Vägledarkalendariet 23 februari Agnetha Kronqvist och Mikaela Zelmerlööw

Transkript

1 Vägledarkalendariet 23 februari 2017 Agnetha Kronqvist och Mikaela Zelmerlööw

2 Aktuellt på vägledningsområdet PRAO Branschskolor Saknad! Om elevers skolfrånvaro Frafall i videregående opplæring Förebygga avhopp Arbetsmarknadsutredningen Dua Delegationen för unga och nyanlända till arbete

3 Var står vi idag? v

4 % Reflektioner och utmaningar

5 Finland Vägledningen stärkt - Ny läroplan 2016 Ämnet Handledning 100 tim. åk. 7-9 Studie- och yrkesvägledning integrerat i ämnena Ökat fokus på motivation och CMS (Career management skills)

6 Norge Ny tydligare styrning Ämnet Utdanningsvalg- 110 tim. åk. 7-9 Valbart alternativ: Arbetslivsval 222 tim Utredning om att stärka CMS (Career management skills)

7 Danmark Ämnet Uddannelse og job Obligatoriskt ämne Kunskapskriterier för åk. 3, 6 och 9.

8 % Reflektioner och utmaningar

9

10 Effekt: System, info, samverkan Insats: Skolverket Effekt: Dialog om arbetslivets behov Insats: Kontakt Effekt: förebygga studieavbrott, dimension gy Insats: Stöd Effekt: Prioriterat mål, HP, integrerad Insats: Stöd Effekt: Insikter, kunskaper Insats: Kurs

11 En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning SOU 2016:77

12

13 Nästan alla deltar i utbildning men många når inte målen Ca 0,7 procent har inte påbörjat en gymnasieutbildning inom två år. Ca 5 procent av samtliga elever som börjar i gymnasieskolan går enbart ett eller två år. Ca 35 procent av samtliga elever får inte gymnasieexamen inom tre år. Efter fyra år minskar den andelen till ca 30 procent.

14 Alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning: fokus på deltagande och genomströmning Deluppdrag bl.a. Ska gymnasieskolan vara obligatorisk eller är andra åtgärder att föredra? Se över bestämmelserna om stöd. Föreslå hur introduktionsprogrammen kan utvecklas. Föreslå hur rätten till högskolebehörighet på yrkesprogram kan stärkas. Föreslå eventuella justeringar av nationella program. Föreslå hur ett estetiskt ämne kan ingå på nationella program. Utreda möjligheterna att införa ämnesbetyg.

15 Utifrån problembilden vad är viktigt för fortsatt utveckling? Stöd i gymnasieskolan behöver vara mer långtgående. Undervisningstid och undervisningstidens användning. En ökad helhetssyn och mindre fragmentisering. Ett mer varierat innehåll på introduktionsprogram och starkare struktur. Stärk yrkesprogrammen och reducera osäkerhet om högskolebehörighet. Elever behöver ha tillräckliga förkunskaper. Utbildningsutbudet behöver uppdateras.

16 Förändringar i nationella program Antalet inriktningar minskas, bl.a. slås inriktningarna på humanistiska programmet samman. Öppning för vissa kombinationer av högskoleinriktning och yrkesämnen. En ny inriktning med yrkesprofil inom ekonomiprogrammet. Arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprofiler. En undersköterskeexamen föreslås. Ett estetiskt ämne införs på alla nationella program.

17 Införande Införande av flertalet nya bestämmelser är möjligt till Gäller dock ej ämnesbetyg möjligt tidigast

18 Bikupa

19 25.7 Enhetliga behörighetskrav till nationella program Elever på de nationella programmen behöver ha goda förkunskaper som gör dem väl rustade för att fullfölja sina studier. Att påbörja en utbildning utan tillräckliga förkunskaper kan innebära svårigheter att nå målen. Introduktionsprogrammen har en mycket viktig funktion för att rusta de elever som inte har tillräckliga förkunskaper för att börja på ett nationellt program. Förslag: 1. Behörighetskraven till gymnasieskolans nationella program ska vara enhetliga, sett till antal godkända betyg. Krav på godkända betyg i minst tolv ämnen från grundskolan ska gälla för behörighet till samtliga nationella program. De regler som gäller i dag om vilka specifika ämnen som ska ingå bland de godkända ska kvarstå.

20 25.9 Grundläggande och särskild behörighet på yrkesprogram Yrkesprogrammen behöver utvecklas och ge bredare möjligheter för att i högre grad möta ungdomars varierande intressen och framtidsmål. Utredningen bedömer att åtgärder som stärker möjligheterna till grundläggande och särskild högskolebehörighet kan utveckla yrkesprogrammen och göra dem mer attraktiva för fler elever med intresse för ett yrkesområde. Yrkesinnehållet bör så långt möjligt värnas, och det ska finnas rika möjligheter för elever att få gedigna yrkeskunskaper. Förslag: 1. Alla yrkesprogram ska ge högskolebehörighet i sitt grundupplägg. Elever ska kunna välja bort de kurser som leder till högskolebehörighet genom aktiva val. 2. Yrkesprogrammen ska ge fler möjligheter. Eleverna ska ha rätt till utökat program för att läsa antingen kurser som leder till särskild behörighet eller yrkeskurser.

21 25.5 Undervisningen och alla elevers utveckling mot målen Skolan behöver arbeta elevcentrerat. Genom en strukturerad undervisning ska eleverna ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd för att kunna nå utbildningens mål. Samverkan mellan elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt lärare behöver stödjas. Förslag: 1. Alla elever ska ha en mentor som samlat ska följa elevens utveckling och studiesituation. 2. I likhet med vad som gäller i grundskolan ska bestämmelser om strukturerad undervisning gälla även i gymnasieskolan. 3. En främjandeinsats för kompetenssamverkan mellan elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt lärare bör genomföras

22 Kursutformat ämnesutformat Fördelar Nackdelar?

23