Team Kgb, Ssk, VB förskolor

Transkript

1 Team Kgb, Ssk, VB förskolor plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2014/2015 Skatan och Svalan

2 Detta är vårt gemensamma dokument som har skrivits för att stämma överens med de lagar som finns i samhället. Sedan 2009 finns det förutom skollagen en diskrimineringslag. Denna lag finns till för att förtydliga ansvaret, när det gäller att främja barns lika rättigheter, och att garantera att alla barn känner sig trygga i förskolan (se lagar och planer). Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande verktyg i vår vardag för att i första hand förebygga, men även för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp uppkomna trakasserier, kränkningar och diskriminering samt för att förankra en gemensam syn på likabehandling bland personal, barn och vårdnadshavare. Genom att vi gemensamt har nedskrivna tydliga mål och har rutiner för att utvärdera dessa kan vi på ett systematiskt sätt arbeta mot att nå vår vision. Planen utvärderas i maj inför kommande läsår. För att göra barnen delaktiga i planen och målen har vi samtalat med dem på olika sätt. Vi har även tagit fram målen med hjälp av enkäter och samtal vi genomfört under våren 2014 med personal, vårdnadshavare och barn. Längst bak i denna plan finns även förslag kring hur du som vårdnadshavare kan hjälpa till i detta arbete. Där finns också information om hur vår dokumentation kring diskriminering, kränkande behandling och trakasserier ser ut. Känner du dig som vårdnadshavare orolig över hur ditt barn har det i förskolan? Hör då i första hand av dig till ditt barns ansvarspedagog. Förskolechefen är ytterst ansvarig för barnens trygghet.

3 Innehåll: Vår vision s.3 Mål och delmål för läsåret s.3 Lagar och planer s.3-4 Begrepp och definitioner s.4-5 Ansvarsfördelning s.5-6 Kartläggning och analys s.6 Främjande och förebyggande arbete läsåret 2014/2015 s.6-7 Upptäckt och utredning s.7 Akuta åtgärder s.7 Dokument Anmälan om kränkande behandling eller s.8 diskriminering för barn/elev enligt skollagen 6 kap 10 Vår vision En förskola där alla upplever trygghet, känner sig respekterade och har möjlighet att utvecklas mot sin potential. Ingen ska känna sig kränkt, diskriminerad, trakasserad på grund av kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller ålder. Mål och delmål för läsåret Mål under läsåret är att Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Delmål Vi visar varandra respekt så att alla kan känna glädje och trygghet i att vara i förskolan. Lagar och planer Det finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Dels skollagen, kapitel 6 som avser kränkande behandling, dels diskrimineringslagen. Ur Skollagen Vi skall arbeta målinriktat för att motverka kränkande behandling av barn och elever, genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever, så snart vi får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, måste vi anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda anmälan och i förekommande fall vidta åtgärder. I lagen finns också ett förbud för vuxna att kränka ett barn eller en elev. Vi har en skyldighet att skapa en trygg miljö. Ur diskrimineringslagen Vi skall arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Det innebär att vi skall göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad, göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier.

4 Ur Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10 Alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskola, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. Barn och Ungdomsförvaltningens och nämndens vision är: Lust att lära Begrepp/definitioner Diskriminering Diskriminering är när någon missgynnar ett barn/en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Med direkt diskriminering menas att ett barn/en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis kön. Men man kan även diskriminera genom att behandla alla lika. Detta kallas indirekt diskriminering. Kränkande behandling Trakasserier Trakasserier en behandling som kränker ett barns/en, elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Begreppet skall täcka in alla beteenden som ett barn/en elev upplever som kränkande. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Kränkningarna kan vara, fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar etc), text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms etc). Mobbning förutsätter att den som utsätts, kränks vid upprepade tillfällen och under tid vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Ansvarsfördelning Alla vuxna har en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte ingriper kan det tolkas som att vi accepterar detta. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98). Förskolechefens ansvar Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättningar, sexuell läggning eller ålder samt kränkande behandling. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. Årligen upprätta och utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare. När det kommer till personalens kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att

5 åtgärder vidtas. Personal på förskolan ansvar: Följa upprättad plan. Reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. Agera och vidta åtgärder då diskriminering och kränkande behandling upptäcks. Ansvara för allas, barns och medarbetares, trivsel och trygghet på förskolan. Personalen på förskolan ska uppmuntra och stödja barnen då de reagerar eller agerar mot trakasserier och kränkande behandling. Vårdnadshavare ansvar: Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för diskriminering,trakasserier eller kränkande behandling ska du alltid vända dig till personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn under sin utveckling och lärprocess, diskriminerar, trakasserar eller kränker andra barn, men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. När alla tar ett gemensamt ansvar och arbetar för barnens trygghet och samhörighet skapar vi goda förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Kartläggning och analys Vårt arbete under läsåret 2013/2014 Metod- Hur har vi arbetat under året som gått: Vi har utgått från sagor och utifrån sagorna har vi tillsammans med barnen funderat och diskuterat och bestämt kompisregler. Vi pedagoger har dramatiserat olika situationer utifrån sagorna och händelser på avdelningen som t.ex. du får inte vara med eller jag hjälper inte till att städa. Barnen har därefter fått vara med och tycka till om hur vi kan göra istället. Vi har dagligen pratat om hur vi ska vara mot varandra och hur vi visar respekt mot varandra. Barnen har fått sätta ord på sina känslor genom EQ- arbetet. Vi har använt ordet respekt dagligen i olika sammanhang. Vid konfliktsituationer har vi hjälpt barnen att förstå samt sätta gränser för sitt eget och andras beteende. Vi har uppmuntrat barnen att hjälpa varandra och de har fått samarbeta i många olika konstellationer som med t.ex. skapande aktiviteter, lösa uppgifter i skogen och i olika lekar. Dagligen har vi lyft, uppmuntrat och förstärkt positiva handlingar och positiva egenskaper hos barnen. Barnen har fått berätta vad de själva och kompisarna är bra på. De har gjort en glad tavla och en kompistavla. För att skapa en trygghet och harmoni i barngruppen har vi genomfört massagesagor, där barnen masserar varandra på ryggen. Vi har sjungit många sånger och läst dikter som handlar om hur vi är bra kompisar med varandra. Under dagarna har vi rutiner och struktur som främjar trygghet och gemenskap. Analys - Varför blev det som det blev: Vi har dagligen, på olika sätt arbetat med hur vi är mot varandra och vi upplever att vi har en trygg barngrupp och en positiv stämning i gruppen. Alla barn visar en glädje i att vara i förskolan och över att få träffa sina kompisar. Barnen leker tillsammans i många olika konstellationer. Barnen visar en stor vilja och en lust att få lära sig nya saker. De är trygga, glada och pratar/ lyssnar gärna i samlingen och vid måltiderna. Eftersom alla barn gemensamt har varit med och bestämt kompisreglerna och att vi tillsammans har läst och funderat över betydelsen av de olika reglerna, har alla barn varit väl medvetna om hur de ska vara mot varandra. Genom att vi har utgått från sagor och dramatiserat olika situationer på ett konkret sätt, har barnen gärna viljat berätta om hur vi kan vara mot varandra. Barnen är bra på att lyssna på varandra och respektera ett nej/stopp. De kan lösa mindre konflikter och de visar att de värnar om varandra när en kompis är ledsen. Genom bland annat EQ arbetet har barnen lärt sig att sätta ord på sina känslor som glad, arg och ledsen. Barnen har fått samarbeta många i olika lekar och övningar och vi upplever att barnen har utvecklat sin samarbetsförmåga. Barnen har definierat ordet samarbete och de har uttryckt att det betyder då är man med varandra, vi gör saker tillsammans, vi är nära varandra, vi hjälper varandra, vi pratar med varandra, vi lyssnar på varandra. Barnen är väl medvetna om vad ordet respekt innebär och de har uttryckt att det betyder att vi ska vara rädda om varandra och lyssna på varandra. Barnen själva använder ordet respekt i olika sammanhang. Vi pedagoger är bra på att se alla barn och tillsammans skapar vi glädje, trygghet och lugn och ro. Vi har roligt tillsammans, både barn och pedagoger.

6 Utvecklingsmöjligheter - Hur går vi vidare? Eftersom dramatisering på ett konkret sätt synliggör hur vi är mot varandra är det ett arbetssätt som vi kommer att gå vidare med och utveckla och använda ännu mer för att synliggöra olika situationer för barnen. Vi strävar efter att alla barn ska kunna leka med alla barn och vi kommer att göra ännu fler och utveckla våra samarbetsövningar i olika konstellationer både inne och ute med barnen. Vi kommer regelbundet att använda oss av kompiskort. Eftersom massagesagor är ett givande arbetssätt för att skapa trygghet och lugn i barngruppen kommer vi regelbundet använda massagesagor med barnen. Vi vill att barnen själva skall kunna lösa en mindre konflikter och genom stöd från oss kommer vi att fortsätta uppmuntra barnen att lösa mindre konflikter själva. Vi fortsätter att utveckla vårt värdegrundsarbete där varje barn skall känna trygghet i gruppen och våga göra sin röst hörd genom att att sätta ord på hur vi är mot varandra. Vi synliggör och använder t.ex. begrepp som respekt, samarbete, nej och stopp Vi vill ta tillvara på varje barns kompetens och skapa samma förutsättningar för alla barn, oavsett kön och genom t.ex. diskussioner i arbetslaget arbetar vi för att bli ännu mer medvetna i vårt förhållningssätt och bemötande. Främjande och förebyggande arbete - läsåret 2014/2015 Mål under läsåret är att Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Delmål Vi visar varandra respekt så att alla kan känna glädje och trygghet i att vara i förskolan. Så här kommer vi att arbeta för att nå målen Tillsammans med barnen bestämmer vi vilka kompisregler och trivselregler vi ska ha i förskolan. För att påminna varandra om våra regler sitter kompisreglerna och trivselreglerna väl synliga på avdelningen. Under dagen har vi rutiner och struktur som främjar trygghet och gemenskap. Vi stöttar barnen i deras val av aktiviteter för att de skall våga pröva nya aktiviteter och gruppkonstellationer. Vi stödjer de barn som behöver hjälp att komma med i lekgemenskapen. Vi använder oss av grupp- och individstärkande övningar, t ex massage, rollspel, EQ arbete. Vi samtalar om jämställdhet och demokratifrågor utifrån barnlitteratur som t.ex. Prinsessböckerna, Grodanböckerna och Kompisböcker baserade på Barnkonventionen och Klas Klättermus. Vi använder ett vårdat språk mot varandra. Vi fokuserar på det som är positivt, utvecklande och vi uppmuntrar och stärker positivt beteende. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och samarbeta. För att förebygga att inte barnen fastnar i stereotypa könsroller gör vi medvetna grupperingar när vi delar in barnen vid t.ex. olika samarbetsövningar, när vi går till skogen och bordsplaceringar vid maten. Vi använder oss av kompiskort som uppmuntrar barnen att leka med alla kamrater. Vi erbjuder material som tilltalar alla barn oavsett kön. Vi arbetar med olika strategier för konfliktlösning tillsammans med barnen. Vi använder oss av gruppsamtal, individuella samtal och observationer.

7 Vi har roligt tillsammans. Arbetslaget Vi pedagoger är närvarande och bra förebilder för barnen. Vi bemöter och tar tillvara på varje barns kompetens och skapar samma förutsättningar för alla barn, oavsett kön. Vi arbetar för att det skall vara en tillåtande och trygg atmosfär i gruppen, där det är tillåtet att göra misstag och säga fel. Vi pedagoger har en gemensam samsyn gällande barnen och vi planerar regelbundet vår verksamhet. Förskolan och hemmet Vi har dagliga samtal, inskolning uppföljning och utvecklingssamtal med vårdnadshavare för att de skall ges möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. För att synliggöra barnens lärande och utveckling dokumenterar vi kontinuerligt barnets lärande. För att utveckla vår verksamhet erbjuds vårdnadshavare att en gång per år att genomföra GR - enkäten. Vi pedagoger analyserar därefter resultaten i arbetslaget och p å APT. Vi gör vårdnadshavare delaktiga i resultaten från GR - enkäten genom att synliggöra dem på föräldramöten. Vi informerar vårdnadshavare om vår plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier på föräldramöte och på vår hemsida. Ansvar Ansvariga är de pedagoger som arbetar med barnen. Utvärdering Maj Vi genomför enkät och har samtal med barn och vårdnadshavare. Upptäckt och utredning Vi upptäcker genom observationer i hela miljön, genom information från barn, vårdnadshavare och personal. Vi får även information genom trivselenkäter, individ- och gruppsamtal. Vi utreder genom observationer, samtal med barn, vårdnadshavare och personal. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen dokumenteras. Akuta åtgärder Åtgärder skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Åtgärder kan finnas på individ- grupp och organisationsnivå. Åtgärderna dokumenteras. Kränkande behandling mellan barn Personalen arbetar enligt följande: direkt tillsägelse, samtal med barn, uppföljning enligt plan och samtal med vårdnadshavare. Vid mobbning arbetar man enligt följande: samtal med barn och vårdnadshavare samt handlingsplan för arbetet med barngruppen. Diskriminering/ kränkande behandling personal/förskolechef mot barn Förskolechef/förvaltningschef ansvarar för samtal med uppföljningar. Förskolechef/förvaltningschef ansvarar för samtalen, pratar med berört barn för att få reda på vad som hänt, kontaktar även vårdnadshavare och ansvarar för åtgärder och uppföljning. Kränkande behandling barn mot personal Personalen arbetar enligt följande: direkt tillsägelse, samtal med barn och samtal med vårdnadshavare. Ytterligare åtgärder Om kränkningarna inte upphört, behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Förskolechef kallar till möte. Eventuellt kan en anmälan till polisen, socialtjänsten, skolhälsovården och arbetsmiljöverket bli aktuell.

8 Anmälan om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elev enligt skollagen 6 kap 10 1 Den utsatte elevens namn och personnummer: Skola och klass/förskola och avdelning: Anmälan avser: kränkande behandling diskriminering Iakttagelse/händelse: Datum: Anmälarens namn: