restaurang- och livsmedels Kök och servering Sture programmet Bageri och konditori Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarp programmet Samhällsvetenskap 56 Aspero 24 Drottning Blanka Teknik Design och produktutveckling Kattegatt programmet Informations- och medieteknik 70 Ljud & bild Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Kyl- och värmepumpsteknik Kattegatt programmet Vvs 28 Praktiska Vård- och omsorgs Sannarp programmet 5 Sture 16 Drottning Blanka 1783

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Škorić

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport UAN / Ändring i reglementet för utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden 5 UAN / Elevantal i gymnasieskolan 6 UAN / Elevtalsutveckling, långtidsprognos 7 UAN / FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet 8 UAN / Delegation för kvalitetsinspektören för avvikelserapportering inom SoL och LSS 9 UAN / Till UAN för yttrande - Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds : Delegationsbeslut Kontaktpolitisk verksamhet Information Övriga frågor Anmälningsärenden 1. HUKSAM-protokoll.

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens totala nettokostnad är cirka 3 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamheten har högre intäkter som kompenserar de högre kostnaderna för köp av verksamhet, personal och lokaler. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till 29,6 mkr, 1 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. De arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden förändras ständigt, enheten har fler deltagare vilket genererar högre lönekostnader medan intäkterna i form av bidrag minskar. Enheten karaktäriseras av en flexibel verksamhet vilket återspeglas i en motsvarande oregelbundenhet i periodresultatet, något som beaktas i prognoserna under året. Daglig verksamhet; resultatet har försämrats med 2,5 % (1,3 mkr) jämfört med föregående år. Fler resurskrävande deltagare som kräver extraordinära insatser har fått alternativa placeringar i andra kommuner, verksamhetsövergången samt högre personaltäthet påverkar utfallet. Den del av ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har för perioden ett resultat som motsvarar resultatet för motsvarande period föregående år. Enheten för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år ett bättre resultat. Flyktingintroduktionen upphörde 2012 medan etableringen och samhällsorienteringen startade upp sina verksamheter. Detta innebar ett år med minskade intäkter och kostnader och det är därför svårt att göra en jämförelse mellan åren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Jämfört med föregående års motsvarande period har verksamhetens lönekostnader ökat med 9 %. Detta beror delvis på ökat antal deltagare på de olika enheterna vilket innebär fler arbetsmarknadsanställning, fler timvikarier och en högre personaltäthet. Bl.a. beror detta på att fyra anställda arbetar åt Samordningsförbundet. Kostnaden belastar verksamheten men faktureras förbundet och påverkar därmed inte dess resultat. Årets löneökningar är även de en bidragande faktor till de ökade lönekostnaderna. 1

6 Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar en positiv ramavvikelse motsvarande 1,3 mkr. Arbetsmarknadsenheten prognostiserar inte någon ramavvikelse för periodens resultat. Enheten har förlorat Region Hallands upphandling av tolktjänster vilket kan innebära såväl minskade intäkter som kostnader under hösten. Arbetsmarknadshandläggarna planerar en flytt 1 november vilket kommer att innebära två månaders dubbla hyreskostnader. Daglig verksamhet; volymförändring inför innebar ett tillskott på 2 mkr. Verksamheten har infört en ny fördelningsmodell som innebär att verksamheten får en deltagarpeng beroende på nivåbedömning och närvarotid. Med tanke på att verksamheten inte har anpassat sig efter den nya modellen fullt ut samt verksamhetsövergången så prognostiseras en ramavvikelse på totalt kkr. Verksamhetsövergången, som påbörjades i september, är svår att förutspå om det innebär några större övergångskostnader såsom kostnadsanpassande av vissa lokalutrymmen och semesterskulden som regleras mellan kommun och Carema. Ekonomiskt bistånd prognostiserar på grund av lägre personalkostnader än budgeterat, fakturering av tre tjänster till Samordningsförbundet och interimsförda medel en positiv ramavvikelse. Totalt beräknar enheten en positiv avvikelse på kkr mot fastställd ram. Enheten för etablering av flyktingar prognostiserar ingen avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Resursfördelning av bidragen för etablering av flyktingar är under uppbyggnad och beräknas att bli lägre än budget. Avvikelsen reduceras då en lägre andel av intäkterna från Migrationsverket beräknas betalas ut samt att personalkostnaderna beräknas bli högre. Verksamheten beräknar i dagsläget att interimsföra cirka kkr till Interimsposterna avser bidrag för deltagare vars insatser kommer fortgå efter årsskiftet. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Innebär arbetsmarknadsenhetens förlorade upphandling en minskning av tolkuppdrag minskar även kostnaden för utbetalning av arvoden. Höstens fortsatta inflöde av deltagare till projektet Prova på plats kommer generera lönekostnader först Haldahuset kommer under en övergångsperiod att ha två enhetschefer i stället för en pga en pensionsavgång. I samband med att Orkidén övertar sju enheter inom daglig verksamhet i september har enheten gjort en personalöversyn. Enheten kommer som en konsekvens av övergången få en merkostnad då semesterskulden ska regleras för dem som följer med den nya leverantören. Som ett led av försenade tillsättningar av tjänster, att personal bytt tjänster, att personal är helt eller delvis föräldralediga eller sjukskrivna, prognostiseras lönekostnaderna för ekonomiskt bistånd att bli 600 kkr lägre än vad som är budgeterat. 2

7 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamhetens fastställda ram har kompletterats med drygt kkr, detta för att kompensera för års löneökningar. Fördelningen mellan enheterna har gjorts baserat på antal tillsvidareanställda. Tillskottet påverkar inte Arbetsmarknadsenheten, Ekonomiskt bistånd eller Flyktingetableringens resultat men däremot förbättras prognosen för Daglig verksamhet med 450 kkr och hamnar på 450 kkr. Daglig verksamhet anpassas till den nya fördelningsmodellen vilket innebär att en justering avseende prognosen för intäkter och kostnader görs för perioden. Justeringen påverkar inte verksamhetens resultat. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har på grund av utmaningen av daglig verksamhet varit återhållsam med investeringar. Periodens investeringsnetto uppgår till kkr jämfört med 543 kkr föregående år. Arbetsmarknadsenheten har med anledning av arbetsmiljö tvingats genomföra oplanerade investeringar i form av elarbete på Haldahuset och samt ett nytt tak på Byggåtervinningen för motsvarande 960 kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten planerar att hålla sig inom kommunfullmäktiges fastställda ram avseende investeringar. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser 3

8 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning januari september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Nettokostnaden för perioden är 1 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Likt föregående månad har såväl den totala kostnaden för bidrag till enskilda samt antal hushåll minskat med ca 2 % jämfört med motsvarande period föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram betalades det i genomsnitt ut kr till 772 st hushåll per månad medan genomsnittet har varit 756 hushåll som mottagit kr i månaden. Verksamheten prognostiserar en negativ avvikelse på 2,5 mkr för. Biståndet är reglerat i lag vilket medför ringa möjligheter att påverka utfallet för att nå ekonomisk balans. års prognos beräknas resultera i drygt 3,4 mkr mer i utbetalningar jämfört med budget. Projektet Nollplacerade har bidragit till en ökning av återbetalningar med 110 kkr. Förutom en ökning av återbetalningar beräknar verksamheten att få 90 kkr för flyktingar som etableras i kommunen samt för äldre, sjuka och funktionshindrade personer. Samordningsförbundet avgift kommer bli 270 kkr högre än vad som är budgeterat. De negativa avvikelserna reduceras något bland annat på grund av lägre kostnader för tolkar och förebyggande arbete. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar likt föregående ekonomiska rapport en avvikelse med 2,5 mkr för. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. 4

9 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 296,4 Mkr och årets är 274,0 Mkr. Mellanskillnaden beror bl.a. på periodiseringsskillnader mellan åren samt en minskning av elevtal vilket medfört en mindre organisation på enheterna. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader har ökat med 4,9 mkr jämfört med föregående år. I föregående års periodutfall ingår inte löneavtalet för undervisande lärare vilket gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från april vilket också gav 4,2%. I utfallet ingår projekt- och produktionskostnader och löneökningar vilket gör att utfallet inte blir jämförbart. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett postiv resultat 4,8 Mkr. För en sammanställning av avvikelsen; se Excelbladet över verksamhet 651. I beloppet ingår en buffert för en fordran som en konkursdrabbad friskola har på Halmstads kommun. Beloppsmässigt ligger den på ca 4,5 mkr och det är oklart avseende utvecklingen under för denna fordran. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Gymnasieskolan prognostiseras att ha 2,8 mkr högre löneutbetalningar i år. I princip är det en löneminskning om beräkning inkluderar den lönerevision som gav lärarna 4,2 % även i år. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den interkommunala ersättningen minskar (elever från andra kommuner minskar) och de interna hyresintäkterna minskar också vilket tillsammans ger en ändrad intäktsprognos med 2,7 mkr. Volymförändringar elev, personal och tilläggsbeloppet var för högt budeterat p g a att behoven var svåra att överblicka vid budgeteringstillfället. Detta ger minskade kostnader med 7,0 mkr. 5

10 Lägre utbetalningar till friskolorna p g a färre elever än budgeterat för hösten vilket medför minskade kostnader med 7,7 mkr. Högre kostnader för IT med 1 mkr. Höga kostnader för taxiresor för särskolan och kostnader för projekt medför en ökning med 900 kkr. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 1,2 mkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 1,7 mkr införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 Mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas 575 kkr. (flytten är inte tidssatt) och 6,0 Mkr avseende ombyggnad av Kattegattgymnasiet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 6

11 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Sannarpsgymnasiet Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 63,2 Mkr och årets är 59,1 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar inom Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och gymnasieskolan har gjort förändringar i ledningsorganisationen (gymnasiechef) och ett lägre elevintag under våren som dock har stigit under hösten av anledning av JB-konkursen. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 419 kkr jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på skolhälsovården och minskning av ledningsorganisationen. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sannarpsgymnasiet prognostiserar ett underskott på 850 kkr. Det förklaras av att verksamheten köpt in Ipads för 1,6 mkr i jämförelse med föregående år på 600 kkr samt att skolan bär med sig ett underskott av en miljon kronor från föregående år. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Inför nuvarande läsår 2012/ gjordes kostnadsanpassningar i tjänstgöringsunderlag i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. JB-konkursen har inneburit nyanställningar för läsåret /2014. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Förändringen är -850 kkr som härleds främst av underskottet från föregående år. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 436 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 240 kkr införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) 7

12 Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse gentemot ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Verksamhet 651 Gymnasieskolan Sturegymnasiet Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 64,1 Mkr och årets är 54,3 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar mellan Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och att gymnasieskolan har gjort förändring i lednings organisationen där gymnasiechefen tjänst har halverats och minskning av en rektorstjänst. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 3,7 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på organisationsförändring inom skolhälsovården, minskning i ledningsorganisationen och minskning undervisningskostnader med anledning av elevminskning. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sturegymnasiet beräknar uppvisa ett positivt resultat på 2,0 mkr. Överskottet beror främst på att åk 2 och 3 elever (31 st) från fd JB skolan har placerats i redan etablerade klasser vilket har höjt budgeten medan undervisningskostnaden inte har ökat nämndvärt. Intaget i åk 1 blev lägre och koncentrerat till färre program än tidigare år. Detta har uppmärksammats av ledningsorganisationen på enheten när tjänsterna har organiserats. I åk 1 är klasserna mer fyllda än de varit på Sture tidigare år. 8

13 Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognosen för personalkostnader är 53,6 mkr mot utfall 57,2 mkr Minskningen på 3,6 mkr är gjord i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. Även en förändring i ledningsorganisationen har genomförts inför. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. För Stures del tillkom det 1,4 mkr i lönerevisionspengar, ca 0,8 mkr i elevavstämningar och 0,7 mkr från Sannarps särskola till Stures särskola i samband med flyttning av en grupp elever och personal. Detta har totalt gett en ramökning på ca 2,5 kkr efter att underskottet på 0,4 Mkr är reglerat. Ny tjänsteorganisation är gjord inför lå /2014 där hänsyn är tagen till det lägre elevtalet. I princip är löneutbetalningarna de samma i höst som de var i våras innan lönerevisonen. Löneutbetalningarna för hösten påverkar större delen av nästa års löneutbetalningar och går i linje med det lägre elevtalet och fyllda klasser. Effekten av att vi har olika verksamhetsår och budgetår innebär att det kommer finnas en förskjutning i utbetalningarna av löner och ett överskott uppstår när elevtalet blir lägre och tvärtom när elevtalet blir högre. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 349 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 519 kkr införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Inga avvikelser Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 9

14 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 651 Gymnasieskolan Kattegattgymnasiet Driftsredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års periodresultat uppgick till 83,5 mkr och årets är 80,7 mkr. Mellanskillnaden (2,8 mkr) beror bl a på att elevhälsan och skolmåltider numera ligger centralt under Halmstad Utbildning samt att årets lönekostnader omfattar två lönerevisioner. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har ökat med 2,4 mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på att uppdragsutbildning för Halmstad Kompetenscentrum medfört ökade kostnader vilket vid uppdragets slut generar motsvarande intäkt. 2012/ års lönepåslag har också varit större än tidigare. Löneavtal för undervisande lärare 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från april gav 4,2%. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett underskott med 521 kkr. Elevavstämning, utfall och prognos, har gett en ramminskning men kompensationen för lönerevision jämnar ut detta. Under augusti har elever från JB antagits och detta har påverkat elevantalet i positiv riktning. Utan detta tillskott hade elevavstämningen medfört en större ramminskning. Skolledning arbetar med att minska kostnaderna för resterande del av året. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna för prognosticeras till 74,1 mkr, föregående års helårsutfall var 72,9 mkr. Att beaktas bör också löneavtalet för undervisande lärare som 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från och med april gav 4,2% samt uppdragsutbildningen. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett underskott med 521 kkr. 10

15 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 795 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 415 kkr införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan (575 kkr) i nuläget inte får användas (flytten är inte tidssatt). 6 Mkr är avsatta för ombyggnation av Kattegattgymnasiet men får inte användas under året. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 11

16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning januari - september Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till 35,7 mkr jämfört med 34,3 mkr motsvarande period föregående år. Resultatet är sämre än föregående år och beror på lönerevideringen, utbetalda medel för yrkesvux platser som samt högre lokalkostnader. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till mkr, vilket är en minskning med 1,9 mkr (7 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen i förhållande till föregående år beror på att delar av verksamheten utlokaliserats. Kostnaden härleds till att vi köper verksamhet från idag två leverantörer (Lernia och Movant). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. De stora avvikelserna beror på resursmodellen som bygger på en jämn utbetalningsplan men som fluktuerar under tid. Andra avvikelser är lönerevideringen som verksamheten inte har blivit kompenserad för, utbetalda medel för yrkesvux platser samt högre lokalkostnader. Trots detta så beräknar vuxenutbildningen att hålla sin budget under innevarande år. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Vuxenutbildningen bedömer att hamna inom budgeterad lönekostnad inklusive lönerevideringen. Löneprognosen är lägre än föregående års utfall, vilket beror på neddragningar som har gjorts på grund av verksamhetsminskning. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 12

17 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har gjort investeringar för ett värde på 22 kkr jämfört med 259 kkr föregående år. Föregående år var det verksamhetsflytt som medförde stora investeringar och i år är man återhållsam i väntan på nya lokaler. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 13

18 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Avvikelser Arbetsmarknadsenheten: Minskade intäkter pga bla lägre bidrag, färre tolkuppdrag samt att en del av medlen för projekten inom Ökade livschanser kommer erinras Lägre personalkostnader pga färre tolkarvoden samt att en del av lönekostnaderna för projekten inom Ökade livschanser kommer uppstå senare. Bildstationen Högre lokalhyra Haldahuset samt dubbel lokalhyra vid flytt av handläggare Lägre elkostnader Haldahuset, ingår i den högre lokalhyran Övriga kostnader Avvikelser Daglig verksamhet: Resursfördelning: omställning av personalresurser Resursfördelning: fördelning av budgetmedel Verksamhetsövergång Avvikelser Ekonomiskt bistånd: Personalkostnader fakturerade Samordningsförbundet Lägre personalkostnader pga nyanställningar Interimsförda medel Övriga kostnader Avvikelser Flyktingetableringen: Ersättningar flyktingetableringen Anställd för projektet KomPost Resursfördelning Övriga kostnader Att interimsföra n bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 14

19 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökning av återbetalade bidrag som resultat av projekt "Nollplacerade" Del av bidrag för etablering av flyktingar Bidrag för äldra, sjuka och funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Samordningsförbundet -270 Minskade kostnader

20 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform De interkommunala ersättningarna ger vid fakturering för höstterminen en minskad intäkt, De interna intäkterna minskar också p g a interna hyresintäkter Minskade lönekostnader Volymförändringar elev och personal för högt budgeterat p g a behoven var okända vid budgeteringstillfället Lägre utbetalningar till friskolorna än budgeterat Högre kostnader för IT Höga kostnader för taxiresor för särskolan, resterande är kostnader för projekt Ökade kostnader för bidrag inackorderingar

21 UAN - Kattegattgymnasiet Helårsutfall Utfall Utfall Budget Prognos Verksamhetens intäkter Därav Interna intäkter Därav Realisationsvinster Därav Bidrag Därav övriga intäker Lönekostnader Därav Lön Undervisande personal e Därav Servicefunktion exkl PO Därav Övriga lönekostnader Lokalkostnader Därav Hyror Därav Fastighetsservice Kapitalkostnader Avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav Köp av verksamhet FRI & AH Därav Konsultkostnader Därav Inköp av Läromedel Därav IT-kostnader Därav Måltider Därav Elever resor Därav bidrag till enskilda Därav Övrigt Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Helårsutfall Utfall Utfall Budget Prognos Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto

22 Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sture Helårsutfall Utfall Utfall Budget Prognos Verksamhetens intäkter Därav Interna intäkter Därav Bidrag Därav Övriga intäkter Lönekostnader Därav Lön Undervisande personal exkl PO Därav Servicefunktion exkl PO Därav Övriga lönekostnader Lokalkostnader Därav Hyror Därav Fastighetsservice Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav intärnränta Övriga kostnader Därav Konsultkostnader Därav Inköp av Läromedel Därav IT-kostnader Därav Måltider Därav Elever resor Därav bidrag till enskilda Därav Övrigt Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Helårsutfall Utfall Utfall Budget Prognos Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto

23 Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sannarp Helårsutfall Utfall Utfall Budget Prognos Verksamhetens intäkter Därav Interna intäkter Därav Bidrag Därav Övriga intäkter Lönekostnader Därav Lön Undervisande personal exkl PO Därav Servicefunktion exkl PO Därav Övriga lönekostnader Lokalkostnader Därav Hyror Därav Fastighetsservice Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav intärnränta Övriga kostnader Därav Köp av verksamhet FRI & AHM Därav Konsultkostnader Därav Inköp av Läromedel Därav IT-kostnader Därav Måltider Därav Elever resor Därav bidrag till enskilda Därav Övrigt Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Helårsutfall Utfall Utfall Budget Prognos Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto

24 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall Utfall -09 Budget Prognos fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Resursmodell som bygger på elevpeng och flödena är inte fullt utbyggda Lokalhyra, pga verksamhetsflytt Lönerevideringen som verksamheten ännu inte har blivit kompenserad för

25 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: Version:1,0 Beslutsorgan: KF Enhet: UAFs förvaltningskansli E-post: Telefon: Ändring i reglementet för utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden Förslag till beslut 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa nytt reglemente för utbildnings och arbetsmarknadsnämnden i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Inom utbildnings och arbetsmarknadsnämnden finns ett individutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt ersättare och väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd samt introduktionsersättning till enskild. Kommunfullmäktige antog utbildnings och arbetsmarknadsnämndens reglemente den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142. Med tidens gång har det inkommit enskilda individärenden till nämnden från verksamheter inom nämndens ansvarsområde och en ändring i reglementet är motiverad. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa nytt reglemente för utbildnings och arbetsmarknadsnämnden i enlighet med bilaga

26 Ärendet Uppdrag Kommunfullmäktige antog utbildnings och arbetsmarknadsnämndens reglemente den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 som innebär att det inom utbildnings och arbetsmarknadsnämnden finns ett individutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa ett nytt reglemente då det med tidens gång har det inkommit enskilda individärenden till nämnden från verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Bakgrund Kommunfullmäktige antog utbildnings och arbetsmarknadsnämndens reglemente den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 som innebär att det inom utbildnings och arbetsmarknadsnämnden finns ett individutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt ersättare och väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd samt introduktionsersättning till enskild. Analys, förslag och motivering Med tidens gång har det inkommit enskilda individärenden till nämnden från verksamheter inom nämndens ansvarsområde och en ändring i reglementet är motiverad. Konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts på utbildnings - och arbetsmarknadsförvaltningens kansli i samråd med stadskontoret. Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. 22 2

27 Lista över bilagor 1. Nytt reglemente (-10-11) 2. Gammalt reglemente (-10-11) För utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 3 23

28 1(2) Bilaga 1 Diarienummer: Version:1,0 Beslutsorgan: KF UAFs förvaltningskansli E-post: hedvig.lundberg@halmstad.se Telefon: Bilaga 1 Nytt reglemente - UAN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDENS REGLEMENTE antaget av kommunfullmäktige den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde och uppgifter regleras av detta reglemente 1 För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att erhålla största möjliga kommunnytta. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att nationella och kommunala mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF , 142) Inom ramen för ansvarsområdet ligger följande uppgifter: - gymnasieskola och gymnasiesärskola för ungdomar - kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år - grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, Särvux samt Svenska för invandrare (SFI) - planera, upphandla, beställa och kvalitetssäkra individuell och arbetsmarknadsrelaterad vuxenutbildning - bedriva uppdragsutbildning - infrastrukturen för vuxnas lärande

29 - de övriga verksamheter och insatser som kommunen anordnar och gör för eleverna i de utbildningsformer som nämnden är huvudman för - arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser - daglig verksamhet för funktionshindrade - ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården för personer med funktionshinder inom nämndens ansvarsområde - daglig verksamhet för funktionshindrade - mottagning och introduktion av flyktingar - tolkförmedling - ekonomiskt bistånd - dödsboanmälan Delegering från kommunfullmäktige 3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden 1 beslut om interkommunal ersättning för gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, särskola och folkhögskola 2 beslut om bidrag till fristående gymnasieskola och andra huvudmän 3 taxor för speciallokaler 4 beslut om ersättning till extern utbildningsanordnare. Utskott 4 Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande för utskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd och introduktionsersättning till enskild, samt övriga enskilda individärenden inom utbildnings och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Ersättare har inte rätt att närvara vid utskottets sammanträden om den inte inkallats till tjänstgöring. Inkallelse ska ske i den vid valet bestämda ordningen. 2 25

30 1(3) Bilaga 2 Diarienummer: Version:1,0 Beslutsorgan: KF UAFs förvaltningskansli E-post: hedvig.lundberg@halmstad.se Telefon: Bilaga 2 Gammalt reglemente UAN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDENS REGLEMENTE antaget av kommunfullmäktige den 22 juni 2010, 67 med senaste ändring 20 december 2010, 142 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde och uppgifter regleras av detta reglemente 1 För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att erhålla största möjliga kommunnytta. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att nationella och kommunala mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF , 142) Inom ramen för ansvarsområdet ligger följande uppgifter: - gymnasieskola och gymnasiesärskola för ungdomar - kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år - grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, Särvux samt Svenska för invandrare (SFI) - planera, upphandla, beställa och kvalitetssäkra individuell och arbetsmarknadsrelaterad vuxenutbildning 1 26

31 - bedriva uppdragsutbildning - infrastrukturen för vuxnas lärande

32 - de övriga verksamheter och insatser som kommunen anordnar och gör för eleverna i de utbildningsformer som nämnden är huvudman för - arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser - daglig verksamhet för funktionshindrade - ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården för personer med funktionshinder inom nämndens ansvarsområde - daglig verksamhet för funktionshindrade - mottagning och introduktion av flyktingar - tolkförmedling - ekonomiskt bistånd - dödsboanmälan Delegering från kommunfullmäktige 3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden 1 beslut om interkommunal ersättning för gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, särskola och folkhögskola 2 beslut om bidrag till fristående gymnasieskola och andra huvudmän 3 taxor för speciallokaler 4 beslut om ersättning till extern utbildningsanordnare. Utskott 4 Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande för utskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om försörjningsstöd samt introduktionsersättning till enskild. Ersättare har inte rätt att närvara vid utskottets sammanträden om den inte inkallats till tjänstgöring. Inkallelse ska ske i den vid valet bestämda ordningen. 3 28

33 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN /0149 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Elevantal i gymnasieskolan Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna Sammanfattning Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola (HT13) är 3082 vilket är en ökning med 21 elever jämfört med VT 13. Antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som läser vid fristående gymnasieskolor är 472 och antalet elever hos andra huvudmän är 154. Antalet elever från andra kommuner i Halmstad Gymnasieskola är 587. I bilaga Elevantal per program 2015 Vht 651 redovisas faktiska siffror för HT 13 efter känt utfall per Bilagan innehåller elevprognos per program fram t.o.m. HT 2015 Snitt beräknas (VT+HT/2) I de prognossiffror för elever i årskurs nio som finns tillgängliga visar att det är något fler elever än i tidigare prognoser som varje år skall påbörja sina gymnasiestudier i Halmstad. Detta tillsammans med konsekvenserna av JBkonkursen gör att det lägsta elevantalet i de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad infaller läsåret 2014/2015 och inte som tidigare prognoser visat läsåret 2015/

34 Ärendet Uppdrag Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. Analys, förslag och motivering Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola per (HT13) är Eleverna är fördelade på nationella program, introduktionsprogrammet, samt gymnasiesärskolan. Analys av elevantalet för VT 13 och HT 13, tidigare prognos inom() Program VT 13 HT 13 Förän dring VT13 - HT13 Nationella program Språk introdukti on Kommentar (2645) -9 Främst pga JBkonkursen 72 70(74) - 2 Inom prognos Särskolan 77 80(85) + 3 Färre än prognos Introdukti ons programm et, Klara Introdukti onsprogra mmet, IMYRK Totalt vid Halmstad Gymnasi e skola 76 90(75) + 14 Fler obehöriga än tidigare prognos 15(9) Ej särredovisat tidigare (2888) + 21 Förkortningar: IMYRK Introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Under Introduktionsprogrammet redovisas förutom obehöriga elever även de elever som läser i Aspbergerklassen(både behöriga och obehöriga elever) i bilagan benämnd IM-ASPB. De nationella programmens högre elevtal jämfört med tidigare prognoser beror på JB-koncernens konkurs. 104 elever i årskurs tre och 48 elever från årskurs

35 tillkom till befintlig organisation under sommaren. 35 elever som antagits till JB årskurs ett valde den kommunala gymnasieskolan. Detta påverkar elevtalen i egne gymnasieskolan, antalet elever från andra kommuner och hur många elever som läser hos annan huvudman. Elever utanför utbildning Antalet gymnasieelever som inte bedriver gymnasiestudier och som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret, upp till dess att de fyller 20 år, var den 15 september 36. Huvuddelen av dessa elever är på väg till annan utbildning, har arbete/arbetssökande eller omfattas av annan myndighetsutövning. Från andra kommuner Av det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola, 3082, kommer 587 elever från andra kommuner. Tidigare prognos inom (). VT 13 HT 13 Förändring (520) + 41(-26) 17,8 % 19,0 %(18,0) Ökningen av antalet elever från andra kommuner beror från JB-konkursen. Till andra huvudmän Det totala antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som bedriver sina gymnasiala studier utanför Halmstad Gymnasieskola är 626 elever fördelat på fristående gymnasieskolor och andra huvudmän. Tidigare prognos inom () VT 13 HT 13 Förändring FRI (650) -286(- 108) 22,1 % 15,1 %(20,5 %) AHM (147) + 4(-3) 4,4 % 4,9 %(4,6 %) Tot (797) - 282(-111) 26,5 % 20,0 %(25,2 %) Minskningen av antalet elever vid FRI beror på JB-konkurseren. Övriga noterbara förändringar Antalet elever som valt till Naturbruksprogrammet har ökat från tidigare ca 35 elever per år till 50 elever och antalet elever som valt Hantverksprogrammen hos Region Halland har ökat från 0 till 9 vilket tros bero på JB-konkursen. Totalt sett är det dock inte fler elever än tidigare som valt Hantverksprogramet. Elevernas förändrade sökbild påverkar dock prognoser för 2014 och framåt. 3 31

36 Ett 20-tal elever läser ett fjärde år med kurser utifrån tidigare gymnasiereform. Dessa läser mindre delar av termin alternativt enstaka kurser under hela läsåret. Dessa är inte med i statistikunderlag och ligger inte till grund för budget då respektive skola löser detta inom tidigare tilldelad ram. I de prognossiffror för elever i årskurs nio som finns tillgängliga visar att det är något fler elever än i tidigare prognoser som varje år skall påbörja sina gymnasiestudier i Halmstad. Detta tillsammans med konsekvenserna av JBkonkursen gör att det lägsta elevantalet i de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad infaller läsåret 2014/2015 och inte som tidigare prognoser visat läsåret 2015/2016. Sedan senaste mätning, , har antalet elever som läser vid fristående gymnasieskolor minskat, elever hos andra huvudmän samt elever från andra kommuner som läser vid de kommunala gymnasieskolorna ökat. Detta avviker från tidigare prognoser och får konsekvenser för kommande prognoser. Det ökade antalet nyanlända flyktingar i Halmstad påverkar Språkintroduktionens organisation med en ökning om ca 20 gymnasieungdomar. Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet har tagits fram ur IST Extens databas som hålls uppdaterad av alla enheter inom Halmstad Gymnasieskola. Ansvarig tjänsteman för har därefter tagit fram elevutfall och prognoser. Andra grupper -- Fackliga organisationer -- Lista över bilagor 1. Elevantal per program Vht 651, daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4 32

37 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program -2015, Vht 651 1/ Fastställd Ann-Sofie Hammargren Elevantal i Halmstads gymnasieskolor Efter utfall *) Elever på specialutformat program, behöriga elever som har individuellt program samt obehöriga elever som läser integrerat hänförs till respektive nationellt program Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt BF , , ,0 BP , , ,0 EC , , ,0 EN , , ,0 ES , , ,0 FP , , ,0 HP , , ,0 HR , , ,0 IB , , ,0 IP , , ,0 MP , , ,0 NV-KG , , ,0 NV-SN , , ,0 NV , , ,0 OP , , ,0 SP-KG , , ,0 SP-SN , , ,0 SP-SR , , ,0 SP , , ,0 TE , , ,0 Summa , , ,0 KG ,0 40,8 % 0 0 0, ,0 SN ,0 31,1 % 0 0 0, ,0 SR ,5 28,0 % 0 0 0, ,0 Summa nat progr ,5 100,0 % 0 0 0, ,0 VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 33 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

38 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal i Halmstads gymnasieskolor, ny programstruktur *) Elever som läser IM Prep, IM Pro hänförs till respektive nationellt program Elevantal per program -2015, Vht 651 2/ Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt BF , , ,0 BF lär , , ,5 BA , , ,0 EE , , ,5 EK , , ,0 ES , , ,5 FT , , ,0 HA , , ,5 HA lär , , ,5 HT , , ,0 HT lär 0 2 1, , ,0 HU , , ,0 IB , , ,0 IN , , ,5 NA-KG , , ,5 NA-SN , , ,0 NA , , ,5 RL , , ,5 RL lär , , ,5 SA-SN , , ,0 SA-SR , , ,5 SA , , ,5 TE , , ,0 TE , , ,5 VF , , ,5 VF lär 1 1 1, , ,0 VO , , ,5 VO lär 4 8 6, , ,0 Summa , , ,5 KG ,5 43,8 % ,5 41,2 % ,5 39,9 % SN ,5 30,7 % ,0 33,3 % ,5 34,7 % SR ,5 25,6 % ,0 25,4 % ,5 25,4 % Summa nat progr ,5 100,0 % ,5 100,0 % ,5 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 34 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

39 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program -2015, Vht 651 3/ Elevantal i Halmstads gymnasieskolor **) Ej behöriga elever, elever i särskola samt elever i Aspbergerklass Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program **) VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt IM , , ,5 IM-ASPB , , ,0 IM-KG , , ,0 IM-SPR , , ,5 SÄRFA , , ,5 SÄR PFAB 3 1, , ,5 SÄRIVES , , ,0 SÄR IV KG 6 3, , ,0 SÄR PHP 0 0, , ,0 SÄRTM 6 4 5, , ,5 SÄRKG , , ,5 SÄRHOS 8 5 6, , ,0 SÄR PHVO 4 2, , ,5 SÄRIVSI , , ,5 SÄRIVEA 7 1 4, , ,0 SÄR IV SN 5 2, , ,5 SÄRSN , , ,5 SÄRES , , ,5 SÄR PEV 4 2, , ,0 SÄRHR 6 3 4, , ,0 SÄR PHRB 0 0, , ,5 SÄRIVEA 0 3 1, , ,5 SÄR IV SR 0 1 0, , ,0 SÄRSR , , ,5 SÄR , , ,5 Summa , , ,5 KLARA ,0 34,6 % ,5 31,5 % ,5 31,6 % KG ,5 16,0 % ,5 15,8 % ,5 14,9 % SN ,0 42,1 % ,0 46,3 % ,0 47,6 % SR ,5 7,3 % ,5 6,4 % ,5 5,9 % Summa ej behöriga & Sär ,0 100,0 % ,5 100,0 % ,5 100,0 % Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner KLARA ,0 2,7 % ,5 2,9 % ,5 2,8 % KG ,0 40,7 % ,0 38,9 % ,0 37,6 % SN ,0 32,1 % ,0 34,5 % ,5 35,9 % SR ,5 24,5 % ,5 23,7 % ,0 23,6 % Totalt i HST ,5 100,0 % ,0 100,0 % ,0 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 35 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

40 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program -2015, Vht 651 4/ Elevantal i Halmstads gymnasieskolor & i andra skolor Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt Totalt i HST , , ,0 Andel% Andel% Andel% Från HST ,0 65,3 % ,0 67,5 % ,0 67,6 % Prognos , , ,5 Från AK (IKE) ,5 14,8 % ,0 15,2 % ,0 14,5 % Prognos , , ,5 Totalt i HST , , ,0 Prognos , , Elever folkbokförda i Halmstad i andra skolor Antal elever Antal elever 2014 Antal elever 2015 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt VT 15 HT 15 Snitt Fristående ,0 16,0 % ,5 12,6 % ,0 12,3 % Prognos , , ,0 AHM ,0 4,0 % ,0 4,8 % ,0 5,6 % Prognos , , ,0 Totalt i andra , , ,0 Prognos , , Andel % > 100,0 % 100,0 % 100,0 % Elever totalt , ,5-5,4 % ,0-1,4 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 36 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

41 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN /0150 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Elevtalsutveckling, långtidsprognos Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet åringar fortsätter att minska till 2015 innan elevunderlaget ökar igen. Antalet elever som ryms inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram är 3872 elever. Detta är jämfört med 2012 en minskning med 267 elever vilket motsvarar -6,5 %. Prognosen visar att det 2016 finns 3550 elever inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarsområde som ökar till 3584 år Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden 2018 är ca 21 %. Antalet elever som studerar vid Halmstad gymnasieskola är 3072(VT+HT/2) och prognosen för 2016 är 2911 elever, en minskning med 161 elever. Fram till 2018 sker sedan en ökning till 2939 elever. 1 37

42 Ärendet Bakgrund Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. I samband med dessa görs en långtidsprognos över fem kalenderår enligt bilaga Elevantal prognos 2018 Vht 651 daterad Analys, förslag och motivering Elevunderlag Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet åringar fortsätter att minska till 2015 innan elevunderlaget ökar igen. I Halmstad Gymnasieskola läser inte bara de i kommunen folkbokförda åringarna. Från andra kommuner tillkommer det årligen elever och dessa utgör ytterligare ca 17 %. Det finns dessutom elever som påbörjat sina gymnasiestudier före eller efter 16 års ålder och ett antal elever som läser fyra eller i vissa fall fem år på gymnasiet. Det senare beror på att de antingen varit obehöriga vid intagning till gymnasiet, vilket lett till minst ett år inom introduktionsprogrammet, eller att de valt att byta till eller börja om på annan studieinriktning under sin gymnasietid. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden 2018 är ca 21 % vilket är en minskning utifrån tidigare prognoser. Antalet elever som ryms inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram är 3872 elever. Detta är jämfört med 2012 en minskning med 267 elever vilket motsvarar -6,5 %. Minskningen inför 2014 är enligt prognosen -5,9 %, 2015 är minskningen -1,5 %, 2016 är minskningen 0,3 %, 2017 är ökningen 0,9 % och 2017 är +/- 0. Prognosen visar att det 2016 finns 3550 elever inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarsområde som ökar till 3584 år Studerande vid den kommunala gymnasieskolan Antalet elever som studerar vid Halmstad gymnasieskola är 3072(VT+HT/2) och prognosen för 2016 är 2911 elever, en minskning med 161 elever. Fram till 2018 sker sedan en ökning till 2939 elever. Prognosen för elever i Halmstad Gymnasieskola för perioden påverkas av ett stort antal faktorer. Genomslaget av gymnasiereformen, Gy-11, samverkansavtal för gymnasieskolan inom Region Halland, Fri sök, antalet fristående gymnasieskolor i Halmstad och närliggande kommuner samt idag okända faktorer. En sådan osäker faktor är de fristående gymnasieskolornas utveckling i kölvattnet av JBkonkursen. 2 38

43 Konsekvenser Under perioden 2016 minskar antalet elever i Halmstad Gymnasieskola enligt prognosen med 191 elever för att sedan öka med 34 elever till Denna minskning påverkar organisationen och prognosen pekar på vilka utbildningar som minskar eller vilka som helt kommer att försvinna vilket i sin tur påverkar personalförsörjningen. Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet, , har tagits fram ur IST Extens. Ansvarig tjänsteman har därefter tagit fram prognosen. Andra grupper --- Fackliga organisationer --- Lista över bilagor 1. Elevantal prognos -2017, Vht 651 daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 3 39

44 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal prognos Vht 651 1/ Elevantal prognos Vht 651 Elevantal prognos Fastställd av Ann-Sofie Hammargren Elevantal är snitt = VT + HT / 2 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Elevantal Andel %Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % I Halmstads gymnasieskolor: * Från Halmstad (HST) 2505,0 65,3 2451,0-2,2 67,5 2419,0-1,3 67, ,2 67, ,4 67, ,1 67,6 * Från andra kommuner (IKE) 566,5 14,8 552,0-2,6 15,2 520,0-5,8 14, ,2 14, ,4 14, ,1 14,5 Summa i Halmstads skolor > 3071,5 3003,0-2, , , , ,1 I andra skolor från Halmstad: * Friskolor (FRI) 615,0 16,0 456,5-25,8 12,6 441,0-3,4 12, ,2 12, ,4 12, ,1 12,3 * Andra huvudmän (AHM) 152,0 4,0 173,0 13,8 4,8 200,0 15,6 5, ,2 5, ,4 5, ,1 5,6 Summa i andra skolor > 767,0 629,5 641, Totalt antal elever > , , , , , ,1 100 Diff personer/elever från HST > 1) Underlag Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos Personer Andel %Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Föränd % Personer i Halmstad år > , , , , , ,1 (enligt GPF ) Elever från andra kommuner > , , , , , ,1 (ca 17 % av personer i Halmstad) Totalt underlag > , , , , , ,1 Diff tot underlag/tot ant elever > 1) Befolkningsutveckling ålder år enligt kommunens prognoser, GPF (uppdaterad -10) 1) Differensen förklaras i huvudsak av att i Halmstads gymnasieskolor går elever som är år. Dessa kommer både från Halmstad och från andra kommuner. 40

45 UAF Elevantal, utfall 2012, prognos Hos andra huvudmän från Halmstad Hos fristående skolor från Halmstad I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad

46 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN /0232 Version:1.0 Beslutsorgan: KF Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet (Dnr KS 2011/0677, KLU 150) Förslag till beslut Utbildnings- och arbetamarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1, daterad Sammanfattning Fastighetsnämnden(FN 2012/0169) har föreslagit Kommunfullmäktige att tillföra 22,1 Mkr till projektet Förbättring av lokalsituationen för gymnasieskolan. Ärendet Uppdrag Fastighetsnämnden(FN 2012/0169) har föreslagit Kommunfullmäktige att tillföra 22,1 Mkr till projektet Förbättring av lokalsituationen för gymnasieskolan. Kommunstyrelsens ledningsutskott har remitterat fastighetsnämndens förslag till utbildnings- och arbetsmarknasnämnden. 1 42

47 Bakgrund (KBU 206) fick fastighetsnämnden i uppdrag att i nära samarbete med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ta fram förslag på förbättring av lokalsituationen för gymnasieskolan. Personal från verksamheten har varit delaktiga i arbete med att ta fram verksamhets- och funktionsprogram som legat till grund för de verksamhetsanpassningar som är nödvändiga för att kunna bedriva gymnasieutbildningar över tid. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1 Konsekvenser Se bilaga 1 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av verksamhetsutvecklare inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM Lista över bilagor 1. FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet (Dnr KS 2011/0677, KLU 150), daterad För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 43

48 1(2) Bilaga 1 Yttrande Diarienummer: UAN /0232 Version:1.0 Beslutsorgan: KF Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: FN 60 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet (Dnr KS 2011/0677, KLU 150) 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att de verksamhetsförändringar som är planerade möter det behov som verksamheten har. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens synpunkter: a. Projektet motsvarar verksamhetens vision om ett framtida modernt utbildningscentrum på Kattegattgymnasiet. Följande funktioner kommer att bli verklighet, centralt infocenter, central matsal, miniaulor, respektive programs hemvist vilket tillsammans med sammanhållna arbetslag ger möjlighet till en helhet och sammanhang i undervisningen. b. I projektet förutsätts att funktionerna för Bygg- och anläggningsprogrammets inriktning Anläggningsmaskinförare och Fordon- och transportprogrammets inriktningar Godshantering, Lastbil och mobila maskiner samt Transport(samtliga inriktningar årskurs 2 och 3) kan genomföras på Plönningegymnasiet i samverkan med Region Halland. De uteblivna verksamhetsförändringarna för dessa utbildningar motsvarar Mkr. Skulle dessa utbildningar inte kunna genomföras i samverkan med Plönningegymnasiet/Region Halland behöver Halmstads kommun planera för dessa utbildningar på annan plats inom kommunen till motsvarande kostnader. 44 1

49 c. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden uttalar sig inte om Fastighetsnämndens begäran hos kommunfullmäktige om att tillskjuta 22, 1 Mkr är tillräcklig eller ej för att fullfölja projektet men förutsätter att Kattegattgymnasiet verksamhetsanpassas enligt gällande tidsplan. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 45 2

50 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN /0309 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAFs förvaltningskansli Ermin Skoric E-post: Telefon: Delegation för kvalitetsinspektören för avvikelserapportering inom SoL och LSS Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att kvalitetsinspektören, vid Slussen, ges delegation att kunna starta utredning för att bedöma om avvikelsen skall skickas till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah. Sammanfattning Bakgrunden till varför det behövs en delegation för avvikelserapportering enligt SoL och LSS är lex Sarah. Förslaget är att kvalitetsinspektören ska delges delegation att kunna starta utredning för att bedöma om avvikelsen skall skickas till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah. Benämningen lex Sarah omfattar de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Ärendet Uppdrag Se avsnitt bakgrund. Bakgrund Bakgrunden till varför det behövs en delegation för avvikelserapportering enligt SoL och LSS är lex Sarah. Benämningen lex Sarah omfattar de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och risker 46 1

51 för missförhållanden. I lex Sarah ingår också en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter en mottagen rapport utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken för missförhållande. Vidare ingår skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Skyldigheterna gäller i både kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt vid Statens institutionsstyrelse. För att kunna hantera en eventuell lex Sara ska det enligt Socialstyrelsens handbok för lex Sarah finnas en delegat som utreder och ansvarar för att IVO får anmälan om lex Sarah. Analys, förslag och motivering Förslaget är att kvalitetsinspektören ska delges delegation att kunna starta utredning för att bedöma om avvikelsen skall skickas till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah. Ansvarsområdet för kvalitetsinspektören är Daglig verksamhet samt Ekonomiskt bistånd inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Konsekvenser Delegationen möjliggör en snabb hantering av uppkomna avikelserapporteringar samt inom ramen för SoL och LSS på daglig verksamhet samt Ekonomiskt bistånd. Som delegat får kvalitetsinspektören möjlighet att systematisera processen vilket ökar rättsäkerheten. I övrigt föreligger inga ekonomiska konsekvenser. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av utredare vid UAFs förvaltningskansli i samråd med verksamhetschefen för Daglig verksamhet samt kvalitetsinspektören vid Slussen på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor --- För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 47

52 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN /0287 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Lars-Åke Mattsson/Klas Jacobsson E-post: Telefon: , Yttrande: Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds :53 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att yttra sig enligt förslaget i bilaga 1 (-10-01). Sammanfattning Sedan 2011 bedrivs en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan. Kattgattgymnasiet har som en av 18 skolor deltagit i denna försöksverksamhet. Nu föreslås detta bli en permanent verksamhet och Halmstad kommun har givits möjlighet att yttra sig över Utbildningsdepartementets förslag. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är i grunden positiva till förslaget. Det är bra att det föreslås som ett fristående år, att det ska finanseras genom statsbidrag och att de nationella profilerna i utbildningens ska bygga på de nationella profilerna inom teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vill dock framföra att det är av stor vikt att ärendet bereds tillsammans med det förslag som lagts fram om att det industritekniska programmet ska läggas ner och ersättas med en ny inriktning inom teknikprogrammet. Detta då dessa två hör nära samman och direkt påverkar varandras upplägg och teknikprogrammet som helhet. 48 1

53 Ärendet Uppdrag I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet föreslår nu att försöksverksamheten ska bli en permanent verksamhet och har skickat ut förslaget på upplägg på remiss, bland annat till Halmstads kommun. Kommunstyrelsen har lämnat ärendet för yttrande till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Yttrandet ska vara inkommit till kommunstyrelsen senast den 30 oktober. Bakgrund Sedan 2011 bedrivs en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan. Halmstad kommun har via Kattegattgymnasiet deltagit som 1 av 10 kommuner i denna försöksverksamhet. Skolverket har utvärderat denna försöksverksamhet och kommit fram till att den överlag uppfattas som positiv av skolhuvudmän och näringsliv. Utbildningsdepartementet föreslår att verksamheten ska permanentas och har tagit fram ett förslag till hur detta ska gå till. Det fjärde tekniska året har inom försöksverksamheten riktat sig till elever som har gått på Teknikprogrammet. Året har syftat till att ge en gymnasieingenjörsexamen där eleverna får en djupare utbildning än de som endast går de tre åren på Teknikprogrammet, men mindre än att läsa vidare på högskolan. Näringslivet har efterfrågat denne typ av utbildning, som också har funnits tidigare. Analys, förslag och motivering Förslaget till vidareutbildning i form av ett permanent fjärde tekniskt år i gymnasieskolan kan sammanfattas i följande punkter: Vidareutbildningen ska bygga på teknikprogrammet men organiseras som ett fristående år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Vidareutbildningen ska omfatta 900 gymnasiepoäng och är indelad i nationella profiler. Profilernas innehåll kan vara riktat mot olika teknikområden (branschutgångar). Kommunala skolhuvudmän och huvudmän för fristående gymnasieskolor som anordnar teknikprogrammet får anordna vidareutbildningen. Utbildningen ska finansieras genom riktade statsbidrag till anordnande huvudman. Alla behöriga elever, oavsett bostadsort, ska ha lika tillgång till utbildningen genom att utbildningen är riksrekryterande. Behörig att söka till vidareutbildningen ska den vara som har erhållit gymnasieexamen från teknikprogrammet (eller motsvarande utbildning efter komplettering) och antingen påbörja utbildningen terminen efter det att han eller hon avslutat teknikprogrammet eller senast det kalenderår som han eller hon fyller 22 år. De nationella profilerna i vidareutbildningen bygger på de nationella 2 49

54 inriktningarna i teknikprogrammet. Krav på godkänt betyg i specificerade kurser kan förekomma. Vid fler sökande än tillgängliga elevplatser ska urvalet normalt göras utifrån betyg från det avslutade nationella teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är i grunden positiva till det fjärde tekniska året och ställer sig i huvudsak bakom förslagen i departementskrivelsen. Försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet har varit bra och såväl skola som näringsliv är nöjda med utbildning och ser gärna att den fortsätter. Det är bra finanseringen föreslås ske genom stasbidrag. Det undviker ekonomiska diskussioner mellan kommuner som inte själva anordnar utbildningen och anordnarkommuner. Summan av statbidraget bedöms också var adekvat för att kunna upprätthålla en utbildning av hög kvalité. Detta gäller dock under förutsättning att antalet elever per utbildning överstiger st. En erfarenhet av försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet är att elever som sökt till det fjärde tekniska året har en haft spretande bas med sig in i utbildningen. Vissa har haft fördjupningar i mer praktiskt inriktade kurser, medan andra haft mer teoretiska kurser med sig in i utbildningen. Det är därför positivt att vidareutbildningen i förslaget ska bygga på de nationella inriktningarna på teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vill även understryka vikten av att det ska ställas krav på godkänt betyg i vissa specificerade kurser för att främja att eleverna har med sig en viss gemensam grund in i det fjärde året. Naturligtvis måste det då säkerställas att alla som anordnar teknikprogrammet ger dessa kurser, antingen inom ramen för programfördjupningen eller det individuella valet. Detta ökar sammantaget förutsättningarna att ge en mer enhetlig kvalitativ utbildning som bygger vidare på de kunskaper som eleverna fått med sig från sina olika inriktningar på teknikprogrammet. Det är också positivt att det krävs en ansökan om att få starta det fjärde tekniska skolåret hos Skolverket för att säkerställa att det inte blir en överetablering av platser. Något som inte nämns i departementsskrivelsen är utbildningsminister Jan Björklunds förslag att lägga ner det industritekniska programmet och införliva detta som en ny inriktning inom teknikprogrammet. Detta förslag kommer ha långtgående effekter på teknikprogrammet som helhet och även det fjärde tekniska året. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vill understryka att det är av största vikt att förslaget på en ny industriteknisk inriktning på teknikprogrammet och förslaget om ett fjärde tekniskt år inte behandlas som två separata förslag, utan bereds tillsammans. Om så inte sker finns det en klar risk att förändringar måste göras senare gällande det fjärde tekniska skolåret. Ett exempel på frågeställning som kan vara av vikt: Ska eleverna på den nya industritekniska inriktningen läsa samma programgemensamma kurser (som t.ex. Matematik 1c, 2c och 3c) som resterande teknikelever så leder det till att de får en mindre fördjupning i karaktärsämnena som idag läses inom industritekniska programmet (där man t.ex. endast läser matematik 1a). Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen upplever det dock som att näringslivet även fortsättningsvis efterfrågar de fördjupade kompetenser som idag fås hos eleverna på industritekniska programmet. Ska dessa kompetenser i så fall ges i form av det fjärde skolåret? I så fall påverkar det dess utformning i hög grad. Om mer tid behövs för att möjliggöra att bereda dessa två stora ärenden tillsammans föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen istället att försöksverksamheten förlängs under ett år. 50 3

55 Konsekvenser Konsekvenserna av att införa ett fjärde tekniskt år är att skolan på ett bättre sätt kan matcha näringslivets behov av arbetskraft. Det ger också ungdomar möjlighet att fördjupa sig inom teknikområdet utan att för den skulle behöva läsa vidare till högskolan. Om förslaget om ett fjärde tekniskt år inte bereds tillsammans med förslaget om att införliva industritekniska programmet som en inriktning i teknikprogrammet finns dock en risk att förlaget kommer att behöva revideras inom en snar framtid. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av ansvarig rektor för teknikprogrammet och försöksverksamheten för det fjärde tekniska året på Kattagattgymnasiet, Lars-Åke Mattsson, samt kvalitetsutvecklare Klas Jacobsson. Andra grupper Inom försöksverksamheten för det fjärde tekniska året finns det nätverk för de 18 deltagande skolorna där ansvarig rektor diskuterat flera av dessa frågor med rektorerna för de andra skolorna. En samsyn finns här gällande att det är positivt med ett fjärde tekniskt år, men att det måste planeras och beredas tillsammans med förslaget om att industritekniska programmet ska införlivas som en inriktning inom teknikprogrammet. Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Yttrande - Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds :53 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 4 51

56 1(2) Yttrande Diarienummer: UAN /0287 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Lars-Åke Mattsson/Klas Jacobsson E-post: Telefon: , Gymnasieingenjörsutbildning - Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Ds :53(KS /0502) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är i grunden positiva till det fjärde tekniska året och ställer sig i huvudsak bakom förslagen i departementskrivelsen. Försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet har varit bra och såväl skola som näringsliv är nöjda med utbildning och ser gärna att den fortsätter. Det är bra finanseringen föreslås ske genom stasbidrag. Det undviker ekonomiska diskussioner mellan kommuner som inte själva anordnar utbildningen och anordnarkommuner. Summan av statbidraget bedöms också var adekvat för att kunna upprätthålla en utbildning av hög kvalité. Detta gäller dock under förutsättning att antalet elever per utbildning överstiger st. En erfarenhet av försöksverksamheten på Kattegattgymnasiet är att elever som sökt till det fjärde tekniska året har en haft spretande bas med sig in i utbildningen. Vissa har haft fördjupningar i mer praktiskt inriktade kurser, medan andra haft mer teoretiska kurser med sig in i utbildningen. Det är därför positivt att vidareutbildningen i förslaget ska bygga på de nationella inriktningarna på teknikprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill även understryka vikten av att det ska ställas krav på godkänt betyg i vissa specificerade kurser för att främja att eleverna har med sig en viss gemensam grund in i det fjärde året. Naturligtvis måste det då säkerställas att alla som anordnar teknikprogrammet ger dessa kurser, antingen inom ramen för programfördjupningen eller det individuella valet. Detta ökar sammantaget förutsättningarna att ge en mer enhetlig kvalitativ utbildning som bygger vidare på de kunskaper som eleverna fått med sig från sina olika inriktningar på teknikprogrammet. Det är också positivt att det krävs en ansökan om att få starta det fjärde tekniska skolåret hos Skolverket för att säkerställa att det inte blir en överetablering av platser. Något som inte nämns i departementsskrivelsen är utbildningsminister Jan Björklunds förslag att lägga ner det industritekniska programmet och införliva detta som en ny 52 1