Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

2 Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

3 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: E-post: Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum Tid: kl Ordförande: Sekreterare: Dag Hultefors Ermin Škorić

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport UAN 2011/ Gymnasieorganisation läsåret UAN 2012/ Gymnasieorganisation läsåret 2013/ UAN 2012/ Kostnadsanpassningar UAN 2011/0358 Ingen föredragning* Riktlinjer och rutiner för Vuxenutbildningen 8 UAN 2012/ Uppgiftsfördelning i arbetsmiljöarbetet 9 UAN 2012/ Gemensamt antagningskansli för gymnasieskolan i Halland 10 UAN 2012/0254 Ingen föredragning* Rutin för klagomålshantering gymnasieskolan 11 UAN 2012/0265 Ingen föredragning* Rutin för Lex Sarah 12 UAN 2012/0264 Ingen föredragning* Förslag till ändrade riktlinjer för tjänstefordon. 13 UAN 2012/0286 Ingen föredragning* Upphandling av samhällsorientering Kontaktpolitisk verksamhet Information Delegationsbeslut Övriga frågor *I samband med sammanträdets öppnande ska eventuella frågor, kopplade till aktuella ärenden, anmälas. Om sådana inte finns kommer tjänstemän inte att kallas in för föredragning.

5 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) ÄRENDEN Sida Anmälningsärenden HUKSAM-protokoll.

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens nettokostnad uppgår efter fem månader till kkr. vilket kan jämföras med kkr. för motsvarande period föregående år (ökning med 15 %). En förklaring till differensen är att intäkterna i form av statsbidrag från Migrationsverket och AMS ligger i något lägre nivå jämfört med föregående års utfall samtidigt som kostnaderna har ett något högre utfall jämfört med samma period föregående år. Inom verksamheten finns en del aktiviteter inom främst AME som kännetecknas av en viss oregelbundenhet i utförande och omfattning vad gäller olika arbetsmarknadsinsatser och arbetsmarknadsprojekt. Denna oregelbundenhet, flexibilitet i verksamheten, återspeglas i en motsvarande oregelbundenhet i periodresultatet under året vilket är naturligt med hänsyn till verksamhetens art. Det är nu känt att Daglig verksamhet senare under år 2012 kommer att få nya resurskrävande deltagare med omfattande omsorgsbehov, vilket kan förväntas påverka verksamhetens utfall negativt då dessa kostnader endast delvis är budgeterade. En annan förklaring är att det i utfallet ingår periodiserade interimsbokade projektmedel hänförliga till projekt inom AME vars projekttid påbörjades år 2011och sträcker sig in på år Verksamhetens kostnader ligger i nivå med budget och de förvaltningsgemensamma kostnaderna redovisas under övrigt. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna för rapportperioden uppgår till kkr. att jämföras med kkr. motsvarade period föregående år (ökning med 7,4 %) En förklaring till denna ökning är de över tiden varierande arbetsmarknadsåtgärder som drivs inom AMEs verksamhet t ex Prova på platser och Offentligt skyddad anställning för att nämna några. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiseras att hålla sig inom fastställd ram för rapportperioden. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras för helåret att hålla budgeterad nivå för verksamhet 130. Men inom verksamhet 130 visar personalkostnaderna hänförliga till Daglig verksamhet och Ekonomiskt bistånd på ett mindre överskott medan personalkostnaderna inom AME visar på ett underskott. Detta kan förklaras av en oregelbundenhet i deras olika aktiviter, projekt och arbetsmarknadsinsatser. 1

7 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten beräknas hålla sig inom tilldelad ram för rapportperioden vilket medför oförändrat läge gentemot föregående ekonomiska rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Investeringar har gjorts med 172 kkr. under rapportperioden. Vid samma tidpunkt föregående år hade investeringar med 56 kkr. gjorts. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar för helåret hålla sig inom tilldelad investeringsram för år Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga prognostiserade ramavvikelser har beräknats ske sedan föregående ekonomiska rapport. 2

8 Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Intäkterna avser återkrävt ekonomiskt bistånd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Periodens nettokostnad uppgår kkr. att jämföra med kkr. motsvarande period föregående år. Nettokostnaden har ökat med 6,1 % i förhållande till samma period föregående år. Då antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökar medför det en kostnadsökning som direkt konsekvens. Förvaltningsgemensamma kostnader redovisas under övrigt. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna för rapportperioden uppgår till -384 kkr. att jämföras med -379 kkr. för motsvarande period föregående år vilket utgör en ökning med 1,3 %. Detta är bara en liten del av personalkostnaderna då lönekostnaderna för socialsekreterarna kostnadsförs påverksamhet 130. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Under år 2012 beräknas bidrag till enskilda öka med kkr. mot tilldelad ram på grund av att antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökar. Inströmningen av antal hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd är fortsatt hög. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd har ökat med 2,5 % för rapportperioden jan-maj jämfört med samma period föregående år. Verksamheten är reglerad i lag vilket medför ringa möjligheter att påverka utfallet för att nå ekonomisk balans. En kostnad på kkr. till Samordningsförbundet i Halland avseende år 2012 är periodiserad i utfallet för rapportperioden. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras hålla budgeterad nivå för innevarande år. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring har skett sedan föregående ekonomiska rapport där det prognostiserade underskottet uppgick till kkr. för rapportperioden. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökar, men ramen är oförändrad gentemot föregående år. 3

9 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Inga kommentarer lämnas, verksamheten har inga investeringsmedel. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Inga kommentarer lämnas, verksamheten har inga investeringsmedel. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga kommentarer lämnas, verksamheten har inga investeringsmedel. 4

10 Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR - Ekonomi Kansli och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 166,1 Mkr och årets är 150,6 Mkr. Mellanskillnaden beror på periodiseringsskillnader mellan åren och en mindre organisation (färre elever). Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 987 kkr. jämfört med föregående år. Att inte minskningen är större beror på att kostnadsanpassningarna ännu inte gett fullt genomslag. Av utfallet ingår 542 kkr. för projekt och uppdragsutbildning som ej är budgeterade men som kommer att finansieras via intäkter. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett underskott på 3,9 Mkr vid året slut. Att verksamheten har fått resultatbalansera föregående års underskott på 6,7 Mkr är en bidragande orsak till det nu prognostiserade underskottet. Förslaget på kostnadsanpassningar 2012 återremitterades av nämnden. Detta medför en förskjutning av processen med minst tre månader, till en kostnad av 1,2 Mkr under innevarande år. Detta kommer senare även att påverka även 2013 och Påverkansfaktorer Antal elever och resultaten ifrån valen påverkar antagningen till kommunens gymnasieskolor, friskolor och andra huvudmän samt hur många av kommunens ungdomar som väljer andra kommuners skolor. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Kostnadsanpassningarna som gjordes 2011 ger inte genomslag förrän tidigast augusti månads utgång då lärarnas sista ferielön utbetalas vilken baseras på läsåret 2011/2012. Förslaget på kostnadsanpassningar 2012 återremitterades av nämnden. Detta medför en förskjutning av processen med minst tre månader, till en kostnad av 1,2 Mkr under innevarande år. Först när 2012 års kostnadsanpassningar är beslutade av nämnden kan en jämförelse göras med föregående års helårsutfall. 5

11 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Förslaget på kostnadsanpassningar 2012 återremitterades av nämnden. Detta medför en förskjutning av processen med minst tre månader, till en kostnad av 1,2 Mkr under innevarande år. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 552 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för kkr. införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 575 kkr.. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte behöver nyttjas, med tanke på att flytten inte är tidssatt. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser 6

12 Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till kkr. att jämföra med kkr. motsvarande period föregående år. Yrkesvux kommer på grund av minskade statsbidrag bedrivas i mindre omfattning vilket bidrar till att Vuxenutbildningen prognosticerar betydligt lägre (ca 91 %) intäkter än föregående år. För perioden innebär detta en minskning av intäkter med ca 43 % och kostnaderna för köp av verksamhet med ca 58% jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaderna för lokaler och löner är dock relativt oförändrade. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr., vilket är en minskning med kkr. (ca 7 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Detta är jämförbart med föregående period i år. Minskningen gentemot föregående år beror på att neddragningar gjorts med anledning av kommande verksamhetsminskning. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Som en följd av att inte alla investeringar genomförts föregående år prognostiserar Vuxenutbildningen en minskning av kapitalkostnader på 61 kkr.. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Enligt prognosen beräknar Vuxenutbildningen att hamna inom budgeterad lönekostnad. Löneprognosen för 2012 är betydligt lägre (ca 30 %) än 2011 års utfall, vilket beror på neddragningar som har påbörjats och kommer intensifieras till kommande hösttermin. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budgetram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. 7

13 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har genomfört investeringar för ett värde på 26 kkr. under 2012 vilket motsvarar 18 % av de investeringar som var genomförda motsvarande period föregående år (143 kkr.). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin investeringsram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. 8

14 Verksamhet 669 Uppdragsutbildning Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till -127 kkr. att jämföra med -119 kkr. motsvarade period föregående år. Uppdragsutbildningen ska avvecklas och har jämfört med motsvarande period 2011 minskat sina intäkter med ca 89% och kostnader med ca 85% då de endast slutför pågående uppdrag. Personalkostnaderna är betydligt lägre liksom att verksamheten varken belastas av hyreskostnader eller kapitalkostnader. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna är relativt oförändrade jämfört med årets tidigare period. Jämfört med motsvarande period föregående år har personalkostnaderna minskat med kkr. (ca 78 %). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Uppdragsutbildningen beräknar att hålla sin budget för 2012 under förutsättning att verksamheten erhåller tilläggsanslag på 600 kkr. för avskaffandet av avkastningskravet. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras minska med 77 % jämfört med föregående års utfall. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Uppdragsutbildningen beräknar att hålla sin budgetram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Uppdragsutbildningen har ingen investeringsram för 2012 och gjorde inte heller några investeringar under föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. 9

15 Vuxenutbildningen prognostiserar inga avvikelser gällande investeringar mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vi prognostiserar inga förändrade ramavvikelser från föregående ekonomiska rapport. 10

16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse Budgetavvikelse 0 11

17 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Bidrag till enskilda beräknas öka med kkr. mot ram Budgetavvikelse Budgetavvikelse

18 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Kostnadsanpassningar tar tid samt ett underskott på 6,7 Mkr från Uppskjutet beslut av nämnden gällande kostnadsanpassningarna Budgetavvikelse Budgetavvikelse

19 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Minskade kapitalkostnader Budgetavvikelse Budgetavvikelse 61 14

20 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse 0 15

21 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2011/0294 Version:1.0 Beslutsorgan:UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2012/2013, Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att öka antalet platser på Handels- och administrationsprogrammet och att minska antalet platser på El- och energiprogrammet, Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet enligt bilaga. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att kommande läsår inte erbjuda inriktning Godshantering på Fordon- och transportprogrammet, inriktning Kultur på Humanistiska programmet samt Bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar Mark och anläggning och Måleri som lärlingsutbildning. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt bereds plats utifrån sina förstahandsval på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats på Klaragymnasiet. El- och energiprogrammet föreslås minska till 32. Estetiska programmets inriktning Bild och formgivning föreslås minska till 15 platser. Fordons- och transportprogrammets inriktning Godshantering föreslås tas bort som utbildningsalternativ. Handel- och administrationsprogrammet föreslås öka till 30 platser. Humanistiska programmet inriktning Kultur föreslås att inte starta under kommande läsår. Naturvetenskapprogrammet, Sannarp, föreslås minska till 60 platser. 16 1

22 Restaurang- och livsmedelsprogrammet föreslås minska till 15 platser. Samhällsvetenskapsprogrammet föreslås minska antalet platser till 115. Teknikprogrammet föreslås minska till 60 platser. Vård- och omsorgsprogrammet föreslås minska till 30 platser. Lärlingsutbildningar Bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar Mark och anläggning och Måleri förslås att inte erbjudas kommande läsår. Introduktionsprogrammet En grupp om elever inom Introduktionsprogrammet startas på Kattegattgymnasiet mot de yrkesutbildningar som finns där. Ärendet Uppdrag Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan med godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt behörighetsgivande ämnen. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt bereds plats utifrån sina förstahandsval på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats på Klaragymnasiet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade den 27 juni 2011 om preliminär gymnasieorganisation, vilken reviderades den 23 april 2012, med fördelning av program och inriktningar på respektive gymnasieenhet för läsåret 2012/2013. Analys, förslag och motivering Omvalsperioden är avslutad och en analys är därefter gjord. El- och energiprogrammet har 48 platser totalt med 32 behöriga förstahandssökande. Antalet platser föreslås minska till 32. Estetiska programmets inriktning Bild och formgivning har 9 behöriga förstahandssökande till 30 platser och föreslås minska till 15 platser. Fordons- och transportprogrammets inriktning Godshantering har 1 behörig sökande som angivit detta önskemål om inriktning och inriktningen föreslås att inte erbjudas kommande läsår. 17 2

23 Handel- och administrationsprogrammet har 28 behöriga förstahandssökande och föreslås få en ökad organisation från 15 till 30 platser. Humanistiska programmet har 6 behöriga förstahandssökande varav 3 har angivit inriktning Kultur som önskemål. Genom att inte erbjuda inriktningen Kultur kan eleverna i stor omfattning samläsa med Samhällsvetenskapsprogrammet. Inriktningen Kultur föreslås att inte starta under kommande läsår. Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp, har 46 behöriga förstahandssökande och föreslås få en minskad organisation från 90 till 60 platser. Restaurang- och livsmedelsprogrammet har 14 behöriga förstahandssökande och föreslås få en minskad organisation från 30 till 15 platser. Samhällsvetenskapsprogrammet har 22 behöriga förstahandssökande som angivet inriktningen Samhällsvetenskap som önskemål. Genom att erbjuda färre platser på denna inriktning kan dessa elever samläsa med elever på det Humanisiska programmet. Inriktning Samhällsvetenskap föreslås minska antalet platser till 25 och Samhällsvetenskapsprogrammet får då totalt 115 platser. Teknikprogrammet har 59 behöriga förstahandssökande och föreslås få en minskad organisation från 90 till 60 platser. Vård- och omsorgsprogrammet har 25 behöriga förstahandssökande och föreslås få en minskad organisation från 60 till 30 platser. Lärlingsutbildningar På Bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar Mark och anläggning och Måleri finns inga sökande varför dessa förslås att inte erbjudas kommande läsår. Introduktionsprogrammet På Kattegattgymnasiet startas en grupp för Programinriktat individuellt val samt Yrkesintroduktion inom Introduktionsprogrammet mot de yrkesutbildningar som finns på Kattegattgymnasiet. Eleverna ska där kunna läsa gymnasiala och grundskolekurser parallellt för en kontinuerlig antagning till respektive program. Gruppen omfattning blir troligen elever. Statistiken innehåller både behöriga och obehöriga elever som söker till gymnasiet och ett antal av de idag obehöriga sökande förväntas vara behöriga till slutlig antagning den 1 juli. För att tillgodose elevernas förstahandsval och möjliggöra integrering av obehöriga elever kommer överintag att ske där det är organisatoriskt möjligt. Konsekvenser Gymnasieorganisationen anpassas efter antalet sökande per program. Berörda elever kontaktas av Antagningsenheten. Samtliga program planerar för ett överintag där det är organisatoriskt möjligt. 18 3

24 Ärendets beredning Inom kommunen Statistiken över förstahandsvalen är hämtade ur intagningssystemet Extens och avser efter omvalsperioden. Slutlig intagning sker den 1 juli utifrån den av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fastställda organisationen. Föreslagna organisationsförändringar är gjorda i dialog med ansvariga gymnasiechefer och rektorer. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet samverkas i HUKSAM Lista över bilagor 1. Slutlig gymnasieorganisation läsåret 2012/2013, För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 4 19

25 Jörgen Krantz Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar läsåret 2012/13, slutlig organisation 25/ Program Inriktning Platser Skola Per inr Tot Inr gar Barn- och fritids Pedagogiskt arbete 2 6 Sture programmet gymnasiet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad 40 gymnasiet Mark och anläggning 8 Måleri 8 8 Plåtslageri 8 8 Ekonomi Ekonomi Kattegatt programmet Juridik 30 gymnasiet El- och energi Automation 32 Kattegatt programmet Dator- och kommunikationsteknik gymnasiet Elteknik Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans 30 gymnasiet Estetik och media 30 Musik 30 Teater 30 Fordons- och transport Lastbil och mobila maskiner 8 32 Kattegatt programmet Personbil 8 gymnasiet Transport Handels- och administrations Handel och service 1 30 Sture programmet gymnasiet Hotell- och Hotell och konferens 1 30 Sture programmet Turism och resor 1 gymnasiet Humanistiska Språk 15 Sannarps programmet gymnasiet Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik 15 Kattegatt programmet Processteknik gymnasiet Produkt och maskinteknik Svetsteknik International 30 Sannarps Baccalaureate gymnasiet Naturvetenskaps Naturvetenskap/Natur och samhälle Kattegatt programmet gymnasiet Naturvetenskap/Natur och samhälle Sannarps Naturvetenskap Profil Europa 30 gymnasiet Restaurang- och livsmedels Kök och servering 1 30 Sture programmet Bageri och konditori 2 gymnasiet Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarps programmet Samhällsvetenskap 25 gymnasiet Samhällsvetenskap Profil Europa 30 Medier, information och Sture kommunikationsteknik gymnasiet Teknik Design och produktutveckling 60 Kattegatt programmet Informations- och medieteknik gymnasiet Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Fastighet 2 16 Kattegatt Kyl- och värmepumpsteknik gymnasiet programmet Vvs Vård- och omsorgs 1 30 Sannarps programmet gymnasiet Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1 20

26 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0272 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: Telefon: Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2013/2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar om preliminär gymnasieorganisation för läsåret 2013/2014 enligt bilaga. Sammanfattning Utbildningsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats på Klaragymnasiet. Antalet 16-åringar folkbokförda i Halmstads Kommun som förväntas söka till gymnasieskolan hösten 2013 är 924 vilket kan jämföras med siffran 935 för innevarande år. Gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2013/2014 föreslås bli 961 platser. Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2013/2014 erbjuda 16 nationella program samt International Baccalaureate. Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet finns inom samverkansavtal med Region Halland och erbjuds på Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet. Dessa program finns dessutom i olika omfattning vid fristående skolor. Barn- och fritidsprogrammet erbjuds endast i form av lärlingsutbildning. Byggprogrammets inriktningar Mark och anläggning och Måleri erbjuds inte som lärlingsutbildning. 1 21

27 El- och energiprogrammet erbjuder endast inriktning Elteknik. Hantverksprogrammet erbjudas inte. Humanistiska programmet, en utredning om programmets framtid bör göras i samband med nästkommande års preliminära antagning utifrån antalet sökande elever. Inriktning Bageri och konditori på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och inriktning Fastighet på Vvs- och fastighetsprogrammet sker endast i lärlingsform. Ärendet Bakgrund Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan och som är behöriga att söka till gymnasiet. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Utbildningsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats på Klaragymnasiet. Analys, förslag och motivering Dimensionering och antalet 16-åringar Antalet 16-åringar folkbokförda i Halmstads Kommun som förväntas söka till gymnasieskolan hösten 2013 är 924 vilket kan jämföras med siffran 935 för innevarande år. Organisationen behöver dessutom kunna ta emot ytterligare ca 15 % för sökande från andra kommuner. Andra huvudmän tar årligen emot ca 25% av de i Halmstad folkbokförda 16-åringarna. Sedan Gy 11 reformen infördes har i och med årets antagning två antagningsomgångar skett. Ett antal program har visat sig vara mindre attraktiva för gymnasieeleverna i Halmstad. Exempelvis Barn- och fritidsprogrammet, Hantverksprogrammet och Humansistiska programmet har haft ett litet antal sökande. Det har också utkristalliserat sig inom vilka branscher och program som lärlingsutbildningen fungerar. Det handlar om olika branschers möjlighet att under en lång tid och med ett stort ansvar ta emot lärlingar inom de olika programmen. Gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2013/2014 föreslås bli 961 platser. 22 2

28 Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2013/2014 erbjuda 16 nationella program samt International Baccalaureate. Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet finns inom samverkansavtal med Region Halland och erbjuds på Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet. Dessa program finns dessutom i olika omfattning vid fristående skolor. Inriktningar på de nationella programmen De inriktningar som erbjuds på de nationella programmen inom Halmstad Gymnasieskola är följande: Program Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet International Baccalaureate Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet 23 Inriktningar Pedagogiskt arbete Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Juridik Elteknik Bild Dans Estetik och media Musik Teater Godshantering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transporter Handel och service Hotell och konferens Turism och resor Kultur Språk Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Kök och servering Bageri och konditori Beteendevetenskap Medier, information och kommunikationsteknik Samhällsvetenskap 3

29 Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Vvs Inga nationella inriktningar Barn- och fritidsprogrammet erbjuder en inriktning, Pedagogiskt arbete och endast i form av lärlingsutbildning. Intresset för programmets övriga inriktningar, Fritid och hälsa och Socialt arbete samt programmet som helhet har varit i årets ansökningsomgång varit begränsat. Byggprogrammets inriktningar Mark och anläggning och Måleri har tidigare erbjudits som lärlingsutbildning. Intresset från eleverna har varit svalt samtidigt som branschens företrädare inte har visat för något större intresse för denna typ av lärlingsutbildning därför finns det inget skäl längre att erbjuda dessa båda inriktningar som lärlingsutbildning. El- och energiprogrammet erbjuder endast en inriktning, Elteknik. Innehållet i de båda övriga, Automation och Dator och kommunikationsteknik, erbjuds som kurser inom programfördjupning och individuellt val. På programmets programråd har branschföreträdare ställt sig bakom denna förändring. Förändringenen innebär att alla elever som läser programmet får grundläggande elbehörighet vilket tidigare inte varit fallet. Hantverksprogrammets två inriktningar, Florist och Textil design, som skett i lärlingsform har få eller inga sökanden samtidigt som branschernas möjlighet att ta emot elever varit begränsat. Med detta som grund bör inte programmet längre erbjudas inom Halmstad Gymnasieskola. Utbildningarna erbjuds både hos fristående skolor samt hos andra huvudmän. Humanistiska programmet har de två senaste antagningsomgångarna haft ett fåtal sökande men eleverna har kunnat beredas plats då samläsning med Samhällsvetenskapsprogrammet varit möjlig. En utredning om programmets framtid bör göras i samband med nästkommande års preliminära antagning utifrån antalet sökande elever. Samhällsvetenskapsprogrammet på Sturegymnasiet är det enda programmet på Sturegymnasiet som har moderna språk som obligatoriskt. Detta gör att det på skolan blir ett begränsat erbjudande av antalet olika språk och högre kurser inom respektive språk. Ett utökat samarbete med övriga skolor blir nödvändigt. Inriktning Bageri och konditori på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och inriktning Fastighet på Vvs- och fastighetsprogrammet sker endast i lärlingsform. 24 4

30 Konsekvenser Gymnasieorganisation kan komma att behöva revideras efter gymnasieval och inför slutlig gymnasieorganisation juni Personal som enbart undervisar på de program/inriktningar som inte längre erbjuds kan komma att beröras i kommande organisationsanpassningar. Ärendets beredning Inom kommunen Dialog har skett med berörda rektorer och gymnasiechefer Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet samverkas i HUKSAM Lista över bilagor 1. Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2013/2014, För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 25 5

31 Jörgen Krantz Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar läsåret 2013/14, preliminär organisation 25/ Program Inriktning Platser Skola Per inr Tot Inr gar Barn- och fritids Pedagogiskt arbete 2 6 Sture programmet gymnasiet Bygg- och anläggnings Anläggningsfordon Kattegatt programmet Husbyggnad 40 gymnasiet Mark och anläggning 1 8 Måleri Plåtslageri 8 8 Ekonomi Ekonomi Kattegatt programmet Juridik 30 gymnasiet El- och energi Elteknik 32 Kattegatt programmet gymnasiet Estetiska Bild och formgivning Sture programmet Dans 30 gymnasiet Estetik och media 30 Musik 30 Teater 30 Fordons- och transport Godshantering 32 Kattegatt programmet Lastbil och mobila maskiner 8 gymnasiet Personbil 8 Transport Handels- och administrations Handel och service 1 30 Sture programmet gymnasiet Hotell- och turism Hotell och konferens 1 30 Sture programmet Turism och resor 1 gymnasiet Humanistiska Kultur 15 Sannarps programmet Språk gymnasiet Industritekniska Driftsäkerhet och underhållsteknik 15 Kattegatt programmet Processteknik gymnasiet Produkt och maskinteknik Svetsteknik International 30 Sannarps Baccalaureate gymnasiet Naturvetenskaps Naturvetenskap Kattegatt programmet Naturvetenskap och samhälle 30 gymnasiet Naturvetenskap Sannarps Naturvetenskap Profil Europa 30 gymnasiet Naturvetenskap och samhälle 30 Restaurang- och livsmedels Kök och servering 1 30 Sture programmet Bageri och konditori 2 gymnasiet Samhällsvetenskaps Beteendevetenskap Sannarps programmet Samhällsvetenskap 30 gymnasiet Samhällsvetenskap Profil Europa 30 Medier, information och Sture kommunikationsteknik gymnasiet Teknik Design och produktutveckling 60 Kattegatt programmet Informations- och medieteknik gymnasiet Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighets Fastighet 2 16 Kattegatt programmet Kyl- och värmepumpsteknik gymnasiet Vvs Vård- och omsorgs 1 30 Sannarps programmet gymnasiet Lärlingsutbildning erbjuds 2 Utbildningen sker enbart i lärlingsform 1 26

32 1(9) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0196 Version: 2.0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet Henric Andersson E-post: Telefon: Kostnadsanpassningar , Förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att genomföra kostnads anpassningar med totalt 18,8 Mkr. perioden ,7 Mkr. kostnadsanpassas ,1 Mkr. kostnadsanpassas 2013 Sammanfattning Antalet folkbokförda elever i åldrarna år har minskat sedan år Minskningen återfinns i hela riket och beror på variationer i barnkullarnas storlek. År 2015 nås lägsta nivå i Halmstad och kurvan planar därefter ut, för att först 2019 sakta vända uppåt. Tilldelad budget för gymnasieskolan har minskat i motsvarande omfattning. För Halmstads kommunala gymnasieskolor har detta inneburit att verksamheten under årens lopp genomfört kostnadsanpassningar i form av uppsägningar och omplacering av personal. Parallellt med detta har en ny gymnasiereform implementerats, som inneburit att helt nya program startats samtidigt som gamla program fasas ut fram till Gymnasieskolan har ålagts att ha en budget i balans , vilket nu inte kommer att vara genomförbart. Om detta ska kunna realiseras krävs anpassningar vars omfattning är betydligt större än vad som hittills skett. I föreliggande tjänsteskrivelse föreslås en anpassning av verksamheten till befintligt och prognostiserat elevtal, vilket sammanfattningsvis innebär att skolorna Sannarp och Sture bildar en sammanslagen organisatorisk resultatenhet med gemensam ledning och organisation, att 68,8 årsarbetare omfattas av kostnadsanpassningar under 2012 och Volymen är delvis ett resultat av att tidigare genomförda anpassningar ej fullt ut motsvarat elevtalsminskningen, 1 27

33 att erforderliga förändringar görs beträffande utbudet av program, fördjupningar och kurser, så att grupper och klasser som startas finansieras inom budgetram. Ärendet Uppdrag Halmstad Utbildning/gymnasieskolan måste under 2012 fullfölja pågående anpassning av verksamheten, för att senast uppvisa en budget i balans i enlighet med de av KF fastställda ramarna för Ramarna bygger på antal elever i åldrarna år. Sedan 2009 har antalet elever i gymnasieskolan minskat med 388. I verksamhetsanpassningen ska inkluderas det underskott som förts med sedan 2010 och Detta innebär verksamhetsanpassningar på sammanlagt 3,7 Mkr under 2012 och 15,1 Mkr under 2013, inkluderande det krav på omprövning/effektivisering om 5,0 Mkr som ålagts nämnden av KF för år Bakgrund Gymnasieskolan hade efter 2011 års bokslut ett underskott på 6,7 Mkr. vilket verksamheten fick bära med sig in i Efter februari månads utfall prognostiserade verksamheten att uppvisa ett underskott på 8,1 Mkr för Underskottet orsakas av flera faktorer: Ett minskande antal elever i gymnasieskolan i Halmstad och i riket - sedan År 2007 fanns gymnasieelever, folkbokförda i Halmstads kommun. Elevprognosen visar att 2014 kommer antalet folkbokförda gymnasieelever att uppgå till (-703), vilket motsvarar 19% av elevunderlaget de jämförda åren. Trots omfattande varsel- och uppsägningsprocesser under det senaste året som kommer att ge effekter under hösten 2012, har hittills genomförda verksamhetsanpassningar inte varit tillräckligt kraftfulla och har inte heller kunnat effektueras tillräckligt snabbt p.g.a. fördröjningar i varsel-, omplacerings- och uppsägningsfaserna. Elevernas snabbt förändrade val har bidragit till att kompletterande rekryteringar blivit nödvändiga att göra för att klara ökat elevtryck, parallellt med att utfasning av andra delar av utbildningsutbudet med minskat söktryck inte kunnat genomföras i motsvarande takt. Ny gymnasiereform trädde ikraft 2011, vilket innebär att två parallella system måste hållas igång samtidigt under åren Utifrån prognosen efter februari månads utfall begärde UAN en handlingsplan för att få en budget i balans för 2012 och Ärendet återremitterades av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden under majsammanträdet, för att med kompletteringar åter tas upp till beslut i juni. 28 2

34 Analys, förslag och motivering Halmstad Utbildning kommer år 2015 att uppvisa det lägsta antalet folkbokförda elever i gymnasieskolan under 15 år. Detta låga elevantal kommer att vara relativt konstant fram till 2019 då kurvan svagt vänder uppåt. Först 2021 har Halmstad lika många elever som I Halmstad folkbokförda åringar Prognoserna visar följande: Elevtalet 2009 kommer ej att uppnås förrän efter år 2030 Elevtalet 2010 kommer att uppnås år 2028 Elevtalet 2011 kommer att uppnås år 2026 Elevtalet 2012 kommer att uppnås år 2021 Att elevkullarna skulle minska drastiskt under åren har varit ett känt faktum. Att detta skulle ske i kombination med en kraftig utbyggnad av de fristående gymnasieskolorna i Halmstad var däremot inte lika lätt att förutse. Att redan för 3-5 år sedan fatta avgörande beslut om t.ex. nedläggning av program, var inte aktuellt. Framtiden - i form av elevernas val, planering inför ny gymnasiereform samt de fristående gymnasieskolornas etablerings- och expansionstakt - var alltför osäker. Under de senaste åren har Halmstad Utbildning samlat på sig erfarenheter av att följa elevernas val av skola och program, byten och avhopp inom och mellan olika huvudmän. Detta har bidragit till att vi nu kan se konsekvenserna av att erbjuda ett alltför generöst utbud av program, inriktningar, profiler, fördjupningar, individuella val etc. i en konkurrensutsatt verksamhet, och kan därför göra en väsentligt säkrare bedömning inför framtiden. Vi har även sett inte bara i Halmstad utan i stora delar av riket att andel elever som valt de kommunala gymnasieskolorna uppvisat en svag ökning under de senaste två åren. 29 3

35 Elever som enligt prognos studerar vid Kattegatt, Sannarp och Sture Eftersom Halmstad Utbildning hittills inte kunnat nå en budget i balans trots genomförda varsel och uppsägningar, krävs nu omfattande verksamhets- och kostnadsanpassningar under innevarande och nästkommande år, för att dels arbeta in balanserat underskott, dels möta minskad ramtilldelning p.g.a. minskande elevkullar. Utifrån dessa kända fakta presenteras ett antal förslag som ska bidra till vända den negativa kostnadsutvecklingen. Förslag till verksamhetssanpassning föranledd av fortsatt vikande elevunderlag: Halmstad Utbildning omfattar idag tre organisatoriska enheter: Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet (inklusive Klara) Det sammanlagda elevantalet nu och fram till 2019 utgör i realiteten underlag för två medelstora gymnasieskolor. Halmstad Utbildning föreslås därför fr.o.m omfatta två organisatoriska enheter enligt nedan: Två gymnasieenheter Sture och Sannarp blir en (1) resultatenhet. De tre skolenheterna Kattegatt, Sannarp och Sture fortsätter att vara tre skolor, med sina egna specifika särarter och sina byggnader. Skillnaden blir framför allt att Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet får gemensam ledning, administration och organisation. Eleverna kommer inte att märka någon skillnad, även i fortsättningen söker man till respektive skola, och man är fortsatt elev på Sannarps- eller Sturegymnasiet. Tre gymnasiechefer blir två. 12 rektorer blir 11. Översyn och erforderliga förändringar görs av dimensionering mellan de tre gymnasieskolorna. Sammantaget minskas gymnasieskolans organisation med cirka 69 tjänster (se tabell Förslag till kostnadsanpassningar 2012/2013 ), - inkluderande ledning, administration och service, elevstöd och undervisning samt centralt kansli. Parallellt görs en anpassning av det totala utbudet av program, fördjupningar och kurser etc. efter antal elever och att grupper uppnår s.k. break-even, d.v.s. att antalet elever är så stort att utbildningen är finansierad inom budgetramen. 4 30

36 Förslag till kostnadsanpassning 2012/2013 Belopp i kr Antal Funktion Ej återbesättning av lediga tjänster/pension 10,50 Lärare ,00 Skolassistent ,50 Kansli Tillsvidaretjänst/ uppsägning 53,25 Lärare ,00 Kurator ,50 Skolsköterska ,50 Bibliotekarie ,50 Intendent ,00 Rektor ,00 Gymnasiechef ,50 Kansli Visstidstjänst 12,00 Lärare Utökning av tjänster -13,45 Lärare Totalt 68, *under förutsättning att erforderliga beslut fattas om gemensamt antagningskansli för Region Halland. Ovanstående förslag till kostnadsanpassning av gymnasieskolan leder inte till att verksamheten kommer att vara i ekonomisk ram Dock innebär förslaget och verkställandet av det att verksamheten kommer att vara inom ekonomisk ram Då elevtalen från 2013 till 2014 minskar med 131 elever (- 4,2 %) samtidigt som budget enligt plan minskar med 9,9 Mkr. (- 2,7 %) leder detta till en mindre anpassning av organisationen inför 2014 under förutsättning att verkställandet av förslaget genomförs. Arbetsgång Varje gymnasieenhet har rapporterat in de anpassningar av verksamheten som de behöver göra. Det har samverkats i lokala samverkansgrupper. Ärendet förhandlas i den centrala samverkansgruppen enligt Medbestämmandelagen. Ärendet återremitterades av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden under majsammanträdet, för att med kompletteringar åter tas upp till beslut i juni. Därefter varslas arbetsförmedlingen och arbetstagarorganisationerna meddelas ytterligare via MBL 15. Vidare uppsägningsförhandlingar, följt av omplaceringsutredning enligt LAS 7. Därefter kan uppsägning på grund av arbetsbrist ske. 31 5

37 Konsekvenser Måluppfyllelse Att finna den optimala balansen mellan ekonomi och måluppfyllelse/kvalitet är en utmaning. Skolinspektionen har vid sin granskning av Halmstads kommun, våren 2011, funnit ett antal bristområden som man ålagt skolhuvudmannen att åtgärda. Detta för att måluppfyllelsen ska svara upp emot statens krav via skollag, förordningar och andra författningar. Därutöver har kommunfullmäktige och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i sina styrdokument fastställt mål som gymnasieskolan ska uppnå samt aktiviteter för att nå målen. Uppföljning sker fortlöpande. Gymnasieskolornas alla resultat avseende såväl kvalitet som ekonomi - är öppna och kan fritt sammanställas, granskas och jämföras. Majoriteten av data som används hämtas ur Skolverkets databas SIRIS. Halmstads kommun jämförs ibland med kommungruppen större städer eller med SKL:s jämförelsegrupp 3KVH. I Öppna jämförelser (SKL) och Bästa Skolkommun (Lärarförbundet), görs jämförelsen mellan landets samtliga kommuner. Dessa jämförelser ger ingen klar och entydig bild av resultatet för Halmstads kommunala gymnasieskolor. Detta beror delvis på att i vissa jämförelser (Öppna Jämförelser) utgår man ifrån folkbokförda elever i kommunen och tar därvid ingen hänsyn till vilken skolhuvudman eleven tillhör (kommunal eller fristående). I dessa resultat ingår ej heller elever från andra kommuner som valt att studera vid någon av våra gymnasieskolor och som utgör 17% av elevunderlaget. Sammanfattningsvis kan konstateras att Halmstads kommunala gymnasieskolor uppvisar påfallande goda resultat avseende meritpoäng och andel som fullföljt sin utbildning inom fyra respektive fem år. Vi kan samtidigt konstatera att kostnad/elev i kommunens gymnasieskola är näst högst i en jämförelsegrupp om 12 större städer. Anpassning - ledningsfunktion Som en konsekvens av den organisatoriska sammanslagningen av Sannarps- och Sturegymnasiet minskas ledningsfunktionen med 1,0 tjänst som gymnasiechef och 1,0 tjänst som rektor. I anpassningen ingår även en översyn av rektorstätheten per gymnasieskola och en eventuellt förändrad dimensionering och ansvarsfördelning. Vissa personalgrupper inom elevhälsan kommer att få en ny chef, eftersom skolsköterskor och kuratorer föreslås att samlas under en och samma chef, istället för som nu under tre gymnasiechefer. Motsvarande organisatoriska förändring kan komma att genomföras för fler grupper med enstaka eller få befattningshavare per skola. Konsekvenser för eleverna ett betydande antal elever i blivande årskurserna 2 och 3 kommer att få en ny rektor. Framför allt berörs elever vid Sannarps- och Sturegymnasierna. Konsekvenser för personal såväl lärare som övrig skolpersonal på samtliga skolor kommer att beröras genom att ett antal personer får ny chef. Konsekvenser för verksamheten som helhet förändringen syftar även till (utöver kostnadsanpassningen) att balansera arbetsbörda och antalet underställd 6 32

38 personal per chef, vilket kan bidra till en ökad tydlighet och förbättrad arbetsmiljö. Anpassning - undervisande personal En faktor som bidragit till höga kostnader inom verksamheten är då programfördjupningar, profiler och kurser inom individuellt val startats, men ej kunnat fyllas av det antal elever som krävs för att nå ekonomisk balans. Konsekvenser för eleverna genom att inte starta programfördjupningar, profiler och kurser inom individuellt val med få sökande elever, utan istället fortsättningsvis erbjuda färre men mera adekvata kurser, matchas elevernas möjligheter till fortsatta studier och anpassning till arbetsmarknadens behov på ett bättre sätt. Idag har vissa programfördjupningar 3 8 elever vilket fortsättningsvis inte är försvarbart. Alternativet att fortsätta att erbjuda brett och sedan inte starta programfördjupningar, profiler och kurser med få sökande är olämpligt, eftersom erfarenheten visar att eleverna uppfattat utbudet som ett löfte, och blir missnöjda när vald kurs ej startar. Detta är och blir i hög grad en vägledningsfråga. Eleverna har fortfarande, även vid en förändring enligt ovan, ett omfattande utbildningsutbud inom Halmstads samtliga gymnasieskolors kompletterande och i vissa fall även konkurrerande - program. Att den kommunala gymnasieskolan fortsätter att erbjuda och starta utbildningar/fördjupningar etc. som endast ett fåtal elever visat sig intresserade av, är en kostnadsdrivande hantering av kommunens skattemedel. Konsekvenser för eleverna undervisningsgrupper kommer att fyllas. För framför allt ett antal elever i de blivande årskurserna 2 och 3 inom vissa program kan skillnaden bli stor, eftersom dessa elever undervisats i små grupper om 6-16 elever. Dessa elever kan uppleva att läraren därmed får mindre tid för varje enskild elev. Konsekvenser för personal Lärartätheten per 100 elever vid de tre gymnasieskolorna ser enligt SIRIS (Skolverkets databas) ut på följande sätt: Skola lå 2010/2011 lå 2011/2012 Kattegatt 8,2 7,2 Sannarp 7,9 7,8 Sture 8,3 9,5 Lärartätheten varierar mellan skolorna beroende på de olika programstrukturerna. Estetiska programmet samt yrkesprogrammen har p.g.a. innehåll en högre lärartäthet. Då Sturegymnasiet under de senaste åren haft en hög lärartäthet per 100 elever, och dessutom ökat denna lärartäthet under det senaste läsåret, blir upplevd förändring för Sturegymnasiets undervisande personal påtagligt större. Genom 7 33

39 att aktivt arbeta med skolans inre organisation finns goda möjligheter att förändra själva strukturen utan att eleverna ska behöva påverkas negativt. Utgångspunkten är att all verksamhet som bedrivs inom Halmstad Utbildning ska planeras så väl, i god samverkan och med sådan framförhållning att denna kan inrymmas inom skolornas ordinarie organisation. Konsekvenser för lärare och elever prognostiserad lärartäthet Följande elevtal är prognos för respektive hösttermin då inrapportering till SCB sker. Prognosen avser ett snittvärde för de kommunala gymnasieskolorna i Halmstads kommun. År Elevtal Lärartäthet , , ,6 (8,1)* ,1 Utifrån föreslagna anpassningar av verksamheten prognostiseras lärartätheten enligt ovan. Förändring av antalet lärare från 2011 till 2012 är cirka 18 tjänster och till 2013 ytterligare cirka 35 tjänster. Lärartätheten 2013 förklaras av att verksamhet Gymnasiet har ett underskott på 6,7 Mkr. från 2011, vilket motsvarar cirka 14 tjänster. Om tidigare anpassningar verkställts i tid skulle lärartätheten prognostiseras till 8, Om föreslagna anpassningar beslutas och verkställs kan lärartätheten 2014 öka till 8,1. Ärendets beredning Inom kommunen Skolchef, gymnasiechefer, rektorer, verksamhets och kvalitetsutvecklare inom gymnasieskolans verksamheter samt HR-chef och ekonomichef inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har varit delaktiga i ärendets beredning. Andra grupper Utifrån återremissen är konsekvensbeskrivningar gjorda. Se bilagor. Fackliga organisationer MBL 11 förhandling genomfördes och MBL 14 förhandling genomfördes med HUKSAM. Information av det återremitterade ärendet sker i HUKSAM

40 Lista över bilagor 1. HUKSAM MBL , MBL Riskbedömningar Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet 3. Konsekvensbeskrivningar lärarkår, rektorat, verksamhetschefer och icke undervisande personal 4. Konsekvensbeskrivningar arbetstagarorganisationer För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Henric Andersson Ekonomichef 9 35

41 36

42 37

43 38

44 39

45 40

46 41

47 42

48 43

49 44

50 45

51 46

52 47

53 48

54 49

55 50

56 51

57 52

58 53

59 54

60 55

61 56

62 57

63 58

64 59

65 60

66 61

67 62

68 63

69 64

70 65

71 66

72 67

73 68

74 69

75 70

76 71

77 72

78 73

79 74

80 75

81 76

82 77

83 78

84 79

85 80

86 81

87 82

88 83

89 84

90 85

91 86

92 87

93 88

94 89

95 90

96 91

97 92

98 93

99 94

100 95

101 96

102 97

103 98

104 99

105 100

106 101

107 102

108 103

109 104

110 105

111 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet Ermin Skoric E-post: Telefon: Reviderade riktlinjer och rutiner för Vuxenutbildningen Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna förändringarna enligt bilagor Sammanfattning Vuxenutbildningens riktlinjer och rutiner har uppförts i samband med konkurrensutsättningen av Vuxenutbildningen i Halmstad. Dessa ska tillämpas av samtliga aktörer som kommunen har skrivit avtal. Med anledning av ny förordning samt behov av förtydliganden föreslås revideringar av riktlinjer och rutiner för Vuxenutbildningen. Ärendet I anslutning till tilldelningsbeslutet, efter beslut om konkurrensutsättning av Vuxenutbildningen i Halmstad, har riktlinjer och rutiner uppförts av utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen för att säkra frågor kring systemanvändning, information och uppföljning inom Vuxenutbildningen. Dessa riktlinjer ska tillämpas av alla aktörer, som Halmstads kommun har avtal med. Sedan dess har förändringar i regelverk samt behov av förtydliganden föranlett revideringar i gällande riktlinjer och rutiner. Uppdrag Halmstad kompetens inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har initierat revideringar av Vuxenutbildningens riktlinjer och rutiner. Bakgrund Samtliga dokument har granskats med utgångspunkt i Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Det har även gjorts förtydliganden i riktlinjer/rutiner pga. behov vad gäller att förtydliga användning av stödsystem mm

112 Analys, förslag och motivering Förändringen av riktlinjer/rutiner, enligt förslag, sker utifrån följande: Nummer Namn Kommentar 1 Betygsättning och registrering av betygsdatum - Gruv-Sfi 2 Disciplinära åtgärder - Gruv 3 Förlängd studietid - Gruv-GyVux 4 Hantering av skyddade personuppgifter - Gruv- GyVux-Sfi 5 Individuella studieplaner - Gruv-GyVux-Sfi 6 Byte av kurs eller utbildningsanordnare - Gruv- Blanketter som bilagor Sfi 7 Ledighet - Gruv-GyVux-Sfi 8 Nationella prov - Gruv-GyVux-Sfi 9 Närvarorapport - Gruv-GyVux-Sfi 11 Sjukfrånvaro - Gruv-GyVux-Sfi 12 Statusregistrering - Gruv-Sfi 13 Studerandeflytt till annan kommun - Gruv-Sfi 14 Stöd och vägledning - Gruv-GyVux-Sfi 15 Undervisningens upphörande - Gruv-GyVux-Sfi 16 Avstängning eller förvisning från undervisning - Gruv-GyVux 17 Beställning av nationella prov - Gruv-GyVux-Sfi 18 Hot- och våldssituation Sfi 19 Undervisningens upphörande-slutintyg - Gruv- GyVux-Sfi 20 Ändring av betyg vid felskrivning - Gruv-GyVux- Sfi 21 Betygsättning och registrering av betygsdatum GyVux 22 Disciplinära åtgärder - GyVux 23 Förlängd studietid Utgår och ersätts av riktlinje 3 24 Hantering av skyddade personuppgifter Utgår och ersätts av riktlinje 4 25 Individuell fördjupad studieplan (IFS) - Gruv- GyVux-Sfi Gäller samtliga former nu Bilaga finns 26 Individuella studieplaner (ISP) Utgår och ersätts av riktlinje 5 27 Byte av kurs eller utbildningsanordnare - GyVux Blankett som bilaga 28 Ledighet Utgår och ersätts av riktlinje 7 29 Nationella prov Utgår och ersätts av riktlinje 8 30 Närvarorapport Utgår och ersätts av riktlinje 9 31 Omgång av ej godkända kurser - GyVux 107 2

113 32 Sjukfrånvaro Utgår och ersätts av riktlinje Statusregistrering GyVux 34 Studerandeflytt till annan kommun GyVux 35 Stöd och vägledning Utgår och ersätts av riktlinje Undervisningens upphörande Utgår och ersätts av riktlinje Avstängning eller förvisning från undervisningen Utgår och ersätts av riktlinje Beställning av nationella prov Utgår och ersätts av riktlinje Undervisningens upphörande Utgår och ersätts av riktlinje Ändring av betyg vid felskrivning Utgår och ersätts av riktlinje Riktlinjer för yrkesvux - Gyrk Konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Genom revideringarna i ärendet införs ändringar för att möta ändrade förordningsregler. Ändringarna görs också med anledning av behov av att förtydliga vissa skrivelser vad gäller användning av olika stöd system mm. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av tjänsteman vid UAF kansliet i samråd med Sektorschef för Halmstad kompetens. Andra grupper Extern konsult har anlitats för att se över gällande riktlinjer och rutiner för Vuxenutbildningen. Förändringar i lagstiftningen har legat till grund för aktuella ändringar. Efter samtal med de kommande leverantörerna har behov av förtydliganden lyfts och föreslagits, i samråd med utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, föreliggande ändringsförslag. Fackliga organisationer HUKSAM delges information i ärendet. Lista över bilagor Bilagor 1-41 Observera, riktlinjer och rutiner som utgår och ersätts av andra riktlinjer finns inte med bilagorna

114 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ermin Skoric Utredare/nämndsekr

115 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Sfi och grundläggande vuxenutbildning Betygsättning och registrering av betygsdatum Betygsdatum ska vara datum för den studerandes kursslut. Betygskatalogen ska vara utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen tillhanda 1 arbetsvecka efter kursslut. Betygskatalogen ska skrivas ut på arkivbeständigt papper och skrivas under av lärare med arkivbeständig penna. Det är utbildningsanordnaren som sätter betyget och skriver in det i Halmstad kommuns betygssystem, Dexter. Undantag (grundläggande vuxenutbildning) Betyg kan, vid särskilda skäl som ligger utanför den studerandes möjlighet att påverka, sättas efter kursens slutdatum. Skälen ska framgå av den individuella fördjupade studieplanen och i god tid kommuniceras med och godkännas av rektor. Återbetalning (grundläggande vuxenutbildning) Om en studerande ligger kvar på avslutande kursdel med status antagen vid slutfrysning kommer krav om återbetalning att ske

116 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Grundläggande vuxenutbildning Disciplinära åtgärder Tillfällig avstängning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avgör om en studerande ska avstängas från en utbildning. Rektor får i samråd med Kompetenscentrum stänga av studerande tillfälligt under 14 dagar under förutsättning att det är nödvändigt med hänsyn till risk för andra studerande eller personal. Beslutet ska meddelas skriftligt och ha omedelbar verkan. Rektor fattar ett sådant beslut i avvaktan på att ärendet om avstängning tas upp i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. För tillfällig avstängning och förvisning krävs en systematisk dokumentation. Dokumentationen görs av utbildningsanordnaren. För vidare hantering se rutin för avstängning eller förvisning från undervisningen. Förvisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får, om det bedöms nödvändigt, förvisa studerande från utbildningen med omedelbar verkan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar. Den studerande ska ha möjlighet att yttra sig inför nämnden. Utredning och annan dokumentation krävs där omständigheter som är av betydelse för bedömningen ska anges. Ärendet ska behandlas skyndsamt och beslutet får gälla under högst ett och ett halvt år. Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten. Besvärshänvisning ska sändas med beslutet som skickas rekommenderat med mottagningsbevis. För vidare hantering se rutin för avstängning eller förvisning från undervisningen. Statusregistrering Avbrott registreras med statusdatum samma som beslutsdatum

117 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Förlängd studietid Om en studerande inte blir klar med en kurs inom utsatt tid får utbildningsanordnaren senarelägga kursslut efter godkännande av Kompetenscentrum. Förlängning av studietid påverkar alltid studiemedlet i de fall som det är aktuellt för den studerande

118 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Hantering av skyddade personuppgifter Personer som har skyddade personuppgifter har ansökt om detta hos Skatteverket. Uppgifter om dessa personer får inte lämnas ut. All hantering av skyddade personuppgifter sköts av Kompetenscentrum vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Deltagarlistor/telefonlistor I de fall studerande lämnar namn och adress till utbildningsanordnare måste dessa hanteras med största försiktighet och förvaras inlåsta. Uppgifterna är inte offentliga och ska inte registreras i datasystem eller skrivas till på listor. Antagningsbesked och övrig information Antagningsbesked och övrig information skickas alltid via Kompetenscentrum vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens

119 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 2,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Individuella studieplaner (ISP) Svenskundervisning för invandrare En studerande har vid ansökningstillfället påbörjat en studieplanering som ska utgöra grunden för den fortsatta kartläggningen. Revidering av studieplanen ska därefter göras kontinuerligt i samråd md SFIhandläggare på Kompetenscentrum. Rektor vid den Kompetenscentrum ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning En studerande som är antagen hos fler än en utbildningsanordnare skall vid behov revidera sin individuella studieplan på Kompetenscentrum. Rektor vid den Kompetenscentrum ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev

120 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Sfi och grundläggande vuxenutbildning Byte av kurs eller utbildningsanordnare Svenskundervisning för invandrare Kursbyte inom samma kursplan (till exempel från dag till kväll) Görs hos den utbildningsanordnare där den studerande är antagen. Kursbyte inom samma kursplan till annan utbildningsanordnare kan ske enligt bestämd studieperiod. Blankett Önskemål om byte av skola inom sfi används och fylls i av den studerande. Orsak till önskemålet om kursbyte måste framgå. Blanketten lämnas in Kompetenscentrum. Under pågående studieperiod kan den studerande byta till annan utbildningsanordnare om sociala eller medicinska skäl föreligger. Den studerande kontaktar kurator hos Kompetenscentrum. Kompetenscentrum beslutar. Grundläggande vuxenutbildning Kursbyte inom samma utbildningsanordnare 1) Kursbyte inom samma kursplan (till annan tid) görs hos den utbildningsanordnare där den studerande är antagen. 2) Kursbyte till annan kursplan: Blankett Önskemål om byte av kurs/skola inom vuxenutbildning används och fylls i av den studerande. Orsak till önskemålet om kursbyte måste framgå. Blanketten lämnas in Kompetenscentrum. Rektor beslutar. Kursbyte till annan utbildningsanordnare Blanketten Önskemål om byte av kurs/skola inom vuxenutbildning används och fylls i av den studerande. Orsak till önskemålet om kursbyte måste framgå. Blanketten lämnas in till Kompetenscentrum. Rektor beslutar. Registreringsdatum Vid registrering av ny kurs är det viktigt att datum inte överlappar

121 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 2,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Ledighet Rektor hos utbildningsanordnaren får bevilja elev ledighet från utbildningen för enskilda angelägenheter från studier upp till 5 dagar* vid särskild angelägenhet om den studerande har förutsättningar att följa kursen med tillfredsställande framsteg trots ledighet. Om ledighet inte kan beviljas ska avbrott registreras. Eventuell återanmälan måste göras via Kompetenscentrum. Om en studerande inte återkommer som planerat efter beviljad ledighet ska avbrott omedelbart registreras i Extens med datum dagen för planerad återkomst. *Obs! Studerande med försörjningsstöd eller introduktionsersättning/etableringsersättning (flykting) ska dessutom hänvisas till respektive myndighet som bedömer rätten till bistånd under ledigheten

122 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Nationella prov För vuxenutbildningen i Halmstad gäller att läraren ska använda nationellt fastställda prov. Prov och diagnosmaterial för grundskolan ska i tillämpliga delar användas i den grundläggande vuxenutbildningen. Nationella prov för SFI sker digitalt. Kommunen ansvarar för beställning av lösenord från Skolverket. Provresultat och provdatum ska rapporteras till Kompetenscentrum av utbildningsanordnaren. Provresultat rapporteras till Skolverket/SCB enligt anvisningar från SCB av utbildningsanordnaren. Betyg på nationella prov rapporteras till Kompetenscentrum. Proven ska förvaras säkert och arkiveras av utbildningsanordnaren under 10 år. Se särskild rutin för beställning av nationella prov

123 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: [email protected] Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Närvarorapport Svenskundervisning för invandrare Närvaron förs i Extens/Dexter. Utbildningsanordnaren ska tillämpa det system som kommunen inrättar för rapportering av närvaro/frånvaro. Närvarorapport till arbetsförmedlingen/introduktionsenheterna/socialtjänsten Närvaro-/frånvarorapporten ska endast fyllas i vid slutet av varje månad. Om den studerande önskar närvaro-/frånvarorapport i mitten av någon månad får rapporten gälla för månaden innan. Varje ruta i rapportens övre rad ska vara ifylld av skolan. N = Närvaro: Fylls i för varje dag som studerande är närvarande vare sig det är närvaro på lektioner i skolan eller närvaro på integrationsplatsen. F = Frånvaro: Fylls i om studerande är frånvarande från lektioner i skolan eller på integrationsplatsen. L = Lov: Fylls i om skolan har stängt på grund av lov eller helgdag. Observera att skolan inte kan bevilja annan ledighet. Det är alltid en sak mellan den studerande och den handläggare som har försörjningsansvar. Om en handläggare beviljar ledighet fyller skolan ändå i F eftersom den studerande inte är i skolan. L används också om den studerande har en schemafri dag. Skulle en studerande vara frånvarande en halvdag markeras detta också i rapporten. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Utbildningsanordnaren är skyldig att föra listor över de studerandes deltagande i undervisningen och vid anmodan, eller som minst varje månad, redogöra för dessa till Kompetenscentrum

124 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 2,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Sjukfrånvaro Vid sjukdom meddelas utbildningsanordnaren. Studerande som är sjukskriven med läkarintyg eller av annan orsak frånvarande kan behålla sin plats under 4 veckor. Om den studerande inte återkommer efter sjukskrivningens slut (max fyra veckor) registreras avbrott med datum dagen efter sjukskrivningens utgång. Läkarintyget ska kunna uppvisas för Kompetenscentrum. Vid sjukskrivningsperiod längre än fyra veckor registreras avbrott i Extens med avbrottsdatum för första frånvarodagen. Vid frånvaro utan läkarintyg ska status avbrott sättas om den studerande inte återkommer inom fyra veckor. Avbrottsdatum blir första frånvarodagen. Kontakt tas Kompetenscentrum om det planeras för att den studerande ska återuppta sina studier efter sjukskrivningen. Detta dokumenteras i den individuella fördjupade studieplanen (IFS). SFI Efter 4 veckors sjukperiod ställs den frånvarande utanför studierna och tillbaka in i kölistan

125 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi och grundläggande vuxenutbildning Statusregistrering SCB:s (Statistiska centralbyrån) avbrottskoder ska tillämpas. Status ska användas enligt nedan: Ej påbörjat: Registreras när den studerande inte kommit till kursen utan att meddela förhinder. Registreras med statusdatum samma som datum för individuell kursstart. Avbrott: Registreras när den studerande påbörjat kursen* och sedan avbryter. Gäller inte när studerande byter till annan utbildningsanordnare. Då registreras kursbyte. Avbrott registreras under pågående studieperiod när studerande inte deltagit i undervisningen utan orsak i fyra veckor. Registrera avbrott med statusdatum för första frånvarodagen. Deltagare som ska fortsätta studera nästa studieperiod registreras som antagna på en ny grupp för den perioden. Om en deltagare inte kommer till kursstart registreras avbrott med rätt avbrottskod. Vid kursstart görs detta efter fem arbetsdagar. Vid avbrott av studier ska även skälet till avbrottet registreras i Extens. Kursbyte: Registreras när studerande byter till annan utbildningsanordnare eller till annan kurs hos samma utbildningsanordnare. Slutintyg, sfi: Registreras när en studerandes studier upphör enligt skollagen 13 kap 11. Se vidare rutin Undervisningens upphörande. * För att anses ha påbörjat kursen krävs studieaktivitet med fysisk närvaro. Om enbart kontakt, men ingen aktivitet förevarit, registreras status ej påbörjat

126 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi och grundläggande vuxenutbildning Studerandeflytt till annan kommun Svenskundervisning för invandrare En studerande som under pågående studieperiod folkbokförs i annan kommun kan fortsätta sina studier i Halmstads kommun till nästa halvårsskifte. Om den studerande bedöms ha förutsättningar och önskar fortsätta studera i Halmstads kommun måste kommunfråga därefter ställas. Kompetens/erfarenhetsspår Studerande som är folkbokförd i Halmstads kommun har rätt att läsa klart hela kurspaketet även om den studerande byter folkbokföringskommun under pågående studier. Halmstads kommun betalar för hela utbildningen. Kommunfråga behöver inte ställas för de följande studieperioderna. Grundläggande vuxenutbildning En studerande har rätt att studera i annan kommun än folkbokföringskommunen, om man saknar kunskaper i aktuell kurs och bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig kursen. Halmstads kommun meddelar den studerandes folkbokföringskommun vilka kurser individen är antagen till

127 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 110 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Stöd och vägledning Kompetens för stöd och vägledning ska finnas. Det innebär att: När studerande antagits är det anordnarens ansvar att planera studierna i samråd med den studerande och utifrån dennes förkunskaper, studiesituation och målsättning. Utbildningsanordnaren har ansvar för att följa upp och vid behov revidera studieplanen i dialog med den studerande och vid behov även i samråd med Kompetenscentrum. Utbildningsanordnaren ansvarar för att den studerandes kunskaper och kompetens tas tillvara i studieplaneringen och, om möjligt, valideras för betyg. Utbildningsanordnaren ansvarar för att den studerande vid behov får studiesocialt stöd genom mentor eller liknande. Om behov finns att koppla in kurator, specialpedagog eller studie- och yrkesvägledare inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är det viktigt att det finns dokumentation på hur utbildningsanordnaren har agerat. Kontakt tas med Kompetenscentrum

128 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Undervisningens upphörande Rektor vid Kompetenscentrum fattar beslut om undervisningens upphörande för en studerande. För studerande som inte gör tillfredsställande framsteg eller som saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen ska undervisningen upphöra. Dokumentation inför ett beslut förs av utbildningsanordnare. För vidare hantering se särskild rutin. För disciplinära åtgärder se särskild riktlinje. Slutintyg, svenskundervisning för invandrare Om den studerande inte gör tillfredställande framsteg ska denne förberedas för avslut med slutintyg. För studerande med introduktions-/etableringsersättning görs planering i samråd med respektive handläggare

129 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Avstängning eller förvisning från undervisning Arbetsgång: 1. Utbildningsanordnaren meddelar incident till rektor vid Kompetenscentrum. Rektor utreder situationen, begär in dokumentation om händelsen och om tidigare insatta åtgärder från utbildningsanordnaren. Rektor fullföljer utredningen genom att även ta del av och dokumentera den studerandes version. 2. Rektor beslutar eventuellt om tillfällig avstängning, motiverar beslutet och anger vilket lagrum som beslutet fattats med stöd av. Rektor sänder beslut till den studerande med motivering, lagrum, besvärshänvisning och övrig information om fortsatt gång i ärendet. Om ärendet kommer att tas upp i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska inbjudan att närvara vid nämndsammanträdet finnas med. Ärendet diarieförs. 3. Inför nämndärendet skriver rektor ett tjänsteutlåtande som underlag till nämnden. Tjänsteutlåtande innehåller förslag till beslut med motivering och lagrum samt bifogad utredning. Förvaltningschef eller nämndsekreterare underrättas så ärendet kan planeras in på dagordning. Rektor föredrar ärendet på nämndsammanträdet och den studerande ges möjlighet att yttra sig över utredningen och förslaget till beslut. 4. Beslut med besvärshänvisning skickas rekommenderat med mottagningsbevis till den studerande och diarieförs. 5. Om beslut fattas om avstängning registrerar utbildningsanordnaren avbrott med statusdatum samma som datum för beslut om avstängning

130 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Beställning av nationella prov Utbildningsanordnaren e-postar rektor vid Kompetenscentrum vilka prov, hur många exemplar och eventuella lärarhandledningar o.s.v. som ska beställas. Kompetenscentrum beställer lösenord mm för nationella prov från Skolverket. Proven levereras till Kompetenscentrum. Utbildningsanordnaren kontaktas och tid för överlämnande görs upp. Om representant för utbildningsanordnaren inte är känd krävs legitimation. Faktura skickas till utbildningsanordnaren. Proven ska förvaras säkert och arkiveras av utbildningsanordnaren under 10 år

131 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi Hot- och våldssituation Om en hot- eller våldssituation uppstår bör nedanstående arbetsgång följas vid eventuell avstängning. Utbildningsanordnarens kurator ska tidigt ingå i arbetet. Rektor underrättas omgående. Det är av största vikt att hela förloppet dokumenteras väl. Arbetsgång: 1. Berörd lärare/arbetstagare kontaktar skolledningen inom sin organisation. 2. Skolledningen avgör om polisanmälan ska göras. Vid polisanmälan skickas kopia till rektor vid Kompetenscentrum. 3. Den studerande bokas in på samtal med utbildningsanordnarens kurator. 4. Utbildningsanordnaren registrerar avbrott på grund av att förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen saknas. Avbrottsdatum är samma som datum för rektors beslut. 5. Utbildningsanordnaren meddelar den studerande beslutet och skickar intyg om undervisningens upphörande till Kompetenscentrum. Se särskild riktlinje. 6. Kompetenscentrum skriver i sfi-anmälans anteckningsruta att den studerande ska kontaktas innan ny antagning sker

132 1(2) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Undervisningens upphörande/slutintyg Rektor vid Kompetenscentrum fattar beslut om undervisningens upphörande för en studerande. För att rektor ska kunna skilja en studerande som inte gör tillfredsställande framsteg måste det från utbildningsanordnaren finnas en tydlig dokumentation som styrker detta. Dokumentationen krävs in om den studerande överklagar beslutet. Dokumentationen ska innehålla följande: 1. Ett underlag angående den studerandes studieinsatser i ämnet utifrån: studieresultat omdömen på inlämningsuppgifter aktivitet i läroprocessen självständigt arbete förhållningssätt/motivation till ämnet 2. Ett underlag angående de insatser som skolan har gjort för att möjliggöra för den studerande att nå de uppställda målen för de enskilda kurserna/studierna. Beskriv hur och när ni har arbetat med följande: individuell fördjupad studieplan att identifiera och kompensera för eventuella inlärningsproblem att identifiera eventuella andra svårigheter (sociala, medicinska) Utbildningsanordnaren ska under hela processen ha en dialog med rektor. Den studerande ska ha möjlighet att kontakta rektor under processen. Därefter fattar rektor beslut om undervisningens upphörande. Den studerande kan överklaga beslutet hos Skolväsendets överklagandenämnd

133 Slutintyg, svenskundervisning för invandrare Administrativ rutin vid studiernas upphörande: När slutintyg ska utfärdas registreras först datum för slutintyg i betygskatalogen. Betygskatalogen skrivs ut på arkivbeständigt papper och skickas in till Kompetenscentrum. Den studerande ska få ett intyg över kunskapsnivån i förhållande till kursmålen. Intygsblankett för studiernas upphörande tillhandahålls från Kompetenscentrum. Kontakta ansvarig pedagog. Intygen utfärdas på arkivbeständigt papper, skrivs under av undervisande lärare och skickas till rektor på Kompetenscentrum. Kopia på intyget arkiveras på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Kompetenscentrum skickar beslutet till den studerande med information om möjlighet till överklagan. Den studerande kan överklaga beslutet hos Skolväsendets överklagandenämnd

134 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Ändring av betyg vid felskrivning När lärare behöver ändra ett betyg på grund av felskrivning ska följande ske: Ett e-postmeddelande skickas till berörd rektor. I meddelandet ska tydligt redovisas: vad som är orsaken till felskrivningen förnamn, efternamn personnummer studieperiod som avses gruppnamn kursbeskrivning kontaktuppgifter till betygsättande lärare vilket betyg som ursprungligen är satt, vilket betyg det ska ändras till Rektor skickar ett svar som ska innehålla ett beslut om ändringen godkänns eller om den avslås. Svaret skickas samtidigt till berörd betygsadministratör på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Betygsadministratören ansvarar sedan för den praktiska delen av ärendet. Betygsadministratör och lärare träffas på förvaltningen för att ändra betyget. Vid ändring av betyg ska läraren stryka det felaktiga betyget i betygskatalogen och skriva det korrekta bredvid samt skriva datum och signatur i anmärkningskolumnen på raden för det korrigerade betyget. Betyget ändras i Extens av ansvarig betygsadministratör

135 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Gymnasial vuxenutbildning Betygssättning och registrering av betygsdatum Betygsdatum ska vara datum för den studerandes kursslut. Betygskatalogen ska vara Kompetenscentrum tillhanda 1 arbetsvecka efter kursslut. Betygskatalogen ska skrivas ut på arkivbeständigt papper och skrivas under av lärare med arkivbeständig penna. Det är utbildningsanordnaren som sätter betyget och skriver in det i Halmstad kommuns betygssystem, Dexter. Slutbetyg utfärdas av Kompetenscentrum. Undantag Betyg kan, vid särskilda skäl som ligger utanför den studerandes möjlighet att påverka, sättas efter kursens slutdatum. Skälen ska framgå av den individuella fördjupade studieplanen och i god tid kommuniceras med och godkännas av rektor. Återbetalning Om en studerande ligger kvar på avslutande kursdel med status antagen vid slutfrysning kommer krav om återbetalning att ske

136 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Gymnasial vuxenutbildning Disciplinära åtgärder Avstängning eller förvisning från undervisningen Tillfällig avstängning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avgör om en studerande ska avstängas från en utbildning. Rektor vid kompetenscentrum får avstänga studerande tillfälligt under 14 dagar under förutsättning att det är nödvändigt med hänsyn till risk för andra studerande eller personal. Beslutet ska meddelas skriftligt och ha omedelbar verkan. Rektor fattar ett sådant beslut i avvaktan på att ärendet om avstängning tas upp i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. För tillfällig avstängning och förvisning krävs en systematisk dokumentation. Dokumentationen görs av utbildningsanordnaren. För vidare hantering se rutin för avstängning eller förvisning från undervisningen. Förvisning Utbildnings- och arbetsnämnden får, om det bedöms nödvändigt, förvisa studerande från utbildningen med omedelbar verkan. Utbildnings- och arbetsnämnden beslutar. Den studerande ska ha möjlighet att yttra sig inför nämnden. Utredning och annan dokumentation krävs där omständigheter som är av betydelse för bedömningen ska anges. Ärendet ska behandlas skyndsamt och beslutet får gälla under högst ett och ett halvt år. Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten. Besvärshänvisning ska sändas med beslutet som skickas rekommenderat med mottagningsbevis. För vidare hantering se rutin för avstängning eller förvisning från undervisningen. Statusregistrering Avbrott registreras med statusdatum samma som beslutsdatum

137 1(2) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning Individuell fördjupad studieplan (IFS) Följande delar av den individuella fördjupade studieplanen tillhandahålls helt eller till del av Kompetenscentrum genom ansökningssystemet. Del 1: Försättsblad med uppgifter om person och kurs Skola, skolform, kurs/kurspaket (antal poäng), datum för kursstart, lärares namn samt studerandes namn, personnummer och kontaktuppgifter. Del 2: Varför läser jag? Mina mål med kursen (till exempel behörighet för fortsatta studier, yrkeskompetens för nuvarande eller nytt arbete, samla studiepoäng, mer kunskap i ämnet, personlig utveckling). Mina mål i kursen (ambitionsnivå i form arbetsinsats och betygsresultat). Del 3: Tidigare studier och erfarenheter Jag studerar för första gången, har grundskola, gymnasieutbildning, utbildning från universitet/högskola (examen), har betyg som validerats av VHS/HSV, har relevant yrkeserfarenhet? Vid första individuella samtalet mellan lärare och studerande noteras uppgifter om tidigare studier och kunskaper i kursämnet, samt relevant yrkeserfarenhet. Här planeras också för validering mot ett eller flera kursmål. Det är viktigt att läraren genomgående har ett validerande förhållningssätt vid bedömning av den studerandes kunskaper och färdigheter. Del 4: Lärformer och stödbehov 132 1

138 Vid ansökningstillfället väljer den studerande studietakt och lärform i samråd med sin lärare. Vilken lärform som passar bäst beror bland annat på personlig lärstil och förutsättningar i vardagen (arbete, barn och andra åtaganden). Med lärform avses en viss blandning av lärresurser (till exempel mer självständigt arbete med hjälp av digital lärplattform, personlig handledning och färre lärarledda träffar eller mindre självständigt arbete och fler lärarledda träffar). Valideringsresultat bör också ha inverkan på val av lärform, se del 3. Speciella förutsättningar och behov av extra stödinsatser kartläggs (till exempel handledning, extra övningsmaterial, hjälp med studieteknik och/eller datoranvändning, tyst läsrum, stöd på modersmålet, förlängd studietid, stöd för funktionsnedsättningar, stöd av resursteam). Alla åtgärder dokumenteras med datum för beslut och genomförande. Följande delar av den individuella fördjupade studieplanen görs av utbildningsanordnaren Del 5: Hur går det? Hur ser studieresultatet ut? Vad går bra och vad går inte bra? Vilka studieresurser använder jag? Hur mycket tid satsar jag? Vad kan jag och min lärare göra för att jag ska klara kursmålen och nå mina mål? Innehållet i IFS uppdateras och redigeras fortlöpande under kursen. Vid uppföljningarna samtalas alltid om progression, betygskriterier och studieresultat. Del 6: Dokumentation av måluppfyllelse i kurs Här specificeras mål och delmål för kursen samt betygskriterier, så att den studerandes progression kan dokumenteras i förhållande till dessa. Avklarade kursdelar noteras med datum med betyg eller omdöme. Varje omdöme eller delbetyg måste förses med motivering

139 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Gymnasial vuxenutbildning Byte av kurs eller utbildningsanordnare Kursbyte inom samma utbildningsanordnare 1) Kursbyte inom samma ämne, till annan tid eller nivå Byte till högre nivå görs hos utbildningsanordnaren där den studerande är antagen. Byte till lägre kurs i ämnet får inte ske om den sökande/studerande redan har godkänt betyg. Undantag kan göras vid slutbetygsplanering. Rektor beslutar. 2) Kursbyte till annat ämne För att kursbyte ska kunna godkännas måste rimliga skäl finnas, till exempel schemakrock. Blankett Önskemål om byte av kurs/skola inom vuxenutbildningen används och fylls i av den studerande. Orsak till önskemålet om kursbyte måste framgå. Blanketten lämnas in till Kompetenscentrum. Rektor vid Kompetenscentrum beslutar. Byte till annan utbildningsanordnare Blanketten Önskemål om byte av kurs/skola inom vuxenutbildningen används och fylls i av den studerande. Orsak till önskemålet om kursbyte måste framgå. Rimliga skäl måste finnas, till exempel schemakrock, eller om den studerande är antagen till tre eller fler utbildningsanordnare. Blanketten lämnas in till Kompetenscentrum. Rektor beslutar. Status avbrott registreras av Kompetenscentrum

140 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Gymnasial vuxenutbildning Omgång av ej godkända kurser En studerande som fått icke godkänt betyg får i allmänhet en låg prioritet vid återanmälan till samma kurs. Om sociala eller medicinska skäl föreligger kan den studerande få högre prioritet. Dokumentation som styrker särskilda skäl ska bifogas ansökan. Rektor vid Kompetenscentrum beslutar. En prövning skall hos aktören kostnadsfritt erbjudas den studerande i anslutning till kursslut

141 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Gymnasial vuxenutbildning Statusregistrering SCB:s (Statistiska centralbyrån) avbrottskoder ska tillämpas. Status ska användas enligt nedan: Ej påbörjat: Registreras när den studerande inte kommit till kursen utan att meddela förhinder. Registreras med statusdatum samma som datum för individuell kursstart. Avbrott: Registreras när den studerande påbörjat kursen* och sedan avbryter. Avbrott registreras under pågående studieperiod när en studerande inte deltagit i undervisningen utan orsak i fyra veckor. Registrera avbrott med statusdatum för första frånvarodagen. Gäller även när studerande byter till annan utbildningsanordnare samt vid undervisningens upphörande. Kursbyte: Registreras när den studerande byter till annan kurs hos samma utbildningsanordnare. * För att anses ha påbörjat kursen krävs studieaktivitet med fysisk närvaro eller virtuell prestation. Om enbart kontakt, men ingen aktivitet förevarit, registreras status ej påbörjat

142 1(1) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 1,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Gymnasial vuxenutbildning Studerandeflytt till annan kommun Fristående kurser Studerande som är folkbokförd i Halmstads kommun har rätt att läsa klart fristående kurser som påbörjats även om den studerande byter folkbokföringskommun under pågående studier. För kommande kurser inom en studieplan måste kommunfråga ställas, om det inte är ett kurspaket, se nedan. Kurspaket Studerande som är folkbokförd i Halmstads kommun har rätt att läsa klart hela kurspaketet även om den studerande byter folkbokföringskommun under pågående studier. Halmstads kommun betalar för hela utbildningen. Kommunfråga behöver inte ställas för de följande studieperioderna

143 1(4) Bilaga Diarienummer: UAN 2011/0358 Version: 2,1 Beslutsorgan: UAN UAF Kansliet E-post: Telefon: Gäller: Yrkesvux Riktlinjer för yrkesvux 1. Individuell studieplan, ISP En individuell studieplan beskriver mål med studierna, hur lång tid som krävs för att uppnå dessa, samt planerade kurser. Nysökande upprättar tillsammans med personal vid vägledningscentrum sin studieplan. Rektor, vid Kompetenscentrum, ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Vid antagningen till kommunal vuxenutbildning är studieplanen och tidigare studiebakgrund grunden för antagningen till sökta utbildningar. 2. Individuell fördjupad studieplan, IFS Den individuella fördjupade studieplanen, IFS, beskriver vägen till målen för varje kurs, samt lägger grunden för betygsättningen. Den upprättas i dialog mellan studerande och lärare vid kursstart och revideras vid behov. Den individuella fördjupade studieplanen gör det möjligt för den studerande att följa sina resultat under kursens gång. Lärarnas dialog med den studerande kring IFS förhindrar överraskningar vid betygsättning. Det är viktigt att läraren genomgående har ett validerande förhållningssätt vid bedömning av de studerandes kunskaper och färdigheter. Särskilt föreskrivs detta i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Under utbildningen ansvarar varje lärare för att upptäcka svårigheter som utgör hinder för den studerande att nå sina mål och att i samråd med den studerande göra de förändringar i studiesituationen som behövs. Det innebär även att planera stödinsatser. Allt ska löpande dokumenteras i den studerandes IFS. Under studiernas gång ska IFS följas upp och vid behov revideras. 3. Andraspråksperspektivet Den relativt höga andelen studerande inom vuxenutbildningen, med annat modersmål än svenska, medför krav på att lärare inom alla ämnesområden tar hänsyn till deltagarnas förutsättningar och varierar sätten att förklara och gestalta ett kunskapsinnehåll utifrån detta

144 Då ansvarig rektor bedömer att studerande inom en yrkesutbildning har behov av kurs i yrkessvenska ska detta kunna anordnas som stöd. Inom ramen för Yrkesvux arbetar Skolverket med att förbereda anpassning av kurser inom det svenska språket för vuxenstuderande som inte har svenska som sitt modersmål. 4. Samverkan Utbildningsanordnaren ska samverka med Arbetsförmedlingen och vägledningscentrum så att de studerande får aktuell arbetsmarknadsinformation, både inför antagning och vid övergången till arbetsmarknaden i utbildningens slutfas. Utbildningsanordnarens information om utbildning och yrkesområde ska ta hänsyn till genus- och mångfaldsperspektiv för att undvika stereotypa beskrivningar som kan hänföras till kön och etnicitet. Utbildningsanordnaren ska ha formaliserade samverkansformer med företag i aktuella branscher för att säkerställa att innehållet i utbildningarna som ges är relevant och svarar mot det lokala arbetslivets behov. Samverkan berör också genomförandet av APL och handledarresurs såsom beskrivs nedan. Samverkan med arbetslivet görs med fördel tillsammans med andra anordnare inom vuxenutbildningen och/eller inom gymnasieskolan. En yrkesutbildning kommer inte att avropas/beställas av utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen om den inte på ett tydligt sätt har en förankring hos företag i aktuell bransch. 5. Företagsförlagd utbildning Den företagsförlagda delen av utbildningen är mycket viktig för att knyta ihop teori och praktik. Den studerandens erfarenhet från den företagsförlagda delen ska utnyttjas i den skolförlagda delen av utbildningen. Inför en företagsförlagd period ska den studerande veta vad som förväntas av honom eller henne. För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. Fungerande företagsförlagd utbildning förutsätter en dialog mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Företagsförlagd utbildning ska vara ett av inslagen i en systematisk samverkan med arbetslivet. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och handledaren är det viktigt att läraren besöker platsen där företagsförlagd utbildning sker för att på olika sätt ge sitt stöd. Ansvaret för att tillhandahålla företagsförlagd utbildning åvilar utbildningsanordnaren för att möjliggöra kvalitetssäkring av verksamheten med utbildade handledare etc. Detta förhindrar inte att studerande själva får söka sin plats för företagsförlagd utbildning, men ansvaret för att en plats finns att tillgå är utbildningsanordnarens. Företagsförlagd utbildning ska utgöra minst 20 % av utbildningstiden. Utbildningen ingår i flertalet yrkesinriktade kurser, såsom styrdokumenten föreskriver, och förutsätter utbildade handledare för att utbildningen ska nå efterfrågad kvalitet. Kostnader för utbildning av handledare ska ingå i utbildningsanordnarens pris

145 6. Validering Validering definieras i denna upphandling som en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Validering genomförs i relation till målen i nationella kursplaner. Information om Validering finns bland annat på Skolverkets hemsida. Vinsten för individen är en förkortad studietid som i sin tur minskar behovet av studiemedel, vilket är fördelaktigt ur både privat- och samhällsekonomiskt perspektiv. Validering ska inkluderas i utbildningsanordnarens offererade pris. 7. Målgrupp Individer, som av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen bedöms behöva utbildning inom det beskrivna avtalsområdet, tillhör målgrupp i denna upphandling. Utbildningsanordnaren ska kunna möta behoven hos dem som anbudet avser. Utbildningsanordnaren ansvarar för att inom beställningens ram fördela och använda resurser så att de studerande ges insatser som stämmer överens med målen i den individuella studieplanen och de individuella behoven. 8. Studerandeinflytande Utbildningsanordnaren ansvarar för att de studerande tillförsäkras inflytande över studiernas planering och genomförande. Varje studerande ska ha inflytande över innehåll och arbetsformer i undervisningen. Kurser och kursmoment ska löpande utvärderas av utbildningsanordnaren. De synpunkter deltagare lämnar på undervisningens kvalitet ska utgöra grund för förbättringsarbetet. Studerandeinflytandet ska vara en del av arbetet med att uppnå målen i kurs- och läroplan. 9. Betyg och intyg Utbildningsanordnaren ansvarar, genom sina lärare, för att betygsprocessen genomförs i enlighet med gällande styrdokument. Kraven på rättssäkerhet och likvärdighet, vid till exempel betygssättning, är absoluta och utbildningsanordnaren ska bland annat samverka för att säkerställa detta. Utbildningsanordnaren ansvarar för att betyg registreras så snart som möjligt. Betygsunderlag och intyg med tillhörande dokumentation ska finnas hos utbildningsanordnaren och förvaras på ett säkert sätt. Betygskatalog ska föras av utbildningsanordnaren, originalen överlämnas till och förvaras hos Kompetenscentrum. 10. Administrativt stöd Utbildningsanordnaren ska använda utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningens administrativa system Extens/Dexter och korrekt sköta registrering av studerande, kallelser, kurslistor, närvarolistor, närvarostatistik, betygskataloger, med mera. Autentisering (rutiner för login) sker i dialog med utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen. Utbildningsanordnaren ansvarar för att ha personal med adekvat utbildning för att utföra administrativt åtagande enligt utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen riktlinjer

146 Utbildningsanordnaren ansvarar för information som matas in i systemet och att underlag som presenteras av systemet ska kunna verifieras. Backup av systemets data sker en gång per dygn. Utbildningsanordnaren ansvarar för att med manuella rutiner säkerställa att data kan återskapas från föregående dag. 11. Studeranderapportering Utbildningsanordnaren förbinder sig att korrekt och utan fördröjning rapportera de studerande i Extens. Rapportering och registrering ska skötas enligt de anvisningar utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen fastställer. Studerande som inte fullföljer utbildningen/kursen ska omgående och korrekt redovisas. I systemet registrerade uppgifter ska utgöra grunden för ekonomisk avstämning mellan parterna. Vidare föreligger redovisningsskyldighet till andra myndigheter som Skolverket, Statistiska centralbyrån och Centrala studiestödsnämnden. Utbildningsanordnaren ansvarar för att rapportera in alla uppgifter till utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen som i sin tur samlar och redovisar uppgifterna till de berörda myndigheterna. 12. Registrering Utbildningsanordnaren ansvarar för att följa Kompetenscentrums anvisningar för registrering i det administrativa systemet. Detta för att säkerställa de studerandes rättssäkerhet och garantera att de ekonomiska prognoserna och utfallen blir korrekta, samt att statistik avseende kvalitetsuppföljning blir tillförlitlig. I de fall där felaktiga registreringar skett har utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen rätt att kräva återbetalning av ersättning som har betalats ut

147 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0225 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN UAF kansliet Mia Winckler E-post: Telefon: Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att fördela uppgifterna avseende arbetsmiljön inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen till förvaltningschef enligt bilaga 2: Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun för förvaltningschef. Sammanfattning För att kunna uppfylla sitt huvudansvar är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Kommunstyrelsens personalutskott uppmärksammade 2011 att det saknades en sådan fördelning från Kommunfullmäktige till kommunstyrelse och nämnder. Stadskontorets personalenhet har fått i uppdrag att ta fram förslag på en tydlig uppgiftsfördelning gällande arbetsgivaransvar för arbetsmiljön från kommunfullmäktige till kommunstyrelse och nämnder. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön, nämnden har fått belysa sitt huvudansvar för en god arbetsmiljö samt att fördela uppgifterna till förvaltningschefen. Ärendet Uppdrag Kommunfullmäktige beslutade (KS2011/0498) att anta Riktlinje för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun (bilaga 1.) Kommunfullmäktige beslutade (KS 2011/0576) att göra ett tillägg i styrelsens och samtliga nämnders reglementen (bilaga 3.) 142 1

148 Bakgrund I kommunen är de förtroendevalda arbetsgivare och därigenom även huvudansvariga för en god arbetsmiljö. För att kunna uppfylla sitt ansvar är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet på olika personer i verksamheten. Det är viktigt att uppgiftsfördelningen blir tydlig, då fördelningen oftast är en förutsättning för ett effektivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Kommunstyrelsens personalutskott uppmärksammade 2011 att det saknades en sådan fördelning från Kommunfullmäktige till kommunstyrelse och nämnder. Stadskontorets personalenhet har fått i uppdrag att ta fram förslag på en tydlig uppgiftsfördelning gällande arbetsgivaransvar för arbetsmiljön från kommunfullmäktige till kommunstyrelse och nämnder. Stadskontorets förslag innebär att kommunfullmäktige fördelar arbetsmiljöuppgifter till kommunstyrelse och nämnder och tar in uppgifterna i reglementen för nämndernas verksamhet. Kommunfullmäktige beslutade (KS 2011/0576) att göra ett tillägg i styrelsens och samtliga nämnders reglementen, i utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens fall följande: Tillägg efter första meningen i 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Av riktlinjen framgår det hur utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska ta sitt huvudansvar för en god arbetsmiljö (bilaga 1.) Nämnden ger förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter vidare. Den högsta ledningens ansvar för arbetsmiljö ska framgå i förvaltningens delegationsordning med hänvisning till dokumentet Anvisning för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun. Det finns en mall som ska användas för att dokumentera fördelningen av arbetsmiljöuppgifterna och som ska undertecknas av ordförande och förvaltningschef. Bilaga 2. Analys, förslag och motivering Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fått belysa sitt huvudansvar för en god arbetsmiljö samt att fördela uppgifterna till förvaltningschefen. Mallen för fördelning har använts som underlag för det förslag till fördelning till utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förvaltningschef i bilaga

149 Ärendets beredning Inom kommunen Kommunstyrelsens personalutskott uppmärksammade 2011 att det saknades en sådan fördelning från Kommunfullmäktige till kommunstyrelse och nämnder. Stadskontorets personalenhet har fått i uppdrag att ta fram förslag på en tydlig uppgiftsfördelning gällande arbetsgivaransvar för arbetsmiljön från kommunfullmäktige till kommunstyrelse och nämnder. Lista över bilagor 1. Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun. 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun för förvaltningschef 3. Tillägg i styrelsens och samtliga nämnders reglementen kring arbetsmiljö. För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Mia Winckler HR-utvecklare 144 3

150 Bilaga 1 Riktlinje för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun Arbetsmiljöansvar I kommunerna är de förtroendevalda arbetsgivare och därigenom även huvudansvariga för en god arbetsmiljö. För att kunna uppfylla sitt ansvar är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet på olika personer och befattningar i verksamheten. De personer som får uppgifter i arbetsmiljöarbetet får en skyldighet att utföra uppgifterna på ett sådant sätt som förväntas. Det ska observeras att nämnden alltid har det yttersta arbetsgivaransvaret och återkommande måste följa upp att verksamhetens arbetsmiljöarbete och uppdrag fungerar. I annat fall måste nämnden vidta återgärder. Ansvar och uppgiftsfördelning Kommunfullmäktige fördelar arbetsmiljöuppgifter till kommunstyrelse och nämnder. De förtroendevalda i varje nämnd har inom nämndens av kommunfullmäktiges beslutande verksamhetsområde ansvar för att arbetsmiljölagen följs. En viktig uppgift för de förtroendevalda är att se till att chefer och arbetsledare får ett väldefinierat uppdrag med befogenheter, resurser och kompetens att driva en bra verksamhet med tillfredsställande arbetsmiljövillkor. En annan viktig uppgift för de förtroendevalda är att regelbundet följa upp hur arbetsmiljöarbetet bedrivs och att vidta åtgärder om så behövs. Respektive nämnd ska; - se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön - verkställa fullmäktiges beslut och bland annat se till att konkreta arbetsmiljömål och riktlinjer tas fram för nämndens verksamhet - se till att förvaltningschefen får uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet - se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet - ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter så långt ut i organisationen att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan bedrivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med - se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar i såväl organisation som andra förändringar av arbetsmiljön - se till att förebyggande åtgärder i arbetsmiljön kan vidtas genom att ta upp arbetsmiljöinvesteringar i det årliga budgetförslaget - se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp och fungerar både på förvaltningsnivå och förvaltningsorganisationen i stort - se till att nämnden får återkoppling av verksamhetens arbetsmiljöarbete - se till att samverkan sker med kommunchef, kommunstyrelse och andra nämnder när det gäller arbetsmiljö, om så erfordras - följa upp förvaltningens utredningar av arbetsolyckor och arbetsskador - följa upp sjukfrånvaro, beviljade sjukersättningar och rehabiliteringsarbetet

151 Respektive nämnd ska ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter vidare till underställda personalansvariga chefer. Den högsta ledningens ansvar för arbetsmiljön ska framgå i förvaltningens delegationsordning, med hänvisning till dokumentet Anvisning för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun. Överlämnande av arbetsmiljöuppgifter ska ske genom dialogsamtal där uppgifter och eventuella frågetecken diskuteras. Kommunstyrelsen har på Kommunfullmäktiges uppdrag ansvar att leda, samordna och att följa upp kommunens strategiska arbetsmiljöfrågor. Kommunstyrelsens personalutskott (KPU) beslutar i angelägna kommunövergripande arbetsmiljöfrågor, hänvisning till KS reglemente 5. Personalavdelningen på stadskontoret genomför och följer upp kommunens strategiska arbetsmiljöuppdrag. Returnering Om den som åtagit sig arbetsmiljöuppgifter inte har tillräckliga befogenheter och resurser ska han/hon vända sig till den som har fördelat uppgiften för att få utökade befogenheter och resurser. Om det inte sker ska han/hon frånsäga sig uppgiften (returnera). Det innebär att arbetsmiljöansvaret för den returnerade uppgiften går över till en högre instans i ansvarskedjan. Ansvaret för övriga arbetsmiljöuppgifter kvarstår som tidigare. Återlämnande av returnerad arbetsmiljöuppgift ska göras skriftligt och undertecknas både av den som återlämnar och den som tar emot uppgiften. Något nytt beslut om uppgiftsfördelning behövs inte. Tolkning och tillämpning av dessa riktlinjer Tolkning av dessa riktlinjer görs av Kommunstyrelsen. Utfärdande av anvisningar görs av Kommunstyrelsen. 146

152 Bilaga 2 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun för förvaltningschef Läs Anvisning för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun innan du fyller i blanketten. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, nämndsordförande Dag Hultefors Nämnd, befattning och namn fördelar härmed arbetsmiljöuppgifter avseende arbetsmiljön inom Utbildnings- och arbetsmarknads förvaltningen, till Annika Vannerberg som i befattningen som förvaltningschef från och med ansvarar för samtliga beslut och åtgärder som påverkar arbetsmiljön. Vi är överens om att det finns behov av att fördela dessa uppgifter för att skapa en säker arbetsmiljö och att du har tillräcklig kompetens för uppgifterna. Vi är överens om att du får disponera de resurser som behövs och har fått tillräckliga befogenheter för att genomföra arbetsuppgifterna. I den mån det uppkommer frågor där din kompetens, dina befogenheter eller resurser inte räcker till, ska du skriftligt returnera frågan tillbaka till nämnden, som då återtar uppgiften. Returnering innebär inte att övriga uppgifter förändras. Vi har också kommit överens om vad som ingår i arbetsmiljöuppgifterna och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera. Vi har tillsammans gått igenom vilken lagstiftning och föreskrifter som berör din verksamhet och hur du fortsättningsvis får information om nyheter på arbetsmiljöområdet. Din ersättare vid semester, sjukdom, ledighet eller då du är i tjänst fast befinner dig utanför Halmstads kommunsgränser är; 1. Ann-Sofie Hammargren/Skolchef, 2. Andreas Lökholm/Chef Halmstad kompetens, 3. Hedvig Lundberg/Kanslichef Namn/befattning Ort, datum Underskrift nämndens ordförande Dag Hultefors Namnförtydligande Underskrift förvaltningschef Annika Vannerberg Namnförtydligande 147

153 Förvaltningschefen ska skaffa sig ingående kunskap om: - den arbetsmiljölagstiftning och de författningar som rör området - den befintliga skyddsorganisationen - samverkansavtalet - diskrimineringslagstiftningen - socialförsäkringsbalken Förvaltningschefen ska: - organisera och bedriva hälso- och arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen enligt rutinerna i systematiskt arbetsmiljöarbete - kontinuerligt skapa ekonomiska och personella förutsättningar för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete inom förvaltningen - fördela arbetsmiljöuppgifter enligt en skriftlig uppgiftsfördelning så att det klart visar vem i organisationen som har ansvar för vilka arbetsmiljöuppgifter/skyddsområden - känna till kommunens riktlinjer/dokument inom hälsa och arbetsmiljö och arbeta i enlighet med dessa - konkretisera Halmstads kommuns personalriktlinje till förvaltningens verksamheter - se till att det inom förvaltningen finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - följa upp förvaltningens utredningar av arbetsolyckor och arbetsskador - återrapportera föreläggande och förbud från Arbetsmiljöverket till nämnden och kommunens centrala personalkontor - se till att riskanalyser och riskbedömningar av arbetsmiljön finns och uppdateras - fortlöpande åtgärda brister i arbetsmiljön genom: - direktåtgärder - handlingsplaner eller vidarebefordra (returnera) frågan till nämnden - se till att brandskyddet fungerar och att personalen har nödvändiga kunskaper om åtgärder i samband med brand - genomföra medarbetarsamtal med sina medarbetare - samverka med kommunchefen - inneha ordförandeposten i förvaltningens centrala samverkansgrupp - återkoppla till nämnden förvaltningens arbetsmiljöarbete - till nämnden returnera varje arbetsmiljöfråga för viken förvaltningschef saknar befogenheter/resurser Förvaltningschefen har samma arbetsuppgifter som övriga chefer med personalansvar, när det gäller personal som är direkt underställd förvaltningschefen (hänvisning till dokumentet Anvisning för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun )

154 Bilaga 3 1(3) Diarienummer: KS 2011/0576 Version: 1,0 Beslutsorgan: KF Avdelningen för ledningsstöd Kristina Rosendahl E-post: [email protected] Telefon: Tillägg till samtliga nämnders reglemente kring arbetsmiljö Barn- och ungdomsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Barn- och ungdomsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Byggnadsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Byggnadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Fastighetsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Fastighetsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Hemvårdsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Hemvårdsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Kommunstyrelsen Tillägg efter andra meningen i

155 Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Kulturnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Kulturnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Räddningsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Räddningsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Servicenämnden Tillägg efter sista meningen i 2 : Servicenämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Socialnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Socialnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Teknik- och fritidsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Teknik- och fritidsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Tillägg efter första meningen i 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Valnämnden 150 2

156 Tillägg efter första meningen i 2 Valnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Överförmyndaren Tillägg efter första meningen i 2 Överförmyndaren ska se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön

157 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0251 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Gemensamt antagningskansli för gymnasieskolan i Halland Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ställa sig bakom bildandet av ett gemensamt antagningskansli för gymnasieantagningen i Halland, i enlighet med förslaget i den utredning som genomförts av Region Halland. Antagningskansliet börjar sin verksamhet i oktober 2012 för att sedan ansvara för antagningen till läsåret 2013/14. Sammanfattning Under hösten 2011 och våren 2012 har det pågått en gemensam utredning om bildandet av ett gemensamt antagningskansli för gymnasieskolan för Laholms kommun, Hylte kommun, Halmstads kommun, Falkenbergs kommun och Varbergs kommun. Utredningen har utmynnat i ett förslag att kommunerna ska bilda ett gemensamt kansli med start i oktober 2012 för att sedan ansvara för antagningen till läsåret 2013/14. Kansliet föreslås ligga i Falkenbergs kommun, som också kommer få ansvar för driften. Resterande kommuner kommer därmed att köpa antagningstjänst av Falkenberg. Målet är att kansliet ska sköta antagningen även för alla de fristående gymnasieskolorna i Halland (exklusive Kungsbacka.). Den stora fördelen med ett gemensamt antagningskansli bedöms vara en utökad kvalité, en minskad sårbarhet, en ökad servicenivå och en snabbare antagningsprocess. Gymnasieskolornas organisation kan tidigare beräknas på faktiska siffror. Förslaget innebär initialt en kostnadsökning för Halmstads kommun med ca kr under 2013 för att sedan kunna bli kostnadsneutralt under Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen gör bedömningen att fördelarna med att starta ett 152 1

158 gemensamt antagningskansli är så pass stora att den tillfälliga kostnadsökningen är motiverad. Ärendet Uppdrag I Halland finns det en politisk styrgrupp för gymnasiesamverkan som ansvarar för det samverkansavtal som finns inom gymnasieskolan. Styrgruppen hanterar även andra samverkansfrågor krig gymnasieskolan och består av två representanter vardera från Laholms kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Falkenbergs kommun, Varbergs kommun och Region Halland. (Kungsbacka kommun ingår inte i gymnasiesamarbetet i Halland, då de istället vänder sig till Göteborgsregionens kommunalförbund i dessa frågor). Halmstads kommun är representerad av Dag Hultefors (M) och Michael Svensson (S). Styrgruppen är inte beslutande utan har i uppdrag att politiskt bereda ärenden inom gymnasieskolan som kräver gemensamma beslut mellan kommunerna. På sitt sammanträde den 29 juni 2011 beslutade den politiska styrgruppen att det skulle genomföras en utredning om att införa en gemensam gymnasieantagning i Halland. Detta efter att frågan hade initierats av en grupp gymnasierektorer som såg fördelar med att snabbare få en klar bild över hur elevens gymnasieval utfaller. Utredningen skulle belysa storlek på bemanning, arbetsuppgifter och organisation av ett eventuellt gemensamt antagningskansli. Därutöver skulle även val av antagningssystem, kostnader för införande och drift samt vilken kommun som kan bli ansvarig huvudman belysas. Bakgrund Frågan om ett gemensamt antagningskansli i Halland har behandlats tidigare. Vid de tillfällena har man gjort bedömningen att det inte skulle vara intressant att gå vidare med denna idé. Anledningen har varit att kommunerna själva velat hålla i antagningsarbetet. När frågan aktualiserades denna gång så var intresset för ett gemensamt kansli större. Inför uppdraget genomfördes ett studiebesök i Borås stad där man har haft ett gemensamt kansli för Sjuhärad under att antal år. Deras erfarenheter var till övervägande del positiva. Styrgruppen för gymnasiesamverkan beslutade därefter att en utredning om möjligheterna om att starta ett gemensamt kansli för kommunerna i Halland skulle genomföras. En första utredning var klar i slutet av februari. I samband med detta konstaterades att kostnaderna för bland annat Halmstads kommun blev för stora, varför ett fortsatt utredningsuppdrag gavs. I början av maj 2011 ställde sig en enig politisk styrgrupp bakom förslaget om ett nytt gemensamt antagningskansli, med målet med start av verksamheten inför gymnasievalet Förslaget bygger på att kansliet också ska sälja antagningstjänster till alla de fristående gymnasieskolorna i Halland

159 Analys, förslag och motivering De stora fördelarna med ett antagningskansli är minskad sårbarhet, ökad kvalitet, en ökad servicenivå och snabbare antagningsprocess. Som läget ser ut i Halland idag så sitter Halmstad, Varberg, Falkenberg och Laholm med en egen person som sköter antagningen för kommunen. Hylte kommun köper tjänster av Halmstads kommun. Detta gör att antagningsarbetet är ytterst sårbart. Skulle det hända något med den antagningsansvariga så står kommunen utan någon med kunskapen om antagningsarbetet. Något som Halmstad fick erfara för ca två år sedan. I förslaget till gemensamt antagningskansli så kommer bemanningen vara sammanlagt 1,5 tjänster som är fördelade på tre olika personer. (Dessa tjänster kommer att kombineras med andra arbetsuppgifteter då antagningsarbetet är väldigt säsongsbetonat). Det gör att kunskaperna om hur antagningsarbetet går till sprids på flera personer och organisationen blir mindre sårbar för förändringar. Med ett kansli med tre personer ökar även kvalitén på antagningsarbetet då personalen tillsammans har bättre möjligheter att hålla sig uppdaterade kring de lagar och regler som styr antagningsarbetet. Ett gemensamt kansli ökar också chanserna att få en snabbare antagningsprocess. Anledningen är att ett kansli som sköter antagningen för hela det området som ingår i gymnasiesamverkansavtalet (vilket ger ungdomar möjlighet att söka de kommunala utbildningarna fritt inom samverkansområdet) lättare kan hantera ungdomar som söker sig utanför sin egen kommun. Detta gör också att det blir enklare att få en överblick av elevflödena i regionen. Om kansliet sköter antagningen för alla skolorna i regionen får eleverna dessutom bara ett antagningsbesked och mottagande gymnasieskola vet att de elever som antagits bara har fått det erbjudandet om plats. Gymnasieskolornas organisation kan beräknas på faktiska siffror. Halmstad och de andra kommunerna som inte kommer att ha kansliet lokaliserat hos sig kommer att kunna följa antagningen via en webblösning. Där finns möjlighet att få en inloggning både som huvudman och som enskild skola. Även rektorer som vill följa utvecklingen av sina program har möjlighet att få en särskild inloggning. Förslaget innebär också att hela antagningsprocessen digitaliseras. Detta har genomförts bland annat i Jönköping och innebär att eleven såväl gör sin ansökan som får sitt antagningsbesked digitalt. Detta kan jämföras med det sätt som sker när eleven söker till högskolan. Konsekvenser Sedan ett antal år tillbaka har Halmstad haft ett samarbete gällande antagningssystem med vissa kommuner inom Entreprenörsregionen. Närmare bestämt Vaggeryd, Markaryd, Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Laholm. Samarbetet har gått ut på att man delat kostnaderna för antagningsprogrammet Extens. Genom detta har Halmstad erhållit intäkter som finansierat vissa delar av sin antagningsverksamhet. Vid bildandet av ett gemensamt antagningskansli med lokalisering i Falkenberg så kommer dessa intäkter att gå förlorade. En första utredningen presenterades av Region Halland i början av februari. Den skulle medföra en total kostnadsökning för Halmstad på ca kr. Förvaltningen framförde i samband med detta att en så stor kostnadsökning inte var möjlig för 154 3

160 Halmstad i rådande situation. Därmed gjordes ett tilläggsuppdrag till utredaren att se över kostnaderna i förslaget. Detta har gjort och ett nytt förslag med lägre totala kostnader har presenterats. Under 2012 kommer innebär det nya förslaget en kostnad för Halmstads kommun på kr. Trots nya förslag i utredningen och att inrättandet av ett gemensamt kansli i sig innebär vissa effektiviseringar kommer Halmstad inledningsvis få en högre kostnad för sin gymnasieantagning. Den totala kostnaden för Halmstad år 2013 räknas till ca kr. En nedskärning på antagningstjänst görs för samma år med en besparing på kr. Därmed blir konsekvensen för Halmstad 2013 en kostnadsökning på kr. Halmstad har under 2010 sålt antagningstjänster till Hylte kommun och Naturbruk Halland för en sammalag summa på kr. Dessa inkomster kommer att utebli. Dessa skulle dock ha minskat framöver till ca kr på grund av minskade elevkullar. Sammanlagt innebär förslaget därmed en ökad kostnad på ca kr för Under 2014 räknas ytterligare besparingar kunna göras då det egna kansliet då helt kan vara avvecklat. Kostander 2013 Kostnad Halmstad Intäktsbortfall E-regionen Intäktsbortfall Hylte & RH Personalbesparing Total ökning kr kr kr kr kr Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen gör dock bedömningen att fördelarna med att starta ett gemensamt antagningskansli är så pass stora att den tillfälliga kostnadsökningen är motiverad. Under 2014 beräknas satsningen vara kostnadsneutral. Ärendets beredning Inom kommunen Inom kommunen har frågan beretts av skolchef, verksamhetsutvecklare och kvalitetsutvecklare på Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper Frågan har ägts av Region Halland. Ansvarig utredare var anställd där till i februari 2012 och fortsatte sedan utredningen som nyanställd kvalitetsutvecklare på Utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen. Inom regionen har frågan beretts av planeringsgruppen, som består av ansvariga chefer för gymnasieskolan i Halmstad, Hylte, Laholm, Falkenberg och Varberg. Där har skolchefen representerat Halmstads kommun. Därefter har frågan behandlats i den politiska styrgruppen för gymnasiesamverkan där Halmstad representeras av ordförande och vice ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. I styrgruppen är man 155 4

161 enig om förslaget och nämndsbehandling av ärendet sker nu av alla de berörda kommunerna. Fackliga organisationer Ärendet är hanterat enligt gängse regler i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Region Hallands utredning Förslag till gemensamt antagningskansli För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 5 156

162 TJÄNSTESKRIVELSE 1(13) Klas Jacobsson Datum Diarienummer RS Bilaga 1 Förslag till gemensamt antagningskansli Styrgruppen har fattat följande beslut Styrgruppen beslutar att föreslå Laholms kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Falkenbergs kommun och Varbergs kommun att införa ett gemensamt antagningskansli för gymnasieantagningen. Kansliet lokaliseras till Falkenbergs kommun, som också blir huvudansvariga för upprättandet av kansliet och dess framtida drift, i enlighet med förslagen i orginalutredningen och de ändringar som är gjorda i denna tilläggsutredning. Falkenbergs kommun tar fram ett förslag på avtal mellan kommunerna i enlighet med detta. Sammanfattning Den politiska styrgruppen för gymnasiesamverkan har beslutat att det ska genomföras en utredning om att införa ett gemensamt antagningskansli för gymnasievalet i Halland. Utredningen är klar och föreslår hur ett eventuellt kansli ska organiseras och vem som får ansvaret för det. En tilläggsutredning har gjorts efter att nya omständigheter uppdagats. En kostnadsanalys av det nya förslaget är genomförd. Den stora fördelen med ett gemensamt antagningskansli bedöms vara en utökning av kvalité, en minskad sårbarhet och en ökad servicenivå. Införandet av ett gemensamt kansli slår ekonomiskt olika mot de olika kommunerna. För vissa kommuner innebär kansliet en besparing och för vissa av kommunerna en viss kostnadsökning. Bakgrund På sitt sammanträde den 29 juni beslutade den politiska styrgruppen för gymnasiesamverkan att det skulle genomföras en utredning om att införa en 157

163 2(13) gemensam gymnasieantagning i Halland. Detta med eventuell start av verksamheten vid gymnasievalet Utredningen skulle belysa storlek på bemanning, arbetsuppgifter och organisation av ett gemensamt antagningskansli. Därutöver skulle även val av antagningssystem, kostnader för införande och drift samt vilken kommun som kan bli ansvarig huvudman belysas. Vid sitt sammanträde den 6 oktober beslutade styrgruppen att godkänna planeringsgruppens förslag att utredningen skulle utgå från att ett gemensamt antagningskansli skulle lokaliseras till Falkenberg. Utredningens genomförande Ansvaret för utredningen har legat på Klas Jacobsson på Region Halland. Målet har varit att utredningen ska vara klar den 2 februari och då skickas ut till gymnasiecheferna inför planeringsgruppens möte den 10 februari. Beslut skulle sedan tas på den politiska styrgruppens möte den 2 mars. Planeringsgruppen med gymnasiecheferna har fungerat som styrgrupp för utredningen och har kontinuerligt behandlat frågan på gruppens möten. En första utredning genomfördes inom angiven tidsram. På sitt möte den 10 februari konstaterade dock planeringsgruppen att det fanns frågor som ytterligare behövde belysas och gav ett fortsatt utredningsuppdrag. Bland annat har Halmstad haft ett antagningssamarbete med den så kallade Entreprenörsregionen, där man deltat ett gemensamt antagningssystem. Närmare bestämt med Värnamo, Markaryd, Gnosjö, Vaggeryd, Gislavet och Laholms kommuner. På sitt möte beslutade planeringsgruppen att tillfråga dessa kommuner om de vore intresserade av att delta i det gemensamma kansliet. Även kostnaderna för de fristående skolorna skulle belysas vidare, vilket gjorts. Den politiska styrgruppen informerades om detta på sitt möte den 2 mars. Detta gjordes och kommunerna från Entreprenörsregionen tacka nej till att delta i kansliet. I samband med detta gjorde uredaren en ny beräkning av kostnaderna med en mindre bemanning. Detta förslag gick sedan till den politiska styrgruppen och det var den som den tillslut ställde sig bakom. Kommunerna har under utredningstiden stöttat med att tillförse ansvarig utredare med information. Särskilt Falkenbergs kommun har varit aktiva i utredningen med 158

164 3(13) att ta fram kostnadsuppgifter, information om upphandling, förslag på kombinationstjänster till kansliet med mera. De antagningsansvariga i kommunerna har bistått med hjälp kring deras arbetsuppgifter idag, statistik med mera. För att få information om hur det har fungerat med gemensamma antagningskanslier på andra ställen i Sverige har existerande kanslier kontaktats. Ett studiebesök genomfördes på antagningskansliet i Sjuhärad den 24 maj Därutöver har antagningskanslierna i Jönköping, Växjö, Landskrona, Kalmar, Region Dalarna och Jämtland kontaktats via mail med ett gemensamt frågformulär. (Se bilaga 1). Av dessa har Jönköping, Växjö, Region Dalarna och Jämtland svarat på frågorna. För att få information och prisuppgifter kring de system som behövs har flera träffar genomförts med Tieto, som är företaget som levererar det system som Falkenbergs kommun idag använder för gymnasieantagningen. Ansvarig utredare har deltagit på en träff och de andra har genomförts med representanter för Falkenbergs kommun. Om det bildas ett gemensamt antagningskansli är målet är att personalen ska vara på plats i oktober månad Detta för att hinna förbereda allt arbete för att kunna genomföra antagningen för läsåret 2013/14 där sista ansökningsdatum troligtvis kommer att vara i februari Andra kansliers erfarenheter av gemensamt kansli Av de tillfrågade kanslierna så redovisar inte något av dem några direkta nackdelar med ett gemensamt kansli. Då ska hänsyn tas till att det är personal på gemensamma kanslier som svarat på frågorna och inte de som de genomför antagningen åt. Detta kan givetvis spela roll. Dock anger de tillfrågade att det inte framförts har haft negativa synpunkter från de kommuner som de sköter antagningen åt. Vid studiebesöket i Sjuhärad angav kanslipersonalen att vissa av kringkommunerna upplevt är att det som att det blivit en ökad byråkratisering med det nya kansliet. De menade att det var längre beslutsvägar och att närheten av att ha personal som arbetade med antagningen direkt på skolan försvann. På mötet deltog en representant från Marks kommun. Han höll inte med om denna kritik. Han var enbart positiv till det gemensamma kansliet. Han menade att anledningen till att det kan upplevas som mer byråkratiskt kan vara att det nu 159

165 4(13) krävs att alla regler i förordningar och lagstiftning följs, och att det inte var säkert att detta gjorts i mindre kommuner tidigare. Den bild som annars framkom vid studiebesöket var att de överlag var nöjd med att ha ett gemensamt antagningskansli och att det nu ses som en naturlig del av verksamheten. Enligt Borås stads utbildningschef har det gemensamma kansliet skapat en mycket bättre överblick av flödet av elever i hela Sjuhärad. En annan klar fördel var att de nu var mindre såbara än de varit tidigare när endast en person arbetat med frågan i respektive kommun. Kompetensen säkerställdes, då antagningsansvariga som arbetade mer med dessa frågor och tillsammans med andra kan säkerställa att lagstiftningen följs, på ett annat sätt än en person som endast har det som en liten del av sin tjänst. En annan fördel är en bättre servicenivå till medborgarna då kansliet på sommaren (då omvalen sker) endast har stängt 1-2 veckor. De andra kanslierna har likande upplevelser. Ifrån Jönköping skriver de till exempel: Fördelar med en gemensam antagning är ju att eleven bara får ett antagningsbesked och mottagande gymnasieskola vet att de elever som antagits bara har fått det erbjudandet om plats. Gymnasieskolornas organisation kan beräknas på faktiska siffror. Region Dalarna skriver: Man får en styrka i att samla kompetensen till ett kansli med flera handläggare. Är man flera så får man också bättre tillgänglighet. En bra överblick. Man blir inte så sårbar vid frånvaro. Överlag framkommer det från de existerande kanslierna att fördelarna överväger nackdelarna. Utredningens förslag Lokalisering Det gemensamma antagningskansliet föreslås ligga i Falkenbergs kommun. Falkenbergs kommun fick i september 2011 en förfrågan om de kan tänka sig att stå värd för kansliet och har via barn- och utbildningsnämnden tackat ja till detta. Kansliet kommer att förfoga över två rum och vara placerat i stadshuset i Falkenberg. Bemanning och arbetsuppgifter En analys har gjorts av vilka arbetsuppgifter som bör ligga på det gemensamma antagningskansliet. Nedanstående arbetsuppgifter är identifierade: 160

166 5(13) Hantering av antagningssystem (upplägg av gymnasievalsutbud, inregistrering av elever och deras betyg, hantering av webb-val med mera) Yttranden och kontakter med kommuner Kontakter med Naturbruk Halland och de fristående skolorna som kansliet sköter antagningen åt Kontakt med föräldrar och elever Informationsspridning och uppdatering av hemsida Kontakter med studie- och yrkesvägledare Arkivering enligt lag Utifrån den situation som råder i Halland idag gör de antagningsansvariga bedömningarna att antagningsdelen i deras tjänster idag uppgår till ca 75 procent av en tjänst i Halmstad, procent i Falkenberg, 50 procent i Varberg och 25 procent i Laholm. Det utgör tillsammans 1,80. Det gemensamma kansliet föreslås bemannas med sammanlagt 1,5 tjänster. Detta med tanke på de minskade elevkullarna framöver. De 1,5 tjänsterna fördelas på tre personer. Eftersom förutsättningarna ändrats så får Falkenbergs kommun själv göra bedömning hur stor del av respektive tjänst ska ligga inom de tre personerna och vilka arbetsuppgifter de ska kunna kombineras med. Dessa tjänster betraktas som kvalificerade tjänster och vid utlysning av dem kommer högskoleutbildning att krävas. Planeringsgruppen föreslår att alla tjänster utlyses. Antagningsansvariga i de andra kommunerna De antagningsansvariga har gjort en genomgång av de arbetsuppgifter som ändå måste ligga kvar på kommunerna som inte är värdar för kansliet. Det handlar om: Förse kansliet med antalet platser och utbud i kommunen Exportering av elever och betyg från sina elevregisteringsprogram till filer som kan matas in i systemet hos det gemensamma kansliet Hantering av de elever som går på i den kommunala skolan och vill byta program. Den informationen ska in till antagningskansliet Hantera yttranden och beslut för personer som vill gå en utbildning i någon annan kommun Hantera avtal kring de delar som inte är reglerade i avtalet, till exempel Introduktionsprogrammen och Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) 161

167 6(13) Hantera frågor om dispens för engelska, fri kvot, särskilda skäl för intag och beslut om icke behöriga Ta fram statistik från webblösningen till nämnden, till förvaltning och andra berörda. Statistiken kan handla om hur många som söker programmen, språkval, profiler, paket och behörighet Sammanlagt görs bedömningen att detta utgör mellan 5-10 procent av en årstjänst beroende på kommunens storlek. Det blir en kostnad som kommunerna kommer att ha kvar. Noteras bör dock att dessa arbetsuppgifter inte behöver ligga på en och samma person. Antagningssystem I Halland finns det två olika antagningssystem, Extens och Procapita. Vid studiebesöket som genomfördes i Sjuhärad så kunde det konstateras att det inte är nödvändigt att ha samma system i alla kommunerna utan att det går att lösa med att mata in olika filer i systemet från Extens eller Procapita. Utredningen har undersökt om en upphandling av ett nytt antagningssystem måste genomföras vid bildandet av ett gemensamt antagningskansli, eller om det går bra att använda sig av Falkenbergs kommuns existerande antagningssystem. Upphandlingsansvariga i Halmstad och Falkenberg menar att en upphandling inte behöver ske om det tillägg som görs är en naturlig utveckling/komplettering av befintligt system och inte utgör betydande summor. Planeringsgruppen förordar till en början att det system som Falkenbergs kommun använder idag används. I mötena med leverantöreren av Falkenbergs system, Tieto, framkom det att det finns en modul för webben där de kommuner som inte är värdar för kansliet kan gå in och följa antagningen och ta fram statistik över den. I systemet som föreslås i utredningen finns det en lösning som innebär att såväl ansökan som besked om antagning hanteras helt digitalt. Detta löses genom att varje elev ges en inloggning. Det kan jämföras med det system som VHS har för ansökan till högskolan. I Jönköping hanteras antagningsbeskeden på detta sätt idag och där har de positiva erfarenheter av det. En sådan lösning innebär möjligheter till att rationalisera bort porto- och kopieringskostnader. Varberg och Halmstad har idag egna antagningssystem. Uppsägningstiden på dessa avtal är sex månader, vilket innebär att avtalen kan sägas upp från och med 1 januari 2013 och dubbla kostnader kan undvikas. Hylte och Laholm har köpt tjänster av Halmstad, vilket gör att de inte får dubbla kostnader för antagningssystemet. 162

168 7(13) Hemsida Om det bildas ett gemensamt antagningskansli för gymnasieskolan är det viktigt att det finns en hemsida för kansliet där viktig information kan läggas ut som rör valet till gymnasiet. Det kan vara information om antagningsregler, om rätten till resor och inackorderingstillägg med mera. Sidan bör vara opartisk och ligga som en egen hemsida, inte som en undersida till Falkenbergs kommuns hemsida. För antagningskansliet bör en logga tas fram. I arbetet med att ta fram en ny logga kan eventuellt gymnasieelever engageras, vilket både är resurseffektivt och en bra pedagogisk tanke. Hemsidan bör innehålla information om vilka utbildningar som eleven kan välja mellan i regionen. Idag kan elever i Halland besöka hemsidan för att få en överblick av detta. Hemsidan är en del av det samverkansavtal för gymnasieskolan som är antaget av Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Region Halland. I avtalet står det följande: På den gemensamma hemsidan presenteras det gemensamma totala utbildningsutbudet. Region Halland ansvarar för hemsidan. Länkning till denna hemsida ska finnas på alla avtalsparternas hemsidor. Varje avtalspart ska så snart den egna gymnasieorganisationen har antagits i nämnd/styrelse meddela Region Halland så att hemsidan kan hållas uppdaterad. Varje avtalspart är skyldig att meddela ändringar av utbudet till Region Halland så snart som sådana sker. Om ett gemensamt kansli bildas bör dagens domänamn tas över av kansliet (då detta är inarbetat) och den information som finns där föras över till antagningskansliets hemsida. Fördelarna kring detta är flera. Information om gymnasievalet fokuseras till en sida. Antagningskansliet måste få information om alla skolornas program och inriktningar, såväl kommunala som fristående, för att kunna genomföra antagningen. Istället för att idag ha ett dubbelarbete där både Region Halland och de olika antagningskanslierna behöver information från alla skolhuvudmän så lämnas informationen en gång till kansliet. Antagningskansliet är också det naturligt ställe som skolhuvudmännen vänder sig till när de gör ändringar i sitt utbildningsutbud. Falkenbergs kommun har meddelat att de kan använda en befintlig server och skapa ett nytt domännamn som pekar på antagningskansliets hemsida. Det innebär att sidan kan vila på Falkenbergs server och att deras hemsideverktyg kan användas för att hantera sidan, men att sidan kan ha ett eget namn och se annorlunda ut än Falkenbergs hemsida. Detta utan att det blir extra kostnader. Dock kommer det att behöva köpas till konsulttjänster för att utveckla sidan och bland annat se till att den sökfunktion som idag finns på (där elever kan söka utbildning från antingen det program de vill gå eller i vilken kommun de vill gå) finns med på hemsidan. 163

169 8(13) Region Halland är som sagt enligt samverkansavtalet ansvariga för och kommer att gynnas framförallt arbetsmässigt av att ansvaret förs över till antagningskansliet. Region Halland är därför villiga att gå in med medel upp till kr för att täcka kostnaderna för framtagandet av en ny bra sida till antagningskansliet. Fristående skolor och Naturbruk Halland Idag sköts antagningen för alla de fristående skolorna i Halmstad, Falkenberg och Varberg av de kommunala antagningskanslierna. Halmstad gör dessutom antagningen för Naturbruk Halland (Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet). För att ett gemensamt kansli ska kunna fylla sin funktion med att få en snabbare och bättre bild av elevflödena så är det viktigt att de fristående skolorna och Naturbruk Halland använder sig av det gemensamma kansliet. Detta gäller även de fristående skolorna i Gislaved, Gnosjö och Värnamo. I de existerande kanslierna som svarat på våra frågor hanteras de fristående skolorna på olika sätt. I Jämtland tar de ett pris per förstahandssökande. I Sjuhärad, Region Dalarna och Växjö betalar de ett pris per antagen elev. I Jönköping så har man tagit ett politiskt ställningstagande att de sköter antagningen för de fristående gymnasieskolorna kostnadsfritt. Planeringsgruppen föreslår att det gemensamma kansliet säljer sina tjänster till de fristående skolorna och Naturbruk Halland för ett pris per antagen elev. Priset föreslås det första året till 320 kr per antagen elev. Priset har tagits fram efter att jämförelser gjorts med vad de fristående skolorna har fått betala för tjänsterna i Halmstad, Varberg och Falkenberg idag. (I Halmstads fall är uppgifterna sedan 2010 då de vid förra årets antagning avsatte de medel som antagning kostar innan de räknar fram bidraget till de fristående skolorna). Även om de olika kommunerna haft olika system för betalning för de fristående skolorna så har det i denna utredning gjorts en omräkning så att det motsvarar elev per antagen plats. Kostnaderna varierar från 220 kr i Falkenberg, (där priset sattes 2003) till över 350 kr i vissa fall i Halmstad (när prislista användes). I Varberg har platserna kostat strax över 300 kr. Utredaren gör en bedömning att ett pris på 320 kr per antagen elev inte kommer innebära några stora kostnadsskillnader i jämförelse med vad de fristående skolorna betalar idag. Därmed bör de inte heller ha något emot att köpa tjänsterna från det gemensamma kansliet. En jämförelse har dessutom gjorts där driftkostnaden för hela antagningskansliets verksamhet 2013 slagits ut på det antal elever som beräknar gå i år ett på 164

170 9(13) gymnasiet i alla de berörda kommunerna och Hallands fristående gymnasieskolor. (Beräknat genom det antal som finns totalt i år ett på gymnasieskolorna idag och nedräknat med 18 procent). Då hamnar kostnaden per elev på ca 300 kr. Men då är inte hänsyn taget för uppbyggnadskostnaderna som kansliet har under 2012 på kr. Därmed bedöms en kostnad på 320 kr per elev vara skälig. Naturbruk Halland kan i denna fråga jämföras med en fristående skola då de också får sökande elever från hela Halland (och utanför) samt bygger hela sin budget på interkommunala ersättningar. Med denna metod kommer intäkterna från antagningen av elever på de fristående gymnasierna och Naturbruk Halland att variera årligen beroende på hur många elever som väljer och antas på dessa skolor. Kostnader En budget för ett gemensamt antagningskansli enligt det förslag som har presenterats har tagits fram tillsammans med Falkenbergs kommun. Uppgifter har också samlats in från de andra kommunerna för att kunna göra en bedömning av vilka de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag blir för respektive kommun. Budget Nedan redovisas den föreslagna budgeten för ett gemensamt antagningskansli för uppstartsåret 2012, beräknat från och med oktober månad. Detta år kommer det att förekomma vissa uppstartskostnader. Kostnader är även framtaget för 2013 då det blir det första driftåret om ett gemensamt kansli införs. Kostnader Antagningssystem kr kr Lokaler kr kr Personal kr kr Overheadkostnader (kopiering, porto, tele mm.) kr kr Engångskostnader Nya moduler antagningssystem kr Datorer kr Mobiltelefoner kr Summa kr kr 165

171 10(1 3) Intäkter Försäljning av tjänster till fristående skolor och kr Naturbruk Halland Total kostnad kr kr Budgeten bygger på en bemanning på kontoret på 1,5 tjänst. Snittlönen för dessa tjänster är beräknad på kr i månaden. Detta då högskoleutbildning krävs. Beräkningen inkluderar sociala avgifter samt semesterersättning. I lönekostnaderna för 2013 är det medräknat en löneökning på 2,5 procent från april månad. Under 2012 tillkommer engångskostnader som hänger ihop med uppstarten av kansliet. Det är kostnader som köp av nya moduler till antagningssystemet (som till exempel webbmodul), inköp av datorer och mobiltelefoner. En intäkt beräknas för försäljning av kansliets tjänster till fristående skolor och Naturbruk Halland. Läsåret 2010/11 gick 933 elever i årskurs ett på gymnasiet i en fristående skola eller på en av Naturbruk Hallands två skolor. Elevkullarna minskar kraftigt framöver och det kommer troligtvis att påverka antalet elever som kommer att gå i fristående skolor och på Naturbruk Halland. Enligt prognosen för Halmstads kommun beräknas gymnasiekullarna minska med ca 18 procent mellan 2010 och Om antagandets görs att detta motsvarar en ungefärlig generell nedgång i alla kommunerna och att friskolorna behåller den andel elever de har idag skulle man då hamna på 765 elever. Med en kostnad på 320 kr per antagen elev skulle det ge kansliet en intäkt på ca kr. Fördelning av kostnader För startåret 2012 föreslår planeringsgruppen att kostnaderna fördelas relativt lika mellan kommunerna. Anledningen är att starten av kansliet och kostnader så som att köpa in nya moduler till antagningssystemet inte direkt är knutet till kommunerna storlek. Alla behöver till exempel tillgång till webbfunktionen på lika villkor. För att ändå tas hänsyn till att Laholm och Hylte ändå är betydligt mindre än de andra så är planeringsgruppen överens om en modell där de stora kommunerna betalar kr var och de två mindre kr var. För driftåren, med start 2013 så föreslår planeringsgruppen att kostnaderna fördelas efter en procentsats som baseras på antalet 9:or som kommunerna har. Det är dessa som sedan kommer att göra valet till gymnasiet. Detta gör att kommunerna får en större möjlighet att budgetera kostnaderna för kansliet, än om det skulle baseras på antagen elev, så som det kommer vara för de fristående 166

172 11(1 3) skolorna. Sifforna i utredningen har hämtats från Skolverkets databas SIRIS och de senaste siffrorna där är från läsåret 2010/2011. Kommun Elever i årskurs 9 Procent av totalen Laholm ,4 Halmstad ,4 Hylte 159 6,0 Falkenberg ,8 Varberg ,4 Summa ,0 Kostnaderna för kansliet fördelas sedan per kommun efter denna procentsats. Detta efter att hänsyn tagits för försäljning av tjänster till fristående skolor och Naturbruk Halland. Kostnad per kommun Utifrån ovan beskriva modell för fördelning av kostnaderna skulle de fördelas enligt följande: Kommun Laholm kr kr Halmstad kr kr Hylte kr kr Falkenberg kr kr Varberg kr kr Summa kr kr Kommunerna har dock redan idag kostnader för sina respektive antagningskanslier. Dessa kostnader bör räknas bort för år 2013 för att siffrorna ska bli rättvisande. I tabellen nedan räknas kostnader bort för de antagningssystem som kommunerna inte längre kommer att använda. För Hylte räknas den kostnad bort som de haft för köp av antagningshanteringen av Halmstads kommun. Halmstads kommun utgör här ett särfall. Eftersom Halmstad har varit ansvarig för antagningen inom Entreprenörsregionen så har de fakturerat delar av driftkostnader för Extens och Dexter till kommunerna som deltagit i detta samarbete. Dessa program använder kommunen även i andra fall och driftkostnaderna som handlar om serverdrift, applikationsdrift, hyra av server kommer att kvarstå. Dessa kostnader har alltså tidigare slagits ut på de andra kommunerna inom Entreprenörsregionen. Om detta upphör får man ett 167

173 12(1 3) intäktsbortfall på kr. Från denna kostnadsökning ska licenskostnad för Dexter intag tas bort. Under 2010 låg denna på kr (denna kostnad försvinner för Halmstad om det gemensamma kansliet bildas). Detta innebär att Halmstad får en kostnadsökning på kr för sin drift av system på grund av uteblivna intäkter. I utredningen har också framkommit att det krävs mellan 5-10 procent av en heltidstjänst som arbetar med antagningsfrågor i de kommuner som inte står värdar för kansliet. Idag har dock kommunerna personal som arbetar betydligt mer än så med antagningsfrågor. Här finns utrymme för besparingar. Eftersom det ofta är delar av heltider kan det handla om att inte behöva nyanställa personal för arbetsuppgifter som tillkommer, till exempel med anledning av de nya reformerna. Om sådana besparingar genomförs blir givetvis upp till varje kommun. Uppskattningsvis handlar det i Laholm om 20 procent av en tjänst, i Halmstad 65 procent, i Varberg 40 procent och i Falkenberg 30 procent av en tjänst. Kostnaden är beräknad på en månadslön på en heltid på kr i månaden, vilket kan vara något missvisande då lönerna varierar mellan kommunerna. Kommun Kostnad 2013 Kostnad för system idag Mellanskillnad Möjlig besparing personal Totalt Laholm kr kr kr kr kr Halmstad kr kr kr kr kr Hylte kr kr kr kr Falkenberg kr kr kr kr kr Varberg kr kr kr kr kr Det bör noteras att det även finns andra kostnader där det finns möjlighet till vissa besparingar i kommunerna. Det handlar till exempel om kostnader för kopiering och porto. Dessa är inte stora kostnader utan kan röra sig mellan ca 5000 kr till kr beroende på kommunens storlek. Därför redovisas de inte här. Halmstad, Varberg och Falkenberg har idag intäkter via försäljning av tjänster till de fristående skolorna. I Halmstads fall till Hylte och Naturbruk Halland. Dessa intäkter räknas bort från resultatet i tabellen nedan: Kommun Kostnad efter borträkning system Intäktsbortfall för försäljning av tjänster Kostnader efter intäktsbortfall Med personalbesparing Halmstad kr kr kr kr Falkenberg kr kr kr kr 168

174 13(1 3) Varberg kr kr kr kr Troligtvis kommer dessa intäkter att minska framöver oavsett om ett gemensamt antagningskansli införs eller inte. Detta då elevkullarna minskar kraftigt och antalet elever som går på fristående skolor eller på Naturbruk Halland troligtvis kommer att minska. Som vi kan se så slår kostnaderna olika mellan de olika kommunerna. De som inte haft något eget antagningssystem kan få något ökade kostnader. Mot Halmstad slår kostnaderna hårt framförallt för att de haft intäkter från kommunerna inom Entreprenörsregionen, Hylte och Naturbruk Halland som försvinner om ett gemensamt kansli införs. Kostnaden blir också mycket beroende av om det går att göra besparingar på personal. Högre kvalitet på antagningsarbete Det är viktigt att påpeka att förslaget i utredningen innebär en ambitionshöjning i antagningsarbetet. Utredningen visar att det finns fördelar med att inför ett gemensamt antagningskansli. En är att med ett kansli som bemannas av tre personer så försvinner en stor del av den sårbarhet som finns i dagens verksamhet där det endast finns en ansvarig per kommun och denna ofta är den enda som kan hantera systemet. Detta gör också att kansliet kan hålla öppet längre under sommaren när omvalen sker. Andra fördelar är att kompetensen troligtvis ökar på kansliet då det föreslås att tjänsterna ska kräva högskoleutbildning. Ett gemensamt kansli gör slutligen att det blir enklare och snabbare att få en bild av elevflödena i regionen. Det i sin tur innebär att kommunerna, Naturbruk Halland och de fristående skolorna snabbare kan få ett underlag till budgetdiskussionerna och vilken ekonomi gymnasieskolorna får att röra sig med. Enligt uppdrag, Klas Jacobsson 169

175 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0254 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: Telefon: Rutin för klagomålshantering för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen beslutar att fastställa rutin för klagomålsantering för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen enligt bilaga 1 (den 11 juni 2012). Sammanfattning Enligt den nya skollagen ska varje skolhuvudman ta fram skriftliga rutiner för hantering av klagomål. Detta då huvudmannen har en skyldighet att åtgärda brister i verksamheten. Därmed måste det finnas en tydlig kanal för elever och föräldrar där de kan lyfta sådana brister. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltingen har tagit fram ett förslag till rutin för klagomålshanteringen för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Ärendet Uppdrag Ärendet har uppkommit då det i den nya skollagen finns en skrivning om att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshanteringen

176 Bakgrund I den nya Skollagen 4 kapitlet Kvalitet och inflytande 7-8 har det skett ett förtydligande gällande klagomålshantering. Styckena lyder: 7. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 8. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Mot bakgrund av detta har Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen tagit fram förslag på nya rutiner för klagomålshantering för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den vuxenutbildningen. Analys, förslag och motivering I dagsläget finns det för Halmstads kommun som helhet möjlighet att lämna sina synpunkter om kommunens verksamhet via den så kallade Åsikten. Om en invånare har ett klagomål kan denne välja att gå in och fylla i ett formulär på kommunens hemsida, fylla i en blankett, sms:a eller maila in sin åsikt till kommunen. Åsikterna skickas vidare till berörd förvaltning. Inom en vecka ska sedan kontakt tas med uppgiftlämnaren. Problemet med denna väg är att den troligtvis inte är särskilt känd bland elever och föräldrar på våra skolor. Parallellt med detta sköts dagligen åsikter som kommer in från elever och andra gällande undervisning, rektorer med mera genom att klagomål lämnas direkt till en lärare, rektor, tjänsteman med flera. Förslaget på rutiner för klagomålshantering som är framtaget syftar till att strukturerar upp och tydliggöra vem den klagande ska vända sig till i första hand och vidare om denne inte är nöjd med det svar som kunnat ges. Förslaget bygger på den organinsation som finns inom Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förslaget ligger i linje med den rutin som finns inom barn- och ungdomsförvaltningen. Detta gör att elever och föräldrar kan känna igen sig hanteringen när de går vidare från grundskolan till gymnasiet. Konsekvenser Elever och föräldrar får en tydlighet i vart de kan vända sig om de har ett klagomål. För personalen i verksamheten blir det också tydligare vilka klagomål man har skyldighet att själv hantera (och eventuellt åtgärda) och vilka som ska dirigeras vidare, samt till vilken instans

177 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts tillsammans med skolchefen och chefen för Halmstads kompetens. Ärendet har också hanterats vid en träff tillsammans med gymnasierektorerna och gymnasiecheferna. Dessa grupper är överens om förslaget. Andra grupper Ett informationsutbyte har skett kring Barn- och ungdomsförvaltningens rutiner för klagomålshantering. Fackliga organisationer Förslaget har behandlats inom HUKSAM. Lista över bilagor 1. Rutiner för klagomålshantering För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Enhetschef 172 3

178 den 11 juni 2012 ärende: rutin för klagomålshantering gymnasieskolan 3 Bilaga 1 Rutiner för klagomålshantering Gäller för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 173

179 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra kommunala gymnasieskolor Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår) och Vuxenutbildningen. Därutöver ansvarar även nämnden för Daglig verksamhet, Arbetsmarknadsenheten och Ekonomiskt bistånd. UAN, som består av förtroendevalda politiker, är huvudman för verksamheten. UAN ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. UAN fattar politiska beslut som tjänstemän inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) ska genomföra. UAF leds av en förvaltningschef. Ansvarig för de kommunala gymnasieskolorna är skolchefen och för vuxenutbildningen chefen för Halmstad kompetens. För varje gymnasieskola finns en gymnasiechef och för varje program finns det en rektor. Rektor ansvarar för ledning och samordning av det pedagogiska arbetet, som utförs av ca 300 lärare. Chefen för kompetenscentrum ansvarar för all vuxenutbildning. Den kommunalt drivna vuxenutbildningen leds av en samordningsrektor. Den externt utförda vuxenutbildningen leds av en rektor. Verksamheten inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen styrs av lagar och förordningar som riksdag och regering fattar beslut om. Information om t.ex. skollag och läroplaner inklusive ämnesplaner med mål för elevernas lärande, finns på Skolverkets hemsida: Hantering av klagomål en del i det systematiska kvalitetsarbetet 3. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 2010:800, kap 3, 3 ) 7. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 8. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. (Skollagen 2010:800, kap 4, 7-8 ). Denna skrift beskriver UANs rutin för klagomål för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 174

180 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Två olika sätt att framföra klagomål 1. Direkt med den det berör För att utveckla och förbättra verksamheterna är det angeläget att klagomål kommuniceras med den det berör. Till exempel genom samtal mellan berörda i nära anslutning till den händelse som lett till klagomål. Klagomål från studerande och vårdnadshavare eller annan intressent lämnas därför till närmast berörd lärare eller annan berörd personal. Gäller klagomålet verksamheten i stort för ett program på en kommunal gymnasieskola så framförs dessa till ansvarig rektor. Klagomål gällande rektors tjänsteutövning lämnas till gymnasiechefen. Gäller klagomålet gymnasiechefen lämnas det till skolchefen. Gäller klagomålet skolchefen så lämnas det till förvaltningschefen. Gäller klagomålet verksamheten i stort för vuxenutbildningen så framförs dessa till ansvarig rektor. Klagomål gällande rektors tjänsteutövning inom den kommunalt drivan vuxenutbildningen lämnas till samordningsrektorn. Gäller klagomålet rektor för en extern utförare eller samordningsrektorn för den kommunalt drivan vuxenutbildningen lämnas det till chefen för Kompetenscentrum. Gäller klagomålet chefen för Kompetenscentrum så lämnas det till chefen för Halmstad kompetens. Gäller klagomålet chefen för Halmstad kompetens så lämnas det till förvaltningschefen. Förvaltningschefen hanterar rapporteringen till UAN. Klagomål gällande förvaltningschefen lämnas till UANs ordförande eller kommunchefen. Den person som tar emot synpunkterna har ett ansvar att hantera dessa och se till att den som framfört synpunkterna får en återkoppling. 2. Åsikten Halmstads kommuns service för åsikter om kommunal verksamhet "Åsikten" är namnet på Halmstads kommuns service för hantering av åsikter om kommunal verksamhet. En åsikt har inga begränsningar. Det kan vara ett förslag, ett klagomål eller beröm. En Åsikt kan lämnas på olika sätt: Genom åsiktsformuläret på kommunens webbplats: Via blanketten "Åsikten", som kan hämtas på kommunens förvaltningar, bibliotek eller i Rådhusets reception. Ifylld blankett kan lämnas där den hämtades eller skickas via post till: Åsikten Halmstads kommun Box Halmstad. Skickas via e-post till: [email protected] Skickas via sms till nummer Inled meddelandet med HALMSTAD. På sms lämnas inga svar. Åsikterna hanteras därefter i ett av kommunens diarier. Inom en vecka tas en kontakt med den som framfört åsikten, ifall kontaktuppgifter har lämnats. 175

181 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0265 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Enheten för ekonomiskt bistånd Ingrid Nedmark E-post: Telefon: Rutin för Lex Sarah Förslag till beslut Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta föreliggande rutin, enligt bilaga 1 (den 11 juni 2012), för hanteringen av Lex Sara-ärenden inom sitt ansvarsområde. Sammanfattning Lex Sarah har utökats till att gälla hela socialtjänstområdet, vilket innebär att den berör verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Lex Sarah innebär att personal/praktikant inom verksamheterna har en skyldighet att rapportera missförhållanden. Lex Sarah innefattar också skyldighet att undanröja och avhjälpa de missförhållanden som framkommit i rapporten/utredningen. Det ska finnas en särskild utredare av dessa ärenden som inte är knuten till någon berörd verksamhet. Allvariga missförhållanden ska rapporteras till Socialstyrelsen. Då förordningen SOSFS 2011:5 föreskriver att ansvarig nämnd ska anta en rutin för arbetet med Lex Sarah, föreslås att bilagda rutin antas av utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden. Ärendet Uppdrag I Socialtjänstlagen (SoL)14 kap. 3-7 samt i Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 23e första stycket samt 24b-24e beskrivs skyldigheten att rapportera missförhållande. Dessa bestämmelser kallas allmänt för Lex Sarah. Sedan har rapporteringsskyldigheten utvidgats till att gälla för nämndens ansvarsområden ekonomiskt bistånd och daglig verksamhet. Rapporteringsskyldigheten 176 1

182 gäller även personer som praktiserar inom verksamheter som faller inom lagens rapporteringsskyldighet. I SOSFS 2011:5 regleras hur rapporteringsskyldigheten ska hanteras samt att varje ansvarig nämnd ska upprätta en rutin för ärendehanteringen. Bakgrund Bakgrunden till Lex Sarah är att inom socialtjänstens områden, främst inom äldre-och handikappomsorgen, har det sedan flera år funnits regler för att anmäla missförhållanden som man som anställd iakttagit. Det har varit en skyldighet att anmäla och inte något som man som anställd kunnat välja att göra eller inte göra. Lagen är nu ändrad så att personal/praktikant ska rapportera missförhållanden. Syftet är att säkerställa att personer som får stöd/vård inom verksamheterna får insatser av god kvalitet och ett gott bemötande. Lagstiftningen omfattar nu hela socialtjänstområdet. I Förordningen SOSFS 2011:5 föreskrivs att nämnden ska anta rutin för handläggning av Lex Sarah-ärenden. Analys, förslag och motivering I bilaga1. anges innehållet i rutinen. I rutinen beskriv vem som är rapportmottagare och att det ska finnas en särskilt utsedd utredare av dessa ärenden. Utredaren ska inte vara knuten till någon av de verksamheter som är berörda, allt för att uppnå en opartisk utredning. Utbildnings-och arbetsmarkandsnämnden ska informeras om att rapport har inkommit och nämnden ska fatta beslut om anmälan till Socialstyrelsen ska göras. Dessa uppgifter är delegerade till individutskottet. En anmälan till Socialstyrelsen kan göras innan utredningen är färdig. Ansvarig för att avhjälpa och undanröja missförhållanden är verksamhetschef och en färdigställd utredning behövs inte för att göra detta. Det är viktigt att så snart som möjligt vidta årgärder för att undanröja och avhjälpa missförhållanden. Att arbeta utifrån Lex Sarah är nytt i förvaltningen utifrån att anställda har en skyldighet att rapportera iakttagna missförhållanden såväl inom egen organisation som inom någon annans ansvarsområde. I rutinen föreskrivs att alla anställda ska ha information om sin rapporteringsskyldighet. Det är viktigt att hålla i fokus att det är kvaliteten för den enskilde och kvaliteten i verksamheterna som är prioriterad. Lag och förordning föreskriver att en rutin för Lex Sarah-ärenden ska antas av ansvarig nämnd. Konsekvenser Denna utökning av Lex Sarah till hela socialtjänstområdet och som inbegriper verksamheter inom Utbildnings-och arbetsmarknadsnämndens område innebär ett mera reglerat arbete med att avhjälpa missförhållande i jämförelse med klagomåls- och avvikelsehantering som sedan tidigare funnits

183 Behov av stärkta insatser till enskilda kan bli följden av den här lagstiftningen. Ärendets beredning Inom kommunen Ledningsgruppen för Halmstad Kompetens samt utredare av Lex Sarah-ärenden hos socialförvaltningen. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Rutin enligt 7 kap. 1 SOSFS, Lex Sarah För Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ingrid Nedmark Verksamhetschef 3 178

184 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN den 11 juni 2012 ärende: Rutin för Lex Sarah Rutin enligt 7 kap.1 SOSFS 2011:5, Lex Sarah för utbildnings-och arbetsmarknadsnämndens verksamheter Antagen Information till rapporteringsskyldiga: arbetsledare med personalansvar Rapportering ska ske till särskilt utsedd rapportmottagare Inom daglig verksamhet: Verksamhetschef Inom enheten för ekonomiskt bistånd: Verksamhetschef Diarieföring Rapportmottagaren överlämnar ärendet till utsedd utredare. Utredaren informerar förvaltningschef som i sin tur informerar ordförande i utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden. Ansvarig för att undanröja och avhjälpa utan dröjsmål: Daglig verksamhet: Verksamhetschef Enheten för ekonomiskt bistånd: Verksamhetschef Utredning Ansvarig för att utreda rapporterade händelse: Särskild utsedd tjänsteman vid UAF:s kansli. Utredaren informerar HR-funktionen så att eventuella arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas parallellt med utredningen. Utredningsförfarande: Dokumentation enligt 14 kap 6 SoL, 24e LSS ska göras fortlöpande Utredningen ska utvisa 179

185 2 1. Vad som rapporterats 2. När den skriftliga eller muntliga rapporten tagits emot 3. När och hur missförhållandet eller risken för missförhållande uppmärksammats 4. När missförhållandet inträffat 5. De orsaker till missförhållandet eller risken för missförhållande som har identifierats. 6. om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen, och 7. Bedömning av om något liknande skulle kunna inträffa igen. 8. Vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för missförhållandet samt tidpunkt för dessa. 9. Vad som i övrigt framkommit under utredningen 10. Vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med 11. För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå vilket datum uppgiften dokumenterats, varifrån uppgiften kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar och vem som har dokumenterat uppgiften. 12. De åtgärder inom verksamheten som vidtagits eller planeras för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. Anmälan till Socialstyrelsen Allvarligt missförhållande ska anmälas till Socialstyrelsen. Beslut om anmälan till Socialstyrelsen: Individutskottet Med allvarligt missförhållande ska avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtet att utföra och som innebär eller har inneburit ett allvarigt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Men en påtaglig risk för att ett allvarligt missförhållande, som ska anmälas, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett allvarligt missförhållande. Om utredningen inte är avslutad innan anmälan görs, ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter att anmälan har gjorts. 180

186 3 Information till beslutande nämnd om anmälan i verksamhet vid annan nämnd Den nämnd som har gjort en anmälan till Socialstyrelsen bör lämna information om anmälan till den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde, om det är en annan nämnd än den som har gjort anmälan. Beslut om att informera annan nämnd: Individutskottet Information till berörd personal Ta ställning till vilka personer i verksamheten som ska informeras om en rapport och om åtgärder med anledning av den: Verksamhetschef Hur berörd personal ska ges stöd: Verksamhetschef Information till berörd enskild Ta ställning till hur berörd enskild ska informeras om rapporten och vilket stöd den enskilde ska ges: Verksamhetschef 181

187 1(1) Yttrande Diarienummer: UAN 2012/0264 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN UAF kansliet Ermin Skoric E-post: Telefon: Riktlinjer för tjänstefordon (SE 2012/0116) Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till det aktuella utkastet av Riktlinje för Halmstads kommuns tjänstefordon. Nämnden instämmer i att anskaffning av tjänstefordon ska göras utifrån förvaltningarnas transportbehov, samtidigt som hänsyn tas till miljö- och säkerhetsaspekter. Ärendet Servicenämnden har gett Kommuntransport i uppdrag att se över tjänstefordonspolicyn, KF 2001/0540 beslutad , som omfattar Halmstads kommuns tjänstefordon. I beslut SE 29 SE 2012/0116 ges serviceförvaltningen uppdraget att remittera förslaget till riktlinje för tjänstefordon till samtliga nämnder i Halmstads kommun för synpunkter mm. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 182 1

188 Riktlinje för Halmstads kommuns tjänstefordon. Remiss Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-xx-xx 183

189 2 Innehållsförteckning 1. Allmänt 1.1 Syfte 1.2 Ansvarig 2. Regler för tjänstefordon 2.1 Översikt 2.2 Användande 2.3 Kostnader 2.4 Avtal om förbindelse och ansvar 2.5 Nuvarande skatteregler för tjänstefordon 3 Anskaffning av tjänstefordon 3.1 Vem beslutar 3.2 Val av tjänstefordon Tillvägagångssätt Val av bilmärke Remiss och leverantör Miljökrav Bränsle Säkerhetskrav Kompletterande utrustning Färgval Utrustning utöver standard Icke godkända val Godkända tillval 3.3 Bilbeställning 3.4 Hyrperiodens längd 3.5 Övermil 3.6 Leverans av nytt tjänstefordon 3.7 Tjänstebilen skall utrustas med dekal 3.8 Drivmedelskort 4 Anvisningar för användning av tjänstefordon 4.1 Vård och underhåll Körsäkerhet Vård och underhåll 4.2 Service och reparationer 4.3 Vid skada och stöld Försäkringsbolag Att komma ihåg vid skada 4.4 Skadebesiktning 5.3 Avbrott under hyrperioden Glas och räddning Parkeringsskada Skada utan motpart Smitningsskada Fordonsinnehavarens ansvar 4.5 Hyrbil 4.6 Sommar- och vinterdäck 4.7 Komplettering - förbättring 4.8 Felparkeringsavgifter och böter 4.9 Svensk kontrollbesiktning 5 Vid avslut 5.1 Avslut vid hyrperiodens slut 5.2 Förlängning av hyrperioden 184

190 3 6 Omkostnadsuppföljning och rapportering 6.1 Bilomkostnader 6.2 Milrapport Remiss 185

191 4 Riktlinje för Halmstads kommuns tjänstefordon Allmänna regler för anskaffning och innehav av fordon för förvaltningar inom Halmstads kommun. 1 Allmänt 1.1 Syfte Syftet med denna riktlinje är att tillgodose behovet av tillgång till fordon, samt reglera fordonsinnehavet för förvaltningarna inom Halmstads kommun. Riktlinjen är anpassad för de som beräknas köra mer än 1000 mil/år under hela hyrperioden. För övriga finns tillgång till hyrbilar/poolbilar. Endast bilar som används i verksamhet omfattas av riktlinjen. Brandförsvarets utryckningsfordon samt fordon som används i utbildningssyfte och därmed ej är registrerade eller är avställda omfattas ej av denna riktlinje. Riktlinjen är anpassad till för tiden gällande skattregler. Halmstads kommun förbehåller sig rätten att från tid till annan ändra reglerna i riktlinjen. Dessa förändringar kan ha sin grund i såväl förändringar i skattregler som förändringar i andra förutsättningar. Frågor kring denna riktlinje besvaras företrädesvis av Kommuntransport telefon Ansvarig Ansvarig för denna riktlinje är servicenämnden. Operativt ansvarig är Kommuntransport. 2 Regler för tjänstefordon 2.1 Översikt Grundreglerna för tjänstefordonsupplägget kan sammanfattas som följer. Kommuntransport köper in och hyr ut fordon till förvaltningen. Förvaltningen svarar för samtliga kostnader. Förvaltningen förbinder sig under hela hyr perioden. 2.2 Användande Halmstads Kommuns fordon får endast användas vid tjänstekörning, om föraren använder bilen privat, uppstår bilförmån. Det säkraste sättet att garantera så att så inte är fallet är att parkera bilen på arbetsplatsen efter arbetstidens slut och lämna nycklarna på arbetet. Om föraren har jourtjänstgörning några dagar i månaden och måste ha bilen lättillgänglig, är detta en situation där föraren kan använda sig av kommunens fordon mellan hemmet och arbetet utan att bilförmån uppstår. Ett annat fall är förare av servicebilar, som under begränsade perioder använder bilen för resor till och från arbetet. Om föraren av praktiska skäl sätter i system att påbörja eller avsluta dagens arbete med ett tjänsteärende med företagets bil, anser RSV att en bilförmån kan uppstå. Remiss 2.3 Kostnader Förvaltningen svarar utöver hyreskostnaden för samtliga kostnader för fordonets drift, försäkring, skatter, besiktningskostnader, drivmedel, olja, service, underhåll, reparationer, utbyten av defekta delar m.m. Hyreskostnaden beräknas som annuitet av kapitalkostnaden, avtalstid samt beräknat restvärde. Restvärdet sätts med hänsyn till avtalstid och årlig körsträcka. 2.4 Avtal om förbindelse och ansvar Förvaltningen förbinder sig till tjänstefordonet och ansvarar för det under hela hyrperioden. Om förvaltningen väljer att lämna tillbaka fordonet innan hyrperiodens slut förbinder han sig att betala den eventuella merkostnad som kan uppstå för Kommuntransport vid avyttring av fordonet. Förvaltningen ansvarar för att tjänstebilen sköts på ett sådant sätt att bilen under hela hyrperioden behåller sitt generella marknadsvärde. Förvaltningen är ansvarig att ersätta Kommuntransport för minskningar i marknadsvärdet av bilen under och vid hyrperiodens slut som kan hänvisas vara ett direkt led av den anställdes misskötsel av tjänstefordonet. 2.5 Nuvarande skatteregler för tjänstefordon. Halmstads Kommuns fordon får endast användas vid tjänstekörning, om föraren använder bilen privat, uppstår bilförmån. Se vidare punkt 2.2 Användande 186

192 5 3 Anskaffning av tjänstefordon Alla inköp och kontakter handhas av Kommuntransports ansvarig. Fordonet skall vara lämpligt, dels för förvaltningens transportbehov, dels för Halmstads kommuns behov och anseende på marknaden. Kommuntransport har för detta ändamål upphandlat och tecknat avtal med X återförsäljare. Bilval skall i första hand ske inom ramen för denna upphandling. Fordonet skall dessutom uppfylla av Halmstads kommun uppställda kriterier för miljö och säkerhet. Undantag från uppställda miljö och säkerhetskrav skall godkännas av beställande nämnd före fordonsbeställning. 3.1 Vem beslutar Det är alltid chef med delegation som beslutar om den anställde är berättigad till tjänstefordon eller inte. Den anställde bör alltid inhämta beslut om tjänstefordon innan denne går vidare i processen med anskaffande av fordon. När så erfordras bör även samverkan med berört skyddsombud ske. 3.2 Val av tjänstefordon Tillvägagångssätt Fordonsbeställning med kravspecifikation skall alltid upprättas. Specifikationen överlämnas till Kommuntransport som ombesörjer beställningen av fordonet Val av bilmärke och leverantörer Val av bilmärke och leverantörer är beroende av Servicenämndens senaste upphandling. Aktuellt ramavtal med antagna leverantörer finns i bilaga. Fordon som ej omfattas av ramavtal skall vid behov upphandlas separat Miljökrav Halmstads Kommun har en miljöprofil på sin bilpark. Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas Bränsle Bränsleförbrukning. Personbilar Vi tillämpar Vägtrafikskattelagens miljöbilsdefinition Fordon som drivs med naturgas-biogas (metan). Miljöbilar som drivs med gas får maximalt förbruka 9,7 kubikmeter gas per 100 km och måste tillhöra miljöklass Euro 5. Remiss Fordon som drivs med etanol E85. Miljöbilar som drivs med E85 får maximalt förbruka motsvarande 9,2 liter bensin per 100 km och måste tillhöra miljöklass Euro 5. Fordon som drivs med el och som max drar 37 kilowattimmar per 100 kilometer samt tillhör Miljöklass El eller är klassificerad i utsläppsklassen El. För anskaffning av personbilar under denna rubrik krävs undantagsbeslut från beställande nämnd. Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller som släpper ut max 120 g/km koldioxid per km (motsvarar c:a 5,0 lit bensin resp 4,5 lit diesel per 100 km) samt tillhör miljöklass Euro 5. Övriga fordon - transportfordon under 3,5 ton Transportfordon skall uppfylla de obligatoriska kraven, nivå baskrav, B2 samt B3, som uppställts av miljöstyrningsrådet, daterade Kraven finns redovisade på För anskaffning av övriga fordon transportfordon under 3,5 ton under denna rubrik krävs undantagsbeslut från beställande nämnd. Bensin och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller. 187

193 6 Övriga fordon - transportfordon över 3,5 ton Vid upphandling av tunga fordon eller specialfordon skall utvärderingskrav för miljö ställas Säkerhetskrav För att kunna erbjuda sina anställda en säker arbetsmiljö och skydda dem vid en eventuell olycka, ställer Halmstads kommun följande krav på nya bilar som kommunen skaffar som pool, och tjänstebilar. Bilen ska erbjuda passagerarna ett bra skydd vid frontal- och sidokollisioner. Därför måste bilarna uppfylla kraven för Euro NCAP 5-stjärnor. Vid krockar mellan en stor och en liten bil löper passagerarna i den mindra bilen större risk att skadas och dödas. Därför är det bra för trafiksäkerheten om både de största och de allra minsta bilarna försvinner från vägarna. Med anledning av detta ska Halmstads kommuns pool och tjänstebilar ha en tjänstevikt på högst 1700 kg. Undantag kan göras om bilen skall frakta mer än fem passagerare eller om större lastkapacitet behövs. Halmstads Kommuns bilar måste också vara utrustade med följande säkerhetsutrustning. ABS (Anti-lock Brake System) Sidokrocksskydd Antisladd (ESP/DSTC/VSC/ASC) Antispinn (TRC-Traction Control/TCL) Bältespåminnare Yttertemperaturmätare Eftersom passagerare i bilar med dragkrok löper mycket större risk att drabbas av pisksnärtsskador bör inga av Halmstads kommuns bilar ha dragkrok. Om dragkroken är absolut nödvändig för att klara tjänstebehoven ska infällbar/avtagbar dragkrok användas. Bilar som de anställda använder i tjänsten mot milersättning måste vara försedda med nackskydd och trepunktsbälte på de sittplatser som används. Milersättningsbilar bör också vara utrustade med krockkudde på förarplatsen samt skall ha vinterdäck vid halka. Vid nyteckning av milersättningsbil skall kravet på krockkudde uppfyllas Kompletterande utrustning Halmstads kommun ställer krav på utrustning som är obligatorisk. Samtliga bilar som Kommuntransport förvärvar skall vara utrustade enligt följande. Nackstöd på samtliga platser CD-radio Sommardäck + vinterdäck, av premiumkvalitet Eluppvärmda framstolar Motorvärmare med kupéuttag AC eller motsvarande Brandsläckare Valfri lack Formgjutna golvmattor fram, back och i lastutrymme Bogserlina Första hjälpen kudde Reflexväst Remiss Färgval Halmstads kommuns fordon skall vara vita. (undantag kan ske om tjänstebehovet kräver så eller vid inköp av begagnat fordon) Utrustning utöver standard Utrustning utöver kommunens standard bekostas inte av Halmstads kommun Icke godkända val 188

194 7 (undantag kan ske om tjänstebehovet kräver så) Dragkrok som inte är infällbar/avtagbar Automatväxellåda Fyrhjulsdrift Godkända tillval Utrustning nödvändig för verksamhetens utförande. 3.3 Bilbeställning För beställning av fordon används blankett Fordonsbeställning som finns i serviceportalen, Av beställningen skall framgå beräknad årlig körsträcka och den person som är utsedd som ansvarig för fordonet. Vidare skall kostnadsställe som kostnaderna skall debiteras anges. 3.4 Hyrperiodens längd Hyreslängden för tjänstebilar baseras på körsträckan. Fem (5) år - upp till 1500 mil per år Tre (3) år - upp till 2000 mil per år Två (2) år upp till 5000 mil per år Övriga fordons hyreslängd bestäms utifrån investering och användande. 3.5 Övermil Överstigs bilens faktiska körsträcka, den vilken avgiften baseras på, debiteras hyresmannen eventuell restvärdesförsämring (marknadsvärde). Avräkningen sker vid avtalets utgång som en engångskostnad. 3.6 Leverans av nytt tjänstefordon Innan leverans av fordonet kan ske skall kommunens verkstad kontrollera och godkänna fordonet. Detta skall göras för att utröna att bilen inte är behäftad med några skador och att samtliga beställda tillbehör levererats. Vid skador eller brister efter leverans skall Kommuntransport omedelbart kontaktas. 3.7 Tjänstefordonet skall utrustas med dekal. Samtliga fordon skall utrustas med dekal, Halmstads kommuns logotyp. Denna monteras av kommunens verkstad. Undantag medges för fordon med sekretess. 3.8 Drivmedelskort Kommunen upphandlar bränsle för dels stationstankning och dels i bulk (till kommunens egen depå). Fordon skall tankas med det primära bränsle som bilen är avsedd för. Tankning skall ske på närmaste station där avtal finns. Drivmedelskorten administreras av kommuntransport och beställes via serviceportalen. För fordon som kan tankas på kommunens egen depå, Karl Ifvarssons gata, beställes drivmedelskort på förrådet. 4 Anvisningar för användning av tjänstefordon Remiss 4.1 Vård och underhåll Körsäkerhet För att öka säkerheten, både för Halmstads kommuns förare och för alla andra trafikanter, har kommunen följande regler för bilkörning i tjänsten. Halmstads kommuns förare ska köra säkert, lagligt och med gott omdöme. Detta leder till ökad säkerhet både för kommunens anställda och för våra medtrafikanter. Dessutom visar vi genom gott trafikuppträdande att vårt kvalitetstänkande får genomslag på alla nivåer. Halmstads kommun kräver av sina förare att de ska följa gällande trafikregler vid körning i tjänsten. I synnerhet poängteras följande. Risken för allvarliga trafikolyckor ökar kraftigt när farten höjs. Därför är det viktigt att kommunens förare håller hastighetsgränserna. Säkerhetsbältet är en enkel och effektiv livförsäkring för alla bilister. Därför ska bilbälte alltid användas av både förare och samtliga passagerare. 189

195 8 Hälften av de invalidiserade trafikskadorna i Sverige är så kallade whiplashskador. Dessa uppkommer oftast vid påkörning bakifrån i relativt låg fart, t ex i kösituationer. För att minska risken för olyckor som leder till whiplashskador är det viktigt att kommunens förare håller ordentliga säkerhetsavstånd, inte minst vid körning i stadstrafik. Absolut trafiknykterhet är ett krav för alla förare inom kommunen. Han/hon får inte heller använda andra droger. Många mediciner kan försämra en förares trafiksäkerhet på samma sätt som alkohol. De förare som använder sådana mediciner har möjlighet att under en period slippa tjänstekörning, alternativt sjukskriva sig, förutsatt att den anställde diskuterat sina mediciner med företagsläkaren. Föraren skall vara utvilad vid körning av företagets fordon. Det är förbjudet för Halmstads kommuns tjänsteförare att tala i mobiltelefon utan hands-free medan de kör. Mobiltelefon med hands-free får användas under enklare landsvägskörning samt för att ta emot korta meddelanden. I andra fall ska föraren stanna bilen för att ta samtalen Vård och underhåll Innehavaren skall utse fordonsansvarig. Fordonsansvarig ansvarar för att bilen servas, besiktigas, hålls ren och proper samt att den är i trafiksäkert och miljömässigt gott skick. Fordonsansvarig ansvarar även för att säsongsbyten av däck sker inom avsedd tid samt att eventuella skador anmäls till kommunens verkstad. Repration av fel eller skador som uppkommer genom vårdslös skötsel eller försummelse från innehavaren skall bekostas av denne. Fordonet är att betrakta som kommunens egendom. Innehavaren skall tillse att fordonet befinner sig i ett sådant yttre och inre skick att någon negativ uppmärksamhet ej riktas mot Halmstads kommun. Detta gäller även framförandet av fordonet. 4.2 Service och reparationer Innehavaren är ansvarig för att fordonet servas och sköts i enlighet med Kommuntransports anvisningar samt att service utförs vid fastställda intervaller. Givna anvisningar beträffande reparationer skall alltid följas. Likaså skall alltid kommunens verkstad anlitas. Eventuella klagomål på utförda arbeten skall omedelbart riktas till verkstaden. Innehavaren är skyldig att visa upp bilen för kommunens verkstad en gång i halvåret. 4.3 Vid skada och stöld Alla kontakter med försäkringsbolag skall ske via Kommuntransport. Praktiska råd Remiss Packa aldrig bilen kvällen före avresa eller förvara egendom i fordon, som parkeras. Förvara aldrig stöldbegärlig egendom i fordon; t.ex. mobiltelefon, dator, instrument eller dylikt. Tänk även på att även en tom väska kan locka till inbrott. Lägg ingenting under plädar eller dylikt. Detta gäller både nattetid som dagtid vid kortare stopp. Vid parkering av fordon tillse att du väljer en plats med brottsförebyggande ögon dvs. Välj en upplyst plats som även har god insyn, under en gatlykta eller väl trafikerad gata. Förvara aldrig bilnycklar i eller i närheten av bilen. Halmstads kommun har ingen försäkring för den egendom som förvaras i fordon. Töm alltid bilen på kvällen. Beakta särskilt detta om du har dyrbar utrustning med dig dagtid Försäkringsbolag Samtliga tjänstefordon är försäkrade. Vid all kontakt med polis eller försäkringsbolag i samband med skada (skadeanmälan), skall innehavaren ange adress enligt följande: Halmstads Kommun, Kommuntransport Box Halmstad Att komma ihåg vid skada 190

196 9 Blankett för skadeanmälan skall finnas i alla bilar. (Saknas skadeanmälanblankett så kan sådan hämtas på kommunens verkstad). Fyll i första sidan på skadeanmälan tillsammans med föraren av det andra fordonet. Dela sedan på anmälan och fyll i baksidan var och en för sig. Skadeanmälan skall alltid skrivas under av båda parter. Även om det ej finns motpart skall skadeanmälan fyllas i vid skada. Tag kontakt med kommunens verkstad omgående och lämna ifylld skadeanmälan. Vid kollision- blev det personskador? Ring 112 och larma polis och ambulans. Notera följande grunduppgifter på skadeanmälan, Gör en notering om fordonets placering. Rita gärna en skiss. Har du tillgång till kamera? Ta ett par bilder som visar fordonets position och eventuella viktiga vägskyltar. Finns vittnen? Notera namn, adress och telefonnummer. Motpartens namn Motpartens personnummer (kontrollera via körkortet) Motpartens försäkringsbolag Motpartens bils registreringsnummer Underteckna ingenting på skadeplatsen förutom skadeanmälan. Du behöver inte diskutera vems fel det var. Det sköter försäkringsbolagets skadereglerare. Stöldskada skall omgående anmälas till polisen. Om det efter kontakt med polis och försäkringsbolag fortfarande kvarstår oklarheter, kan du kontakta Kommuntransport. 4.4 Skadebesiktning Vid skada på den egna bilen, oavsett om den uppkommit på grund av trafikolycka eller annan yttre påverkan, skall om fordonet kan köras, besiktning ske på kommunens verkstad. Vid stöld, skadegörelse och parkeringsskada skall polisanmälan göras. Om fordonet har vagnskadegarantin hos ett annat försäkringsbolag kontaktas detta försäkringsbolag genom Kommuntransports försorg. Vid skada i övriga delar av landet eller om bilen inte kan köras, skall närmaste auktoriserade verkstad anlitas. Denne kontaktar sedan vårt försäkringsbolag eller det försäkringsbolag där bilens vagnskadeförsäkring finns Glas och räddning Kontakta alltid Kommuntransport vid glasskador. Vid bärgning/räddning tillhandahåller i regel bärgaren skadeblankett. Anmälan för glasskada görs till glasmästaren i samband med byte eller reparation Parkeringsskada Vid en parkeringsskada utan motpart måste bilen omedelbart skadebesiktigas. Iakttag eventuella spår efter motparten exempelvis glasbitar, bildelar och färgavskrap från smitande bil. För att ersättningen skall utbetalas måste det styrkas att skadan är en parkeringsskada samt att upptäckten av skadan har skett innan fordonet flyttats. Självrisken vid parkringsskada med smitning utgör 5% av gällande basbelopp. Polisanmälan skall alltid bifogas skadeanmälan. Kopior skickas till Kommuntransport Skada utan motpart Vid skada på tjänstefordon och där ingen motpart finns, skall skadan visas upp och skadeanmälan lämnas på kommunens verkstad Smitningsskada Vid en smitningsskada i trafik måste bilen omedelbart skadebesiktigas. Anmälan till Trafikförsäkringsföreningen skall göras. Polisanmälan skall alltid bifogas. Kopior skall skickas till Kommuntransport. Trafikförsäkringsföreningen Tel Box STOCKHOLM Remiss 191

197 Fordonsinnehavarens ansvar Det är Halmstads Kommuns policy att aldrig betala självrisker eller andra kostnadsutlägg om det framkommer att den anställde har framfört sitt fordon med mycket stor försumlighet eller om den anställde har kört sitt tjänstefordon rattonykter. 4.5 Hyrbil Då tjänstefordonet av något skäl är obrukbar äger innehavaren rätt att tillfälligt utnyttja någon av verkstadens lånebilar en poolbil eller i undantagsfall en annan hyrbil. Kommer den ordinarie bilen inte bli tillgänglig inom två dagar skall Kommuntransport kontaktas innan hyrbil tas ut. Kommuntransport ombesörjer och ansvarar för att ersättningsfordon finns att tillgå. Skall hyrbilen utnyttjas för en längre period skall även chef med delegation konsulteras. Kostnaden för poolbil eller hyrbil debiteras förvaltningen. Tillse alltid att registreringsnumret på fordonet och antal mil som hyrbilen körts under hyrestiden anges på fakturan. Det går inte att kombinera tjänstebil med poolbil, dvs. den anställde har inte rätt att lämna tjänstefordonet hemma och själv hyra en poolbil/hyrbil. Undantag är de fall då tjänstefordonet är på service eller är obrukbar i samband med skada. 4.6 Sommar- och vinterdäck Kommuntransport ombesörjer inköp av däck. Verkstaden besiktigar och godkänner före inköp. Kostnaderna för däcken debiteras förvaltningen. Vintertid ska friktionsdäck användas om inte tjänsten kräver annat. Säsongskifte av däck sker hos av kommunen upphandlad däcksleverantör. Bytet sker efter tidsbeställning i god tid före lagföreskrift. Lag på vinterdäck vid vinterväglag 1 december 31 mars (= tillåtet att använda dubbdäck 1 oktober 15 april). 4.7 Komplettering/förbättring Tjänstefordonet får ej utrustas med sådan utrustning som negativt kan påverka dess andrahandvärde även om sådan utrustning till fullo bekostas av förvaltningen. Undantag medges om utrustningen är av betydelse för tjänstebehovet. Rekonditionering av fordonets interiör eller exteriör, exempelvis lackpolering eller försegling under hyrperioden bekostas av förvaltningen. Tvätt av bilar sker på av kommunen upphandlade bilvårdsföretag. 4.8 Felparkeringsavgifter och böter Samtliga parkeringsböter skall betalas av föraren. Gäller även om föraren anser att avgiften är felaktig. Detta för att senare kunna överklaga hos utställaren av avgiften. Ger överklagandet ett positivt resultat återbetalas avgiften så snart restitution erhållits. Underlåter föraren att betala, betalar Kommuntransport och debiterar därefter förvaltningen avgifterna, vilken i sin tur gör motsvarande nettolöneavdrag. Vidare debiteras en hanteringsavgift om 200:- 4.9 Svensk kontrollbesiktning När det är dags att besiktiga tjänstebilen får innehavaren en påminnelse av Kommuntransport/fordonsverkstaden. Innehavaren ansvarar och ombesörjer själv besiktning av fordonet. 5 Vid avslut Remiss 5.1 Avslut vid hyrperiodens slut Vid hyrperiodens slut när fordonet skall återlämnas skall innehavaren kontakta Kommuntransport och boka tid för en test av bilen. Innehavaren/föraren skall närvara vid denna test och kontrollera att testresultatet överensstämmer med bilens kondition. Efter utförd biltest skall testutlåtandet (värderingen) ligga till grund för eventuella ekonomiska regleringar. Hyresavgiften debiteras till dess Kommuntransport har fått bekräftelse på att bilen återlämnats. Eventuella bensinkort skall samtidigt återlämnas. Kortet är knutet till bilens registreringsnummer och måste bytas ut vid uttag av ny hyrbil. Därefter sker avräkning mot hyresavtalet. Angående den anställdes ansvar och uppenbar misskötsel se punkt 2.4 Avtal om förbindelse med ansvar. 192

198 Förlängning av hyrperioden Endast i undantagsfall kan en förlängning av hyrperioden ske, och då under förutsättning att bilen körts färre mil än den i hyresavtalet angivna körsträckan eller att Kommuntransport bedömer att fordonet är i så gott skick att förlängning bör ske. Beslut om detta fattas i samråd med Kommuntransport och chef med delegation. 5.3 Avbrott under hyrperioden. Kostnader som uppstår på grund av att hyreskontraktet avbryts hänföres till innehavaren/förvaltningen. 6 Omkostnadsuppföljning och rapportering 6.1 Bilomkostnader I princip samtliga externa omkostnader rörande hyrbilar kommer att redovisas och rapporteras av Kommuntransport. Följande kostnadsposter omfattas av redovisningen från Kommuntransport Hyreskostnad Service och reparationskostnader Vägtrafikskatt Bilförsäkringskostnader Kontrollbesiktning Kostnader för lånebil vid stillestånd Administrationskostnader Bränsle Dessa faktureras kvartalsvis på samlingsfaktura till respektive förvaltning. Det åligger den fordonsansvarige att kvartalsvis kontrollera att debiterade kostnader är korrekta. Om så inte är fallet skall den fordonsansvarige snarast kontakta Kommuntransport. 6.2 Milrapport För att komplettera rapporteringen kommer begäran om milrapport regelbundet att skickas ut från Kommuntransport till samtliga innehavare av hyrfordon. Denna skall fyllas i med bilens aktuella mätarställning och omgående returneras till Kommuntransport av den anställde. Remiss Datum Upprättad av Michael Elofsson Avser Halmstads Kommun Version RTf 2.03 Fastställd av KF 2012/xxxx Giltig fr o m 2012-xx-xx 193

199 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: UAN 2012/0286 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad kompetens Andreas Lökholm E-post: Telefon: Upphandling av samhällsorientering Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att: 1. Genomföra en upphandling av samhällsorientering enligt scenario 2 i denna tjänsteskrivelse 2. Ta fram ett samverkansavtal som undertecknas av Varbergs, Falkenbergs, Hyltes och Laholms kommuner. Sammanfattning Samhällsorientering är en obligatorisk del av etableringsreformen och ska bidra till en snabbare delaktighet i samhälls- och arbetslivet. Detta förutsätter att de personer som är berättigade till samhällsorienteringen också får denna information i ett tidigt skede. Samhällsorientering har i praktiken visat på stora svårigheter att fungera i linje med den normerande förordningen då den ska ges på modersmålet samtidigt som de flesta av de mottagande kommunerna har ett ganska litet flyktingmottagande. Samhällsorienteringen är ett kommunalt åtagande och organiseringen bör präglas av kvalitetsmedvetenhet och kostnadseffektivitet samt intentionerna i lagstiftningen

200 Mot bakgrund av detta startade projektet Utredning och samordning av samhällsorientering i Hallands län den 1 oktober Projektgruppen har bestått av en projektledare, en representant från varje kommun samt en person från Länsstyrelsen. Gruppen har träffats var tredje vecka och tagit fram olika scenarier för att organisera samverkan kring samhällsorientering. Scenario 1: Gemensam organisation med en samordnare samt en resurspool med samhällsinformatörer. Scenario 2: Gemensamt avrop genom att en kommun blir samordnande kommun och avtalsägare Scenario 3: Gemensamt avrop genom befintligt avtal/samordningsorgan med villkor att samhällsorientering görs om till en utbildningsfråga i samtliga kommuner Scenario 4: Samhällsorientering genom webbaserade lösningar Uppdrag Samtliga kommuner som tar emot flyktingar inom ramen för Etableringsuppdrag har skyldighet att inom 6 månader erbjuda samhällsorientering på modersmålet till samtliga som har en upprättad etableringsplan. Mot bakgrund av detta tillsattes en projektledare för att utreda frågan för samtliga hallandskommuner i oktober 2011 finansierat av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen. Bakgrund Samhällsorientering är en obligatorisk del av etableringsreformen och ska bidra till en snabbare delaktighet i samhälls- och arbetslivet. Detta förutsätter att de personer som är berättigade till samhällsorienteringen också får denna information i ett tidigt skede. Samhällsorientering har i praktiken visat på stora svårigheter att fungera i linje med den normerande förordningen då den ska ges på modersmålet samtidigt som de flesta av de mottagande kommunerna har ett ganska litet flyktingmottagande. Samhällsorienteringen är ett kommunalt åtagande och organiseringen bör präglas av kvalitetsmedvetenhet och kostnadseffektivitet samt intentionerna i lagstiftningen. Analys, förslag och motivering Samtliga halländska kommuner har i dagsläget ett förhållandevis lågt flyktingmottagande. Det är därför väldigt svårt att bedriva samhällsorienteringen på ett 195 2

201 kostandseffektivt och rationellt sätt om varje kommun skulle ta ansvar för enbart sina flyktingar och bedriva samhällsorientering. Under 2012 finns exempel på en lyckad samverkan mellan Halmstad, Laholm och Hylte som skapat gemensamma grupper i samhällsorientering av de flyktingar som de tagit emot. Detta ligger också väl i linje med den samverkan som breddats och fördjupats mellan kommunerna inom till exempel vuxenutbildningsområdet de senaste åren. Vuxenutbildningssamverkan är idag reglerat i avtal på regional nivå. I nuläget föreslås bland annat en fördjupad samverkan inom SFI. Det skulle mot bakgrund av detta vara fullt rimligt att även lägga in samhällsorienteringen som en del av ett regionalt samverkansavtal förutsatt att det kan betraktas som en utbildningsinsats av de ingående kommunerna. Skulle det inte vara möjligt kan ändå ett samverkansavtal upprättas som möjliggör att en kommun är avtalsägare och att övriga samarbetskommuner avropar från det ingångna avtalet. Det är mot denna bakgrund som projektgruppen med representanter från samtliga kommuner förordar förslaget enligt scenario två i de alternativ som listas nedan: Scenario 1: Gemensam organisation med en samordnare samt en resurspool med samhällsinformatörer. Scenario 2: Gemensamt avrop genom att en kommun blir samordnande kommun och avtalsägare Scenario 3: Gemensamt avrop genom befintligt avtal/samordningsorgan med villkor att samhällsorientering görs om till en utbildningsfråga i samtliga kommuner Scenario 4: Samhällsorientering genom webbaserade lösningar Konsekvenser Kommunerna har idag ingen fullt utbyggd organisation för att hantera genomförandet av samhällsorientering enligt förordningens intentioner. Det är inte heller rationellt att varje kommun skall sköta sin andel eftersom volymerna kommer att vara för små. Inverkan på befintlig kommunal organisation genom en upphandling får därför betraktas som mycket små. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänstemän från Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har ingått i den regionala styrgrupp för samhällsorientering som arbetar fram liggande förslag. När det gäller upphandlings- och avtalsfrågor så har upphandlingschefen i kommunen konsulterats

202 Andra grupper Ärendet har beretts av en projektledare som genom en styrgrupp med representanter från samtliga halländska kommuner och länsstyrelsen. Erfarenheter från andra delar av Sverige har inhämtats genom rapporter och studiebesök. Fackliga organisationer HUKSAM är informerat i ärendet För Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Annika Vannerberg Förvaltningschef Andreas Lökholm Sektorschef Halmstad kompetens 4 197

203 Information 1. Halmstad utbildning och kompetens, Andreas Lökholm/Ann-Sofie Hammargren m fl. 198

204 Delegationsbeslut Delegationsbeslut tagna mellan t o m Halmstad utbildning Kattegattgymnasiet, 4 personer går i pension Kattegattgymnasiet, 1 tjänst konverterad till en tillsvidaretjänst Kattegattgymnasiet, 1 anställning upphör Kattegattgymnasiet, 3 tidsbegränsade anställningar Sture, 3 tidsbegränsade anställningar Sture, 3 anställningar upphör Sture, omreglering av tjänst från 100 % till 75 % Sannarp, 4 tidsbegränsade anställningar Sannarp, 1 person går i pension Halmstad kompetens Vuxenutbildningen, 11 nya deltagare på SFI under mars UAF Kansliet 2 tidsbegränsade anställningar 199