Bäckagårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bäckagårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1 5 år Läsår: 2018/2019 Skapad av: Michaela Stenström Sida 1 (23) Uppdaterad av: Michaela Stenström Barn- och ungdomsförvaltningen C:\Users\micste8826\Desktop\Bäckagårdsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.docx

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och samtliga som arbetar på förskolan. Vår vision Alla barn och elever får de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanande och undersökande miljöer. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Barnens delaktighet Barnen har deltagit efter mognad och ålder. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har gjorts delaktiga i plan arbetet via Unikum. Personalens delaktighet Alla pedagoger på förskolan har varit involverade i samtliga delar i planen. Förankring av planen Planen levandegörs och är en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen. Vi kommunicerar planen mot vårdnadshavaren via vår hemsida/unikum, inskolningssamtal, utvecklingssamtal och vid föräldramöten.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och genomförda insatser har utvärderats i förskolans utvecklingsgrupp. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, samtliga pedagoger och jämställdhetsutvecklaren i BUF har deltagit i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Med hjälp av utvärderingen av de åtgärder som genomfördes enligt föregående års plan kan vi dra följande slutsatser: SPARVEN Åtgärden att möblera/inköp av nytt könsneutralt leksaker fick effekten att pojkarna började leka mer i solhuset och flickorna blev mer intresserade av bygg/konstruktionsrummet vilket minskade risken för diskriminering av kön. Åtgärden att dramatisera har inte blivit genomförd därav utebliven förväntad effekt. Åtgärden att vi pedagoger skulle genomföra lekar som främjar samarbete har fått god effekt på barnnivå, då vi bland annat har planerat in kontinuerliga fredagsaktiviteter i hela huset. Detta har möjliggjort för barnen att mötas mellan de olika stadierna på ett naturligt sätt vilket förebygger diskriminering utifrån ålder. TRASTEN Åtgärden att införa kompisregler har inte genomförts därav utebliven effekt. Åtgärden att medvetet och kontinuerligt prata med barnen om hur man är en bra kompis har fått god effekt för att minimera bland annat kränkningar. Åtgärden att dramatisera har genomförts. Planer finns att vidareutveckla detta verktyg så att man involverar barnen också i dramatiseringen. Att arbeta med drama var ett bra redskap för att synliggöra och medvetandegöra barnen om vårt dagliga värdegrundsarbete. Åtgärden att använda film som handlar om diskriminering/kränkning har genomförts. Pedagogerna vill fortsätta att använda IKT samt mer sånger och böcker för att vidga barnens förståelse samt att tillgodose alla barns olika lärstilar oavsett kön, ålder eller mognad. LÄRKAN Åtgärden att ha hög vuxennärvaro har gett god effekt då vi upplever att friktionen mellan pojkar och flickor har minskat. Åtgärden att dela upp barnen efter mognad och inte efter ålder har fått god effekt för att minska diskriminering av kön. Åtgärden att filma vardagssituationer har fått god effekt då vi genomfört det vid matsituationer. Vi har en ambition att göra det vid fler tillfällen då vi ser att det synliggör våra ledarhandlingar och synliggör våra omedvetna antaganden i värdegrundsarbetet.

4 SVALAN Åtgärden att förebygga konflikter genom att vara aktiva i barnens lek har fått god effekt vad det gäller att minska och förebygga kränkningar mellan barnen. Åtgärden att pedagogerna skulle ta del av forskning ex Cohens konflikttrappa har fått effekten att man mer medvetet nu sätter ord på barnens tankar. Detta är ett verktyg som fått goda effekter för att minska kränkningar mellan barnen. Åtgärden att involvera kompisböcker har fått god effekt på så vis att det blir en kontinuerlig och vardagligt verktyg då årets projekt utgår från just de 10 kompisböckerna "Igelkotten och Kaninen". DUVAN Åtgärden att vi skulle utgå från en konkret frontfigur/bok HT 17/ VT 18 för att konkret arbeta med att stärka självkänslan och minska kränkningar har lett till att årets projekt är att hela förskolan ska arbeta med de 10 kompisböckerna! Åtgärd av val av frontfigur som är Kanin och Igelkott var ett medvetet val av att välja en frontfigur som är könsneutral för att förhindra kränkningar och att arbeta med att motverka invanda könsmönster. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av planen sker på liknande sätt som i år. för att årets plan utvärderas Förskolechef och samtliga pedagoger Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och genomförda insatser har utvärderats i förskolans utvecklingsgrupp. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, samtliga pedagoger och jämställdhetsutvecklaren i BUF har deltagit i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Med hjälp av utvärderingen av de åtgärder som genomfördes enligt föregående års plan kan vi dra följande slutsatser:

5 Främjande insatser Namn Vi vill främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Barnen ska få möjlighet att utveckla förståelse för att vi har olika åsikt, attityder och värderingar. Alla vårdnadshavare på förskolan ska känna sig trygga med att pedagogerna och förskolechef aktivt arbetar med främjande åtgärder som omfattar alla diskriminerings grunderna och vårt tydliga syfte är att förstärka respekten för allas lika värde och motverka kränkningar. Uppföljning sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att analysera och reflektera över våra främjande insatser vid arbetslags planeringar och arbetsplatsträffar m.m. Insats Vi arbetar aktivt och på olika sätt med att stärka varje barns rätt till integritet.därför präglas vår förskola utav Nolltolerans för kränkande behandling i alla situationer. Vi som pedagoger diskuterar tillsammans med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande och vi lär de yngre barnen som inte har så utvecklat språk att säga Nej eller Stopp och tydligt sätta upp handen när de känner att de inte vill mer och vill få stopp på situationen. Men vi uppmuntrar de äldre "språkutvecklade" barnen till att använda verktyget dialog istället för att få stopp på kränkningar. Vi som pedagoger är förebilder för hur goda relationer kan skapas regelbundet lyfta frågan om bemötande och respekt för varandra i arbetslaget/enheten. Dilemma-diskussioner pågår kontinuerligt i arbetslagen/på enheten för att vi hela tiden strävar efter att förbättra och utveckla oss - barn gör som vi gör och inte som vi säger! Under inskolningen informerar vi om var den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling finns att tillgå och hur den genomsyrar vårt dagliga arbete. Trivselregler förekommer på vissa avdelningar. Dessa regler har utformats tillsammans med barnen. Vi pedagoger har ett medvetet tänk om vår placering i de olika rummen på avdelningen för att kunna förhindra att kränkningar pågår. Vissa avdelningar använder sig utav metoden "sten och springare" vid vissa tillfällen under dagen.

6 Vi pedagoger har ett medvetet tänk om vår placering i de olika rummen på avdelningen för att kunna förhindra att kränkningar pågår. Vissa avdelningar använder sig utav metoden "sten och springare" vid vissa tillfällen under dagen. Vår utegård har anpassats så att det finns uppsatta speglar, lampor och röjt undan stora träd / kullen så att det ska bidra till mer överblick över gården och för att kunna förhindra eventuella kränkningar. Men det är vi som pedagoger som alltid måste aktivt närvara i barnens lek för att förhindra kränkningar. Vi har på vissa avdelningar bestämda platser på samlingsmattan, i matsalen och lottar "plats" i ledet när vi ska gå på utflykt. Vi använder oss av olika uttrycksformer exempelvis drama, litteratur för att förhindra kränkningar och vi arbetar projektinriktat där fokus just detta året på vissa avdelningar handlar om att visa respekt för varandra och att synliggöra mångfalden av olikheter. I projektet vill vi utveckla barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Att arbeta med barnens olika känslor är ett sätt att utgå från sin egen känsla för att förstå andras. Alla pedagoger på förskolan Pågående Namn Vi vill främja likabehandling av flickor och pojkar. Områden som berörs av insatsen Kön Barnen på förskolan ska ha tillgång till mötesplatser och material som främjar lek för både flickor och pojkar. Pedagogerna på förskolan har ett förhållningssätt som grundar sig i respekt för allas lika värde och bedrivs utan förekommen anledning. Uppföljning sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att analysera och reflektera över våra främjande insatser vid arbetslagsplaneringar och arbetsplatsträffar m.m.

7 Insats Använda oss av metoder som fördelar talutrymmet/aktivitetsval för barnen (t.ex. talsten, talrunda) Använda oss av valkort med aktiviteter/erbjuda aktiviteter som motverkar traditionella könsmönster för att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Vi ska erbjuda ett varierat, tillgängligt och tillåtande material för alla. Vi som pedagoger planerar olika aktiviteter så att det tilltalar alla barn. Ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningen om könsidentitet eller könsuttryck. Som pedagog ha ett könsneutralt förhållningssätt vad gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen. Som pedagog gör vi medvetna val när vi väljer låna böcker till förskolan exempelvis väljer böcker som lyfter alla familjekonstellationer. Alla pedagoger på förskolan Pågående Namn Vi vill främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Barnen på förskolan ska få utveckla sin förståelse för att alla människor har lika värde oavsett etnisk tillhörighet. Pedagogerna på förskolan har ett förhållningssätt som grundar sig i respekt för allas lika värde och bedrivs utan förekommen anledning. Uppföljning sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att analysera och reflektera över våra främjande insatser vid arbetslagsplaneringar och arbetsplatsträffar m.m.

8 Insats Använda oss av mångkulturell almanacka kontinuerligt i verksamheten där alla arbetslag uppmärksamma andra kulturers högtider. Vi erbjuder litteratur som speglar kultur i andra länder både inne på avdelningarna och i utbudet i vårt kapprumsbibliotek. Använder oss av ramsor, sånger och räknar på de språk som förekommer på förskolan. Har material som speglar olika etniciteter (pussel, dockor, flaggor som visar andra länder och kulturer uppsatta på olika ställen på förskolan). Vi arbetar för att alla rum och rum i rummen ska vara inbjudande och ha en inramning som tilltalar alla barn. När det gäller dockorna är båda könen representerade och flera etniciteter. Detta gäller även vid smådockorna/figurerna i bygg hörnan. Vi erbjuder sagokort med hjälp av QR-koder med bla "Pinos dagbok" på barnens olika språk. Vi har på förskolan pedagoger som genomgått/ genomgår en utbildning i processstödjare vilket leder till en djupare förförståelse för etniska olikheter. Alla pedagoger på förskolan Pågående Namn Vi vill främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Barnen på förskolan ska få utveckla respekt för individen oberoende av religion och trosuppfattning. Vårdnadshavarna ska kunna lämna sina barn på förskolan och kunna känna sig trygga med vetskapen om att verksamheten är utformad och verkar för att skapa ett demokratiskt klimat, där samhörighet, solidaritet och förståelse för alla människors lika värde oavsett religion eller trosuppfattning.

9 Uppföljning sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att analysera och reflektera över våra främjande insatser vid arbetslagsplaneringar och arbetsplatsträffar m.m. Insats Vid inskolning inhämta information från vårdnadshavare om det är något vi behöver tänka på vad det gäller deras religion eller annan trosuppfattning.detta infattar såväl specialkost som språklig utveckling. Vi stödjer barnet i deras kulturella identitet. Föra fortlöpande dialog med föräldrar kring aktiviteter och traditioner som kan ha betydelse utifrån deras trosuppfattning. (t.ex. Högtider, födelsedagar) Vi har en mångkulturell almanacka på förskolan, där vi uppmärksamma högtider och traditioner från de trosuppfattningar som finns representerade på förskolan i samråd med familjerna. Erbjuder specialkost till de barn som har behov av det utifrån sin religion. Alla pedagoger på förskolan Pågående Namn Vi vill främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Att barnen på förskolan ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Pedagogerna på förskolan har ett förhållningssätt som grundar sig i respekt för allas lika värde och är en naturlig del av det dagliga arbetet. Uppföljning sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att analysera och reflektera över våra främjande insatser vid arbetslags planeringar och arbetsplatsträffar m.m.

10 Insats Vi anpassar aktiviteterna efter gruppen och individens förutsättningar. Vi för en öppen dialog kring t.ex. allergier och specialkost, som även är väl synlig och känd för vikarier. Vi anpassar lärmiljöerna efter barngruppens förutsättningar och behov. Vid behov samarbeta med vi t.ex. med kärnhuset, BVC och barnhabiliteringen. Vi använder oss av litteratur och lekmaterial som speglar olika typer av funktionsnedsättning. Vi använder teckenstöd som förstärkning av det talade språket exempelvis i tamburen, vid måltiderna och vid sångstunden/ samlingen. Vi använder bilder som stöd i språkutvecklingen. Vi pedagoger lyfter och reflekterar ofta över mångfaldens betydelse och att alla är lika värda. Alla pedagoger på förskolan Pågående Namn Vi vill främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna lämna sina barn på förskolan förvissade om att barnen inte påverkas av värderande åsikter utan att pedagogerna intar ett neutralt förhållningssätt. Uppföljning sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att analysera och reflektera över våra främjande insatser vid arbetslags planeringar och arbetsplatsträffar m.m.

11 Insats Använda oss av litteratur som speglar olika familjekonstellationer, varifrån man kommer (till exempel adoption, insemination), sexuella läggningar när det är aktuellt. Förskolan använder lekmaterial som speglar olika familjekonstellationer. Som pedagog intar vi ett professionellt förhållningssätt som inte värdera det barnen uttrycker (till exempel när barnen säger vem de ska gifta sig med oavsett kön). Presentationen på förskolan av barns familjekonstellationer speglar de faktiska förhållandena. Som pedagog ha ett öppet förhållningssätt vad gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen så att varje barn känner sig trygg i att vara den de är. Alla pedagoger på förskolan Pågående Namn Vi vill främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Förskolans verksamhet ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld oavsett ålder. Utforskande, nyfikenhet och lust till att lära utgör grunden för förskolans pedagogiska förhållningssätt och oberoende ålder. Uppföljning sker kontinuerligt i vårt dagliga arbete och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer att analysera och reflektera över våra främjande insatser vid arbetslagsplaneringar och arbetsplatsträffar m.m. Insats Vi organiserar miljön utifrån tillgänglighet (t.ex. materials placering). Som pedagog styras av barns individuella förutsättningar och intresse oavsett ålder vid planering av aktiviteter och vid val av material.

12 Överflyttning till avdelning för äldre barn sker inte bara efter ålder utan även efter mognad. Vi utmanar oss som pedagoger och filmar oss i olika situationer för att sedan kritiskt granska våra ledarhandlingar och vårt förhållningssätt för att på så sätt aktivt motverka till invanda dolda mönster som påverkar barnen negativt. Vi strävar efter att ständigt utveckla och förbättra vårt arbete med barnen. Vi som pedagoger tänker på vilket ordval vi har exempelvis säger inte lilla och stora gruppen vid gruppindelningar. Alla pedagoger på förskolan Pågående

13 Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla avdelningar har under två veckoperioder i januari genomfört sin kartläggning. Lärkan 1 3 års avdelning Filmat: 2 ggr i del av det stora rummet "kiosken/bilen", 2 ggr under en måltid. Observerat vid ett tillfälle. Svalan 1 3 års avdelning Filmat: 4 ggr i tamburen dvs in och utgång. Duvan 1 3 års avdelning Observerat inne på avdelningen kl 9.00 och använt sociogram med syfte att se vilka barnen leker med. Filmat 2 ggr i tamburen med syfte att observera samspel och kommunikation vid in och utgång Sparven 3 5 års avdelning Filmat 2 ggr i toalettutrymmet Observerat i toalett utrymmet med hjälp av sociogram med syfte att synliggöra tal utrymmet. Trasten 3 5 års avdelning Filmat vid 4 ggr i hemvrån med syfte att få syn på samtals utrymmet och delaktighet. Fokussamtal med barnen vid 1 tillfälle med syfte att involvera barnen i analysen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har involverat barnen genom fokussamtal, filmning och observationer. Vårdnadshavarna har involverats i kartläggningen via Unikum. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal på förskolan har involverats i kartläggningen och där har sedan resultatet analyserats på avdelningens planeringstid samt i utvecklingsgruppen. Resultat och analys Utifrån vårt resultat och analys fick vi syn på följande:

14 Lärkan Utifrån vår kartläggning såg vi ingen diskriminering utifrån ålder. Dock gjorde vi en notering utifrån vår kartläggning att kränkningar samt diskriminering utifrån kön, som pågick bland ett fåtal yngre barn vilket yttrade sig genom utåtagerande beteende som leder till konflikter mellan barnen. Svalan Utifrån vår kartläggning och analys i tamburen blev det synligt att vi har ett fåtal barn som är starka ledare för barngruppen, där resterande barn lyssnar på dem, fogar sig och där ledargruppen tar mycket plats. Det pågick kränkningar och diskriminering av kön mellan barnen vilket var tydligt i deras konflikthantering i tamburen. Duvan Utifrån vår kartläggning sociogram så noterade vi ingen diskriminering utifrån kön och ålder. Konstellationen var olika dag för dag. Dock kan vi konstatera utifrån vår observation att barn som kommer vid ca 9.00 och framåt hade svårt att komma in i gruppen. Den lek som pågick inne på avdelningen hade barnen som kom svårt att komma in i och i vissa fall blev de även direkt avvisade då de försökte gå in i leken. Observationsanalysen visade också att ett fåtal äldre barn leker ensamma och att ett fåtal barn "tar" mer vuxenkontakt än barnkontakt. Vår kartläggningsfilm från tamburen kunde vi analysera att det pågick ett gott samarbete mellan barnen, jämt talutrymme mellan barn-barn och barn-pedagog. Sparven Utifrån vår kartläggning så har vi analyserat filmerna och resultatet påvisade att det pågick kränkningar inne på toaletten. Det yppade sig genom att barnen tittade under dörrarna på toaletten, barnen kom upprepade gånger ut till oss pedagoger och påkallade vår uppmärksamhet att något inte stod rätt/att barnen kände sig orättvist behandlade inne på toaletten osv Vi noterar också från kartläggningen att det pågick diskriminering utifrån kön då vi noterat att pojkar har större makt än flickor på toaletten. Utifrån kartläggningen såg vi ingen diskriminering utifrån ålder. Trasten Utifrån vår kartläggning har vi analyserat filmerna och resultatet var att det pågick inga kränkningar mellan barnen. Vi noterade att de äldre flickorna har mest talutrymme och de äldre pojkarna har minst talutrymme i gruppen.

15 Utifrån vår kartläggning blev vi konfunderade över varför är de yngsta barnen inte är i hemvrån, varför ett fåtal barn inte var aktiva i leken. Vi får observera vidare för att se om det är ett fritt val från barnen att inte delta eller beror det på något annat? Att involvera barnen med att ha fokussamtal, där de tillsammans fick samtala om filmerna, fick inte den effekt vi ville då vi upplever att det var svårt att ställa öppna frågor till barnen när de analyserade filmerna samt att barnen hade svårt att fokusera i stor grupp på filmernas innehåll.

16 Förebyggande åtgärder Namn Lärkan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Att alla barn har samma förutsättningar oavsett kön och att vi tidigt sätter in insatser som kan få stopp på de tendenser vi synliggjort som kan leda till kränkningar och diskriminering. Uppföljning av åtgärderna kommer ske kontinuerligt via observationer. Åtgärd Vi kommer att fortsätta att medvetet vara aktiva i barnens lek. Vi pedagoger kommer aktivt arbeta med att sätta ord på barnens känslor, ge strategier och vägleda barnen i samspelet för att minimera konflikter. Vi kommer använda konkret materiel som ex Kompisböckerna för att påvisa och ge en ökad förståelse av positiva bekräftelse av olika lekmönster där ingen blir utesluten oavsett kön. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning och analys har vi sett att vi måste genomföra vissa åtgärder som utvecklar barnens förmåga att visa hänsyn och respekt då vi upplever att det finns en brist i inlevelseförmågan. Alla pedagoger på förskolan

17 Namn Duvan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Vi vill få en djupare inblick i barnens val av lek och vad för sorts stöd som barnen behöver för att utveckla sin förmåga att samspela samt komma in i leken (lek-koder). Uppföljning av åtgärderna kommer ske kontinuerligt via observationer. Åtgärd Utifrån kartläggning och analys så behöver vi göra följande för att nå vårt mål: Vi ska aktivt följa med alla barn in när de ankommer till avdelningen för att på så sätt vägleda dem in i leken med andra barn, stötta dem i leken och välja aktivitet. Vi ska fortsätta att göra ytterligare observationer/ kartläggning över varför leker vissa barn själva och varför vissa barn väljer vuxna före kompisar? Är det självvalt eller pågår det någon form av kränkning eller diskriminering? Har det att göra med ålder och kön? Detta följer vi upp under våren Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning och analys har vi sett att vi måste genomföra vissa åtgärder för att alla barn får de stöd och hjälp de har rätt till och att inga barn blir utanför leken. Alla pedagoger inne på Duvan

18 Namn Sparven Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Att alla barn ska känna sig trygga och respekterade inne på vår avdelning oavsett kön samt att alla barn har rätt att vistas i en miljö fri från kränkningar. Uppföljning av åtgärderna kommer ske kontinuerligt via observationer. Åtgärd Utifrån kartläggning och analys så behöver vi göra följande för att nå vårt mål: Vi utarbetar gemensamma regler och förhållningssätt med barnen i hur man tillsammans skapar en trygg och säker toalett situation. Vi kommer även att genomföra rollspel, problematisera filmer från nätet, arbeta med sånger som "stopp min kropp", göra en skylt på toan där man ser ex om det är ledigt eller ej för att förhindra att man behöver titta under för att veta om det är ledigt eller ej. Att vi pedagoger ser till att dela upp barnen i mindre grupper så att inte alla är på toaletten samtidigt. Även att medvetet placera en pedagog i toalett rummet eller precis utanför för att på så sätt lättare få en överblick över vad som sker. Involvera vårdnadshavarna om vårt resultat för att vi tillsammans ska kunna arbeta med värdegrundsfrågor i ett livslångt lärande. Vi ska fortsätta att göra ytterligare observationer/kartläggningar för att få en djupare förståelse om det är så att pojkar har mer makt än flickor,inte bara inne på toaletten utan även över de andra rummen på avdelningen. Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning och analys har vi sett att vi måste genomföra vissa åtgärder för att få en trygg och säker toalett situation. Alla pedagoger på förskolan

19 Namn Svalan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Uppföljning sker kontinuerligt och beskrivs i vårt systematiska kvalitets arbete. Åtgärd Utifrån kartläggning och analys så behöver vi göra följande för att nå vårt mål: Att vi aktivt delar in barnen i mindre grupper i tamburen när vi går in och ut för att på så sätt kunna föra en dialog och kunna sätta ord på sina känslor så att barnen får verktyg och strategier i det sociala samspelet. Vi ska arbeta med andra konkreta verktyg, inte bara åtgärder i tamburen utan även på andra stunder över dagen då med hjälp av drama, böcker, roll lekar, regel lekar och spela spel för att på olika sätt utveckla barnens förmåga att inte utesluta varandra i leken. Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning och analys ser vi att vi måste sätta in åtgärder i tamburen som förhindrar kränkningar mellan barnen och förhindrar att någon diskrimineras utifrån kön. Alla barn har rätt att bli sedda för den är oavsett ålder eller kön. Alla pedagoger på förskolan

20 Namn Trasten Områden som berörs av åtgärden Kön och Ålder Att barnen har samma rätt att delta i leken oavsett ålder och kön. Samt att förskolan ska utveckla barnens förmåga att leva sig in i andras situation. Åtgärd För att vi ska kunna nå våra uppsatta mål behöver vi göra följande åtgärder: Vi ska arbeta med konkreta material så som böcker och film där vi pedagoger medvetet kommer lyfta dilemman som belyser diskriminering av ålder och kön. Att vi pedagoger gå medvetet in i barnens fria lek för att bryta könsbundna lekmönster och fördela tal utrymmet mellan barnen oavsett ålder och kön. Vi behöver fortsätta och observera vad är det som pågår i barngruppen väljer vissa barn att inte delta och vilka rum väljer barnen att leka i, har alla barn samma möjlighet att välja var och med vem man vill leka med? Uppföljning sker kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete. Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning och analys har vi sett att vi måste genomföra vissa åtgärder för att tal utrymmet inte är jämnt fördelat mellan barnen samt inte jämt fördelat mellan ålder och kön. Att vi måste fortsätta att observera vad som händer i barngruppen då det uppstod en del frågetecken om varför de yngre barnen ex inte leker i dockvrån eller varför ett fåtal inte är med i leken detta för att arbeta förebyggande och medvetet med att förhindra att kränkningar och diskrimineringar sker på vår avdelning. Alla pedagoger på förskolan

21 Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling råder på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi har goda inarbetade rutiner i vårt arbete för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. All personal i vår verksamhet ansvarar och arbetar för att aktivt och medvetet arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande arbete för att planen är ett levande verktyg under hela året. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vårdnadshavarna kan vända sig till all personal på förskolan. De väljer själva vem de har bäst förtroende för. Som ytterst ansvarig kontaktperson är det förskolechef Irene Svedin vårdnadshavarna kan vända sig till. irene.svedin@halmstad.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När personal på förskolan får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling agerar de direkt oavsett om informationen kommer från andra barn eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn. Personalen anmäler detta direkt till förskolechefen och som i sin tur för informationen vidare till huvudmannen. En utredning påbörjas och ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och då även omfatta samtal med barnens föräldrar. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolan objektivt bedöma situationen. Ansvar för utredningen är berörd personal och förskolechef. Förskolan åtgärder för att förhindra trakasserier eller kränkningar riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Vi överväger även om våra insatser förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå (observationer). Vid behov tar vi kontakt med psykolog vid Kärnhuset. för åtgärderna är berörd personal och förskolechef. Uppföljning görs efter 1 månad och kontinuerligt och utvärdering görs vid terminens slut. Ansvarar gör personal och förskolechef.

22 Händelsen dokumenteras på det sätt som förskolan har rutin på dvs BUFs utredningsblankett. Detta ansvarar förskolechefen för. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal på förskolan får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en personal agerar de direkt oavsett om informationen kommer från andra barn eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn. Personalen anmäler detta direkt till förskolechefen som i sin tur för informationen vidare till huvudmannen. En utredning påbörjas och ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och den personal som kränkt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och då även omfatta samtal med barnens föräldrar. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolechefen objektivt bedöma situationen. Ansvar för utredningen är förskolechefen. Viktigt att agera som förskolechef och rutinen att anmäla till huvudman sker på BUFs utredningsblankett. förskolechef gör det. Förskolan åtgärder för att förhindra trakasserier eller kränkningar riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Vi överväger även om våra insatser förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. för åtgärderna är berörd personal och förskolechef. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning Omplacering Uppsägning Avsked Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder vidtas ska den anställdes fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd erbjuds han/henne stödsamtal. Händelsen dokumenteras på det sätt som förskolan har rutin på dvs BUFs utredningsblankett. Rutiner för uppföljning Uppföljning görs efter 1 månad och kontinuerligt och utvärdering görs vid terminens slut. Ansvarar för uppföljning och utvärdering görs av pedagoger och förskolechef.

23 Rutiner för dokumentation Pedagogerna och förskolechef dokumenterar allt från nuläge, utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Vi använder BUFs anmälningsblankett. Ansvarsförhållande All berörd personal och förskolechef ansvarar för åtgärdande arbete.