Prata om flickors rättigheter!

Transkript

1 Hej ledare! TEMA PÅ ÅRETS JULKAMPANJ Årets julkampanj handlar om hur olika förutsättningar flickor har i världen beroende på vart de föds. Flickor har sämre tillgång till hälsa och utbildning enbart på grund av att de är just flickor. I många länder förväntas flickor att ta stort ansvar hemma och sköta hushållet, laga mat och ta hand om familjemedlemmarna. Barnäktenskap och oönskade graviditeter är också en verklighet för många flickor i världen. I årets julkalender får vi möta tre olika flickor; Fatija från Östafrika, Fiorella från Centralamerika och Jasmina från Mellanöstern. Nästan lika många flickor som pojkar börjar i grundskolan runt om i världen, men flickor tvingas oftare hoppa av utbildningen tidigare än pojkar och flickor får på så vis mindre möjlighet än pojkar att påverka sin framtid. I många länder begränsas flickors vardag till hemmet och det är mer accepterat för pojkar att vara ute och leka, spela fotboll och busa. För att det ska finnas genusrättvisa och jämställdhet är det viktigt att flickor ges samma möjligheter och förutsättningar som pojkar och detta jobbar Svenska kyrkans internationella arbete för! Flickor har bland annat rätt till sig egen kropp, rätt att få gå i skolan, rätt till skydd mot våld och rätt att vara med och bestämma. Mål 5 i Agenda 2030 handlar just om detta: jämställdhet och att alla ska ha lika förutsättningar och få sina rättigheter tillgodosedda! I Svenska kyrkans julkampanj samlar vi in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete för genusrättvisa och alla barns rätt till ett tryggt liv. Tillsammans kan vi se till fler flickor kan gå i skolan, har tillgång till hälsa och slipper att giftas bort eller bli mammor i ung ålder. ÅRETS JULKALENDER I år har julkampanjen en adventskalender att beställa hem till församlingens barn. Kalendern har 25 klassiska luckor att öppna och temat är inspirerat av både julevangeliet och Svenska kyrkans Internationella arbete för flickors rättigheter i Mellanöstern, Centralamerika och Östafrika. Med tänkvärda uppdrag och illustrationer får barnen fundera över julens budskap.

2 Glöm inte att be föräldrarna om en gåva för arbetet för flickors rättigheter i samband med att kalendern delas ut. PEDAGOGISKA VERKTYGSLÅDAN Den pedagogiska verktygslådan finns till för dig som är pedagog, barn-/ungdomsledare eller som på något sätt jobbar med barn/ungdomar i församlingen. Här kommer massa tips, övningar och andaktsförslag som underlättar och ger inspiration för att involvera barnen/ungdomarna i julkampanjens tema på ett roligt sätt under hösten. Mer om Svenska Kyrkans Unga hittar du på och på Facebook: Du kan också alltid kontakta oss på globalt@svenskakyrkansunga.se för tips om hur ni kan jobba med globala frågor tillsammans med barn och unga! Prata om flickors rättigheter! Här är några resurser som underlättar för dig när du ska introducera flickors rättigheter och Barnkonventionen till barnen och ungdomarna: FN:s faktablad om flickors rättigheter Barnkonventionen En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. Den hittar du på Barnombudsmannens hemsida Alla barns rätt En bilderbok om Barnkonventionen av Pernilla Stalfelt. Den här boken finns även som app om ni har en ipad! På Lyssna.nu hittar du pedagogiska material för barn i alla åldrar. Vi vill särskilt tipsa om Du har rätt och Det här är dina rättigheter.

3 Lekar och övningar om barns rättigheter STARTÖVNING Låt barnen/ungdomarna i tur och ordning fortsätta meningen Barn behöver eller Flickor behöver Plocka upp de behov som barnen/ungdomarna nämner som också är en rättighet i Barnkonventionen, till exempel skolgång, att bli skyddad och att få leka. Låt barnen/ungdomarna måla de behov som också är rättigheter på ett blad och gör ett rättighetsträd! Avsluta med att fråga barnen/ungdomarna vilken rättighet de tycker är viktigast. SKRIV EN ÖNSKELISTA FÖR VÄRLDENS ALLA BARN! Det är härligt att skriva önskelistor till tomten, att lista alla möjliga prylar som skulle vara kul att ha. Men vad behöver vi egentligen för ett bra liv? Runt om i världen finns det barn som lever i fattigdom och som har det svårt. Vad skulle du önska för att göra livet bättre för barn i världen? Något särskilt som flickor kan behöva? Använd önskelistan för att prata om julkampanjens budskap. Antingen förälder och barn tillsammans, eller i barngruppen i församlingen. Använd sedan önskelistorna i församlingen! Kanske som en utställning på Lucia? Eller som en bild i agendan på adventsgudstjänsterna? VAD ÄR VIKTIGAST? Dela in barnen/ungdomarna i grupper om 3 till 5 personer. Varje grupp får ett stort papper, pennor och post-it lappar. Ett av barnen/ungdomarna lägger sig på pappret och de andra i gruppen ritar personens konturer på pappret. Berätta för grupperna att personen på pappret är ett riktigt barn och att de ska ge barnet ett namn. Gruppen ska nu skriva ner eller rita allt de kommer på som barnet behöver för att kunna växa upp och vara lyckligt och må bra, en sak per post-it lapp. Tänk på att det kan vara både saker som det går att ta på (mat, sjukvård), och sådant det inte går att ta på (kärlek, kunskap). Sätt post-it lapparna på barnet. Låt grupperna berätta för varandra vad de har kommit fram till.

4 - Är det något alla har med? - Något bara en grupp har? - Var det svårt? - Kom alla överens i gruppen? - Hur tänkte de när de valde. Nu ska barnen/ungdomarna välja de 20 viktigaste lapparna för att barnet ska må bra och vara lyckligt, och lägga de andra åt sidan. När grupperna är klara, berätta att förutsättningarna för barnet har ändrats, och det får bara behålla 15 lappar. Sedan Vilka lappar har grupperna behållit? - Har grupperna sparat samma saker? - Vad tog de bort först? - Varför? Jämför de lappar som var med från början med de som är kvar vad är det för skillnad? Prata om vilka sakar som behövs för att må bra och vara lycklig, vissa saker är behov som inte går att ta bort (mat), och andra saker är sådant som kanske inte är helt nödvändigt men som är roligt att ha (senaste mobiltelefonen). JULKORT TILL FATIJA, FIORELLA OCH JASMINA Låt barnen/ungdomarna använda färgpennor, klistermärken och pyssel för att göra sina egna julkort till Fatija, Fiorella eller Jasmia. På kortet kan de berätta om hur det är att fira jul i Sverige och skriva frågor om hur det är att vara flicka i Östafrika, Mellanöstern eller Centralamerika. Samtala sedan med barnen/ungdomarna om vad de skrivit och koppla det till Sverige, finns det skillnader i vad flickor och pojkar får eller förväntas att göra? Om ja, hurdå? Vad betyder jämställdhet för dem?

5 HETA STOLEN Låt barnen/ungdomarna sitta i en ring, läs sedan ett påstående. Om de håller med får de resa sig upp och byta plats med varandra. Ställ sedan följdfrågor om varför de valde att sitta kvar eller byta plats. Tips är att börja med lite lättare frågor så att de kommer in i leken och använda normkritiska formuleringar för att synliggöra normer i samhället, tex det är okej för flickor att gråta öppnar upp för samtal om vem som får gråta och vad det betyder. Finns det olika regler för flickor och pojkar och hur blir det tydligt i julkalendern? Förslag på påståenden Glass är gott Det är kul att fira jul Flickor tar mer plats än killar i klassrummet Killar tar mer ansvar hemma än tjejer Det finns jämställdhet runt om i världen Vuxna förväntar sig olika saker av flickor än av pojkar Det går bra att leka tillsammans flickor och pojkar Alla barn ska gå i skolan Det finns barn i världen som inte får gå i skolan Barn ska arbeta Vuxna får bestämma över barn Det är okej för flickor att gråta Pappor kan laga mat Alla barn har rätt att leka DET HÄR ÄR MIN KOMPIS Låt barnen/ungdomarna sitta i en ring och den ena får börja med att presentera den som sitter till vänster, t.ex. Det här är min kompis Maxime och lyfter kamratens hand i luften. Fortsätt tills alla har presenterat varandra och till slut är alla händerna i luften och alla håller varandra i handen. I nästa runda gör barnen/ungdomarna samma sak men med personen vid andra sidan om dem. De ska också lägga till en rättighet som barnet/ungdomen har, t.ex. Det här är min kompis Maxime, hon har rätt att gå i skolan eller Det här är min kompis Nadja, hon har rätt att leka.

6 Recept FATIJAS RECEPT Gör som Fatija och hennes familj och laga Wat-gryta till jul! Wat 4 personer Ingredienser 1 kg nötkött 2 st gula lökar i klyftor 2 burkar krossade tomater 2 msk Berebere, Etiopisk peppar 1,5 msk salt 1 msk malen svartpeppar 3 st lagerblad 3 st morötter i bitar Ris, valfritt tillbehör 1 st broccoli, valfritt tillbehör Så här gör du 1. Bryn lökklyftorna i lite olja i en gryta, lägg i och bryn köttet som är skuret i stora bitar. 2. Häll i krossade tomater och alla kryddorna. 3. Låt puttra på låg värme i 5 6 timmar tills det är som en tjock massa. 4. Häll i morötterna sista timmen. Späd med vatten under tiden om det behövs. 5. Servera grytan med kokt broccoli och ex. vitt bröd som doppas i grytan, eller ris.

7 JASMINAS RECEPT Jasmina och hennes familj odlar dadlar. Visste du att det går att göra jättegoda chokladbollar av dadlar? Prova det här receptet! Chokladbollar 15 st 15 minuter Ingredienser 1 dl sötmandel 1 dl cashewnötter 8 st urkärnade dadlar 1 msk kakao 1,5 msk kokosfett 1 dl kokos eller nötter att rulla dom i Så här gör du 1. Mixa nötterna tills de blir som ett grovt mjöl. 2. Tillsätt de urkärnade dadlarna, kakaon och kokosoljan och fortsätt mixa tills det blir som en jämn smet. 3. Rulla till små bollar och vänd i kokos, hackade nötter eller kakao. Ställ i kylen i 30 minuter. Klart! 4. Om du vill är det gott att lägga till lite vaniljpulver!

8 FIORELLAS RECEPT I Centralamerika odlas mycket banan och matbanan. Fiorellas familj lagar tamales som serveras på bananblad. Det går faktiskt att laga chips av matbanan! Bananchips 4 personer 30 minuter Ingredienser ½ tsk chili 5 pepparkorn 1 stjärnanis Honung 2 matbananer Lite riven muskotnöt 1 tsk salt Så här gör du Skala bananerna och ta bort de vita trådarna! Gör små hål i bananerna med en steknål. Blanda samman alla kryddor. Lägg bananerna på smörpapper och strö över kryddorna. Vik ihop smörpapperet och baka i ugnen på 160 grader tills de är helt mjuka, det tar ca 30 minuter. Servera på en gång med honung och kryddorna.

9 Andakter om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter har funnits sedan Ett sätt att uppmärksamma innehållet i konventionen är att stanna upp inför de olika artiklarna och fundera över vad de betyder. ARTIKEL 31. BARNETS RÄTT TILL VILA OCH FRITID För att växa och utvecklas räcker det inte med att vi går i skolan, vi behöver leka också! Någon har sagt att leken är barnens arbete, att barn bearbetar livet och det de är med om i leken. Vi behöver alla vila och eftertanke lika mycket som aktivitet. Bön och gudstjänst är en sorts lek inför Gud. Tar du dig tid för vila, eftertanke, bön eller att fira gudstjänst? Läs Matteusevangeliet kapitel 6, vers 25 34, Gör er inga bekymmer Be Spela lugn musik, ligg bekvämt på golvet och blunda eller titta upp i taket. Om du kan vara ute, ligg i gräset på en filt. Tänk på sådant du är bekymrad för, eller människor som du tror behöver en bön. Lämna dina tankar tyst till Gud. Blås såpbubblor. Låt varje såpbubbla bära dina bekymmer och dina böner för andra till Gud. Njut av skönheten i såpbubblorna och i allt som växer just nu.

10 ARTIKEL 20. ETT BARN SOM INTE KAN BO MED SINA FÖRÄLDRAR HAR RÄTT ATT FÅ HJÄLP ATT HITTA ETT NYTT HEM. FN:s konvention om barnets rättigheter säger så här i artikel 20, som handlar om alternativ omvårdnad: Barn som för sitt eget bästa inte kan bo i sin familj ska ha rätt till särskilt skydd och hjälp från statens sida. Det ska tas hänsyn till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund. En del barn tas om hand av socialtjänsten för längre eller kortare tid för att deras hemmiljö inte fungerar. Barn som är omhändertagna kan vistas på hem eller placeras i fosterfamiljer, ibland långt borta från sin hembygd. Finns det barn som är placerade i fosterhem eller familjehem där ni bor och går i skolan? Hur har de det där? Hälsar släktingar eller vänner på dem? Blir de inbjudna till församlingens barnverksamhet eller till konfirmationsgrupper? Tvingas de på någon annans tro eller saknar de tvärtom möjligheter att utöva sin egen tro? Gud är som en förälder för alla människor, också dem som saknar föräldrar, eller de som har föräldrar som inte alltid klarar att ta hand om sina barn. Tror du att det är en tröst att ha Gud när föräldrar sviker, eller kan det tvärtom vara svårare att tro på Gud när du inte ens kan lita på sina föräldrar? Hur har du det med dina föräldrar? Känner du nån som har det jobbigt hemma eller av nån anledning inte bor med sin familj? Ser du Gud som en mamma eller pappa, eller har du svårt med den bilden? Hur tänker du dig Gud? Läs Matteusevangeliet kapitel 12, vers Sjung Gud bor i ett ljus SvPs 357 eller Jag är hos dig min Gud SvPs 607 Be Gud, tack för att du har gjort oss alla till en familj. Hjälp oss att lyssna på och bry oss om varandra. Gör kyrkan till ett hem dit vi alla får komma som vi är. Var hos oss när det inte fungerar som vi vill hemma, och skydda alla som har problem med sina föräldrar, eller de som vill men inte kan bo med sina familjer. Jesus visade oss att vi inte behöver vara släkt för att höra ihop. Tack för att vi alltid hör ihop med dig, vad som än händer. Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är, vart jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går, du förbliver Fader vår. Amen.

11 ARTIKEL 3. BARNETS BÄSTA SKA ALLTID KOMMA I FRÄMSTA RUMMET. Läs Matteusevangeliet kapitel 7, vers Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Det betyder att vuxna först och främst ska se till att det blir bra för barnet. Men hur bestäms vad som är bäst? Vi behöver förstås prata med barn för att få veta mera, för ingen vet alltid bäst själv! Den gyllene regeln säger att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Men kanske måste vi gå ännu längre? Vi måste försöka leva oss in i en annan människas värld, så att vi kan se också när hon eller han faktiskt behöver något annat än det jag själv behöver. Vi kan också fråga oss: vet vi jämt vad som är bäst ens för oss själva? Ibland sägs det att när vi ber så ger Gud oss grönt, gult eller rött ljus. Grönt betyder ja, gult betyder vänta och rött betyder nej. Vi får inte alltid det vi ber om, och en av anledningarna är nog att vi ibland ber om saker som inte är bra för oss själva och andra. Kanske är det bara Gud som vet vad som egentligen är bäst för oss? Och eftersom Gud själv har varit ett barn finns det säkert mycket vi kan lära oss av att försöka lyssna på Gud också. Lek Viskleken. Låt en mening går ringen runt med en viskning. Jämför slutversionen med början. Kommentar: Det vi tror vi hör och det vi tror vi vet om andra stämmer inte alltid. Mycket kommer bort på vägen, särskilt när vi tror att vi vet bäst. Men när vi ber till Gud går det fram mer än vi säger och tänker, för Gud ser hela bilden, också det vi inte vet. Gud kan hjälpa oss att förstå mer om oss själva och om andra, när vi ber och när vi faktiskt lyssnar på varandra. Be Gud som haver. Sjung Man kan höra vad någon ser.

12 ARTIKEL 12. BARNET HAR RÄTT TILL ÅSIKTSFRIHET OCH RÄTT ATT BLI HÖRD I ALLA FRÅGOR SOM BERÖR BARNET. För oss i Sverige är det självklart att vi har rätt att ha egna åsikter. Men är det lika självklart att någon annan lyssnar på och tar hänsyn till mina åsikter? I en demokrati är det naturligtvis inte alla som får sin vilja fram, men meningen är att alla ska få vara med i samtalet, även barnen. Gud lyssnar alltid, även om vi inte alltid får det vi ber om. När vi ber händer det tvärtom ibland att vi själva upptäcker att vi egentligen vill något annat eller behöver något annat än vi först trodde. Så är det också när demokratin fungerar: vi lär oss nya saker om oss själva och varandra i samtalet. Läs Lukas kapitel 11, vers 5 10 (om bönen). Be Gud, tack för att du alltid lyssnar. Hjälp mig att lyssna till mig själv och till dig så att jag förstår mer av vad som är bäst för mig att göra. Förlåt mig när jag inte bryr mig om vad andra behöver och tror att de inte är värda att lyssna på. Hjälp mig att komma överens med dem jag har svårt för. Gör mig modig nog att stå för det jag själv tycker inför andra och modig nog att lyssna på dem. Hjälp mig att inte ge upp när det är svårt. Amen. Gör Skriv en liten lista över tre personer och tre ämnen som du vill be för den här veckan, och hitta en stund varje dag när du ber för och tänker på dem. I slutet av veckan, fundera över om du ser på de personerna och ämnena på ett nytt sätt eller inte.

13 ARTIKEL 24: BARNETS RÄTT TILL HÄLSA OCH SJUKVÅRD. Vi kan också fundera över: vad är friskt och vad är sjukt? Alla vet att en förkylning eller ett brutet ben är något som går över. Men det finns också barn som lever varje dag hela livet med olika funktionsnedsättningar. Vilken hjälp får vi? Och hur blir personer bemötta av andra? Tycker personen själv att hen är sjuk? Tycker andra det? Hur känns det? Jesus helade ibland människor han mötte som var svårt sjuka eller hade funktionsnedsättningar. Idag litar vi mer på sjukvården än på bön när det kommer till sjukdomar. Men det Jesus var bra på var också att bemöta alla människor som lika värdefulla och unika antingen de var små eller stora, friska eller sjuka, beundrade eller illa omtyckta av andra. Det kan vi också försöka göra. Läs Jesus botar en lam man (Markusevangeliet kapitel 2, vers 1 12) Gör Har du själv något funktionshinder? Tänk igenom hur du skulle vilja bli bemött om du t.ex. var döv, hade ADHD eller svår glutenallergi. Vad skulle vara viktigt för dig då? Läs en barn- eller ungdomsbok som handlar om någon som har ett funktionshinder eller sjukdom. (Se tips under Ledare!) Tänk efter om det finns någon i din närhet som du tror att du själv kan göra en skillnad för genom hur du behandlar dem och ser på dem. Bön Gud, tack för att du alltid ser oss för dem vi är och inte fastnar på hur vi ser ut eller verkar vara, som andra ibland gör. Ibland är det svårt att bli accepterad av andra. Ibland är det svårt att acceptera sig själv. Hjälp oss att bli bättre på att lyssna på och se varandra och ta hänsyn till vad andra behöver. Hjälp alla barn i världen att få tillgång till den hjälp de behöver för att leva hälsosamma, meningsfulla och roliga liv. Amen

14 Låt barn vara delaktiga! Vad är skillnaden mellan att få vara med och att vara delaktig? Det är en av frågorna som Barnkonsekvensanalysutbildningen, förkortat BKA, kretsar kring. Svenska Kyrkans Unga har tagit fram utbildningen för att barn och unga ska få ta plats och bestämma i frågor som rör dem, i sin församling. Läs mer på