Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412

Transkript

1 Kallelse Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3) Box Halmstad Plats: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412 Sammanträdesdatum: Tid: 13:15 Ordförande: Håkan Björklund Sekreterare: Natali Balta Kallade: Håkan Björklund (C), Ordförande Michael Svensson (S), Vice ordförande Amanda Purontaka (M) Fatma Hergül (S) Daniel Gharavi (M) Stefan Pålsson (S) Gzim Ramadani (C) Anne Bergman (S) Andreas Bergman (M) Dan Stigsson (SD) Hans Leghammar (MP) Jannike Karlsson (S) Håkan Ramsén (L) Ardian Mazreku (M) Anders Lövgren (V) Cathrine Sjölin (C) Matilda Rosander (S) Anne Rosvall (L) Conny Jönsson (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD)

2 Föredragningslista Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (3) Ärenden Tid 1. UAN 2018/00011 Val av justerare UAN 2018/00012 Godkännande av dagordning UAN 2018/00003 Ekonomirapport januari-februari UAN 2018/00073 Remiss - Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering 5. UAN 2018/00067 Remiss - Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun (KS 2017/00220) 6. UAN 2017/00202 Gymnasieorganisation 2018/ UAN 2018/00107 Elevantal i gymnasieskolan UAN 2018/00106 Elevtalsutveckling, långtidsprognos UAN 2017/00102 Remiss - Lokalförsörjningsplan framtida skolor och förskolor 10. UAN 2018/00077 Revision - Granskning av integrationsarbetet, strategier och insatser PAUS 11. UAN 2018/00089 Kvalitetsrapport arbetsmarknadsenheten år

3 Föredragningslista Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (3) Ärenden Tid 12. UAN 2018/00096 Revidering av tillämpningsanvisningar gällande ekonomiskt bistånd 13. UAN 2017/00386 Valärende UAN Individutskott UAN 2018/00014 Information UAN 2017/00283 Revidering av kontaktpolitisk verksamhetsfördelning UAN 16. UAN 2015/00399 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 2018/00001 Delegationsbeslut UAN 2018/00013 Övriga frågor Anmälningsärenden 1. Protokoll HUKSAM Övrigt Förmiddagsaktivitet: Arbetsmarknadsenheten Plats: Halda, Knäredsgatan 23. Starttid: (egen lunch) Meddela nämndsekreteraren via mail, senast tisdagen 20/3 kl om ni av någon anledning inte kan närvara på förmiddagsaktiviteten.

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00003 Ärende UAN 2018/00003 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Ekonomirapport januari-februari 2018 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen av ekonomirapport jan februari med prognos för Sammanfattning av ärendet Ekonomirapport har upprättats för perioden januari till och med februari 2018 med tillhörande prognos för helåret Från och med 2018 så har Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden två anslag: 131 Ekonomiskt Bistånd (utbetalningar) och 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning. Dessa två anslag redovisas till Kommunfullmäktige och Kommunledningsförvaltningen i sin helhet men i UAN redovisas anslag 655 för varje verksamhet separat utifrån den fördelning som nämnden har fattat beslut om. Prognos 2018: Förvaltningsövergripande: 0 Arbetsmarknadsenheten: - 500,0 kkr. Daglig Verksamhet: ,0 kkr. Ekonomiskt Bistånd: (ej utbetalningar) 0 Integrationen: 0 Övergripande gymnasiet: 0 Kattegattsgymnasiet: 200,0 kkr. Sannarpsgymnasiet: 700,0 kkr. Sturegymnasiet: 600,0 kkr. Beställarenheten: 6 500,0 kkr. Utförarenheten: ,0 kkr. Anslag 131 Ekonomiskt Bistånd: 0 Ekonomirapport för januari till och med februari med prognos för 2018 redovisas till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00003 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänstemän inom förvaltningens ekonomiavdelning. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Varje nämnd ska varje månad, från och med mars, med undantag av juni och juli, lämna en ekonomisk rapport till kommunstyrelsen. Nämnderna ska dessutom vid tre tillfällen under året per den 30 april (delårsbokslut 1) respektive den 31 augusti (delårsbokslut 2) samt i samband med årsbokslut göra rapportering till kommunfullmäktige. Analys och förslag --- Konsekvenser av förslaget --- Ärendets beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna ekonomi rapport jan feb 2018 Beslutsunderlag 1. Ekonomisk rapport jan februari (text) 2. Ekonomisk rapport jan februari (siffror) Information om beslutet Kommunstyrelsen delges information rörande den ekonomiska rapporten. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

6 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2017 Utfall Utfall Budget 2018 Prognos 2018 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2017 Utfall Utfall Budget 2018 Prognos 2018 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring 0 Arbetsmarknadsenheten: Lönekostnader; Stadium sportscamp Daglig verksamhet: Lönekostnader Kattegattgymnasiet: Övriga kostnader Sannarpsgymnasiet: Övriga kostnader Sturegymnasiet: Övriga kostnader Beställarenheten: Övriga kostnader Utförarenheten: Lönekostnader Summa avvikelse driftredovisning

7 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Anslag 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning Från och med 2018 så har Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden två anslag: 131 Ekonomiskt Bistånd (utbetalningar) och 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning. Dessa två anslag redovisas till Kommunfullmäktige och Kommunledningsförvaltningen i sin helhet men i UAN redovisas anslag 655 för varje verksamhet separat utifrån den fördelning som nämnden har fattat beslut om. Driftredovisning Förvaltningsövergripande Utfall periodresultat Resultatet för Förvaltningsgemensamma kostnader är 177% (2,5 Mkr.) högre än samma period föregående år. Anledningen till den stora förändringen i utfallet beror på att från 2018 är alla verksamheterna samlade under ett tak och vi får därför inte intäkter i den storleken som tidigare år. Kostnaderna är i princip de samma två månader in på året. Löneutbetalningarna för perioden är motsvarande som samma period 2017, även om receptionens personal har övertagits av Integrationen från januari månad och utbetalningarna för volymförändringarna av personal är 200 kkr. högre än motsvarande period förra året. Förändring har även skett inom IT där både budget och kostnader för ITA-hyran nu ligger ute i alla verksamheterna. Nämnden har fått tillgång till 1,0 Mkr för utvecklingsprojekt vilket ingår i utfallet för intäkterna har ett hälsobidrag för alla som har en månads- och visstidsanställning som varar minst 6 mån. Tom februari månad har 43 personer utnyttjat erbjudandet till en kostnad av 37,5 kkr. Maxbeloppet för person och år är kronor. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse prognostiseras Investeringsredovisning -

8 Driftredovisning Arbetsmarknadsenheten Utfall periodresultat Arbetsmarknadsenheten resultat (13,3 Mkr.) är jämfört med föregående år förbättrat med 1,4 Mkr. Även med hänsyn till att det finns intäkter och kostnader som ej är bokförda för perioden är resultatet betydligt bättre än föregående år. Arbetsmarknadsenhetens intäkter har ökat med cirka 1,2 Mkr för perioden. Enheten har fått statliga bidrag för en fördjupad samverkan för nyanländas etablering i arbetslivet, utveckla sin uppföljning digitalt och utveckla samarbetet med företag. Intäkterna i form av statsbidrag för åtgärdsanställda har för den aktuella perioden ökat med cirka 650 kkr. jämfört med motsvarande period föregående år. Lönekostnader har ökat med ungefär motsvarande belopp. Med anledning av nya avtal med Arbetsförmedlingen och förändrade konstellationer avseende arbetsmarknadsåtgärder har enhetens budget för såväl bidragsintäkter som lönekostnader ökat mellan åren. Jämfört med föregående år har enheten tillsatt cirka 80 extratjänster inom kommunen. Dessa finansieras helt av bidragsintäkter vilket ger enheten möjlighet att satsa på att ge fler individer en sysselsättning. Prognos budgetavvikelse Utifrån utfallen januari tom februari prognostiserar Arbetsmarknadsenheten i nuläget ett underskott på 500 kkr. för Den övergripande verksamheten påverkas av att utbetalningen av föreningsbidrag varit något lägre (300 kkr.) än vad som är budgeterat. Prognosen kan dels även påverkas av att staten 2017 avsatte 500 miljoner till kommuner och landsting som anställde så kallade extratjänster. Enligt fördelningsmodellen är enheten 2018 berättigad till minst 4,2 Mkr. Beloppet kan troligtvis bli högre då Halmstad har anställt fler extratjänster än angivet antal och kan få ta del av övriga kommuners medel som ej uppnått angivet antal. Medlen ska bidra till bland annat kompetensutveckling inom den egna förvaltningen samt kompetensförsörjning på andra förvaltningar inom kommunen. Den kan även påverkas av att enheten har fått i uppdrag att samverka än mer om nyanländas etablering i arbetslivet, utveckla sin uppföljning digitalt och utveckla samarbetet med företag. Enheten har påbörjat en upphandling av ett nytt akthanteringssystem men det kan bli svårt att hinna färdigt inom projektets avgränsade tidsplan. Likaså ska två funktioner tillsättas vilket kan medföra tillfälliga vakanser inom den ordinarie verksamheten om intresse finns hos befintlig personal. Åtgärderna finns det ingen budgeterad prognosavvikelse totalt sett för 2018, de lägre bidragsintäkterna och lönekostnaderna balanserar varandra. Inflödet för Prova På Platserna har historiskt varit lågt så här i början av året. I år ser förutsättningarna för att kostnaderna ska balansera budgeten betydligt bättre ut. Cirka 70 % av platserna är i dagsläget tillsatta jämfört med föregående år då beläggningen enbart var 15 %. Övriga åtgärder ser i dagsläget ut att kosta cirka 1 Mkr. mer än beräknat vilket beror på vilka typer av åtgärder (olika kostnader) som har hög respektive låg beläggning i förhållande till budget. Detta kan med stor sannolikhet dock balanseras under året.

9 Enheten prognostiserar ett underskott för Stadium sportcamp och Sommarkraft Det har kommuncentralt inom projektet Stadium sportcamp beslutats att 10 ungdomar från 2017 ska få erbjudande om sommarjobb även Syftet är att projektet ska kunna ta tillvara på den kompetens som byggts upp föregående år för att skapa en stabilitet inom projektet. Enheten vill inte att detta ska vara på bekostnad av årets ungdomar dvs att färre första års elever får erbjudande om sommarjobb. 500 elever ska även 2018 få erbjudande om sommarjobb. Beroende på förhandling av löner och eventuell frånvaro hos ungdomarna kan utfallet bli både högre och lägre. Verksamheterna beräknar i dagsläget ett underskott på cirka 300 kkr. Detta med anledning av kostnader för dokumentation av det brandskydd som uppdaterades 2017 och en elbesiktning på Byggåtervinningen. Integration Halland kommer troligtvis bli förlängt och detta kan påverka Arbetsmarknadsenhetens prognos för intäkter och lönekostnader men ej resultatet. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 655 Arbetsmarknadsåtgärder; AME Driftredovisning Prognos : Övergripande verksamhet: Föreningsbidrag: Åtgärder: Stadium sportcamp/sommarkraft: Prova På Platser: Övriga åtgärder: Verksamheter: Dokumantation av brandskydd: Elbesiktning på Byggåtervinningen: Prognostiserat resultat: Prognos förändring mot föregående prognos Investeringsredovisning Enheten prognostiserar inte för någon avvikelse avseende sina investeringar i nuläget. Den aktuella budgeten är planerad för investeringar i verksamheten. Prognosen kan dock påverkas av att kommunen centralt ska upphandla ett nytt boknings- och kösystem som i sådana fall även kommer att innefatta Fredriksvallsgatans reception. Kostnaden har uppskattats till cirka 100 kkr. för Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och enhetens del av besöken är cirka 30 %.

10 Driftredovisning Daglig verksamhet Utfall periodresultat Resultatet för Daglig verksamhets är 14,6% (1,9 Mkr.) lägre än samma period föregående år. Största anledningen till det lägre utfallet är att städ- och hyresfakturorna inte har kommit men även att lönekostnaderna är lägre än motsvarande period föregående år 1,4%(140 kkr). Verksamheten gjorde besparingsåtgärder under hösten 2017 på personalkostnaderna. Prognos budgetavvikelse Prognosen för Daglig verksamhet beräknas idag till ett underskott på 2 mkr. Främsta anledningen är en lägre budget än organisationens nuvarande lönekostnader. Trots att löneutbetalningarna för perioden är lägre kan vi konstatera att deltagarna har blivit fler under 2017 och prognosen för 2018 (se tabell nedan) visar ökningen fortsätter. Prognos 2018 Daglig verksamhet Nivå Totalt Eftersom kvalitetsutvecklaren för Daglig Verksamhet har slutat sin anställning och ny person inte har hunnit börja sin anställning, finns ingen månadsstatistik att tillgå. Därför kan inga statistiksiffror för månadsperioden levereras. Angiven prognos bygger på nuvarande löneutbetalningar, 5,1Mkr per månad. Minskar eller ökar löneutbetalningarna framöver kommer prognosen att justeras utifrån detta. I prognosen har hänsyn tagits till begärd resultatbalansering (ökat budgeten) för Daglig verksamhet med 492 kkr. (45 kkr. för funkisglädjefestivalen och 447 kkr.) för utveckling av estetisk verksamhet inom DV tillsammans med BUF och Kultur Prognos förändring mot föregående prognos Ingen prognos att jämföra med Investeringsredovisning Äskningar av investeringsmedel har gjorts av verksamhetschefen i samråd med enhetschef.

11 Driftredovisning Ekonomiskt bistånd (verksamhet) Utfall periodresultat Verksamhet 130 Ekonomiskt bistånd består av de delar som inte är bidrag till enskilda. Verksamhetens totala resultat är 10 % lägre (317 kkr.) 2018 jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med 211 kkr. Den största förklaringen till detta är att försäljning av personaltjänster till Etableringen är högre 2018 och att faktureringen av förvaltararvoden är högre 2018 än under samma period Detta beror på handläggningstiden är kortare hos Överförmyndarenheten under 2018 och därmed kan vi fakturera tidigare än under Lönekostnaderna är 5 % (148 kkr.) högre 2018 i jämförelse med föregående period Hyreskostnaderna för lokalerna inte är skickade från Fastighetskontoret och därmed inte bokförda under Övriga kostnader är 162 kkr. högre 2018 än motsvarande period Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till 0 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till 0 kkr. Prognos budgetavvikelse Ingen förändring. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring p.g.a. att det är årets första prognos.

12 Driftredovisning Integration Utfall periodresultat Verksamhetens totala resultat för perioden är 7,9 % (418 kkr.) högre jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år ökat netto med 13 % (1,1 Mkr.). Detta är främst beroende på utbetalda ersättningar för det stora antalet nyanlända som flyttade till Halmstad kommun under 2016 och Diagrammet visar bruttointäkterna från Migrationsverket januari-februari 2018 jmf Bruttointäkterna har ökat med 6 % (635 kkr.) under perioden. Diagrammet visar mottagna i kommunen som vi erhållit mottagningsbidrag för samt storlek på beloppen. Antalet har minskat med 45 % från 217 personer(2,9 Mkr.) till 119 personer(1,5 Mkr.). Anledning till detta kan förklaras med den stora inflyttningen i december 2016 som gav extra stora intäkter i perioden Intäkter från Migrationsverket UAF - BUF januari-februari 2018 jmf Intäkten från Migrationsverket under perioden 2018 är 14,6 Mkr. Andel av den totala intäkten har UAF 75 % (11,0 Mkr.) och BUF 25 % (3,6 Mkr.). Motsvarande period 2017 på 13,4 Mkr. UAF 77 % (10,4 Mkr.) och BUF 23 % (3,0 Mkr.).

13 Övriga kostnader är 1,1 Mkr. högre 2018 än motsvarande period Förklaring till detta är att Nämnden fått överfört medel från integrationen för att kunna använda inom förvaltningen till olika utvecklingsprojekt. Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse i nuläget, men analysarbete fortgår och vi kommer att återkomma med budgetavvikelse så snart vi kan få en bedömning av helhetsbilden för Detta sker troligtvis i kommande ekonomirapportering. Investeringsredovisning Inget att redovisa.

14 Driftredovisning Övergripande gymnasiet Här redovisas intäkter och kostnader främst utifrån huvudmannaskapet för gymnasieskolan. De tre kommunala enheterna redovisas separat och ingår inte i denna redovisning. Halmstad Utbildning har upphört from Utfall periodresultat Verksamhetens intäkter har ökat, förändringen består av att PUT-ersättningen från Migrationsverket är högre än motsvarande period Jämförbart med motsvarande period 2017 har kostnaderna minskat. Förändringen består i att kostnader för elever i fristående verksamheter och hos andra huvudmän (i andra kommuner) inte har debiterats/slutattesterats i samma omfattning som föregående år. Utöver detta har gymnasiet (övergripande) inte fått fakturor för lokalkostnader än. Förra året fakturerades verksamheten för de förvaltningsgemensamma kostnaderna, i år har ramen istället minskats. Prognos budgetavvikelse Övergripande gymnasiet prognosticerar inte någon avvikelse mot fastställd ram. Däremot har verksamheten ett pågående mål i förvaltningsrätten gällande retroaktiv elevpeng vilket kan komma att påverka verksamhetens resultat negativt beroende på domens utfall. Investeringsredovisning Övergripande gymnasier har ingen investeringsbudget och planerar inte att genomföra några investeringar under året.

15 Driftredovisning Kattegattgymnasiet Utfall periodresultat Kattegattgymnasiets intäkter har ökat något jämförbart med motsvarande period föregående år. Personal utlånad till högskolan är främsta förklaringen till förändringen. Jämförbart med motsvarande period 2017 har kostnaderna ökat. Förändringen består av lönekostnaderna som har ökat med 18,6% på skolan. Organisationen för administration, skolledning, elevhälsa och syv har ökat motsvarande 6 tjänster jämförbart med föregående år. Även lönekostnader för IM-programmets individuella inriktning har ökat på grund av att utbildningen startade och byggdes ut under Prognos budgetavvikelse Efter samtal med skolledningen i samband med detaljbudgetering prognosticerar Kattegattgymnasiet ett överskott på 200 kkr. för posten övriga kostnader. Investeringsredovisning Kattegattgymnasiet har inte genomfört några investeringar än så länge och förväntas förbruka hela anslaget på 1,4 Mkr Driftredovisning Sannarpsgymnasiet Utfall periodresultat Sannarpsgymnasiets intäkter har ökat något jämförbart med motsvarande period föregående år. Förändringen förklaras av att skolan erhållit statsbidrag från Migrationsverket för att finansiera delar av antagningscentret. Jämförbart med motsvarande period 2017 har kostnaderna ökat. Förändringen består av lönekostnaderna som har ökat med 7,4%. De ökade lönekostnaderna består främst av ekonomiprogrammet som startade hösten 2016 nu har ytterligare en årskurs startad som genererar lönekostnader och språkintroduktionen som utökade sin organisation under förra året vilket leder till högre kostnader jämfört med föregående års motsvarande period. Prognos budgetavvikelse Efter samtal med skolledningen i samband med detaljbudgetering prognosticerar Sannarpsgymnasiet ett överskott på 700 kkr. för posten övriga kostnader. Investeringsredovisning Sannarpsgymnasiet har inte genomfört några investeringar än så länge och förväntas förbruka hela anslaget på 228 kkr

16 Driftredovisning Sturegymnasiet Utfall periodresultat Sturegymnasiets intäkter har ökat jämförbart med motsvarande period föregående år. Förändringen förklaras av en intern intäkt som har periodiserats fel förra året och därigenom ger en missvisande intäkt för perioden Jämförbart med motsvarande period 2017 har kostnaderna ökat. Förändringen består av lönekostnaderna som har ökat med 6,7%, främst inom den övergripande verksamheten på Sturegymnasiet och språkintroduktionen. Prognos budgetavvikelse Efter samtal med skolledningen i samband med detaljbudgetering prognosticerar Sturegymnasiet ett överskott på 600 kkr. 100 kkr. för lönekostnader och 500 kkr. för övriga kostnader. Det första elevvalet för kommande årskurs 1 elever har visat att elevtalet kan bli lägre än prognosticerat och därigenom minska ramen och påverka budgetavvikelsen för Sturegymnasiet. Prognos förändring mot föregående prognos Årets första rapport och prognos. Finns ingen förändring att rapportera. Investeringsredovisning Sturegymnasiet har inte genomfört några investeringar än så länge och förväntas förbruka hela anslaget på 1,0 Mkr 2018.

17 Driftredovisning - Beställarenheten Utfall periodresultat I Beställarenheten ingår Halmstad kompetenscentrum, Vägledningscentrum och Mekatronik (Yrkeshögskolan). Resultatet för Beställarenheten är 6,2 Mkr. högre än samma period föregående år. Den största anledningen till detta är lägre intäkter från Migrationsverket, ändrat redovisningssätt av elevpengen 2017 (korrigerades ) samt att hyreskostnaderna för lokalerna inte är skickade från Fastighetskontoret och därmed inte bokförda. Förra året fakturerades verksamheten för de förvaltningsgemensamma kostnaderna, i år har ramen istället minskats. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ett överskott på totalt 6,5 Mkr. På grund av högkonjunktur med stor tillgång till arbete söker inte vuxna elever till utbildning i den utsträckning att alla utbildningar kan startas, exempel på yrkesutbildningar som inte kunnat starta är kock, servering samt bussförare. Svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning samt teoretiska gymnasiet är på väg ut i upphandling. Om upphandlingen överklagas är svarstiden i nuläget 8-9 månader. I ett sådant scenario kommer eleverna under hösten att endast ha den kommunala vuxenutbildningen som alternativ. Om uppdraget blir för stort för den kommunala vuxenutbildningen kommer det regionala samverkansavtalet att kunna erbjuda studier i annan kommun i Halland. Finns där inte plats kommer elever ha möjlighet att erbjudas utanför Halland med finansiering av Halmstad. Det finns en osäkerhet på hur mycket statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning som tilldelas Halmstads kommun. Statsbidraget för detta som söks tillsammans med regionsamverkan

18 (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg och Falkenberg) är beslutat från Skolverket att vi har beviljats totalt 46 Mkr. Det är inte beslutat inom regionsamverkan hur mycket varje kommun ska tilldelas av dessa pengar. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring p.g.a. att det är årets första prognos. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till 0 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till 0 kkr. Prognos budgetavvikelse Ingen förändring. Prognos förändring mot föregående prognos Ingen förändring p.g.a. att det är årets första prognos.

19 Driftredovisning - Utförarenheten Utfall periodresultat I Utförarenheten ingår grundläggande vuxenutbildning (Gruv), vård-och omsorgsutbildning (Gyrk), Lärvux, gymnasial vuxenutbildning (Gyt), Samhällsorientering (SO) och utbildning i svenska för invandrare (SFI). Resultatet för Utförarenhetens är 34 % (432 kkr.) högre än samma period föregående år. Den största anledningen till detta är lägre intäkter, något högre lönekostnader och att hyreskostnaderna för lokalerna inte är skickade från Fastighetskontoret och därmed inte bokförda. Prognos budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar i dagsläget ett underskott på totalt 8,0 Mkr ska kommunvux (förutom för Lärvux som är anslagsfinansierat med en budget på kr) finansieras enbart med intäkter från elevpeng och statsbidrag. För att kunna lägga en nollbudget har verksamheten ökat sin intäktsbudget och minskat sin lönebudget. Underskottet inom verksamheten ska minskas med ett samarbete mellan rektorsenheterna genom att samnyttja lärarresurser och avsluta visstidsanställningar. Vaktmästarresursen ska halveras och verksamheten fortsätter att se över organisationen av lärarna. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Periodens investeringar uppgår till 0 kkr. Investeringsutfallet motsvarande period föregående år uppgick till 0 kkr.

20 Prognos budgetavvikelse Ingen förändring.

21 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning - Ekonomiskt bistånd (utbetalningar) Utfall periodresultat Verksamhet 131 består av Ekonomiskt bistånd (bidragsdelen) samt ett fåtal löneposter (motsvarande 1,2 mkr.). Verksamhetens totala resultat är 11 % högre (1,2 Mkr.) 2018 jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna har jämfört med motsvarande period föregående år minskat med 492 kkr. Återkrav på försörjningsstöd (klienter och Försäkringskassan) har minskat med 128 kkr. Bidraget för initiala kostnader för EBO (eget boende) har ökat med 58 kkr. och ABO (anläggningsboende) har minskat med 422 kkr. mot föregående år. Lönekostnaderna är 1 % högre (2 kkr.) mot föregående års period. Övriga kostnader är 7 % högre (683 kkr.) 2018 än motsvarande period Den största förklaringen till detta är att utbetalningen av försörjningsstöd är 7 % (740 kkr.) högre än samma period 2017.

22 Prognos budgetavvikelse Ingen avvikelse i nuläget, men analysarbete kommer igång så fort vakansen av en kvalitetutvecklare är på plats och verksamheten kommer troligtvis att återkomma med en förväntad budgetavvikelse så snart en bedömning finns angående utbetalningarna av försörjningsstöd och storleken på kostnaderna för skyddat boende. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Verksamheten har inga investeringsmedel. Prognos budgetavvikelse - Prognos förändring mot föregående prognos -

23 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00073 Ärende UAN 2018/00073 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Finansdepartementet Remiss - Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande Vissa förändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Sammanfattning av remissärendet Finansdepartementet har begärt in yttrande från Halmstads kommun i rubricerat ärende och Barn och ungdomsnämnden, Hemvårdsnämnden, Socialnämnden samt Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden yttrar sig för Halmstads kommuns räkning. Regeringen har i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet föreslagit att ett krav på tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering ska införas för juridiska personer som bedriver verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade socialtjänstlagen (2001:453) och skollagen (2010:800). Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av ekonomichefen på Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

24 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00073 Bakgrund Stadskontoret har begärt in yttrande från Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden kring vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Analys och förslag Regeringen har i lagrådsremissen. Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet föreslagit att ett krav på tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering ska införas för juridiska personer som bedriver verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade socialtjänstlagen (2001:453) och skollagen (2010:800). Endast juridiska personer som kan visa att offentliga medel, utöver ett tillåtet rörelseresultat, kommer att gå till verksamhet enligt de lagarna ska få tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Inga värdeöverföringar föreslås få göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Verksamhet som omfattas av krav på tillstånd ska bedrivas i en separat juridisk person. I denna promemoria föreslås vissa ändringar i och kompletteringar till de förslag som lämnats i lagrådsremissen. En lägsta nivå om ett prisbasbelopp föreslås i den begränsning av rörelseresultatet som ställs som krav för att beviljas ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Den lägsta nivån utgör ett garanterat utrymme för en aktörs tillåtna rörelseresultat, oberoende av storleken på det operativa kapitalet. Förslaget syftar till att möjliggöra ett rörelseresultat för företag och organisationer som har ett litet operativt kapital och dessutom kan ha svårt att öka detta. Detta är i huvudsak aktörer med en låg omsättning. I promemorian föreslås vidare att mindre långtgående krav ska gälla för den som ansöker om tillstånd att ta emot offentlig finansiering och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar någon av de uppräknade associationsformerna. De särskilda kraven ska gälla under förutsättning att den juridiska personen har ett allmännyttigt syfte. Förslaget innebär att sådan idéburen verksamhet som beskrivits ovan inte kommer att omfattas av kraven på en begränsning av rörelseresultat och värdeöverföringar eller kravet att verksamheten ska drivas i en separat juridisk person. Endast ett fåtal regler föreslås gälla för att sådana aktörer ska beviljas tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Den juridiska personen ska lämna en årsredovisning till tillsynsmyndigheten samt ha en auktoriserad eller godkänd revisor och får inte överlämna verksamhet till andra juridiska personer utan tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Förslagen innebär att idéburen verksamhet inte i onödan tyngs med administrativa åtgärder eller överflödiga krav som inte anpassats för deras verksamhet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari Konsekvenser av förslaget Bedömningen är att ändringarna inte kommer att få någon påverkan på de verksamheter som bedrivs inom Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden. Ärendets beslutsgång Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden yttrar sig till Stadskontoret i ärendet. Stadskontoret ställer sedan samman ett yttrande för Halmstads kommun till Finansdepartementet. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

25 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00073 Beslutsunderlag 1. Yttrande Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering, daterad Information om beslutet Yttrande, tjänsteskrivelse samt protokollsutdrag till Stadskontoret senast Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

26 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00073 Remiss - Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens bedömning är att förslagen i utredningen inte kommer att ha någon påverkan eller ringa påverkan för de verksamhetsområde inom Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden som berörs i utredningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Håkan Björklund (C), ordförande Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

27 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Promemoria Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Januari 2018

28 Promemorians huvudsakliga innehåll Regeringen har i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet föreslagit att ett krav på tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering ska införas för juridiska personer som bedriver verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade socialtjänstlagen (2001:453) och skollagen (2010:800). Endast juridiska personer som kan visa att offentliga medel, utöver ett tillåtet rörelseresultat, kommer att gå till verksamhet enligt de lagarna ska få tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Inga värdeöverföringar föreslås få göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Verksamhet som omfattas av krav på tillstånd ska bedrivas i en separat juridisk person. I denna promemoria föreslås vissa ändringar i och kompletteringar till de förslag som lämnats i lagrådsremissen. En lägsta nivå om ett prisbasbelopp föreslås i den begränsning av rörelseresultatet som ställs som krav för att beviljas ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Den lägsta nivån utgör ett garanterat utrymme för en aktörs tillåtna rörelseresultat, oberoende av storleken på det operativa kapitalet. Förslaget syftar till att möjliggöra ett rörelseresultat för företag och organisationer som har ett litet operativt kapital och dessutom kan ha svårt att öka detta. Detta är i huvudsak aktörer med en låg omsättning. I promemorian föreslås vidare att mindre långtgående krav ska gälla för den som ansöker om tillstånd att ta emot offentlig finansiering och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar någon av de uppräknade associationsformerna. De särskilda kraven ska gälla under förutsättning att den juridiska personen har ett allmännyttigt syfte. Förslaget innebär att sådan idéburen verksamhet som beskrivits ovan inte kommer att omfattas av kraven på en begränsning av rörelseresultat och värdeöverföringar eller kravet att verksamheten ska drivas i en separat juridisk person. Endast ett fåtal regler föreslås gälla för att sådana aktörer ska beviljas tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Den juridiska personen ska lämna en årsredovisning till tillsynsmyndigheten samt ha en auktoriserad eller godkänd revisor och får inte överlämna verksamhet till andra juridiska personer utan tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Förslagen innebär att idéburen verksamhet inte i onödan tyngs med administrativa åtgärder eller överflödiga krav som inte anpassats för deras verksamhet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2019.

29 Innehållsförteckning 1 Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i skollagen (2010:800) Ärendet och dess beredning Bakgrund Förslaget om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Synpunkter från remissinstanserna och ställningstaganden i lagrådsremissen Idéburna aktörer i välfärden Effekter av begränsning av rörelseresultat för små företag och organisationer Behov av ytterligare konsekvensanalys En lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat Den lägsta nivån för begränsningen bestäms till ett prisbasbelopp Risker för missbruk Särskilda regler för idéburen verksamhet Vissa av kraven för att ta emot offentlig finansiering behövs inte för idéburen verksamhet Vilka aktörer ska undantas från kraven? Den juridiska personen ska ha ett allmännyttigt syfte Vilka krav ska gälla för idéburna aktörer? Tillsyn och sanktioner Konsekvenser Konsekvenser för privata aktörer av en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat Konsekvenser av förslaget om mindre omfattande krav för idéburna aktörer Konsekvenser för kommuner och landsting Konsekvenser för barn, elever och brukare Offentligfinansiella konsekvenser Konsekvenser för tillsynsmyndigheterna Konsekvenser för socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Konsekvenser för kvinnor och män Övriga konsekvenser... 45

30 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) Bilaga 1 För denna promemoria relevanta lagförslag i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Bilaga 2 Metod för beräkning av effekterna på välfärdsföretag... 79

31 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Härigenom föreskrivs att 23 c e, 23 g och 23 i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade i stället för lydelsen enligt lagen (2018:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse. Lydelse enligt lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering Föreslagen lydelse inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet 23 c En juridisk person kan ansöka om tillstånd att ta emot offentlig finansiering hos Inspektionen för vård och omsorg. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att de offentliga medlen, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet enligt 23 e, kommer att användas till verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag och i övrigt uppfyller kraven i 23 d 23 k. Ett sådant tillstånd ska också lämnas om sökanden har ett allmännyttigt syfte och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och uppfyller kraven i 23 d andra stycket samt 23 j och 23 k. I den juridiska personen får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, socialtjänstlagen (2001:453) eller skollagen (2010:800). Den juridiska personen får inte lämna över verksamhet för vilken 23 d I en sådan juridisk person som avses i 23 c första stycket får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, socialtjänstlagen (2001:453) eller skollagen (2010:800). En sådan juridisk person som avses i 23 c får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra 3

32 tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd. juridiska personer utan sådant tillstånd. För en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. 23 e För en juridisk person som beviljats tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 23 c första stycket gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 23 f 23 h. Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid det räkenskapsårets utgång. 23 g Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång och det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då föregående räkenskapsår gick ut. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som det högsta av en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid det räkenskapsårets utgång och det prisbasbelopp som gäller för det kalenderår då räkenskapsåret går ut. Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång, ökad med sju procentenheter. För den juridiska personens första räkenskapsår ska avkastningsräntan bestämmas till statslåneräntan vid det räkenskapsårets utgång, ökad med sju procentenheter. Statslåneräntan ska dock alltid som lägst anses vara noll procent. Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. 23 i Inga värdeöverföringar från en sådan juridisk person som avses i 23 c första stycket får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. 4

33 Denna lag träder i kraft den 2 januari

34 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Härigenom föreskrivs att 7 a kap. 1 3, 5 och 7 socialtjänstlagen (2001:453) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse. Lydelse enligt lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Föreslagen lydelse 7 a kap. 1 En juridisk person kan ansöka om tillstånd att ta emot offentlig finansiering hos Inspektionen för vård och omsorg. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att de offentliga medlen, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet enligt 3, kommer att användas till verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag och i övrigt uppfyller kraven i detta kapitel. Ett sådant tillstånd ska också lämnas om sökanden har ett allmännyttigt syfte och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och uppfyller kraven i 2 andra stycket samt 8 och 9. I den juridiska personen får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller skollagen (2010:800). Den juridiska personen får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd. 2 I en sådan juridisk person som avses i 1 första stycket får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller skollagen (2010:800). En sådan juridisk person som avses i 1 får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd. 6

35 För en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. 3 För en juridisk person som beviljats tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 1 första stycket gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 4 6. Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som en avkastningsränta på operativt kapital vid det räkenskapsårets utgång. 5 Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång och det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då föregående räkenskapsår gick ut. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid det räkenskapsårets utgång och det prisbasbelopp som gäller för det kalenderår då räkenskapsåret går ut. Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång, ökad med sju procentenheter. För den juridiska personens första räkenskapsår ska avkastningsräntan bestämmas till statslåneräntan vid det räkenskapsårets utgång, ökad med sju procentenheter. Statslåneräntan ska dock alltid som lägst anses vara noll procent. Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. 7 Inga värdeöverföringar från en sådan juridisk person som avses i 1 första stycket får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. 7

36 8 Denna lag träder i kraft den 2 januari 2019.

37 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 1 3, 5 och 7 skollagen (2010:800) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse. Lydelse enligt lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Föreslagen lydelse 2 a kap. 1 En juridisk person kan ansöka om tillstånd att ta emot offentlig finansiering hos Statens skolinspektion. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att de offentliga medlen, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet enligt 3, kommer att användas till verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag och i övrigt uppfyller kraven i detta kapitel. Ett sådant tillstånd ska också lämnas om sökanden har ett allmännyttigt syfte och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och uppfyller kraven i 2 andra stycket samt 8 och 9. I den juridiska personen får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller socialtjänstlagen (2001:453). Den juridiska personen får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd. 2 I en sådan juridisk person som avses i 1 första stycket får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller socialtjänstlagen (2001:453). En sådan juridisk person som avses i 1 får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd. 9

38 För en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. 3 För en juridisk person som beviljats tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 1 första stycket gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 4 6. Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som en avkastningsränta på operativt kapital vid det räkenskapsårets utgång. 5 Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång och det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då föregående räkenskapsår gick ut. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid det räkenskapsårets utgång och det prisbasbelopp som gäller för det kalenderår då räkenskapsåret går ut. Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång, ökad med sju procentenheter. För den juridiska personens första räkenskapsår ska avkastningsräntan bestämmas till statslåneräntan vid det räkenskapsårets utgång, ökad med sju procentenheter. Statslåneräntan ska dock alltid som lägst anses vara noll procent. Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. 7 Inga värdeöverföringar från en sådan juridisk person som avses i 1 första stycket får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. Denna lag träder i kraft den 2 januari

39 2 Ärendet och dess beredning Regeringen beslutade den 5 mars 2015 (dir. 2015:22) att uppdra åt en särskild utredare att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Syftet med utredningen var att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Förslagen skulle utformas så att de kunde bidra till att vidareutveckla mångfalden av aktörer, särskilt när det gäller den idéburna sektorn. Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv för utredaren den 15 oktober 2015 (dir. 2015:100) och den 5 november (dir. 2015:108). Utredningen antog namnet Välfärdsutredningen (Fi 2015:01). Välfärdsutredningen lämnade den 8 november 2016 betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) till regeringen. I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att juridiska personer som vill utföra offentligt finansierade välfärdstjänster ska ha ett tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering. Regeringen har därefter i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet (fortsättningsvis benämnd lagrådsremissen) föreslagit att ett sådant tillstånd ska krävas för att ersättning som följer av en kommuns avtal om överlämnande av verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, eller skollagen (2010:800) ska lämnas till privata utförare. Detsamma föreslås gälla för utbetalande av assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt LSS. Förslaget innebär även att ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering kommer krävas för att en enskild huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg ska ha rätt till bidrag enligt skollagen. Ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska enligt lagrådsremissen lämnas om den juridiska personen kan visa att offentliga medel, utöver ett tillåtet rörelseresultat, kommer att gå till verksamhet som regleras i LSS, SoL respektive skollagen. Inga värdeöverföringar föreslås få göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Verksamhet som omfattas av krav på tillstånd ska bedrivas i en separat juridisk person. Lagrådsremissens lagförslag finns i relevanta delar i bilaga 1. Med anledning av de synpunkter som inkommit vid remitteringen av det ovan nämnda betänkandet har denna promemoria tagits fram i Regeringskansliet. I promemorian lämnas förslag till ändringar i lagrådsremissens förslag. Syftet med förslagen i promemorian är att komplettera beredningsunderlaget och anpassa de föreslagna bestämmelserna i lagrådsremissen till små företag och organisationers samt idéburna aktörers förutsättningar. 11

40 3 Bakgrund 3.1 Förslaget om tillstånd att ta emot offentlig finansiering I lagrådsremissen föreslås bl.a. att ett tillstånd för att ta emot offentlig finansiering införs för socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Kommuner ska enligt förslaget bara få ge ersättning till privata utförare eller, när det gäller enskilda huvudmän, bidrag enligt skollagen till juridiska personer som har ett sådant tillstånd. Även Försäkringskassans utbetalningar av assistansersättning ska omfattas av regleringen. Syftet med förslaget är att de offentliga medlen ska användas i verksamheten. Ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska kunna beviljas privata aktörer under förutsättning att de bl.a. har ett begränsat rörelseresultat. Rörelseresultatet ska framgå av årsredovisningen och är ett mått på vinsten före räntor och skatter. Det beräknas genom att rörelseintäkterna minskas med rörelsekostnaderna (före finansiella kostnader och eventuella bokslutsdispositioner som koncernbidrag). Enligt förslaget ska rörelseresultatet begränsas till statslåneräntan vid utgången av föregående räkenskapsår ökad med 7 procentenheter i förhållande till det operativa kapitalet vid föregående räkenskapsårs utgång. Med operativt kapital avses rörelsetillgångar minus rörelseskulder. Det tillåtna rörelseresultatet motsvarar den genomsnittliga marknadsmässiga kapitalkostnaden i välfärdssektorn. Outnyttjat utrymme ska kunna föras vidare maximalt tre räkenskapsår framåt i tiden. För att begränsningen av rörelseresultatet inte ska kunna kringgås får inga värdeöverföringar ske från den juridiska personen utöver det tillåtna rörelseresultatet, t.ex. omotiverat höga löner eller köp av varor eller tjänster som inte krävs för den aktuella verksamheten. Enligt förslaget ska villkoren gälla för samtliga juridiska personer, oavsett i vilken associationsform och i vilket syfte som verksamheten bedrivs. Statens skolinspektion och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) föreslås ansvara för tillståndsprövning och tillsyn av reglerna. Skolinspektionen och IVO ska pröva om de sökande har förutsättningar att uppfylla kraven på begränsat rörelseresultat och bedriva tillsyn över att välfärdsverksamheter med tillstånd följer kraven. En juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska lämna sin årsredovisning till tillsynsmyndigheten och ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Vid överträdelser mot reglerna ska tillsynsmyndigheterna kunna besluta om sanktionsavgifter. Vid allvarliga eller upprepade överträdelser ska tillståndet kunna återkallas. 12

41 3.2 Synpunkter från remissinstanserna och ställningstaganden i lagrådsremissen Nedan lämnas en kort redogörelse för de ställningstaganden som görs i lagrådsremissen samt remissutfallet när det gäller vilka konsekvenser som utredningens förslag bedöms få för små företag och organisationer samt idéburen verksamhet. Remissinstansernas inställning till konsekvenserna för små företag och organisationer Välfärdsutredningens förslag har kritiserats av remissinstanser för att bl.a. påverka små företag, nyföretagandet och investeringsviljan i välfärdssektorn negativt. Kritiken har framförts av olika typer av remissinstanser, däribland Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Statskontoret, Tillväxtverket, Uppsala universitet, Stockholms läns landsting, Göteborgs kommun, Mora kommun, Idéburna Skolors Riksförbund, Fysioterapeuterna, Företagarna, Föreningen Sveriges Socialchefer, Sveriges Läkarförbund, Friskolornas riksförbund, FSO Fria förskolor, Lernia, Vårdföretagarna Almega, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Swedish Venture Capital Association. En anledning till att små välfärdsaktörer kan missgynnas av den föreslagna regleringen är enligt flera remissinstanser att små aktörer har sämre förutsättningar än andra att öka sina operativa kapital. Löner och hyror utgör de största kostnaderna i de flesta välfärdsföretag, varför det operativa kapitalet är litet. För mindre aktörer är det sällan aktuellt att köpa t.ex. fastigheter. Svenska Psykiatriföreningen har anfört att små och medelstora företag missgynnas eftersom risken med att starta ett företag inte enbart motsvaras av det egna insatta kapitalet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Regelrådet har i sina remissvar anfört att utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet har t.ex. framfört att utredningen inte belyst små företags konkurrensförmåga i förhållande till större företags förmåga. Beroende på vilket redovisningsregelverk som företaget tillämpar kan enligt rådet det operativa kapitalet, och därmed det tillåtna rörelseresultatet, bli olika stort. Detta förhållande behandlas även av Bokföringsnämnden, som påpekar att små företag kan välja att tillämpa det s.k. K2-regelverket, som präglas av förenkling och försiktighetsprincipen, medan de flesta större företag redovisar enligt K3-regelverket. K2-regelverket tillåter bl.a. inte aktivering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar, redovisning till verkligt värde, komponentavskrivning och redovisning av uppskjuten skatt. Flera remissinstanser har också anfört att små välfärdsföretag i stor utsträckning har ägare som är aktiva i bolaget och som tar ut ersättning i form av inkomst av kapital i stället för lön. Svenskt Näringsliv har hänvisat till en rapport som organisationen beställt av ett revisions- och konsultföretag. I rapporten görs bedömningen att en begränsning av rörelseresultat gör det särskilt svårt för små välfärdsaktörer att fortsätta bedriva verksamhet. 13

42 Remissinstansernas inställning till konsekvenserna för idéburna aktörer En övervägande del av de remissinstanser som tagit ställning till utredningens förslag att idéburna aktörer ska omfattas av samma krav som andra aktörer avstyrker förslaget. Famna och Arbetsgivarföreningen Kfo anför att det i samband med tillståndsprövning bör prövas om en verksamhet är vinstdriven eller idéburen samt att vinstbegränsning och krav på att verksamheterna ska bedrivas i en separat juridisk person endast bör gälla vinstdrivna verksamheter. Även Idéburna skolors riksförbund och Skyddsvärnet anser att idéburna aktörer bör undantas från vinstbegränsningsregelverket. Förbundet framhåller att sådana aktörer har som kännetecken att de låter eventuellt överskott gå tillbaka in i verksamheten. Unizon anser att idéburna aktörer som återinvesterar i sin egen verksamhet helt bör undantas från de regelverk som föreslås för övriga aktörer. Arbetsgivarföreningen Kfo, Famna, Forum, Föreningen JAG och SPF Seniorerna menar att förslaget skulle leda till orimliga konsekvenser för idéburna organisationer, som typiskt sett bedriver verksamheter av olika art och med olika slags finansiering. Ersta diakoni, Stockholms Stadsmission och Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux anför att idéburna aktörer bör undantas från utredningens förslag om begränsat rörelseresultat och att förslaget kommer att ge orimliga konsekvenser, då icke vinstdrivande organisationer skulle tvingas separera verksamheter från varandra genom icke-optimala organisationsförändringar och tveksamma företagsetableringar. Enligt Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor gör begränsningen av rörelseresultatet det omöjligt att hantera oförutsedda händelser. Även Göteborgs kyrkliga stadsmission anser att idéburna aktörer bör undantas från reglerna eftersom de får orimliga konsekvenser för sådana aktörer. Ställningstaganden i lagrådsremissen Ett syfte med de senaste decenniernas reformer i välfärden har varit att öka mångfalden bland utförarna. I lagrådsremissen anför regeringen att den övergripande bilden av utvecklingen inom välfärdssektorn är att den går mot att stora koncerner lägger under sig en allt större andel av marknaden. Små företag, föräldrakooperativ och andra mindre aktörer på området köps i ökande omfattning upp och tas över av stora koncernbolag. Regeringen konstaterar mot denna bakgrund att en fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för barn, elever och brukare. I lagrådsremissen bedömer regeringen, bl.a. mot bakgrund av de synpunkter som framförts om behovet av en viss buffert även hos juridiska personer med ett mycket litet operativt kapital, att det finns behov av en justering av den föreslagna regleringen i syfte att skapa förutsättningar för ett visst positivt rörelseresultat oavsett operativt kapital. I lagrådsremissen instämmer regeringen dessutom delvis i remissinstansernas synpunkter vad gäller förutsättningarna för idéburna aktörer och anför att syftet med den föreslagna regleringen är att säkerställa att offentliga medel stannar i verksamheten och kommer barn, elever och 14

43 brukare till del. Regeringen konstaterar vidare att de problem och risker som regleringen är utformad utifrån inte gör sig gällande på samma sätt för idéburna aktörer som för andra aktörer. Exempelvis finns inte samma slags incitament att öka vinsten genom att dra ner på kvaliteten. De idéburna aktörerna återinvesterar eventuella överskott i sin verksamhet, och vinst betalas inte ut till ägare eller andra intressenter. Regeringen bedömer mot bakgrund av att dessa aktörer i hög utsträckning redan kan anses uppfylla syftet med regleringen att det finns behov av en justering av regleringen för sådana aktörer. 3.3 Idéburna aktörer i välfärden Ett mål för politiken för det civila samhället är att stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter. Regeringen anser att det är angeläget att idéburna aktörer utan vinstintresse ska kunna utvecklas och få en mer framskjuten roll som utförare inom välfärden. Aktörerna kan bidra med en mängd olika mervärden genom speciella arbetsmetoder och är en viktig del av mångfalden inom välfärden (prop. 2009/10:55 s. 44). Det kan ha ett egenvärde att veta att en tjänst eller service tillhandahålls inom ramen för en verksamhet som bedrivs utifrån en viss värdegrund. Även kommersiella aktörer kan visserligen inrikta sig på exempelvis en viss pedagogik eller behandlingsmetod, men det som definierar idéburna aktörer är att idén är själva syftet med verksamheten, d.v.s. inte t.ex. vinst till ägaren. Att stärka de idéburna aktörernas ställning som utförare av välfärdstjänster kan därför ses som ett sätt att skapa ökad mångfald och valfrihet, i enlighet med vad som anförts om mångfaldsprincipen inom ramen för politiken för det civila samhället. Organisationerna kan också ha en större trovärdighet gentemot vissa målgrupper, och därmed ha lättare att nå fram till grupper av brukare som kanske har ett begränsat förtroende för andra aktörer. Slutligen är en fördel med att anlita idéburna aktörer som utförare av välfärdstjänster att det kan ge effekter utöver själva tjänsten. Det kan exempelvis handla om en organisation som driver någon form av boende för utsatta grupper i samarbete med kommunen, men vid sidan av detta även bedriver uppsökande verksamhet. Genom att trygga organisationernas fortlevnad främjas även den övriga verksamhet som bedrivs ideellt, vilket kan vara till gagn för samhället i stort. Trots att det finns många argument för idéburna utförare inom välfärden är dessa aktörers ställning relativt svag i Sverige jämfört med andra jämförbara länder (Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden? Tillväxtverket, 2012). I Danmark är t.ex. 22 procent av grundskolorna fristående skolor som drivs utan vinstintresse. I SKL:s rapport Köp av verksamhet, Kommuner, landsting och regioner , anges att bara 2 procent av kommunernas verksamhet utförs av stiftelser, ideella föreningar eller enskilda (dvs. individer och hushåll). Av Upphandlingsmyndighetens och Konkurrensverkets rapport Statistik om offentlig upphandling 2017 (2017:5 och 2017:11) framgår att knappt 18 procent av alla organisationer som mottog offentliga utbetalningar 15

44 2016 tillhörde kategorin idéburna organisationer och att sådana organisationer mottog ca 3 procent av de utbetalade beloppen Det innefattar inköp från det offentliga, men även bidrag och transfereringar såsom föreningsbidrag, medlemsavgifter och bidrag till fristående skolor. Generellt har trenden varit att de idéburna aktörernas ställning relativt sett har försvagats bland enskilda utförare av välfärdstjänster, även om de inte minskat i absoluta tal. Det beror på att de kommersiella aktörerna har vuxit kraftigt, medan de idéburna aktörerna inte har vuxit i samma takt. Mätt i andel sysselsatta inom välfärden har de kommersiella aktörerna i Sverige ökat från 8,7 till 19,2 procent, medan de ideella aktörernas andel minskat från 3,5 till 3,2 procent under samma period (Mot en ny skandinavisk velferdsmodell? Intstitutt för samfunnsforskning, 2016, s. 20 och 26). I detta sammanhang kan särskilt nämnas att andelen barn som gick i en ideellt driven fristående förskola minskade , medan andelen barn i bolagsdrivna förskolor nästan fördubblades under samma period. Minskningen berodde framför allt på att andelen barn i förskolor som drevs som föräldrakooperativ halverades (Kommunals rapport Skilda världar En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg, 2014). 3.4 Effekter av begränsning av rörelseresultat för små företag och organisationer Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 anfört att goda villkor för företagande är en viktig del av näringspolitiken, och att en del av detta utgörs av de lagar och myndighetsregler som företag möter (prop. 2017/18:1, utgiftsområde 24). Vidare ska regeringens näringspolitik bl.a. skapa förutsättningar för fler och växande företag. Regeringen har i lagrådsremissen bedömt att konsekvenserna av en begränsning av rörelseresultatet riskerar att medföra ojämna förutsättningar mellan mindre och större aktörer, eftersom mindre aktörer ofta saknar eller har negativa operativa kapital. I lagrådsremissen föreslås bl.a. av denna anledning att det operativa kapitalet vid beräkningen av det tillåtna rörelseresultatet som lägst ska anses vara noll. Små företag och organisationer kan ofta ha begränsade förutsättningar för att införskaffa, äga och redovisa sådana tillgångar som avspeglas i det operativa kapitalet. Bland annat till följd av detta påverkas rörelsemarginalerna hos företag och organisationer med liten omsättning i genomsnitt mer av en begränsning av rörelseresultatet jämfört med aktörer med en större omsättning (se tabell 3.1). 16

45 Tabell 3.1 Rörelseresultat och rörelsemarginal med och utan begränsning av rörelseresultat, företag inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet efter omsättning 2015 Omsättning, miljoner kr Medelvärde, rörelseresultat utan begränsning, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal utan begränsning Medelvärde, rörelseresultat med begränsning, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med begränsning , ,3 % ,9 % 1, ,8 % 4 0,3 % 2, ,8 % -7-0,2 % 5, ,0 % 10 0,1 % 20, ,1 % 145 0,5 % 50, ,4 % 163 0,2 % 100, ,6 % 201 0,1 % >500, ,0 % ,4 % Totalt ,5 % 39 0,2 % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode. I praktiken utgörs det operativa kapitalet hos välfärdsaktörer till stor del av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Som exempel på sådana anläggningstillgångar kan nämnas inventarier, fordon, maskiner och datorer. Små välfärdsaktörer kan dock sakna behov av och möjlighet att äga fastigheter, fordon och liknande. Ofta kan det enda alternativet eller det mest ekonomiska alternativet för sådana organisationer vara att hyra t.ex. lokaler och fordon. Som exempel på omsättningstillgångar hos välfärdsaktörerna kan nämnas fordringar mot myndigheter, förbrukningsartiklar, förskottsbetalningar och likvida medel. Av likvida medel (kassa/bank) får enligt lagrådsremissens föreslag som huvudregel ett belopp motsvarande 10 procent av organisationens omsättning inräknas i det operativa kapitalet. Små företag kan välja att följa andra regler för redovisning än stora företag. Enligt de särskilda regler som kan användas av små företag ska bl.a. försiktighet iakttas vid värderingar. Det innebär att små företag kan tvingas nedvärdera sina tillgångar. Det är möjligt för små företag att redovisa enligt samma regler som större företag, men detta kan medföra ökade kostnader. Sammantaget innebär detta att små företag och organisationer inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet ofta kan ha begränsade förutsättningar att äga och redovisa sådana tillgångar som avspeglas i det operativa kapitalet. Små aktörer kan också ha begränsade förutsättningar och incitament att öka sitt operativa kapital. Som framgår av lagrådsremissen beror stora rörelsemarginaler bland små välfärdsföretag bl.a. på att utdelningar i dessa företag är skattemässigt mer fördelaktiga än att höja löner för ägare som är aktiva i verksamheterna. Aktörer som har mellan noll och 1 miljon kronor i omsättning påverkas mest av lagrådsremissens förslag sett till den genomsnittliga rörelsemarginalen. Denna grupp har både ett litet genomsnittligt operativt kapital 17

46 och en betydande andel aktörer, 37 procent, som uppvisar förlust eller nollresultat redan utan någon begränsning. Ett liknande mönster kan utläsas när rörelsemarginalerna fördelas efter antal anställda. Aktörer med högre genomsnittlig omsättning påverkas också i betydande utsträckning av begränsningen, men bedöms ha betydligt bättre förutsättningar att öka sina operativa kapital. Att begränsningen av rörelseresultat i genomsnitt påverkar små aktörer mer än större aktörer riskerar att minska nyföretagandet och viljan att driva vidare små företag och organisationer i sektorn. Detta kan i sin tur få negativa effekter på mångfalden och aktörernas möjlighet att verka på lika villkor. 3.5 Behov av ytterligare konsekvensanalys Av 7 6 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att reglering som kan få betydelse för företags arbetsvillkor, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska innehålla en beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet har i sin årsrapport för 2016 framfört att konsekvensutredningar ofta brister avseende storleken på berörda företag, påverkan på konkurrensförhållandena, om särskild hänsyn tagits till små företag och förslagens påverkan på företagens administrativa och andra kostnader. Mot bakgrund av att särskild hänsyn ska tas till små företag vid regelgivning, Välfärdsutredningens kommittédirektiv och den kritik som framförts av remissinstanserna avseende förslagen i betänkandet finns behov av ytterligare analys av vilka effekter som lagrådsremissens förslag får för små företag och organisationer. 4 En lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat 4.1 Den lägsta nivån för begränsningen bestäms till ett prisbasbelopp Förslag: En lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet bör införas för att jämna ut skillnaderna i förutsättningarna mellan aktörer av olika storlekar. Den lägsta nivån föreslås uppgå till ett prisbasbelopp. Skälen för förslaget: Aktörer som saknar eller har ett litet operativt kapital bör kunna göra ett visst positivt rörelseresultat. Regeringens föreslagna begränsning av rörelseresultatet enligt lagrådsremissen bör därför justeras. Utgångspunkterna för ändringen bör vara att förutsättningarna för aktörer med mindre respektive större operativa kapital ska utjämnas, att inga negativa incitament ska skapas för aktörerna, att den 18

47 administrativa bördan inte ska öka, att förutsättningarna för tillsyn inte ska försämras och att hänsyn ska tas till EU-rätten. Det förslag som bäst bedöms uppfylla dessa utgångspunkter är att införa en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet som följer av det föreslagna tillståndet att ta emot offentlig finansiering. Denna nivå bör utgöras av ett fastställt belopp och vara oberoende av storleken på det operativa kapitalet, aktörens storlek och associationsform. Nivån bör i reala termer vara förutsebar och stabil, dvs. inte urholkas över tiden. Med tanke på att det tillåtna rörelseresultatet enligt regeringens förslag i lagrådsremissen fastställs årligen är det lämpligt att den lägsta nivån för begränsningen också fastställs årligen. Det finns ett flertal befintliga belopp som ligger till grund för exempelvis beräkning av olika ersättningar och som omräknas årligen, t.ex. inkomstbasbelopp, prisbasbelopp och förhöjda prisbasbelopp. Inkomstbasbeloppet beräknas enligt 58 kap. 26 och 27 socialförsäkringsbalken utifrån inkomstindex. I praktiken innebär det att Pensionsmyndigheten beräknar ett årligt belopp som följer samhällets löneutveckling och som regeringen fastställer. Inkomstbasbeloppet utgör grund för bl.a. olika beräkningar inom allmän pension och tjänstepension. Prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet beräknas i juni varje år enligt 2 kap. 6 8 socialförsäkringsbalken utifrån det allmänna prisläget och avser nästföljande år. Beräkningarna görs av Statistiska centralbyrån med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex (KPI) och reflekterar därmed inflationen. Regeringen fastställer prisbasbeloppet ( kronor 2017) och det förhöjda prisbasbeloppet ( kronor 2017) i förordning. Prisbasbeloppet utgör grund för bl.a. diverse gränsvärden och beräkning av garantipension, vårdbidrag samt sjuk- och inkomstersättning. Det förhöjda prisbasbeloppet används för beräkning av pensionspoäng för tilläggspension. Eftersom KPI publiceras månadsvis är det möjligt att följa utvecklingen av prisbasbeloppet även mellan de årliga beräkningarna, vilket ökar förutsägbarheten. Inflationen framstår som en mer lämplig beräkningsgrund för den årliga justeringen än löneutvecklingen. Beräkningen av den lägsta nivån för begränsningen av rörelseresultatet bör därför utgå från prisbasbeloppet i socialförsäkringsbalken. Med ett prisbasbelopp som lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat uppvisar företag med omsättning över 1 miljon kronor i genomsnitt positiva rörelseresultat (se tabell 4.1). Företag med omsättning under denna nivå uppvisar redan utan någon begränsning mycket små vinster och en stor andel av dem går med förlust. Aktörerna delas i denna promemoria in efter nettoomsättning. Omsättningen bedöms ha större relevans för det operativa kapitalet än antal anställda i en organisation, eftersom personalen bl.a. kan vara inhyrd eller förlagd i en separat juridisk person. De aktörer som bedöms ha störst svårigheter att öka sina operativa kapital är företag och organisationer med en liten omsättning. Anledningen till att aktörerna inte indelas efter storleken på det operativa kapitalet är bl.a. att såväl stora som små företag och organisationer kan ha små operativa kapital, men av helt olika skäl (se avsnitt 6.1). De aktörer som förslaget främst tar sikte på är således aktörer med såväl liten omsättning som litet operativt kapital. 19

48 Remissinstanserna har i sina synpunkter främst berört rörelsemarginalerna. Företag med en låg omsättning har i genomsnitt större rörelsemarginaler utan någon begränsning av rörelseresultatet jämfört med företag med högre omsättning. Detta beror bl.a. på att ägarna i företag med låg omsättning oftare är aktiva i företagen och tar ut ersättning i form av inkomst av kapital i stället för lön. En lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat är inte avsedd att kompensera för sådana högre rörelsemarginaler. Utöver detta påverkar inte en lägsta nivå att betydande andelar av välfärdsaktörerna går med förlust redan innan en begränsning, vilket avspeglas i medelvärdena för rörelsemarginalerna. Förslaget bör möjliggöra att välfärdsaktörer som saknar, eller har ett litet operativt kapital, tillåts ett begränsat rörelseresultat och därmed på sikt ges rimliga förutsättningar att öka det operativa kapitalet. Tabell 4.1 Rörelsemarginaler givet en begränsning av rörelseresultat med och utan lägsta nivå av olika storlekar 2015, företag inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet Omsättning, miljoner kr Medelvärde, rörelsemarginal med begränsning utan lägsta nivå Medelvärde, rörelsemarginal med lägsta nivå om ett prisbasbelopp Medelvärde, rörelsemarginal med lägsta nivå om två prisbasbelopp Medelvärde, rörelsemarginal med lägsta nivå om tre prisbasbelopp ,1 1-20,9 % -15,5 % -11,6 % -8,9 % 1,1 2 0,3 % 2,0 % 3,7 % 5,2 % 2,1 5-0,2 % 0,5 % 1,4 % 2,2 % 5,1 20 0,1 % 0,3 % 0,5 % 0,8 % 20,1 50 0,5 % 0,5 % 0,6 % 0,6 % 50, ,2 % 0,3 % 0,3 % 0,3 % 100, ,1 % 0,1 % 0,1 % 0,1 % >500,1 0,4 % 0,4 % 0,4 % 0,4 % Totalsumma 0,2 % 0,3 % 0,4 % 0,5 % Källor: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Det belopp som den lägsta nivån fastställs till utgör en avvägning mellan ambitionen att utjämna förutsättningarna för små välfärdsaktörer och hur stora rörelseresultat som kan tillåtas för välfärdsaktörer med offentlig finansiering utöver vad begränsningen redan medger. Ett prisbasbelopp kan ha stor betydelse för organisationer med låg omsättning och begränsade möjligheter att öka det operativa kapitalet, medan det bör vara av begränsad betydelse för större organisationer. En lägsta nivå som överstiger ett prisbasbelopp bedöms innebära begränsad nytta för vad regeringen vill uppnå, medan risken för missbruk kan öka. Större tillåtna rörelseresultat riskerar att minska incitamenten för att genomföra investeringar i verksamheten (för att därmed öka det operativa kapitalet). Varje ökning av den lägsta nivån innebär en risk att medel försvinner från välfärden, vilket måste vägas mot den nytta små företag kan väntas få av ökningen. 20

49 Sammantaget bedöms att ett prisbasbelopp är en ändamålsenlig nivå för att välfärdsaktörer med små operativa kapital, och begränsade möjligheter att öka kapitalet, ska kunna ges ett visst utrymme för positivt rörelseresultat, samtidigt som det säkerställer att huvuddelen av den offentliga finansieringen går till den verksamhet som den är avsedd för. Den föreslagna lägsta nivån för begränsningen av rörelseresultatet bör efter en tid följas upp och utvärderas avseende t.ex. nyttjandet inom olika typer av organisationer och sektorer för att identifiera eventuella brister i regleringens konstruktion. 4.2 Risker för missbruk Bedömning: Riskerna för att företag och organisationer ska kunna missbruka en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet bedöms vara låga. Regeringen bör emellertid noga bevaka utvecklingen i välfärdssektorerna efter införandet av en sådan nivå för att säkerställa att regleringen uppfyller de avsedda syftena. Skälen för bedömningen: En lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet kan skapa incitament för att t.ex. dela upp verksamheter. Samtidigt kommer varje juridisk person behöva ha tillstånd och stå under tillsyn, vilket medför tillkommande avgifter. Om kostnaderna för att dela upp företag överstiger vinsterna bör inte incitament av det aktuella slaget uppstå. Kostnaden för att starta, söka tillstånd för och driva en juridisk person bedöms i de flesta fall överstiga ett prisbasbelopp. Möjligheten att ha ett tillåtet rörelseresultat genom en lägsta nivå kan teoretiskt ge incitament till att försöka manipulera det operativa kapitalet, t.ex. genom att förlägga avskrivningar och aktiveringar av kostnader på ett sådant sätt att det operativa kapitalet maximeras vart fjärde år. Under övriga år skulle det operativa kapitalet på samma sätt kunna minimeras för att i stället nyttja den lägsta tillåtna nivån. Det finns dock betydande begränsningar för en sådan planering av rörelseresultatet. Den maximala nyttan ett visst år för ett enskilt företag är begränsad till den lägsta nivån, dvs. ett prisbasbelopp, och den sammantagna effekten på rörelseresultatet är därmed begränsad. Det torde vidare vara få aktörer som har möjlighet att kunna koncentrera det operativa kapitalet till vissa år och samtidigt följa god redovisningssed. För en mindre aktör bedöms det knappast vara lönsamt att lägga tid och resurser på sådan planering. Sammantaget bedöms riskerna för att företag ska missbruka en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet genom att skapa flera juridiska personer eller manipulera det operativa kapitalet vara små. 21

50 5 Särskilda regler för idéburen verksamhet 5.1 Vissa av kraven för att ta emot offentlig finansiering behövs inte för idéburen verksamhet Bedömning: Syftet med flera av de krav som regeringen föreslagit ska införas för att ta emot offentlig finansiering är normalt uppfyllt i idéburen verksamhet. Vissa av dessa krav bör därför inte ställas på sådana aktörer. Skälen för bedömningen: Syftet med den reglering som föreslås i lagrådsremissen är att säkerställa att offentliga medel stannar i verksamheten och kommer barn, elever och brukare till del. Idéburna aktörer återinvesterar eventuella överskott i sin verksamhet och ingen vinst betalas ut till ägare eller andra intressenter. De idéburna aktörerna kan därför redan i hög utsträckning anses uppfylla syftet med regleringen. De problem och risker som regleringen är utformad utifrån gör sig inte heller gällande på samma sätt för idéburna aktörer som för andra aktörer. Exempelvis finns inte drivkraften att öka vinsten genom att dra ned på kvaliteten eller prioritera lönsamma grupper med mindre behov. Det kan därmed inte anses vara rimligt att pröva idéburna aktörer enligt samma ingående bestämmelser som övriga aktörer. De idéburna aktörerna bör därför undantas från vissa av de krav som syftar till att säkerställa att de offentliga medlen går till avsedd verksamhet. Det bör framhållas att ett undantag från vissa krav i tillståndsprövningen inte ger de idéburna aktörerna företräde framför andra aktörer när det gäller tillgång till offentlig finansiering. 5.2 Vilka aktörer ska undantas från kraven? Förslag: Undantag från vissa krav för att beviljas tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska kunna gälla om sökanden är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Skälen för förslaget: Det finns ingen vedertagen definition av idéburna aktörer. De idéburna aktörerna är en mångfacetterad grupp. Vissa är närmast marknadsledande inom sitt område, medan andra är små. Organisationerna bedriver sin verksamhet i olika juridiska former, i vissa fall i komplicerade koncernliknande strukturer. Avgränsningen av vilka aktörer som ska undantas från vissa av kraven för att ta emot offentlig finansiering bör emellertid vara så förutsägbar och rättssäker som möjligt. Enligt den överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL som ingicks hösten 2008 (skr. 2008/09:207) avses med idéburna organisationer, organisationer 22

51 inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. I de idéburna organisationernas förord till överenskommelsen beskrivs att de frivilligt valt att gå samman kring en idé och värdegrund och att allmännytta eller medlemsnytta är deras främsta drivkraft. Enligt förordet är det avgörande för om en organisation kan kalla sig idéburen att eventuella överskott går tillbaka till verksamheten och därmed kommer samhället till godo. De idéburna aktörerna ingår vidare i den sociala ekonomin. Begreppet social ekonomi eller sociala företag används ofta inom EU och syftar på företag, oberoende av associationsform, för vilka det sociala eller samhälleliga syftet av gemensamt intresse är motivet för verksamheten, vars vinster till större delen återinvesteras i förverkligandet av detta sociala syfte, och vars organisation eller ägandesystem återspeglar uppdraget och utgår från principer om demokrati, medbestämmande eller social rättvisa (se t.ex. En kvalitetsram för tjänster av allmänt intresse i Europa, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, KOM (2011) 682 slutlig). Ett näraliggande begrepp är det civila samhället. Det senare begreppet används bl.a. i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) i betydelsen en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk, som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från näringslivet. Uttrycket används också i Utredningen för ett stärkt civilsamhälles betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13). Det civila samhällets aktörer agerar utifrån ett huvudsakligen ideellt syfte, vilket innebär att de inte delar ut vinst till medlemmar, ägare eller annan person, utan återinvesterar eventuell vinst i verksamheten. Aktörernas huvudsakliga syfte är i stället allmännytta eller medlemsnytta, ofta både och. Förutom ideella föreningar och registrerade trossamfund omfattar begreppet civilsamhället också sådana stiftelser som inte är statliga och som inte kontrolleras av ett företag eller har som ändamål att främja en enskild familj eller släkt. Vidare omfattas kooperativ som inte delar ut vinst till medlemmarna utan i stället sätter in vinsten i verksamheten (se prop. 2009/10:55 s. 28 f.). FN:s satelliträkenskaper för icke-vinstdrivande organisationer i nationalräkenskaperna utgår från att ett antal kriterier ska uppfyllas för att en institutionell enhet ska ses som en sådan organisation. Ickevinstdrivande organisationer består enligt denna definition av institutionella enheter som är: Formella organisationer, dvs. åtminstone till viss grad institutionaliserade även om de inte i alltid strikt juridisk mening är organisationer. Icke vinstutdelande, dvs. eventuellt ekonomiskt överskott ska inte ges tillbaka till någon form av ägare eller huvudman. Privata, dvs. institutionellt skilda från staten och den övriga offentliga sektorn. 23

52 Självstyrande, dvs. enheten är förmögen att själv kontrollera den egna verksamheten. Icke tvångsmässig, dvs. medlemskap och deltagande i form av tid eller pengar är inte tvingande genom lagstiftning eller liknande. Merparten av de organisationer som i Sverige anses vara idéburna skulle sannolikt klassificeras som icke-vinstdrivande organisationer enligt de ovan nämnda kriterierna. I Sverige finns emellertid ingen myndighet eller annan organisation som har i uppdrag att definiera vilka som ska anses vara idéburna eller icke-vinstdrivande organisationer. Det finns därmed inte någon offentlig instans som kan avgöra t.ex. under vilka förutsättningar aktiebolag eller ekonomiska föreningar som ägs av stiftelser eller som har inskrivet i bolagsordningen eller stadgarna att alla medel ska återinvesteras i verksamheten ska anses vara idéburna. En förutsättning för rättssäkra bedömningar är att de tillsynsmyndigheter som ska göra bedömningen av vilka krav som ska uppfyllas av sökanden har en tydlig reglering att följa. Möjligheten till undantag från vissa av kraven bör därför, i avsaknad av en vedertagen juridisk avgränsning av icke-vinstdrivande idéburna aktörer, gälla vissa associationsformer. Den bör gälla för juridiska personer med associationsformer vars syfte inte är att generera vinst till ägarna eller medlemmarna. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB), ideella föreningar och stiftelser är sådana svenska associationsformer och föreslås därför under vissa förutsättningar undantas från ett antal av de föreslagna kraven. En stiftelses förmögenhet ska användas till stiftelseändamålet och förvaltas avskilt enligt 1 kap. 2 stiftelselagen (1994:220). Stiftelser har inte någon utomstående ägare och kan därmed inte säljas. I förarbetena konstateras att den som vill gynna sig själv i ekonomiskt avseende är hänvisad till andra juridiska former än stiftelsen (prop. 1993/94:9 s. 45). SVB är en särskild bolagsform som regleras i 32 kap. ABL. Bakgrunden till att bolagsformen tillkom var ett önskemål att skapa en företagsform som i sig garanterar att överskottet av verksamheten stannar kvar i företaget och används för dess konsolidering och utveckling. I ett SVB får endast en mycket begränsad utdelning och begränsade värdeöverföringar ske. Vid bolagets likvidation ska, efter det att alla bolagets kända skulder har betalats, aktieägarna tilldelas ett belopp som motsvarar det kapital som har tillskjutits till bolaget som betalning för aktier jämte den vinstutdelning som får ske. Vad som därefter återstår ska tillfalla det eller de andra aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning som det likviderade bolaget har pekat ut i sin bolagsordning eller Allmänna arvsfonden. Vid revision av ett SVB ska revisorn särskilt kontrollera att reglerna om värdeöverföringar och överföringar inom en koncern inte har överträtts. Allmän domstol ska besluta om tvångslikvidation om ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning har gjort en olaglig värdeöverföring eller en annan olaglig överföring. Ägare av ett SVB kan därmed inte bygga upp och tillgodogöra sig stora överskott genom t.ex. försäljning. Någon generell lagreglering av ideella föreningar finns inte. För att en ideell förening ska anses föreligga krävs dock enligt praxis att det finns stadgar och en styrelse. Ideella föreningar kan definieras som motsatsen 24

53 till en ekonomisk förening, dvs. den bedriver inte ekonomisk verksamhet i syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. En ideell förening som bedriver verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen upphör att vara en ideell förening. Även utländska juridiska personer som motsvarar de uppräknade svenska associationsformerna, och som har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, bör under samma förutsättningar som sina svenska motsvarigheter undantas från de aktuella kraven. Sökande som bedriver sin verksamhet i en motsvarande utländsk juridisk person ska lämna in dokumentation för att visa att associationsformen motsvarar någon av de svenska till den myndighet som ska hantera ansökan om tillstånd. Tillståndsmyndigheten ska godta utländsk dokumentation för att styrka t.ex. kvalifikationskrav om dokumentationen utfärdats av andra medlemsstaters behöriga organ. Avgränsningen till aktörer som bedriver verksamhet i vissa associationsformer medför att vissa aktörer från den idéburna sektorn, t.ex. föräldrakooperativ som bedriver verksamhet i ekonomiska föreningar eller aktiebolag som i sin bolagsordning har uttryckt att syftet med verksamheten inte är att dela ut vinst till ägarna, inte omfattas av möjligheten till undantag från de krav som föreslås i lagrådsremissen. Detsamma gäller för koncerner där aktiebolag ägs av t.ex. ideella föreningar eller stiftelser. I och med att verksamheten i dessa fall bedrivs i associationsformer som i princip ska gynna ägare eller medlemmar ekonomiskt, och det inte finns någon extern instans som granskar att interna överenskommelser inom bolaget eller föreningen faktiskt följs, är det i detta sammanhang inte möjligt att på ett rättssäkert sätt inkludera sådana aktörer. För idéburna aktörer som bedriver sin verksamhet i sådana associationsformer finns emellertid möjlighet att byta juridisk person. Idéburen verksamhet som bedrivs i andra associationsformer bedöms mot bakgrund av vad som ovan anförts för närvarande inte kunna undantas från tillämpningen av de aktuella kraven. Välfärdsutredningen har dock i sitt betänkande Kvalitet i välfärden (2017:38) gjort bedömningen att en utredning bör få i uppdrag att skapa ett rättssäkert system för att identifiera idéburna aktörer. Utredningen föreslår att uppdraget även ska omfatta om en sådan definition kan och bör ligga till grund för särskilda regler för idéburna aktörer som vill bedriva välfärdsverksamhet. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 5.3 Den juridiska personen ska ha ett allmännyttigt syfte Förslag: Undantag från vissa krav för att beviljas tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska endast gälla om den sökande har ett allmännyttigt syfte. Skälen för förslaget: Det bör inte vara tillräckligt att verksamheten bedrivs i någon av de angivna associationsformerna för att idéburna aktörer ska undantas från vissa av kraven för att beviljas tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Därutöver bör krävas att den juridiska 25

54 personen har ett allmännyttigt syfte. Det är den som ansöker om tillstånd som bör visa att kravet på allmännyttigt syfte är uppfyllt. Detta kan t.ex. ske genom att det framgår av stadgarna i en ideell förening, bolagsordningen i ett SVB, stiftelseförordnandet i en stiftelse eller motsvarande dokument. Krav på allmännyttigt syfte eller ändamål ställs i ett antal regleringar på olika områden. I inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser enligt vilka stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund med allmännyttiga ändamål, bl.a. ändamål som främjar omsorg om barn och ungdom, sjukvård, social hjälpverksamhet eller utbildning, kan vara inskränkt skattskyldiga (7 kap. 3 4 IL). Även sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte kan vara inskränkt skatteskyldiga (7 kap. 15 IL). På spelområdet finns reglering enligt vilken t.ex. tillstånd att anordna vissa typer av lotterier bara får ges till juridiska personer som är ideella föreningar och som enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål, se 15 lotterilagen (1994:1000). Även allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ha ett sådant syfte. Med allmännyttiga ändamål avses i IL t.ex. ett antal olika ändamål som ingår i välfärden, men också andra ändamål. Med allmännyttigt ändamål i lotterilagen avses ändamål som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja (se prop. 1993/94:182 s. 59). Vad som är ett sådant ändamål kan därmed ändras över tid. Det kan vara fråga om religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller därmed jämförliga ändamål. I de olika lagarna finns således en viss variation när det gäller vad som ska anses vara ett allmännyttigt ändamål eller syfte. Begreppet allmännyttigt syfte bör i detta sammanhang tolkas brett. Det innebär att ledning för tolkning av begreppet kan tas från vad som anses vara ett sådant syfte enligt någon av de olika befintliga lagarna. Ett allmännyttigt syfte kan t.ex. vara att bidra till samhällets utveckling, till lösningen av ett samhällsproblem eller svara mot ett behov i samhället. Syftet bör emellertid vara förenligt med de mål och principer som finns för välfärden. Ett allmännyttigt ändamål kan inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers intressen. Verksamheten kan dock anses ha ett allmännyttigt syfte även om den riktar sig till en viss grupp, som exempelvis våldsutsatta kvinnor eller ungdomar med särskilda behov. I en juridisk person med allmännyttigt syfte får inget eventuellt ekonomiskt överskott ges tillbaka till ägare, medlemmar, huvudmän eller andra bestämda personer. 26

55 5.4 Vilka krav ska gälla för idéburna aktörer? Förslag: Kraven på begränsning av rörelseresultat och värdeöverföringar samt kravet på att verksamheten ska bedrivas i en separat juridisk person ska inte gälla för ideella föreningar, stiftelser, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller motsvarande utländska juridiska personer med hemvist i ett annat land än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att aktörerna har ett allmännyttigt syfte. Sådana aktörer ska dock omfattas av kravet på tillstånd för att ta emot offentlig finansiering, kravet på att verksamheten inte får överlämnas till någon annan juridisk person utan tillstånd och kravet att lämna in en årsredovisning samt ha en revisor. Skälen för förslaget: Syftet med kraven på ett begränsat rörelseresultat och begränsade värdeöverföringar är att säkerställa att medlen används i verksamheten. För de idéburna aktörer som är aktuella här ställs krav på återinvestering redan genom associationsformen. Kraven bör därför inte omfatta sådana aktörer. Även kravet att välfärdsverksamheten ska bedrivas i en separat juridisk person är avsett att säkerställa att medlen stannar i verksamheten. Arbetsgivarföreningen Kfo, Famna, Forum, Föreningen JAG och SPF Seniorerna har med anledning av Välfärdsutredningens förslag anfört att förslaget skulle leda till orimliga konsekvenser för idéburna organisationer, som typiskt sett bedriver verksamheter av olika art och med olika slags finansiering. Inte heller detta krav bör ställas på idéburna aktörer. Syftet med att undanta de angivna juridiska personerna från dessa krav är inte att gynna dem framför andra typer av aktörer. Förslaget omfattar endast juridiska personer vars möjligheter att generera vinst till ägare, göra värdeöverföringar och sammanblanda verksamheten med rent kommersiell verksamhet redan kringskärs på olika sätt. När det gäller SVB får endast en mycket begränsad utdelning och begränsade värdeöverföringar ske. Allmän domstol ska besluta om tvångslikvidation om ett SVB har gjort en olaglig värdeöverföring. När det gäller stiftelser så ska deras förmögenhet användas till stiftelseändamålet och förvaltas avskilt. Endast stiftelser med ett allmännyttigt ändamål föreslås omfattas av den här föreslagna regleringen. Länsstyrelserna kontrollerar att ändamålet för en stiftelse uppfylls i enlighet med stiftelseförordnandet. Detta innebär att en stiftelse som använder medel till värdeöverföringar som inte gynnar det allmännyttiga ändamålet, t.ex. den typ av värdeöverföringar som förslagen i lagrådsremissen avser förhindra, inte längre uppfyller kraven för tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Vad gäller ideella föreningar så definieras de genom att de inte bedriver ekonomisk verksamhet i syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Om medlemmarna i en ideell förening gynnas ekonomiskt, t.ex. genom en värdeöverföring från verksamheten, ska föreningen anses vara en ekonomisk förening och har därmed slutat uppfylla de krav som ställs för tillståndet. De krav som ställs på hur både offentlig och annan finansiering får användas inom de aktuella associationsformerna är därmed ofta mer ingripande än de krav som ställs i lagrådsremissen. Detta innebär att verksamheterna de facto inte gynnas framför andra aktörer. 27

56 För tilltron till regleringen, och i förlängningen även för den idéburna sektorn, är det avgörande att tillsynsmyndigheterna kan kontrollera att endast aktörer som verkligen är idéburna undantas och att de föreslagna bestämmelserna inte används för att kringgå regleringen. Även för idéburna aktörer bör det därför krävas ett tillstånd för att ta emot offentlig finansiering. De idéburna aktörerna bör också omfattas av kravet på att verksamheten inte får överlämnas till någon annan juridisk person utan tillstånd och skyldigheterna att lämna in en årsredovisning och ha en revisor. 5.5 Tillsyn och sanktioner Bedömning: Det bör kunna utövas tillsyn över att de krav som ställs i tillståndsgivningen fortlöpande är uppfyllda. Eventuella kringgåenden av kraven bör kunna medföra sanktioner. Skälen för bedömningen: Tillsynsmyndigheterna bör kunna kontrollera att de idéburna aktörerna löpande uppfyller de krav som ställs för tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Tillsynen omfattar därmed t.ex. att de idéburna aktörerna inte överlämnat den tillståndspliktiga verksamheten till andra utan sådant tillstånd och att syftet med verksamheten är allmännyttigt. Det finns som beskrivits i avsnitt 5.4 i viss utsträckning andra instanser som kan uppmärksamma om en juridisk person bryter mot de regler som gäller för dess associationsform. Trots det finns det anledning att låta tillsynsmyndigheterna utöva tillsyn över att de idéburna aktörerna uppfyller gällande krav. De sanktioner som föreslås i lagrådsremissen bör också gälla för de idéburna aktörerna. De enda grunderna för sanktioner är emellertid de regler som gäller vid tillståndsgivningen. Det kan därmed bara bli aktuellt med sanktioner om ideella föreningar, stiftelser, SVB eller motsvarande utländska juridiska personer inte längre kan anses bedriva verksamheten i någon av de angivna associationsformerna, om deras syfte inte längre är allmännyttigt, om de överlämnat verksamhet till någon annan utan tillstånd, inte följer reglerna om årsredovisning eller inte har någon revisor. När det gäller ideella föreningar finns det en särskild risk för kringgåenden genom att kapital som byggs upp i föreningen kan komma medlemmarna till godo vid försäljning av andelar eller vid en likvidation. Det kan därför finnas anledning för tillsynsmyndigheterna att uppmärksamma särskilt stora överskott och vid behov efterfråga mer information för att säkerställa att inte reglerna kringgås. En ideell förening som agerar för att gynna medlemmarna ekonomiskt ska anses ha övergått till att vara en ekonomisk förening. Stiftelser, föreningar eller SVB som inte uppfyller de regler som gäller för associationsformen eller som inte längre kan anses ha ett allmännyttigt syfte kan sammanfattningsvis förlora sitt tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Om de även fortsättningsvis vill ta emot offentlig finansiering behöver de uppfylla alla de krav som föreslås i lagrådsremissen, dvs. även kraven på begränsat rörelseresultat, begränsade värdeöverföringar och separat juridisk person för att få ett nytt sådant tillstånd. 28

57 6 Konsekvenser 6.1 Konsekvenser för privata aktörer av en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat En majoritet av aktörerna berörs av förslaget För att undersöka vilka effekter som förslaget får för aktörerna på de aktuella områdena har uppgifter om totalt aktiva företag och organisationer som tillhandahåller skollagsreglerad verksamhet, öppna sociala insatser samt vård och omsorg med boende hämtats från Bisnode AB:s Serranodatabas för 2015 (se tabell 6.1) Företag med under 20 miljoner kronor i omsättning utgjorde 80 procent av antalet företag, men stod endast för ca 19 procent av den samlade omsättningen. För en beskrivning av hur uppgifterna om aktörerna har tagits fram och beräknats, se bilaga 2. Uppgifterna i databasen gäller företag och ekonomiska föreningar. I detta avsnitt benämns aktörerna emellertid företag. Tabell 6.1 Fördelning mellan antal företag efter omsättning samt medelvärde för antal anställda Omsättning, miljoner kr Antal företag Medelvärde anställda Andel av sektorernas totala omsättning ,0 % 0, ,3 % 1, ,5 % 2, ,6 % 5, ,5 % 20, ,8 % 50, ,9 % 100, ,6 % >500, ,9 % Totalsumma % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Förslaget om en lägsta nivå berör samtliga företag och organisationer som omfattas av lagrådsremissens förslag om begränsning av rörelseresultat. En lägsta nivå bedöms dock särskilt påverka företag med en begränsad omsättning och ett litet operativt kapital positivt. Cirka 32 procent av företagen inom de berörda sektorerna saknade operativt kapital 2015 (se tabell 6.2). Andelen företag utan operativt kapital var störst bland företag som uppvisade de största och de minsta omsättningarna. Skälen till att ha ett litet operativt kapital bedöms dock skilja sig mellan företag med en liten omsättning jämfört med företag med en stor omsättning. Företag med en stor omsättning har i större utsträckning koncerninterna lån och finansiella investeringar som minskar det operativa kapitalet. Företag med en liten omsättning bedöms ha mindre förmåga till och behov av investeringar som avspeglas i det operativa kapitalet. 29

58 Företag med ett operativt kapital som högst uppgick till kronor skulle ha kunnat öka sitt tillåtna rörelseresultat om det funnits en lägsta nivå om ett prisbasbelopp 2015 (en utveckling av detta finns i figur 6.2). Det genomsnittliga operativa kapitalet bland företagen 2015 var ca kronor. Förslaget bör därmed vara till nytta för många företag. Alla grupper av företag med omsättning upp t.o.m. 5 miljoner kronor hade operativa kapital som i genomsnitt understeg kronor, vilket indikerar att dessa grupper till stor del berörs av förslaget. Gruppen med en omsättning mellan 5 och 20 miljoner kronor hade ett negativt genomsnittligt operativt kapital. Om företag som avviker kraftigt från de andra rensas bort hade dock denna grupp ett större genomsnittligt operativt kapital. Tabell 6.2 Operativt kapital bland företag inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet 2015 Omsättning, miljoner kr 30 Medel av operativt kapital, tusental kronor Andel företag med noll eller negativt operativt kapital % 0, % 1, % 2, % 5, * 25 % 20, % 50, % 100, % >500, % Totalsumma % Anm.: Det negativa operativa kapitalet i gruppen med omsättning mellan 5,1 och 20 miljoner kronor (märkt med asterisk) beror på ett företag med extremt stor koncernintern skuld. Utan detta företag skulle gruppen i genomsnitt haft ett positivt operativt kapital om kronor. Anm.: Urvalet av SNI-koder är det samma som användes av Välfärdsutredningen och som bedömdes ha minst 70 procent offentlig finansiering. Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Med den föreslagna lägsta nivån skulle 78 procent av företagen som tillhandahöll öppna sociala insatser fått ett högre tillåtet rörelseresultat. Motsvarande andel för företag inom skollagsreglerad verksamhet var 71 procent och för företag inom vård och omsorg med boende 54 procent. Det tillåtna rörelseresultatet skulle ha ökat för huvuddelen av alla företag med en omsättning under 5 miljoner kronor (se tabell 6.3). Ju större genomsnittlig omsättning, desto mindre andel företag kan öka sitt tillåtna rörelseresultat med den lägsta nivån. Bland företagen med störst omsättning finns emellertid många företag med negativa operativa kapital, vilket innebär att de kan öka sina rörelseresultat med den lägsta nivån. De större företagen bedöms dock ha begränsad nytta av att öka sina rörelseresultat till ett prisbasbelopp. De har i stället möjlighet att öka sitt vinstutrymme genom investeringar som får inräknas i det operativa kapitalet. Beräkningen tar inte hänsyn till de eventuella ändrade beteenden hos företagen som ett införande av lagrådsremissens förslag skulle innebära, men kan ändå ge viss indikation om hur stora andelar företag som berörs.

59 Tabell 6.3 Företag som berördes av en lägsta nivå givet en begränsning av rörelseresultat inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet 2015 Omsättning, miljoner kr Antal företag Antal företag vars tillåtna rörelseresultat ökar med en lägsta nivå om ett prisbasbelopp Andel företag vars tillåtna rörelseresultat ökar med en lägsta nivå om ett prisbasbelopp % 0, % 1, % 2, % 5, % 20, % 50, % 100, % >500, % Totalsumma % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Förslagets effekter på aktörernas rörelseresultat Om kravet på tillstånd att ta emot offentlig finansiering hade varit i kraft 2015 skulle aktörerna utifrån sina operativa kapital (och överfört outnyttjat rörelseresultat från tre föregående räkenskapsår) tillåtits ett totalt rörelseresultat om 1,73 miljarder kronor (se figur 6.1). Med en lägsta nivå om ett prisbasbelopp för begränsningen skulle det tillåtna rörelseresultatet ha ökat till 2,07 miljarder kronor. I praktiken gick dock många företag med förlust eller hade inte fullt ut kunnat uppnå sitt tillåtna rörelseresultat detta år. Det samlade rörelseresultat som i praktiken skulle ha kunnat tas ut med en begränsning utan en lägsta nivå uppgick därför till 0,55 miljarder kronor. Detta utgjorde den ersättning som av regeringen bedöms som marknadsmässig, dvs. ersättning för kapitalkostnader hänförliga till kärnverksamheten som både skulle ha rymts i företagens rörelseresultat och som skulle tillåtits enligt begränsningen av rörelseresultaten. Med en lägsta nivå skulle den marknadsmässiga ersättningen ha ökat till 0,62 miljarder kronor. Outnyttjat tillåtet rörelseresultat får dock föras vidare tre räkenskapsår framåt, vilket gör att vinstutrymmet ändå kan få betydelse för berörda företag senare räkenskapsår. De samlade förlusterna skulle både med och utan en lägsta nivå ha uppgått till 0,42 miljarder kronor, eftersom en lägsta nivå inte påverkar företag som redan går med förlust. Övervinsten, dvs. den del av rörelseresultatet som översteg vad begränsningen skulle tillåtit, och som därmed skulle återförts till verksamheterna, skulle utan någon lägsta nivå ha uppgått till 4,73 miljarder kronor. Med en lägsta nivå skulle övervinsten ha minskat till 4,66 miljarder kronor. Nettorörelseresultatet, dvs. med avdrag för resultaten för förlustföretag, utan en lägsta nivå, skulle ha varit 31

60 0,13 miljarder kronor. Med en lägsta nivå skulle samma resultat ha varit 0,20 miljarder kronor. Figur 6.1 Övervinster, vinster och förluster med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp för begränsningen, samt utrymme för vinst 2015, miljarder kronor 6 5 Miljarder kronor Övervinst 4,73 Övervinst 4,66 Utrymme för vinst 1,73 Utrymme för vinst 2,07 0 Vinst 0,55 Vinst 0,62 Förlust -0,42 Förlust -0,42-1 Utan lägsta nivå Med lägsta nivå Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Sammanlagt företag hade rörelseresultat som 2015 översteg vad som skulle ha tillåtits om kravet på tillstånd att ta emot offentlig finansiering med begränsning av rörelseresultatet hade gällt utan lägsta nivå (se tabell 6.4). Detta motsvarade 65 procent av alla företag inom de berörda sektorerna för vilka tillåtna rörelseresultat kunnat beräknas. Med en lägsta nivå om ett prisbasbelopp skulle företag, dvs. 220 färre, behöva minska sitt rörelseresultat. Andelen berörda företag skulle därmed minska till 58 procent. Andelen av företagens samlade rörelseresultat som skulle ha överstigit vad begränsningen tillät skulle med en lägsta nivå ha minskat med 1,4 procentenheter. Med en lägsta nivå skulle samtliga berörda välfärdsföretag i genomsnitt kunnat ta ut ca 4 procent av det samlade rörelseresultatet utan någon begränsning För företag som tillhandahöll skollagsreglerad verksamhet och öppna sociala insatser var andelen 2 procent. För företag som tillhandahöll vård och omsorg med boende var andelen 6 procent. Ökningen av det tillåtna rörelseresultatet till följd av införandet av en lägsta nivå skulle vara störst hos företag verksamma inom skollagsreglerad verksamhet och öppna sociala insatser. Detta kan bl.a. bero på att företag som tillhandahöll skollagsreglerad verksamhet och öppna sociala insatser hade större andelar företag som saknade operativt kapital jämfört med företag som tillhandahöll vård och omsorg med boende. För företag som tillhandahöll skollagsreglerad verksamhet var denna andel 32 procent och för öppna sociala insatser 33 procent, vilket ska jämföras med 24 procent för företag som tillhandahöll vård och omsorg med boende. Företag som tillhandahöll vård och omsorg med boende hade 2015 större rörelsemarginaler än företagen inom de övriga sektorerna. 32

61 Tabell 6.4 Antal företag samt andel av samlade rörelseresultat som översteg vad som skulle tillåtits givet en begränsning av rörelseresultat med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp 2015 Skollagsreglerad verksamhet Öppna sociala insatser Vård och omsorg med boende Totalt för sektorerna Antal företag som översteg begränsning utan lägsta nivå Andel av samlat rörelseresultat som översteg begränsning utan lägsta nivå Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Antal företag som översteg begränsning med lägsta nivå Andel av samlat rörelseresultat som översteg begränsning med lägsta nivå ,5 % ,7 % ,9 % ,9 % ,3 % ,4 % ,1 % ,7 % Företag och organisationer som tillhandahåller socialtjänst, assistans och skollagsreglerad verksamhet och som har små operativa kapital påverkas i betydande utsträckning av förslaget om en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet. Med en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat skulle de genomsnittliga rörelsemarginalerna öka något för företag som tillhandahåller skollagsreglerad verksamhet, öppna sociala insatser samt vård och omsorg med boende (se tabell 6.5). Skillnaden blir störst för företag med upp till 20 miljoner kronor i omsättning. Den minsta gruppen, som även utan någon begränsning uppvisar små vinster, har dock fortsatt en negativ genomsnittlig rörelsemarginal. Denna grupp bedömdes av Välfärdsutredningen utgöras av bl.a. konsultföretag. Det kan också röra sig om deltidsverksamhet eller biverksamhet till annan sysselsättning. Givet att gruppen i stor utsträckning består av företag som går med förlust även utan någon begränsning är effekten väntad. Sammanfattningsvis bedöms en majoritet av företagen kunna ha nytta av förslaget om en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet. Förslaget träffar alla tre berörda sektorer och bedöms fram för allt vara till nytta för företag med en liten omsättning och litet operativt kapital. Det gäller framför allt företag och organisationer med en omsättning på mindre än 5 miljoner kronor. Förslaget är dock till viss nytta för aktörer med upp till 20 miljoner kronor i omsättning. Dessa aktörer bedöms med förslaget få förbättrade förutsättningar att uppnå ett begränsat rörelseresultat, även om de har ett litet eller helt saknar operativt kapital. Välfärdsaktörer med en större omsättning än 20 miljoner kronor per år kan påverkas av en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat, men effekten är begränsad och det bedöms vara mer gynnsamt för dessa att öka det operativa kapitalet för att därmed få ett större tillåtet rörelseresultat. 33

62 Tabell 6.5 Rörelseresultat och rörelsemarginal med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp givet en begränsning av rörelseresultat 2015, samtliga företag inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet Omsättning, miljoner kr Medelvärde, rörelseresultat med begränsning utan lägsta nivå, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med begränsning utan lägsta nivå Medelvärde, rörelseresultat med lägsta nivå om ett prisbasbelopp, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med lägsta nivå om ett prisbasbelopp , ,9 % ,5 % 1, ,3 % 30 2,0 % 2, ,2 % 18 0,5 % 5, ,1 % 31 0,3 % 20, ,5 % 160 0,5 % 50, ,2 % 177 0,3 % 100, ,1 % 225 0,1 % >500, ,4 % ,4 % Totalsumma 39 0,2 % ,3 % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Bland företag som tillhandahåller skollagsreglerad verksamhet skulle effekten av en lägsta nivå för begränsningen vara större för företagen ju mindre omsättning de har (se tabell 6.6). Inom gruppen hade 27 procent av företagen ett nollresultat eller ett negativt rörelseresultat 2015 utan en vinstbegränsning, vilket innebär att flera grupper av företag skulle uppvisa en negativ genomsnittlig rörelsemarginal, även med en lägsta nivå för vinstbegränsningen. Bland företag inom förskolan skulle den genomsnittliga rörelsemarginalen öka från 0,3 procent till 0,5 procent med en lägsta nivå. Inom grundskolan skulle den genomsnittliga rörelsemarginalen öka från 0,2 procent till 0,3 procent. Bland företag verksamma inom gymnasieskolan skulle den genomsnittliga rörelsemarginalen utan en lägsta nivå ha uppgått till -0,8 procent, och -0,7 procent med en lägsta nivå. 34

63 Tabell 6.6 Rörelseresultat och rörelsemarginal med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp givet en begränsning av rörelseresultat 2015, företag inom skollagsreglerad verksamhet Omsättning, miljoner kr Medelvärde, rörelseresultat med begränsning utan lägsta nivå, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med begränsning utan lägsta nivå Medelvärde, rörelseresultat med lägsta nivå om ett prisbasbelopp, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med lägsta nivå om ett prisbasbelopp , ,6 % -33-8,9 % 1, ,7 % -34-2,1 % 2, ,2 % 33 1,0 % 5, ,0 % -81-0,8 % 20, ,1 % -11 0,0 % 50, ,8 % 563 0,8 % 100, ,6 % ,6 % >500, ,3 % ,3 % Totalsumma 4 0,0 % 22 0,1 % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. I likhet med aktörerna som tillhandahåller skollagsreglerad verksamhet uppvisade en stor del, 37 procent, av aktörerna som tillhandahåller öppna sociala insatser noll eller negativt rörelseresultat utan någon begränsning. Detta påverkar i hög grad det genomsnittliga rörelseresultatet med en begränsning. Dessa aktörer skulle uppvisa negativa genomsnittliga rörelsemarginaler inom vissa grupper även med en lägsta nivå för begränsningen (se tabell 6.7). Företag som tillhandahöll hemtjänst för äldre skulle uppvisa en genomsnittlig rörelsemarginal om -0,6 procent utan någon lägsta nivå för rörelseresultatet och -0,4 procent med en lägsta nivå. För företag som tillhandahöll personlig assistans skulle den genomsnittliga rörelsemarginalen uppgå till 0,1 procent utan någon lägsta nivå och 0,2 procent med en lägsta nivå. 35

64 Tabell 6.7 Rörelseresultat och rörelsemarginal med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp givet en begränsning av rörelseresultat 2015, företag inom öppna sociala insatser Omsättning, miljoner kr Medelvärde, rörelseresultat med begränsning utan lägsta nivå, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med begränsning utan lägsta nivå Medelvärde, rörelseresultat med lägsta nivå om ett prisbasbelopp, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med lägsta nivå om ett prisbasbelopp , ,4 % -32-8,3 % 1, ,3 % 34 2,3 % 2, ,7 % 2 0,0 % 5, ,6 % -39-0,4 % 20, ,2 % 86 0,3 % 50, ,1 % -24 0,0 % 100, ,1 % ,1 % >500, ,8 % ,8 % Totalsumma 0 0,0 % 23 0,1 % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Företag som tillhandahöll vård och omsorg med boende skulle med en lägsta nivå för begränsningen uppvisa de i genomsnitt största genomsnittliga rörelsemarginalerna bland de aktuella sektorerna (se tabell 6.8). Som tidigare angivits har dessa företag även utan någon begränsning av rörelseresultatet större genomsnittliga rörelsemarginaler jämfört med företagen i de övriga sektorerna. Inom gruppen hade 20 procent av företagen ett nollresultat eller ett negativt rörelseresultat utan någon begränsning. Det innebar att 80 procent hade ett positivt rörelseresultat utan någon begränsning. För företag som tillhandahöll boenden för personer med psykiska funktionshinder skulle den genomsnittliga rörelsemarginalen ha ökat från 0,4 procent utan någon lägsta nivå för rörelseresultatet till 0,5 procent med en lägsta nivå. För företag som tillhandahöll boenden för missbrukare skulle den genomsnittliga rörelsemarginalen ha ökat från -0,6 procent till -0,5 procent. Rörelsemarginalen bland företag som tillhandahöll äldreboenden skulle i genomsnitt ha uppgått till 0,4 procent såväl med som utan någon lägsta nivå för rörelseresultatet. För företag som tillhandahöll hem för vård och boende för unga skulle den genomsnittliga rörelsemarginalen ha ökat från 0,9 procent till 1,0 procent med en lägsta nivå. 36

65 Tabell 6.8 Rörelseresultat och rörelsemarginal med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp givet en begränsning av rörelseresultat 2015, företag inom vård och omsorg med boende Omsättning, miljoner kr Medelvärde, rörelseresultat med begränsning utan lägsta nivå, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med begränsning utan lägsta nivå Medelvärde, rörelseresultat med lägsta nivå om ett prisbasbelopp, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med lägsta nivå om ett prisbasbelopp , ,6 % ,0 % 1, ,4 % 71 4,8 % 2, ,3 % 32 0,9 % 5, ,8 % 211 2,0 % 20, ,4 % 424 1,4 % 50, ,1 % 120 0,2 % 100, ,0 % 50 0,0 % >500, ,2 % ,2 % Totalsumma 130 0,5 % 148 0,5 % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Utan någon begränsning av rörelseresultatet hade 25 procent av företagen som tillhandahöll skollagsreglerad verksamhet, öppna sociala insatser samt vård och omsorg med boende rörelsemarginaler under 1 procent 2015 (se tabell 6.9). Vidare uppvisade 55 procent av företagen rörelsemarginaler över 5 procent. Givet en begränsning av rörelseresultat utan någon lägsta nivå skulle andelen företag med rörelsemarginal under 1 procent ha ökat till 71 procent, medan 8 procent av företagen skulle haft en rörelsemarginal över 5 procent. Med en lägsta nivå skulle andelen företag med rörelsemarginal under 1 procent ha ökat till 55 procent. Andelen företag med rörelsemarginaler över 5 procent skulle ha ökat till 15 procent. 37

66 Tabell 6.9 Andelar av företag inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet fördelade i intervaller för rörelsemarginaler 2015, med och utan begränsning samt med en lägsta nivå Rörelsemarginal Andel företag utan begränsning Andel företag med begränsning utan lägsta nivå Andel företag med begränsning och lägsta nivå ett prisbasbelopp 0 % eller negativ 19 % 37 % 19 % 0,1 1 % 6 % 34 % 36 % 1,1 2 % 5 % 11 % 16 % 2,1 3 % 5 % 5 % 7 % 3,1 4 % 5 % 3 % 4 % 4,1 5 % 5 % 2 % 3 % 5,1 10 % 17 % 4 % 7 % Över 10 % 38 % 4 % 8 % Samtliga 100 % 100 % 100 % Anm.: Företag som uppgett noll i nettoomsättning ingår inte i tabellen eftersom rörelsemarginal inte kan beräknas för dessa. T.ex. har 24 procent av företagen angett noll eller negativt rörelseresultat, men en del av dessa har också angett noll i nettoomsättning. Företag med noll eller negativt rörelseresultat och noll i omsättning skulle kunna inkluderas under noll i rörelsemarginal, men för att tabellen ska vara konsekvent har alla företag med noll i nettoomsättning exkluderats. Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. I genomsnitt hade 24 procent av företagen negativa rörelseresultat eller nollresultat redan utan någon begränsning av rörelseresultatet. En höjning av det tillåtna rörelseresultatet skulle sakna betydelse för dessa företag. Effekterna av en lägsta nivå avgränsat till de 76 procent av företagen som uppvisade ett positivt rörelseresultat utan någon begränsning ser något annorlunda ut jämfört med effekterna på samtliga företag (se tabell 6.10). Sett endast till företag med ett positivt rörelseresultat skulle företag med en omsättning över noll upp t.o.m. 1 miljon kronor ha uppvisat störst rörelsemarginal. 38

67 Tabell 6.10 Rörelseresultat och rörelsemarginaler med och utan begränsning av rörelseresultat samt lägsta nivå om ett prisbasbelopp, endast företag med positiva rörelseresultat utan begränsning 2015 Omsättning, miljoner kr Medelvärde, rörelseresultat utan begränsning, endast positiva, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal utan begränsning, endast positiva Medelvärde, rörelseresultat med begränsning och lägsta nivå ett prisbasbelopp, endast positiva utan begränsning, tusental kronor Medelvärde, rörelsemarginal med begränsning och lägsta nivå ett prisbasbelopp, endast positiva utan begränsning , ,2 % 56 12,2 % 1, ,1 % 80 5,2 % 2, ,8 % 97 2,9 % 5, ,7 % 192 1,8 % 20, ,8 % 337 1,1 % 50, ,6 % 448 0,6 % 100, ,4 % 991 0,5 % >500, ,0 % ,4 % Totalsumma ,7 % 237 0,9 % Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Givet ett prisbasbelopp om kronor (motsvarande 2015 års nivå) och en statslåneränta om 0,58 procent (medelvärde för 2015 enligt Riksgäldskontoret), skulle brytpunkten för storleken på det operativa kapitalet där en lägsta nivå om ett prisbasbelopp upphör att ha betydelse för en enskild aktör vara kronor (se figur 6.2). Ett företag med ett mindre operativt kapital än kronor skulle således ha tillåtits ett större rörelseresultat genom att nyttja den lägsta nivån om ett prisbasbelopp, om de aktuella reglerna tillämpats

68 Figur Rörelseresultat, kronor Tillåtet rörelseresultat med begränsning och lägsta nivå om ett prisbasbelopp Givet 0,58 procents statslåneränta och prisbasbelopp om kronor Källa: Egna beräkningar. Operativt kapital, kronor Effekten av en lägsta nivå har exemplifierats genom faktiska uppgifter från fyra företag (se tabell 6.11). För att förenkla exemplet har fyra företag som började bedriva verksamhet 2015 valts. Därmed påverkas inte beräkningarna av eventuella överföringar av tillåtet rörelseresultat från tidigare år. De fyra företagen hade 2015 olika stora omsättningar och operativa kapital. 40

69 Tabell 6.11 Tillåtet rörelseresultat med och utan begränsning av rörelseresultat samt med lägsta nivå om kronor i fyra exempelföretag Företag A Företag B Företag C Företag D Omsättning kr kr kr kr Operativt kapital kr kr kr kr Rörelseresultat utan begränsning kr kr kr kr Rörelsemarginal utan begränsning 21,3 % 53,5 % 8,7 % 50,1 % Tillåtet rörelseresultat med kr kr kr kr begränsning Tillåten rörelsemarginal med begränsning 0,5 % 1,7 % 0,2 % 1,5 % Tillåtet rörelseresultat med lägsta nivå om ett prisbasbelopp Rörelsemarginal med lägsta nivå om ett prisbasbelopp kr kr kr 4,5 % 3,6 % 1,0 % kr (lägsta nivån används inte) 0,8 % (lägsta nivån används inte) Anm.: Aktuell statslåneränta vid utgången av föregående bokslutsperiod var för dessa företag en procent. Källa: Egna beräkningar baserade på data från Bisnode AB. Företag A och B med omsättningar runt 1 miljon kronor skulle med förslaget om en lägsta nivå uppvisa rörelsemarginaler omkring 4 procent, vilket skulle vara något lägre än de genomsnittliga rörelsemarginalerna inom dessa sektorer utan någon begränsning (6,5 procent 2015). Företag C, som 2015 hade en omsättning om 4 miljoner kronor, skulle på motsvarande sätt ha uppvisat en rörelsemarginal om 1 procent. Även detta företag skulle ha hjälpts något av en lägsta nivå, och därmed ha förutsättning att öka det operativa kapitalet, som var litet i förhållande till omsättningen. För företag D skulle den lägsta nivån inte ha tillämpats då det operativa kapitalet om 1 miljon kronor skulle ha tillåtit ett större rörelseresultat än prisbasbeloppet. För företag med så små operativa kapital att en lägsta nivå om ett prisbasbelopp används för att beräkna tillåtet rörelseresultat skulle gränsen för att kunna upprätthålla 2 procents rörelsemarginal 2015 ha varit en omsättning om kronor. Övriga effekter av förslaget Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för företag med ett operativt kapital över kronor (givet 0,58 procents statslåneränta och ett prisbasbelopp om kronor). I vissa fall kan ett litet företag med förslaget tillåtas en större rörelsemarginal än vad förslaget tillåter för ett företag med ett större operativt 41

70 kapital. Denna konsekvens är en följd av förslagets syfte att förbättra förutsättningarna för företag med liten omsättning och begränsade möjligheter att öka det operativa kapitalet. Införande av en lägsta nivå, som är oberoende av det operativa kapitalet, kan gynna investeringsviljan och nyföretagandet. Förslaget kan i viss mån hantera risken med att små aktörer avvecklar sin verksamhet till följd av begränsningen av rörelseresultat och således förhindra minskad valfrihet och mångfald. En lägsta nivå möjliggör fortfarande det övergripande syftet att stoppa stora läckage av skattemedel som används för annat än välfärdsverksamhet, t.ex. expansioner i andra länder. För enskilda små eller nystartade organisationer med ett litet eller utan operativt kapital kan det finnas skäl att anta att nyttan med ett garanterat utrymme för rörelseresultat kan överskrida nyttan som dessa pengar kan bidra med i verksamheten. Förslaget kan dock i viss mån minska incitamenten att växa för små organisationer som närmar sig den övre gränsen av lägsta nivån. Den lägsta nivån innebär relativt små tillägg i regeringens föreslag enligt lagrådsremissen. Den samlade komplexiteten i lagstiftningen bör därför inte öka och den föreslagna regleringen skapar därmed inte någon ökad administrativ börda jämfört med förslaget i lagrådsremissen. För organisationer som har ett tillåtet rörelseresultat som ligger nära den lägsta tillåtna nivån torde förslaget innebära en tydlig förenkling. Behovet av tillsyn väntas minska avseende små organisationers efterlevnad av begränsningen av rörelseresultat. Detta kan leda till lägre behov av tillsyn och därmed minskade tillsynsavgifter för små organisationer. 6.2 Konsekvenser av förslaget om mindre omfattande krav för idéburna aktörer Förslaget om att de idéburna aktörerna under vissa förutsättningar inte behöver uppfylla lika många krav för att beviljas tillstånd att ta emot offentlig finansiering bedöms öka dessa aktörers möjligheter att bedriva de aktuella verksamheterna. Det medför främst att den administrativa belastningen på sådana aktörer minskar. Eftersom prövningen kan förväntas bli mindre omfattande än för andra aktörer kan även tillsynsmyndigheternas avgifter bli lägre. Vidare bedöms det gagna tilltron till regelverket att det inte innehåller överflödiga krav. Förslaget att krav som syftar till att medel ska användas i verksamheten och till att minska de risker för felaktiga incitament som vinsyftet kan skapa inte ska regleras i en tillståndsprövning för juridiska personer utan vinstsyfte bedöms leda till att det inte ställs dubbla krav på de idéburna aktörerna. Trots att olika krav ställs på de olika aktörerna i tillståndsgivningen kommer alla i praktiken att omfattas av någon form av krav på återinvestering av medel. Förslaget innebär emellertid att idéburna aktörer får ett större utrymme än andra aktörer när det gäller att t.ex. använda en mer omfattande andel av medlen till annan allmännyttig verksamhet än välfärdsverksamhet. Förslaget i promemorian bedöms inte försvåra för eller missgynna vinstdrivande företag eller andra organisationer jämfört med förslagen i lagrådsremissen. De aktörer som omfattas av förslaget i promemorian 42

71 bedöms inte heller gynnas framför andra aktörer (se vidare avsnitt 5). Ett undantag från vissa krav i tillståndsprövningen ger inte de idéburna aktörerna företräde till offentlig finansiering. Förslaget påverkar inte heller de krav som ställs av upphandlande myndigheter i upphandlingsförfaranden eller vid införande av valfrihetssystem. Det påverkar vidare inte vilka krav som ställs på aktörerna i samband med övrig tillståndsprövning eller vid prövning av ansökan om godkännande som huvudman för fristående skolor eller förskolor. Förslagen bedöms därmed inte snedvrida konkurrensen. 6.3 Konsekvenser för kommuner och landsting Förslagen bedöms inte medföra några direkta kostnader för kommuner och landsting jämfört med förslagen i lagrådsremissen. Givet att förslaget om en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat kan minska risken för att offentligfinansierade företag med små operativa kapital inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet lägger ned verksamheten kan även kommunernas och landstingens risk för att snabbt behöva överta verksamhet minska. Även förslaget om mindre ingripande regler för idéburna aktörer kan medföra att färre sådana aktörer lämnar sektorn. Därmed kan även kommuners och landstings behov av att skapa beredskap för t.ex. rekrytering, utbildning och anskaffning av lokaler och utrustning minska. Förslagen bedöms inte påverka den kommunala självstyrelsen. 6.4 Konsekvenser för barn, elever och brukare Förslagen kan i enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.3 minska risken för att idéburna aktörer och välfärdsaktörer med små operativa kapital väljer att sluta bedriva verksamhet. Detta innebär en minskad risk för försämrad mångfald bland utförare och kan därmed bidra till bibehållen valfrihet för barn, elever och brukare. Förslaget väntas i övrigt inte få några direkta effekter på barn, elever och brukare. 6.5 Offentligfinansiella konsekvenser En lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat bedöms medföra att övervinsterna minskar något, dvs. en mindre del av aktörernas rörelseresultat väntas överstiga begränsningen jämfört med förslaget i lagrådsremissen. Det innebär att aktörernas rörelseresultat ökar och därmed att de skattemässiga resultaten ökar. Givet att nettoresultatet delas ut till ägare kan de belopp som beskattas i inkomstslaget kapital komma att öka. Dock kan andelen medel som i stället skulle tagits ut som lön, och därmed beskattats i inkomstslaget tjänst samt föranlett uttag av socialavgifter komma att minska något. I förhållande till de skattemässiga effekterna av 43

72 förslagen i lagrådsremissen bedöms dock effekterna av införandet av en lägsta nivå för begränsningen vara relativt små. 6.6 Konsekvenser för tillsynsmyndigheterna En effekt av införandet av en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat är att den tillsyn av att begränsningen efterlevs som IVO och Skolinspektionen ska utföra sannolikt förenklas. Detta följer av att en minskad andel av de små företagens och organisationernas årsredovisningar bedöms behöva granskas. Tillsynen kan i stället koncentreras där insatserna gör mest nytta. En följd av förslaget om undantag från vissa krav för idéburna aktörer är att IVO och Skolinspektionen vid tillståndsgivning och tillsyn ska göra en bedömning av de idéburna aktörerna som skiljer sig från den som ska göras av andra aktörer. Myndigheterna får därmed fler olika regler att förhålla sig till. Konsekvenserna av detta bedöms emellertid vara relativt begränsade, särskilt då prövningen av de idéburna aktörerna blir mindre omfattande. Förslaget bedöms därför inte innebära några ökade kostnader för myndigheterna i förhållande till lagrådsremissens förslag. 6.7 Konsekvenser för socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet En viktig negativ effekt av förslaget om en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat är att offentlig finansiering avsedd för socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet kan komma att användas till annat, t.ex. utdelning av vinst. Fasta gränser av denna typ blir ofta normerande, vilket i det aktuella fallet kan få huvuddelen av alla välfärdsföretag (utöver de som redan tillåts större rörelseresultat genom sitt operativa kapital) att nyttja den möjlighet till större rörelseresultat som den lägsta nivån innebär. Vid en lägsta nivå om ett prisbasbelopp ( kronor 2018) för begränsningen av rörelseresultat och företag kan det samlade rörelseresultatet i sektorerna teoretiskt öka med ca 0,16 miljarder kronor per år jämfört med en reglering utan en lägsta nivå. Detta förutsätter dock att alla företag nyttjar den lägsta nivån till fullo, vilket inte väntas bli fallet. I de beräkningar som gjorts i avsnitt 6.1 ökade rörelseresultaten från 0,13 miljarder kronor till 0,20 miljarder kronor, vilket medför en skillnad på 0,07 miljarder kronor. 6.8 Konsekvenser för kvinnor och män Förslaget om en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet bedöms medföra positiva konsekvenser för små välfärdsaktörer. De företag som drivs av kvinnor är generellt av mindre storlek än företag som drivs av män. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var 81 procent av de anställda (inklusive offentligt anställda) inom vård och omsorg kvinnor Inom 44

73 skollagsreglerad verksamhet var 75 procent av de anställda kvinnor. Förslaget kan därmed i viss mån antas gynna kvinnor i större utsträckning än män. 6.9 Övriga konsekvenser Förslagen i promemorian bedöms i övrigt inte påverka de konsekvensbedömningar som gjorts i lagrådsremissen. 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft samtidigt som den föreslagna regleringen om krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet, dvs. den 2 januari Regeringens bedömning: Det finns inget behov av särskilda övergångsbestämmelser. Skälen för regeringens förslag och bedömning: De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 2 januari 2019, samtidigt som den föreslagna regleringen om krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering i lagrådsremissen. Det bedöms inte finnas behov av några särskilda övergångsbestämmelser. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 23 c Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen införs i ett nytt andra stycke en bestämmelse som innebär att ett tillstånd att lämna offentlig finansiering även ska lämnas om sökanden har ett allmännyttigt syfte och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige och uppfyller kraven i 23 d andra stycket och 23 j och 23 k. Begreppet allmännyttigt syfte bör tolkas brett. Ledning för tolkning av begreppet kan tas från vad som anses vara ett sådant syfte enligt IL och 45

74 lotterilagen. Ett allmännyttigt syfte kan t.ex. vara att bidra till samhällets utveckling, till lösningen av ett samhällsproblem eller svara mot ett behov i samhället. Syftet ska emellertid vara förenligt med de mål och principer som finns för välfärden. Ett allmännyttigt syfte kan inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers intressen. En juridisk person ska inte anses ha ett allmännyttigt syfte om ett eventuellt ekonomiskt överskott ges tillbaka till ägare, medlemmar, huvudmän eller andra bestämda personer. Med motsvarande juridisk person avses associationsformer som finns i andra ESS-länder och som motsvarar ideella föreningar, stiftelser eller SVB. Handlingar som visar att den juridiska personen motsvarar någon av de svenska idéburna organisationerna ska vara utfärdade av auktoriserade myndigheter. 23 d Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4. I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av vilken verksamhet som får bedrivas i en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering inte kommer att omfatta de idéburna aktörer som anges i 23 c 2 st. I andra stycket införs en följdändring som innebär att bestämmelsen om att den juridiska personen inte får överlämna verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd även kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 23 e Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4. I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av hur stort rörelseresultat som får uppnås inte kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 23 g Paragrafen behandlas i avsnitt 4.1. I paragrafens första stycke införs en ändring som innebär att det tillåtna rörelseresultatet hos ett företag med tillstånd att ta emot offentlig finansiering som lägst kan uppgå till ett prisbasbelopp. Det tillåtna rörelseresultatet beräknas därmed som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång och det prisbasbelopp som gällde för det kalenderår då föregående räkenskapsår gick ut. I paragrafens andra stycke anges att om inget föregående räkenskapsår finns, får det tillåtna rörelseresultatet beräknas som det högsta av en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid utgången av det första räkenskapsåret och det prisbasbelopp som gäller för det kalenderår då det första räkenskapsåret går ut. 23 i Paragrafen behandlas i avsnitt

75 I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av hur stora värdeöverföringar som får göras inte kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 8.2 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) 7 a kap. 1 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen införs i ett nytt andra stycke en bestämmelse som innebär att ett tillstånd att lämna offentlig finansiering även ska lämnas om sökanden har ett allmännyttigt syfte och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige och uppfyller kraven i 7 a kap. 2 andra stycket och 7 a kap. 8 och 9. Begreppet allmännyttigt syfte bör tolkas brett. Ledning för tolkning av begreppet kan tas från vad som anses vara ett sådant syfte enligt IL och lotterilagen. Ett allmännyttigt syfte kan t.ex. vara att bidra till samhällets utveckling, till lösningen av ett samhällsproblem eller svara mot ett behov i samhället. Syftet ska emellertid vara förenligt med de mål och principer som finns för välfärden. Ett allmännyttigt syfte kan inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers intressen. En juridisk person ska inte anses ha ett allmännyttigt syfte om ett eventuellt ekonomiskt överskott ges tillbaka till ägare, medlemmar, huvudmän eller andra bestämda personer. Med motsvarande juridisk person avses associationsformer som finns i andra ESS-länder och som motsvarar ideella föreningar, stiftelser eller SVB. Handlingar som visar att den juridiska personen motsvarar någon av de svenska idéburna organisationerna ska vara utfärdade av auktoriserade myndigheter. 2 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4. I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av vilken verksamhet som får bedrivas av en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering inte kommer att omfatta de idéburna aktörer som anges i 7 a kap. 1 2 st. I andra stycket införs en följdändring som innebär att regeln om att den juridiska personen inte får överlämna verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd även kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 3 Paragrafen behandlas i avsnitt

76 I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av hur stort rörelseresultat som får uppnås inte kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 5 Paragrafen behandlas i avsnitt 4.1. I paragrafens första stycke införs en ändring som innebär att det tillåtna rörelseresultatet hos ett företag med tillstånd att ta emot offentlig finansiering som lägst kan uppgå till ett prisbasbelopp. Det tillåtna rörelseresultatet beräknas därmed som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång och det prisbasbelopp som gällde för det kalenderår då föregående räkenskapsår gick ut. I paragrafens andra stycke anges att om inget föregående räkenskapsår finns, får det tillåtna rörelseresultatet beräknas som det högsta av en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid utgången av det första räkenskapsåret och det prisbasbelopp som gäller för det kalenderår då det första räkenskapsåret går ut. 7 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4. I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av hur stora värdeöverföringar som får göras inte kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 8.3 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) 2 a kap. 1 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2 och 5.3. I paragrafen införs i ett nytt andra stycke en bestämmelse som innebär att ett tillstånd att lämna offentlig finansiering även ska lämnas om sökanden har ett allmännyttigt syfte och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige och uppfyller kraven i 23 d andra stycket och 23 j och 23 k. Begreppet allmännyttigt syfte bör tolkas brett. Ledning för tolkning av begreppet kan tas från vad som anses vara ett sådant syfte enligt IL och lotterilagen. Ett allmännyttigt syfte kan t.ex. vara att bidra till samhällets utveckling, till lösningen av ett samhällsproblem eller svara mot ett behov i samhället. Syftet ska emellertid vara förenligt med de mål och principer som finns för välfärden. Ett allmännyttigt syfte kan inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers intressen. En juridisk person ska inte anses ha ett allmännyttigt syfte om ett eventuellt ekonomiskt överskott ges tillbaka till ägare, medlemmar, huvudmän eller andra bestämda personer. 48

77 Med motsvarande juridisk person avses associationsformer som finns i andra ESS-länder och som motsvarar ideella föreningar, stiftelser eller SVB. Handlingar som visar att den juridiska personen motsvarar någon av de svenska idéburna organisationerna ska vara utfärdade av auktoriserade myndigheter. 2 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4. I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av vilken verksamhet som får bedrivas av en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering inte kommer att omfatta de idéburna aktörer som anges i 2 a kap. 1 2 st. I andra stycket införs en följdändring som medför att regeln om att den juridiska personen inte får överlämna verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd även kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 3 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4. I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av hur stort rörelseresultat som får uppnås inte kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 5 Paragrafen behandlas i avsnitt 4.1. I paragrafens första stycke införs en ändring som innebär att det tillåtna rörelseresultatet hos ett företag med tillstånd att ta emot offentlig finansiering som lägst kan uppgå till ett prisbasbelopp. Det tillåtna rörelseresultatet beräknas därmed som det högsta av en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång och det prisbasbelopp som gällde för det kalenderår då föregående räkenskapsår gick ut. I paragrafens andra stycke anges att om inget föregående räkenskapsår finns, får det tillåtna rörelseresultatet beräknas som det högsta av en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid utgången av det första räkenskapsåret och det prisbasbelopp som gäller för det kalenderår då det första räkenskapsåret går ut. 7 Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4. I första stycket införs en avgränsning som innebär att begränsningen av hur stora värdeöverföringar som får göras inte kommer att omfatta de idéburna aktörerna. 49

78 Bilaga 1 För denna promemoria relevanta lagförslag i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade dels att 23 c 23 g ska betecknas 23 o 23 s, dels att 9 d, 13, 20 a, 23, 23 a, 26 och 27 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tretton nya paragrafer, 17 a och 23 c 23 n, och närmast före 23 c, 23 e, 23 i, 23 j och 23 l nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 d 1 Som kostnad för personlig assistans enligt 9 2 anses inte ersättning för assistans som utförs av någon 1. som inte har fyllt 18 år, 2. som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3. som till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent, eller 4. på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2 4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 5 10 b arbetstidslagen (1982:673) eller kollektivavtal som uppfyller kraven i 3 arbetstidslagen. Ekonomiskt stöd enligt 9 2 för köp av personlig assistans från en enskild juridisk person får endast lämnas om den juridiska personen vid utförandet av assistansen hade tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 23 c. Lydelse enligt lagrådsremissen Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet Föreslagen lydelse 13 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om verksamhet enligt 9 meddela föreskrifter till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. 1 Senaste lydelse 2012:

79 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. avgift för ansökningar enligt 1. avgift för ansökningar och 20 a, och tillsyn enligt 20 a, 2. villkor för tillstånd enligt 2. villkor för tillstånd enligt 23 och 23 a. 23 och 23 a, samt 3. hur en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska redovisa att förutsättningarna i 23 c 23 k är uppfyllda. Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 a Ersättning som följer av ett avtal enligt 17 till sådana privata utförare som avses i 10 kap. 7 kommunallagen (2017:725) får, i fråga om juridiska personer, endast lämnas om utföraren har tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 23 c. Lydelse enligt lagrådsremissen Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet Föreslagen lydelse Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift för ansökningar om tillstånd enligt a Inspektionen för vård och omsorg får ta ut avgifter för ansökningar om tillstånd enligt 23 och 23 c samt för tillsyn av kraven för tillstånd enligt 23 c. 23 En enskild person får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva verksamhet som avses i Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i första stycket får meddelas endast den som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. I fråga om en juridisk person ska prövningen avse Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i första stycket får endast lämnas om den enskilde är en juridisk person och om företrädarna för den juridiska personen genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. Med företrädare avses 1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, 2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, 3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och 51

80 Bilaga 1 4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Vidare krävs att den enskilda personen i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i andra stycket 1 4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, Vidare krävs att samtliga som anges i andra stycket 1 4 i övrigt bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Kommun och landsting som ska bedriva verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas. Den som har beviljats ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 9 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och som har anställt någon för sådan personlig assistans, ska göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten påbörjar sitt arbete. En sådan enskild person som avses i 23 ska ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten. 23 a En sådan juridisk person som avses i 23 ska ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Tillstånd att ta emot offentlig finansiering Förutsättningar för tillståndet 23 c En juridisk person kan ansöka om tillstånd att ta emot offentlig finansiering hos Inspektionen för vård och omsorg. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att de offentliga medlen, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet enligt 23 e, kommer att användas till verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag och i övrigt uppfyller kraven i 23 d 23 k. 52

81 23 d I den juridiska personen får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, socialtjänstlagen (2001:453) eller skollagen (2010:800). Den juridiska personen får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd. Bilaga 1 Högsta tillåtna rörelseresultat 23 e För en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 23 f 23 h. 23 f Det högsta tillåtna rörelseresultatet utgörs av det tillåtna rörelseresultatet enligt 23 g ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresultatet under de tre senaste räkenskapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelseresultat som den juridiska personen redovisat under samma period. 23 g Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid det räkenskapsårets utgång. 53

82 Bilaga 1 Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång, ökad med sju procentenheter. För den juridiska personens första räkenskapsår ska avkastningsräntan bestämmas till statslåneräntan vid det räkenskapsårets utgång, ökad med sju procentenheter. Statslåneräntan ska dock alltid som lägst anses vara noll procent. 23 h Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder. Det operativa kapitalet ska dock som lägst anses vara noll kronor. Vid beräkningen av rörelsetillgångarna ska följande tillgångar inte beaktas: finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kortfristiga placeringar samt likviditet som överstiger tio procent av den juridiska personens omsättning och inte motiveras av verksamhetens behov. Värdeöverföringar 23 i Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. Redovisning och revision 23 j En juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska lämna en årsredovisning som 54

83 upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) till Inspektionen för vård och omsorg. Årsredovisningen ska ha kommit in till Inspektionen för vård och omsorg senast när den enligt 8 kap. 3 årsredovisningslagen ska ha kommit in till registreringsmyndigheten eller hållas tillgänglig för alla som är intresserade. Bilaga 1 23 k Den juridiska personen ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor. För juridiska personer för vilka regler om revision inte finns i någon annan lag ska reglerna i revisionslagen (1999:1079) tillämpas. Sanktionsavgift och återkallelse av tillstånd 23 l Om den juridiska personen inte uppfyller kraven i 23 c 23 k får Inspektionen för vård och omsorg besluta om en sanktionsavgift. Om överträdelsen är allvarlig får tillståndet återkallas. Första stycket ska inte tillämpas om det finns särskilda skäl för att en juridisk person har ett rörelseresultat som är högre än vad som anges i 23 e 23 h, och det överskjutande beloppet återförs i verksamheten senast påföljande räkenskapsår. 23 m En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst kronor och högst tio procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under det första räkenskapsåret eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas, är bristfälliga eller kan antas vara missvisande får årsomsättningen uppskattas. 55

84 Bilaga 1 Sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas med hänsyn till överträdelsens karaktär och omfattning samt hur länge överträdelsen pågått. Avgiften ska tillfalla staten. 23 n En sanktionsavgift får inte beslutas senare än fem år från utgången av det kalenderår då det räkenskapsår när överträdelsen skedde har gått ut. Sanktionsavgiften ska betalas till Inspektionen för vård och omsorg inom trettio dagar efter det att beslutet fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tiden ska Inspektionen för vård och omsorg lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Lydelse enligt lagrådsremissen Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet Föreslagen lydelse Tillsyn enligt denna lag innebär granskning av att verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Tillsynen innebär även granskning av att den som har meddelats tillstånd enligt 23 fortlöpande uppfyller kraven i 23 andra och tredje styckena samt 23 a och 23 b Tillsyn enligt denna lag innebär granskning av att verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Tillsynen innebär även granskning av att den som har meddelats tillstånd enligt 23 fortlöpande uppfyller kraven i 23 andra och tredje styckena samt 23 a och 23 b och att juridiska personer med tillstånd att ta emot offentlig finansiering fortlöpande uppfyller villkoren för tillståndet i 23 c 23 k. Föreläggande enligt 26 c och 26 f, återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g första och andra styckena och 26 h får användas endast när

85 verksamheten inte uppfyller de krav som framgår av lagar och andra föreskrifter. Bilaga 1 27 Beslut av en nämnd som avses i 22 eller av Inspektionen för vård och omsorg får överklagas till allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser 1. insatser för en enskild enligt 9, 2. utbetalning till någon annan enligt 11, 3. återbetalning enligt 12, 4. förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 andra eller tredje stycket, 5. tillstånd till enskild verksamhet enligt 23, 6. omhändertagande av personakt enligt 23 f, akt enligt 23 r 6. omhändertagande av person-, 7. föreläggande enligt 26 c och 26 f, 8. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g 26 i, eller 9. indragning eller nedsättning av ekonomiskt stöd enligt 9 c andra stycket. 8. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 23 l och 26 g 26 i, 9. indragning eller nedsättning av ekonomiskt stöd enligt 9 c andra stycket, 10. tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 23 c, eller 11. sanktionsavgift enligt 23 l. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 23 e gäller i tillämpliga delar 6 kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 23 q gäller i tillämpliga delar 6 kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Beslut i frågor som avses i första stycket 1 10 gäller omedelbart, utom återkallelse av tillstånd enligt 23 l som endast ska gälla omedelbart om inget annat föreskrivs i beslutet. Förvaltningsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det fått laga kraft. 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari Äldre bestämmelser gäller i fråga om ekonomiskt stöd för köp av personlig assistans som har utförts före ikraftträdandet. 3. Trots vad som anges i 9 d andra stycket får ekonomiskt stöd för köp av personlig assistans som har utförts efter ikraftträdandet lämnas om assistansen har utförts av en enskild juridisk person utan tillstånd att ta emot offentlig finansiering, förutsatt att den juridiska personen har utfört assistans åt den insatsberättigade även före ikraftträdandet. Från och med den 1 mars 2019 får dock ekonomiskt stöd för köp av personlig assistans 57

86 Bilaga 1 från en sådan juridisk person lämnas endast om den juridiska personen senast detta datum har kommit in med en ansökan om tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg och slutligt beslut i ärendet ännu inte fått laga kraft. 4. Tillstånd enligt 23 som lämnats till en enskild individ före ikraftträdandet ska upphöra att gälla den 1 januari Trots vad som anges i 17 a får en kommun eller ett landsting lämna ersättning som följer av avtal som slutits före ikraftträdandet till juridiska personer som inte har tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet får lämnas till juridiska personer utan tillstånd att ta emot offentlig finansiering till och med den 28 februari Därefter får ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet lämnas till sådana juridiska personer endast om den juridiska personen har kommit in med en ansökan om tillstånd om offentlig finansiering till Inspektionen för vård och omsorg. Sådan ersättning får lämnas längst till dess att slutligt beslut i ärendet har fått laga kraft. 6. Trots vad som anges i femte punkten första meningen får en kommun eller ett landsting inte lämna ersättning inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:692) om valfrihetssystem till juridiska personer som inte har tillstånd att ta emot offentlig finansiering efter den 31 december Därefter får en kommun eller ett landsting lämna ersättning till sådana juridiska personer om den juridiska personen senast den 1 mars 2019 har kommit in med en ansökan om tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg och slutligt beslut i ärendet ännu inte har fått laga kraft. 58

87 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Bilaga 1 Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 2 kap. 5, 7 kap. 1 och 2 och 16 kap. 4 och 10 a ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 7 a kap., och tre nya paragrafer, 13 kap , av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 2 Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Ersättning som följer av ett avtal enligt första stycket till sådana privata utförare som avses i 10 kap. 7 kommunallagen (2017:725) får, i fråga om juridiska personer, endast lämnas om utföraren har tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 7 a kap. Lydelse enligt lagrådsremissen Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet Föreslagen lydelse Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva 7 kap. 1 Endast juridiska personer får efter tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva 1. verksamhet i form av stödboende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap., 2. verksamhet i form av boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket, 3. verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård, 4. verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs, 5. verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller 2 Senaste lydelse 2014:

88 Bilaga 1 6. hemtjänst. Kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket 1 4 och 6, ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas. 2 Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Tillstånd får vidare endast beviljas den som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. I fråga om en juridisk person ska prövningen avse Tillstånd får vidare endast beviljas om företrädarna för den juridiska personen genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. Med företrädare avses 1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, 2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, 3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, samt 4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Vidare krävs att sökanden i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i andra stycket 1 4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Vidare krävs att samtliga som anges i andra stycket 1 4 i övrigt bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Sökanden ska även ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten. Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säkerheten i verksamheten. Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, ska nytt tillstånd sökas. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 a kap. Tillstånd att ta emot offentlig finansiering Förutsättningar för tillståndet 1 En juridisk person kan ansöka om tillstånd att ta emot offentlig finansiering hos Inspektionen för 60

89 vård och omsorg. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att de offentliga medlen, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet enligt 3, kommer att användas till verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag och i övrigt uppfyller kraven i detta kapitel. Bilaga 1 2 I den juridiska personen får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller skollagen (2010:800). Den juridiska personen får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd. Högsta tillåtna rörelseresultat 3 För en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt Det högsta tillåtna rörelseresultatet utgörs av det tillåtna rörelseresultatet enligt 5 ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresultatet under de tre senaste räkenskapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelseresultat som den juridiska personen redovisat under samma period. 61

90 Bilaga 1 5 Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid det räkenskapsårets utgång. Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång, ökad med sju procentenheter. För den juridiska personens första räkenskapsår ska avkastningsräntan bestämmas till statslåneräntan vid det räkenskapsårets utgång, ökad med sju procentenheter. Statslåneräntan ska dock alltid som lägst anses vara noll procent. 6 Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder. Det operativa kapitalet ska dock som lägst anses vara noll kronor. Vid beräkningen av rörelsetillgångarna ska följande tillgångar inte beaktas: finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kortfristiga placeringar samt likviditet som överstiger tio procent av den juridiska personens omsättning och inte motiveras av verksamhetens behov. Värdeöverföringar 62 7 Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent

91 affärsmässig karaktär för den juridiska personen. Bilaga 1 Redovisning och revision 8 En juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska lämna en årsredovisning som upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) till Inspektionen för vård och omsorg. Årsredovisningen ska ha kommit in till Inspektionen för vård och omsorg senast när den enligt 8 kap. 3 årsredovisningslagen ska ha kommit in till registreringsmyndigheten eller hållas tillgänglig för alla som är intresserade. 9 Den juridiska personen ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor. För juridiska personer för vilka regler om revision inte finns i någon annan lag ska reglerna i revisionslagen (1999:1079) tillämpas. Avgifter 10 Inspektionen för vård och omsorg får ta ut avgifter för ansökningar om och tillsyn av kraven för tillstånd enligt 7 a kap kap. 12 Om en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering inte uppfyller kraven i 7 a kap. får Inspektionen för vård och omsorg besluta om en sanktionsavgift. Om överträdelsen är allvarlig får tillståndet återkallas. Första stycket ska inte tillämpas om det finns särskilda skäl för att en enskild har ett rörelseresultat som är högre än vad som anges i 63

92 Bilaga 1 2 a kap. 3 6, och det överskjutande beloppet återförs i verksamheten senast påföljande räkenskapsår. 13 En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst kronor och högst tio procent av den enskildes omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under det första räkenskapsåret eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas, är bristfälliga eller kan antas vara missvisande får årsomsättningen uppskattas. Sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas med hänsyn till överträdelsens karaktär och omfattning samt hur länge överträdelsen pågått. Avgiften ska tillfalla staten. 14 En sanktionsavgift får inte beslutas senare än fem år från utgången av det kalenderår då det räkenskapsår när överträdelsen skedde har gått ut. Sanktionsavgiften ska betalas till Inspektionen för vård och omsorg inom trettio dagar efter det att beslutet fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tiden ska Inspektionen för vård och omsorg lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. 64

93 16 kap. 4 3 Inspektionen för vård och omsorgs beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i ärenden om 1. tillstånd enligt 7 kap. 1, 1. tillstånd enligt 7 kap. 1 och 7 a kap. 1 samt sanktionsavgift enligt 13 kap. 12, 2. omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5, 3. föreläggande enligt 13 kap. 5 och 8, 4. återkallelse av tillstånd och 4. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 13 kap. 9 11, samt förbud enligt 13 kap. 9 12, samt 5. överflyttning av ärende enligt 2 a kap. 11. I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 7 kap. 4 gäller i tillämpliga delar 6 kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Andra beslut av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag får inte överklagas. Beslut av Socialstyrelsen enligt 16 kap. 6 andra stycket får inte överklagas. Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och domstol i fråga som avses i första stycket 2, 3 och 4 gäller omedelbart. Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och domstol i fråga som avses i första stycket 2, 3 och 4 gäller omedelbart, utom beslut om återkallelse av tillstånd enligt 13 kap. 12, som endast ska gälla omedelbart om inget annat föreskrivs i beslutet. Bilaga 1 Lydelse enligt lagrådsremissen Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet Föreslagen lydelse 10 a Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1 villkor för tillstånd enligt 7 kap. 2 andra, tredje och fjärde styckena, och 2. avgift för ansökningar enligt 7 kap. 2 b. 1. villkor för tillstånd enligt 7 kap. 2 andra, tredje och fjärde styckena, 2. avgift för ansökningar enligt 7 kap. 2 b samt avgifter för ansökningar och tillsyn enligt 7 a kap. 10, och 3. hur en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska redovisa att förutsättningarna i 7 a kap. är uppfyllda. 3 Senaste lydelse 2013:

94 Bilaga 1 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari Tillstånd enligt 7 kap. 1 som lämnats till enskilda individer före ikraftträdandet ska upphöra att gälla den 1 januari Trots vad som anges i 2 kap. 5 andra stycket får en kommun lämna ersättning som följer av avtal som slutits före ikraftträdandet till juridiska personer som inte har tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet får lämnas till juridiska personer utan tillstånd att ta emot offentlig finansiering till och med den 28 februari Därefter får ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet lämnas till sådana juridiska personer om den juridiska personen har kommit in med en ansökan om tillstånd om offentlig finansiering till Inspektionen för vård och omsorg. Sådan ersättning får lämnas längst till dess att slutligt beslut i ärendet har fått laga kraft. 4. Trots vad som anges i tredje punkten första meningen får en kommun inte lämna ersättning inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:692) om valfrihetssystem till juridiska personer som inte har tillstånd att ta emot offentlig finansiering efter den 31 december Därefter får en kommun eller ett landsting lämna ersättning till sådana juridiska personer om den juridiska personen senast den 1 mars 2019 har kommit in med en ansökan om tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg och slutligt beslut i ärendet ännu inte har fått laga kraft. 66

95 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Bilaga 1 Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 2 kap. 5 och 5 a, 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 37, 11 kap. 36, 14 kap. 15, 16 kap. 52, 17 kap. 31 och 35, 19 kap. 45, 23 kap. 1, 25 kap. 10, 26 kap. 3, 4 och 16 och 28 kap. 2 ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 26 kap. 13 ska lyda Återkallelse och sanktionsavgifter, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 2 a kap., och tre nya paragrafer, 26 kap. 15 a 15 c, av följande lydelse. Lydelse enligt lagrådsremissen Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet Föreslagen lydelse 2 kap. 5 Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den Godkännande ska lämnas om den enskilde 1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, enskilde är en juridisk person som 1. har företrädare som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, 2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och 3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a 1 4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Vidare krävs att samtliga företrädare i övrigt bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. För att godkännande ska lämnas krävs därutöver att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. 67

96 Bilaga 1 Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. 5 a I fråga om en juridisk person ska Med företrädare enligt 5 avses prövningen enligt 5 andra stycket 1 och tredje stycket avse 1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, 2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, 3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och 4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 a kap. Tillstånd att ta emot offentlig finansiering Förutsättningar för tillståndet 1 En juridisk person kan ansöka om tillstånd att ta emot offentlig finansiering hos Statens skolinspektion. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att de offentliga medlen, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet enligt 3, kommer att användas till verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag och i övrigt uppfyller kraven i detta kapitel I den juridiska personen får det endast bedrivas verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller socialtjänstlagen (2001:453). Den juridiska personen får inte lämna över verksamhet för vilken tillstånd att ta emot offentlig finansiering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd.

97 Högsta tillåtna rörelseresultat Bilaga 1 3 För en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås. Det högsta tillåtna rörelseresultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt Det högsta tillåtna rörelseresultatet utgörs av det tillåtna rörelseresultatet enligt 5 ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresultatet under de tre senaste räkenskapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelseresultat som den juridiska personen redovisat under samma period. 5 Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. För den juridiska personens första räkenskapsår beräknas det tillåtna rörelseresultatet som en avkastningsränta på det operativa kapitalet vid det räkenskapsårets utgång. Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång, ökad med sju procentenheter. För den juridiska personens första räkenskapsår ska avkastningsräntan bestämmas till statslåneräntan vid det räkenskapsårets utgång, ökad med sju procentenheter. Statslåneräntan ska dock alltid som lägst anses vara noll procent. 69

98 Bilaga 1 6 Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder. Det operativa kapitalet ska dock som lägst anses vara noll kronor. Vid beräkningen av rörelsetillgångarna ska följande tillgångar inte beaktas: finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kortfristiga placeringar samt likviditet som överstiger tio procent av den juridiska personens omsättning och inte motiveras av verksamhetens behov. 70 Värdeöverföringar 7 Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet. Med värdeöverföringar avses affärshändelser som medför att den juridiska personens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för den juridiska personen. Redovisning och revision 8 En juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska lämna en årsredovisning som upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) till Statens skolinspektion. Årsredovisningen ska ha kommit in till Skolinspektionen senast när den enligt 8 kap. 3 årsredovisningslagen ska ha kommit in till registreringsmyndigheten eller hållas tillgänglig för alla som är intresserade. 9 Den juridiska personen ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor.

99 För juridiska personer för vilka regler om revision inte finns i någon annan lag ska reglerna i revisionslagen (1999:1079) tillämpas. Bilaga 1 Avgifter 10 Statens skolinspektion får ta ut avgifter för ansökningar om och tillsyn av kraven för tillstånd enligt 2 a kap. 1. Bemyndiganden 11 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. hur en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska redovisa att förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda, och 2. avgifter för ansökningar och tillsyn enligt kap. 21 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten. Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt kap. 19 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt

100 Bilaga 1 10 kap Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. 11 kap Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 38. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. 14 kap. 15 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt kap Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42, var skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades. 4 Senaste lydelse 2015:73. 5 Senaste lydelse 2015:73. 6 Senaste lydelse 2015:73. 72

101 Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 54. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Bilaga 1 17 kap Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på preparandutbildning vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 34. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på programinriktat individuellt val vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades. Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av 1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och 2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt ska utgå under högst ett år. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. 19 kap Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 7 Senaste lydelse 2015:73. 8 Senaste lydelse 2015:73. 9 Senaste lydelse 2015:73. 73

102 Bilaga 1 27 var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades. Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvudmän med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47. Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. 23 kap En kommun, ett landsting eller en enskild huvudman får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal om att någon annan än kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen utför uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad). Ersättning som följer av ett avtal enligt första stycket till sådana privata utförare som avses i 10 kap. 7 kommunallagen (2017:725) får, i fråga om juridiska personer, endast lämnas om utföraren har tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (2017:725) om anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar får en kommun eller ett landsting genom ett avtal enligt första stycket utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skolväsendet. De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad. 25 kap. 10 Den kommun där en enskild bedriver sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om 1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet, 2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet, 3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som 3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som 10 Senaste lydelse 2017:

103 hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 andra stycket, och 4. avgifterna inte är oskäligt höga. hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 andra stycket, 4. avgifterna inte är oskäligt höga, och 5. huvudmannen antingen är en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. eller en enskild individ. Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att villkoret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Bilaga 1 Lydelse enligt lagrådsremissen Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet Föreslagen lydelse 26 kap. 3 Statens skolinspektion har tillsyn över 1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt denna lag, 2. utbildning som avses i 29 kap. 17, 3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22, 24 kap. 23 och 24 samt 29 kap. 9, 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4, och 5. att enskilda som godkänts av Skolinspektionen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 5 b. 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4, 5. att enskilda som godkänts av Skolinspektionen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 5 b, och 6. att juridiska personer med tillstånd att ta emot offentlig finansiering fortlöpande uppfyller villkoren för tillståndet i 2 a kap. Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet. 4 En kommun har tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket, 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10, och 3. att enskilda som godkänts av kommunen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 5 b. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs eller att juridiska personer med tillstånd att ta emot offentlig finansiering 75

104 Bilaga 1 enligt 2 a kap. 1 fortlöpande uppfyller villkoren för tillståndet. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 a Om en juridisk person med tillstånd att ta emot offentlig finansiering inte uppfyller kraven i 2 a kap. får Statens skolinspektion besluta om en sanktionsavgift. Om överträdelsen är allvarlig får tillståndet återkallas. Första stycket ska inte tillämpas om det finns särskilda skäl för att en enskild har ett rörelseresultat som är högre än vad som anges i 2 a kap. 3 6, och det överskjutande beloppet återförs i verksamheten senast påföljande räkenskapsår. 15 b En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst kronor och högst tio procent av den enskildes omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under det första räkenskapsåret eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas, är bristfälliga eller kan antas vara missvisande får årsomsättningen uppskattas. Sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas med hänsyn till överträdelsens karaktär och omfattning samt hur länge överträdelsen pågått. Avgiften ska tillfalla staten c En sanktionsavgift får inte beslutas senare än fem år från utgången av det kalenderår då det räkenskapsår när överträdelsen skedde har gått ut. Sanktionsavgiften ska betalas till Statens skolinspektion inom trettio dagar efter det att beslutet fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Om sanktionsavgiften

105 inte betalas inom den tiden ska Skolinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Bilaga 1 16 Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft. Beslut om återkallelse av tillstånd enligt 15 a gäller omedelbart om inget annat föreskrivs i beslutet. 28 kap Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. godkännande enligt 2 kap. 5 eller 24 kap. 3 a eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14, 2. medgivande enligt 24 kap. 4 a eller återkallelse av sådant medgivande enligt 26 kap. 13, 3. förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13, 4. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17, 5. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18, eller 6. vitesföreläggande enligt 26 kap tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18, 6. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27, eller 7. tillstånd att ta emot offentlig finansiering enligt 2 a kap. eller återkallelse av sådant tillstånd och beslut om sanktionsavgift enligt 26 kap. 15 a. 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari Trots bestämmelserna i 8 kap. 21 andra stycket, 9 kap. 19 andra stycket, 10 kap. 37 andra stycket, 11 kap. 36 andra stycket, 14 kap. 15 andra stycket, 16 kap. 52 andra stycket, 17 kap. 31 andra stycket, 17 kap. 35 andra stycket, 19 kap. 45 andra stycket och 25 kap. 10 andra stycket ska bidrag lämnas till enskilda som saknar tillstånd att ta emot offentlig finansiering men som godkänts som huvudmän före ikraftträdandet 11 Senaste lydelse 2015:

106 Bilaga 1 a. till och med den 31 december 2019 vad gäller enskilda individer, b. till och med den 28 februari 2019 vad gäller juridiska personer som inte ansökt om tillstånd att ta emot offentlig finansiering, och c. till dess att slutligt beslut i ärendet har fått laga kraft vad gäller juridiska personer som senast den 1 mars 2019 ansökt om tillstånd att ta emot offentlig finansiering. En kommun får oaktat de tidpunkter som anges i första stycket välja att lämna bidrag fram till pågående termins slut. 3. Trots vad som anges i 23 kap. 1 andra stycket får ersättning som följer av avtal som slutits före ikraftträdandet lämnas till juridiska personer som inte har tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet får lämnas till juridiska personer utan tillstånd att ta emot offentlig finansiering till och med den 28 februari Därefter får ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet lämnas till sådana juridiska personer endast om den juridiska personen har kommit in med en ansökan om tillstånd om offentlig finansiering till Statens skolinspektion. Sådan ersättning får lämnas längst till dess att slutligt beslut i ärendet har fått laga kraft. 78

107 Metod för beräkning av effekterna på välfärdsföretag Bilaga 2 Källa och omfattning För att analysera effekterna av en lägsta tillåten nivå mer detaljerat har uppgifter från Serranodatabasen studerats. Studien har avsett vilken effekt som en begränsning av rörelseresultatet enligt kravet på tillstånd att ta emot offentlig finansiering skulle ha fått på rörelseresultaten för företag och organisationer inom de aktuella områdena. Möjligheten att föra över outnyttjat tillåtet rörelseresultat från maximalt tre tidigare år har beaktats, med antagandet att regleringen varit i kraft de tre år som föregick Eftersom det rörelseresultat som tillåts enligt begränsningen för varje enskilt år baseras på statslåneräntan och det operativa kapitalet under föregående räkenskapsår har uppgifter för totalt fem år, använts. Studien har även undersökt vilka effekter som införandet av en lägsta tillåten nivå på rörelseresultatet om ett prisbasbelopp skulle få. Företagsunderlag i studien Uppgifterna om företagen har hämtats i enlighet med Välfärdsutredningens urval av s.k. SNI-koder, med undantag för företagen inom hälsooch sjukvården. 12 Välfärdsutredningen har valt ut de SNI-koder som huvudsakligen är offentligt finansierade. Eftersom det i detta underlag inte finns något sätt att i ett enskilt företag skilja mellan offentlig eller privat finansiering kan det ingå vissa företag som är privat finansierade. Studien baseras på uppgifter från företag (aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag/kommanditbolag och utländska juridiska personer). Den totala populationen för de aktuella SNI-koderna var företag Ungefär hälften av dessa hade dock under perioden avvecklat eller bytt verksamhet, blivit inaktiva eller lämnat ofullständiga uppgifter. Ett företag har endast inkluderats i studien om företaget haft huvudsaklig verksamhet inom de aktuella SNI-koderna I vissa fall kan ett företag tidigare ha bedrivit verksamhet inom de aktuella SNIkoderna, men bytt verksamhet 2015 och då fallit ut ur studien. Studien tar inte hänsyn till att företagen (och i viss mån även köparna) sannolikt kan komma ändra beteende inför och efter ikraftträdandet av begränsningen av rörelseresultat. Sannolikt skulle många företag t.ex. öka sina rörelseresultat före ikraftträdandet, och efter ikraftträdandet öka det operativa kapitalet, bl.a. genom att använda de medel som ska återföras verksamheten. Kravet på att verksamhet av det aktuella slaget ska bedrivas i en separat juridisk person kommer också innebära organisatoriska förändringar som studien inte kan ta hänsyn till. 12 SNI är en standard för svensk näringsgrensindelning. I studien ingår följande SNI-koder: Skollagsreglerad verksamhet , , , , , , , , , Social omsorg med boende , , , , , , , , Öppna sociala insatser , , , ,

108 Bilaga 2 Typer av uppgifter som ingått i studien och metod De uppgifter som hämtats för varje företag är dels grundläggande företagsuppgifter som organisationsnummer, huvudsaklig SNI-kod på femsiffrig nivå och antal anställda, dels de bokslutsuppgifter som krävs för att beräkna det tillåtna rörelseresultatet i enlighet med regeringens förslag. Det är i huvudsak fråga om uppgifter om period för räkenskapsåret, rörelseresultat, balansomslutning, nettoomsättning, finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kortfristiga placeringar, kassa och bank, leverantörsskulder, upplupna kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder samt avsättningar, inklusive långfristig uppskjuten skatteskuld. Beräkningsmetod För att beräkna det samlade rörelseresultatet före finansiella poster 2015 (vinst) samt effekterna av begränsningen av rörelseresultat, med och utan en lägsta nivå, har följande metod använts: Operativt kapital har beräknats för utgången av med utgångspunkt i företagets rörelsetillgångar, minskade med bl.a. rörelseskulder och den del av medlen i form av kassa och bank som översteg 10 procent av företagets nettoomsättning samma år (se figur 10.1). Figur 10.1 Beräkning av operativt kapital Rörelsetillgångar Balansomslutning minskat med finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncernoch intresseföretag, kortfristiga Operativt kapital = placeringar samt likviditet över 10 % av omsättningen Rörelseskulder Avsättningar, upplupna kostnader, förutbetalda intäkter, förskott från kunder, icke räntebärande skulder (t.ex. leverantörsskulder), skatteskulder, kortfristiga skulder till koncern- och intresseföretag samt övriga kortfristiga skulder Tillåtet rörelseresultat enligt begränsningen har för beräknats med utgångspunkt i det operativa kapitalet vid utgången av föregående räkenskapsår multiplicerat med den veckovisa statslåneräntan vid slutet av föregående räkenskapsår ökat med 7 procentenheter. Därefter läggs outnyttjat tillåtet rörelseresultat från högst tre föregående år till (se figur 10.2). Ett negativt tillåtet rörelseresultat har fastställts till noll. Figur 10.2 Beräkning av tillåtet rörelseresultat Tillåtet rörelseresultat enligt begränsningen = Operativt kapital vid utgången av föregående räkenskapsår 7 % + statslåneräntan vid utgången av föregående räkenskapsår + Outnyttjat tillåtet rörelseresultat från högst tre föregående år En alternativ beräkning av rörelseresultatet har gjorts där det tillåtna rörelseresultatet har ökats till att motsvara ett prisbasbelopp det 80

109 aktuella året för respektive företag om det tillåtna rörelseresultatet baserat på det operativa kapitalet skulle understiga denna nivå (se figur 10.3). Även i detta fall har outnyttjat tillåtet rörelseresultat från högst tre tidigare år inräknats. Bilaga 2 Figur 10.3 Tillåtet rörelseresultat enligt begränsningen Baserat på operativt kapital Tillåtet rörelseresultat och lägsta nivå ELLER (baserat på vilket alternativ som är störst för enskilt företag) Lägsta nivå Ett prisbasbelopp För har rörelseresultat som understigit det tillåtna rörelseresultatet enligt begränsningen överförts till nästa räkenskapsår för varje enskilt företag. Rörelseresultat som har överstigit det tillåtna rörelseresultatet enligt begränsningen utgör sådana medel som skulle ha återförts till verksamheten om begränsningen av rörelseresultatet hade trätt i kraft. Pengar som skulle ha återförts till verksamheten har inte förts vidare till senare räkenskapsår som negativt tillåtet rörelseresultat, utan kan ge en uppskattning av storleken på möjliga återinvesteringar givet att begränsningen varit i kraft. Om ett företag upphört med sin verksamhet, eller ändrat huvudsaklig SNI-kod till en verksamhet som inte omfattats av studien, har företaget fallit ur underlaget och inget tillåtet rörelseresultat har förts över till senare räkenskapsår. Rörelseresultat före finansiella poster och rörelsemarginaler har beräknats för 2015 med beaktande av outnyttjat tillåtet rörelseresultat från maximalt tre tidigare räkenskapsår samt med och utan en lägsta nivå om ett prisbasbelopp (se figur 10.4). Figur 10.4 Beräkning av tillåtet rörelseresultat Outnyttjat tillåtet rörelseresultat = Tillåtet rörelseresultat Rörelseresultat (även förlust) Outnyttjat tillåtet rörelseresultat = Tillåtet rörelseresultat Rörelseresultat (även förlust) Outnyttjat tillåtet rörelseresultat = Tillåtet rörelseresultat Rörelseresultat (även förlust) Outnyttjat tillåtet rörelseresultat = Tillåtet rörelseresultat Rörelseresultat (även förlust) Tillåtet rörelseresultat Tillåtet rörelseresultat Tillåtet rörelseresultat Tillåtet rörelseresultat Rörelseresultat före fin. poster Rörelseresultat före fin. poster Rörelseresultat före fin. poster Rörelseresultat före fin. poster

110 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00067 Ärende UAN 2018/00067 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Remiss - Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun (KS 2017/00220) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun, daterad Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har begärt in yttrande från Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden gällande Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun (KS 2017/00220). Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshantering kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad. Målen är i linje med EU:s avfallsstrategi och nationella mål och lagstiftning. En del av åtgärderna för att nå målen pågår redan i olika omfattning, men det föreslås en del nya åtgärder, främst för den kommunala verksamheten. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av Utbildnings och arbetsmarknadsnämndens ekonomichef. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har begärt in yttrande från Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden gällande Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

111 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00067 Analys och förslag Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshantering kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad. Målen är i linje med EU:s avfallsstrategi och nationella mål och lagstiftning. En del av åtgärderna för att nå målen pågår redan i olika omfattning. Men det föreslås en del nya åtgärder, främst för den kommunala verksamheten. Föreskrifterna ska ange hur avfallshanteringen ska skötas. Kommunen har rätt att ta ut avgifter för hanteringen av hushållsavfallet, och nivån för den bestäms av renhållningstaxan som revideras årligen enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter. Samhällsbyggnadskontoret har i nära samverkan med Halmstads Miljö och Energi AB och avropad konsult tagit fram ett förslag till samråd. Tjänstepersoner från miljöförvaltningen, teknik och fritidsförvaltningen, Laholmsbuktens VA samt kommunjurist har också deltagit i arbetet. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och HEM:s presidium har utgjort styrgrupp och fått återkoppling under arbetets gång. Samrådet är en viktig del i processen för att få in synpunkter från fler delar av den kommunala verksamheten och från andra samhällsaktörer och invånare. Ett muntligt samråd med länsstyrelsen för att diskutera avgränsning och behov av miljökonsekvensbeskrivning i avfallsplanen genomfördes i december Länsstyrelsen, projektgruppen och konsulten var då överens om att nuvarande förslag till avfallsplan inte kommer att leda till betydande miljöpåverkan och kräver således inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Vi har ändå valt att göra en genomlysning av miljökonsekvenser vid ett genomförande av avfallsplanen. Miljöbedömningen av förslaget visar att mål och åtgärder leder till ökade möjligheter att nå miljökvalitetsmålen. Kommunerna är skyldiga att ha en aktuell avfallsplan. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Arbetet med Halmstads avfallsplan påbörjades sommaren 2017 efter att de nya föreskrifterna för kommunala avfallsplaner beslutats och Naturvårdsverkets vägledning getts ut. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). Konsekvenser av förslaget Vid en översiktlig bedömning, utifrån verksamheternas nuvarande utformning och avfallshantering, innebär förslagen till ny renhållningsordning för Halmstads kommun låga eller i enstaka fall måttliga kostnader för verksamheterna i nämndens ansvarsområde. Ärendets beslutsgång Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden yttrar sig till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott som beslutar i ärendet. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

112 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00067 Beslutsunderlag 1. Yttrande Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun, daterad Information om beslutet Yttrandet skickas till Kommunstyrelsen i Halmstads kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann - Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

113 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00067 Remiss - Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun (KS 2017/00220) Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden gör en översiktlig bedömning, utifrån verksamheternas nuvarande utformning och avfallshantering, att förslagen till ny renhållningsordning för Halmstads kommun innebär låga eller i enstaka fall måttliga kostnader för verksamheterna i nämndens ansvarsområde. Vidare menar Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden att Fastighetskontoret, i egenskap av uthyrare av nämndens verksamhetslokaler, gör den mest samlade och bästa bedömningen av eventuella åtgärder och därmed tillkommande kostnader som förslaget skulle innebära för nämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Håkan Björklund (C), ordförande Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

114 Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 1 Avfallsplan med mål och åtgärder Samrådsversion januari 2018

115 Samrådsversion januari Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund och syfte Genomförande och styrning Lagkrav Avfallsbegreppet definitioner MÅL OCH ÅTGÄRDER Lokala mål och åtgärder Förebygga uppkomsten av avfall Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls-deponier Styrmedel Uppföljning FRAMTIDA UTVECKLING Insamlingssystem och anläggningar Avfallsflödenas utveckling Avfallshantering i fysisk planering FÖRUTSÄTTNINGAR Avfallspolitiken Miljömål, strategier och program Nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Agenda 2030 och hållbarhetsmålen Generationsmålet och nationella miljökvalitetsmål Lokala och regionala miljömål Kommunala planer och handlingsprogram Ansvar för avfall Avgifter och skatter Tillsyn NULÄGESBESKRIVNING Kommunen Beskrivning av kommunen Halmstads kommuns avfallsorganisation Avfallsmängder och flöden Avfallshantering och anläggningar Avfall som kommunen ansvar för Avfall som kommunen inte ansvarar för Behandlingsanläggningar Nedskräpning Nedlagda deponier UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN MILJÖBEDÖMNING SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING PROJEKTDELTAGARE UNDERLAG OCH REFERENSER BILAGOR. 31 1

116 Samrådsversion januari Fo rslag till ny avfallsplan fo r Halmstads kommun SAMMANFATTNING Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshantering kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad. Målen är i linje med EU:s avfallsstrategi och nationella mål och lagstiftning. En del av åtgärderna för att nå målen pågår redan i olika omfattning. Men det föreslås en del nya åtgärder, främst för den kommunala verksamheten. Föreskrifterna ska ange hur avfallshanteringen ska skötas. Kommunen har rätt att ta ut avgifter för hanteringen av hushållsavfallet, och nivån för den bestäms av renhållningstaxan som revideras årligen enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter. Samhällsbyggnadskontoret har i nära samverkan med Halmstads Miljö och Energi AB och avropad konsult tagit fram ett förslag till samråd. Tjänstepersoner från miljöförvaltningen, teknik och fritidsförvaltningen, Laholmsbuktens VA samt kommunjurist har också deltagit i arbetet. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och HEM:s presidium har utgjort styrgrupp och fått återkoppling under arbetets gång. Samrådet är en viktig del i processen för att få in synpunkter från fler delar av den kommunala verksamheten och från andra samhällsaktörer och invånare. Ett muntligt samråd med länsstyrelsen för att diskutera avgränsning och behov av miljökonsekvensbeskrivning i avfallsplanen genomfördes i december Länsstyrelsen, projektgruppen och konsulten var då överens om att nuvarande förslag till avfallsplan inte kommer att leda till betydande miljöpåverkan och kräver således inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Vi har ändå valt att göra en genomlysning av miljökonsekvenser vid ett genomförande av avfallsplanen. Miljöbedömningen av förslaget visar att mål och åtgärder leder till ökade möjligheter att nå miljökvalitetsmålen. Kommunerna är skyldiga att ha en aktuell avfallsplan. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Arbetet med Halmstads avfallsplan påbörjades sommaren 2017 efter att de nya föreskrifterna för kommunala avfallsplaner beslutats och Naturvårdsverkets vägledning getts ut. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). 2

117 Samrådsversion januari INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Renhållningsordningen är kommunens samlade styrdokument för avfallshanteringen. Den ska ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för en bra avfallshantering samtidigt som kommunen uppfyller aktuell lagstiftning, nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. Den ska bidra till att minska avfallets mängd och farlighet och styra mot ökad återvinning. Kommunens renhållningsordning består av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad med utgångspunkt från kommunens vision och värdegrund. Renhållningsföreskrifterna ska ange hur avfallshanteringen ska skötas. Renhållningstaxan revideras årligen och hanteras parallellt med detta uppdrag enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter. 1.2 Genomförande och styrning Kommunstyrelsen har ett verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall inom kommunen. Avfallsplanen är en kommunal sektorsplan för avfallsarbetet och utgör en del av kommunens samlade planering för den tekniska försörjningen. Planen blir också vägledande för aktuell myndighet inom kommunen när denna ska fatta beslut om tillstånd i enskilda ärenden, exempelvis vid byggnation och upprättande av anläggningar. Vid varje sådant prövningstillfälle kommer också en mer detaljerad miljökonsekvensbedömning att göras. Större investeringar inom avfallsverksamheten får inte genomföras av berörda bolag och förvaltningar utan fullmäktiges medgivande. 1.3 Lagkrav I miljöbalken 15 kap 11 anges att alla kommuner ska ta fram en avfallsplan. Avfallsplanen utgör, tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering, renhållningsordning för kommunen. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2017:2) om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall förtydliga att de kommunala avfallsplanerna ska ha ett tydligt fokus på avfallsförebyggande åtgärder och att mål och åtgärder lyfts fram tidigt i dokumentet. Samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer, under framtagandet av planen är viktig för att höja kvalitet och förankring så sannolikheten för att åtgärderna ska genomföras och att målen nås. Några viktiga förändringar i de nya föreskrifterna är: Avfallsplanens syfte ska beskrivas. Tydligt fokus på avfallsförebyggande åtgärder och att mål och åtgärder lyfts fram tidigt i dokumentet. 3

118 Samrådsversion januari Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning har tillkommit. Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder i kommunens avfallsplan. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter. Skälet är att kommunen bör föregå med gott exempel och ta fram mål och åtgärder för att förebygga och minska avfallets mängd från egna verksamheter. Tydligare koppling mellan fysisk planering och avfallsplanering. Renhållningsordningens föreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om samråd, utställning och beslut finns i 15 kap miljöbalken. 1.4 Avfallsbegreppet definitioner Avfallsdefinitionerna är gemensamma inom EU och finns beskrivet i EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG. Avfall Avfall definieras i enlighet med 2008/98/EG artikel 3.1 samt 15 kap. 1, MB som ett ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 MB upphör att vara avfall. Hushållsavfall Med hushållsavfall avses enligt 15 kap. 3, MB avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Förenklat går det att säga att begreppet hushållsavfall motsvarar det avfall som uppstår när mark och byggnader används för bostadsändamål. Sopor, köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar är exempel på avfall som faller under hushållsavfall. Även överblivna läkemedel, miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel, annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall samt skrymmande avfall (som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande föremål) räknas till hushållsavfall. I verksamheter kan det uppkomma både hushållsavfall och annat avfall. Avfall jämförligt med hushållsavfall kan vara avfall från t.ex. affärslokaler och industrier som uppstår som en följd av att människor vistas där. Ett exempel är avfall som uppstår i lunchrum på en arbetsplats. I Naturvårdsverkets Vägledning till definition av hushållsavfall ( ) finns mer information om definitioner av några specifika typer av avfall. 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER Avfallshanteringen utgör en viktig del av samhällets tekniska infrastruktur. Avfallshanteringen är också en miljö- och klimatfråga där avfallet betraktas både som en resurs och som ett problem. I takt med ökat välstånd har konsumtion och avfallsvolymer ökat kraftigt de senaste decennierna. Den snabba omsättningen av material utgör ett hårt tryck på planeten. Tillgången på komponenter till elektroniska produkter håller på att ta slut, och våra jordar töms på viktiga näringsämnen om vi inte kan återföra det organiska avfallet på ett säkert sätt. 4

119 Samrådsversion januari En stor utmaning ligger i att ställa om till en smartare konsumtion och minska uppkomsten av avfall. Det avfallet som ändå uppstår måste tas omhand på ett säkert sätt så inte hälsovådliga och miljöfarliga ämnen sprids. Nedskräpningen som i huvudsak sker på land hamnar till slut i våra oceaner och har blivit ett stort miljöproblem. Plaster, fimpar och läkemedelsrester har en stor inverkan på livet i våra vatten. Ledstjärnor för det lokala arbetet med avfallsfrågorna är EU:s avfallstrappa, intentionerna i förslag till nationell avfallsplan samt de nationella miljökvalitetsmålen. 2.1 Lokala mål och åtgärder I avfallsplanen för Halmstads kommun föreslås mål och åtgärder inom sju områden. Åtgärderna verkar sammantagna till att dagens avfallshantering än mer ska styras över från avfallshantering till resurshushållning enligt tankegångarna i den nationella avfallsplanen. Föreslagna åtgärder bedöms kunna genomföras till Föreslagna åtgärder har tre huvudsyften; Ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för en bra avfallshantering. Uppfylla aktuell lagstiftning, nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. Bidra till att minska avfallets mängd och farlighet och styra mot ökad återvinning. Följande områden föreslås bli prioriterade under den kommande perioden; 1. Förebygga uppkomsten av avfall 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö 6. Minska nedskräpning i samhället 7. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier I BILAGA 1 Miljöbedömning görs även en genomlysning av miljökonsekvenser för de sju områdena. Möjligheten att genomföra de föreslagna åtgärderna och nå måluppfyllnad kommer att utredas vidare under samrådsprocessen. Berörda förvaltningar inom kommunen ges möjlighet att i samrådet ge sin syn på vilka resurser som behövs för föreslagna åtgärder och föreslå kompletteringar. 5

120 Samrådsversion januari Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk. Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, tex resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle. Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll. Mål Åtgärd Ansvarig 1.1 Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Förklaring Kärlavfall avfall i sopkärlet inklusive matavfall Förpackningar och tidningar glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar som samlas in av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) Informationsinsatser utifrån en informationsplan ska genomföras årligen. Besök på Växtvärket erbjuds alla 5- klassare i kommunen. Utveckla samverkan med föreningar och ideella organisationer för återbruk av olika varor. Informera om var hushållen kan lämna produkter för återbruk. Kommunstyrelsen HEM HEM HEM Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. Kommunstyrelsen 2 Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfalls-förebyggande arbete. Kommunstyrelsen 3 Erbjuda besök på Växtvärket för att öka kunskapen hos kommunens personal HEM 4 Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger ska fortsätta att minska. Servicenämnden Matavfallet i kommunala restauranger 5 och tillagningskök ska fortsätta att Servicenämnden minska. Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga uppkomsten av avfall. Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Strukturen för renhållningstaxan ska vara utformad så den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. 6

121 Samrådsversion januari Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Mål Åtgärd Ansvarig 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. 1 Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden HEM Förklaring Avser endast den soppåse som är avsedd att gå till förbränning, den gröna påsen med matavfall är inte inräknad. Genom återkommande plockanalyser mäts andel avfall som finns kvar i restavfallet men som skulle gått till materialåtervinning, den gröna matavfallspåsen eller insamling av farligt avfall Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. Pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. (T.ex. glas, metall, papper) Ta fram rutiner och goda exempel för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall. HEM Teknik och fritidsnämnden Kommunstyrelsen 1 Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. Servicenämnden 2 Ställa krav på återvinningsbara förpackningsmaterial vid upphandling. Kommunstyrelsen 3 Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. Fastighetsnämnden Styrmedel Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Taxa och avgifter som premierar sortering av avfall vid byggarbetsplatser och andra verksamheter som genererar stora mängder avfall. 7

122 Samrådsversion januari Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel m.m. som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. År 2016 lämnade hushållen i Halmstad in mer än ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget. Plockanalyser visar också att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska. Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. En resurseffektiv hantering, tex att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden. Mål Åtgärd Ansvarig 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. 1 Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) på återvinningscentraler och hemsida. HEM 3.2 Inget farligt avfall i restavfallet. 2 Plockstudier av hushållsavfallet genomförs årligen. HEM 3 Årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. HEM 4 Mobil Farliga baren för insamling av farligt avfall från hushållen i bostadsområden. HEM 5 Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. Miljönämnden 1 Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. Kommunstyrelsen 2 Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. Kommunstyrelsen Vid upphandling ställa krav som 3 kartlägger och minimerar behov av hantering av farligt avfall. Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att öka insamlingen av farligt avfall. Krav vid upphandling och rutiner för inköp Tillsyn 8

123 Samrådsversion januari Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet. I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen (restavfallet) utgör matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister/butiker och storkök/restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet. Hallands jordbruk har en stor andel mjölkbönder som styrs av regler som försvårar spridning av biogödsel som uppkommit från hushållens matavfall. Spridning av näringsämnen i samband med avloppsvatten från reningsverken är ännu hårdare reglerat. Nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan. Halmstads kommun har ca enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark. Mål Åtgärd Ansvarig 4.1 Senast 2025 ska minst 75 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (nationellt mål 50% 2020) 4.2 Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka jämfört med 2016 års mottagna mängder. 4.3 Hög slamkvalitét på avloppsslam som möjliggör näringsåterföring till jordbruksmark Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt informationsplan. Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. Hanteringen av avloppsslam vid västra strandens reningsverk är Revaqcertifierat. Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Styrmedel Informationsinsatser för ökad insamling av mat- och livsmedelsavfall Taxa och avgifter premierar utsortering livsmedelsavfall Tillsyn HEM HEM Nämnden för Laholmsbuktens VA Servicenämnden Kommunstyrelsen 9

124 Samrådsversion januari Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. HEM har i en intern utredning (2013) konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstad kommun behöver verka samverka med det lokala näringslivet för en fortsatt god utveckling. Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. Mål 5.1 Utveckla kommunens interna rutiner för ökad samverkan och kommunikation för att förbättra avfallshanteringen. 5.2 Särskild hänsyn till avfallshantering vid bygglov, förhandsbesked och detaljplaner. 5.3 Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. 5.4 Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel. 5.5 Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 5.6 Halmstad ska bidra till att öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet. Ansvarig Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen HEM HEM Kommunstyrelsen och HEM Kommunstyrelsen och HEM Styrmedel Samverkan Informationsinsatser Upphandlingskrav för transporter 10

125 Samrådsversion januari Minska nedskräpning i samhället Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Undersökningar av Håll Sverige Rent (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar, i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. Mål Åtgärd Ansvarig 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Enligt Håll Sverige Rent koncept. Teknik-och fritidsnämnden 2 Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. Teknik-och fritidsnämnden 3 Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från byggarbetsplatser. Kommunstyrelsen Åtgärd i kommunal verksamhet Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga nedskräpning Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. 11

126 Samrådsversion januari Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till /2015 lät kommunen göra en MIFO 1 -inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad. Totalt inventerades 43 nedlagda deponier, varav 18 kommunala. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö. En deponi fick riskklass 1 och tjugotvå fick riskklass 2. Kommunen ansvarar för den i riskklass 1 (Gustavsfält) samt 17 av riskklass 2 anläggningarna. Mål Åtgärd Ansvarig 7.1 Senast 2025 ska nedlagd deponi i riskklass 1 och minst 15 procent av nedlagda deponier i riskklass 2 ha en åtgärdsplan och vid behov åtgärdats. 1 2 Kommunal nedlagda deponi med riskklass 1 är säkerställd till Minst tre av de kommunala nedlagda deponierna med riskklass 2 är säkerställda till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 3 Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. Miljönämnden 4 I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Kommunstyrelsen Åtgärd i kommunal verksamhet Styrmedel Informationsinsatser till juridiskt ansvariga för nedlagda deponier Tillsyn 1 MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden framtagen av Naturvårdsverket. 12

127 Samrådsversion januari Styrmedel Styrmedel är den offentliga sektorns verktyg för att genomföra åtgärder som kan bidra till att målen nås. Ett styrmedel kan vara så väl administrativt, ekonomiskt som informativt. Några exempel på dessa är; Administrativa Lagstiftning, regler, upphandlingskrav, målstyrning, tillsyn Ekonomiska Avgifter, skatter, subventioner, pant Informativa Upplysning, informationskampanjer, rådgivning och andra informationsinsatser 2.3 Uppföljning Statistik över avfallsmängderna förs kontinuerligt och redovisas årligen av HEM. Dessa rapporteras även till Avfall Sverige och avfallsmängderna rapporteras även till Sveriges ekokommuner miljöbarometer. Flera av åtgärderna kommer också att ge värdefull information om hur intentionerna med planen uppnås, tex plockstudier som redovisar förekomst av farligt avfall i hushållssoporna och framtagande av skräpmätning för nedskräpning i offentlig miljö. Uppföljning och utvärdering av avfallsplanen görs senast 2022 inför en aktualisering av dokumentet. 3 FRAMTIDA UTVECKLING 3.1 Insamlingssystem och anläggningar Framtidens avfallshantering Framtidens avfallshantering i Halmstad siktar mot att minimera körsträckan för tunga transporter samt att göra dessa fossilfria, öka återvinningen och att det skall vara lätt att göra rätt för Halmstads medborgare. I dagsläget görs bedömningen att det inte finns behov av några större investeringar i infrastruktur för kommunens avfallshantering. I första hand gäller det att optimera befintliga system och infrastruktur. Behoven revideras, primärt i samband med budget för kommande verksamhetsår och i samband med fastställande av renhållningstaxan, men revideras löpande om det uppstår något specifikt behov. De anläggningar som finns idag och som drivs av HEM i kommunal regi är: Återvinningscentralerna Villmanstrand, Flygstaden, Getinge, Oskarström och Simlångsdalen. Kristineheds miljöanläggning (krossning och balning, optisk sorteringsanläggning, energiåtervinning) Skedala deponi som tar emot deponiavfall från ÅVC:erna, gips från Kristineheds miljöanläggning samt förorenad jord från marksaneringar som ombesörjs av Halmstads Kommun. På Kristineheds miljöanläggning sker idag bland annat behandling av avfall i form av krossning och balning samt lagring. Denna del av verksamheten avser att upphöra under Anläggningen för energiåtervinning tar emot brännbart avfall även från hushåll och verksamheter utanför Halmstad. Hushållsavfall från Halmstads kommun utgör cirka 14 % av det avfall som behandlas i anläggningen. 13

128 Samrådsversion januari Utsortering av matavfall och optisk sorteringsanläggning Sedan juni 2017 kan hushållen i Halmstad sortera ut sitt matavfall och lägga det i en grön påse. Påsen slängs sedan i samma kärl, sopnedkast eller behållare som de andra hushållssoporna och sorteras därefter ut i en optisk sorteringsanläggning. När matavfallet är utsorterat hamnar det i en annan process där påsarna öppnas och innehållet mals ner till en slurry som sedan ska bli biogas och gödsel. Under den första tiden som anläggningen har varit i drift har det varit vissa intrimningsproblem både med den optiska sorteringen och med tillverkningen av slurry. Nu fungerar själva utsorteringen av påsarna och fram till dess att problemet med tillverkningen av slurry är löst så skickas matavfallspåsarna till Borås Energi och Miljö som har en liknande anläggning. Det pågår en nationell utredning kring producentansvaret och vilken roll kommunerna ska ha. Om kommunerna tilldelas ansvar för insamling av förpackningar kan den optiska sorteringsanläggningen anpassas till att utöver matavfall även hantera förpackningar. 3.2 Avfallsflödenas utveckling Avfallsflödena har ökat i takt med välståndet i samhället. I samband med att industrier går över till den cirkulära ekonomin, är förhoppningen att avfallsmängderna avtar och mer går att återanvända eller återvinna innan det destrueras. Beroende på tillverkningsindustrins inställning till sina produkters återvinningsmöjligheter kommer samhället även att anpassas till nya återvinningsmönster med avseende på bl.a. insamlingsmetoder och platser och även möjligheten till produkt- eller märkesspecifik pant på exempelvis mobiltelefoner. Den nya trenden med att allt mer ska vara uppkopplat i våra liv (IoT: Internet of Things) kommer också medföra att allt fler sammansatta produkter kommer ut i kretsloppet, t.ex. elektronik i kläder, detta kan innebära att man framöver kanske måste titta på en kombinerad textil- och elektronikåtervinning. Det är en förhoppning att allt avfall ska vara återvinningsbart i framtiden och på så sätt har målet om att det inte finns något avfall uppfyllts. Mängdutveckling Med utgångspunkt från den framtida befolkningsutveckling som sker i Halmstad kommun är det mer än troligt att mängderna avfall kommer att öka under avfallsplaneperioden. Det innebär att insatser för att minska konsumtionen, öka återanvändningen och öka materialåtervinning blir än mer viktig. Restavfall (brännbart) Under de senaste tio åren har mängden restavfall varit relativt konstant, ton per år, trots det ökade invånarantalet. Detta kan bland annat antas bero på en ökad utsortering av både förpackningsmaterial och tidningar samt matavfall. I och med den utökade utsorteringen av matavfall förutspås en minskande mängd restavfall. Matavfall Fram till år 2025 planeras för en kraftig ökning av mängden matavfall från som går till biologisk behandling. Kommunens mål är att år 2025 ska 75 procent av hushållens tillgängliga matavfall samlas in. Grovavfall Idag sker insamling på Återvinningscentralerna av närmare 30 olika avfallsslag och med tanke på nya återvinningsmetoder och nya återvinningsmål så kommer troligtvis antalet fraktioner som samlas in på Återvinningscentralerna att öka. 14

129 Samrådsversion januari Förpackningsmaterial och tidningar Den totala mängden förpackningsmaterial och tidningar minskar. Trenden är att mängden tidningar minskar till följd av övergång från papperstidningar till digitala media. Den insamlade mängden av utsorterade plast-och pappersförpackningar ökar däremot. Figur 1 Insamlad mängd förpackningar och tidningar perioden Kilo per invånare. 3.3 Avfallshantering i fysisk planering I 2 kap. 6 punkt 5 plan- och bygglagen anges att en god och rationell avfallshantering är ett allmänt intresse. Lokalisering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk ska alltså ske med särskild hänsyn tagen till möjligheterna att anordna avfallshantering. Frågan behöver därför uppmärksammas på ett tidigt stadium i den fysiska planeringen. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Avfallspolitiken EU om avfallsplaner och program för förebyggande Enligt artikel 28 i avfallsdirektivet 2008/98/EG ska medlemsstaterna se till att nationella behöriga myndigheter fastställer en eller flera avfallsplaner. Avfallsplanerna ska var för sig eller i kombination omfatta den berörda medlemsstatens geografiska territorium. Enligt artikel 29 ska medlemsstaterna även upprätta avfallsförebyggande program. Programmen kan antingen ingå i avfallsplanerna eller fungera som separata program. Nationell avfallsplan och program för att förebygga avfall Regler om nationell avfallsplanering finns i 83 avfallsförordningen (2011:927). Naturvårdsverket ansvarar för att det finns en nationell avfallsplan och ett program för att förebygga uppkomsten av avfall som uppfyller kraven i artiklarna i avfallsdirektivet. Regional avfallsplanering Regler om regional avfallsplanering finns i 81 avfallsförordningen (2011:927). Där framgår bl.a. att länsstyrelsen ska göra en sammanställning över de kommunala avfallsplanerna. Sammanställningen ska överlämnas till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur sammanställningen ska utformas och när den ska överlämnas. Utöver det ansvar som anges i 81 avfallsförordningen har länsstyrelsen även en roll i att delta i samråd om avfallsplan och tillhörande anknytande miljöbedömningar. Därutöver har länsstyrelsen en roll i att allmänt vägleda, inspirera och motivera kommunerna i arbetet med kommunal avfallsplanering, samt verka för att samarbetet mellan kommunerna underlättas. 15

130 Samrådsversion januari Kommunal avfallsplan Riksdagen beslutade år 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. Kommunens skyldighet framgår av 15 kap. 41 miljöbalken (2016:782). Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordningen för kommunen. Av 15 kap miljöbalken framgår hur en renhållningsordning ska upprättas och vilka krav som gäller vid upprättandet, exempelvis kraven på samråd och utställning. Närmare bestämmelser om den kommunala renhållningsordningen finns i i avfallsförordningen. Där anges att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vad den kommunala avfallsplanen ska innehålla och skyldighet för kommunerna att lämna information om innehållet i avfallsplanen. Vidare ska kommunerna skicka en kopia av avfallsplanen till länsstyrelsen. Avfallsplanen ska ses över minst var fjärde år och uppdateras vid behov. När avfallsplanen ändras ska kommunen genast underrätta länsstyrelsen om ändringen enligt 80 avfallsförordningen. Enligt miljöbalken ska alltid kommunen innan ny eller reviderad renhållningsordning inklusive avfallsplan antas, dels samråda på lämpligt sätt, dels ställa ut förslaget för att ge möjlighet för berörda aktörer att lämna synpunkter. Detta gäller även vid uppdateringar av planen, om inte ändringen är liten eller endast berör ett fåtal fastighetsägare 44 miljöbalken. I 76 avfallsförordningen finns krav om att den kommunala avfallsplanen ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och returpapper med uppgifter om platser för insamling av förpackningsavfall och returpapper. Enligt bestämmelsen ska planen även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall och returpapper uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar. Kraven gäller inte flaskor eller burkar som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Andra kommunala planer Avfallsområdet berörs även i andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner mm. Inriktning och ambition påverkas också av tidigare beslut i handlingsprogram för miljö och energi. Genomförandet av planen styrs av planeringsdirektiv med budget som årligen beslutas av kommunfullmäktige. 4.2 Miljömål, strategier och program Nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Alla EU:s medlemsländer ska enligt direktivet för avfall ha avfallsplaner. Länderna ska också ta fram särskilda program för förebyggande av avfall. Naturvårdsverket har tagit fram ett nytt förslag till nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program för perioden Beslut planeras under Agenda 2030 och hållbarhetsmålen I september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Ett av de sjutton målen är Hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Målet har flera delmål om hållbarare livsstil utifrån ett konsumtionsperspektiv, minskning av matsvinn och annat avfall samt och återvinning av resurser. 16

131 Samrådsversion januari Generationsmålet och nationella miljökvalitetsmål Genomförande av planen bidrar till möjligheterna att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Främst är det Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö som påverkas medan andra miljökvalitetsmål om luft, mark- och vattenkvalitet och kan påverkas mer indirekt genom tex transporter kopplade till avfallshanteringen och förebyggande av risk för att olyckor inträffar. Även Hav i balans och levande kust och skärgård kan påverkas positivt med åtgärder för minskad nedskräpning och bättre omhändertagande av näringsämnen från avloppsslam Lokala och regionala miljömål Länsstyrelsen i Hallands län beslutade i juni 2012 att avföra tidigare regionala miljömål med anledning av de förändringar som skett i miljömålssystemet. Som regionala miljömål gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade i april Kommunala planer och handlingsprogram Planeringsdirektiv med budget Beslutas årligen av kommunfullmäktige. Planeringsdirektivets mål följs upp i delårsrapporter och årsbokslut. Målen kan ändras från ett år till ett annat. Handlingsprogram för hållbar energi (KF ) revidering planeras 2019/2020 Strategi 2A Fossiloberoende transportsystem Viljeyttring: Fordonen i de kommunala förvaltningarna och bolagen ska drivas med förnybara drivmedel, i första hand biogas eller el. Berör transportfordon för avfallshantering. Strategi 3B Öka produktionen av förnybara bränslen Viljeyttring: Öka tillgången på organiskt avfall för biogasproduktion, tex livsmedel och matavfall från hushållen. Avfallsplanen bidrar till att göra matavfall från hushållen och livsmedelsavfall från verksamheter tillgängligt för biogasproduktion. Ekohandlingsprogram (KF ) revidering planeras 2018 Temaområde Sunda boendemiljöer Avfallsmängderna växer i takt med att konsumtionen ökar och ställer stora krav på omhändertagning och behandling. Genom att göra det enkelt för kunden att sortera rätt kan utsorteringsgraden förbättras och farligt avfall och giftiga ämnen hållas skilt från det naturliga kretsloppet. Viljeyttring; 2. Förorenade miljöer ska inte utgöra något hot mot människans hälsa eller miljön. 5. Förebygga uppkomsten av avfall i linje med kommunens avfallsplan. Temaområde Friska vatten Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen. Viljeyttring; 4. Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen. 17

132 Samrådsversion januari Översiktsplan Framtidsplan 2030 (KF Lagakraftvunnen ) Aktualitetsöversyn pågår under 2017/2018 Översiktsplanen redovisar kommunens planeringsinriktningar för markanvändningen. Planeringsinriktningen - Hållbar avfallshantering I samband med planläggning av bostadsområden redovisas lämpligt avfallsinsamlingssystem med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Medverka i utveckling och komplettering av lämpliga områden för moderna återbruks- och återvinningscentra. Översiktsplanen beskriver kommunens markbehov för framtida avfallshantering samt anger var förorenad mark på grund av nedlagda deponier finns. 4.3 Ansvar för avfall I det svenska rättssystemet för avfallsområdet regleras ansvarsfrågan. Tre aktörer bär det formella ansvaret för avfallet. Kommunerna; ansvarar för hushållens avfall. Producenterna; ansvarar för sina respektive produkter och dess förpackningar. Övriga verksamhetsutövare, som inte ingår i de två första kategorierna; ansvarar själva för sitt avfall. I Halmstads kommuns avfallsföreskrifter 3-5 förtydligas kommunens ansvar mer ingående. Kommunens ansvar Kommunen ansvarar, i enlighet med 15 kap. 20 MB, för att hushållsavfall samt jämförligt avfall från annan verksamhet inom kommunen återvinns eller bortskaffas. Det är endast kommunen eller den som kommunen anlitar eller givit särskilt medgivande som får transportera hushållsavfallet. Avfallet får inte grävas ner, eldas upp eller på annat sätt slutligt omhändertas av någon annan än kommunen, utan godkännande av kommunen. Ansvariga gentemot kommunen är fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare inom vars fastighet som avfallet uppstår. Kommunen har på samma sätt som andra verksamhetsutövare och fastighetsägare, även ansvar för avfall som uppkommer i den egna verksamheten, t.ex. på reningsverk, i kommunala bostadsbolag, inom teknikförvaltningen, på alla kommunala arbetsplatser och på kommunens skolor och äldreboenden. Nytt från 2017 är att även detta avfall ska finnas med i den kommunala avfallsplanen. Producenternas ansvar Producentansvaret innebär att producenterna har, på uppdrag från regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, ansvar för avfall som uppkommit från sådana verksamheter som producenterna bedriver, samt för avfall som utgörs av sådana varor eller förpackningar som producenterna tillverkar, fört in i Sverige eller överlåtit. Ansvaret innefattar insamling, bortförsel, återvinning och bortskaffning av avfallet. (15 kap. 12, MB) Producentansvaret är, enligt Naturvårdsverket (2017), ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att producenterna skall motiveras ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen (Naturvårdsverket, 2017). 18

133 Samrådsversion januari Det finns för närvarande åtta produktgrupper i Sverige med ett lagstadgat producentansvar: Batterier Bilar Däck Förpackningar Returpapper Elektriska och elektroniska produkter (inkl. glödlampor och viss belysningsarmatur) Läkemedel Vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvaret, för kontorspapper och lantbruksplast. För att uppfylla det lagstadgade kravet har vissa producenter gått ihop och bildat s.k. materialbolag för olika förpackningsslag. Dessa har sedan startat Förpacknings & tidningsinsamlingen (FTI) som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns (FTI, u.å.). Andra exempel på branschorganisationer är Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) som har till uppgift att organisera insamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck samt El-Kretsen sköter insamling- och återvinningssystem för uttjänt elektronik samt batterier Övriga verksamhetsutövare Övriga avfallsproducenter som inte omfattas av det kommunala ansvaret och/eller producentansvaret ansvarar själva för att uppkommet avfall omhändertas och bortforslas i enlighet med gällande lagar och regler (15 kap. 11, MB). 4.4 Avgifter och skatter Avgifter Enligt 27 kap 4-6 MB har kommunen rätt att ta ut avgift för insamling, bortforsling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. I enlighet med 2 kap 5 kommunallagen (2017:725) kan kommunen ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Självkostnadsprincipen, 2 kap 6 kommunallagen (2017:725), skall gälla, vilken reglerar att kommunen kan få täckning för de tjänster eller nyttigheter de tillhandahåller. Halmstads kommuns renhållningsavgift är uppdelad på en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften ska bland annat täcka kostnader för mottagning och behandling av hushållens farliga avfall, grovavfall och trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler. Vidare ska den fasta avgiften täcka kostnader för information, planering och utvecklingsarbete inom avfallsområdet. Den rörliga avgiften ska täcka kostnader för behandling, behållare och hämtning av hushållsavfall vid fastigheten och är differentierad utifrån kärlstorlek, hämtningsfrekvens och tillgänglighet. För att stimulera till ökad återanvändning/återvinning medger lagen också möjligheter att genom renhållningstaxan styra till önskvärt beteende (27 kap 5 MB). Avfallsskatt (deponiskatt) Enligt EU:s strategi och Sveriges miljömål (delmål under God bebyggd miljö och Giftfri miljö) ska deponerad mängd avfall minskas. Avfallsskatten ska enligt 4 lag om skatt på avfall (1999:673) betalas med 500 kr per ton avfall. Vissa typer a avfall är undantagna från kravet på deponiskatt. Det gäller bland annat anläggningar där deponering eller förvaring ske uteslutande av exempelvis jord, grus, lera eller kalksten. 19

134 Samrådsversion januari Förbränningsskatt Förbränningsskatten på hushållsavfall som användes för produktion av fjärrvärme och el upphörde hösten Tillsyn Kommunens miljönämnd har tillsynsansvaret för all avfallshantering i kommunen oavsett om avfallet hanteras av den enskilde individen, privat verksamhet, producent eller kommunen. För större behandlingsanläggningar, så kallade A-anläggningar, har länsstyrelsen tillsynsansvaret. Länsstyrelsen har även tillsynsansvar för gränsöverskridande transporter. 5 NULÄGESBESKRIVNING 5.1 Kommunen Beskrivning av kommunen Halmstads kommun är en kustkommun i Halland. Kommunen ligger mellan två tillväxtområden för Göteborgs- och Öresundsregionen. Antalet invånare: Halmstads kommuns befolkning förväntas passera invånare i början av ( november 2017) Antalet tätorter: Inom kommunen finns 20 tätorter där Halmstads tätort dominerar med nästan 70 procent av befolkningen. Bostäder: Antalet bostäder i Halmstad är ca (2016). Något fler är bostäder i flerfamiljshus vilket skiljer Halmstad från övriga kommuner i Halland där andelen bostäder i småhus är högre. Näringsliv: Näringslivet inom kommunen domineras av små och medelstora företag. Antalet företag uppgår till drygt (2016). Av dessa har ca 60 procent högst fyra personer anställda. Endast 15 företag har fler än 200 anställda. De branscher som dominerar är offentlig verksamhet, besöksnäring, handel och transport. Antalet gästnätter: uppgår till ca 950 per dag, utslaget på hela året. Lägesbeskrivning: Halmstad är en hamnstad, strategiskt belägen mellan Göteborgs- och Öresundsregionen. Vägarna E6, riksväg 25, riksväg 26 och länsväg 117 går till Halmstad liksom Västkustbanan och HNJ-banan. Halmstad har också en citynära flygplats med flera dagliga förbindelser med Stockholm Halmstads kommuns avfallsorganisation I Halmstads kommun har kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i kommunen samt ansvarar för fastställande av taxor och renhållningsordning. Fullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för den avfallshantering som kommunen enligt miljöbalken och andra föreskrifter är skyldig att utföra. Den avfallshantering som Halmstads kommun ansvarar för utförs av det helägda kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM). HEM ansvarar för all insamling, transport och behandling av det 20

135 Samrådsversion januari avfall som faller under det kommunala ansvaret. HEM ansvarar också för erforderlig administration och uppbörd av avgifter. Kommunen utövar sin styrning genom särskilda ägardirektiv. Miljöförvaltningen har ansvaret för tillsynen av avfallsverksamheten i kommunen. Teknik och fritid ansvarar för offentliga papperskorgar, hundlatriner och uppstädning av illegala upplag inom planlagt område Avfallsmängder och flöden Hushållsavfallsmängder I denna bilaga redovisas vilka mängder av hushållsavfall som samlades in 2016 och hur dessa har behandlats. Mängden insamlat hushållsavfall presenteras i tabell 1. Typ av avfall Mat- och restavfall Grovavfall inkl. trädgårdsavfall Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper Totalt Kg/person Ton Tabell 1 Mängd insamlat hushållsavfall för 2016 fördelat på typ av avfall. Mängderna visas i kg avfall per person samt total mängd avfall. Fördelningen på olika avfallsslag av Halmstads kommuns hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper presenteras i figur 2. Hushållsavfall 2016 [%] 4% 12% 42% 42% Mat och restavfall Grovavfall inkl. trädgårdsavfall Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper* Figur 2 Fördelningen av hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper för Halmstads kommun * Faller under producentansvar. Utöver avfallsslagen som redovisas i diagrammet ovan inkluderas i begreppet hushållsavfall vissa typer av slam, exempelvis från enskilda avloppsanläggningar eller fettavskiljare. Det har dock inte gått att sammanställa statistik gällande slam för Den största delen av hushållsavfallet kommer från invånarnas mat- och restavfall. Under 2016 fanns ingen utsortering av matavfallet, som då slängdes tillsammans med restavfallet. Enligt plockanalyser gjorda 2016 stod matavfall för 28 procent av mat- och restavfallet. Figur 2 visar även att grovavfall inkl. trädgårdsavfall står för en stor del av hushållsavfallet, 42 procent. Förpackningar och returpapper står för drygt 12 procent av hushållsavfallet och farligt avfall och elektronik står för 4 procent. Grovavfall inkl. trädgårdsavfall samlas in på ÅVC:erna och en andel av den insamlade mängden 2016 bedöms komma från olika verksamheter som inte innefattas av det kommunala avfallsansvaret. Grovavfall inkl. trädgårdsavfall inkluderas därför inte i de mål Halmstad kommun satt upp i 21

136 Samrådsversion januari avfallsplanen. Nedan i figur 3 presenteras Halmstads kommuns hushållsavfall för 2016 exklusive slam, grovavfall och trädgårdsavfall. När grovavfall inkl. trädgårdsavfall är exkluderade från hushållsavfallet uppgår mat- och restavfallet till 73 procent av totalen. Förpackningar och returpapper står för 20 procent samtidigt som farligt avfall och elektronik står för 7 procent. Hushållsavfall exkl. grovavfall inkl. trädgårdsavfall 2016 [%] 20% Mat och restavfall 7% 73% Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper* Figur 3 Fördelningen av hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper exklusive grovavfall inkl. trädgårdsavfall för Halmstads kommun * Faller under producentansvar. Plockanalyser På beställning av Halmstads kommun sker det kontinuerligt plockanalyser av mat- och restavfall. Plockanalysen baseras på ett urval av hushåll bosatta inom fyra områden i Halmstads kommun, varav två är villaområden och två är områden med flerfamiljshus varav ett använder sopsug. Plockanalys är när avfallet i soppåsen gås igenom och de olika ingående avfallsfraktionerna vägs. Plockanalys Halmstad våren 2017 Matavfall Trädgårdsavfall 0% 0% 3% 27% 36% 29% 5% Förpackningar och returpapper* Inert material Farligt avfall El & elektronik* Övrigt brännbart Figur 4 Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun våren *Faller under producentansvar. Nästan en tredjedel av restavfallet består av övrigt brännbart, 27 procent. Av dessa 27 procent övrigt brännbart står textil för knappt 1 procent. Störst del av felsorterat avfall står tidningar och förpackningar för med 36 procent. 20 procent av restavfallet består av matavfall. I restavfallet återfinns även 5 procent trädgårdsavfall och 3 procent inert material. Restavfallet innehåller även en mindre mängd el- och elektronikavfall (<1%) samt farligt avfall (<1%). 22

137 Samrådsversion januari Under sommaren 2017 införde kommunen utsortering av matavfall från restavfallet. Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun, efter att utsortering av matavfall nyligen införts, presenteras i figur 5. Plockanalys Halmstad hösten 2017 Matavfall 1% 0% 4% 28% 36% 20% 11% Trädgårdsavfall Förpackningar och returpapper* Inert material Farligt avfall El & elektronik* Övrigt brännbart Figur 5 Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun hösten *Faller under producentansvar. Nästan en tredjedel av restavfallet består av övrigt brännbart, 28 procent. Av dessa 28 procent övrigt brännbart står textil för knappt 1 procent. Störst del av felsorterat avfall står tidningar och förpackningar för med 36 procent. Trots utsortering av matavfall återfinns 20 procent i restavfallet. I restavfallet återfinns även 11 procent trädgårdsavfall och 4 procent inert material. Restavfallet innehåller även en mindre mängd el- och elektronikavfall (1%) samt farligt avfall (<1%). Även påsarna med matavfall har plockanalyserats och resultatet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun visas i Figur 6. Plockanalys matavfall 1% 1% 2% 1% hösten % Bioavfall Papper och kartong* Plast* Metall* Glas* Onödigt bioavfall Inert Material Farligt avfall El och elektronik* Övrigt Figur 6 Fördelningen av innehållet i det insamlade matavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun hösten *Faller under producentansvar. Plockanalysen av matavfall visade att 97 procent av avfallet är rätt sorterat. Däremot är 2 procent av dessa onödigt matavfall i form av exempelvis oöppnade förpackningar med mat. Papper och kartong, plast samt övrigt avfall skall inte slängas ihop med matavfallet. Dessa står för 1 procent vardera. Metall, glas och inert material står för 0,1 procent vardera och farligt avfall står för 0,04 procent av felsorterat avfall. 23

138 Samrådsversion januari Behandling av hushållsavfallet Hushållsavfallet som uppstår i Halmstads kommun kan hanteras på flera olika sätt och utgår från avfallstrappan (se figur 7), så som, återanvändning, materialåtervinning, biologisk behandling, energiåtervinning, deponering samt destruktion. Det finns ingen statistik tillgänglig när det kommer till återvinning av hushållsavfall. Destruktion används framförallt när det kommer till farligt avfall och innebär att avfallet görs oskadligt, vilket kan ske med alla av de tidigare nämnda hanteringsmetoderna. Uppgifter om hur destruktion av farligt avfall fördelar sig på de olika behandlingsmetoderna har inte gått att få tillgång till. 1% 4% Behandlingssätt av avfall 10% 22% Materialåtervinning Energiåtervinning 63% Biologisk behandling Deponering Destruktion Figur 7 Fördelning av behandlingssätt gällande hushållsavfall, exklusive slam, inklusive förpackningar och returpapper. Figur 7 visar att den största delen om 63 procent av Halmstads kommuns insamlade avfall förbränns med energiåtervinning. 22 procent av avfallet materialåtervinns. Av det insamlade avfallet går 10 procent till biologiskt behandling, 4 procent genomgår destruktion och 1 procent deponeras. Halmstads kommun har för avsikt att öka andelen som går till biologisk behandling i framtiden. Vid energiåtervinning skapas ytterligare avfall i form av aska, vilket uppgick till 0,35 ton/person procent av askan är så kallad bottenaska från vilken tungmetaller sorteras ut för återvinning. Resterande blir slaggrus vilket kan användas för exempelvis anläggningsarbeten samt sluttäckning av deponi. De kvarvarande 9 procenten, flygaska, är klassat som farligt avfall och skickas för destruktion i Norge. 5.2 Avfallshantering och anläggningar Kommunens insamlingssystem bygger på en kombination av avlämning och hämtning av avfall. Systemet bygger också på att avfallslämnaren källsorterar uppkommet avfall. I begreppet källsortering inräknas alla förekommande avfallsslag som utsorteras från avfallet och lämnas separat. Detta avfall lämnas av hushållen på återvinningscentraler, återvinningsstationer eller s k fastighetsnära stationer. Kravet på källsortering och hur detta ska tillämpas regleras i kommunens avfallsföreskrifter. Det resterande avfallet (restavfallet) samt utsorterat matavfall hämtas vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats. Halmstads kommun har valt att förbränna restavfallet och ur värmeöverskottet utvinna energi fjärrvärme, fjärrkyla och el. Av det utsorterade matavfallet blir det biogas och gödsel. Fastighetsinnehavare kan också beställa tjänsten Trädgårdsrundan som innebär att trädgårdsavfallet hämtas vid fastigheten. 24

139 Samrådsversion januari Avfall som kommunen ansvar för Kommunens ansvar är i huvudsak reglerat av miljöbalken 15 kapitlet och kommunens avfallsföreskrifter. Ansvaret omfattar transport och behandling av hushållsavfall från enskilda hushåll och avfall som kan jämföras med hushållsavfall från verksamheter och näringsliv. Ansvaret gäller inte avfall som omfattas av producentansvar. Kommunen har även ansvar för att tömma slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar där innehållet klassas som hushållsavfall. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Invånare i en kommun är skyldiga att sortera sitt avfall enligt gällande lagstiftning samt kommunens renhållningsföreskrifter. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall under kommunalt ansvar samlas in av HEM eller körs av hushållen själva till någon av återvinningscentralerna i kommunen. Kommunalt verksamhetsavfall Avfall som kan jämföras med hushållsavfall faller på Halmstad kommuns ansvar, medan annat avfall som en verksamhet ger upphov till faller på verksamhetens ansvar. Verksamheten som har gett upphov till avfallet ansvarar för att avfallet transporteras och tas om hand på rätt sätt. Verksamhetsutövare är även skyldiga att känna till gällande lagar och hur farligt avfallet är. Avfall i en verksamhet som omfattas av producentansvar ska dock sorteras på samma sätt som hushållens producentansvarsavfall. Avfall från hamnar Oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen från fartyg i hamn ansvarar kommunen för enligt 23 Avfallsförordningen (2011:927). Den som är innehavare av en hamn ska lämna uppgifter om behovet av avfallshantering till kommunen Avfall som kommunen inte ansvarar för Avfall med producentansvar Det finns ett lagstiftat ansvar för producenter som i huvudsak regleras av miljöbalken, 15kap, 12. Detta innebär att företag som tillverkar produkter som omfattas av producentansvar även är skyldiga att insamla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. Alla produkter omfattas inte av förordningen om producentansvar. Idag råder producentansvar för följande avfallsslag: Bilar Bildäck Returpapper Förpackningar Elutrustning Glödlampor och vissa belysningsarmaturer Batterier Läkemedel Behandlingsanläggningar Det finns flera anläggningar i Halmstads kommun som är av stor betydelse för avfallshanteringen från en större region. Exempel på dessa är Stena Recycling AB samt Ragn-Sells AB. Flera av dessa anläggningar är koncentrerade till Fyllingeområdet. I Bilaga Behandlingsanläggningar i Halmstads kommun redovisas ett urval av de anläggningar inom Halmstads kommun som hanterar avfall samt vilken typ av avfall de hanterar. Uppgifterna avser år

140 Samrådsversion januari Nedskräpning Kommunerna ansvarar för renhållning på gator, torg, parker och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område som kommunen är huvudman för. Kommunen är även skyldig att städa på andra platser utomhus där allmänheten har tillträde enligt allemansrätten, till exempel i skog och på stränder. Kommunens ansvar omfattar även avfall som flutit iland på stränderna. 5.4 Nedlagda deponier I samverkan med Länsstyrelsen i Halland lät Halmstads kommun genomföra en inventering av nedlagda deponier under Inventeringen genomfördes med MIFO-metodiken (Metodik för inventering av förorenade områden) och omfattade dels en riskbedömning och dels en prioriteringsgrund för eventuella åtgärdsbehov. Riskklass 1 och 2 kräver ytterligare utredning av behov av eventuella åtgärder för att inte utgöra risk för människa eller miljö. Senast 2050 ska nedlagda deponier i klass 1 och 2 vara åtgärdade. Riskklass 3 och 4 kräver i nuläget inga ytterligare åtgärder mer än att de är identifierade och tas hänsyn till vid eventuell exploatering. Alla identifierade nedlagda deponier finns tillgänglig i kommunens digitala kartdatabas. Totalt inventerades 43 deponier. Av dessa är kommunen huvudman för 32 stycken, varav 18 anses ha en hög riskklass. En av de nedlagda deponierna ligger i ett tätbebyggt område vid Gustavsfält, har fått den högsta riskklassen. Fördjupade utredningar har gjorts och en åtgärdsplan håller på att tas fram. Till 2025 ska ytterligare minst två deponier med riskklass tre utretts grundligare och åtgärdats. En förteckning över alla inventerade deponier finns i Bilaga 4. Riskklassning av nedlagda deponier i Halmstad Figur 8 Fördelning av riskklasser vid MIFOinventering av nedlagda deponier i Halmstad 2014/

141 Samrådsversion januari UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN 2013 Fyra av tolv mål har uppnåtts, men flera av målen är möjliga att nå. Av 34 åtgärder kopplade till målen är det endast sex som inte nås. Stora avfallsmängder, utsorteringsgraden och nedskräpningen ser ut att vara de största utmaningarna. Figur 9 och 10 Uppföljning i av mål respektive åtgärder i avfallsplan Hushållsavfallet har minskat perioden Däremot är det ingen förbättring när det gäller utsorteringsgraden, den ligger fortfarande under 60 procent och plockstudier visar att avfallet i soppåsarna från hushållen till stor del består av förpackningsmaterial och matavfall. Det finns även en viss mängd farligt avfall i soppåsarna. Insamlad mängd farligt avfall på återvinningscentralerna har ökade något under perioden Efter det att inpasseringssystemet infördes 1 januari 2016 har det minskat markant. Vilket sannolikt är en följd av att verksamhetsutövare valt andra lösningar. Insamlingen av matavfall från hushållen blev försenad, men infördes 1 juni I samband med det genomförde HEM flera informationsinsatser. Mottagning av livsmedelsavfall för biogasproduktion från verksamheter påbörjades Återföring av fosfor i avloppsvattnet till åkermark har uppnåtts med stor marginal men system för återföring av andra näringsämnen har inte tagits fram. HEM har utvecklat kontroll och säkerhet vid Kristinehedsanläggningen som nu också kan ta omhand utsorterat matavfall från hushåll och verksamheter. Området vid Kistinge har planlagts så det kan inrymma en effektiv och säker hantering av olika avfallsfraktioner. Det sker en samverkan inom främst recycling-branschen i Halland, och där finns ytterligare möjligheter att vidareutveckla avfalls- och materialåtervinning. Hämtställen som inte uppfyller krav på säkerhet, miljö och arbetsmiljö håller på att åtgärdas men behöver kontinuerligt utvecklas. Målet om att minska nedskräpning i offentlig miljö har inte kunnat mätas men inget tyder på att nedskräpningen har minskat och målet är inte uppfyllt. I samverkan med länsstyrelsen har Halmstad färdigställt en MIFO-inventering av nedlagda deponier. Arbete med åtgärdsplaner för 23 deponier med hög riskklass är påbörjad. Uppföljningen redovisas i bilaga 2. 27

142 Samrådsversion januari MILJÖBEDÖMNING Sammantaget bedöms avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Varken naturområden eller andra områden riskerar att påverkas så negativa miljöeffekter kan uppstå till en följd av avfallsplanens genomförande. Istället bidrar ett genomförande av mål och åtgärder till att avhjälpa miljöproblem. En genomlysning av miljökonsekvenser för avfallsplanens genomförande kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och avfallshierarkin har gjorts och planens mål och åtgärder bidrar positivt till dessa. Vid ett muntligt samråd med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 november 2017 framkom att länsstyrelsen delar samhällsbyggnadskontorets bedömning att avfallsplanen inte ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Det finns därför inte några formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. När tidigare avfallsplan i Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013 togs fram bedömdes den kunna leda till betydande miljöpåverkan och innehåller därför en mer formell miljökonsekvensbeskrivning. Ställningstagandet grundades i att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. I bilaga 1 finns en utförlig redovisning av miljökonsekvenserna för vart och ett av de sju områdena som beskrivs i kapitel 2. Utdrag från miljöbedömningen i Bilaga 1 Vid framtagningen av avfallsplanen från 2013 fanns bland annat mål om utsortering av matavfall som krävde en ny anläggning som i sig kräver en miljöprövning, samt utveckling av Kistingeområdet för bland annat deponering som krävde en ny detaljplan. Merparten av avfallsplanens nya mål utgör en fortsättning på den riktning som stakats ut i nu gällande avfallsplan och innebär att utsorteringsgraden ska öka, mer avfall ska behandlas med biogasproduktion med mera, men innebär inte att nya förutsättningar anges för de verksamheter som ska hantera avfallen. Planen har genomgående positiva miljöeffekter genom minskningen av mängden avfall, ökad resurshushållning genom materialåtervinning, minskad nedskräpning etcetera. Den främjar en hållbar utveckling och ökar möjligheterna att följa lagstiftningen, då det är krav på resurshushållning och att följa avfallshierarkin i MB och avfallsförordningen, som ligger till grund för mål och åtgärder i planen. Planen medför inte i sig miljöproblem, men kan bidra till att avhjälpa miljöproblem, som till exempel nedskräpning och spridning av giftiga ämnen. Områden kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter uppstår. Planen medför inte i sig miljöeffekter som behöver avhjälpas. Planen påverkar ej naturområden negativt. Åtgärden för minskad nedskräpning kan ha en positiv effekt generellt på naturområden och stränder. Planen i sig kan inte ses medföra några miljöproblem utan istället avser den att ge positiva miljöeffekter. När planens åtgärder omsätts i praktiska handlingar ska dock alltid en bedömning göras, så att det sätt som väljs för genomförandet inte har negativa miljöeffekter som inte tidigare förutsetts. Sammantaget bedöms den nya avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. 28

143 Samrådsversion januari SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING Enligt miljöbalken (15 kap 13 ) ska kommunen på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter när ett förslag till renhållningsordning upprättas. Vidare ska renhållningsordningen ställas ut för granskning av allmänheten under minst fyra veckor innan förslaget fastställs av fullmäktige. Arbetet med förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun har tagits fram av två arbetsgrupper en för avfallsplanen och en för avfallsföreskrifterna. Tjänstepersoner från Halmstads Energi och Miljö AB, samhällsbyggnadskontoret, stadskontoret, miljöförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen och Laholmsbuktens VA har deltagit i arbetet. Konsultstöd har använts för sammanställning av statistik, definitioner, miljöbedömningen, bilagan om behandlingsanläggningar samt revidering av avfallsföreskrifterna. Samråd Muntligt samråd kring omfattning och innehåll av avfallsplanens miljöbedömning genomfördes med länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Ett brett samråd genomförs under sju veckor Öppet informationsmöte planeras i februari. Utställning Med underlag från synpunkter som inkommer under samrådet bearbetas förslaget och ställs ut för granskning igen. Utställningen planeras till juni september PROJEKTDELTAGARE Styrgrupp Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och HEMs presidie Jennie Axelsson, Lars Püss, Bertil Andersson, Tove Bergman, Rose-Marie Edlund, Anna-Lena Cumtell Tony Stané, Jonas Bergman Projektledare Karin Larsson, Samhällsbyggnadskontoret Arbetsgrupp Avfallsplan Karin Larsson, Samhällsbyggnadskontoret John Eriksson, Angelica Quintana, Cecilia Zryd, HEM Tomas Sjöstedt, Miljöförvaltningen Kenneth Sunesson, Teknik och fritidsförvaltningen Emma Johansson, Catarina Berg, My Olausson, Laholmsbuktens VA Arbetsgrupp Föreskrifter Birger Björkman, HEM Angelica Quintana, HEM Ann-Kristin Ebbeståhl, Miljöförvaltningen Kenneth Sunesson, Teknik och fritidsförvaltningen Emma Johansson, Laholmsbuktens VA Carl Magnus Billström, Stadskontoret Konsult Louise Larborn, Therese Holmgren, Ramböll Texter och statistik till avsnitt 1.4 Avfallsbegreppet, Avfallsmängder och flöden och bilaga 1 Miljöbedömning samt Avfallsföreskrifter 29

144 Samrådsversion januari UNDERLAG OCH REFERENSER EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG Miljöbalk Proposition 1997/98:45 del 2 s.184 f. Miljöbalk 1998: 808 Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall, NFS 2017:2 Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Avfall Sverige. (2016a). Svensk avfallshantering Avfall Sverige. (2016b). Trender för avfallsanläggningar med deponi. Statistik Rapport 2016:01 Avfall Sveriges hemsida Vägledning till definition av hushållsavfall, Naturvårdsverket, januari 2008 Att styra mot effektivare avfallshantering, Naturvårdsverket rapport 6744, januari 2017 Kommunala avfallsplaner, Naturvårdsverkets rapport 6760, april 2017 Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen en kartläggning, Naturvårdsverkets rapport 6415, okt 2012 Naturvårdsverkets miljömålsportal Förpacknings och tidningsinsamlingens hemsida Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Halland, Maj 2015 Dnr:

145 Förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 1 Avfallsplan - bilagor 1. Miljöbedömning 2. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Behandlingsanläggningar 4. Nedlagda deponier lista från MIFO-inventering Samrådsversion januari 2018

146 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 1. Miljo bedo mning Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 2 Bedömningsgrunder för miljöpåverkan... 5 Avfallsplanens miljöpåverkan Förebygga uppkomsten av avfall Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls-deponier Underlag Sammanfattning Sammantaget bedöms avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Varken naturområden eller andra områden riskerar att påverkas så negativa miljöeffekter kan uppstå till en följd av avfallsplanens genomförande. Istället bidrar ett genomförande av mål och åtgärder till att avhjälpa miljöproblem. En genomlysning av miljökonsekvenser för avfallsplanens genomförande kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och avfallshierarkin har gjorts och planens mål och åtgärder bidrar positivt till dessa. Det finns därför inte några formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. När tidigare avfallsplan i Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013 togs fram bedömdes den kunna leda till betydande miljöpåverkan och innehåller därför en mer formell miljökonsekvensbeskrivning. Ställningstagandet grundades i att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. 1

147 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Bakgrund och syfte Den gamla avfallsplanen Renhållningsordning för Halmstads kommun Avfallsplan, bedömdes vid framtagande ha betydande miljöpåverkan, vilket främst kan kopplas till att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. För Avfallsplan 2013 togs därför en miljökonsekvensbeskrivning fram. En bedömning har gjorts, se nedan, att den nya planen inte medför betydande miljöpåverkan, varför det inte finns formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Ambitionen är dock att även i denna plan beskriva miljökonsekvenser samt på vilket sätt planen bidrar till uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen och etappmålen samt medför att avfallet hanteras enligt avfallshierarkin, vilket är de grundläggande mål och strategier som en avfallsplanen ska utgå från. Bedömning av betydande miljöpåverkan En ny miljöbedömningsförordning, med regler för hur miljöbedömning av bland annat planer och program ska gå till, trädde i kraft vid årsskiftet 2017/2018. Efter samråd med länsstyrelsen, som hölls den 20 december 2017, har konstaterats att den gamla lagstiftningen ska gälla för avfallsplanen, då handläggningen av denna påbörjades före årsskiftet. Skillnaderna mellan den gamla och den nya lagsstiftningen bedöms inte vara så stora att de har betydelse för resultatet av bedömningen av betydande miljöpåverkan. Referenser i detta samrådsunderlag görs till både den gamla lagstiftningen (Miljöbalken kap 6 samt Förordningen om MKB (SFS1998:905), samt till den nya i kursiv stil (SFS 2017:955, SFS2 017:966). Vid ändringar eller upprättande av planer och program som kan anses medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras, MB 6:11 (MB 6:3 ). Kommunen som upprättar planen ska i ärendet redovisa sin bedömning av om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (Förordning om MKB 6 ). Enligt den nya versionen av kap 6 i MB ska kommunen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (MB 6 kap. 5-7 ). I förordningen om MKB finns kriterier som med automatik medför att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Dessa rör påverkan på vissa tillståndspliktiga verksamheter samt på vissa skyddade naturområden (Förordning om MKB 4 ). (Motsvaras av Miljöbedömningsförordning 2. 5 i nya miljöbedömningsförordningen utgör en ytterligare utveckling av vad som ska beaktas och den har även legat till grund för nedanstående slutsatser). Vid framtagningen av avfallsplanen från 2013 fanns bland annat mål om utsortering av matavfall som krävde en ny anläggning som i sig kräver en miljöprövning, samt utveckling av Kistingeområdet för bland annat deponering som krävde en ny detaljplan. Merparten av avfallsplanens nya mål utgör en fortsättning på den riktning som stakats ut i nu gällande avfallsplan och innebär att utsorteringsgraden ska öka, mer avfall ska behandlas med biogasproduktion med mera, men innebär inte att nya förutsättningar anges för de verksamheter som ska hantera avfallen. Planen har genomgående positiva miljöeffekter genom minskningen av mängden avfall, ökad resurshushållning genom materialåtervinning, minskad nedskräpning etcetera. Den främjar en hållbar utveckling och ökar möjligheterna att följa lagstiftningen, då det är krav på resurshushållning och att följa avfallshierarkin i MB och avfallsförordningen, som ligger till grund för mål och åtgärder i planen. Planen medför inte i sig miljöproblem, men kan bidra till att avhjälpa miljöproblem, som till exempel nedskräpning och spridning av giftiga ämnen. Områden kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter uppstår. Planen medför inte i sig miljöeffekter som behöver avhjälpas. Planen påverkar ej naturområden negativt. Åtgärden för minskad nedskräpning kan ha en positiv effekt generellt på naturområden och stränder. Planen i sig kan inte ses medföra några miljöproblem utan 2

148 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 istället avser den att ge positiva miljöeffekter. När planens åtgärder omsätts i praktiska handlingar ska dock alltid en bedömning göras, så att det sätt som väljs för genomförandet inte har negativa miljöeffekter som inte tidigare förutsetts. Sammantaget bedöms den nya avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Muntligt samråd kring omfattning och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Vid detta framkom att länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att avfallsplanen inte ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Avfallsplanens koppling till nationella målsättningar De nationella miljömålen, etappmål med mera beskrivs närmare i avsnitt 4.2 i avfallsplanen. Här ges en kort beskrivning som underlag för redovisnings av planens koppling till målen. Av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är det några som i högre utsträckning berör hanteringen av avfall. Avfall är en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Åtgärder inom avfallsområdet påverkar även möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt odlingslandskap samt bidrar även till att nå vissa delar av generationsmålet: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." För Halmstad, som kuststad, är även miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust av betydelse kopplat till nedskräpning vid stränder och till hur avfall hanteras i hamnar. Det finns två etappmål för avfallsområdet: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan, där insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas tillvara senast Detta bedöms på nationell nivå ej uppnås inom utsatt tid. Ökad resurshushållning i byggsektorn, där insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Målet uppnås nationellt sannolikt redan idag, men är svårt att mäta på ett tillförlitligt sätt. Naturvårdsverket har även tagit fram ett avfallsförebyggande program, där fokusområden utgörs av mat, textil, elektronik och byggande och rivning. En ny nationell avfallsplan samt avfallsförebyggande program, som ska gälla , är under utarbetande av Naturvårdsverket. I tabellen sammanfattas hur målen i avfallsplanen är kopplade till ovan redovisade nationella mål och strategier. 3

149 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Prioriterat område Miljökvalitetsmål Etappmål Avfallsförebyggande programmet Avfallshierarkin Kommentarer 1. Förebygga uppkomsten av avfall 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Matavfall Byggavfall Mat, Textil, Elektronik, Byggande och rivning + (+) (+) (+) Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Minskade avfallsmängder sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återanvändning bör beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. Ökad utsortering främjar återvinning som sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. Om det farliga avfallet tas om hand minskar spridningen av giftiga ämnen i miljön, haven och i odlingslandskapet. Återföring av näringsämnen sparar resurser. Strävan efter rena fraktioner fria från tungmetaller och miljögifter är viktigt vid återföring av näringsämnen. God planering och samverkan för avfallshantering förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö. Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav och en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Spridning av giftiga ämnen med avfallet minskar. Riskreducerande åtgärder kan minska spridningen av metangas, miljögifter och näringsläckage. Förklaring till tabellen: + målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen (+) målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen under förutsättning att hänsyn tas till att giftiga ämnen/miljöskadliga produkter ska tas ur kretsloppet Förutom de miljökvalitetsmål som redovisas ovan påverkas flera av de övriga miljökvalitetsmålen i viss utsträckning av avfallsplanens mål. T.ex. så innefattar målområde 5 mål som syftar till att avfallstransporter ska ha låga partikelutsläpp, vilket bidrar till att uppfylla målet om frisk luft. Nedlagda deponier kan ha ett högt utläckage av kväve i vatten och åtgärder som minskar detta kan bidra till minskad övergödning. Åtgärder mot förorening i grundvatten från nedlagda deponier kan även ha positiv effekt på målet om grundvatten av god kvalitet. 4

150 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Bedömningsgrunder för miljöpåverkan Tidsmässig och geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning är i huvudsak perioden , då flertalet av målen är satta för den perioden, men en del åtgärder innebär ett första steg mot en förändring som leder till resultat som ligger längre fram i tiden. Den geografiska avgränsningen är i huvudsak Halmstads kommun, men mål och åtgärder som avser att förbättrad resurshushållning och omhändertagande av farligt avfall ger en positiv miljöpåverkan i större skala och de positiva konsekvenserna kan inte alltid urskiljas tydligt på den lokala nivån. Därför redovisas konsekvenserna mestadels ur ett mer generellt perspektiv. Detaljeringsgrad De miljökonsekvenser som tas upp i MKB:n är inte avfallshanteringens totala miljökonsekvenser utan konsekvenser av de mål som föreslås i avfallsplanen. Avfallsplanen beskriver på ett övergripande sätt inriktningen för Halmstads kommun arbete med avfallshantering. Frågor som bättre kan bedömas i samband med prövning av andra planer och program eller vid tillståndsprövning behandlas inte här. Det gäller till exempel lokalisering av anläggningar, tillåtlighet och villkor för avfallsbehandlingsanläggningar, transporter av farligt avfall eller planering av operativ tillsyn. En del mål och åtgärder är formulerade så att det lämnar mycket utrymme för på vilket sätt man väljer att genomföra dem och i denna MKB kan endast den övergripande intentionen bedömas. De strategier, rutiner och åtgärder som tas fram som ett resultat av planen ska bedömas för sig, före genomförande. Nollalternativ Som nollalternativ har valts nuvarande förhållanden avseende avfallshanteringen i Halmstad, vilket belyses i Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder i avfallsplan Där framgår i vilken utsträckning målen i föregående avfallsplan har uppnåtts. Andra alternativ Inriktningen för avfallsplanen är redan från början given då det finns nationella riktlinjer samt EUdirektiv som är vägledande för kommunernas avfallsplaner. Avfallshierarkin har varit styrande vid framtagningen och diskussionen kring alternativ har rört ambitionsnivå och tidsplan för genomförande. Avfallsplanen syftar till att behandla avfall så högt upp i avfallshierarkin som möjligt utifrån de lokala förutsättningar som finns i Halmstad. Förhållande till andra planer och program Avfallsplanen är ett kommunalt upprättat styrdokument som ska harmoniera med andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner och andra handlingsprogram. Se även avsnitt Kommunala planer och handlingsprogram. Avfallsplanens miljöpåverkan Sammanfattning av förutsedda miljökonsekvenser Avfallsplanens mål bedöms leda till minskad resursförbrukning, då planen styr högre upp i avfallstrappan mot minskade avfallsmängder och bättre utsortering som ger förutsättningar för högre grad av återvinning. Återföring av näringsämnen i kretsloppet utgör också en förbättrad hushållning med naturresurser. Vid återanvändning och återvinning av avfall bör beaktas att felaktig hantering kan öka risken för spridning av farliga ämnen eller på annat sätt motverka en minskad miljöbelastning. Till exempel kan det vara bättre ur miljösynpunkt att byta ut vissa äldre hushållsprodukter med hög energianvändning mot nya energisnåla och vid återvinning är det viktigt att fraktionerna som återvinns hålls rena från farliga ämnen. Målen syftar även till en högre insamlingsgrad för farligt avfall, vilket syftar till att minska spridningen av gifter i miljön. Avfallsplanen ska också ge förutsättningar för en 5

151 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 minskad nedskräpning, vilket kan ha betydelse både för spridning av farliga ämnen i miljön, minskade risker för att djur skadas av skräp och för upplevelsen av natur och miljö. Planen innehåller även mål som syftar till att förbättra förutsättningarna för avfallshanteringen, vilket främjar uppfyllelsen av övriga mål, samt syftar till att avfallshanteringen i stort ska ha en minskad miljöpåverkan bland annat genom transporter med låga bullernivåer, låga partikelutsläpp och fossilfria bränslen. I planens mål ingår även att utföra undersökningar och åtgärder vid gamla deponier, vilket kan minska utläckage av näringsämnen samt spridningen av metangas och miljögifter och bidra till att skydda grundvatten. Struktur för redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen till avfallsplanen Redovisning av avfallsplanens miljöpåverkan avses ske målområde för målområde. I detta samrådsunderlag redovisas målområdena med en inledande beskrivning samt mål och åtgärder. Under varje målområde redovisas nollalternativ och miljökonsekvenser. De föreslagna åtgärderna genomförbarhet och ekonomi kommer att utredas vidare under samrådsprocessen. Berörda förvaltningar inom kommunen ges möjlighet att i samrådet ge sin syn på vilka resurser som behövs för föreslagna åtgärder. Vi bedömningen av åtgärderna föreslås att genomförbarhet och ekonomi relateras till om åtgärden: o o o Låga kostnader eller besparingar, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser Måttliga kostnader, kan inte säkert genomföras inom ordinarie budget Höga kostnader, innebär behov av personalförstärkningar eller större investeringar Redovisning av miljökonsekvenser per område 1. Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk. Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, tex resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle. Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll. Mål Åtgärd Ansvarig 1.1 Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Förklaring Kärlavfall avfall i sopkärlet inklusive matavfall Förpackningar och tidningar glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar som samlas in av (FTI) Informationsinsatser utifrån en informationsplan ska genomföras årligen. Besök på Växtvärket erbjuds alla 5- klassare i kommunen. Utveckla samverkan med föreningar och ideella organisationer för återbruk av olika varor. Informera om var hushållen kan lämna produkter för återbruk. Kommunstyrelsen HEM HEM HEM 6

152 Samrådsversion januari 2018 BILAGA Åtgärd i kommunal verksamhet Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfalls-förebyggande arbete. Erbjuda besök på Växtvärket för att öka kunskapen hos kommunens personal Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger ska fortsätta att minska. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen HEM Servicenämnden Matavfallet i kommunala restauranger 5 och tillagningskök ska fortsätta att Servicenämnden minska. Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga uppkomsten av avfall. Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Strukturen för renhållningstaxan ska vara utformad så den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. Nollalternativ Mängden restavfall (kärlavfall) samt förpackningar och tidningar per invånare i Halmstads kommun har minskat med 12 procent under perioden Detta bedöms främst kopplat till att det under samma period ses en tydlig minskning i insamlat returpapper. Detta tros framförallt bero på att tidningar och tidskrifter i allt högre utsträckning läses digitalt. Totalt samlades 327 kg restavfall (kärlavfall), förpackningar och tidningar in per invånare Mängden avfall per invånare är relativ hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Miljökonsekvenser Generellt sett är det mer resurseffektivt att förebygga avfall än att material- eller energiåtervinna. Genom att förebygga uppkomsten av avfall sparas resurser både i tillverkning samt avfallshanteringsledet och därigenom minskar miljöbelastningen. Några av de avfallstyper som orsakar stora samlade utsläpp av klimatgaser från utvinning, produktion och avfallshantering är matavfall, textil, elektronik samt bygg- och rivningsavfall. Konsekvensen av att inte främja förebyggandet av avfall kan bli att avfall inte tas tillvara på det mest resurseffektiva sättet. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att förebygga avfall, kan resurser sparas både i tillverknings- och avfallshanteringsledet. Därmed kan miljöbelastningen minskas både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Vid återanvändning bör det dock beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. 7

153 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Mål Åtgärd Ansvarig 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. 1 Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden HEM Förklaring Avser endast den soppåse som är avsedd att gå till förbränning, den gröna påsen med matavfall är inte inräknad. Genom återkommande plockanalyser mäts andel avfall som finns kvar i restavfallet men som skulle gått till materialåtervinning, den gröna matavfallspåsen eller insamling av farligt avfall Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. Pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. (T.ex. glas, metall, papper) Ta fram rutiner och goda exempel för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall. HEM Teknik och fritidsnämnden Kommunstyrelsen 1 Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. Servicenämnden 2 Ställa krav på återvinningsbara förpackningsmaterial vid upphandling. Kommunstyrelsen 3 Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. Fastighetsnämnden Styrmedel Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Taxa och avgifter som premierar sortering av avfall vid byggarbetsplatser och andra verksamheter som genererar stora mängder avfall. Nollalternativ I avfallsplanen från 2013 fanns ett mål gällande ökad utsorteringsgrad av hushållsavfall. Utsorteringsgraden har dock inte ökat under perioden Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Hösten 2017 utgjordes drygt 28 procent av avfallet i påsen för restavfall av brännbart avfall. Övriga fraktioner som finns i påsen, men borde varit utsorterade, domineras av förpackningar, tidningar och matavfall. 8

154 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Miljökonsekvenser Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. Utsortering av matavfall har införts, men den första plockanalysen visar att hushållen ännu inte sorterar ut matavfall, tidningar och förpackningar i tillräcklig omfattning. De finns även små mängder farligt avfall och elektronik i påsarna med brännbart hushållsavfall. Konsekvensen av nollalternativet, att inte arbeta vidare med åtgärder som främjar utsortering av avfall kan bli att utsorteringsgraden stagnerar. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att öka utsorteringen av hushållsavfallet främjas återvinning, vilket sparar resurser både i tillverknings- och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Det är viktigt att sträva efter så rena fraktioner som möjligt i det utsorterade materialet, så att återvinningen blir effektiv och att farliga ämnen inte riskerar spridas. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel m.m. som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. År 2016 lämnade hushållen i Halmstad in mer än ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget. Plockanalyser visar också att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska. Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. En resurseffektiv hantering, tex att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden. Mål Åtgärd Ansvarig 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. 1 Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) på återvinningscentraler och hemsida. HEM 3.2 Inget farligt avfall i restavfallet. 2 Plockstudier av hushållsavfallet genomförs årligen. HEM 3 Årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. HEM 4 Mobil Farliga baren för insamling av farligt avfall från hushållen i bostadsområden. HEM 5 Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. Miljönämnden 9

155 Samrådsversion januari 2018 BILAGA Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Vid upphandling ställa krav som 3 kartlägger och minimerar behov av hantering av farligt avfall. Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att öka insamlingen av farligt avfall. Krav vid upphandling och rutiner för inköp Tillsyn Nollalternativ Mängden insamlat farligt avfall ökade mellan 2011 och 2015 för att sedan drastiskt minska 2016 till 2584 ton. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC:erna i Halmstad samt att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, till exempel containerhämtning. Total mängd insamlat farligt avfall på nationell nivå har ökat under motsvarande period. Statistik som återfinns i Svensk avfallshantering (Avfall Sverige, 2017), visar att det framförallt är tryckimpregnerat trä som utgör ökningen av farligt avfall. Miljökonsekvenser Det farliga avfallet innehåller ämnen, som på olika sätt är skadliga för människors hälsa och miljön. Det är viktigt att avfallet samlas in och omhändertas på ett korrekt sätt. Om det farliga avfallet blandas med andra avfallsfraktioner, sprids de farliga ämnena i samhället. Då kan de till exempel hamna på åkrar eller i förbränningsanläggningar avsedda för rena fraktioner som trä, där reningsutrustningen inte är anpassad för farligt avfall. Därmed kan de farliga ämnena spridas i luften eller ge upphov till förorening av aska, som annars kan nyttjas som en resurs. En ökad insamling av farligt avfall bidrar framför allt till uppfyllelsen av miljömålet giftfri miljö. Det kan också indirekt medföra ökad återanvändning då utsorterade avfallsfraktioner generellt blir renare. 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet. I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen (restavfallet) utgör matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister/butiker och storkök/restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet. 10

156 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Hallands jordbruk har en stor andel mjölkbönder som styrs av regler som försvårar spridning av biogödsel som uppkommit från hushållens matavfall. Spridning av näringsämnen i samband med avloppsvatten från reningsverken är ännu hårdare reglerat. Nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan. Halmstads kommun har ca enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark. Mål Åtgärd Ansvarig 4.1 Senast 2025 ska minst 75 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (nationellt mål 50% 2020) 4.2 Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka jämfört med 2016 års mottagna mängder. 4.3 Hög slamkvalitét på avloppsslam som möjliggör näringsåterföring till jordbruksmark Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt informationsplan. Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. Hanteringen av avloppsslam vid västra strandens reningsverk är Revaqcertifierat. Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Styrmedel Informationsinsatser för ökad insamling av mat- och livsmedelsavfall Taxa och avgifter premierar utsortering livsmedelsavfall Tillsyn HEM HEM Nämnden för Laholmsbuktens VA Servicenämnden Kommunstyrelsen Nollalternativ Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Plockanalysen från hösten 2017 visade att 35 procent av matavfallet från hushållen då sorterades ut i den gröna påsen för att gå till biogasproduktion. Resten av matavfallet finns i soppåsen med restavfall, som går till förbränning. Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. 11

157 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 För närvarande finns ingen tydlig redovisning över mängderna animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad Arbete fortgår under samrådsprocessen med att få fram uppgifter som kan ligga till grund för uppföljningen av mål 4.2. Miljökonsekvenser Då matavfallet behandlas i en rötningsanläggning för utvinning av biogas övergår energin i avfallet till biogas. Samtidigt frigörs näringsämnena i avfallet och blir tillgängligt för upptag i växter. Tack vare att biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar växtnäringen kvar i den rötade slutprodukten som kallas biogödsel. I stort sett all biogödsel som produceras i Sverige avsätts inom lantbruket. Halten av olika föroreningar ligger normalt mycket lågt i biogödsel, då de fraktioner som rötas är väl sorterade. Det är dock viktigt att arbeta för att matavfallet sorteras rätt och att inga föroreningar från till exempel felsorterat farligt avfall hamnar i fraktionen, för att föroreningar inte ska spridas med biogödseln. Användning av biogödsel minskar behovet av artificiellt framställt mineralgödsel och bidrar till att sluta kretsloppen för näringsämnena. Biogasen är ett fossilfritt energislag som är helt koldioxidneutralt och därmed bidrar till att minska klimatpåverkan. Rötning av matavfallet med utvinning av biogas är en mer resurseffektiv behandling än kompostering, då utsläpp av växthusgaser förhindras och näringsämnena bevaras bättre i biogödseln än i den komposterade produkten. 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. HEM har i en intern utredning (2013) konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstad kommun behöver verka samverka med det lokala näringslivet för en fortsatt god utveckling. Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. Mål 5.1 Utveckla kommunens interna rutiner för ökad samverkan och kommunikation för att förbättra avfallshanteringen. 5.2 Särskild hänsyn till avfallshantering vid bygglov, förhandsbesked och detaljplaner. 5.3 Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Ansvarig Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen HEM 12

158 Samrådsversion januari 2018 BILAGA Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel. 5.5 Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 5.6 Halmstad ska bidra till att öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet. HEM Kommunstyrelsen och HEM Kommunstyrelsen och HEM Styrmedel Samverkan Informationsinsatser Upphandlingskrav för transporter Nollalternativ HEM har i en intern utredning konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Av dessa har 446 hämtställen åtgärdats till maj Arbete pågår med syfte att alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Här ska även redovisas nuläge avseende miljöstatus på HEM:s fordonspark och vilka krav som gäller för val av drivmedel och upphandling av nya fordon. Arbete med att ta fram underlag pågår under samrådsfasen. Miljökonsekvenser Området innehåller mål som strävar mot god planering och samverkan för avfallshantering. Detta förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Om man tar hänsyn till behovet av avfallshantering tidigt i processen vid planering av nya bostadsområden till exempel kan man öka förutsättningarna för att det ska bli enkelt att göra lätt vid sortering av avfallet samtidigt som man tillgodoser krav på säker miljö både för allmänheten och avfallshämtaren samt planerar för system som minskar transporter och utsläpp när avfallet insamlas. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, minskad spridning av giftiga ämnen och god bebyggd miljö. 6. Minska nedskräpning i samhället Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Undersökningar av Håll Sverige Rent (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar, i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. 13

159 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. Mål Åtgärd Ansvarig 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Enligt Håll Sverige Rent koncept. Teknik-och fritidsnämnden 2 Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. Teknik-och fritidsnämnden 3 Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från byggarbetsplatser. Kommunstyrelsen Åtgärd i kommunal verksamhet --- Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga nedskräpning Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 överensstämmer med nuvarande mål med undantag av tidsramen. Det äldre målet uppfylldes inte, då ingen mätmetod för skräpmätning i offentlig miljö togs fram. Det går därför inte att påvisa om det har skett någon förändring i omfattningen av nedskräpning mellan , men upplevelsen är att nedskräpningen inte har minskat, vilket går i linje med undersökningar i Sverige gjorda av Håll Sverige Rent. Miljökonsekvenser Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav samt en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Genom att minska nedskräpning kan stadsmiljön upplevas tryggare och trevligare och problem så som skadegörelse kan undvikas. Skador på djur och människor samt spridning av giftiga ämnen med avfallet kan minska genom minskad nedskräpning. Åtgärder i stadsmiljö kan bidra till minskade mängder skräp i andra miljöer då skräp lätt sprids. Exempelvis kan skräp från staden spridas med vindar och vattendrag ut i havet. Där finns det risk för att fåglar och marina däggdjur tar skada av skräpet. I havet är också förekomsten av mikroskopiska skräppartiklar från spridning av plast är ett allvarligt problem. 14

160 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 7. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till /2015 lät kommunen göra en MIFO 1 -inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad. Totalt inventerades 2 43 nedlagda deponier, varav 18 kommunala. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö. En deponi fick riskklass 1 och tjugotvå fick riskklass 2. Kommunen ansvarar för den i riskklass 1 (Gustavsfält) samt 17 av riskklass 2 anläggningarna. Mål Åtgärd Ansvarig 7.1 Senast 2025 ska nedlagd deponi i riskklass 1 och minst 15 procent av nedlagda deponier i riskklass 2 ha en åtgärdsplan och vid behov åtgärdats. 1 Kommunal nedlagda deponi med riskklass 1 är säkerställd till Minst tre av de kommunala nedlagda 2 deponierna med riskklass 2 är säkerställda till Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Åtgärd i kommunal verksamhet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Miljönämnden Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till juridiskt ansvariga för nedlagda deponier Tillsyn Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 anses uppfyllt då MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Nollalternativet innebär att arbetet med åtgärdsplaner avstannar. 1 MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden framtagen av Naturvårdsverket. 2 Länsstyrelsens rapport Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun Dnr:

161 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Miljökonsekvenser Om arbetet med att åtgärda nedlagda avfallsdeponier inte fortsätter i enlighet med avfallsplanens mål kommer en del av dessa att utgöra miljörisk genom utläckage av metangas, näringsämnen och miljögifter. För att bedöma omfattningen av miljöpåverkan från deponierna och vilka åtgärder som bör göras krävs mer ingående undersökningar av varje deponi, vilket ingår i det planerade arbetet med åtgärdsplaner. Där behov finns kommer riskreducerande åtgärder att genomföras vilket leder till minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, minskad spridning av giftiga ämnen och minskad risk för skada på grundvattenresurser. Underlag Miljökonsekvensbeskrivningen av avfallsplanen utgår från följande underlag; EU s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG) Avfallsförordning (2011:927) Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Renhållningsordning för Halmstads kommun med avfallsplan (KF , 59) samt Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder, Tidsperiod: 2013 maj 2016, Version 1.0. De nationella miljökvalitetsmålen, Muntligt samråd kring omfattningen och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Miljöbedömningen är gjord av Ramböll december

162 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2. Uppfo ljning av ma l och a tga rder i avfallsplanen 2013 Uppföljningen är gjord av samhällsbyggnadskontoret i samverkan med HEM. Uppgifter har även tagits in från tjänstemän på Laholmsbuktens VA, teknik- och fritidsförvaltningen, miljöförvaltningen och måltidsservice på servicekontoret. En uppföljning gjordes även 2015/2016, och redovisades för kommunstyrelsen våren Utfallet har förändrats något för två av målen. Insamlad mängd farligt avfall som har minskat något och insamling av matavfall från hushållen som påbörjades i juni Syfte I avfallsplanen 2013 finns mål och åtgärder för nio områden. Åtgärderna har två huvudsyften: Ytterligare förbättra omhändertagandet av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av övrigt avfall som uppstår i kommunen. Sammanfattning Fyra av tolv mål har uppnåtts, men flera av målen är möjliga att nå. Av 34 åtgärder kopplade till målen är det endast sex som inte nås. Stora avfallsmängder, utsorteringsgraden och nedskräpningen ser ut att vara de största utmaningarna. Hushållsavfallet har minskat perioden Däremot är det ingen förbättring när det gäller utsorteringsgraden, den ligger fortfarande under 60 procent och plockstudier visar att avfallet i soppåsarna från hushållen till stor del består av förpackningsmaterial och matavfall. Det finns även en viss mängd farligt avfall i soppåsarna. Insamlad mängd farligt avfall på återvinningscentralerna har ökat något under perioden Efter det att inpasseringssystemet infördes 1 januari 2016 har det minskat markant. Vilket sannolikt är en följd av att verksamhetsutövare valt andra lösningar. Insamlingen av matavfall från hushållen blev försenad, men infördes 1 juni I samband med det genomförde HEM flera informationsinsatser. Mottagning av paketerat livsmedelsavfall för biogasproduktion från verksamheter påbörjades Anläggningen är för närvarande inte i bruk. Återföring av fosfor i avloppsvattnet till åkermark har uppnåtts med stor marginal men system för återföring av andra näringsämnen har inte tagits fram. HEM har utvecklat kontroll och säkerhet vid Kristinehedsanläggningen som nu också kan ta omhand utsorterat matavfall från hushåll och verksamheter. Området vid Kistinge har planlagts så det kan inrymma en effektiv och säker hantering av olika avfallsfraktioner. Det sker en samverkan inom främst recycling-branschen i Halland, och där finns ytterligare möjligheter att vidareutveckla avfalls- och materialåtervinning. Hämtställen som inte uppfyller krav på säkerhet, miljö och arbetsmiljö håller på att åtgärdas men behöver kontinuerligt utvecklas. Målet om att minska nedskräpning i offentlig miljö har inte kunnat mätas men inget tyder på att nedskräpningen har minskat och målet är inte uppfyllt. I samverkan med länsstyrelsen har Halmstad färdigställt en MIFO-inventering av nedlagda deponier. Arbete med åtgärdsplaner för 23 deponier med hög riskklass är påbörjad. 1

163 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Lägesbeskrivning för målen vid uppföljning 2017 Gradering för hur målen utvecklats Uppfyllt/implementerat Delvis uppfyllt/påbörjat Ej uppfyllt Förebygga uppkomsten av avfall Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. 4. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. 1. Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas som biogas. 2. Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedel från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till åkermark 4. Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark 5. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 6. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. 8. Minska nedskräpning i samhället. Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls deponier. Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. 2

164 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 1 Förebygga uppkomsten av avfall Mål 2013 Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Resultat Mängden restavfall(kärlavfall), förpackningar och tidningar per invånare har minskat med 12 procent under perioden Statistiken redovisar restavfall som samlas in från hushållen samt utsorterade förpackningar och tidningar (FTI). Halmstads befolkning har under den perioden ökat med personer (6,7 procent). Trots den ökningen har även den sammanlagda mängden hushållsavfall minskat något. Mängden avfall per invånare relativt hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Grovavfall som lämnas på ÅVC, tex byggavfall, är inte inkluderat i sammanställningen då det innehåller en betydande men okänd andel avfall från verksamhetsutövare. Här redovisas heller inte övrig materialåtervinning, trädgårdsavfall eller farligt avfall. Efter det att inpasseringssystemet infördes vid årsskiftet 2015/2016 märks en kraftig minskning av grovavfall på ÅVC, minus 14 procent jämfört med En trolig förklaring är att del verksamhetsutövare istället valt andra aktörer för hantering av grovavfall, tex containerhämtning. En del av minskningen kan också bero på att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad. ÅTGÄRDER Under 2013 ta fram en informationplan och därefter genomföra informationsinsatser under planeringsperioden Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Det saknas en övergripande kommunikationsplan för hela renhållningsordningen. HEM har upprättat kommunikationsplaner för aktiviteter som HEM har ansvar för tillsatte HEM en ny kommunikatörstjänst med fokus på matutsorteringen och avfallsminimering samt anställde en skolinformatör invigdes kunskapscentret Växtvärket med skolelever årskurs 5 som målgrupp gavs första numret av magasinet Hållbart ut till alla hushåll, och planeras att i ges ut varje kvartal. 3

165 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Utökat samarbete med föreningar och ideella organisationer omfattande återbruk av olika varor, t ex textilier. Informera vid kommunens återvinningscentraler om var hushållen kan lämna sådana varor och produkter. Ansvarig: HEM Strukturen för renhållningstaxan utformas så att den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Samarbete med föreningar är inte genomfört, men internt samarbete med Haldahuset sker sedan många år, framförallt på ÅVC Flygstaden. Möjligheter till ytterligare textilåtervinning. Informationsinsatser på ÅVC är inte genomfört. Strukturen för taxan gjordes om 2015 och styr mot minskad behållarstorlek och längre tömningsintervall i syfte att öka återvinningen av förpackningar. Taxan premierar restauranger och storkök med utsortering av matavfall och därigenom ökad återvinning genom biogas och biogödsel. Matavfallet (svinnet) i den kommunala verksamheten ska fortsätta att minska. Ansvarig: Servicenämnden Matsvinnet från tallriksskrapet har nästan halverats i Halmstads grund- och gymnasieskolor. Idag kastas 6 procent jämfört med 12 procent år Servicenämnden arbetar med målstyrning och belöning vid uppnådda mål. Under hösten 2016 påbörjas mätning av produktionssvinn och kassation i restaurangköken. Ett projekt inom äldreomsorgen kommer också startas upp. 4

166 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2 Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Mål 2013 Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. Resultat Utsorteringsgraden har inte ökat sedan avfallsplanen antogs och ligger fortfarande under 60 procent. Materialåtervinningen förpackningar, tidningar, skrot, däck och gips har till och med minskat, men det är främst tidningsinsamlingen som ligger bakom den minskningen som en direkt följd av att tidningarna i högre grad läses digitalt. Andel materialåtervinning och övrigt utsorterat avfall på ÅVC som kommer från verksamheter har inte kunnat separeras. Målet sattes utifrån ett antagande att matavfallsinsamlingen från hushållen skulle införas Matavfallsinsamlingen infördes istället 1 juni Tidigare plockanalyser visar att närmare en tredjedel av avfallet i soppåsarna är matavfall. Totalt är det närmare tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna material som ska hanteras på annat sätt. Förutom matavfall finns där förpackningar, tidningar, trädgårdsavfall, textilier och även en liten mängd farligt avfall som läkemedel, batterier, elektronik mm * Faller under producentansvar Plockanalyser som genomförts i maj 2015 och april 2017 visar att tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna är material som bör sorteras ut, tex förpackningar och matavfall. Textilier som utgör 2-3 procent redovisas under övrigt brännbart. Ungefär en halv procent av avfallet i påsarna är elektronik och annat farligt avfall som kanyler och läkemedel. Bakgrund Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och fastighetsinnehavare för att utveckla nuvarande hämtningssystem så att fler hushåll får närmre till inlämningsplats för källsortering av hushållsavfall vid fastighetsnära återvinningsstationer eller motsvarande alternativ. RESULTAT Det pågår en nationell utredning kring producentansvaret och vilken roll kommunerna ska ha. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Om kommunerna tilldelas ansvar för insamling av förpackningar kan HEM:s planerade anläggning för utsortering av matavfall anpassas till att även hantera förpackningar. 5

167 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Senast 2014 införa separat insamling av hushållens matavfall. Ansvarig: HEM Anläggningen för optisk sortering av soppåsar blev försenad. Insamlingen startades 1 juli Öka och utveckla tillgängligheten i kommunens insamlingssystem. Ansvarig: HEM (Åtgärden avser fastighetsnära insamling- FNI) HEM har avvaktat den statliga utredningen för insamling av förpackningar. Om ansvaret för att sortera ut förpackningar tillfalller kommunen, skulle detta kunna göras med hjälp av optisk sortering. Vid Villmanstrand, Flygstaden, Oskarström, Getinge och Simlångsdalen ska det finnas återvinningscentraler. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Införa källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. I centralorten har Villmanstrand eller Flygstaden öppet alla veckodagar. Getinge och Oskarström har öppet en dag på helgen under hela året samt ytterligare en halvdag under sommaren. Simlångsdalen har öppet varannan lördag. Varken HEM eller Teknik- och fritidsnämnden har initierat denna åtgärd. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden i samverkan med HEM Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Kvalitetssäkra rutiner för utsortering av förpackningar och matavfall i den kommunala verksamheten. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM En kommunikationsplan för information om matutsortering och källsortering med fokus på återvinning och återanvändning är framtagen 2014 och uppdateras kontinuerligt. HEM har genomfört informationsinsatser på temat återanvändning, återvinning och minimering vid årliga event som tex Vallåsdagen, Andersbergsfestivalen, Halmstadgillet, Pride På HEM:s webb och på Facebook finns information om källsortering. Förpackningsinsamling finns i många verksamheter. Servicekontoret, ansvariga för den huvudsakliga mathanteringen inom kommunal verksamhet, är sedan 2014 miljöcertifierade enligt ISO Matavfall från kommunal verksamhet hämtas av HEM för transport till biogasproduktion. Mål och rutiner siktar på att ytterligare öka källsorteringen på de olika enheterna. HEM har i de egna verksamheterna kvalitetssäkrat rutinerna för utsortering av förpackningar och matavfall och kommunikationsinsatser samt utbildningar har hållits för all personal. Kontinuerlig information går ut internt om återvinning och placering av källsorterade förpackningar. 6

168 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 3 Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Mål 2013 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. Resultat Målet uppfylldes till 2015 då insamlad mängd farligt avfall från hushållen har ökat jämfört med 2011 års utfall, men år 2016 minskade mängden avsevärt. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad och att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, tex containerhämtning. Summor baserade på insamlad statistik från samtliga återvinningscentraler och avser allt farligt avfall till farliga baren, samt tryckt trä och elektronik. Plockanalyserna från hushållens avfall visar att soppåsarna innehåller ca 0,5 procent elektronik och annat farligt avfall. Insamlad mängd farligt avfall ton ton ton ton ton 2016* ton ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och utveckla insamlingsställen för mindre elektronikprodukter i anslutning till försäljningsställen. RESULTAT Ett nytt producentansvar (WEEE-direktivet) för elektronik har införts 2015, vilket innebär att många försäljningsställen nu är ansvariga för att samla in uttjänade produkter. Utöver det utökade producentansvaret sker dock ingen samverkan med producentansvariga. Ansvarig: HEM Att kontinuerligt göra plockstudier av hushållsavfallet. Ansvarig: HEM Ökad information till hushållen samt årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. Ansvarig: HEM Under planperioden har plockanalys genomförts 2015 och kommer fortsättningsvis att genomföras varje kalenderår. Under 2016 utökas antalet kundmöten och riktade kampanjer till ytterligare områden i bland annat Vallås, Andersberg Söndrum, Rotorp och Grötvik. Nya kunskapscentret Växtvärket med fokus på skolor ska också bidra till information om farligt avfall och påverkan på kretsloppet. 7

169 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 4 Öka andelen avfall som behandlas biologiskt Mål och resultat avsnittet innehåller fyra mål som följer efter bakgrund. Mål 4: Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion. Resultat Införande av utsortering av hushållens matavfall är framflyttat till 2017 då uppförandet av en sorteringsanläggning för är försenat. ÅTGÄRDER Införa insamlingssystem för separering av matavfall från hushållen. Ansvarig: HEM Informationsinsatser till hushåll enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Anläggningen för optisk sortering togs i bruk 2017 och insamling av matavfall från hushållen startades 1 juli. Informationsinsatser har genomförts under Broschyren Så sorterar du matavfall har delats ut på event och föreläsningar hos Bostadsrättsföreningar, organisationer och kommunens verksamheter Mål 4: Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Resultat Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall in från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. Ökat minskat under 2017?? HEM återkommer ÅTGÄRDER Fortsatt utbyggnad av avpaketeringsanläggningen för mottagning av vegetabiliskt och animaliskt avfall från verksamhetsutövare. Ansvarig: HEM RESULTAT Avpaketeringsanläggningen har tillfälligt monterats ned men kommer att samordnas med uppbyggnad av anläggningen för optisk sortering vid Kristinehed 2016/

170 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Mål 4:3 Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till produktiv mark, varav minst hälften ska återföras till åkermark. Resultat Målet nås med god marginal. År 2015 återfördes 82 procent av slammet för spridning på åkermark (2014, 90 procent). Det förekommer att vissa slampartier inte uppfyller kvalitetskraven enligt Revaq, och den alternativa hanteringen är då antingen att använda slammet till anläggningsjord eller att transportera det till förbränning. ÅTGÄRDER Fortsatt arbete med så kallat uppströms arbete i syfte att långsiktigt förbättra slamkvaliteten. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA Fortsatt rötning av slam för produktion av jordförbättringsmedel. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA RESULTAT Västra Strandens avloppsreningsverk är Revaqcertifierat sedan februari 2012 och följer reglerna för det, Renare vatten bättre kretslopp. Verket genomgår årligen extern granskning som säkerställer ett fungerande uppströmsarbete. Oavsett hur slammet ska användas så genomgår allt slam från avloppsreningsverken i Halmstads kommun rötning i rötkammare på Västra strandens avloppsreningsverk. Mål 4:4 Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark. Resultat Återföring av näringsämnen från enskilda avlopp kommer i konflikt med målet en giftfri miljö. Slammet från de enskilda avloppen levereras i en mer koncentrerad form än det utspädda avloppsvattnet och har ett relativt högt innehåll av metaller och annat oönskat innehåll. Rötrester med ursprung från detta slam är därför mindre lämpliga för jordbrukssektorn att ta emot. Dock är större delen av metallerna bundet i sedimentet av slammet medan en stor del av fosfor, kväve och kalium finns löst i vatten/klarfasen i de utsorterade WC-fraktionerna. Genom att inrikta utvinningen av näringsämnen på vattenfasen finns möjligheten att utvinna ca 500 kg fosfor och undvika spridning av ca 100 kg metaller årligen. ÅTGÄRDER Utveckla ett system för återföring av näring till produktiv mark från utsorterade WC-fraktioner. Under år 2015 ska detta system ha utvärderats och kostnadsberäknats och ligga till grund för framtida hantering av denna avfallsfraktion. Ansvarig: HEM Utse huvudmannaskap för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner. Ansvarig: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige RESULTAT Ett samarbetsavtal har upprättats med en entreprenör gällande omhändertagande av fosfor från fosforfilter. Entreprenören samlar in fosforfiltermaterialet och näringen återförs till produktiv mark eller används som jordförbättringsmedel i matjordstillverkning. Kommunstyrelsen inväntar HEMs utredning angående hur ett system för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner kan utvecklas, innan beslut om huvudmannaskap fattas. 9

171 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 5 Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen Mål Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. Resultat Halmstads kommun har planlagt områden för att möjliggöra en effektiv och miljöriktig hantering av alla avfallsfraktioner. HEM har utökat säkerheten för avfallshanteringen vid Kristinehed. HEM och flera andra aktörer utvecklar sina verksamheter för en effektiv och miljösäker hantering av olika avfallsfraktioner. Läckage av lakvatten från krossnings- och balningsområdet upptäcktes Läckaget är åtgärdat och orsaken utreds. ÅTGÄRDER Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen så att sortering, krossning och balning av avfall för energiåtervinning kan utföras med minimal påverkan på omgivningen. Ansvarig: HEM Fortsätta att medverka i utvecklingen och kompletteringen av lämpliga områden såsom Kistingeområdet till moderna återbruks- och återvinningscentra med möjligheter till ökad service och kontroll och: - behandling för återbruk och återvinning av material - beredning av avfall för energiutvinning - kompostering av jord och slam - behandling av bygg- och rivningsavfall - behandling av jord- och schaktmassor - behandling av förorenade massor - behandling av farligt avfall - mellanlagring och deponering - mottagning av snömassor Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Fortsatt kontroll av dag- och lakvattenhantering, utökad brandsäkerhet med brandtorn och övervakning med IR-kameror, fångstnät runt östra området där krossning och balning sker, utökade städrutiner inom och utanför området, hårdare regler för krossning vid olämpliga vind- och väderförhållanden. Ett planprogram för område tas fram för beslut under Planprogrammet möjliggör behandling, beredning, mellanlagring och mottagning enligt listan. 10

172 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 6 Medverka till ett regionalt samarbeta inom avfalls området MÅL Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Resultat Ett visst arbete år påbörjat. HEM medverkar i det nätverk för lokalt näringsliv inom avfalls- och recycling-branschen som EMC samordnar. BAKGRUND Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. ÅTGÄRDER Initiera frågan om en gemensam avfallsplan för regionen hos Region Halland. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Under perioden starta flera gemensamma utvecklingsprojekt med Högskolan i Halmstad och det lokala näringslivet. RESULTAT Varken HEM eller kommunstyrelsen har initierat denna åtgärd. HEM har kontaktat angränsande kommuner för samverkan för en ny avfallsplan, men kommunerna befinner sig tidsmässigt i olika skeden. Högskolan, näringslivet, kommun, skola och HEM håller på att gemensamt ta fram ett kunskapscenter, Växtvärket. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Utveckla samarbetet med det lokala näringslivet inom avfallsområdet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla samarbete med andra regioner som gränsar till södra Halland. Inom ramen för Energi och Miljöcentrum (EMC) så har det i Halmstad bildats en recycling- grupp där det lokala näringslivet och HEM samverkar. Det pågår diskussioner om samverkan att erbjuda mottagning av hushållsavfall och matavfall till den optiska sorteringen. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM 11

173 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 7 Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. MÅL 2013 Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Resultat Arbete pågår men hinner inte färdigställas under En projekttjänst på HEM tillsattes i slutet av 2013 för att hantera frågan om besvärliga hämtställen, men samtliga hämtställen hinner inte åtgärdas innan planperiodens slut. Till maj 2016 är 446 hämtställen åtgärdade. Problem i soprum som t.ex. trösklar, dörrstopp och felvända kärl har rättats till. På en del hämtställen har kärlen flyttats ut till vägen på grund av att vändplats för tunga fordon saknas. Hämtställen där kärl dragits på ej godkänt underlag tex singel och grus har tagits bort. Fastigheter med träd som växer över vägen som skadar renhållningsfordon och är en säkerhetsrisk på grund av skymd sikt har rapporterats. BAKGRUND HEM har i en intern utredning konstaterat att det idag finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. ÅTGÄRDER I samband med översynen av avfalls-föreskrifterna ytterligare förtydliga och skärpa villkoren avseende arbetsmiljö och säkerhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Genom förebyggande åtgärder ska risken för bränder i avfallsupplag minimeras. Ansvarig: HEM i samverkan med räddningsnämnden I samband med planläggning av bostadsområden ska avfallsinsamling alltid redovisas med hänsyn till trafik, miljö, tillgänglighet, arbetsmiljö och insamlingssystem (individuella kärl, gemensamhetsanläggning, sopsug mfl). Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla rutiner för ökad samverkan och kommunikation inom kommunens verksamhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Utfördes i samband med utformningen av de nya avfallsföreskrifterna och antog tillsammans med Renhållningsordningen Förebyggande åtgärder som implementerats inkluderar bland annat ett brandtorn och värmekameror för att detektera värmeutveckling i avfallshögarna. Avfallskontroller på avfall som kommer in till Kristinehed sker löpande. Under 2016 kommer antalet avfallskontroller att utökas. Avfallsinsamling beaktas av planarkitekterna i detaljplanearbetet, men kan inte alltid redovisas då den slutgiltiga lösningen fastställs först vid bygglovskedet. Det finns inga skriftliga rutiner än, men det har blivit en ökad samverkan och kommunikation genom att planerna stäms av i samordningsgruppen där SBK, BK, TE, MH, RN, HNAB, LBVA och HEM är representerade. 12

174 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 8 Minska nedskräpning i samhället. Mål 2013 Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Resultat Målet har inte kunnat mätas, men inget tyder på att nedskräpningen har minskat. Bakgrund Problemen med plast i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. ÅTGÄRDER Att senast 2013 tagit fram en metod för skräpmätning i offentlig miljö. RESULTAT Ingen metod har tagits fram. Skräp i och utanför papperskorgar samlas in samtidigt och vikten har inte följts upp. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden Analys av detta utifrån våra registrerade nedskräpnings - ärenden (och klagomål på avfall ärenden) Jag har då jämfört perioden med perioden (för att inte få årstids bias) Tittar man på alla ärenden med nedskräpning i ärenderubriken så var det 36 efter men bara 26 perioden före. En hel del av de ärende är av karaktären överfulla sopkärl och kanske inte helt relevanta i sammanhanget. Jag har tittat på alla ärendena ovan och valt ut de som är av karaktären dumpning av avfall (säckar, möbler, rivningsavfall m.m.) i naturen (inte skräpig tomt). Jag får det då till 11 ärenden efter men bara 5 i perioden före. Det finns såklart en del osäkerheter i en sådan här jämförelse men tendensen tycks vara att det är en ökning av nedskräpningen. Tomas Sjöstedt 13

175 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 9 Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. Mål Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. Resultat MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Bakgrund Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till ÅTGÄRDER Samtliga tidigare avfallsupplag/ deponier ska senast 2016 ha inventerats och riskklassats enligt MIFO- metodiken. Ansvarig: Kommunstyrelsen I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Samtliga deponier inventerade och riskklassade enligt MIFOmetodiken till juni Områden där deponiverksamhet bedrivits är angivna i kommunens översiktsplan som beslutades

176 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 3. Behandlingsanla ggningar i Halmstads kommun Avsnittet omfattar behandlingsanläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Uppgifterna avser år Nedan redovisas ett urval av de anläggningar inom Halmstads kommun som hanterar avfall samt vilken typ av avfall de hanterar. Uppdelningen av anläggningarna är inspirerad av avfallshierarkin. Materialåtervinning Eliaexpress i Halmstad AB Kistinge På anläggningen sker mekanisk bearbetning av betong, tegel och asfalt i form av krossning samt kompostering av park- och trädgårdsavfall. Även sortering av byggavfall och verksamhetsavfall förekommer. Mindre mängder felsorterat farligt avfall samt avfall för anläggningsändamål lagras på anläggningen. Gips Recycling Tar emot gipsavfall från bygg- och rivningsverksamhet som lagras, sorteras och krossas. Halmstad Bärarelag AB Anläggningen tar emot och sorterar jord, sten, betong, tegel, schaktmassor och träavfall som sedan, beroende på avfallstyp, genomgår mekanisk bearbetning genom krossning alternativt flisning. Kuskatorpet Metoder som används för återvinning eller bortskaffande på Kuskatorpet är bland annat mekanisk bearbetning genom krossning, och flisning av inert avfall, träavfall m.m., kompostering av slam från avloppsreningsverk m.m. och sortering av verksamhetsavfall. På anläggningen lagras även farligt avfall, byggavfall, verksamhetsavfall samt träavfall. Lars Carlssons Skrot i Halmstad AB Här sker mekanisk bearbetning genom kapning av skrot. Också sortering och lagring av verksamhetsavfall och byggavfall förekommer. Mottaget elavfall genomgår sortering och demontering. Bilbatterier, el- och elektronikavfall, oljeavfall m.m. lägras även dessa på anläggningen. NCC Sverige AB På anläggningen sker mekanisk bearbetning genom krossning av inert avfall. Även lagring av inert avfall samt asfalt förekommer på anläggningen. NCC Sverige AB asfaltverk Uppbruten asfalt tas emot. Asfalten sorteras sedan och genomgår mekanisk bearbetning för att slutligen användas som utfyllnad. Ragn-Sells AB På anläggningen lagras icke- farligt avfall. Ragn-Sells Specialavfall AB På anläggningen behandlads farligt avfall, så som oljefilter och färgburkar. Slaggprodukter i Halmstad AB Tar emot järn- och metallskrot samt slagg- och skållprodukter. Mekanisk bearbetning sker i form av sönderdelning av metaller. 1

177 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 Stena Recycling AB (f.d. RECI) Mottagning, behandling och upparbetning av avloppsoljor (slop, svenska avfallsoljor, emulsioner, oljeslam etc.), förorenat dagvatten och förorenat vatten. Stena Recycling AB Fragmenteringsanläggning Typ av avfall som hanteras är järn- och metallskrot, sortering av NF (icke järnhaltiga metaller) sortering av förbehandlat elektronikskrot. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är sönderdelning och sortering av metaller. Stena Recycling AB J&M Typ av avfall som tas emot är metallskrot, bilbatterier, el- och elektronikavfall, oljeemulsioner och annat farligt avfall. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är sortering, mekanisk bearbetning (kapning av skrot) och mellanlagring. Stena Recycling AB Returpapper På anläggningen lagras sortering och mellanlagring av verksamhetsavfall i form av papper, wellpapp och förpackningar (plåt/plast). Det sker även lagring av farligt avfall, huvudsakligen olja, lösningsmedel samt emulsioner. Stena Recycling AB Stena Nordic Recycling Center (SNRC) På anläggningen fragmenteras skrot samt tidigare sanerat och sorterat el-avfall. Vidare sker sortering av icke sanerat el-avfall, fragmenterat skrot samt NF. Farligt avfall, icke sanerat el-avfall, fragmenterat avfall, skrot och NF lagras i anläggningen. Stena Technoworld AB Freonåtervinning På anläggningen sker destruktion av kylmedier (fluorkarboner och pentaner). Transportcentralen i Halmstad AB Typ av avfall som tas emot och lagras på anläggningen är byggavfall samt park- och träavfall. Byggavfallet sorteras och genomgår mekanisk bearbetning i form av krossning. Träavfallet behandlas genom flisning. Biologisk behandling Laholmsbuktens VA - Västra strandens avloppsreningsverk Halmstads kommuns avloppsslam behandlas för tillfället på Västra Strandens reningsverk i Laholm. Först produceras biogas i en rötkammare. Därefter avvattnas slammet och används exempelvis på jordbruksmark eller som anläggningsjord. Borås Energi och Miljö - Sobackens miljöanläggning För tillfället (2017) skickas Halmstads kommuns invånares matavfall till Sobackens miljöanläggning i Borås för produktion av biogas genom rötning. Energiåtervinning HEM AB - Avfallsvärmeverket Kristinehed Energiutvinning genom förbränning av brännbart avfall så som hushållsavfall, industri och verksamhets avfall, flis och trä samt tryckimpregnerat trä. 2

178 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 Deponering HEM AB Skedaladeponi Typer av avfall som tas emot är inert och icke farligt obrännbart avfall från företag och återvinningscentraler, restprodukter från förbränning, park- och trädgårdsavfall och slam. På deponin mellanlagras även brännbart avfall. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är krossning, balning, sortering och deponering. EliaExpress i Halmstad AB Trönninge deponi Deponering av byggavfall. Stena Recycling AB Avfallsdeponi På avfallsdeponin deponeras icke-farligt avfall från Stenas anläggningar. Det sker också behandling av farligt avfall samt omdisponering av redan deponerade massor. Mellanlagring av mindre mängder farligt avfall och brännbart balat avfall samt ytterligare sortering av fragmenterat avfall äger också rum på deponin. Bilskrot Bendt bil AB Tar emot uttjänta och krockade bilar som sedan demonteras. Halmstad Bildemontering AB Tar emot uttjänta bilar som sedan demonteras. Kristineheds Bildemontering AB Tar emot uttjänta bilar som sedan demonteras. Sammanställning gjord av Ramböll

179 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 4 4. Nedlagda deponier Id Namn Typ av deponi Typ av avfall Riskklass Gustavfälts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 1 schaktmassor Tiarps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Marbäcks AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Skandinaviska jutes deponi 1 Icke-kommunal Industriavfall Skandinaviska jutes deponi 2 Icke-kommunal Industriavfall Brynestorps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor Marskogs AFA Kommunal Hushålls, bygg, industriavfall Susegårdens AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Norra utmarkens AFA Kommunal Hushålls, Industri Marelids AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Sennans AFA Kommunal, Bygg, schaktmassor, förekommer 2 Icke-kommunal hushållsavfall Trönninges AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Frökontorets deponi Icke-kommunal Bygg, industri, schaktmassor Slättåkra AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Lövhults AFA Kommunal Hushålls, latrin 2 (Svag) Johansfors AFA Kommunal Hushålls 2 (Svag) Särdals AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Släggarps AFA Kommunal Hushålls, industri 2 (Svag) Örnakulls AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri 2 (Svag) Harpas kulle deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Kärrets deponi/örjans valls Kommunal Trädgårds, bygg 2 (Svag) B-plan Nissans utfyllnad Oskarström Icke-kommunal Industri 2 (Svag) Furets AFA Kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Mareds AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Vinnalts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Stenas deponi 1 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 2 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 3 Icke-kommunal Industri Slottsmöllans AFA Icke-kommunal Bygg, schaktmassor Kattabrottets deponi Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Långenäsuddens AFA Kommunal Hushålls Simlångsdalens AFA Kommunal Hushålls, industri Brandshults AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Klaraborgs AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Kvibilles AFA Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Risarps byggdeponi Icke-kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Getinge utfyllnadsområde Kommunal Bygg, schaktmassor Eldsbergas AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Onsjö schaktmassedeponi Kommunal Schaktmassor Vilshärads Kommunal Schaktmassor 3 Schaktmassedeponi Deponi Kommunal Bygg, schaktmassor 3 Sveagatan/bensinstation Byggets AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Margretebergs deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 4 Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Halland 2015, Dnr

180 Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 2 Föreskrifter för avfallshantering Samrådsversion januari 2018

181 Samrådsversion januari 2018 Föreskrifter för avfallshantering för Halmstads kommun Inledande bestämmelser Bemyndigande 1 Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun. Definitioner 2. Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här: 1. Med hushållsavfall avses detsamma som i 15 kap. 3 miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. a. Med kärlavfall avses den del av hushållsavfallet som får läggas i kärl. Med kärlavfall jämställs även säckavfall, för de hämtställen som har säck istället för kärl. b. Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl. c. Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt avfall som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus. d. Med farligt avfall avses ett ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med * i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 avfallsförordningen. e. Med konsumentelavfall avses detsamma som i 13 förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. f. Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. g. Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör 1

182 Samrådsversion januari 2018 hushållsavfall. I begreppet matavfall som utgör hushållsavfall ingår också avfall som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk eller livsmedel som sköljs ur förpackningar) i de fall detta samlas upp i sluten tank. Förutom detta ingår också skal, ben och liknande som visserligen inte är mat men ändå intimt förknippat med mat. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (f) ovan. h. Med restavfall avses sorterat brännbart kärlavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, förpackningar, returpapper, el- avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets kärlavfall. 2. Definitioner av vissa andra avfallsslag finns i bilaga 1 till dessa föreskrifter. 3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 5. Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare, latrinbehållare, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 6. Med små avloppsanläggningar avses sluten tank, slamavskiljare, fosforfälla, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som ger upphov till hushållsavfall. 7. Med hämtningsställe avses den plats som enligt dessa föreskrifter (19 ) avfallsbehållare ska stå på när avfallet hämtas av renhållaren. 8. Verksamheter Alla fastigheter där det uppstår hushållsavfall men som inte räknas som privathushåll. Exempel på verksamheter är företag, föreningar, restauranger, affärer, kontor, skolor, vårdinrättningar, o.s.v. 9. Fastighetsgräns Med fastighetsgräns avses fastighetens gräns närmast hämtningsfordonets stoppställe. I de fall fastighetsgräns ej är belägen vid farbar väg (se föreskrifter om avfallshantering för Halmstads kommun, bilaga 4) räknas fastighetsgräns till närmaste farbara väg. Vid tvist avgör kommunstyrelsen vad som är farbar väg. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas 2

183 Samrådsversion januari 2018 till 15 kap. miljöbalken och till avfallsförordningen. Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information 3. Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar, enligt 15 kap. 20 miljöbalken, för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den av kommunen utsedda renhållaren, nedan kallad renhållaren. 4. Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnden. 5. Renhållaren informerar hushållen om krav och hantering avseende förpackningar, returpapper och konsumentelavfall i enlighet med gällande producentansvar. Betalning och information 6. Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har antagit med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 7. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. Sortering och överlämning av hushållsavfall Sortering av avfall 8. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut avfallsslag i enlighet med bilaga 1 och hålla det skilt från annat avfall. 9. Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 10. Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hämtas vid fastigheten, vid överenskommen eller anvisad plats enligt 19 eller lämnas enligt vad som framgår av bilaga 1. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av hushållsavfall från fastigheten. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska upplysa renhållaren om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten. Emballering av hushållsavfall samt placering av behållare 11. I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsedd. 3

184 Samrådsversion januari 2018 Närmare krav på emballering med mera framgår av bilaga 1. Glödande avfall får inte lämnas till kommunens avfallshantering. Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning Anskaffande och ägande 12. De behållare och annan utrustning som används i kommunen framgår av bilaga Kärl, och latrinbehållare ägs av och tillhandahålls av renhållaren. Container ägs av renhållaren. Bottentömmande behållare, små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tank för matavfall anskaffas och installeras av fastighetsinnehavaren. För större behållare(djupbehållare, sopsugsanläggning, m fl.), som betjänar flera hushåll ansvarar ägaren av gemensamhetsanläggningen för underhåll och funktionskontroll. Renhållaren kan efter särskild överenskommelse i varje enskilt fall påta sig ansvaret för installation och underhåll av anordningar och större behållare. Ägare av behållare ansvarar för märkning, reparation och, vid behov, utbyte av behållare. När renhållaren ska utföra sådant underhåll ska behållaren vara tillgänglig. Märkning ska ske enligt anvisning från renhållaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Anläggande 14. Vid installation och anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen. Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska inte avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än 5 meter, om inte särskilda skäl föreligger. Vid installation av bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran. Anläggning som kräver byte av filtermaterial ska anläggas så att den är åtkomlig för hämtningsfordon. Anläggningar där hämtning av filtermaterial ska ske i filterkassett eller säck ska anläggas så att hämtning med fordon utrustat med kran kan utföras. Anläggande ska ske så att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och filterkassett eller säck inte överskrider 10 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 500 kilogram och 5 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 1000 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Utrymme för hämtning med kranbil ska finnas. Den fria höjden ska vara minst 7 meter över kranfordonet, och mellan fordonets uppställningsplats och behållaren/fosforfiltret. Detta om inte särskilda skäl föreligger. 4

185 Samrådsversion januari 2018 Rengöring och tillsyn 15. Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga störningar i anordningens funktion och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Fettavskiljare ska skötas och underhållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren. Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl 16. Behållare får inte fyllas mer än att den kan stängas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare bör vara fri från snö och is vid hämtningstillfället. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Kärl ska placeras och vändas så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska försluta latrinbehållare och rengöra den på utsidan innan hämtning sker. I övrigt se anvisningar som redovisas i bilaga 4. Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar 17. Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtningstillfället placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inom längsta tillåtna avstånd enligt 14. Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda an- läggningen så att tömning kan ske med det fordon som används. Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka som öppnas manuellt får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Om brunnen eller tanken öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Anläggningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och be- lägenhet. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och den anläggningsdel där tömning ska ske får vid hämtning inte överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Tydliga instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av 5

186 Samrådsversion januari 2018 fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. När anläggningen är belägen utanför fastigheten ska den vara markerad med skylt som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör. Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen på fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. 18 Efter anslutning till kommunalt avloppsnät eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Sluttömning ska beställas av fastighetsinnehavaren. Hämtnings- och transportvägar 19 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen, vid en överenskommen plats eller, för det fall enighet i frågan om behållarens placering inte kan nås, vid en av kommunstyrelsen anvisad plats. 20. Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning, hålls i farbart skick. Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren eller anvisas enligt 19. Fastighetsinnehavaren ska se till att den väg som kärlet behöver dras av den som utför hämtningen hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. Dragvägen ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. I övrigt se anvisningar som redovisas i bilaga 4. Hämtningsområde och hämtningsintervall 21. Kommunen utgör ett hämtningsområde. 22 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med de intervall som framgår av bilaga 2. Åtgärder om föreskrift inte följs. 23 Renhållaren har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om föreskrifterna i 16, st., 6 st. och 8 och 9 st. samt 20 1 och 4 st. inte följs. Avfallet ska efter rättelseåtgärder från fastighetsinnehavaren hämtas antingen vid nästa ordinarie hämtningstillfälle, om det inte innebär att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår, eller efter beställning av extrahämtning mot avgift. 6

187 Samrådsversion januari 2018 Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 24 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-23 om ej annat anges i dessa föreskrifter. Konsumentelavfall lämnas vid kommunens insamlingsställe eller efter vad som anges i bilaga 1. Tömning av slam från enskilda tankar och slamavskiljare sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger per år. Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter Uppgiftsskyldighet 25 Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska på begäran av kommunstyrelsen lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Enligt 24 avfallsförordningen ska den som är innehavare av en hamn lämna uppgift om behovet av avfallshantering enligt 23 avfallsförordningen till kommunen. Uppgifterna ska lämnas till renhållaren. Undantag Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 26 Anmälan om kompostering eller ansökan om annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten och andra undantag från avfallsföreskrifterna handläggs av miljönämnden enligt vad som anges nedan. Anmälan och ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas. Av ansökan eller anmälan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Ansökan enligt bestämmelserna i 32, 33 och 34 ska ske senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Uppehåll i hämtning av hushållsavfall medges för maximalt tre år per ansökningstillfälle. Abonnemanget öppnas automatiskt efter uppehållstidens slut. Ansökan om undantag avseende bilaga 4 (om avfallsutrymmen och transportvägar) prövas av kommunstyrelsen. 7

188 Samrådsversion januari 2018 Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall 27 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 28 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön meddelade med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. 29 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall och liknande avfall från fastigheten på sin fastighet, ska anmäla detta till miljönämnden. Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden. 30 Kompostering av latrin på fastigheten får, efter ansökan till miljönämnden, medges i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller liknande anläggning för omhändertagande av latrin för användning av näringsämnen. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Utsträckt hämtningsintervall 31 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten, kan efter ansökan till miljönämnden medges att restavfallet hämtas vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att matavfall, trots uppgifterna om kompostering, lämnas i kärl för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller konstaterar att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits eller uppgivits. 32 För små avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, efter ansökan till miljönämnden, medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Medgivandet gäller i högst fem år, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. 8

189 Samrådsversion januari 2018 Gemensamma avfallsbehållare 33 a Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare, i grupphus-, radhusområden eller vid andra typer av bebyggelse kan, där renhållaren gör bedömningen att det är lämpligt, komma överens med denne om anordnande av gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering. Medgivande om gemensam avfallsbehållare kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. 33 b Två-tre närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Ansökan lämnas till miljönämnden som är beslutande myndighet. Uppehåll i hämtning 34 a Uppehåll i hämtning av kärl vid permanentbostad kan efter ansökan till miljönämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. 34 b Uppehåll i hämtning av kärl vid fritidsbostad kan efter ansökan till miljönämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under hela hämtningssäsongen (maj - augusti). 34 c Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som inte kommer att nyttja fritidsbostad under hela hämtningssäsongen (maj augusti) kan efter ansökan till miljönämnden medges inställd hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning. En förutsättning för sådant uppehåll är att hämtning av avfall från anläggningen har skett i anslutning till föregående hämtningssäsong. Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 35 Kommunen får efter ansökan till miljönämnden, om det finns särskilda skäl, medge dispens för fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare från förbudet i 15 kap st. miljöbalken om den som ska hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den då Avfallsföreskrifter för Halmstads kommun KF upphör att gälla. Undantag som kommunen medgivit med stöd av sistnämnda föreskrifter gäller på det sätt som framgår av meddelade beslut och tillstånd. Omprövning av beslut kan komma att ske om förutsättningarna ändras i lagstiftningen. Sådan omprövning sker av miljönämnden. 9

190 Förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 2 Föreskrifter - bilagor 1. Sortering och lämning av avfall 2. Hämtningsintervall för ordinarie hämtning av hushållsavfall 3. Förteckning över behållare och annan utrustning 4. Krav på avfallsutrymmen och transportvägar Samrådsversion januari 2018

191 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 1. Sortering och la mning av avfall m.m Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska sorteras, materialen ska hållas skilda från varandra och lämnas enligt nedan eller hämtas av HEM AB (nedan benämnd renhållaren) efter särskild ordning. Typ av avfall som ska sorteras ut Brännbart restavfall Matavfall Exempel Blöjor, plastleksaker som inte innehåller batterier, kuvert, plåster, tops och annat avfall som inte går att materialåtervinna eller behandlas biologiskt. Köttben, äggskal, kaffesump, fruktrester, potatisskal. Krav på emballering m.m. I väl försluten påse med dubbelknut. Inget löst avfall får läggas i kärlet. Matavfall från hushåll ska läggas i grön påse som tillhandahålls av renhållaren. Påsen skall vara väl försluten med dubbelknut. Instruktion för hämtning/ lämning Läggs i anvisad avfallsbehållare. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Matavfall från hushållen läggs i anvisad avfallsbehållare. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Matavfall från restauranger, butiker, gatukök m.fl. ska hållas åtskilt från annat avfall. Särskilda behållare för ändamålet tillhandahålles av renhållaren. Förvaring av matavfall ska ske i kylt soprum eller på annat sätt som godkänts av miljönämnden. Kommentar Restavfall är det brännbara avfall som blir kvar efter det farliga avfallet och allt som kan materialåtervinnas har sorterats ut. Biologiskt nedbrytbart avfall, dvs den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ned i biologiska processer. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare vid en och tvåfamiljsfastigheter kan efter anmälan till miljönämnden själv kompostera avfallet på fastigheten. Större mängder kräver tillstånd. 1

192 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Matfetter och frityroljor Grovavfall Trädgårdsavfall Flott från stekpanna, frityrolja vid matlagning. Möbler, mattor, madrasser, cyklar, sanitetsporslin. Ris, grenar, häckklipp, löv, gräs och fallfrukt. Farligt avfall Färgrester, sprayburkar (aerosoler), lösningsmedel, spillolja, bensin -och oljefilter, bilbatterier, bekämpningsm edel, syror och baser, kvicksilvertermometrar, gasol, propan. Asbest Tak- och väggbeklädnad, fönsterbänkar, takpannor mm. I de fall de lämnas till återvinningscentralen eller i restavfallet ska det ske i behållare med tätslutande lock. Ska ej emballeras. Kan lämnas på återvinningscentralen i max två liters transparenta behållare, i den gröna påsen samt i behållare för brännbart restavfall. Fett från fettavskiljare ska vid hämtning vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det genereras. Lämnas på återvinningscentralen. Sorteras enligt sorteringsanvisningar. Lämnas på återvinningscentralen eller hämtas enligt särskilt abonnemang. Lämnas helst i sin Lämnas på originalförpackning återvinningscentralen., ska annars vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Olika typer av farligt avfall får inte blandas. Levereras till mottagaren inplastat i tjock byggplast. Utgör farligt avfall, lämnas till privata återvinningsföretag. Se HEM s (renhållarens) hemsida för mer information. Skall ej lämnas på återvinningscentralen. Matfetter och frityroljor lämnas i första hand på återvinningscentralen för fettåtervinning. Stelnat matfett kan läggas i den gröna matavfallspåsen för biogasproduktion. Kan även läggas i behållare för restavfall, om det är väl emballerat och kan ske utan att emballaget går sönder. Avfall som är så tungt eller skrymmande eller som har andra egenskaper som gör att det behöver hanteras separat från restavfallet. Lämnas på återvinningscentralen som ris och grenar respektive kompost. Fallfrukt tas emot i särskild behållare under perioden augusti-november. Kan även komposteras på egen fastighet. Farligt avfall är direkt skadligt för både människor, djur och växter varför det är extra viktigt att allt farligt avfall tas om hand på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Utgör farligt avfall då det innehåller skadliga ämnen och ska tas om hand på ett miljö- och arbetsmiljöriktigt sätt. 2

193 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Fyllnadsmaterial Tryckimpreg nerat trä Isolering Inert material, tex sten, grus, betong, porslin, klinkers, kakel, tegel. Altangolv, staket mm från bygg- och rivningsarbete. Blomsterlådor, slipers. Glasfiberisoleri ng, mineralull mm. Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Gips Gipsplattor Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Bygg- och rivnings trä Latrin Slam och fosforfiltermaterial Rent och målat trä, dvs ej tryckimpregner at. Avfall som består av mänsklig avföring och toalettpapper. Slam och fosforfiltermate rial från små, enskilda avloppsanläggn ingar. Ska samlas i latrintunna som är väl försluten. Renhållaren tillhandahåller behållaren. Ska vara förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran eller suganordning. Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Ska vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det genereras. 3 Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Utgör farligt avfall och innehåller skadliga ämnen. Skall tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Gipsavfall går till återvinning och blir nya gipsplattor. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Tömning av slam från slamavskiljare och andra enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren.

194 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Kadaver från döda sällskapsdjur Andra animaliska biprodukter än döda sällskapsdjur och matavfall. Stickande och skärande avfall Läkemedel Förpackning ar, tidningar och wellpapp Batterier >3 kg Endast smådjur så som fågel, katt, hund m fl. Butiksavfall, exempelvis kasserade varor, av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU Kanyler, sprutor, avbitare I enlighet med definitionen av läkemedel i förordningen om producentansvar för läkemedel. Tidningar, wellpapp samt förpackningar av papper, plast, metall och glas. Alla batterier över 3 kg, exempelvis bilbatterier. I enlighet med definitionen av batteri i Förordningen om producentansvar för batterier. Före detta livsmedel från butik ska av avfallslämnaren lämnas skilt från matförpackningen exvis glasburkar, plastförpackningar mm. Det lösa, oförpackade fd livsmedel läggs i särskild grön säck som tillhandahålls av renhållaren. Behållare avsedda för ändamålet, hämtas på apoteken Påse eller behållare avsedda för ändamålet Nedgrävning av döda sällskapsdjur, utom häst, får ske efter anmälan till teknikoch fritidsförvaltningen. Lämnas på apoteken i behållare som tillhandahålls av apoteken via renhållaren. Lämnas på apoteken i påse eller behållare som tillhandahålls av apoteken. Lämnas i behållare på återvinningsstationerna eller hämtas efter särskild ordning. Lämnas på återvinningscentralen. Beträffande kommunala djurbegravningsplatser, kontakta Teknik- och fritidsförvaltningen ( ). Blandas före detta livsmedel med annat avfall utgör den blandade fraktionen före detta livsmedel och då blir regelverket om animaliska biprodukter tillämpligt även på den blandade fraktionen. För att undvika detta krävs att före detta livsmedel av animaliskt ursprung från butiker hålls åtskilt från annat matavfall. Cytostatika lämnas på återvinningscentralen då det ej omfattas av förordningen om producentansvar för läkemedel. Skall sorteras och tas omhand enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper. Batterier innehåller skadliga ämnen och skall tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Skall sorteras och tas omhand i enlighet med Förordning om producentansvar för batterier. 4

195 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Elektriska och elektroniska produkter (konsumentelavfall) Däck Batterier under 3 kg, kyl, frys och övriga vitvaror, glödlampor, mobiltelefoner, lågenergilampor, lysrör, alla produkter som drivs eller är beroende av sladdar eller batterier. I enlighet med definitionen av batteri i Förordningen om producentansvar för batterier. Däck med och utan fälg Lämnas på återvinningscentralen eller via butiksinsamling för konsumentelavfall. Batterier under 3 kg kan även lämnas i batteriholkar på återvinningsstationer. Lämnas på återvinningscentralen eller däckverkstäder. Skall sorteras och tas omhand i enlighet med Förordning om producentansvar för elutrustning samt Förordning om producentansvar för batterier. El-kretsen ansvarar för insamling av elektriska och elektroniska produkter, HEM (renhållaren) tillhandahåller system för insamling via återvinningscentralerna i Halmstads kommun. Max 8 däck får lämnas på återvinningscentralen per besök. Däckverkstäder är skyldiga att ta emot uttjänta däck även om nya däck inte köps. 5

196 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2. Hämtningsintervall för ordinarie hämtning av hushållsavfall för villafastigheter/småhus (permanentboende, färre än tre lägenheter) en gång varannan vecka, för flerfamiljsfastigheter (permanentboende, tre eller flerlägenheter) en gång per vecka eller en gång varannan vecka om det kan ske utan olägenhet, för flerfamiljsfastigheter belägna i områden med småhus en gång varannan vecka för flerfamiljsfastigheter utrustade med s.k. djupbehållare en gång varannan vecka för fritidsbebyggelse en gång varannan vecka (hämtning sker fr. o m 1 maj t o m 31 augusti). Till fritidsbebyggelse räknas också koloniområden och stugbyar för fritidsanläggningar(säsongsöppna), småbåtshamnar, gästhamnar, campingplatser m.fl. sker hämtning normalt en gång per vecka under maj t o m augusti för övriga verksamheter en gång varannan vecka tillfälliga evenemang och liknande efter överenskommelse med renhållaren Hämtning av latrin från permanentbostäder sker en gång varannan vecka. Hämtning av latrin från fritidsbostäder sker varannan vecka och följer hämtningsperioden för hushållsavfall d.v.s fr.o.m. 1 maj t.o.m. 31 augusti. Hämtning av slam eller annat som härrör från enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. Tömning av slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten sker enligt miljönämndens beslut eller i annat fall en gång vart fjärde år. Fosforfällor och minireningsverk ska tömmas i enlighet med det tillstånd som getts av miljönämnden och ska följa leverantörens anvisningar. Tömning av andra små avloppsanläggningar sker minst en gång per år. Tätare hämtningsintervall och/eller extrahämtning kan medges av renhållaren. Ansökan om längre intervall prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Fettavskiljare ska skötas och underhållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger om året. Tillsyn sker i enlighet med 4.

197 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 Lverv Förteckning över behållare och annan utrustning som används i Halmstads kommun Standardbehållare/återgångsbehållare Kärl med hjul: 190 liter 370 liter 660 liter Latrinbehållare: engångsbehållare 37 liter (alt 27 liter) Övriga behållare efter överenskommelse mellan fastighetsinnehavaren och renhållaren Container: 3 kbm 6 kbm 7,5-8 kbm Djupbehållare: 3-5 kbm Säckar (Fasas ut under 2019 och ersätts av kärl med hjul från och med 1 januari 2020): 160 liter 240 liter 1

198 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 4 4. Krav på avfallsutrymmen och transportvägar Behållarens placering och gångväg Uppställningsplats och utrymmen för avfallsbehållare ska ha en fri höjd om minst 2,1 meter. Transportväg avseende gångtransport ska ha en bredd på minst 1,2 m. Vid riktningsändring mer än 30 grader ska bredden vara minst 1,35 m. Måtten gäller även utomhus avseende hindrande växtlighet. Återgångsbehållare får inte vara placerade på sockel eller upphöjning. Transportvägen ska vara hårdgjord, t ex asfalt, betongplattor eller dylikt. Singel, grus eller kullerstensbeläggning godtas ej. Om höjdskillnader i transportvägen för behållare förekommer anordnas ramper med max lutning 1:7 och max längd 7 m. Före och efter ramp ska finnas vilplan med dörrfri längd 1,5 m. Trappor får inte förekomma. Avfallsutrymme För att minska risk för brandspridning bör avfallsbehållare utomhus placeras minst 6 m från byggnads fasad eller utskjutande tak. Avfallsutrymmen får inte placeras så att avfall transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. De får inte heller placeras så att illaluktande avfall måste transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Utrymmen och anordningar för avfallshantering som är gemensamma för boende ska vara tillgängliga för rörelsehindrade. Utrymmen för avfall och utsorterade förpackningar ska vara tydligt skyltade. Avfallsutrymme ska vara väl ventilerat. Transportväg och avfallsutrymme ska ha god belysning. Avfallsutrymme minst 100 lux. Strömbrytare placeras ca 1,3 m över golv. Avfallsutrymme ska ha takhöjd på minst 2,1 m och fri arbetsyta på minst 1,35 m x 1,35 m framför behållare. Dörröppning till avfallsutrymme ska ha en fri höjd på minst 2 m och en bredd på minst 1 m (dörr till grovavfallsutrymmen med en bredd på minst 1,2 m). Dörr ska kunna spärras i uppställt läge och kunna öppnas inifrån utan nyckel. Hindrande trösklar får ej förekomma. Golv i avfallsutrymmen ska vara halkfria. 1

199 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 4 Transportväg för hämtningsfordon Väg för hämtningsfordon ska vara minst 3,5 m bred och ha en fri höjd på 4,7 m med avseende på t ex vegetation samt fri bredd om minst 5,5 m (Figur 1). Figur 1 Vid återvändsgata ska det finnas vändplats för tung lastbil. Backning med hämtningsfordon ska undvikas. T-korsning samt vändplats för hämtningsfordon ska vara utformad så att de uppfyller de krav på minimimått som framgår av Figur 2. Figur 2 Minimimått vid vändplats Gränsvärden vid lyft eller drag Gällande arbetsmiljöregler medför begränsningar beroende på avfallsslag och vilken behållartyp och storlek som får användas. Gränsvärdet enligt AFS 2012:2 är att kraft för igångsättande av behållare är 300 N och för kontinuerlig förflyttning 200 N. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns bland annat i Boverkets byggregler (BFS 2011:6 och Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2012:2 och 2009:2). 2

200 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00202 Ärende UAN 2017/00202 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Gymnasieorganisation 2018/2019 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför preliminär antagning öka antalet platser på Barn- och fritidsprogrammet lärling, Ekonomiprogrammet Sannarpsgymnasiet, Estetiska programmets inriktning Dans, Handel- och administrationsprogrammet lärling, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet lärling. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför preliminär antagning minska antalet platser på Estetiska programmet som helhet, Samhällsvetenskapsprogrammet Sturegymnasiet, Vvs- och fastighetsprogrammet. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför preliminär antagning inte erbjuda Estetiska programmets inriktning Estetik och media(foto). Sammanfattning av ärendet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden mål är att elever som söker till Halmstads Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstads Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats inom Introduktionsprogrammet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation (Dnr: UAN 2017/00202) den 26 juni 2017(UAN 73) vilken nu revideras. Elever som tidigare tagits in inom Yrkesintroduktionen tas nu in individuellt, utifrån rektorsbeslut, och ej till grupp och får sin utbildning inom Yrkesintroduktion kopplad till flera utbildningsområden utifrån varje gymnasieskolas programutbud. För Programinriktad individuellt val (IMPRO) skapas ingen egen organisation utan elever tas i mån av plats på varje program och ryms inom respektive yrkesprograms totala organisation. Barn- och fritidsprogrammet, lärlingsutbildning, prognostiseras få 9 behöriga elever och det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till 12. Ekonomiprogrammet får enligt prognos 167 elever, 64 på Kattegattgymnasiet och 103 på Sannarpsgymnasiet och den preliminära organisationen föreslås öka till 180 platser. På det Estetiska programmet söker eleverna direkt till inriktningarna. Dans prognostiseras till 20 elever och en ökning av antalet platser föreslås till 26 platser för att möta sent sökande från andra kommuner. Till inriktning Estetik och media (Foto) är det två sökande och förslaget är att denna inriktning inte startar. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(7)

201 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00202 Handel- och administrationsprogrammet, lärlingsutbildning, prognostiseras få 4 behöriga elever och det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till 7. Hotell- och turismprogrammet, lärlingsutbildning, prognostiseras få 3 behöriga elever. Tillgången till lärlingsplatser gör att antalet platser föreslås att minska till 3. Industritekniska programmet, lärlingsutbildning, prognostiseras få 0 behöriga elever. Tillgången till lärlingsplatser gör att antalet platser föreslås vara densamma tills efter omvalsperioden. International Baccalaureate prognistseras att få 8 elever till 30 platser. Inom Språkintroduktionen finns ett antal elever som förmodas söka till programmet under omvalsperioden. Beslut om förändringar av antalet platser eller beslut om programmet har för få sökande för att kunna startas föreslås till att ske efter omvalsperioden. Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärlingsutbildning, innehåller inriktningarna Kök och servering, prognos 6 elever till 4 platser samt Bageri och konditori, prognos 6 elever till 4 platser. Det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till Samhällsvetenskapsprogrammet, Sturegymnasiet, får enligt prognos 12 elever och den preliminära organisationen är 60 platser och denna föreslås minska till 30 platser. Vvs- och fastighetsprogrammet, lärlingsutbildning, har 4 inriktningar med 3 platser vardera och prognostiseras att få 10 behöriga. Samtliga sökande har angivit inriktning Vvs som önskemål i 1:a hand och då antalet lärlingsplatser är begränsat föreslås följande förändringar. Inriktning Fastighet tas bort, inriktning Kyl- och värmepumpsteknik minskas till 2 platser, inriktning Ventilationsteknik minskas till 2 platser och inriktning Vvs ökar till 6 platser. Vård- och omsorgsprogrammet, lärlingsutbildning, prognostiseras få 4 behöriga elever och det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till 12. Den fristående gymnasieskolan Aspero har fler sökande än antalet platser och prognosen ger att 27 elever som har sökt Aspero behöver beredas plats inom de kommunala gymnasieskolorna, företrädesvis Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Övriga nationella program behöver inte förändra sin preliminära organisation inför preliminär antagning. Elevunderlaget till gymnasiesärskolan minskar och till utbildningarna är det 9 sökande. Samtliga sökande bereds plats utifrån förutsättningar att klara respektive utbildning och organisationen anpassas därefter. Antagning görs av ansvarig rektor. Ärendets beredning Inom kommun Tjänsteskrivelsen är framtagen av ansvarig tjänsteman i samråd med berörda gymnasiechefer och rektorer som deltagit i analysarbetet. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(7)

202 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00202 Fackliga organisationer Förhandling enligt MBL 11 i HUKSAM Annat --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationellt program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan och som är behöriga att söka till gymnasiet. Detta erbjudande kan ske i egen regi alternativt i samverkan med andra utbildningsaktörer. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av de nationella program och anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till eleverna önskemål. Kommunen ansvarar också för att erbjuda preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion inom introduktionsprogrammet. Analys och förslag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden mål är att elever som söker till Halmstads Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstads Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats inom Introduktionsprogrammet. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program/inriktningar med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om preliminär gymnasieorganisation (Dnr: UAN 2017/00202) den 26 juni 2017(UAN 73) vilken nu revideras. En första analys av elevernas förstahandsval är gjord utifrån statistik inhämtad från gymnasieantagningen i Falkenberg. Statistiken innehåller både behöriga och obehöriga sökande till gymnasiet och den föranleder en översyn och förslag på en ny preliminär organisation inför preliminär antagning den 15 april samt inför fastställande av slutlig organisation i juni månad. Sökande och elevprognos Program 1:a sökande Beh Obeh Elevprognos ht 2018 Prel org Ny prel org Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet, Kattegatt Ekonomiprogrammet, Sannarp El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordon- och transportprogrammet Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(7)

203 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00202 Handel- och administrationsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet, lärling Hantverksprogrammet, övriga hantverk hudvård, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Industritekniska programmet Industritekniska programmet, lärling International Baccalaureate Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling I elevprognos ht 2018 ingår förutom förstahandssökande även obehöriga som endast saknar ett betyg för behörighet. Analys inför föreslagna förändringar är gjord utifrån antalet förstahandssökande, prognostiserat elevantal ht 2018, möjlighet att samläsa med andra program, möjlighet att anskaffa lärlingsplatser, översök hos andra huvudmän, vart tar eleven vägen om programmet inte erbjuds, långväga sökande från andra kommuner, programmets roll i organisationen samt ett ekonomiskt break even. Introduktionsprogrammet Den nya organisationen kring Introduktionsprogrammet som fastställdes i januari 2017, UAN 2016/00458, innebär att Yrkesintroduktionen inte längre är sökbar och inte längre är kopplad till respektive yrkesprogram. Elever som tidigare tagits in inom Yrkesintroduktionen tas nu in individuellt, utifrån rektorsbeslut, och får sin utbildning inom Yrkesintroduktion kopplad till flera utbildningsområden utifrån varje gymnasieskolas programutbud. För Programinriktad individuellt val (IMPRO) skapas ingen egen organisation utan elever tas in mån av plats på varje program och ryms inom respektive yrkesprograms totala organisation. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(7)

204 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00202 Barn- och fritidsprogrammet, lärling Programmets lärlingsutbildning prognostiseras få 9 behöriga elever och det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till 12. Ekonomiprogrammet Enligt prognos får programmet totalt 167 elever, 64 på Kattegattgymnasiet och 103 på Sannarpsgymnasiet. Den preliminära organisationen är platser och denna föreslås öka till platser inför omvalsperioden. Estetiska programmet Eleverna söker direkt till inriktningarna inom programmet. Prognosen är 67 elever till programmets sju inriktningar. Inriktningen Dans prognostiseras till 20 elever till 15 platser och en ökning av antalet platser föreslås till 26 för att möta sent sökande från andra kommuner. Till inriktning Estetik och media(foto) är det två sökande. Ett så lågt sökande motiverar inte att anta elever till denna inriktning. Förslaget är att inriktningen inte startar. De sökande som då inte bereds plats på inriktningen erbjuds plats inom inriktning Estetik och media(film) alternativt tas in på lägre val eller gör ett omval i samband med omvalsperioden. Programmets platser föreslås minska till 102. Handel- och administrationsprogrammet, lärling Programmets lärlingsutbildning prognostiseras få 4 behöriga elever och det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till 7. Hotell- och turismprogrammet, lärling Programmets lärlingsutbildning prognostiseras få 3 behöriga elever. Tillgången till lärlingsplatser gör att antalet platser föreslås att minska till 3. Industritekniska programmet, lärling Programmets lärlingsutbildning prognostiseras få 0 behöriga elever. Tillgången till lärlingsplatser gör att antalet platser föreslås vara densamma tills efter omvalsperioden. International Baccalaureate Programmet prognistseras att få 8 elever till 30 platser. Inom Språkintroduktionen finns ett antal elever som förmodas söka till programmet under omvalsperioden. Beslut om förändringar av antalet platser eller beslut om programmet har för få sökande för att kunna startas föreslås till att ske efter omvalsperioden. Restaurang- och livsmedelsprogrammet Programmet prognistseras att få 36 elever till 30 platser. Det finns möjlighet att ta emot fler elever och förslaget är att öka antalet platser till 45. Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Programmets lärlingsutbildning innehåller inriktningarna Kök och servering, prognos 6 elever till 4 platser samt Bageri och konditori, prognos 6 elever till 4 platser. Det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(7)

205 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00202 Enligt prognos får programmet 12 elever och den preliminära organisationen är 60 platser och denna föreslås minska till 30 platser inför omvalsperioden. Vvs- och fastighetsprogrammet, lärling Programmet har 4 inriktningar med 3 platser vardera. Programmet har 12 första handssökande och prognostiseras att få 10 behöriga. Av dessa är 2 från kommuner utanför samverkansområdet och kan endast antas i mån av plats på programmet. Samtliga sökande har angivit inriktning Vvs som önskemål i 1:a hand och ingen elev har angivit inriktning Fastighet i lägre val. Då antalet lärlingsplatser är begränsat föreslås följande förändringar. Inriktning Fastighet tas bort, inriktning Kyl- och värmepumpsteknik minskas till 2 platser, inriktning Ventilationsteknik minskas till 2 platser och inriktning Vvs ökar till 6 platser. Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Programmets lärlingsutbildning prognostiseras få 4 behöriga elever och det finns i nuläget gott om lärlingsplatser att tillgå. Organisationen föreslås utöka antalet platser till 12. Fristående gymnasieskolor Aspero har fler sökande än antalet platser och prognosen ger att 27 elever som har sökt Aspero behöver beredas plats inom de kommunala gymnasieskolorna, företrädesvis Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Övriga nationella program Inför preliminär antagning, , behöver övriga nationella program inte förändra sin preliminära organisation. Gymnasiesärskolan Elevunderlaget till gymnasiesärskolan minskar och till utbildningarna är det 9 sökande. Gymnasiesärskolan program Sökande Platser Administration, handel och varuhantering 5 3 Hotell, restaurang och bageri 1 3 Hälsa, vård och omsorg 1 3 Individuella program 2 6 Samtliga sökande bereds plats utifrån förutsättningar att klara respektive utbildning och organisationen anpassas därefter. Antagning görs av ansvarig rektor. Konsekvenser av förslaget Elever som sökt utbildningar som inte längre erbjuds eller som inte kan beredas plats på sitt förstahandsval ges möjlighet till omval alternativt tas in på lägre val. Personal som är knuten till program och inriktningar där organisatoriska förändringar sker kommer att påverkas. Ärendets beslutsgång --- Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 6(7)

206 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00202 Beslutsunderlag 1. Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation läsåret 2018/2019, daterad Information om beslutet Gymnasieantagningen i Falkenberg meddelas ny preliminär organisation. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Jörgen Krantz, enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 7(7)

207 Läsåret 2018/ Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation lå 18/19 Program Skola Inriktning Platser Per skola/inr Tot Barn- och fritids Sannarps Fritid och hälsa programmet gymnasiet Pedagogiskt arbete IMPREBF IMPROBF Sture Pedagogiskt arbete, lärling 12 gymansiet Bygg- och anläggnings Kattegatt Anläggningsfordon programmet gymnasiet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri IMPREBA IMPROBA Ekonomi Kattegatt Ekonomi programmet gymnasiet Juridik IMPREEK Sannarps Ekonomi 90 gymnasiet Juridik IMPREEK El- och energi Kattegatt Elteknik programmet gymnasiet IMPREE IMPROEE Estetiska Sture Bild och formgivning programmet gymnasiet Dans 26 Estetik och media, foto 0 Estetik och media, film spets 16 Musik 20 Musik, Spets 10 Teater 15 IMPREES Fordons- och transport Kattegatt Godshantering programmet gymnasiet Karosseri och lackering 1 Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport IMPREFT IMPROFT Handels- och administrations Sture Handel och service programmet gymnasiet Lärling 7 IMPREHA IMPROHA Hantverksprogrammet 1 Sture Övriga hantverk, Hudvård, Lärling 2 2 gymnasiet Hotell- och turism Sture Hotell och konferens programmet gymnasiet Lärling 3 IMPREHT IMYPROHT Industritekniska Kattegatt Produkt och maskinteknik programmet gymnasiet Svetsteknik IMPREIN IMPROIN Sture Svetsteknik 3 gymnasiet International Sannarps Baccalaureate gymnasiet Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation lå 18/19 Program Skola Inriktning Platser

208 Läsåret 2018/ Per skola/inr Tot Naturvetenskaps Kattegatt Naturvetenskap programmet gymnasiet Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Sannarps Natur estet, särkild variant 60 gymnasiet Naturvetenskap Naturvetenskap Profil Europa Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Restaurang- och livsmedels Sture Kök och servering programmet gymnasiet Kök och servering, lärling 10 Bageri och konditori, lärling 1 6 IMPRERL IMPRORL Samhällsvetenskaps Sannarps Beteendevetenskap programmet gymnasiet Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Samhällsvetenskap Profil Europa IMPRESA Sture Beteendevetenskap 30 gymnasiet IMPRESA Teknik Kattegatt Design och produktutveckling programmet gymnasiet Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap IMPRETE Vvs- och fastighets Kattegatt Fastighet 0 10 programmet 1 gymnasiet Kyl- och värmepumpsteknik 2 Ventilationsteknik 2 Vvs 6 Vård- och omsorgs Sannarps programmet gymnasiet IMPREVO IMPROVO Sture Lärling 12 gymnasiet Programmet för administration, handel och varudistrubution, Sturegymansiet 3 15 Programmet för hotell, restaurang och bageri, Sturegymnasiet 3 Programmet för hälsa, vård och omsorg, Sannarpsgymnasiet 3 Särkolans individuella program, Sannarp 3 Särkolans individuella program, Sturegymansiet 3 IMPRE är ej sökbar 1137 IMPRO i mån av plats 1 Erbjuds endast som lärlingsutbildning

209 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00107 Ärende UAN 2018/00107 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal i gymnasieskolan 2018 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola (VT 18) är vilket är en minskning med 21 elever jämfört med HT 17. Antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som läser vid fristående gymnasieskolor är 583 och antalet elever hos andra huvudmän är 112. Antalet elever från andra kommuner i Halmstad Gymnasieskola är 521. I bilaga Elevantal per program , daterad redovisas faktiska siffror för VT 17 efter känt utfall Bilagan innehåller prognos fram till och med HT Prognosen för 2019 och 2020 är nedskriven jämfört med tidigare prognoser då antalet elever som prognostiseras på Språkintroduktionen är minskad. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av enhetschefen för Uppföljningsenheten. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Den 15 februari (VT) och den 15 september (HT) görs en uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden därefter. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

210 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00107 Analys och förslag Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola (VT 18 ) är Eleverna är fördelade på nationella program, introduktionsprogrammet där språkintroduktionen redovisas separat, samt gymnasiesärskolan Program HT 17 VT 18 Förändring Kommentar Nationella program Enligt prognos Introduktionsprogrammet Färre än prognos Språkintroduktionen Fler än prognos Särskolan Fler än prognos Totalt Fler än prognos Ett stort antal obehöriga elever, i samband med höstterminsbetygen i årskurs 9, försvårar prognostiseringen över antalet elever som kommer till de nationella programmen och till introduktionsprogrammet. Det ökade antalet nyanlända elever som kommer till de nationella programmen via förberedelseklass och språkintroduktionen försvårar även det exaktheten i prognosarbetet Prognosen för 2019 och 2020 är nedskriven jämfört med tidigare prognoser då antalet elever som prognostiseras på Språkintroduktionen är minskad. Från andra kommuner Av det totala antalet elever i Halmstads Gymnasieskola, 3 164, kommer 521 elever från andra kommuner HT 17 VT 18 Förändring Kommentar Enligt prognos 16,6 % 16,5 % Till andra huvudmän Det totala antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som läser bedriver sina studier utanför Halmstad Gymnasieskola är 695 elever fördelat på fristående gymnasieskolor(fri) och andra huvudmän(ahm). HT 17 VT 1( Förändring Kommentar FRI Fler än prognos 17,3 % 17,5 % AHM Färre än prognos 3,2 % 3,4 % Totalt Fler än prognos 20,5 % 20,9 % Konsekvenser av förslaget Utfallet för VT 2018 elevtal ligger till grund för ekonomisk avstämning inom gymnasieskolan. Den elevtalsutveckling som redovisas i bilaga 1 ligger till grund för kommande läsårs organisationsförslag. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

211 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00107 Ärendets beslutsgång --- Beslutsunderlag Elevantal per program , daterad Information om beslutet --- Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Jörgen Krantz, enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 3(3)

212 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program (3) Fastställd av Jörgen Krantz Elevantal i Halmstads gymnasieskolor Efter utfall Antal elever 2018 Antal elever 2019 Antal elever 2020 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt BF , , ,0 BF lär , , ,0 BA , , ,0 EE , , ,0 EK-KG , , ,0 EK-SN , , ,0 EK , , ,0 ES , , ,0 FT , , ,5 HA , , ,5 HA lär , , ,5 HV Lär 4 5 4, , ,5 HT , , ,0 HT lär 5 7 6, , ,5 IB , , ,5 IN , , ,5 IN lär 2 2 2, , ,0 NA-KG , , ,0 NA-SN , , ,0 NA , , ,0 RL , , ,5 RL lär , , ,5 SA-SN , , ,0 SA-SR , , ,5 SA , , ,5 TE , , ,5 VF , , ,0 VO , , ,5 VO lär , , ,0 Summa , , ,5 KG ,0 45,1 % ,5 45,1 % ,5 44,7 % SN ,0 36,1 % ,0 35,8 % ,0 35,2 % SR ,0 18,7 % ,0 19,1 % ,5 20,1 % Summa nat progr ,0 100,0 % ,5 100,0 % ,0 100,0 % HST = Halmstad FRI = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

213 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program (3) **) Ej behöriga elever, elever i särskola samt elever i Spår 1 Antal elever 2018 Antal elever 2019 Antal elever 2020 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Program **) VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt IM-Spår , , ,0 IM-KG , , ,5 IM-SN , , ,5 IM-SR , , ,0 IM-SPR KG , , ,5 IM-SPR SN , , ,5 IM-SPR SR , , ,0 IM-SPR , , ,0 IM , , ,0 SÄR PHVO , , ,0 SÄR IV SN , , ,5 SÄRSN , , ,5 SÄR PAHV , , ,5 SÄR PHRB , , ,5 SÄR IV SR , , ,0 SÄRSR , , ,0 SÄR , , ,5 Summa , , ,5 KG ,0 32,5 % ,0 33,4 % ,0 34,1 % SN ,0 23,5 % ,0 22,5 % ,5 22,6 % SR ,5 44,0 % ,5 44,1 % ,0 43,3 % Summa ej behöriga & Sär ,5 100,0 % ,5 100,0 % ,5 100,0 % Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner KG ,0 42,6 % ,5 43,0 % ,5 43,2 % SN ,0 33,6 % ,0 33,5 % ,5 33,4 % SR ,5 23,7 % ,5 23,5 % ,5 23,5 % Totalt i HST ,5 100,0 % ,0 100,0 % ,5 100,0 % HST = Halmstad FRI = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

214 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program (3) Elevantal i Halmstads gymnasieskolor & i andra skolor Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner Antal elever 2018 Antal elever 2019 Antal elever 2020 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt Totalt i HST , , ,5 Andel% Andel% Andel% Från HST ,5 68,1 % ,0 67,3 % ,0 66,5 % Från AK (IKE) ,0 13,7 % ,0 14,4 % ,5 15,0 % Totalt i HST , , ,5 Elever folkbokförda i Halmstad i andra skolor Antal elever 2018 Antal elever 2019 Antal elever 2020 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos VT HT Snitt VT HT Snitt VT HT Snitt Fristående ,5 15,2 % ,0 15,3 % ,5 15,4 % AHM ,0 3,0 % ,0 3,0 % ,5 3,1 % Totalt i andra , , ,0 Andel % > 100,0 % 100,0 % 100,0 % Elever totalt , ,0 2,1 % ,5 1,4 % HST = Halmstad FRI = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

215 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00106 Ärende UAN 2018/00106 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevtalsutveckling, långtidsprognos 2018 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Elevunderlaget enligt Halmstads kommuns prognos över antalet åringar visar att antalet elever ökar. Prognosen för perioden är nedskriven jämfört med tidigare prognoser då antalet elever som prognostiseras på Språkintroduktionen är minskad. Prognosen visar att antalet elever som ska rymmas inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 2018 är elever. Till 2019 ökar antalet elever enligt prognos med 61(2,1 %) och ökningen fortsätter i prognosperioden till 4 385(11,2 %). Prognosen visar att antalet elever som 2018 studerar vid de kommunala gymnasieskolorna och prognosen för 2019 är elever, en ökning med 61 elever. Det prognostiserade elevantalet för 2022 är 3 575, en ökning med 349 elever. Av antalet elever vid de kommunala gymnasieskolorna är ca 17 % från andra kommuner Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden är ca 21 %. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av enhetschefen för Uppföljningsenheten. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

216 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00106 Beskrivning av ärendet Bakgrund Den 15 februari (VT) och den 15 september (HT) görs uppföljning av elevtalen som sammanställs och rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. I samband med dessa görs en långtidsprognos över fem kalenderår enligt bilaga Elevantal prognos daterad Analys och förslag Elevunderlaget enligt Halmstads kommuns prognos över antalet åringar visar att antalet elever ökar. I Halmstad Gymnasieskola läser inte bara de i kommunen folkbokförda åringarna. Från andra kommuner tillkommer det årligen elever och dessa utgör ytterligare ca 17 %. Det finns dessutom elever som påbörjat sina gymnasiestudier före eller efter 16 års ålder och ett antal elever som läser fyra eller i vissa fall fem år på gymnasiet. Det senare beror på att de antingen varit obehöriga vid antagning till gymnasiet, vilket lett till minst ett år inom introduktionsprogrammet, eller att de valt att byta till eller börja om på annan studieinriktning under sin gymnasietid. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare under perioden är ca 21 %. Prognosen visar att antalet elever som ska rymmas inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 2018 är elever. Detta är jämfört med 2017 en ökning med 109 elever vilket motsvarar + 2,8 %. Till 2019 ökar antalet elever enligt prognos med 61 vilket motsvarar 2,1 % och ökningen fortsätter i prognosperioden till vilket motsvarar en ökning med 11,2 %. Studerande vid de kommunala gymnasieskolorna Prognosen visar att antalet elever som 2018 studerar vid Halmstad gymnasieskola 3 226(VT+HT/2) och prognosen för 2019 är elever, en ökning med 61 elever. Det prognostiserade elevantalet för 2022 är vilket är en ökning med 349 elever vilket motsvarar 10,8 %. Av antalet elever vid de kommunala gymnasieskolorna är ca 17 % från andra kommuner. Prognosen för perioden är nedskriven jämfört med tidigare prognoser då antalet elever som prognostiseras på Språkintroduktionen är minskad. Prognosen för elever i Halmstad Gymnasieskola för perioden påverkas av ett stort antal faktorer. Antalet nyanlända över tid, samverkansavtal för gymnasieskolan, antalet fristående gymnasieskolor i Halmstad och närliggande kommuner samt idag okända faktorer. Konsekvenser av förslaget Elevtalsutvecklingen påvisar behovet av ytterligare undervisningslokaler för gymnasieskolan. Ärendets beslutsgång --- Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

217 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00106 Beslutsunderlag 1. Elevantal prognos , daterad Information om beslutet --- Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Jörgen Krantz, enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 3(3)

218 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal prognos / Elevantal prognos Elevantal prognos Fastställd av Jörgen Krantz Elevantal är snitt = VT + HT / Utfall 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 Prognos 2022 Prognos Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Elevantal Andel %Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % I Halmstads gymnasieskolor: * Från Halmstad (HST) 2611,0 68,1 2685,5 2,9 68,1 2707,0 0,8 67, ,3 66, ,7 66, ,6 66,5 * Från andra kommuner (IKE) 529,0 13,8 540,0 2,1 13,7 580,0 7,4 14, ,6 15, ,7 15, ,6 15,0 Summa i Halmstads skolor > 3140,0 3225,5 2, , , , ,6 I andra skolor från Halmstad: * Friskolor (FRI) 577,0 15,1 598,5 3,7 15,2 614,0 2,6 15, ,4 15, ,7 15, ,6 15,4 * Andra huvudmän (AHM) 115,0 3,0 117,0 1,7 3,0 122,0 4,3 3, ,9 3, ,7 3, ,6 3,1 Summa i andra skolor > 692,0 715,5 736, Totalt antal elever > , , , , , ,6 100 Diff personer/elever från HST > 1) Underlag 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 Prognos 2022 Prognos Personer Andel %Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Föränd % Personer i Halmstad år > , , , , , ,6 (enligt prognos -2035) Elever från andra kommuner > , , , , , ,6 (ca 17 % av personer i Halmstad) Totalt underlag > , , , , , ,6 Diff tot underlag/tot ant elever > 1) Befolkningsutveckling ålder år enligt kommunens prognoser (uppdaterad ) 1) Differensen förklaras av att i Halmstads gymnasieskolor går elever som är år samt asylsökande elever som inte ingår underlaget

219 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00102 Ärende UAN 2017/00102 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Lokalförsörjningsplan Remiss av förslag till lokalförsörjning för framtida skolor, förskolor och särskilt boende Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. Sammanfattning av ärendet Förslaget omfattar tidsperioden , samt prognos , och löser elevplatser inom skola och förskola samt särskilt boende fram till 2026 samt avveckling av vissa paviljonger. Förslaget innebär att tillfälliga paviljongsskolor placeras i anslutning till Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet under Placeringen blir i nära anslutning till de kommunala gymnasieskolorna vilket kommer att påverka gymnasieskolornas verksamhet och framtida expansion. Förslaget innebär också permanenta grundskolor i anslutning till Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet, färdigställda i perioden för 540 elever vardera. Remissunderlaget redovisar inte exakt placering utan snarare områden vilket gör det svårt att yttra sig i detalj. Den bedömning som tidigare gjordes att gymnasieskolornas verksamhet skulle kunna komma att påverkas om föreslagna placeringar i för nära anslutning till gymnasieskolorna visar sig nu att så sker. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens övriga verksamheter bedöms inte påverkas av förslaget Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av berörd tjänsteman på Uppföljningsenheten Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

220 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00102 Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har begärt in yttrande från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kring Förslag till lokalförsörjning framtida skolor och förskolor. Analys och förslag Förslaget omfattar tidsperioden , samt prognos , och löser elevplatser inom skola och förskola fram till 2026 samt avveckling av vissa paviljonger. Förslaget innebär att en tillfällig paviljongsskola placeras i anslutning till Kattegattgymnasiet och en paviljongskola placeras i anslutning Sannarpsgymnasiet. Dessa är under uppförande och inflyttningsklara till höstterminen Tjänstemän vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har delgivits och har yttrat sig kring placeringarna. Det kan konstateras att placeringen blir i nära anslutning till de kommunala gymnasieskolorna vilket kommer att påverka gymnasieskolorna verksamhet och framtida expansion. Förslaget innebär också permanenta grundskolor i anslutning till Kattegattgymnasiet, färdigställd i perioden för 540 elever och Sannarpsgymnasiet, färdigställd i perioden för 540 elever. Förslaget innebär också ny förskola, Kattegatt Centrum 8 avdelningar, Remissunderlaget redovisar inte exakt placering utan snarare områden vilket gör det svårt att yttra sig i detalj. Konsekvenser av förslaget Den bedömning som tidigare gjordes att gymnasieskolornas verksamhet skulle kunna komma att påverkas om föreslagna placeringar i för nära anslutning till gymnasieskolorna visar sig nu att så sker. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens övriga verksamheter bedöms inte påverkas av förslaget. Ärendets beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden yttrar sig till kommunstyrelsens samhällsbyggandsutskott som beslutar i ärendet. Beslutsunderlag 1. Lokalförsörjningsplan Remiss av förslag till lokalförsörjning för framtida skolor, förskolor och särskilt boende Information om beslutet Gymnasie- och verksamhetschefer inom förvaltningen informeras. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Jörgen Krantz, enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

221 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00102 Lokalförsörjningsplan Remiss av förslag till lokalförsörjning för framtida skolor, förskolor och särskilt boende Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser det som angeläget att såväl gymnasieskolans som förskolans och grundskolans lokalbehov tillgodoses. Då elevtalsutvecklingen inom gymnasieskolan är stark får placeringarna inte äventyra en förväntad utbyggnad av de kommunala gymnasieskolorna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avråder från en etablering av tillfälliga och permanenta förskole- och skollokaler i nära anslutning till de kommunala gymnasieskolorna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden förutsätter att det vid placering av förskolor och grundskolor i anslutning till de kommunala gymnasieskolorna sker en löpande dialog mellan berörda nämnder enligt KSU 61 Dnr KSU 2016/00613 och KSU 62 Dnr KSU 2017/ Placeringar som i nuläget bedöms kunna påverka dagens och morgondagens verksamheter inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden: Tillfälliga skollokaler, Kattegatt för 300 elever under perioden Då denna skola placeras i nära anslutning till Kattegattgymnasiet ser vi nu att den befarade påverkan på Kattegattgymnasiets möjliga expansion i området är relativt stor, framför allt i dagsläget då planer finns på att riva resterande äldre delar och ersätta dessa med nya skollokaler. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden förutsätter att dessa tillfälliga skollokaler avvecklas 2023 enligt plan. Tillfälliga skollokaler, Sannarp för 540 elever under perioden Då denna skola placeras i nära anslutning till Sannarpsgymnasiet ser vi nu att den befarade påverkan på Sannarpsgymnasiet är relativt stor, framför allt kring risk och säkerhetsarbete. Skolan påverkar också Sannarpsgymnasiets möjlighet till expansion. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden förutsätter att dessa tillfälliga skollokaler avvecklas 2023 enligt plan Kattegatt ny grundskola för 540 elever i perioden Exakt placering av skolan är oklar men placeringen får inte vara på ett sådant sätt att den påverkar Kattegattgymnasiets verksamhet. Arenaskolan, ny grundskola för 540 elever i perioden Exakt placering av skolan är oklar men placeringen får inte vara på ett sådant sätt att den påverkar Sannarpsgymnasiets verksamhet. Kattegatt, Centrum 8 avdelningar, ny förskola 2023 Exakt placering av förskolan är oklar men placeringen får inte vara på ett sådant sätt att den påverkar Kattegattgymnasiets verksamhet. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(2) direkt@halmstad.se

222 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00102 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill påtala att det i perioden fram till 2030 finns behov av en fjärde och en femte gymnasieskola. En placering av dessa skolor bör vara central vilket kan innebär att det blir en konkurrens om ledig tomtmark. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Håkan Björklund (C), ordförande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 2(2) direkt@halmstad.se

223 Lokalförsörjningstrategi Kapacitet/utökning antal platser Grundskolor Stenstorpskolan, paviljonger 125 Linehedskolan, paviljonger 300 Furulundsskolans paviljonger 200 Sannarps grundskola 540 Slottsjordsskolan söder 300 Söndrumsskolan, paviljonger 150 Frennarps byskola 0 Kärleken skola 540 Linehedskolan, permanent Gullbrandstorpsskolan omb hemkunskap 0 Sofiebergskolan 100 Kvibilleskolan 100 Nyhemskolan 200 Vallåsskolan 250 Steningeskolan 75 Getingeskolan 0 Ranagårdskolan 750 Furulundskolan 200 Valhallaskolan 150 Östergårdsskolan¹ 0 Folkparken 300 Sofieberg nästa etapp 750 Söderskolan, kv bakladdaren 540 Fyllingeskolan¹ 400 Andersbergsskolan¹ 50 Kattegatt ny grundskola 540 Arenaskolan 540 Tullkammarkajen 300 Snöstorp hästhagen alt Snöstorpsskolan¹ 300 Avveckling paviljonger Stenstorpsskolan -250 Linehedskolan -300 Sofiebergsskolan -50 Furulundskolan -200 Örjans annex -150 Valhallaskolan -150 Andersbergskolan -100 Nyhemskolan, Sture -100 Sannarps grundskola -540 Slottsjordsskolan söder -300 Söndrumskolan, paviljonger Utökat behov platser från verksamhet Över/underskott per år

224 Förskolor Aleskogen, 2 avd (2017) 2 Vrenninge, 2 avd (2017) 2 Vallås Nordala, 5 avd (2017) 5 Enelyckan, Haverdal, 2 avd 2 Myllan, Norra Utmarken, 8 avd 8 Frösakull, 4 avd 4 Trollberget, Söndrum, 4 avd 4 Heden, Oskarström, 4 avd 4 Harplinge, 4 avd 4 Kastanjeallén, Centrum, 4 avd 4 Holm, 3 avd 3 Lineheds förskola, 12 avd 12 Aleskogen, Centrum, 8 avd 8 Jutarum, Söndrum, 3 avd 2 Galgbergets fsk Centrum, 8 avd 8 Ranagård, Söndrum, 4 avd 4 Engelbrekts fsk, Centrum, 5 avd 5 Steninge, 4 avd 4 Jutagård, Söndrum, 4 avd 4 Ranagård vid skolan, Söndrum, 4 avd 4 Fjärde kvadranten, Fyllinge, 6 avd 6 Bagaren, Centrum, 4 avd 4 Nya Strandvallen, Vallås 6 avd 6 Sofieberg nästa etapp, Antal avdelningar 12 Kattegatt, Centrum, 8 avd 8 Andersberg, 4 avd 4 Furulund, Centrum, 4 avd 4 Tjädervägen, Furet, 4 avd 4 Kimbogården (permanent), 4 avd 4 Avveckling Pålsbo (tillfällig lokal) -1 Espered (perm. förskola uppfyller ej krav) -1 Allén (paviljong) -2 Odengatan (tillfällig lokal) -1 Skeppet (perm. förskola uppfyller ej krav) -4 Soldalen (tillfällig lokal) -4 Jutagård (perm. förskola uppfyller ej krav) -2 Grimsnäs (tillfällig lokal) -1 Nymansgatan (tillfällig lokal) -1 Linehed (paviljonger) -5 Enslövsvägen (tillfällig lokal) -2 Sömntutan (nattis) byggs på Bolmensg. -1 Skipås (en-avdelning) -1 Bergatrollet (en-avdelning) -1 Steninge (en-avdelning) -1 Dungen (tillfällig lokal) -1 Strandvallen (paviljonger) -3

225 Övriga paviljonger Aleskogen, 3 avd (2007) -3 Aleskogen, 3 avd (2015) -3 Aleskogen, 2 avd (2017) -2 Östra Lyckan, 2 avd (2016) -2 Laxön, 2 avd (2015) -2 Teknikförskolan, 2 avd (2016) -2 Vallås Nordala, 5 avd (2017) -5 Kimbo, 4 avd (2016) -4 Järnvägsparken, 4 avd (2014) -4 Vrenninge, 2 avd (2017) -2 Dungen, 5 avd (2016) -5 Myllan, Norra utmarken, 8 avd (2018) Utökat behov platser från verksamhet Över/underskott per år Justerade i tid sen politiskt antagen version Beställning lagd till FK på projektering/utförande alt medel i budget. ¹ Medel finns ej i budget. Separat utredning kring om projekt är genomförbart kommer att göras. Särskilt boende Gamletull äldreboende avvecklas -16 Nytt LOV-boende Fyllinge 54 Nytt särskilt boende Söndrum 60 Nytt särskilt boende 1 placering oklar 60 Nytt särsklit boende 2 placering oklar 60 Nytt särsklit boende 3 placering oklar 60 Faktisk utökning från föregående år Totalt antal lgh Behov enligt hvf prognos Netto platser respektive år

226 Beskrivning av projekt i lokalförsörjningsplan. Grundskolor Stenstorpskolan, paviljonger Linehedskolan, paviljonger Furulundsskolans paviljonger Sannarps grundskola Slottsjordsskolan söder Söndrumsskolan, paviljonger Frennarps byskola Kärleken skola Linehedskolan, permanent Gullbrandstorpdskolan Sofiebergskolan Tillfälliga lokaler för årskurs 4 9 i avvaktan på Kärlekens skola. Tillfälliga lokaler för årskurs F 3 i avvaktan på permanent om och tillbyggnad av skolan Tillfälliga lokaler för årskurs 7 9 avvaktan på permanent ombyggnation av skolan Tillfälliga etablering av skola för årskurs 4 9 i avvaktan på permanent lösning Tillfällig etablering av skola för årskurs F 3 i avvaktan på permanent lösning Tillfälliga lokaler för årskurs 4 9 i avaktan på att Ranagårds skola färdigställs. Ombyggnation av bef skola, ej tillskapande av nya platser. I dagsläget är det 100 elever F 3. Nuvarande lokaler kräver stora insatser om de ska behållas. Ny grundskola för årskurs 4 9 byggs i anslutning till nuvarande Stenstorpsskolan för totalt 540 elever. Om och tillbyggnad av Linehedsskolan för totalt 300 elever Ombyggnation, ej tillskapande av nya platser. Investeringsanslag är avsatt i budget för om och tillbyggnation för hem och konsumentkunskap. Om och tillbyggnad av Sofiebergsskolan för totalt 300 elever varav 100 nya platser. Kvibilleskolan Tillbyggnad alt inköp av moduler för totalt 200 elever varav 100 nya platser. Nyhemskolan Beslut i Bun gällande om och tillbyggnad för totalt 500 elever i årskurs F 6. Utredningar krävs för att se i vilken omfattning utbyggnaden är möjlig. Totalt ca 200 nya platser Vallåsskolan Förslag från Buf om en F 3 för 400 elever och 4 9 med 600 elever varav 250 blir nya platser. Steningeskolan Politiskt beslutat att en ny skola ska byggas för årskurs F 3 inkl förskola 4 avd. 75 platser Getingeskolan Investeringsanslag är avsatt i budget. Politiska beslut krävs för att veta om det ska byggas om eller om en ny skola ska byggas, utreds under 2018/19. Placering av en eventuell ny skola är oklart.

227 Ranagårdskolan Furulundskolan Valhallaskolan Östergårdsskolan¹ Folkparken Sofieberg nästa etapp Söderskolan (Bakladdaren) Fyllingeskolan¹ Andersbergsskolan¹ Kattegatt ny grundskola Arenaskolan Tullkammarkajen Ny grundskola för årskurs F 9. Ca 750 elever. Skolan kommer ligga i direkt anslutning till en fyra avdelningars förskola. Beslut i Bun gällande om och tillbyggnad för totalt 750 elever i årskurs F 9. Utredningar krävs för att se i vilken omfattning utbyggnaden är möjlig. Ersätta tillfälliga lokaler genom till och nybyggnad. Paviljonger står på skolgården idag. Behov av ombyggnation pga säkerhet enligt buf. Utredning får visa vilka möjligheter det finns att bygga på tomten. Ny grundskola i området för 300 elever. I bostadsförsörjningsprogrammet har man räknat med att även få in 150 bostäder. En minskning av antalet elevplatser hade sannolikt möjliggjort att både skola och bostäder kan etableras samtidigt som man bibehåller områdets karaktär med kulturhistoriskt värde. Minst en skola kommer att behövas i takt med att nytt bostadsområde planeras. En skola med 750 platser föreslås. Ny grundskola på Söder. Kräver flytt/ersättningslokaler av nuvarande verksamheter. Föreslås kunna inrymma 540 elever vilket kan kräva förvärv av ytterligare mark. Buf ser behov av 400 nya platser efter ombyggnation av skolan. En utredning krävs för att se i vilka möjligheter det finns att bygga på tomten. Buf ser behov av 50 nya platser. En utredning krävs för att se i vilka möjligheter det finns att bygga på tomten. Ny grundskola planeras på området. Skolans organisation påverkas av Söderskolan och Tullkammarkajen. Planerad ny grundskola på Sannarp/Arenan. Miljöförvaltningen menar att en permanent lösning kräver flytt och sanering av miljöfarliga industrier. Exakt var på området skolan ska hamna är oklart. Ny stadsdel som planeras inrymmas både förskola och skola. Skolan kommer med stor sannolikhet bli för högstadiet då det är mindre ytkrävande. Kommer förmodligen stadiesamordnas tillsammans med Söderskolan.

228 Snöstorp hästhagen alt Snöstorpsskolan¹ Ny detaljplan krävs för området där det skulle kunna bli aktuellt med en skola. Kan i så fall eventuellt stadiesamordnas med Snöstorpsskolan. En utredning krävs för att se i vilka möjligheter det finns att bygga till befintlig Snöstorpsskola. Förskolor Aleskogen, 2 avd (2017) Vrenninge, 2 avd (2017) Vallås Nordala, 5 avd (2017) Enelyckan, Haverdal, 2 avd Myllan, Norra Utmarken, 8 avd Frösakull, 4 avd Trollberget, Söndrum, 4 avd Heden, Oskarström, 4 avd Harplinge, 4 avd Kastanjeallén, Centrum, 4 avd Holm, 3 avd Lineheds förskola, 12 avd Aleskogen, Centrum, 8 avd Jutarum, Söndrum, 3 avd Galgbergets fsk, Centrum, 8 avd Ranagård, Söndrum, 4 avd Engelbrekts fsk, Centrum, 5 avd Steninge, 4 avd Jutagård, Söndrum, 4 avd Ranagård vid skolan, Söndrum, 4 avd Fjärde kvadranten, Fyllinge, 6 avd Kattegatt, Centrum, 8 avd Bagaren, Centrum, 4 avd Tillfälliga lokaler vid Aleskogen. Tillfälliga lokaler vid Vrenninge förskola. Tillfälliga lokaler vid Nordalavägen nära travet. Tidigare förskola som nu renoverats och används igen. Tillfälliga lokaler vid Burmeistervägen/Jesperlundsvägen. Ny förskola i nytt bostadsområde. Ny förskola intill nuvarande Trollbergets förskola. Ny förskola intill Esperedsskolan och Österledsskolan. Tidigare Lyngåkra förskola byggs om och till. Blir tot 7 avd. Ombyggnation av Örjans nya annex till permanent lösning. Tidgare skola byggs om till förskola. Ny förskola byggs där tidigare Hyddan och Lineheds förskola legat. Ny förskola i två plan i Aleskogen. Nuvarande Jutarums förskola byggs till och om. Ny förskola i två plan på grönyta intill Vittraskolan. Ny förskola mellan Ranagård och Albinsro. Ny förskola som även planeras ersätta befintlig dygnet runt verksamhet. Ny förskola byggs i anslutning till den nya skolan. Nuvarande förskola har två avdelningar som inte klarar dagens krav. Ersätts med fyra avdelningar. Ny förskola i direkt anslutning till den nya skolan. Ny förskola i två plan på nytt bostadsområde i Fyllinge. Ny förskola planeras på området. Placeringen är oklar och påverkas av eventuell fortsättning av Södra infarten. Planerad ny förskola på Söder.

229 Furulund, Centrum, 4 avd Tjädervägen, Furet, 4 avd Nya Strandvallen, Vallås 6 avd Sofieberg nästa etapp, 12 avd Andersberg, 4 avd Kimbogården (permanent) 4 avd Planerad ny förskola vid nuvarande paviljonger. Förstudie får visa om både tillbyggnad av skola och ny förskola är möjlig. Ny förskola planeras byggas i skogsområde vid Furet. Utredning krävs för att se om det är möjligt. Planerad ny förskola på tomten norr om befintliga Strandvallens förskola. Flertalet förskoleavdelningar kommer att behövas i takt med att nytt bostadsområde planeras. Planerad ny förskola i området. Ny förskola planeras på området invid Kimbogårdens förskola.

230 Processflöde lokalförsörjningsstrategi Halmstad kommun Samhällsbyggnadskontoret begär in underlag inför nästkommande budget Ansvar: KSU Respektive förvaltning lämnar in underlag inför nästkommande budget ( ). Underlaget ligger även till grund för revidering av nästa års lofs. Ansvar: Respektive förvaltning ansvarar för att investeringar överensstämmer med prognoser. Samhällsbyggnadskontoret begär in underlag inför nästkommande budget Ansvar: KSU Lofs antas och går med verksamhetsberedningen till budgetarbetet. Ansvar: KSU/KS maj juni sep nov jan maj juni Kommunfullmäktige antar PLD budget Ansvar: KF Reviderad Lofs tas fram med utgångspunkt av inkomna äskanden inför budget Kommuniceras med berörda samt remiss till nämnder. Ansvar: KSU Kommunfullmäktige antar PLD budget Ansvar: KF

231 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00077 Ärende UAN 2018/00077 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kommunrevisorerna Revision - Granskning av integrationsarbetet, strategier och insatser Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna yttrande enligt bilaga 1, Svar på revisionsrapport: Granskning integrationsarbetet strategier och insatser. Sammanfattning av ärendet En revisionsrapport med titel Granskning av integrationsarbetet strategier och insatser har inkommit till kommunstyrelsen och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Granskningen syftar till att säkerställa om kommunstyrelsen och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör en ändamålsenlig analys och planering rörande arbetet med integration av nyanlända. Ett antal kontroll är uppställda som uppfylls delvis. Rapporten konstaterar bland annat: - Att vi uppfyller krav på skola, vård och omsorg - Att vi har kommunen som en arbetsplats för nyanlända - Att kommunen samverkar med statliga myndigheter - Att vi inte är samordnade i vem som gör vad - Att vi brister i mottagandet av nyanlända - Att vi brister i plan, analys och uppföljningsarbete Ärendets beredning Inom kommunen Beredningen är gjord i samverkan mellan kommunledningsförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

232 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00077 En av de viktigaste frågorna för vårt samhälle de kommande åren är integration av nyanlända. Sveriges jämförelsevis omfattande mottagande av asylsökande och nyanlända innebär stora och långsiktiga utmaningar. De som kommer hit ska kunna erbjudas bostäder, skola, utbildning och arbete vilket också kommer utgöra en tillgång för vårt land. Asyl- och flyktingmottagandet är huvudsakligen ett statligt ansvar, vilket bland annat innebär att staten ska stå för de kostnader som uppkommer. I det praktiska arbetet har dock kommunerna, men också landstigen och regionerna en avgörande roll för ett bra mottagande. I början av 2016 genomförde revisionerna en granskning av flyktingmottagandet i Halmstads kommun med fokus på den akuta situationen som uppkommer under hösten I granskningen framkom att barn-och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedrev en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. En revisionsrapport med titel Granskning av integrationsarbetet strategier och insatser har inkommit till Kommunstyrelsen och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Granskningen syftar till att säkerställa om kommunstyrelsen och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör en ändamålsenlig analys och planering rörande arbetet med integration av nyanlända. Ett antal kontrollmål är uppställda som uppfylls delvis. Rapporten konstaterar bland annat: Att vi uppfyller krav på skola, vård och omsorg Att vi har kommunen som en arbetsplats för nyanlända Att kommunen samverkar med statliga myndigheter Att vi inte är samordnade i vem som gör vad Att vi brister i mottagandet av nyanlända Att vi brister i plan, analys och uppföljningsarbete Analys och förslag Revisionen lämnar rekommendationer till de berörda nämnderna. Dessa rekommendationer är beaktade och redovisas i bilaga Yttrande svar på revisionsrapport Granskning integrationsarbetet strategier och insatser. Konsekvenser av förslaget Ändamålsenlig analys, planering och genomförande av arbetet kring integration av nyanlända. Ärendets beslutsgång Kommunrevisionen informeras om beslut. Beslutsunderlag 1. Revisionsrapport Granskning integrationsarbete strategier och insatser 2. Yttrande svar på revisionsrapport Granskning integrationsarbetet strategier och insatser Information om beslutet Kommunrevisorerna i Halmstad. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

233 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00077 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Natali Balta, nämndsekreterare/utredare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 3(3)

234 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00077 Yttrande svar på revisionsrapport Granskning integrationsarbetet strategier och insatser. Revisonen lämnar rekommendationer till de berörda nämnderna. Dessa rekommendationer är beaktade enligt följande: Genomföra en översyn av kommunens samlade integrationsarbete, med särskilt fokus på ändamålsenlighet i mål och mätetal samt ekonomiska förutsättningar. - Biträdande kommunchef har initierat ett analysarbete av kommunens integrationsarbete. En första kartläggning är gjord. Ett uppstartsmöte med kommunledningsutskottet samt presidierna för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, barn och ungdomsnämnden, socialnämnden, samt Halmstads Fastighetsbolag, har tillsammans gjort en workshop för att ta fram en bild av nuläget. Det konstaterades att det görs mycket men, som revisionen visar, så saknas tydlig ansvarsfördelning, struktur och analys av arbetet. En ny handlingsplan för integration, gemensamt för de involverade nämnderna, tas fram under våren. Handlingsplanen ska förankras och antas politiskt vid halvårsskiftet. Revidera kommunstyrelsens samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens reglementen så de stämmer överens med nuvarande organisations och verksamhetsstruktur. - En översyn av reglementena ska göras under hösten 2018 när den nya handlingsplanen är antagen politiskt. Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning samt mandat inom kommunens arbete med integration och mottagande av nyanlända. - Den nya Handlingsplanen för integration kommer vara utgångspunkt för att tydliggöra ansvarsoch rollfördelningar. Detta är nödvändigt efter som integrationsarbetet nu befinner sig i en annan fas en när det startade i samband med flyktinginvandringen Upprätta en strategi för arbetet som antas politiskt för att tydliggöra de politiska ambitionerna och prioriteringarna rörande integration av nyanlända. - En ny handlingsplan för integration, gemensamt för de involverade nämnderna, tas fram under våren. Handlingsplanen ska förankras och antas politiskt vid halvårsskiftet. Upprätta rutiner för ett systematiskt och löpande analysarbete kring målgruppens behov i förhållande till kommunens mål och riktlinjer. - Rutiner för ett systematiskt och löpande analysarbete kommer beaktas i handlingsplanen för integration. Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(2) direkt@halmstad.se

235 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00077 Upprätta rutiner för uppföljning och utvärderingsarbetet för att säkerställa att det bidrar till verksamhetsutveckling. - Rutiner för uppföljning och utvärderingsarbetet kommer beaktas i handlingsplanen för integration. Tydliggöra mätbara och tidsatta insatser som är beslutade inom ramen för integrationsarbetet för att tydliggöra uppföljningen av insatserna. - Tydliga och tidsatta insatser kommer att beaktas vid planarbetet Etablera en tydlig väg in för nyanlända som möjliggör en snabbare etablering i kommunen. - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har skrivit ett avsiktsavtal med Mötesplats Halmstad. Därmed säkerställs en väg in för nyanlända i Halmstad Säkerställa samverkan med fokus på strategiska frågor både internt och externt. - I den kommande handlingsplanen för integration beaktas den politiska inriktningen vad beträffar integrationsarbete för de närmaste åren. Här lyfts arbete, inkludering och hälsa fram med ekonomiska styrmedel. Barn och ungas hälsa är ett viktigt delmål Kompetensförsörjning inom och mellan förvaltningar är ett annat viktigt delmål. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Håkan Björklund (C), ordförande utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 2(2) direkt@halmstad.se

236 Revisionsrapport Granskning av integrationsarbetet - strategier och insatser Halmstads kommun Charlotte Erdtman Helena Richardsson Kommunstyrelsen och utbildningsarbetsmarknadsnämnden November 2017