En gymnasieskola för alla

Transkript

1 En gymnasieskola för alla Gymnasietiden är den tid i elevens liv då hen går från barn till vuxen, blir myndig och förväntas kunna ta eget ansvar för sitt liv och sin omvärld. Förutsättningarna för att ta ansvar som medborgare, fatta beslut om arbete och utkomst, hitta förhållningssätt till politik, ekonomi, globala frågor med mera utvecklas. LÄRARFÖRBUNDETS GYMNASIEPOLITIK 1

2 2

3 De lärare som eleverna möter kan ha ett avgörande inflytande i dessa vägval både vad gäller att förvärva de grundläggande kompetenser och den orientering som krävs och vad gäller utvecklingen av förhållningssätt och attityder. Elevens lärande bör ses i en helhet, från förskola till gymnasieskola och det livslånga lärandet. Lärarförbundet vill placera in gymnasieskolan i ett sammanhang mellan grundskolan och resten av livet och gör några grundläggande ställningstaganden för en gymnasieskola för alla. In i gymnasieskolan Övergången mellan grundskola och gymnasieskola är i dag ofta alltför dåligt förberedd. Eleven behöver stöd och vägledning för att göra välinformerade val som tar hänsyn till egna intressen och förutsättningar, men som också bygger på en förståelse av omvärlden och sätter de egna valen och det egna arbetet i ett sammanhang. Det innebär att studie- och yrkesvägledningen måste stärkas. En mer långsiktig planering kan vara ett sätt att komma till rätta med ett antal problem. Ett handlar om valen till gymnasieskolan. Elevens valfrihet både mellan utbildningsvägar och utbildningsanordnare är av godo så länge valet görs på grundval av god information och intressen som har med kvaliteten på lärandet att göra. I hög grad väljer dock eleverna utbildning utifrån till exempel kön, socialgruppstillhörighet och föräldrars utbildningsnivå. Grupper homogeniseras också genom val och urval. En mer långsiktig planering kan motverka de värsta avarterna i den marknadsföring som handlar om allt annat än studierna. Här finns också förutsättningar att nå elever som inte är motiverade för gymnasiestudier. Gymnasieskolan ska öppna för alla typer av livsprojekt, både på struktur- och individnivå, där olika elever har olika behov av stöd. Idag är det många elever som lämnar grundskolan utan förutsättningar för att omedelbart klara ett nationellt program på gymnasieskolan. Förutsättningarna för ett framgångsrikt lärande finns tidigt i elevens skolgång. Ofta handlar det om resurser, till exempel i form av lärare med olika specialistfunktioner tidigt i grundskolan eller tillgång till arenor för att utveckla kunskaper om lärande. Lika fullt kommer grundskolan aldrig att föra samtliga elever i mål på samma tid. Orsakerna är många och varierande och har att göra med allt från sociala och medicinska problem till rena misslyckanden från skolans sida. Många, men inte alla av dessa elever är känslomässigt färdiga med grundskolan och sett ur elevens perspektiv är det därför högst väsentligt att det finns en väg att gå vidare. Samtidigt som man bör vara öppnare med möjligheten att gå kvar i grundskolan ytterligare år är det därför nödvändigt att som idag öppna gymnasieskolan för elever utan fullständiga betyg genom introduktionsprogram i olika former. Därför anser Lärarförbundet: att övergången mellan grund- och gymnasie skola bör vara mer individualiserad och flexibel. I GYMNASIESKOLAN Gymnasieskolans uppdrag Gymnasieskolan har idag uppdraget att vara en skola för alla, liksom att ge alla elever goda kunskaper i kärnämnena. Cirka 98 % av grundskolans elever går vidare till gymnasieskolan. En strikt tudelning mellan högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildning är inte önskvärt i en skola för alla. Alla nationella program ska enligt Lärarförbundets mening ge grundläggande behörighet till högskolan. Detta är en viktig princip för Lärarförbundet, och den stöds också av en majoritet av gymnasieskolans elever. Tre argument är centrala för Lärarförbundets ställningstagande: För det första handlar det om att eleverna ska ha möjlighet till ett livslångt lärande för att gå vidare eller sadla om senare i livet. Gymnasieskolan ska öppna yrken för elever, men inte låsa in dem i yrkena genom att skapa karriärmässiga återvändsgränder. För det andra handlar det om att arbetslivet i sig kräver kunskaper för att följa utvecklingen på yrkesområdet. Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver en högre och annorlunda kompetens än gårdagens. Goda grundkunskaper i bl.a. svenska, engelska och matematik behövs därför för att delta i kompetensutveckling och utvecklingsarbete av olika slag. För det tredje och för Lärarförbundet kanske viktigast: De kunskaper som ger högskolebehörighet är de som ger förutsättningar för att ta till sig och kritiskt granska information, göra självständiga analyser och delta i kvalificerade samtal. Dessa förmågor ger förutsättningar att delta aktivt i samhällslivet som medborgare, skattebetalare, föreningsmänniska, kritisk konsument och att se de globala sambanden och förutsättningarna för hållbar utveckling. Alla ungdomar behöver en 3

4 bildning som möjliggör detta, och därför ska de ämnen och kurser som ger grundläggande högskolebehörighet vara obligatoriska för samtliga ungdomar. Gymnasieskolan ska tillhandahålla utbildningar med hög kvalitet, men den får aldrig reduceras till en institution som bara levererar arbetskraft. Alla elever behöver också träna på att utveckla kreativitet och skapande genom olika uttryckssätt. Därför måste estetiska ämnen vara obligatoriska. Lärarförbundet anser också att gymnasieskolan ska ge alla elever en god grund för att leva i en internationaliserad värld och en utblick som kan ge perspektiv på den egna tillvaron. Detta kan ske på flera olika sätt, till exempel genom goda möjligheter till studier i främmande språk, genom att en del av utbildningen förläggs utomlands eller genom att elever med olika kulturell bakgrund möts i en gymnasieskola för alla. I en internationell gymnasieskola där olika kulturer möts är det självklart att alla elever ska ha rätt till sitt modersmål genom hela utbildningssystemet. Det gäller även för gymnasieskolan, och kan handla om såväl undervisning i sitt modersmål, som undervisning i andra ämnen och studiehandledning på sitt modersmål. Detta är inte bara en strategi för kulturmöten. All forskning visar att goda kunskaper i det egna modersmålet är en förutsättning för lärande i alla skolans ämnen, inte minst svenska. Gymnasielärarens uppdrag Lärares kärnuppdrag ska prioriteras i alla sammanhang så att lärare har förutsättningar att göra ett gott lärararbete. Tillräcklig tid för planering och genomförande av kärnuppdraget ska avsättas. Med ökad kunskap om lärande finns förutsättningar att utveckla organisationen utifrån en helhetssyn på elevens lärande. En viktig framgångsfaktor för elevers lärande är lärares kollegiala samverkan och kollegiala lärande. Därför ska det kollegiala lärandet ges utrymme som en naturlig del av lärarnas uppdrag. Lärarförbundet är sedan länge positivt till ämnesövergripande arbetsformer. Ett effektivt sätt att öka kunskapen om lärande i gymnasieskolan är att skolans lärare får reella möjligheter att beforska sin egen verksamhet. Därför är det självklart för Lärarförbundet att lärarexamen oavsett inriktning ska ge behörighet till forskarutbildning. Många lärare har en stor betydelse för sina elever, och gymnasieskolan är en viktig del av ungdomars utveckling. Därför är det av vikt för ungdomarnas socialisering att utökade resurser möjliggör en gymnasieskola som rymmer olika pedagogiska kompetenser i form av såväl fler gymnasielärare som speciallärare. Skolans organisation måste vara inriktad på att stödja elevens lärande där förstelärare och lektor är exempel på karriärtjänster som en viktig del i denna strävan. En mängd ramfaktorer begränsar idag lärarnas möjligheter att åstadkomma ett bra lärande för eleverna. Sådana begränsningar kan finnas i lokalernas utformning, organisation av skolskjutsar eller schemaläggning, men också i arbetsorganisationen. I en målstyrd verksamhet är det inte rimligt att alla ska uppnå samma mål på samma sätt på samma tid. För att skapa förutsättningar för flexibilitet i undervisningen är det samtidigt nödvändigt att det finns en förutsägbarhet i organisationen, och att lärarna, som har kunskap om såväl utbildningsmålen som elevens utbildningssituation, styr över resursfördelningen i undervisningen. Det är bara lärarna som har kompetens att ta ett samlat ansvar för hela skolans samhällsuppdrag som det formuleras i styrdokumenten. Oavsett pedagogiska metoder och arbetsformer, kan Lärarförbundet konstatera att arbetet i gymnasieskolan på de flesta håll kännetecknas av bristande resurser. Gymnasieskolan är underfinansierad i förhållande till de krav som ställs på den. Tid och resurser för utveckling och reflektion saknas på många håll. Arbetet är ofta ojämnt fördelat över året och den upplevda stressen är hög bland både lärare och elever i gymnasieskolan, särskilt i samband med förändringsprocesser. Det är viktigt att skolan och lärarna har möjlighet att se en samlad bild av elevens hela utbildningssituation, för att kunna motverka stress och för att kunna skapa en utbildningsmiljö som stödjer såväl elevens hälsa som hans eller hennes lärande. Möjligheten för skolledare och lärare att i sina olika roller utöva ett professionellt ledarskap är ytterligare en förutsättning för en bra utbildningsmiljö, liksom elevens möjlighet att påverka sin utbildningssituation. Tillgång till adekvat IT-utrustning måste vara självklart för både elever och lärare. Därför anser Lärarförbundet: att lärarna ska ha ökat inflytande över resursfördelningen i undervisningen att lärarnas möjligheter att beforska sin praktik ska ökas radikalt att lärarnas kärnuppdrag ska prioriteras 4

5 att lärartätheten i gymnasieskolan ska öka att alla lärarutbildningar ska ge behörighet till forskarutbildning att gymnasieskolan ska få resurser som motsvarar de krav som ställs på skolformen. Högskoleförberedande program Det är viktigt att samverkan mellan skola och arbetsliv utvecklas med kvaliteten i elevernas lärande i centrum. Det arbetsplatsförlagda lärandet måste tydligare bli en planerad del av alla utbildningar. Även högskoleförberedande. Verksamheten där ska tillsammans med det skolförlagda lärandet utgöra en helhet och nå upp till utbildningens mål. En mer övergripande dialog mellan skola och arbetsliv om utveckling och framtid är ett sätt att hålla utbildningarna relevanta och framåtsyftande. För Lärarförbundet är det emellertid självklart att skolan ska ha kvar ansvaret för hela elevens utbildning, och att denna utbildning ska ledas av utbildade lärare. Yrkesprogram Med ett utökat samarbete mellan skola och arbetsliv, och med arbetsplatsförlagt lärande som en viktigare del i elevernas utbildning, förändras också yrkesämneslärarens arbete till att i framtiden förutom den traditionella lärarrollen också innehålla utbildning och handledning av elevernas handledare. I detta sammanhang är det också oerhört viktigt att vara tydlig med att mer individualiserade arbetsformer, som ju arbetsplatsförlagt lärande är tänkt att vara, inte på något sätt ska få leda till besparingar på lärarsidan. Erfarenheten visar att det ökade åtagande som ökad individualisering innebär, snarare leder till att resurserna till skolan behöver öka. Inom yrkesprogrammen är det viktigt att ha en dialog mellan skola och arbetsliv för att åstadkomma en god arbetsmarknadsrelevans, men för att även säkerställa en hög kvalitet bör krav och behov formuleras med branscherna på regional eller central nivå. Skolan har som främsta uppgift att skapa lärande, arbetslivet att producera varor och tjänster. Gymnasial lärlingsutbildning Rätt utformad är gymnasial lärlingsutbildning ett fullgott alternativ för de elever i gymnasieskolan som väljer att gå en yrkesutbildning. En sådan undervisningsform ska innebära att alla elever får en bra grund att bygga vidare på, i form av såväl grundläggande högskolebehörighet som bred yrkeskompetens för en föränderlig arbetsmarknad. Det är också viktigt att framhålla att en yrkesförberedande gymnasieutbildning, i vilken form den än må vara, till stor del handlar om att lära sig lära som blivande yrkesutövare. Utbildade lärare spelar en nyckelroll för att säkerställa kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Fristående och kommunala skolor Svenska gymnasieskolor drivs idag på en rad olika sätt, till exempel i kommunal regi, som aktiebolag, kooperativ eller stiftelser. Lärarförbundet anser att det är verksamhetens kvalitet som ska stå i fokus snarare än driftsformen. Likvärdighet Förbundet betonar emellertid vikten av långsiktighet och kvalitet i en komplex verksamhet som skolan, och tar avstånd från de korta perspektiv och brist på utveckling som hittills blivit följden av att till exempel lägga ut gymnasieutbildning på entreprenad. Regionalt samarbete Lärarförbundet anser att regionalt samarbete inom gymnasieskolan kan vara ett alternativ som ger kommunerna möjlighet att driva gymnasieskolor på ett effektivare sätt än en enskild kommun. Detta kan bidra till att kvaliteten på undervisningen höjs och eleverna kan erbjudas fler valmöjligheter när utbildningsenheterna koncentreras till färre orter. Speciellt nischade programinriktningar som är kopplade till en särskild verksamhet i regionen kan lokaliseras i närheten av den aktuella verksamheten i stället för att spridas på fler skolenheter som inte är optimalt placerade. Regionala samverkansorganisationer kan också ansvara för vuxenundervisning inom samverkansområdet. Både som vuxenutbildning på gymnasienivå och i tillämpliga fall även eftergymnasial utbildning på yrkeshögskolenivå. Idag sker regionala samarbeten ofta i form av kommunalförbund, kommunförbund och yrkescollege. Alltför många av dessa samarbetsformer är relativt informella och saknar den tydliga ansvarsfördelning som en rak kommunal styrning av gymnasieskolan har. Dessa informella strukturer är mycket problematiska eftersom de försvårar demokratiskt inflytande, insyn för elever och föräldrar, och facklig samverkan. I vissa fall har kommuner skapat en gemensam nämnd eller på annat sätt formaliserat samarbetet inom gymnasieskolan. Då samverkan formaliseras på ett sådant sätt säkrar man ett demokratiskt inflytande för kommuninvånarna samtidigt som arbetsrättens regler för lärarna upprätthålls. 5

6 Därför anser Lärarförbundet: att alla nationella program ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier att den treåriga gymnasieskolan ska vara en rättighet för alla ungdomar och ges tillräckliga resurser för att förebygga och motverka varje avhopp att alla elever i gymnasieskolan ska garanteras möjlighet att läsa främmande språk utöver engelska att alla elever ska ha rätt till sitt modersmål genom modersmålsundervisning samt studiehandledning och undervisning på modersmål att skolan ska ha kvar ansvaret för hela elevens utbildning att arbetslivet i större utsträckning ska användas som en resurs för elevernas lärande och lärarnas kompetensutveckling att utbildning i gymnasieskolan måste ske så elevens rätt till en likvärdighet garanteras att estetiskt lärande ska vara obligatoriskt för alla elever i gymnasieskolan att regionala samarbeten behöver formaliseras och struktureras på ett sådant sätt att demokratiskt ansvarsutkrävande förenklas och att den fackliga samverkan kan fungera väl att Skolverket eller annan lämplig myndighet bör få i uppdrag att stödja kvalitativa regionala samarbeten för gymnasieskolan samt att se över hur dessa kan formaliseras. UT UR GYMNASIESKOLAN Måluppfyllelse I en målstyrd gymnasieskola kan olika elever behöva olika lång tid för att uppnå målen. En flexiblare syn på elevens studietid i skolan kräver en organisation som klarar av att hantera en ökad individualisering. Kompletteringar av kunskaper som ingår i gymnasieskolans kurser bör kunna ske inom gymnasieskolans ram. Samtidigt är det viktigt att det även finns ett system för dem som vill komplettera sina kunskaper senare i livet. Det ska till exempel vara möjligt att nå målen för en annan gymnasieutbildning än den man ursprungligen genomgått. Lärarförbundet anser att eleven bör ha möjlighet att pröva för ett högre betyg när ytterligare lärande skett, som en del i ett livslångt lärande. Lärarens uppgift i dessa prövningar är att stödja och dokumentera ytterligare lärande, och de resurser som krävs för denna dokumentation skiljer sig åt mellan olika ämnen och kurser. 6 Därför anser Lärarförbundet: att gymnasieutbildningens längd för varje elev bestäms av den tid han eller hon behöver för att uppnå gymnasieskolans mål att ett livslångt lärande förutsätter att eleven har möjlighet att pröva för ett högre betyg när ytterligare lärande skett. UTANFÖR GYMNASIESKOLAN Övergång till vidare studier och arbetsliv På samma sätt som det ska vara möjligt för alla att komplettera en yrkesförberedande gymnasieutbildning med förberedelser för vidare studier, ska det också vara möjligt för dem med en studieförberedande gymnasieutbildning, att därefter välja en yrkesutbildning som ligger på gymnasienivå. Lärarkompetens Alla elever har rätt till utbildade lärare. Det är viktigt att det finns rimliga möjligheter för dem som redan är kvalificerade yrkesutövare att vidareutbilda sig till lärare. De som undervisar utan att vara utbildade lärare ska tillsammans med arbetsgivaren upprätta en plan för hur de kan höja sin kompetens och avlägga lärarexamen oavsett undervisningsämne. Ur såväl en kvalitets- som en rättssäkerhetsaspekt är det centralt att det finns en fungerande och mellan högskolorna likvärdig validering av erfarenheter och yrkeskunskaper. Läraruppdraget kräver en delvis annan kompetens än bara den att vara en expert i sina undervisningsämnen; läraren måste också ha en teoretisk förståelse av undervisningsämnet och vara en expert på området elevers lärande, samt ha en övergripande förståelse för de utbildningssammanhang där ämnet ingår. Läraren ska också ha förmåga att skapa relationer till de elever hen undervisar. Eftersom läraryrket som profession skiljer sig från ämnesexpertens, är det självklart att alla utbildade lärare ska vara behöriga till forskarutbildning för att kunna gå vidare i det egna yrket. Därför anser Lärarförbundet: att det ska vara möjligt att komplettera en studieförberedande gymnasieutbildning med en gymnasial yrkesförberedande utbildning, liksom det redan är möjligt att komplettera en yrkesför beredande utbildning med studieförberedande att alla elever ska ha rätt till utbildade lärare. De som undervisar utan att vara lärarutbildade ska erbjudas utbildning av sin arbetsgivare för att bli behöriga att valideringen av blivande lärares utbildning och yrkeserfarenheter ska vara likvärdig och rättssäker.

7 7

8 Medlemsservice: Box , Stockholm lararforbundet.se LÄRARFÖRBUNDET