Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Skolinspektionen Lessebo kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Lessebo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(12) Tillsyn i Lessebo kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Lessebo kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Nationell statistik över kunskapsresultat redovisas inte för introduktionsprogram. Lessebo Gymnasieskola redovisar att vårterminen 2015 avslutade tio elever IMPRE. Av dessa var fem behöriga till nationellt program, tre gick vidare till IMPRO, en elev gick till sommarskola för att komplettera ett återstående ämne för att få behörighet till nationellt program och en elev gick till fortsatta studier vid folkhögskola. Trygghet och studiero Skolinspektionen genomförde hösten 2015 en enkät för elever i årskurs 2. Enkäten visar att elevernas svar gällande studiero på lektionerna visar ett lägre indexvärde jämfört med samtliga medverkande skolenheter som samtidigt genomförde denna enkät. På frågan gällande trygghet avviker inte svaren från andra kommuners svar som genomförde enkäten under samma period. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande. orelägga n (i Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det bedömningsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning

3 3(12) Tillsynen visar att det saknas tillgång till vissa av elevhälsans kompetenser vid gymnasieskolan i Lessebo kommun. Därmed saknas förutsättningar för att elevhälsan ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande på föreskrivet sätt. Tillsynen visar även att Lessebo kommun inte säkerställer att samtliga elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får det behovet tillgodosett. Tillsynen visar också att Lessebo kommun behöver säkerställa att gymnasieskolan samverkar nära med arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Tillsynen visar dessutom att Lessebo kommun behöver säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå uppfyller författningarnas krav. I detta ingår att utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om och planera för nödvändiga utvecklingsåtgärder. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver också dokumenteras i föreskrivna delar. Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lessebo kommun att senast den 30 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist

4 Skolinspektionen konstaterar att Lessebo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Beslut 4(12) Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenhetema finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Huvudmannen ser till att gymnasieskolorna samverkar nära med arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. (15 kap. 4 skollagen; Lgy 11, 1. Skolans värdegrund och uppgifter, Varje skolas utveckling, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. - Huvudmannen ska säkerställa att det på gymnasieskolenheten finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. - Huvudmannen ska säkerställa att det vid gymnasieskolenheten erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. - Huvudmarmen ska säkerställa att gymnasieskolan samverkar nära med arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Motivering till bedömning av brist Tillgång till elevhälsa Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det saknas tillgång till vissa av elevhälsans kompetenser för eleverna i gymnasieskola i Lessebo kommun. Därmed saknas vissa kompetenser som behövs för att elevhälsan ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande på föreskrivet sätt. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att Lessebo kommun inte säkerställer att det finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Skolinspektionens utredning

5 5(12) I intervjuer med representanter för den centrala elevhälsan uppger de att elevhälsan i kommunen är organiserad lokalt vid skolenheterna samt i ett centralt elevhälsoteam. I den centrala elevhälsan ingår specialpedagog, skolpsykolog och logoped. Representanterna för den centrala elevhälsan beskriver sin organisation som ny och att deras uppdrag är att på förfrågningar från verksamheterna handleda personal och göra utredningar. Representanterna för den centrala elevhälsan uppger att de vid tidpunkten för tillsynen inte arbetar förebyggande och hälsofrämjande. De uppger även att den centrala elevhälsan är underdimensionerad men att rekryteringar pågår. I intervju med rektor i gymnasieskolan uppges att skolans lokala elevhälsoteam består av kurator och psykolog. Rektor uppger att skolsköterskan vid tidpunkten för tillsynen inte deltar i elevhälsans arbete. Vidare uppger rektor att det finns ett trygghetsteam på skolan som består av kurator, rektor och psykolog. Trygghetsteamet har enligt rektor arbetat med tjej- och killgrupper, sex- och samlevnad och droger. Rektor uppger att varken den lokala eller den centrala elevhälsan i nuläget kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande vid gymnasieskolan på grund av bristande tillgång av elevhälsans funktioner. I intervjuer med representanter för huvudmannen uppger de att detta är huvudmannens stora utvecklingsområde. De uppger att i den centrala elevhälsan ingår specialpedagog, skolpsykolog och logoped och att uppdraget i huvudsak är att handleda och utreda på förfrågan från verksamheterna. Representanterna för huvudmannen uppger att såväl de lokala elevhälsoteamen som den centrala elevhälsan planeras förstärkas med de kompetenser som i nuläget saknas, genom nyrekryteringar inför hösten Vidare uppger representanter för huvudmannen att det lokala elevhälsoteamet företrädesvis arbetar med akuta individärenden och därmed inte främst arbetar förebyggande- och hälsofrämjande på grund av bristande tillgång till elevhälsa i organisationen. Rättslig reglering Av skollagen framgår att det ska finnas en elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skollagen anger att elevhälsan främst skall vara förebyggande och hälsofrämjande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det firmas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Detta innebär att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas utveckling. Som exempel på mer generellt inriktade uppgifter nämns i förarbetena till skollagen bland annat arbetet med skolans värdegrund,

6 6(12) undervisning om tobak och alkohol, livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Detta förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper. Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det, trots vidtagna åtgärder, alltjämt finns elever i gymnasieskolan i Lessebo kommun som inte får studiehandledning på modersmålet trots att de har behov av detta stöd. Skolinspektionen bedömer mot denna bakgrund att huvudmannen inte uppfyller författningarnas krav på att erbjuda studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Skolinspektionens utredning Hösten 2014 genomförde Skolinspektionen en riktad tillsyn gällande utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd, i Lessebo kommun. Den 8 oktober 2014 fattades tillsynsbeslut (dnr :2380) med föreläggande gällande studiehandledning på modersmålet. Föreläggandet avseende att tillgodose elevers rätt till studiehandledning på modersmålet följs upp i detta beslut. Av den dokumentation som inkommit till Skolinspektionen inför den regelbundna tillsynen framgår att det saknas studiehandledning på modersmålet i fem språk. I intervjuer med representanter för huvudmannen den 9 juni 2016 begär Skolinspektionen in en dagsaktuell redovisning gällande tillgång till och behov av studiehandledning på modersmålet. I redovisningen anger huvudmannen att det i juni månad 2016, trots vidtagna åtgärder, fortfarande finns behov av studiehandledning på sju språk och att lösningar återstår att finna för elever med behov av studiehandledning på modersmålet. Representanter för huvudmannen uppger att de genomför annonsering via Platsbanken, har ett samarbete med modersmålslärarna i kommunen, Arbetsförmedlingen, Vuxen- och SFI-utbildningen men att de trots dessa insatser inte lyckats få tag i studiehandledare i alla aktuella språk. De uppger även att kommunen har en förstelärare med ansvar för nyanländas lärande. Vidare uppger representanterna för huvudmannen att det under hösten 2016 påbörjas ett nytt samarbete inom Sydostregionen i syfte att säkerställa erbjudande om studiehandledning på modersmålet till alla men att formerna för detta samarbete i nuläget inte är klara. Dessutom uppger de att det finns planer för att studiehandledning på modersmålet ska samordnas centralt i kommunen.

7 7(12) I intervju med gymnasieskolans rektor bekräftas att det saknas tillgång till studiehandledning på modersmålet i ett antal språk. Vidare uppger rektor att gymnasieskolan har en egen samordnare för studiehandledning på modersmålet. Rektor uppger dessutom att de vid gymnasieskolan använder sig av inläsningstjänst och studier.se samt att de planerar för ytterligare online lösningar. Rättslig reglering Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Samverkan Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att gymnasieskolan vid tidpunkten för tillsynen inte har någon form av samverkan med arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att huvudmannen inte uppfyller författningarnas krav gällande samverkan med arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Skolinspektionens utredning I intervjuer med rektor för gymnasieskolan, studie- och yrkesvägledaren för gymnasieskolan och representanter för huvudmannen uppges att det vid tidpunkten för tillsynen inte sker någon samverkan mellan gymnasiet, arbetslivet, universitetet, högskolor och samhället i övrigt. Rektor uppger att den samverkan som sker är begränsad och enbart sker när elever behöver praktikplats. Vidare uppger rektor att det finns planer på att studie- och yrkesvägledaren ska inneha uppdraget gällande samverkan. Rättslig reglering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att gymnasieskolan samverkar nära med arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Enligt skollagen ska gymnasieskolan ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägnas sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Motivering till föreläggande som ingripande Då huvudhuvudmannen för gymnasieskolans verksamhet i Lessebo kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för

8 8(12) verksamheten, föreligger skäl att förelägga Lessebo kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Lessebo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen.

9 9(12) Huvudmannen ska utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumentera analysen och de beslutade åtgärderna. Huvudmarmen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen för genomförandet ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det finns brister i Lessebo kommuns systematiska kvalitetsarbete avseende gymnasieskolans verksamhet. Utredningen visar att det vid tidpunkten för tillsynen saknas en sammanhållande systematik mellan uppföljning, analys och åtgärder. Huvudmannen får in underlag avseende gymnasieskolans resultat gällande elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Dock saknas en analys av de insamlade resultaten och därmed saknar huvudmannen ett fullständigt underlag för att ta beslut om nödvändiga förbättringsåtgärder som behöver genomföras i gymnasieskolan. Föreskriven dokumentation av analys samt beslut om planering av åtgärder som beslutats utifrån en sådan analys, finns därmed inte heller. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionens utredning I intervju med rektor uppges att huvudmannen inte har ett fullgott systematiskt kvalitetsarbete. Representanterna för huvudmannen uppger vid intervjun att de är väl medvetna om att det systematiska kvalitetsarbetet är bristfälligt. Det framgår vidare att det saknas dokumentation av en analys av uppföljningen av gymnasieskolans måluppfyllelse och trygghet på huvudmannanivå. Därmed saknar huvudmannen ett fullständigt underlag för att ta beslut om nödvändiga förbättringsåtgärder som behöver genomföras i gymnasieskolan. Rättslig reglering Enligt skollagen ska en huvudman följa upp gymnasieskolans resultat och analysera det som framkommer i uppföljningen. Utifrån analysen ska huvudmannen besluta och genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder. Uppföljning och analys samt beslut om och planering för utvecklingsåtgärder ska dokumenteras.

10 Motivering till föreläggande som ingripande Beslut 10 (12) Då huvudmannen för gymnasieskolan i Lessebo kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Lessebo kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar Michael Erenius Beslutsfattare/ Undervisningsråd Yvonne Larsson Föredragande/ Utredare g464 MA./ Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Lessebo kommun

11 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

12 Bilaga 2: Fakta om Lessebo kommun Bilaga Lessebo kommun ligger i Kronobergs län och är en av länets åtta kommuner. Lessebo kommun har, enligt kommunens hemsida en befolkning om cirka 8500 invånare. Centralorten är Lessebo och bland kommunens övriga orter finns Hovmantorp, Kosta och Skruv. Lessebo kommun tillhandahåller pedagogisk verksamhet från förskola till vuxenutbildning. Verksamhetsansvaret för öppen förskola, förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning är organiserat under Barn- och utbildningsnämnden med en gemensam förvaltning, Barn- och utbildningsförvaltningen. I Lessebo kommun finns enligt huvudmannen 11 förskolor, fyra grundskolor med förskoleklass - årskurs 6 samt en grundskola med årskurserna 7-9. Fritidshemsverksamhet bedrivs i Lessebo kommun vid samtliga skolor med elever i åldern 6-12 år. Kommunen har en grundsärskola. Det finns dessutom elever som är mottagna i grundsärskola men som läser integrerade i grundskola. Förskolor och grundskolor finns i Hovmantorp, Lessebo, Kosta och Skruv. Det finns en kommunal gymnasieskola, en gymnasiesärskola samt vuxenutbildning i kommunen belägen i centralorten. Lessebo Gymnasieskola anordnar introduktionsprogrammen individuellt alternativ samt språkintroduktion. Eleverna i Lessebo kommun kan välja att gå sin gymnasieutbildning i hela Sydostregionen (Kronoberg, Kalmar och Blekinge län). Lessebo kommun anordnar vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasialnivå, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare.