Kommunal vuxenutbildning

Transkript

1 Kommunal vuxenutbildning Lärarförbundets politik för kommunal vuxenutbildning En rapport från Lärarförbundet

2 2 [9] Vuxenutbildning en historisk tillbakablick Den kommunala vuxenutbildningen inrättades i Sverige 1968, dvs för ungefär 50 år sedan. Under sina första 50 år har den kommunala vuxenutbildningen befunnit sig i ständig förändring. Förändringar har skett kring ett flertal olika nyckelfaktorer, bland annat kring elevantal, elevgruppernas sammansättning och kring formerna för organisering av verksamheten. I starten, dvs i slutet av 60-talet, ägde den kommunala vuxenutbildningen rum på kvällstid och eleverna kom främst från den så kallade begåvningsreserven. Under 70-talet kom vuxenutbildningen att inriktas mer mot att överbygga utbildningsklyftor och skapa större jämlikhet i samhället. Utbildningarnas primära målgrupper kom att bli personer med kort utbildning och mot dem som stod långt från arbetsmarknaden. Flera reformer möjliggjorde deltagandet för dessa elevgrupper såsom rätt till ledighet för studier, undervisning dagtid och möjlighet till studiemedel. Under 90-talets lågkonjunktur riktas vuxenutbildningen in mot att vara mer av en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Antalet platser utökades stort i och med det så kallade kunskapslyftet ( ). Utöver införandet av det arbetsmarknadspolitiska perspektivet innebar kunskapslyftet även en förväntan på att kommunerna skulle skapa mer flexibla organisationer för vuxenutbildningen. Kommunerna uppmuntrades också att genom upphandling lägga ut delar av utbildningen på entreprenad. Många av eleverna under denna period hade en svensk tvåårig gymnasieutbildning med sig i bagaget och fick genom den kommunala vuxenutbildningen en möjlighet att läsa in sitt tredje år. Sedan utfasningen av 90-talets kunskapslyft har antalet elever inom vuxenutbildningens grundläggande och gymnasiala del minskat i antal, detta samtidigt som antalet elever inom sfi har ökat kraftigt. Detta har medfört att även om den huvudsakliga målgruppen för vuxenutbildningen idag, precis som tidigare, främst är de med kortast utbildning så är gruppen idag sammansatt på ett helt annat sätt än bara för några år sedan med en större andel elever födda utomlands. Kommunerna har också i stor utsträckning anammat uppmaningen om att lägga ut utbildningar på entreprenad, år 2015 läste 45 % av alla kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning hos en annan anordnare än kommunen.

3 3 [9] Det livslånga lärandet Begreppet livslångt lärande används på flera olika sätt i den politiska debatten. Ibland är det tydligt kopplat till matchning och omställning på arbetsmarknaden. I andra sammanhang handlar det om en lite bredare definition som knyter an till ett medborgarskapsideal. Enligt skollagen ska all utbildning främja en livslång lust att lära. Målet för den kommunala vuxenutbildningen är enligt skollagen att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Lite förenklat kan man säga att den kommunala vuxenutbildningen har tre funktioner: en kompensatorisk funktion där det handlar om att ge elever en andra chans, en medborgerlig och en demokratisk funktion där det i bred bemärkelse handlar om att förbereda eleverna på ett liv som medborgare och en arbetsmarknadsförberedande funktion som bland annat syftar till anställningsbarhet. Vuxenutbildningen har en egen läroplan som i sina inledande paragrafer i hög grad överensstämmer med de mål, värden och uppdrag som återfinns i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. Vuxenutbildningen ska exempelvis: förmedla sådana kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Sedan 1990-talet har det breda bildningsuppdraget inom vuxenutbildningen alltmer hamnat i skuggan av andra mål som är kopplade till förändringar på arbetsmarknaden och integrationen. Av de tre funktionerna som nämns ovan har man huvudsakligen koncentrerat vuxenutbildningen till att handla om den arbetsmarknadsförberedande funktionen. Värden som flexibilitet, individualisering har alltmer kommit att stå i förgrunden. Omställning, matchning, marknadsperspektiv och ett slags flödeslogik vad gäller synen på hur elever kontinuerligt antas till utbildningen präglar vuxenutbildningen av i dag. Undervisningen ska snabbt individanpassas och nya elever tillkommer kontinuerligt, ibland flera gånger i månaden. Det finns goda intentioner bakom dessa förändringar, men när värden som flexibilitet alltför starkt dominerar verksamheten blir det betydligt svårare att eftersträva och nå skollagens och läroplanens högt ställda mål vad gäller medborgerlig bildning och ett livslångt lärande. Som lärarprofession vet vi att de tre funktionerna ovan måste hänga samman. Bästa sättet att förbereda en elev för arbetsliv eller studier är genom att sätta bildningsuppdraget i fokus. En modern kunskapsintensiv ekonomi förutsätter medborgare som har en god bildning. Endast under sådana premisser får vi starka självständiga individer som kan orientera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Omställning och matchning förutsätter ett livslångt lärande som är holistiskt till sin karaktär. Lärarförbundet anser: - att lämplig skolmyndighet får i uppdrag att kartlägga hur och i vilken utsträckning som huvudmännen idag tillser att bildningsuppdraget genomsyrar kommunal vuxenutbildningen - att bildningsuppdraget behöver synliggöras och stärkas inom vuxenutbildningen.

4 4 [9] En stabil resursfördelning över tid I den utbildningspolitiska debatten reduceras frågor kring vuxenutbildningen ibland till att handla om hur många utbildningsplatser som respektive riksdagsparti har i sitt budgetförslag. Detta bidrar till ryckighet och kortsiktighet i planering av vuxenutbildningen, ett konjunkturberoende. Lärarförbundet anser att den utbildningspolitiska debatten måste ha ett bredare fokus, vuxenutbildningen ska vara en skolform med stabil resurstilldelning, långsiktiga mål och hög status. Lärarförbundet anser: - att tillgången på vuxenutbildningen ska vara god oberoende av arbetslöshetsstatistik och konjunkturer. Vuxenutbildningen bör konjunktursäkras genom att resurstilldelningen är stabil över tid. Den kommunala upphandlingens baksidor Kommun eller landsting är huvudman för kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. För SFI gäller att kommunen är huvudman. Huvudmannen kan uppdra åt annan utförare att anordna utbildningen, vilket vanligen sker genom att utbildningen läggs ut på entreprenad via upphandling eller auktorisation. Idag är vuxenutbildning på entreprenad där kommunen är huvudman men utbildningen bedrivs av privata utförare ett faktum i många kommuner. Vuxenutbildning på entreprenad tenderar att skapa osäkerhet och ryckighet i verksamhetens förutsättningar och planering. Detta kan exempelvis innebära osäkra anställningar för lärare, kortsiktiga lösningar kring lokaler och kursupplägg, samt uteblivna satsningar på löner och kompetensutveckling. Otrygga villkor gör att lärare riskerar att söka sig bort från vuxenutbildningen i en tid av skriande lärarbrist. I slutändan riskerar den kommunala upphandlingen att bidra till att elevernas utbildning håller en lägre kvalitet. Möjligheten att nå upp till läroplanens mål försvåras. Detta försämrar i sin tur möjligheterna för till exempel integration och omställning på arbetsmarknaden. En vuxenutbildning med svag status och låg kvalitet ger dåliga förutsättningar för ett upplyst och aktivt medborgarskap med bildningen som bas. Lärarförbundet anser att det är verksamhetens kvalitet som ska stå i fokus snarare än driftsform. Systemet med kommunal upphandling fungerar emellertid ofta mycket dåligt. Förbundet betonar vikten av långsiktighet och kvalitet i en komplex verksamhet som vuxenutbildning och tar avstånd från de korta perspektiv och brist på utveckling som ofta blivit följden av att lägga ut vuxenutbildning på entreprenad. Systemet med upphandling bör därför fasas ut och ersättas med hållbart alternativ. Mellan kommuner förekommer konstruktiva samarbeten kring vuxenutbildningen. Det handlar till exempel om regionalt yrkesvux eller om yrkesinriktad SFI-undervisning. Utvecklingen påminner om den som pågår inom gymnasieskolan. Denna utveckling är välkommen och kan stimulera utbildningens kvalitet. Nämnda samarbeten måste dock formaliseras så att ansvarsutkrävande och facklig samverkan möjliggörs. Skolverket eller annan myndighet bör ges i uppdrag att främja och formalisera regionaliseringen. Lärarförbundet anser: - att ett långsiktigt hållbart alternativ till dagens upphandlingssystem för vuxenutbildning behöver tas fram. Alternativet ska tas fram och utvecklas i dialog med professionen - att regionala samarbeten behöver formaliseras och struktureras på ett sådant sätt att demokratiskt ansvarsutkrävande förenklas och att den fackliga samverkan kan fungera väl. Lämplig myndighet bör få i uppdrag att se över hur dessa kan formaliseras.

5 5 [9] Arbetsbelastning och arbetsmiljö En ökad arbetsbelastning Lärare inom vuxenutbildningen upplever en ständigt ökande arbetsbelastning. Det område som tydligast ligger bakom den ökade arbetsbelastningen är ökad administration och dokumentation. Självklart är en del administration och dokumentation nödvändig för undervisningen och elevens utveckling, dock bör man alltid ifrågasätta vilken del av denna administration och dokumentation som läraren bör genomföra. Allt arbete som utförs av läraren ska vara något som stödjer lärandet - inte något som stjäl lärarnas tid och ger mindre utrymme för kärnuppdraget. Vi måste skapa en situation där lärare kan lägga sitt fokus på eleverna och på att utveckla undervisningen. Lärares kärnuppdrag ska prioriteras i alla sammanhang så att lärare har förutsättningar att göra ett gott lärararbete. Tillräcklig tid för planering och genomförande av kärnuppdraget ska avsättas. Administrativa kringsysslor såsom till exempel CSN-frågor, ITadministration och närvarorapportering till arbetsförmedlingen är inte lärararbete och bör tas bort från lärarna. Lärare måste få tid att vara lärare. Kontinuerlig antagning och kvalitet Ett av målen för vuxenutbildningen är att verksamheten i hög grad ska vara utformad utifrån elevernas behov, med stort fokus på flexibilitet och individualisering. I många kommuner möts dessa krav bland annat genom en kontinuerlig antagning av nya elever. Att hitta en bra balans där lärarnas möjligheter att erbjuda en kvalitativ utbildning möter elevens behov av snabb tillgång på utbildning med rätt grad av individualisering är en stor utmaning. Regelverken som formar vuxenutbildningen måste i högre grad inbegripa både ett elev- och ett lärarperspektiv. God undervisning kan bedrivas på otaliga sätt men behöver ha goda förutsättningar. Behovet av kontinuerlig antagning måste vägas mot utbildningskvalitet. En flödeslogik där elever flera gånger i månaden, och med mycket kort varsel, placeras i en undervisningsgrupp ger elever mycket dåliga villkor för en god undervisning. Antagning bör äga rum vid fasta tidpunkter, inom ett rimligt tidsintervall och inte tätare än en gång per månad. Detta utgör grunden för planering, samordning och förberedelse. Man bör se över regelverket och skapa en ordning som möter dessa givna krav. Tidpunkterna för antagning bör synkroniseras så att exempelvis övergång mellan SFI och gymnasiekurser inom Komvux underlättas. Synkroniseringen bör vara nationellt reglerad för att även underlätta för elever som flyttar mellan kommuner eller inom regioner. Mer tid för undervisningen en förutsättning för likvärdighet Utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Någon motsvarande reglering finns inte för vuxenutbildningen på grundläggande och gymnasial nivå, där varierar istället mängden tid för samma kurs med olika utförare stort. Lärarförbundet anser att det alltid är undervisningens kvalité och inte antalet undervisningstimmar som ska stå i fokus. Det viktiga är att elevernas undervisning är fortsatt god. Dock anser förbundet att den mycket stora variation i hur många timmars undervisning varje elev får inte är rimlig. Lärarförbundet anser att det att det bör införas en gemensam nationellt reglerad standard för att främja kvalitet och likvärdighet. En heltidskurs bör omfatta ca 20 timmar i veckan. Hot och våld Lärare och skolledare inom vuxenutbildning rapporterar ibland att de i sin tjänst utsätts för hot eller våld. Varje situation är naturligtvis unik, men delar av de situationer som beskrivs kan kopplas till den påverkan som studieresultat och närvaro kan ha på den enskilde elevens ekonomiska situation.

6 6 [9] Alla arbetsplatser ska ha nolltolerans mot hot och våld. Arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen. Händelser med hot och våld ska utredas och dokumenteras av arbetsgivaren. Det ska finnas en aktuell handlingsplan om hot och våld på arbetsplatsen som alla är väl förtrogna med. Intimt kopplat till frågan om hot och våld är stödfunktioner för elever. För eleverna i bland annat grundskola och gymnasieskola ska det enligt skollagen finnas en elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagogisk kompetens. Varje huvudman har enligt skollagen rätt att anordna sådan elevhälsa även för elever inom kommunal vuxenutbildning, men det finns inget krav. Vilka former av stödfunktioner och kompetenser som behövs inom den kommunala vuxenutbildningen varierar, viktigt är dock att tillräckliga ekonomiska ramar avsätts så att en både elever och lärare får en bra arbetsmiljö. Elevers rätt till studie- och yrkesvägledning Inom vuxenutbildningen ska elever ha tillgång till studie- och yrkesvägledare så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning inom vuxenutbildningen ska ha tillgång till vägledning. För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. I arbetet kring studie- och yrkesvägledning anser Lärarförbundet att fokus på kontinuitet, trygghet och motivation ska vara i fokus. Lärarförbundet anser: - att lärarnas kärnuppdrag alltid ska prioriteras och renodlas - att antagningen till vuxenutbildningen inte bör ske tätare än en gång per månad - att alla heltidskurser inom vuxenutbildningen bör motsvara ca 20 timmars lärarledd undervisning per vecka - att huvudmannen aktivt ska förebygga och motverka alla former av att hot och våld inom vuxenutbildningen - att den kommunala vuxenutbildningen ska få resurser som motsvarar de krav som ställs på skolformen - att studie- och yrkesvägledningen ska få förutsättningar att kunna skapa rekryteringsoch vägledningsprocesser med fokus på kontinuitet, trygghet och motivation.

7 7 [9] Undervisning av utrikesfödda och nyanlända Migrationsströmmarna under de senaste 20 åren har kommit att omvandla vuxenutbildningens förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för kommunal vuxenutbildningen är idag, precis som tidigare, främst de med kortast utbildning. Elevgruppernas komposition har dock förändrats, gruppen är idag sammansatt på ett helt annat sätt än bara för några år sedan med en större andel elever födda utomlands och en större andel nyanlända elever. Detta har skett samtidigt som ideal kring flexibilitet och individualisering vuxit sig allt starkare. Den nya samansättningen av elevgruppen kan kräva en delvis annan organisation och nya kompetenser hos lärare. Flexibilitet och individualisering är viktigt, men måste vägas mot andra värden så som kontinuitet, inkludering, gemenskap, helhetsperspektiv och bildning. För mycket flexibilitet är inte gynnsamt för elevernas lärande och inkludering. Vi behöver finna rätt balans mellan olika behov och ideal. Undervisningen bör organiseras så att den möter elevernas behov grupptillhörighet, inkludering och gemenskap. Eleverna bör exempelvis i större utsträckning kunna erbjudas sammanhängande kurspaket som speglar det centrala innehållet i olika gymnasieprogram. Samarbeten Huvudmannen ska i samarbete med arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. SFI ska kunna kombineras med andra aktiviteter så som arbetslivsorientering, validering, praktik, förvärvsarbete eller annan utbildning. Lärare beskriver hur elever inom SFI ibland inte hinner med sina studier när de samtidigt måste delta i andra aktiviteter hos exempelvis arbetsförmedlingen. För lärarnas del innebär detta ett merarbete och för eleverna en minskad chans att nå målen för SFI. Lärarförbundet anser att SFI alltid ska kunna överblicka och ha en reell möjlighet att påverka elevens samlade utbildningssituation i syfte att skapa en utbildningsmiljö som stödjer såväl elevens hälsa som lärande. Tillgången på till exempel studiehandledning och terapeuter för traumabearbetning måste stärkas. Varje kommun bör därför inrätta en central samordningsfunktion som samlar kompetenser som kan möta nyanlända elever med rätt insatser och stöd. Viktigt är i detta sammanhang att det är inte bara elever som kan behöva stöd och hjälp från andra professioner, utan även personal behöver ha tillgång till stöd och rådgivning vid behov. Funktionen kan även organisera fjärrundervisning utifrån skolornas behov. Samordningsfunktionen behöver omfatta alla skolformer för att skapa stordriftsfördelar. Folkhögskolan kan ha möjlighet att möta de behov av sammanhang och gemenskap som många nyanlända efterfrågar. Omkring 35 av samtliga 154 folkhögskolor erbjuder idag SFI. För folkhögskolor bör förutsättningar att erbjuda SFI-undervisningen ges i större utsträckning. Ett skäl till varför detta inte redan sker är att man saknar lärarkompetensen. Kompetensutvecklande insatser krävs för att möta den ökade efterfrågan inom folkhögskolan. Därför anser Lärarförbundet att: - att undervisningen bör organiseras så att den möter elevernas behov av grupptillhörighet, inkludering och gemenskap - att vuxenutbildningen ska ha möjlighet att överblicka och påverka elevens samlade utbildningssituation, för att kunna skapa en utbildningsmiljö som stödjer elevens hälsa och lärande - att elever erbjuds en sammanhållen utbildning med kurspaket som speglar det centrala innehållet i olika gymnasieprogram. - att kommunen skapar en samordningsfunktion för att möta de nyanländas behov av till exempel studiehandledare på modersmål, modersmålslärare, lärare i svenska som andraspråk samt psykologer för traumabearbetning - att folkhögskolan bör ges goda förutsättningar att bedriva SFI-utbildning

8 8 [9] Vuxenutbildningen en attraktiv arbetsgivare Bättre löneutveckling, karriärmöjligheter och fler behöriga kollegor Den pågående expansionen av vuxenutbildningen har tydliggjort bristen på legitimerade lärare, allra tydligast syns detta inom SFI och särskild undervisning för vuxna. Stora kommande pensionsavgångar kommer ytterligare att späda på bristen. Den låga behörighetsgraden är naturligtvis ett problem för eleverna som inte får undervisning med en kvalitet som de har rätt till. Den gör också att arbetsbördan för de behöriga lärarna ökar. Som behörig lärare förväntas du ofta att utöver dina vanliga arbetsuppgifter även handleda obehöriga kollegor. Detta samtidigt som dina chanser till kollegialt lärande minskar om du inte har behöriga kollegor att lära tillsammans med. För att lärare och blivande lärare ska välja att satsa på vuxenutbildningen behöver den kommunala vuxenutbildningen vara en attraktiv arbetsgivare. Lärarna ska uppleva att de har en konkurrenskraftig lön och goda karriärvägar, men också att de har tillgång till bra och relevant kompetensutveckling. Därför ser Lärarförbundet det som självklart att vuxenutbildningen ska omfattas av samtliga statliga satsningar på till exempel lön, kompetensutveckling och karriärvägar, samt att antalet förstelärare- och lektorstjänster inom vuxenutbildningen ska öka. Vidare bör ett professionsprogram för befintliga lärare inom vuxenutbildningen skapas. Programmet ska bidra till att lärarna stärker sin kompetens kring bland annat vuxenpedagogik, specialpedagogik, svenska som andraspråk och interkulturalitet. Programmet ska utvecklas i samråd med professionen. För att andelen legitimerade lärare inom SFI ska öka krävs stora satsningar för att fler ska välja att bli SFI-lärare. Lärarförbundet arbetar för att kompetensutvecklande insatser ska vidtas för att andelen legitimerade lärare inom SFI ska öka. Vuxendidaktikens ställning behöver stärkas Trots att vuxenutbildningen i Sverige är en mycket omfattande verksamhet med en lång historia så finns det i Sverige relativt lite forskning kring vuxnas lärande. Ett effektivt sätt att öka tillgången på praktiknära forskning och därmed kunskapen om lärande i vuxenutbildningen är att skolans lärare får reella möjligheter att beforska sin egen verksamhet. Lärarförbundet förordar att lärarexamen, oavsett inriktning, ska ge behörighet till forskarutbildning. Utöver detta bör även forskningen om vuxenutbildningen i vid mening stimuleras. Möjligheten för lärare och blivande lärare att studera vuxendidaktik är idag kraftigt begränsad. Detta samtidigt som behovet är stort. Vuxendidaktikens ställning måste främjas och fler bör kunna komplettera sin utbildning med vuxendidaktik. Med ökad kunskap om lärande finns förutsättningar att utveckla vuxenutbildningen utifrån en helhetssyn på elevens lärande. Därför ska också det kollegiala lärandet ges utrymme som en naturlig del av lärarnas uppdrag. Vidare anser Lärarförbundet att lärarutbildningen alltid bör innefatta möjligheten att läsa kurser i vuxendidaktik samt att göra delar av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) inom vuxenutbildning. Därför anser Lärarförbundet: - att antalet förstelärare- och lektorstjänster inom vuxenutbildningen ska öka samt att vuxenutbildningen ska omfattas av samtliga statliga satsningar på till exempel lön, kompetensutveckling och karriärvägar - att ett professionsprogram för befintliga lärare inom vuxenutbildningen skapas. Programmet ska bidra till att lärarna stärker sin kompetens kring bland annat vuxenpedagogik, specialpedagogik, svenska som andraspråk och interkulturalitet. Programmet ska utvecklas i samråd med professionen. - att kompetensutvecklande insatser ska vidtas för att andelen legitimerade lärare inom SFI ska öka - att praktiknära forskning om vuxnas lärande främjas och kommer lärarna till del. Fler lärare ska ges möjligheter att forska om vuxenutbildningen. - att lärarutbildningen alltid ska innefatta möjligheten att läsa vuxendidaktik.

9 Box 12229, SE Stockholm Segelbåtsvägen 15, Stockholm lararforbundet.se