Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rudsskogens förskola 2018

Transkript

1 Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rudsskogens förskola

2 Vision På vår förskola ska alla känna sig trygga, välkomna och bli respekterade för den man är. Inledning På Rudsskogens förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egen person. Ingen ska vara rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. FN; barnkonvention, där likabehandlingsarbetet handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter. Likabehandlingsplanens arbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Enligt skollagens 6 kap och diskrimineringslagen 1-4 kap ska huvudmannen: Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av kränkande behandlingar mot barn. Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt läroplanen; En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Ansvarig för upprättande av denna plan är förskolechef Fredrik Malm, fredrik.malm@karlstad.se Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Arbetet med likabehandlingsarbetet skall bedrivas kontinuerligt och målinriktat. Likabehandlingsarbetet är inte ett separat projekt som kan avhandlas vid vissa avgränsade aktiviteter, utan ska genomsyra hela verksamheten, rutiner, aktiviteter och personalens förhållningssätt. Resultat av utvärderingen från föregående års likabehandlingsplan. All personal på Rudsskogens förskola har varit med och utvärderat föregående års likabehandlingsarbete genom att gå igenom samtliga insatser och åtgärder. Resultatet lyfts fram här i årets likabehandlingsplan, sammanfattade i förebyggande åtgärder och främjande insatser. 2

3 Kartläggningsmetoder som används i verksamheten. Husmodellen. Gruppgenomgång med förskolechef/biträdande skolledare på grupp och individnivå. Organisation/struktur, regler/rutiner upprättas i början av läsåret. Tillbud/skaderapportering. Regelbundna planerade samtal med barnen om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare om hur de upplever trivsel på förskolan. Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering. Enkäter till vårdnadshavare, Kund och brukar - undersökning. Dagliga kontakter med vårdnadshavare. Information om vårt likabehandlingsarbete på vårdnadshavarmöte. Utifrån olika kartläggningsmetoder, är det viktigt att varje avdelning utgår från sin egen situation och utformar främjande insatser och förebyggande åtgärder utifrån behov som finns i den egna verksamheten. Främjande insatser; ska stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och bedrivas kontinuerligt utan förekommande anledning. Förebyggande åtgärder; utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggning av situationen i förskolan. Åtgärdande arbete; handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. (Rutiner/åtgärder finns beskrivna i slutet av dokumentet under "Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande.") Dessa rutiner/åtgärder ska vara väl kända för all personal i verksamheten. Med utgångspunkt från vad som framkommit i föregående års likabehandlingsplan, kommer vi att arbeta enligt följande. Kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 3

4 Förebyggande åtgärder; Att varje läsår kartlägga miljön både ute och inne, ex. genom husmodellen. Vi behöver förankra och förtydliga vårt likabehandlingsarbete hos barn och vårdnadshavare bättre. Främjande insatser; Kompisregler utformas tillsammans med barnen varje läsår. Värdegrundsarbete, som blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och att ge barnen redskap för att lösa konflikter. Vi har en organisation/struktur, så att det är möjligt att vara närvarande för att stötta/hjälpa alla barn i verksamheten både inne och ute. Vi vuxna är goda förebilder och visar barnen hur vi skall bete oss mot varandra, genom att aldrig tala illa om andra kollegor, barn eller vårdnadshavare. Kön Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människor sociala kön. Ur förskolans läroplan, Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förebyggande åtgärder; Jobba mera med hur vi beskriver pojkar och flickor, hur vi bemöter dem. Tänka på att inte värdera barnens kläder, såsom söt, tuff. Ha ett normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete, så att barnen kan utveckla sin personlighet och sina intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar. (Synliggöra normer, ifrågasätta normer, granska sin egen position.) Främjande insatser; Att våra utklädningskläder är genusneutrala, sagokläder, yrkeskläder. Alla barn hjälper till med praktiska göromål. Vi utmanar de stereotypa könsrollerna i samtal med barnen. Använder ordet vårdnadshavare. Att barnen får välja material/aktivitet utifrån sina egna intressen. Vi läser böcker som bryter traditionella könsmönster. Vi uppmuntrar pojkar och flickor att leka tillsammans. Vi har olika strategier för att ge både pojkar och flickor lika stort talutrymme, ex talrundor i samlingar, vid gruppaktiviteter och vuxennärvaro i fria leken. Blanda könskodade leksaker. 4

5 Könsidentitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifieras sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ur förskolans läroplan, Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förebyggande åtgärder; Vi behöver arbeta mera aktivt med barnlitteratur inom området. Främjande insatser; Vi stöttar och bistår barnen i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet, utan att bli begränsad av rådande normer. Olika utklädningskläder finns för att få klä ut sig och få prova på olika roller. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Ur förskolans läroplan, förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Förebyggande åtgärder; Arbeta fram ett gemensamt dokument för alla förskolor på området, gällande inskolningsrutiner för barn med annat modersmål. Vi fortsätter att utveckla/förändra vårt flerspråkiga arbetssätt, för att skapa förutsättningar för barnen att utveckla stolthet över sig själv, sin etniska tillhörighet och stödja utvecklingen av barnens modersmål. (ny litteratur inköpt) Vi använder tolk vid behov. Främjande insatser; Vi skall fira FN dagen tillsammans i huset, men också högtider som lyfts som viktiga för barnen. Vi ser alla kulturella olikheter i verksamheten som en tillgång. Religion eller annan trosuppfattning Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar religiös åskådning t ex buddism och ateism. Ur förskolans läroplan, Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. 5

6 Förebyggande åtgärder; Att i vårt kommande gemensamma inskolningsdokument skall ingå, om det är någon högtid som barn/vårdnadshavare vill att vi uppmärksammar och som har betydelse för barnet. Främjande insatser; Vi firar våra svenska traditioner utan att lägga någon tyngd i det religiösa. Serverar särskild kost vid behov. På förskolan finns en mångkulturell almanacka inköpt och används för att hålla sig ajour, när och vilka högtider som förekommer. Vi tillhandahåller dockor av båda könen med olika hudfärg. Vi lånar litteratur som handlar om andra kulturer. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ex ADHD och autism. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionsnedsättning. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Förebyggande åtgärder; Lära sig tecken som stöd, en önskan av flera pedagoger att gå utbildning. Främjande insatser; All personal får under läsåret NPF utbildning. Syftet med utbildningen är att stärka kompetensen inom det specialpedagogiska området och för att kunna utveckla alla individers rätt till lärande utifrån sina egna förutsättningar. Både lärmiljön och den fysiska miljön anpassas för alla barns behov och vara en tillåtande miljö för alla. Verksamheten utformas så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. "Tummen" finns på området som stöd att anlita vid behov. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning. Förebyggande åtgärder; Köpa in barnböcker om olika familjekonstellationer. 6

7 Främjande insatser; Vi visar på hur olika familjekonstellationer kan se ut genom bilder och barnlitteratur. Vid situationer när det förekommer olika Regnbågsfamiljer, jobbas det mer främjande. Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandlas på grund av ålder när det gäller åldersindelning i förskoleverksamheten. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Alla barn skall ha en planerad verksamhet oavsett ålder. Förebyggande åtgärder; Vi skall anordna gemensamma aktiviteter i huset, så att barn från yngre och äldre avdelningar får träffas. Främjande insatser; Vi anpassar miljön/material så att den anpassas efter barnens ålder. Vi uppmanar barnen att leka och hjälpa varandra. Vi berömmer och stärker barnen för det de gör, inte efter hur många år de är. Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder. Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med andra namn som inte har med ålder att göra. Uppföljning och utvärdering av förebyggande åtgärder och främjande insatser, sker kontinuerligt på avdelningarnas avdelningsplaneringar och ansvaras av pedagogerna på förskolan. Förskolechef/biträdande skolledare följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. I januari varje år utvärderas hela likabehandlingsplanen, då upprättas nya förebyggande åtgärder och främjande insatser utifrån föregående års plan. 7

8 Avdelning: Räven Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Vårt förebyggande arbete utgår från den kartläggning vi gjort och analysen av kartläggningen ligger till grund för vårt förebyggande arbete. Kartläggning, Vi har på Räven sett att integrationen med barnen är uppdelad i leken både inomhus och utomhus. Barnen har delat upp sig utifrån nationalitet. Vi ser att de som inte har svenska som modersmål dras till varandra och de som har svenska som modersmål till varandra. Vi vill se en större blandning i leken bland barnen. Vi har försökt styra in dem i leken i nya gruppkonstellationer men barnen är inte intresserade av detta. Vi ser ett problem då det ibland händer att något barn blir ensam, för den anser inte att den har någon kompis här. Vi vill lära barnen att alla här på Räven är allas kompisar. Genom denna segregation i gruppen hamnar även den svenska språkutvecklingen efter hos de barn som inte har svenska som modersmål. Vi vill även se att de med svenska som modersmål blir mer öppna och välkomnar de barn med annat modersmål. Att inte vara rädda för det som är nytt. Vi som personal behöver bli mer tydliga i vårt arbete kring mångkulturellt arbete här på Räven. Vi måste prata med barnen mer om alla människors olikheter och lika värde. Kartläggnings metoder Analys av kartläggningen Lpfö-98 mål Delmål Åtgärder/ aktiviteter Observationer i den dagliga verksamheten. Barnintervjuer kring vänskap. Genom våra observationer har vi sett en tydlig indelning i barngruppen. De med svenska som modersmål tyr sig till varandra och de med annat modersmål till varandra. Vi ser att det mest beror på det språkliga, att de väljer kompisar som de har lättast att kommunicera med och där de är mest trygga. Vi har sett att när vi har styrt leken så har det fungerat i korta stunder att leka tillsammans oavsett nationalitet. Men så fort den fria leken tar över så återgår barnen till sina grupperingar. Genom våra intervjuer uttrycker barnen att de är nöjda med sina gruppkonstellationer De menar i svaren att de är nöjda med sina kompisar de leker med och vill inte leka med några andra på avdelningen. Vi vill att barnen ska få en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet, religioner eller annan trosuppfattning. Att barnen väljer lekar utifrån intressen utan att bli begränsade av språk eller otrygghet. Vi har infört lekkort där vi styr gruppkonstellationerna i leken. Detta sker efter vilan i ca 20 minuter dagligen. Genom korten kan vi välja hur mycket vi är med och styr indelningen bland kompisarna. I leken ska vi pedagoger vara mer delaktiga, att bjuda in olika nationaliteter när vi t ex spelar spel, i rollekar mm. Vi måste vara med och förklara lekens lekens regler då språket hämmar för att barnen ska bli mer trygga i 8

9 situationen. Mer positiv uppmuntran då barnen bjuder in nya kompisar i leken. Vid samling eller vid gruppaktiviteter, även i den dagliga verksamheten påpeka och prata mer om att vi alla är olika fast lika stort värde. Att vi alla måste hjälpas åt för att bli en grupp där alla är inkluderade. Vi tar del av litteraturen Flerspråkighet, alla barn, alla språk, alla dagar av Mahroo Khousravi. Ansvariga Alla pedagoger är ansvariga för åtgärder/aktiviteter för att nå våra mål. Utvärdering (sker kontinuerligt på vår alp) Vi kommer genom fortsatta observationer i barngruppen se om vi nått vårt resultat, att gruppen blandas mer. Även den språkliga biten om det svenska språket utvecklas mer hos de barn med annat modersmål. Detta diskuterar vi kring på vår alp. Vi kommer ha en kontinuerlig dialog vid våra arbetslagsplaneringar kring öppenhet mot varandra i gruppen kring människors lika värde. 9

10 Avdelning: Ekorren Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Vårt förebyggande arbete utgår från den kartläggning vi gjort och analysen av kartläggningen ligger till grund för vårt förebyggande arbete. Kartläggning, vad har vi sett/hört. Kartläggnings metoder Analys av kartläggningen Dagliga observationer, samtal i personalgruppen och i samtal med vårdnadshavare. Vi behöver jobba med att få bort skrik och hårda tag i barngruppen. Vi har några barn som utmärker sig i detta och drar med sig andra. Lpfö-98 mål - Att barnen utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. - Förmåga att ta hänsyn och vilja att hjälpa andra. Delmål - Förståelse för att alla människor har lika värde. Åtgärder/ aktiviteter Att vi som personal sänker rösten, vi pratar om hur man kan prata med varandra. Uppmanar att använda ord istället för skrik/knuffar/slag, avledningar i vissa situationer. På samlingen tränar vi på att inte jubla och klappa händerna efter varje sång, då det har triggat vissa barn. Nolltolerans mot alla hårda tag. Konsekvenser, time out. Förstärkning av positiva beteenden. Ständig översikt och särskilt på utåtagerande barn. Försöker förhindra negativa beteenden och visa hur man istället kan göra. Ansvariga All personal Utvärdering (sker kontinuerligt på vår alp) Utvärderar arbetet på våra arbetslagsplaneringar. 10

11 Avdelning: Björnen Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Vårt förebyggande arbete utgår från den kartläggning vi gjort och analysen av kartläggningen ligger till grund för vårt förebyggande arbete. Kartläggning, vad har vi sett/hört. Kartläggnings Barnintervjuer och observationer. metoder Analys av kartläggningen Under hösten hade vi en stark gruppering i vår barngrupp, där de hade svårt att släppa in någon annan. Eftersom vi delar gruppen, så att halva är ute och halva gruppen är inne, så har vi haft möjlighet att styra upp gruppen i olika kompis konstellationer. Vi har många barn i gruppen som behöver stöd av olika slag. När vi delar in barngruppen i mindre grupper kan vi stötta/hjälpa dessa barn på ett bra sätt. Några av barnen är starka ledare som har svårt att lyssna in de andra barnen och en del av barnen visar tecken på rädsla för detta. Lpfö-98 mål Delmål Alla barn i förskolan har samma rättigheter. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Alla barn i vår förskola skall känna trygghet och delta i förskolans verksamhet med glädje. Åtgärder/ aktiviteter Ansvariga Vi fortsätter att dela upp barnen i två grupper så att en är ute på förmiddagen och en efter vilan. Vi sätter upp barnens kort på tavlan så att alla vet om de skall vara ute/inne. För att förebygga att några barn bestämmer lek m.m. skall vi testa med lekkort, då vi pedagoger bestämmer aktivitet och gruppindelning. Vi ska även se över vår organisation, våra rutiner, så att vi kan stötta med olika hjälpmedel. Alla pedagoger är ansvariga för att detta efterlevs och utvecklas. Utvärdering (sker kontinuerligt på vår alp) Vi utvärderar kontinuerligt på våra arbetslagsplaneringar. Vi skriver också i vår loggbok, så att vi kan läsa i lugn och ro istället för att prata över huvudena på barnen. 11

12 Avdelning: Igelkotten Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Vårt förebyggande arbete utgår från den kartläggning vi gjort och analysen av kartläggningen ligger till grund för vårt förebyggande arbete. Kartläggning, vad har vi sett/hört. Kartläggnings Dagliga observationer, samtal i personalgruppen. metoder Analys av kartläggningen Vi har genom observationer sett att vi behöver stödja alla barn och de skall ges möjlighet att förstå oavsett språk och utvecklingsnivå. Lpfö-98 mål Delmål Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Åtgärder/ aktiviteter Göra bilder som sätts på nyckelhållare, som all personal bär med sig och använder i vardagen. Ansvariga Alla pedagoger på avdelningen. Utvärdering (sker kontinuerligt på vår alp) Vi utvärderar på våra arbetslagsplaneringar. 12

13 Begreppsförklaringar Diskriminering Diskriminerings begreppet syftar till kränkningar som grundar sig på olika grunder såsom ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning och etnisk bakgrund. Det handlar om att man särbehandlat någon på ett sätt som missgynnar vederbörande, kränker eller på något sätt begränsar individens friheter och rättigheter. Man kan skilja på direkt och indirekt diskriminering. Direkt innebär att ett barn behandlas sämre än andra, med indirekt behandlas alla lika, vilket skulle kunna missgynna de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta skulle kunna vara barn som har någon form av funktionsnedsättning. I verksamheten är det personal som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan i juridisk mening inte diskriminera varandra. Om ett barn har anmält/uttryckt att någon ansvarig person utfört kränkande behandling eller om barnet medverkat i någon utredning som gäller överträdelse av lagen är det förbjudet att straffa barnet som följd. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. Hur alla blir delaktiga och informerade om förskolans likabehandlingsplan. Förankring av likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument för personal, barn och vårdnadshavare. Planen skall integreras i hela verksamheten. Den är angelägen för alla och skall hållas levande genom diskussioner med barnen och i personalgruppen. Föräldrar; Informeras vid inskolning, vårdnadshavarmöten och utvecklingssamtal. Personalen fångar upp vårdnadshavarens synpunkter och tar dem i beaktande i det fortsatta arbetet. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig att läsa, både på hemsidan och på respektive avdelning. 13

14 Barn; personalen pratar med de äldsta barnen om vad innehållet i likabehandlingsplanen betyder i början av varje termin, men också när behov finns. Vid kartläggning och när vi sätter mål, ta in barnens kommentarer. Barnen blir också delaktiga i aktiviteter runt både främjande och förebyggande arbete, som vi då kopplar till planen. Personal; all personal är med och utvärderar föregående års likabehandlingsplan och lyfter fram det som ska finnas med i årets plan. Diskussioner förs på arbetslagsplaneringar där kontinuerlig utvärdering görs på både förebyggande åtgärder och främjande insatser. Nyanställd personal, vfu studenter och andra som gör praktik i vår verksamhet informeras om planen. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på kommunens hemsida. Ansvarsfördelning Förskolechefs ansvar Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten: Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Upprätta och se över rutiner för ett målinriktat arbete för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/ vårdnadshavare. Planen följs upp kontinuerligt under året vid personalens arbetslagsplanering. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: Följa förskolans strukturer och rutiner för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om situation uppstår där personal anser att vara signal om kränkning, ska förskolechef kontaktas. Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och vårdnadshavare. Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 14

15 Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje vårtermin för barnens vårdnadshavare. Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: Skollagen kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet. a. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen, om signal har framkommit att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. (använd blankett i detta dokument) b. Utredning görs av arbetslaget i samråd med förskolechefen. (använd blankett fallbeskrivning/incidentrapport 1.) c. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. d. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om signal om kränkande behandling. e. En plan med kartläggning och åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt, tid för uppföljning planeras in. (använd blankett fallbeskrivning/incidentrapport 2.) f. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas ärendet. Meddela förskolechef. g. Dokumentation samlas in och arkivering ansvaras av förskolechef. 15

16 Att anmäla till BEO/skolinspektionen, vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller skolinspektionen om du anser att ditt barn är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din förskola. Personal som kränker barn. Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen. Så här gör du om en vuxen kränker ett barn Ta upp det direkt med den vuxne. Vid behov kontakta förskolechef om det som inträffat. Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när kränkning framkommit, åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs. Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med uppföljning utvärderas åtgärderna. Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett arbetsbrott startas ett arbetsmiljöarbete. Vid allvarlig händelse informeras arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare sker en utredning på förskolan. 16

17 Fallbeskrivning/Incidentrapport 1. Datum: Den utsatte: Beskriv händelsen: Vårdnadshavaren informerad: Datum: 17

18 Fallbeskrivning/Incidentrapport 2. Datum: Den utsatte: Kartläggning: Åtgärder: Uppföljning: Vårdnadshavare informerad: Datum: 18