Mer om Svenska Kyrkans Ungas globala arbete hittar du på och på Facebook:

Transkript

1 Hej ledare! Årets julkampanj fokuserar på barns grundläggande rättigheter. Inget barn ska utsättas för hot, våld och övergrepp. Inget barn ska behöva bo på gatan och utsättas för alla de risker det innebär. Det är en ständig kamp om liv och död en kamp inget barn ska behöva ta. I Svenska kyrkans julkampanj samlar vi in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete för alla barns rätt till ett tryggt liv. Tillsammans kan vi ge fler barn tillgång till försörjning, utbildning och hälsa. I år har julkampanjen en fantastisk adventskalender att beställa hem till församlingens barn. Kalendern har 25 klassiska luckor att öppna och temat är inspirerat av både julevangeliet och Svenska kyrkans internationella arbete för gatubarn i Filippinerna. Med tänkvärda uppdrag och illustrationer får barnen fundera över julens budskap. Glöm inte att be föräldrarna om en gåva i samband med att kalendern delas ut. Till kalendern finns också en hemsida där barnen får följa med på ett äventyr i Filippinerna. Varje dag mellan den 1 25 december finns en ny del av en annorlunda och spännande julberättelse en berättelse om både gatubarn och änglar. Följ hela berättelsen på (sidan finns uppe i slutet av november) Den pedagogiska verktygslådan finns till för dig som är pedagog, barngruppsledare eller som på något sätt jobbar med barn i församlingen. Här kommer massa tips, övningar och andaktsförslag som underlättar och ger inspiration för att involvera barnen i julkampanjens tema på ett roligt sätt under hösten. Vi har också tagit fram ett pass med tillhörande ledarhandledning så barnen kan förbereda sig och peppa inför den resan till Filippinerna som de får vara med på i julkalendern! Mer om Svenska Kyrkans Ungas globala arbete hittar du på och på Facebook: Du kan också alltid kontakta oss på globalt@svenskakyrkansunga.se för tips om hur man kan jobba med globala frågor tillsammans med barn och unga! Prata om barns rättigheter Här är några resurser som underlättar för dig när du ska introducera rättigheter och Barnkonventionen till barnen: Barnkonventionen En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. Den hittar du på Barnombudsmannens hemsida: Alla barns rätt: en bilderbok om Barnkonventionen av Pernilla Stalfelt. Den här boken finns även som app om ni har en ipad! Jättebra att använda i gruppen. På Lyssna.nu hittar du pedagogiska material för barn i alla åldrar. Vi vill särskilt tipsa om Du har rätt och Det här är dina rättigheter.

2 passet Passet finns att skriva ut på Se till att du skriver ut på båda tvåsidigt, med alla sidor vänt på kortsidan. Dela ut till barnen och berätta att ni ska förbereda er inför en resa till Filippinerna som de ska få vara med på i berättelsen till julkalendern. Gör en introduktion till rättigheter med barnen innan ni använder passet (se tips under Prata om barns rättigheter och Lekar och övningar om barns rättigheter). På första sidan kan barnet fylla i sitt namn, nationalitet och födselsdag. Alla barn har rätt till ett namn, medborgarskap och att känna till sitt ursprung enligt Barnkonventionens paragraf 7. Diskutera med barnen rätten till ett namn och identitet. Vad betyder det? Varför är det viktigt att ha ett namn? Vet barnen var deras namn kommer från? Låt även barnet rita sig själv i rutan. På sida 2 finns det lite mer information om Filippinerna. Barnen kan färga in Filippinernas flagga med rött, blått och gult. Visa på en karta var Filippinerna ligger och berätta lite mer om landet för barnen. När ni pratar om Filippinerna kan du också visa filmerna från kampanjen. De hittar du på intranätets julkampanjsida. Se också filmen med barnpanelen som inspiration till hur du kan använda filmerna: På sida 3 och 4 får barnen rita hur de tror det ser ut i Filippinerna visa gärna bilder innan! Googla: Manila, Philippines, Visayas, Bahay Tuluyan. På sida 5 kan barnen lära sig några ord på filipino eller tagalog, som det också kallas. Det kan kanske vara lite svårt! Prata om varför det är viktigt att ha ett språk och kunna göra sig förstådd. Några rättigheter ni kan prata om: Barn har rätt att säga vad de tycker, och vuxna måste lyssna på dem (paragraf 12); barn är fria till att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter (paragraf 12); barn som tillhör en minoritet har rätt till sitt eget språk, kultur och religion (paragraf 30). På sida 6 finns en packlista. Fråga barnen: Gör en packlista, vad tror du att man behöver ta med sig till Filipinerna? Vad måste man packa som inte finns där? Vad tror du att man inte behöver? Låt barnen fylla i listan själv. Diskutera: vad är egentligen viktigt för att överleva och må bra? Alla barn har rätt till en bostad, kläder, mat och rent vatten (paragraf 27), rätt att leva och utvecklas (paragraf 6), lek, vila och fritid (paragraf 31), information via radio, internet och tv (paragraf 17) och sjukvård (paragraf 24). Lekar och övningar om barns rättigheter Startövning Låt barnen i tur och ordning fortsätta meningen»barn behöver «Plocka upp de behov som barnen nämner som också är en rättighet i Barnkonventionen, till exempel mat, någon som tar hand om en, att få leka, blir skyddad när någon är elak eller slår och så vidare. Låt barnen måla de behov som också är rättigheter på ett blad och gör ett rättighetsträd! Avsluta med att fråga barnen vilken rättighet de tycker är viktigast.

3 Kaninrättigheter I den här övningen får barnen föreställa sig vad ett husdjur behöver för att må bra. Detta leder sedan vidare till frågor om vad ett barn behöver för att må bra och vilka rättigheter barnet har. Ni behöver blädderblock, färgpennor eller målarfärger samt en kopia av Barnkonventionen som stöd för den som leder övningen. Introducera övningen Be barnen tänka sig att förskolan har ett husdjur, en kanin, som barnen och förskolelärarna måste ta hand om. Ge kaninen ett namn. Fråga barnen vad kaninen behöver för att må bra. Exempelvis ett litet hus eller en bur, halm, mat, vatten, motion, uppmärksamhet, kärlek, kanske en kaninvän som sällskap. Måla barnens kommentarer på blädderblocket. Fråga barnen: Om kaninen behöver de här sakerna för att överleva och må bra, ska den då ha rätt till det? Vem är ansvarig för att kaninen får det den behöver? Ta ett nytt blädderblock och fråga barnen vad barn behöver för att vara glada, må bra och känna sig trygga. Måla detta på det nya pappret. Fråga vem som är ansvarig för att barnen får det de behöver. Fråga om alla barn har rätt till detta. Arbeta vidare med övningen genom att ställa frågor: Var det lätt att komma på vad kaninen behövde för att utvecklas? Var det lätt att komma på vad barn behöver? Påpeka att de redan från början visste vad barn behöver för att växa och må bra. Koppla övningen till mänskliga rättigheter Fråga barnen om det finns saker som alla barn har rätt till. Berätta att alla barn har rättigheter och ska tas om hand och må bra. Om man inte mår bra ska man berätta det för en vuxen. Hela havet stormar med olika förutsättningar Sätt ut stolar i två rader med ryggarna mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Ytterligare en stol står en bit bort från de övriga. Dela barnen i grupper genom att ge dem en siffra: 1, 2 eller 3. Berätta att alla ska gå runt stolarna med händerna på sin rygg så länge musiken är på. Alla tvåor ska ta en extra sväng runt stolen som står en bit bort. Sätt på musiken och säg till alla att börja gå runt stolarna. När musiken tystnar ska alla försöka få en stol att sitta på. Den udda stolen som står en bit bort får man inte sätta sig på. Stoppa leken efter ett tag (man behöver inte hålla på tills bara en återstår) och diskutera: Vad hände i övningen? Hur kändes det för tvåorna att behöva gå en extra lång väg? Hur kändes det att åka ut när man hade så olika förutsättningar? Hur kändes det för ettor och treor när förutsättningarna var olika? Finns det situationer i verkligheten som liknar denna? Vilka är det som får bättre/sämre förutsättningar i skolan och samhället? Vilka slipper få sämre förutsättningar? Har barnen några idéer om hur man skulle kunna minska skillnaderna i de situationer de kommer på? Lyssna på idéerna. Be gärna barnen utveckla och motivera sina tankar, men ifrågasätt dem inte! Problemlösning måste få vara kreativ.

4 Heta stolen Alla sätter sig på en ring av stolar. Du som ledare säger ett påstående (se förslag i listan nedan). Om deltagarna håller med ställer den sig upp, om den inte håller med sitter den kvar. Om du vill kan du fråga några av deltagarna varför de ställde sig upp eller satt kvar. Det är okej att ändra sig och sätta sig eller ställa sig under diskussionen. Alla barn har rätt att lära läsa Barnets föräldrar har rätt att bestämma över barnet Alla barn ska få komma på sjukhus om de behöver det Vuxna vet vad som är bäst för barn Barn vet vad som är bäst för barn Alla barn har rätt att äta sig mätta varje dag Vad är viktigast? Dela in barnen i grupper om 3 till 5 personer. Varje grupp får ett stort papper, pennor och post-it lappar. Ett av barnen lägger sig på pappret och de andra barnen ritar barnets konturer på pappret. Berätta för grupperna att barnet på pappret är ett riktigt barn och att de ska ge barnet ett namn. Gruppen ska nu skriva ner eller rita allt de kommer på som barnet behöver för att kunna växa upp och vara lyckligt och må bra, en sak per post-it lapp. Tänk på att det kan vara både saker som det går att ta på (mat, sjukvård), och sådant det inte går att ta på (kärlek, kunskap). Sätt post-it lapparna på barnet. Låt grupperna berätta för varandra vad de har kommit fram till. Är det något alla har med? Något bara en grupp har? Var det svårt? Kom alla överens i gruppen? Hur tänkte de när de valde? Nu ska barnen välja de 20 viktigaste lapparna för att barnet ska må bra och vara lyckligt, och lägga de andra åt sidan. När grupperna är klara, berätta att förutsättningarna för barnet har ändrats, och det får bara behålla 15 lappar. Sedan 10. Vilka lappar har grupperna behållit? Har grupperna sparat samma saker? Vad tog de bort först? Varför? Jämför de lappar som var med från början med de som är kvar vad är det för skillnad? Prata om vilka sakar som behövs för att må bra och vara lycklig, vissa saker är behov som inte går att ta bort (mat), och andra saker är sådant som kanske inte är helt nödvändigt men som är roligt att ha (senaste mobiltelefonen). Låt barn vara delaktiga! Vad är skillnaden mellan att få vara med och att vara delaktig? Det är en av frågorna som Barnkonsekvensanalysutbildningen, förkortat BKA, kretsar kring. Svenska Kyrkans Unga har tagit fram utbildningen för att barn och unga ska få ta plats och bestämma i frågor som rör dem, i sin församling. Läs mer på

5 Skriv en önskelista för världens alla barn! Det är härligt att skriva önskelistor till tomten, att lista alla möjliga prylar som skulle vara kul att ha. Men vad behöver vi egentligen för ett bra liv? Runt om i världen finns det barn som lever i fattigdom och som har det svårt. Vad skulle du önska för att göra livet bättre för barn i världen? Använd den här önskelistan för att prata om julkampanjens budskap. Antingen förälder och barn tillsammans, eller i barngruppen i församlingen. Slutresultaten får gärna skickas in enligt uppgifterna på önskelistan. Men det går också att använda önskelistorna i församlingen. Kanske som en utställning på Lucia? Eller som en bild i agendan på adventsgudstjänsterna? Andaktsförslag med tema Barnkonventionen Artikel 1 Ett barn det är varje människa under 18 år. Alfons Åbergs pappa säger när han blir irriterad på Alfons. Sluta upp med dina barnsligheter! Vad är ett barn egentligen? Någon som inte fyllt 18 år? Någon som är kort, barnslig, inte lika smart som en vuxen? Läs: Matt Jesus gillade verkligen barnsligheter. En gång talade han om för dem som lyssnade på honom att ni måste bli som barn för att få komma till himlen. Vad tror du han menade då? Vad är det barn kan som vuxna inte kan? Gud; Jag är ditt barn. Barnslig eller vuxlig? Det spelar ingen roll. Eller kanske. Det är nog bättre att vara barnslig. Då förstår jag mer av dig. Jag vill leka och skratta med dig, Gud. Jag vill busa och slappa med dig. Och när natten kommer vill jag somna med dig Och veta att du finns där i mörkret med mig. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Läs: Matt 18:10 I Bibeln finns flera texter som handlar om alla människors lika värde men Jesus är extra sträng mot vuxna som på något sätt gör barn illa. Barn har rätt att få skydd av vuxna. Men Jesus säger också något annat i den här texten. Barn har också något som vuxna oftast inte har, en slags direktkontakt med Gud. Har du sett en

6 nyfödd bebis någon gång. Ögonen är alldeles mörkblå, som mörkret vid midnatt. Egentligen ser bebisen nästan ingenting av mamma och pappa. Men tänk om den ser Gud? Tänk om den vet något vi inte vet? Gud, en gång har vi varit nyfödda, små och hjälplösa. Våra föräldrar älskade oss från första stund och gjorde allt för att vi skulle ha det bra. Precis så är det med dig, Gud. Du älskar oss alla, precis som vi är. Du gör ingen skillnad på oss. Vi får vara oss själva, glada, ledsna, busiga, lugna, bra på matte, dåliga på att åka skridskor Vi ber för alla barn som inte har det så bra, som blir orättvist behandlade. Vi ber för alla vuxna som slår sina kloka huvuden ihop och kämpar för fred och rättvisa. Vi ber för en värld där kärlek och rättvisa råder. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Vad är det bästa för oss människor egentligen? Jo, enligt Bibeln är det att komma till Gud, att få ha Gud som nära vän och pappa eller mamma. Läs: Matt 19:13-15 På Jesus tid skulle barn hålla sig undan de vuxna. De skulle synas men inte märkas. De var inte lika viktiga som vuxna. Därför blev lärjungarna lite arga och försökte få föräldrarna till barnen att gå sin väg men Jesus gjorde tvärtom. Han gjorde barnen viktiga genom att visa att barnen visst kan få komma till honom. Barn har en självklar plats i Guds rike. Gud, Du vet vad som är bra för mig. Bättre än jag själv vet, bättre än mina föräldrar, bättre än mina lärare. Hjälp mig att lita på dig. Hjälp mig att lyssna på dig. Hjälp mig att tro på dig. Det är det bästa för mig! Artikel Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Går du i skolan? Vad tycker du om det? Hur var det innan du började? Lekte du skola med dina kompisar då? Hur tror du att det skulle vara att inte ha en skola att gå till? Att inte få lära dig att läsa, skriva och räkna? Läs: Luk 2:41-50 Jesus var kille, förstås. Då han föddes var det självklart att killar skulle få lära sig att läsa de 5 moseböckerna och profetböckerna i det vi kallar Gamla testamentet. Från 3 års ålder gick alla pojkar i skola och vid ungefär 14 år förväntades de kunna det mesta. Jesus var en riktigt duktig elev. En riktig plugghäst förmodligen. Vid 12

7 års ålder var han duktigare på att förstå och förklarar det som stod i Gamla testamentet än många vuxna som vi läser om i den här bibeltexten. Men han läste för att förstå Gud, sin fader som han säger. Jesus kallade Gud pappa och för honom var nog Gud viktigare än föräldrarna. Vad tycker du om hans föräldrar? Förstod de vad Jesus menade tror du? Men om han hade varit en tjej istället? Hade en tjej fått gå i skolan? Hade en tjej kunnat stanna i templet och pratat med de vuxna om Gud? Hade de lyssnat då? Gud, Tack för att vi har en skola att gå till, att vi har hjärnan som får oss att tänka och förstå, att vi har minnet som samlar in allt vi lär oss och ordnar det i prydliga fack, Tack för kompisar och lärare som vi delar vår skoldag med. Vi ber att alla barn ska få gå i skolan, få lära sig att räkna och skriva och få lära sig att alla människor har samma rätt att bli respekterade och få sin röst hörd. Du lyssnade på barnen, Jesus. Hjälp vuxna att bli bättre på det.