Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan tillhör Stadsskogenskolan. Planen gäller för Läsåret 17/18

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan tillhör Stadsskogenskolan Planen gäller för Läsåret 17/18 Vår vision Ingen elev på skolan och ingen vuxen som arbetar på vår skola ska känna sig mobbad eller kränkt. Det är vår självklara målsättning och det vi varje dag arbetar för. Alla barn ska känna sig trygga på rasterna. För oss betyder det att: -Alla barn ska känna sig trygga med varandra och ha ett respektfullt bemötande -Alla barn ska känna sig trygga att gå till en rastvän -Alla barn ska känna sig trygga på alla delar av skolgården Ansvariga för planen Rektorer och personal på skolan.

2 Barnens/elevernas delaktighet Delaktighet för våra barn/elever är bland annat: Det är av största vikt att våra elever känner sig delaktiga i skolans vision om vårt trygghetsarbete. Vi har klassråd och elevråd där alla elever har möjlighet att vara delaktiga i hur vi tillsammans skapar en skola med ett gott och tryggt klimat Klasserna arbetar med skolans trivselregler för att alla elever ska förstå vad dessa regler innebär. Alla på skolan arbetar för att skapa goda relationer och ett gott samarbete. Vi pedagoger visar och samtalar om goda exempel. Vi har rastsamtal före och efter rasterna. Vi har återkommande aktiviteter i åldersblandade grupper för att våra elever ska lära känna varandra över klassgränserna. Eleverna uppmuntras att leka med kompisar som man inte brukar leka med. Våra äldre elever är förebilder genom att hålla i lekar, läxhjälp, redovisa arbeten mm. Vi har återkommande gemensamma aktiviteter under året för att skapa vi-känsla på skolan, t ex storsamlingar, skoljoggen och lekdag i tvärgrupper.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Våra vårdnadshavare är delaktiga genom: * på våra utvecklingssamtal där vi kartlägger trivsel och trygghet genom dokumentet jag och skolan * information på föräldramöten med samtal och aktiviteter om planens innehåll * informationsbrev * kontakt vid lämning och hämtning * Arena och Unikum * formella och informella samtal Det är viktigt att du informerar personal på skolan om du får reda på att ditt barn eller något annat barn på skolan blir utsatt för kränkning av något slag. Vänd dig i första hand till ditt barns lärare/pedagoger. Du kan också ta kontakt med någon i skolans elevhälsoteam eller rektor. All personal är skyldig att ta reda på vad som hänt och se till att arbetet för att stoppa kränkningen kommer igång så fort som möjligt. Personalens delaktighet Rektor, specialpedagog och personal reviderar planen varje hösttermin. Vi sätter också upp nya specifika mål för läsåret utifrån nulägesanalysen. Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund. Det arbetet består av olika delar. Här är några exempel: arbete i klasserna med skolans trivselregler för att alla elever ska förstå vad dessa regler innebär alla vuxna på skolan arbetar för att skapa goda relationer och ett gott samarbete med alla elever, föräldrar och arbetskamrater lyfta goda exempel, positiv förstärkning ha rastsamtal före och efter rasterna rastaktiviteter där vuxna (rastvänner) finns med för att se och stötta elevernas lek och relationer rastvänner bär alltid gult band kartläggning av hur våra elever upplever skolmiljön, om det finns platser eller situationer där de känner sig otrygga. Ett målinriktat och strukturerat arbete kring det

4 som kartläggningen visar genomförs innan utvärdering och uppföljning av arbetet sker ett nära samarbete och dialog med föräldrar för att få mer information om hur varje enskild elev har det uppmuntra att leka med kompisar som man inte brukar leka med återkommande gemensamma aktiviteter under året för att skapa vi-känsla på skolan, t ex storsamlingar, skoljoggen och lekdag i tvärgrupper Dessa punkter diskuteras och utvärderas återkommande i arbetslagen och på konferenser. Förankring av planen Elever och personal: Samtal och revidering sker under augusti-september om planen och dess innehåll. Därefter läggs planen ut på Arenan och hemsidan. Vi har en vänskapsvecka vid terminsstart. Vi arbetar fokuserat runt trivsel och trygghet vid vår uppstart. Föräldrar: Samtal och information med fokus på våra trivselregler sker på alla föräldramöten.

5 Utvärdering Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Föregående års plan har utvärderats genom regelbunden avcheckning av utvecklingsplanen på våra konferenser. I vår nulägesanalys utvärderas planen och beskrivs hur åtgärderna genomförts. Vårt mål under förra läsåret var: Alla barn ska känna sig trygga på rasterna. För oss betyder det att: -Alla barn ska känna sig trygga med varandra och ha ett respektfullt bemötande -Alla barn ska känna sig trygga att gå till en rastvän -Alla barn ska känna sig trygga på alla delar av skolgården Planerade och genomförda insatser: ett fungerande rastvänsschema där alla rastvänner bär ett gult rastband. Rastvännerna har ansvar för specifika områden för att täcka så stor del av skolgården som möjligt. Rastvän hjälper till att dela in lag vid behov. Trivselreglerna uppmärksammas och arbetas kring i alla klasser. Organiserad rastverksamhet 2 ggr/v Trivselregler revideras med hjälp av elevrådet. Skoljoggen, alla elever på skolan deltar i en gemensam aktivitet Möte med Fabs samt kommunen angående möjligheter att trygga upp inramningen av skolgården Vi stämmer av med eleverna före och efter rast. Vi samtalar hur man kan bjuda in till lek före rasten och om det har hänt något som behöver redas ut efter rasten. Vi lyfter goda exempel. Vi uppmuntrar nya/olika lekkonstellationer. Klassråd och elevråd där raster och trygghet lyfts. Vi uppmärksammar vårt priomål på våra storsamlingar där eleverna är delaktiga. Lyxhjälp där äldre elever hjälper yngre elever med läx/skolarbete 1ggr/v

6 Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Delaktighet av utvärderingen sker i flera led: * Eleverna genom vårt elevråd * Personalen * Elevhälsan * Rektor

7 Resultat av utvärderingen av föregående års plan Resultat Alla barn ska känna sig trygga med varandra och ha ett respektfullt bemötande: Vi arbetar kontinuerligt med trivselreglerna och visar på förebilder när det gäller bemötande.utifrån vår trivselenkät kan vi se att över 98% har någon att vara med på rasten. Det är en ökning från förra året. Alla barn ska känna sig trygga att gå till en rastvän: Vi har ett rastvänsschema för att öka tryggheten för våra elever. En rastvän bär ett rastvänsband. Enkätens sammanställning visar att över 98% känner att en vuxen bryr sig om dem. Alla barn ska känna sig trygga på alla delar av skolgården Vi har gjort en trivselenkät som berör otrygga platser. Vi kan se utifrån den att ställen där ett fåtal elever fortfarande kan känna sig otrygga är fotbollsplanen, omklädningsrummen, berget och toaletterna. Årets plan ska utvärderas senast Juni 2018

8 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan utvärderas kontinuerligt bland annat genom vår handlingsplan. Ansvarig/a för att årets plan utvärderas På Stadsskogenskolan är personal, elevhälsa och rektorer ansvariga för att årets plan utvärderas. Kartläggning Kartläggningsmetoder Våra kartläggningsmetoder är: * formella och informella elevsamtal * utvecklingssamtal * trivselenkäter * Gr-enkäten * observationer av både inomhus och utomhusmiljöer

9 Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen Våra barn och elever är involverade i kartläggningen genom att: * eleverna är med och svarar på trivselenkäter * formella och informella elevsamtal * utvecklingssamtal Hur har personalen involverats i kartläggningen Personalen är involverad i kartläggningen genom: * formella och informella elevsamtal * utvecklingssamtal * enkäter * observationer * information och samtal med EHT samt på övriga möten för skolans personal

10 Resultat och analys Rastvän Det är viktigt att vårt rastvänsschema är tydligt och fungerande vid skolstart. Organiserad rastverksamhet I år har vi haft möjlighet att ha en rastpedagog ute som ansvarat helt för organiserad rastverksamhet. Nästa läsår när vi inte längre har hjälp av projektpengar behöver vi arbeta fram ett hållbart rast-tänk så vi kan fortsätta utveckla rastverksamheten och vilka olika roller vi behöver ha när vi är ute. Både att det finns organiserad verksamhet varje rast och att vi fått mer lekmaterial gör att det är lättare för eleverna att hitta på aktiviteter att göra. Att det alltid varit samma person som hållit i rastaktiviteterna har varit en trygghet för barnen. Övriga rastvänner har också kunnat ha en mer övergripande blick och fånga upp elever som behövt stöd av något slag. I många aktiviteter har äldre och yngre barn lekt tillsammans vilket gjort att de lärt känna varandra och därmed bidragit till trygghet. I slutet av förra läsåret har vi börjat använda baksidan och skogen på rasterna. Det erbjuder ytterligare en lekmiljö och har varit mycket uppskattat av eleverna. Vi upplever att antalet konflikter har minskat och även språkbruket har blivit betydligt bättre. Vi tror att både rastverksamheten och att vi delat upp vissa raster så att inte alla barn är ute samtidigt gör att det har blivit bättre lekro. Till nästa läsår vill vi fortsätta med de organiserade rastaktiviteterna. Det är viktigt att någon har tid och mandat i sitt uppdrag till detta. Vi ser fram emot utvecklingen av rastverksamhet på baksidan och i skogen. Där får barnen träna sin fantasi, motorik och samspel. Vi behöver tydliggöra uppdraget som varje rastvän har på rasten, ha ansvar för en aktivitet eller ha en övergripande blick.. Omklädningsrummen: Vi behöver se över vuxennärvaro vid våra omklädningsrum för att hindra och förebygga kränkningar där. Detta behöver ses över i arbetslagen.

11 Främja, förebygga och förhindra Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Våra rutiner när det gäller att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker bland annat vid våra dagliga elevsamtal. Vi tittar på det som kommer upp vid våra utvecklingssamtal. Ett mätinstrument är våra elevenkäter som vi gör varje år. Skolpersonal har ett tätt samarbete med elevhälsan för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På våra arbetslagsmöten lyfter vi elever för att förebygga och motverka kränkande behandling. Vi dokumenterar för att se mönster.

12 Främjande insatser, åtgärder och mål Forskning visar att det som motverkar kränkningar och mobbning allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur på skolan. Vi värnar om våra återkommande traditioner där barnen tar ett stort ansvar för genomförandet. Det här främjar ett gott klimat: barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet barn och vuxna samtalar om värderingar barn och vuxna känner engagemang och omsorg för varandra barn är delaktiga och tar ansvar för aktiviteter med stöd av vuxna de vuxna är tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och agerar när något händer föräldrar medverkar i arbetet mot kränkande behandling Hur vi arbetar med främjande åtgärder och mål på Stadskogenskolan: För att detta ska bli verklighet arbetar vi hela tiden med vår värdegrund. Det arbetet består av olika delar. Här är några exempel: Samlingar och lektioner där alla elever har möjlighet att vara delaktiga i hur vi tillsammans skapar en grupp med ett gott och tryggt klimat Samtal om skolans trivselregler för att alla elever ska förstå vad dessa regler innebär Alla vuxna på skolan arbetar för att skapa goda relationer och ett gott samarbete med elever, föräldrar och arbetskamrater. Vi lyfter goda exempel och använder oss av positiv förstärkning Vid aktiviteter och arbetspass är vuxna med för att se och stötta elevernas relationer Vi har återkommande aktiviteter i åldersblandade grupper för att våra elever ska lära känna varandra på skolan. Vi gör en kartläggning av hur våra elever upplever skolmiljön, om det finns platser och situationer där de känner sig otrygga. Ett målinriktat och strukturerat arbete kring det som kartläggningen visar utvärderas varje läsår. Stadsskogenskolans trivselregler: - Vi är bra kompisar. - Vi är rädda om skolans och varandras saker. - Vi hjälps åt att få arbetsro, matro och lekro. - Vi går inomhus. - Vi har en trevlig samtalston och använder ett vårdat språk mot alla på skolan. - Vi lyssnar på varandra och på all personal. - Vi är en mobilfri skola.

13 Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Målen utvärderas löpande under läsåret på personalens konferenser. När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Utvärderingen ska vara klar i juni-2018 Personal, elevhälsa och rektorer ansvarar för att utvärderingen genomförs.

14 Rutiner för när kränkande behandling förekommit Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever Handlingsplan Så här gör vi om vi får reda på att någon elev känner sig kränkt eller mobbad: 1. Ta reda på vad som hänt Samtal med den som känner sig kränkt eller mobbad för att få veta vad som hänt. Samtal med andra som sett eller vet något. Samtal med den/de som utfört handlingen. Föräldrar/vårdnadshavare till den som blivit utsatt informeras samma dag om händelsen och hur vi på skolan kommer att agera för att utreda och stoppa fortsatta kränkningar. Den vuxne som hållit i samtalen dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport). 2. Stoppsamtal Prata med den/de som kränkt eller mobbat. Redogör för händelsen och klargör skolans syn på kränkningar och mobbning. Om flera elever deltagit samtalar vi med dem var för sig. Informera om att skolan kommer att kontakta deras föräldrar/vårdnadshavare och berätta om händelsen. Den vuxne som hållit i samtalet dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport). 3. Kontakta de inblandades föräldrar/vårdnadshavare snarast, helst samma dag. 4. Uppföljning: Under de närmaste veckorna hålls uppföljningssamtal med de inblandade, fler vid behov. Samtalen dokumenteras på samma sätt som ovan och vårdnadshavare hålls informerade. 5. Om kränkningar fortsätter eller vid annan enstaka allvarliga händelser: Anmälan till rektor enligt skollagen Rektor ansvarar för att elevhälsoteamet kopplas in, en större utredning görs och åtgärdsprogram upprättas Rektor kontaktar berörda vårdnadshavare När en anmälan (se punkt 5) om kränkande behandling inkommer till rektor skall rektor anmäla detta till huvudmannen.

15 Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal I fall där vuxna är inblandade, som förövare eller offer, sker all rapportering till rektor eller annan chef. Interna rutiner för uppföljning Uppföljning Under de närmaste veckorna efter händelsen, hålls minst två uppföljningssamtal med de inblandade, fler vid behov. Samtalen dokumenteras på samma sätt som ovan och föräldrar/vårdnadshavare hålls informerade. Om kränkningarna fortsätter eller vid enstaka allvarliga händelser Anmälan till rektor enligt skollagen 6kap 10. Rektor ansvarar för att elevhälsoteamet kopplas in, en större utredning görs och åtgärdsprogram upprättas. Rektor kontaktar berörda föräldrar/vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Blanketterna för incidentrapporter och anmälan om kränkande behandling är kända och används av all personal. Rektor och elevhälsan dokumenterar i det digitala programmet Prorenata. Ansvarsförhållanden/områden Se ovan

16 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan.

17 Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utredningsoch åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828).

18 Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)

19 Datum: Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare Administrativ chef

20 Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 3) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 4) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 5) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. 6) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad. Incidentrapport

21 Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal):

22 Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om Ja att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet:

23 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK