Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan tillhör Förskolan Tegelslagaren Planen gäller för läsår 2017/ 2018 Vår vision På vår förskola träffas många barn och vuxna varje dag som har olika behov, förutsättningar och sätt att vara. Inget barn och ingen vuxen på vår förskola ska känna sig diskriminerad, mobbad eller kränkt. Det är vår självklara målsättning, som vi arbetar med varje dag. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt (Lpfö 98). Ansvariga för planen Förskolechef och pedagogerna i arbetslaget. Barnens/elevernas delaktighet Barnen kommer efter förmåga vara delaktiga i diskussioner med pedagoger kring frågor som rör hur vi är mot varandra. I oktober får barnen i den röda byggnaden svara på en enkät tillsammans med sina vårdnadshavare om hur de trivs på förskolan. Hur är en bra kompis? Fråga som lyfts ihop med barngruppen vid läsårsstarten. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid det dagliga samtalet vid lämning/hämtning berättas det om händelser/problem som inträffat. Informerar vårdnadshavarna om hur pedagogerna bemött det på förskolan. Vi informerar vårdnadshavarna om vår plan mot diskriminering och kränkande

2 behandling och att den finns att läsa på hemsidan. Vi önskar och ber vårdnadshavare berätta om något har hänt som vi missat, men som barnet berättat om hemma. Personalens delaktighet Personalen på förskolan ansvarar för att reflektera över normer och värderingar. Personalen ska agera och vidta åtgärder då diskriminering och kränkande behandling upptäcks. Personalen är delaktig i både barns och medarbetares trivsel och trygghet på förskolan. Detta görs bl.a. genom: observationer i barngruppen. samtal i arbetslagen samt med barnen. Samtal om här och nu men även i förebyggande syfte, hur ska en kompis vara? Vad mår du bra av? Hur önskar du bli bemött? Förankring av planen All personal läser igenom planen och den finns tillgänglig på alla avdelningarna. När planen är reviderad och upplagd på hemsidan skickar vi via Pluttra ett meddelande till alla vårdnadshavare. Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska/kan vara utgångspunkten för den nya planen. Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Föregående plan har följts upp i förskolans nulägesanalys.

3 Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Personalen på förskolan. Resultat av utvärderingen av föregående års plan (har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.) I nulägesanalysen framkom att pedagogerna är närvarande i barngruppen för att kunna upptäcka och motverka negativa situationer samt belysa positiva handlingar. Det finner vi mycket värdefullt och verksamt. Utifrån föregående utvärdering har pedagogerna i större utsträckning spridit ut sig på gården vid platser som varit utsatta, detta för att undvika kränkningar/konflikter. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas av arbetslagen i samband med nulägesanalysen. Vi har då sammanställt resultatet från GR- enkäten. Ansvariga för att årets plan utvärderas Annika Rantzén, Lisa Haraldsson och Sofia Prodér Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag

4 oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter, trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivselarbete. Kartläggningsmetoder Vi pedagoger är närvarande men det kan ändå uppstå problem/händelser bland barnen som vi missar. Vi har rutiner för att upptäcka kränkningar och mobbning. Exempelvis: Avsätta tid för samtal vid problem/händelser, att alltid lyssna på barnen, andra barn kan ha sett och hört vad som hänt. Kränkande förskoleupplevelser som barnen delger sina vårdnadshavare önskar vi få information om för att kunna vidta åtgärder. Via utvecklingssamtal med vårdnadshavarna och barnen Observationer i barngruppen Barnintervjuer Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen Barnen involveras vid de samtal som förs mellan dem och pedagoger eller vårdnadshavare. Det är deras erfarenheter som ska lyssnas in och tas på allvar. De äldre barnen har tillsammans med vårdnadshavare utfört en enkät om trivseln på förskolan. Hur har personalen involverats i kartläggningen Via samtal pedagoger emellan. Utformningen och analysen av enkäten. Observationer av miljön och barngruppen. Resultat och analys De risker som upptäcks genom kartläggningen analyseras och diskuteras i arbetslagen. Eventuella förändringar i organisation, regler och rutiner görs. Vid behov informeras andra avdelningars pedagoger. Enkäten analyseras på ett avdelningsmöte.

5 Främja, förebygga och förhindra Ett framgångsrikt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ökar barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Att främja likabehandling är en del av det breda främjande arbetet. Arbetet utgår ifrån förskolan och skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande och förebyggande arbetet är en av verksamheternas fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Utifrån resultatet i kartläggningen ska här formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både anställda och barn/elever deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personalen är nära barnen och håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Personalen är observanta på signaler från barnen. Genom information från barn, vårdnadshavare och personal kan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upptäckas. Vi är medvetna om att mobbnings- och kränkningssituationer kan se olika ut och upplevas på olika sätt. De barn som kränker är inte alltid medvetna om att de gör det. Främjande insatser, åtgärder och mål (vad ska/kan göras, vem/vilka ska ansvara för det, när ska det vara klart etc.) De som motverkar kränkningar och mobbning allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur i förskolan. Vi arbetar också med: Grupp och individstärkande övningar Konfliktlösning Närvarande vuxna, både ute och inne. Skapa en trygg och tillåtande atmosfär i förskolegruppen där det är tillåtet att göra och säga fel. Lyfta och stärka positiva beteenden. Arbeta för att alla barn blir sedda och deltar i gemenskapen.

6 Vid en konflikt låta barnen prata med varandra tillsammans med en pedagog, så att det känns bra för de inblandade. De vuxna ska vara lyhörda, närvarande och särskilt uppmärksamma på att inte kränkningar sker på de platser där barn kan vara extra utsatta. Ansvariga: Arbetslag och förskolechef Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Utvärdering sker genom observationer och diskussioner i arbetslaget. När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Utvärdering sker på studiedag juni Ansvariga: Annika Rantzén, Lisa Haraldsson och Sofia Prodér Rutiner för när kränkande behandling förekommit Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/dem som kan ha utfört kränkningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. Åtgärderna kan riktas direkt till den som blivit utsatt samt den som kränkt eller vidtas på grupp- och verksamhetsnivå för att förändra strukturer och förhållanden.

7 Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever (utöver den övergripande interna rutinen) All personal i förskolan som får kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Arbetsgång: 1. Ta reda på vad som hänt: Samtal med den som blivit utsatt. Samtal med ev. kompisar/ vuxna som sett vad som hänt. Samtal med den/ de som diskriminerat/ kränkt/ mobbat. 2. Vårdnadshavare till den som blivit utsatt informeras samma dag om vad som hänt och att förskolan kommer att utreda och agera för att kränkningarna/ mobbingen ska upphöra. Samtal med vårdnadshavare till den/ de som diskriminerat/ kränkt/ mobbat. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal 1. Prata med barn eller vårdnadshavare för att få reda på vad som hänt. 2. Prata med berörd personal eller meddela förskolechef beroende av händelsens art. 3. Förskolechefen pratar med berörda parter ev. tillsammans med någon ur barnoch elevhälsoteamet. Interna rutiner för uppföljning Uppföljning barn/ barn: Samtal med de inblandade barnen efter 1-2 veckor, var och en för sig. Om behov finns ytterligare samtal efter en tid för att säkerställa att kränkningarna/ mobbingen upphört. Samtalen dokumenteras. Håll vårdnadshavarna till de inblandade barnen informerade. Uppföljning pedagog/ barn: Uppföljande samtal med berörda parter inom en månad. Rutiner för dokumentation (känner all personal till den interna rutinen, incidentrapport etc.) BoU blankett se bilaga Ansvarsförhållanden/områden Personal som uppmärksammade situationen samt förskolechef.

8 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare kan vända sig till personalen på förskolan samt till förskolechef. Tre bilagor som alltid ska finnas med i planen mot kränkande behandling - Intern rutin- Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Incidentrapport - Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier (lämnas till ansvarig förskolechef/rektor) Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utredningsoch åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling

9 Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828). Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)

10 Datum: Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare Administrativ chef

11 Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 2) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 2) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 2) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. 2) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad.

12 Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK

13 Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om Ja att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK