Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogenskolan Läsåret 16-17

2 Ingen elev på skolan eller fritids och ingen vuxen som arbetar på vår skola ska känna sig mobbad eller kränkt. Det är vår självklara målsättning och det vi varje dag arbetar för. Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008: kap.) är varje skola skyldig att att arbeta för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar. I lagen står att alla skolor och fritidshem ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. I den ska det stå hur vi främjar likabehandling och hur vi arbetar för att förebygga och motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller för ett år i taget. Den ska upprättas, genomföras och utvärderas tillsammans med eleverna och vara en del av det dagliga arbetet på skolan. Det här är Stadsskogenskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och den gäller i alla våra verksamheter. En stimulerande miljö, god kommunikation och goda pedagoger gör att vi är stolta över vår skola. Alingsås oktober 2016 Karin Bjurström Rektor på Stadsskogenskolan

3 Definitioner - enligt diskrimineringslagen och skollagen. (se Skolverkets allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling) Diskriminering, att skolans organisation eller någon vuxen på skolan missgynnar en elev p g a kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Trakasserier, kan ske mellan barn eller vuxen-barn och innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Annan kränkande behandling, ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet och gör att det barnet eller eleven känner sig mindre värd än de som utför kränkningen. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn, nedsättande tilltal) psykosociala (utfrysning, blickar, förlöjligande, ryktesspridning, alla går när men kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelande på olika webbcommunities) Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling där någon eller några med avsikt försöker tillfoga annan skada eller obehag. En situation där en elev känner sig utsatt och kränkt kan se väldigt olika ut. Det är upplevelsen hos den som känner sig kränkt som avgör att vi på skolan agerar och startar uppföljning enligt vår åtgärdsplan vid kränkningar. De elever som kränker är inte alltid medvetna om detta. För att kränkningar ska upphöra är det därför viktigt att vi på skolan hjälper och stöttar även dessa elever i vårt åtgärdsarbete. Befogade tillsägelser Ibland kan det finnas skäl att behandla en person annorlunda eller ge tillrättavisning för att upprätthålla ordning och god arbetsmiljö även om personen upplever det som kränkande. Det är då skolans ansvar att visa att det finns sakliga skäl till detta.

4 Det här främjar ett gott skolklimat: * barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet * barn och vuxna samtalar om värderingar * barn och vuxna känner engagemang och omsorg för varandras * barn är delaktiga och tar ansvar för aktiviteter med stöd av vuxna * de vuxna är tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och agerar när något händer * föräldrar medverkar i arbetet mot kränkande behandling * det finns vuxna även utanför klassrummen * en stabil organisation med tydliga rutiner och samarbetsformer Hur vi främjar likabehandling på Stadsskogenskolan: För att detta ska bli en verklighet arbetar vi hela tiden med vår värdegrund. Det arbetet består av olika delar. Här är några exempel: klassråd och elevråd där alla elever har möjlighet att vara delaktiga i hur vi tillsammans skapar en skola med ett gott och tryggt klimat arbete i klasserna med skolans trivselregler för att alla elever ska förstå vad dessa regler innebär Alla vuxna på skolan arbetar för att skapa goda relationer till, och ett gott samarbete med, alla elever, föräldrar och arbetskamrater lyfta goda exempel, positiv förstärkning ha rastsamtal före och efter rasterna rastaktiviteter där vuxna (rastvänner) finns med för att se och stötta elevernas lek och relationer. På fritidstid är också vuxna med och stöttar i leken. rastvänner bär alltid gult band återkommande aktiviteter i åldersblandade grupper för att våra elever ska lära känna varandra över klassgränserna. Det finns möjligheter för eleverna från olika fritidsavdelningar att träffas och leka på varandras avdelningar på fritidstid. kartläggning av hur våra elever upplever skolmiljön, både under skol-och fritidstid, och om det finns platser eller situationer där de känner sig otrygga. Ett målinriktat och strukturerat arbete kring det som kartläggningen visar utvärdering och uppföljning av arbetet. Ett nära samarbete och dialog med föräldrar för att få mer och vidgad information om hur varje enskild elev har det på skolan. Det finns möjlighet till daglig kontakt i hallen vid hämtning från fritids. Uppmuntra att leka med kompisar som man inte brukar leka med. Äldre elever är förebilder genom att hålla i lekar, läxhjälp, redovisa arbeten mm. Fritidspedagoger/fritidsledare genomför en studiecirkel kring lek detta läsåret. Återkommande gemensamma aktiviteter under året för att skapa vi-känsla på skolan, t ex storsamlingar, skoljoggen och lekdag i tvärgrupper.

5 Stadsskogenskolans trivselregler Vi är schysta kompisar. Vi är rädda om skolans och varandras saker. Vi hjälps åt att få arbetsro, matro och lekro. Vi går inomhus. Vi har en trevlig samtalston och vi använder ett vårdat språk mot alla på skolan. Vi lyssnar på varandra och på all personal. Vi är en mobilfri skola.

6 Viktigt meddelande till alla elever: Inget barn och ingen vuxen har rätt att diskriminera, kränka eller mobba dig. Vi vuxna som jobbar på skolan vill att du ska ha det bra här. Därför är det viktigt att du berättar för din lärare/pedagog om något har hänt som gör att du känner dig kränkt, mobbad, ledsen eller rädd. Du kan också berätta för någon annan vuxen. Det viktiga är att någon får reda på vad som hänt. / Till alla vårdnadshavare: Det är viktigt att du informerar personal på skolan om du får reda på att ditt barn eller något annat barn på skolan blir utsatt för kränkning av något slag. Vänd dig i första hand till ditt barns lärare/pedagoger. Du kan också ta kontakt med någon i skolans elevhälsoteam eller rektor. All personal är skyldig att ta reda på vad som hänt och se till att arbetet för att stoppa kränkningen kommer igång så fort som möjligt. Vi arbetar då så som det beskrivs på nästa sida Så här gör vi om...

7 Handlingsplan Så här gör vi om vi får reda på att någon elev känner sig kränkt eller mobbad: 1. Ta reda på vad som hänt Samtal med den som känner sig kränkt eller mobbad för att få veta vad som hänt. Samtal med andra som sett eller vet något. Samtal med den/de som utfört handlingen. Föräldrar/vårdnadshavare till den som blivit utsatt informeras samma dag om händelsen och hur vi på skolan kommer att agera för att utreda och stoppa fortsatta kränkningar. Den vuxne som hållit i samtalen dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport). 2. Stoppsamtal Prata med den/de som kränkt eller mobbat. Redogör för händelsen och klargör skolans syn på kränkningar och mobbning. Om flera elever deltagit samtalar vi med dem var för sig. Informera om att skolan kommer att kontakta deras föräldrar/vårdnadshavare och berätta om händelsen. Den vuxne som hållit i samtalet dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport). 3. Kontakta de inblandades föräldrar/vårdnadshavare snarast, helst samma dag. 4. Uppföljning Under de närmaste veckorna efter händelsen, hålls minst två uppföljningssamtal med de inblandade, fler vid behov. Samtalen dokumenteras på samma sätt som ovan och föräldrar/vårdnadshavare hålls informerade. 5. Om kränkningarna fortsätter eller vid enstaka allvarliga händelser Anmälan till rektor enligt skollagen 6kap 10. Rektor ansvarar för att elevhälsoteamet kopplas in, en större utredning görs och åtgärdsprogram upprättas. Rektor kontaktar berörda föräldrar/vårdnadshavare. Ansvariga: lärare, fritidspersonal eller någon annan i arbetslaget. Ansvariga: lärare, fritidspersonal eller någon annan i arbetslaget. Ansvariga: lärare, fritidspersonal eller någon annan i arbetslaget Ansvariga: lärare, fritidspersonal, rektor, elevhälsoteam. När en anmälan (se punkt 5) om kränkande behandling inkommer till rektor skall rektor anmäla detta till huvudmannen. I fall där vuxna är inblandade, som förövare eller offer, sker all rapportering till rektor eller annan chef.

8 Utvärdering av förra årets prioriterade arbete för skolan (2015/16) Vi arbetade med vårdat språk under förra läsåret bland annat genom följande aktiviteter: * regelbundet arbete i klasserna som tex forumspel, samtal om raster, positiva uppdrag inför rast och positiv förstärkning av pedagoger. * storsamlingar månadsvis där eleverna själva är ansvariga/delaktiga med tex pjäser och sånger kring temat. * vi bjöd in AHK som pratade med eleverna om sammanhållning, vårdat språk och vikänsla. * regelbunden avcheckning på kategorimöten, avstämning hur arbetet fortlöpte och tips till varandra. * trivselenkäter Vi har sett att arbetet kring förra årets prioriterade mål Alla på skolan använder sig av en trevlig samtalston och ett vårdat språk gett resultat. Vi behöver dock arbeta vidare med målet och hålla det levande, framförallt gällande ett fåtal elever som behöver mer stöd och handledning med detta. Skolans prioriterade arbete för läsåret 2016/2017 Utifrån vår kartläggning från i fjol och efterföljande analysen framkom det att vi behöver arbeta vidare med våra raster. Vi ser även att vårt prioriterade mål från förra året med målet Alla på skolan använder sig av en trevlig samtalston och ett vårdat språk behöver arbetas med vidare framför allt ute på rasterna. Vi har uppmärksammat en tråkig attityd och att ett ovårdat språk kan förekomma i lek och spel på raster och därför riktar vi in oss extra mycket på att skapa trygga raster detta läsår.

9 Utvecklingsplan för Stadsskogenskolan läsåret 2016/17 Alla barn ska känna sig trygga på rasterna. För oss betyder det att: -Alla barn ska känna sig trygga med varandra och ha ett respektfullt bemötande -Alla barn ska känna sig trygga att gå till en rastvän -Alla barn ska känna sig trygga på alla delar av skolgården Så här arbetar vi för att nå våra mål: När Aktivitet Ansvar check Aug (ses över kontinuerligt ) Fungerande rastvänsschema där alla rastvänner bär ett gult rastband. Rastvännerna har ansvar för specifika områden för att täcka så stor del av skolgården som möjligt. Rastvän hjälper till att dela in lag vid behov. Samordnargruppen, samt arbetslagen V44 jan april/maj Aug-okt Trivselreglerna uppmärksammas och arbetas kring i alla klasser klasslärare Sep-dec Organiserad rastverksamhet 2 ggr/v Fredrik och Asger Okt Trivselregler revideras med hjälp av elevrådet. Ola och Carina nov Sep, jan, april/maj okt Skoljoggen Ola K Nov/dec nov Möte med Fabs samt kommunen angående möjligheter att trygga upp inramningen av skolgården kontinuerligt Vi stämmer av med eleverna före och efter rast. Vi samtalar hur man kan bjuda in till lek före rasten och om det har hänt något som behöver redas ut efter rasten. Vi lyfter goda exempel. Vi uppmuntrar nya/olika lekkonstellationer. Månads vis enligt kalendariu m 2-3 ggr/termin Okt-maj Klassråd och elevråd där raster och trygghet lyfts. Vi uppmärksammar vårt priomål på våra storsamlingar där eleverna är delaktiga. Lyxhjälp där äldre elever hjälper yngre elever med läx/skolarbete 1ggr/v rektor Pedagoger Klasslärare, Ola och Carina Ansvariga pedagoger för respektive storsamling Anna-Karin jan 2 nov Jan april/maj Jan,april Jan, april Jan, april

10 Jan Trygghetsgrupper är upprättade som används på lekdag under våren Johanna, Carina jan V.6? Vänskapsvecka med fokus på bemötande, språk, lek och samarbetsövningar. Arbetslagen april VT 17 Tankar finns på att bjuda in förening för att prata om trygghet och kamratskap Frågan lyfts på km jan kontinuerligt Äldre elever är förebilder genom att hålla i lekar, redovisa arbeten mm klasslärare Jan,april Vi ser föräldrarna som en viktig resurs i vårt trygghetsarbete.

11 Utvärdering av förra årets prioriterade arbete för fritids (2015/16) Vi arbetade med att vidareutveckla utevistelsen på fritids förra läsåret bland annat genom dessa aktiviteter: * Två veckors ALP-besök (fyra pedagoger från Lerum och Partille) som hjälpte oss att spegla och stärka vad vi gör bra men också hittade vad vi behövde utveckla * Gemensamma uteaktiviteter på loven * Under delar av höst- och vårterminen har vi vid ett tillfälle i veckan erbjudit en styrd utelek * F-1-avdelningarna har regelbundet gått till skogen * Vi har deltagit på Alingsås delar där vi blivit inspirerade av andra pedagoger hur vi kan arbeta med utevistelsen * Vi firade Fritidshemmets dag med att varje avdelning planerade en utomhusaktivitet som alla barn hade möjlighet att deltaga i. Vi har sett att arbetet gett resultat men behöver fortsätta arbetet med att utveckla utevistelsen och leken. Under höstterminen 2016 har två fritidspedagoger fått möjlighet att ägna förmiddagstid åt att utveckla raster, utevistelsen och leken så att alla barn, oavsett förutsättningar, ska bli delaktiga i utelek.

12 Utvecklingsplan för Stadsskogenskolan läsåret 2016/17 Fritidsavdelningarna Vi vill skapa trygga lekmiljöer, inomhus och utomhus, och därigenom främja barns lärande. Så här arbetar vi för att nå våra mål: När Aktivitet Ansvar check Augusti/ sept Lära-känna- och samarbetsövningar på alla avdelningar och framförallt med nya F-klass. Personal på resp avdelning ht-16 Två fritidsråd/termin varje avdelning för sig Personal på resp avdelning ht-16 Studiecirkel för all fritidspersonal (tre träffar ht- 16) med syfte att utveckla lek inne och ute, t ex lekar där eleverna tränar sig att turas om, alla ska kunna vara med, leklådor/stationer o s v Anna S + all fritids-personal V 44 Samplanerad lovverksamhet All fritidspers v.46 Januari-17 Mars -17 vt-17 vt-17 Starta gemensam fritidsgympa över avdelningarna Starta gemensam utomhuslek tisdagslek över avdelningarna. Äldre elever leder lekar för yngre Studiecirkel för all fritidspersonal (tre träffar) med syfte att utveckla lek inne och ute, t ex lekar där eleverna tränar sig att turas om, alla ska kunna vara med, leklådor/stationer o s v Två fritidsråd/termin avdelningsvis och/eller representanter från varje avdelning i ett gemensamt fritidsråd Utsedd ansvars-person Utsedd ansvars-person Anna S + all fritids-personal Personal på resp avdelning + utsedd ansvarspers v.44 v.49 Vid sista träffen vt- 17 Senast v.25 Senast v.25 Vid sista träffen vt- 17 v.7 o v.15 Samplanerad lovverksamhet All fritidspers v.9 o 17 Maj-juni 2017 Utarbeta gemensamma riktlinjer för inskolning och uppstart ht-17 Daniel M, Rebecka B v.22 v. 25

13 Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 1 år om inget åtgärdsprogram upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). MTK Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

14 Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den Ja utsatta om att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument delges rektor/förskolechef och registreras i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. MTK Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

15 Datum: Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter ett år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan skickas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun i ett förslutet brev. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också skickas i förslutet brev till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare Administrativ chef

16 Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inteom en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 3) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN skickas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret i förslutet brev. 4) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar skickas den på samma sätt som anmälan till förvaltningssekreterare. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 5) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte skickas till förvaltningssekreteraren. 6) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade avslutas ärendet i PRN.

17 Kontakta oss Rektor för Stadsskogen skolan och fritidshem Karin Bjurström tfn: Skolsköterska Katarina Svensson tfn: Kurator Annelie Benjaminsson tfn: Psykolog Malin Hedin, tfn Specialpedagog Anna Sjödin, tfn: