Nolhaga förskola. Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2016/2017

Transkript

1 Nolhaga förskola Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2016/2017 Avdelning: Lammet och Fölet Detta är vårt gemensamma dokument som har skrivits för att stämma överens med de lagar som finns i samhället. Sedan 2009 finns det förutom skollagen en diskrimineringslag. Denna lag finns till för att förtydliga ansvaret, när det gäller att främja barns lika rättigheter, och att garantera att alla barn känner sig trygga i förskolan (se lagar och planer). Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande verktyg i vår vardag för att i första hand förebygga, men även för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp uppkomna trakasserier, kränkningar och diskriminering samt för att förankra en gemensam syn på likabehandling bland personal, barn och vårdnadshavare. Genom att vi gemensamt har nedskrivna tydliga mål och har rutiner för att utvärdera dessa kan vi på ett systematiskt sätt arbeta mot att nå vår vision. Planen utvärderas i sep inför kommande läsår. Längst bak i denna plan finns även förslag kring hur du som vårdnadshavare kan hjälpa till i detta arbete. Där finns också information om hur vår dokumentation kring diskriminering, kränkande behandling och trakasserier ser ut. Känner du dig som vårdnadshavare orolig över hur ditt barn har det i förskolan? Hör då i första hand av dig till ditt barns ansvarspedagog. Förskolechefen är ytterst ansvarig för barnens trygg

2 Innehåll: Vår vision s.3 Mål och delmål för läsåret s.3 Lagar och planer s.3-4 Begrepp och definitioner s.4-5 Ansvarsfördelning s.5-6 Kartläggning och analys s.6 Främjande och förebyggande arbete läsåret 2014/2015 s.6-7 Upptäckt och utredning s.7 Akuta åtgärder s.7 Dokument Anmälan om kränkande behandling eller s.8 diskriminering för barn/elev enligt skollagen 6 kap 10 Vår vision En förskola där alla upplever trygghet, känner sig respekterade och har möjlighet att utvecklas mot sin potential. Ingen ska känna sig kränkt, diskriminerad, trakasserad på grund av kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller ålder. Mål och delmål för läsåret Mål under läsåret är att Vi kommer att tillsammans med barnen arbeta fram gemensamma kompisregler för att förtydliga för barnen vad en god kamrat är och varför man ska vara det. Detta för att alla ska känna sig trygga, sedda och må bra. Lagar och planer Det finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Dels skollagen, kapitel 6 som avser kränkande behandling, dels diskrimineringslagen. Ur Skollagen Vi skall arbeta målinriktat för att motverka kränkande behandling av barn och elever, genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever, så snart vi får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, måste vi anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda anmälan och i förekommande fall vidta åtgärder.

3 I lagen finns också ett förbud för vuxna att kränka ett barn eller en elev. Vi har en skyldighet att skapa en trygg miljö. Ur Diskrimineringslagen Vi skall arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Det innebär att vi skall göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad, göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Ur Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10 Alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskola, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra., lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. Barn och Ungdomsförvaltningens och nämndens vision är: Lust att lära! Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstr Begrepp/definitioner

4 Diskriminering Diskriminering är när någon missgynnar ett barn/en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Med direkt diskriminering menas att ett barn/en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis kön. Men man kan även diskriminera genom att behandla alla lika. Detta kallas indirekt diskriminering. Kränkande behandling Trakasserier är en behandling som kränker ett barns/en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Begreppet skall täcka in alla beteenden som ett barn/en elev upplever som kränkande. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar etc), text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms etc). Mobbning förutsätter att den som utsätts, kränks vid upprepade tillfällen och under tid vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Ansvarsfördelning Alla vuxna har en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte ingriper kan det tolkas som att vi accepterar detta.

5 Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98). Förskolechefens ansvar Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättningar, sexuell läggning eller ålder samt kränkande behandling. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. Årligen upprätta och utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare. När det kommer till personalens kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personal på förskolan ansvar: Följa upprättad plan. Reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. Agera och vidta åtgärder då diskriminering och kränkande behandling upptäcks. Ansvara för allas, barns och medarbetares, trivsel och trygghet på förskolan. Personalen på förskolan ska uppmuntra och stödja barnen då de reagerar eller agerar mot trakasserier och kränkande behandling. Vårdnadshavare ansvar: Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska du alltid vända dig till personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn under sin utveckling och lärprocess diskriminerar, trakasserar eller kränker andra barn, men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. När alla tar ett gemensamt ansvar och arbetar för barnens trygghet och samhörighet skapar vi goda förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Kartläggning och analys Vårt arbete under läsåret 2015/2016 Resultat Vi har trygga barn i huset. Barnen väljer att gå till all personal för att få hjälp och tröst.finns avdelningspersonalen närmast väljer barnen oftast den men annars spelar det ingen roll vilken pedagog det är. Olika men lika bra Barn med särskilda behov är accepterade för sin egen skull. De övriga barnen respekterar att det finns barn med olika behov som skulle kunna uppfattas som orättvisa, t ex gå först i kön, sitta bredvid vuxen eller få stå upp på samlingen, turordning m.m. Därför uppfattar barnen inte detta som orättvisa.

6 Vi har arbetat systematiskt med att stärka barns positiva sidor och vi är noga med att prata positivt om barnen inför andra. Detta leder till att barnen har en positiv syn på sig själv och sina kamrater. Vi ser det genom att de är hjälpsamma mot sina kamrater och måna om att alla ska må bra. Vi stärker barnens tro på sig själva genom att ge dem uppdrag utifrån sin förmåga och sporra dem att våga lite mer. På Lammet har de äldsta barnen arbetat med en Må bra-ramsa en gång i veckan. Den har stärkt deras självbild och de uttrycker ofta att Vi är bra som vi är Inflytande Under höstterminen arbetade vi tillsammans fram gemensamma kompisregler med de äldre barnen. Dessa återvände vi till och diskuterade under året för att de ska vara levande för barn och pedagoger. Vi har försökt att utgå från barnens intressen och behov när vi planerade verksamheten, bla har de varit med och utformat våra lekmiljöer, både ute och inne. Tvärgrupper Syftet med våra tvärgrupper är att stärka banden mellan avdelningarna samt få fler i samma ålder i gruppen. Vi upplever att vi fått fler barn att leka över avdelningarna när vi är ute, men fortfarande väljer barnen i första hand att leka med kompisen på avdelningen. Inomhus är det svårare att få barnen att tänka över avdelningsgränserna. Tema Vårt temaarbete har utgått från materialet Vännerna i Kungaskogen Med sagans hjälp har vi diskuterat värdegrundsfrågor, empati, närmiljö, djur och natur, livsstil och hälsa. Detta har varit till stor hjälp när vi hamnat i konfliktsituationer då vi har kunnat ta hjälp av sagan för att förstå hur vi ska vara mot varandra. Vi får ofta höra att Snick och Snack sa... och Älgvis säger att alla får vara med Vi arbetar periodvis med att det inte får förekomma hot som du får inte komma på mitt kalas... Förekomsten av dessa hot kommer i vågor och då är det nolltolerans som gäller. Hot som jag ska slå dig förekommer emellanåt, oftast vid affekt och dessa hot tar vi tag i direkt. Vi slåss inte på förskolan. Alla barn ska känna sig inkluderade. Det betyder inte att barn alltid får vara med på allt. T ex ett yngre barn kan nekas att vara med i ett spel då den inte förstår spelreglerna men vi vuxna får då inkludera det barnet på ett annat sätt, med en annan grupp. Men ingen ska få vara utanför. Att alla ska känna sig inkluderade är något som vi ständigt jobbar med. Det uppstår alltid avvägningar i en 1-5 års grupp där alla inte kan delta i allt. Vår utgångspunkt är däremot att alla ska få vara med. Analys Vi har under flera år arbetat med att vi är en förskola och vi tar ett gemensamt ansvar för alla barn. Vi arbetar aktivt för att ha en god fördelning på gården så vi har en bra översyn på barnen. Vi finns tillgängliga i konfliktsituationer och är ett vuxenstöd för de som behöver det. Vi har många kamratstödjare som hjälper varandra innan vi vuxna hunnit fram. Det ger en extra trygghet för alla. Att vi ska hjälpa varandra är något vi ofta pratar

7 om och uppmuntrar. Vi utgår från att barn kan och att barn gör rätt om de kan. Genom att ge barnen kunskap och diskutera med barnen om varför saker och behov är olika får barnen förståelse och respekt för varandra. Vi ser det genom att de är hjälpsamma och respekterar varandra. Vi har kommit olika långt med att få barnen att använda stopp-handen för att förstärka ett nej. På den ena avdelningen använder många stopp-handen för att visa att man inte vill och barnen klarar att lösa fler situationer själva. Barnen lyssnar på stopp-handen. Den andra avdelningen har inte arbetat lika systematiskt och har därför inte uppnått det resultatet.det visar sig i att den avdelningen mer använder rösten och kroppen för att lösa konflikter. Våra vikarier påtalar ofta att vi har ett gott klimat på förskolan, att det är lugnt på avdelningarna och att barnen är trygga och trevliga mot varandra. Vi anser att vårt systematiska arbete med att lyfta barnens positiva sidor ligger till grund för detta. Vi anser att vårt tvärgruppsarbete leder till ökad trygghet för barn, föräldrar, vikarier och för oss pedagoger. Vi har många att förlita oss på. Vår syn på gemensamt ansvar för husets barn leder till ökad trygghet för barn, föräldrar, vikarier och pedagoger. Att vi har gemensamma rutiner och strukturer på avdelningarna bidrar också till en tryggare tillvaro. Vår verksamhet och vår struktur upplever vi som ett hinder för att ta tillvara på barnens möjligheter till inflytande. Vi har oftast i förväg planerat verksamheten utifrån våra tvärgrupper. Vi behöver hitta nya vägar för att ta tillvara barns inflytande, nyfikenhet och intresse. Vi är mest nöjda över det goda klimatet och samarbetet på förskolan. Vi anser att det är den bästa grunden för ett lustfyllt lärande. Främjande och förebyggande arbete läsåret2016/2017 Mål under läsåret är att Alla ska känna sig trygga Vi ska ha ett bra klimat och god arbetsmiljö Ingen på förskolan ska känna sig diskriminerad, kränkt eller mobbad Så här kommer vi att arbeta för att nå målen Vi kommer att tillsammans med barnen arbeta fram gemensamma kompisregler för att förtydliga för barnen vad en god kamrat är och varför man ska vara det. Detta för att alla ska känna sig trygga, sedda och må bra. Vi arbetar mycket med gruppdiskussioner där alla barn får komma till tals. Vi använder oss av texter och teater för att synliggöra konflikter och dilemman.

8 Det är viktigt att barnen hittar lösningar på problemen. Som pedagog finns vi med som stöd för att alla ska känna att dom får vara med. Ansvar Alla barn och vuxna på förskolan ansvarar för att samtliga är trygga hos oss. Utvärdering sep Diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Samtal med barn och vårdnadshavare. Upptäckt och utredning Vi upptäcker genom observationer i hela miljön, genom information från barn, vårdnadshavare och personal. Vi får även information genom trivselenkäter, individoch gruppsamtal. Vi utreder genom observationer, samtal med barn, vårdnadshavare och personal. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen dokumenteras. Akuta åtgärder Åtgärder skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Åtgärder kan finnas på individ- grupp och organisationsnivå. Åtgärderna dokumenteras och dokumentet skickas alltid till huvudman (Barn och Ungdomsförvaltningen). Kränkande behandling mellan barn Personalen arbetar enligt följande: direkt tillsägelse, samtal med barn, uppföljning enligt plan och samtal med vårdnadshavare. Vid mobbning arbetar man enligt följande: samtal med barn och vårdnadshavare samt handlingsplan för arbetet med barngruppen. Diskriminering/ kränkande behandling personal/förskolechef mot barn Förskolechef/förvaltningschef ansvarar för samtal med uppföljningar. Förskolechef/förvaltningschef ansvarar för samtalen, pratar med berört barn för att få reda på vad som hänt, kontaktar även vårdnadshavare och ansvarar för åtgärder och uppföljning. Kränkande behandling barn mot personal Personalen arbetar enligt följande: direkt tillsägelse, samtal med barn och samtal med vårdnadshavare. Ytterligare åtgärder Om kränkningarna inte upphört, behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Förskolechef kallar till möte. Eventuellt kan en anmälan till polisen, socialtjänsten, skolhälsovården och arbetsmiljöverket bli aktuell

9 Anmälan om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elev enligt skollagen 6 kap 10 1 Den utsatte elevens namn och personnummer: Skola och klass/förskola och avdelning: Anmälan avser: kränkande behandling diskriminering Iakttagelse/händelse: Datum: Anmälarens namn: 1 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt sig för kränkande behandling eller diskriminering i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller elevs värdighet, så som mobbning, utfrysning m m utan att det har samband med någon diskrimineringsgrund (SL 6:3). Med diskriminering avses missgynnande eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (DiskrL 1:4). Detta dokument delges rektor/förskolechef och registreras i Asynja. Menprövning enligt OSL 23:1, 2, 5 sker innan det utlämnas till allmänheten.

10 Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta Ja om att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument delges rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. MTK

11 Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 1 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). MTK

12 Datum: Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter ett år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan skickas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun i ett förslutet brev. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också skickas i förslutet brev till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare Administrativ chef Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte

13 automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. Anmälan i PRN När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. Anmälan skickas till förvaltningssekreterare När en anmälan är upprättad i PRN skickas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret i förslutet brev. Utredning i PRN Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar skickas den på samma sätt som anmälan till förvaltningssekreterare. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. Handlingsplan och utvärdering I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte skickas till förvaltningssekreteraren. Avsluta ärendet i PRN När alla steg är avklarade avslutas ärendet i PRN.