Slututvärdering Vägen till arbete Trollhättans stad
|
|
- Gunnel Lind
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slututvärdering Vägen till arbete Trollhättans stad Mars 2014 Mattias Norling, Patrik Lidström Public Partner Hornsgatan 1, Stockholm info@publicpartner.se
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund/problem Organisation Aktiviteter, målgrupp och uppsatta mål Utvärderarnas uppdrag RESULTAT I PROJEKTET Deltagarnivå Projektnivå Organisatorisk nivå ANALYS OCH SLUTSATSER Analys Utvärderarnas slutsatser
3 1 Sammanfattning Vägen till arbete är ett ESF-finansierat projekt som drivits av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i samverkan med bland annat utbildningsaktörer och Arbetsförmedlingen. Syftet har varit att stötta framför allt försörjningsstödstagare (med fokus på utomnordiska invandrare) på deras väg mot arbete. Projektet har överträffat det uppsatta målet om att 50 procent av deltagarna ska gå vidare till studier eller arbete (52 procent har gjort det). Från så gott som samtliga intervjuade beskrivs att projektet också bidragit till positiva effekter både på individnivå och för de samverkande organisationerna. Projektet är delvis implementerat i och med att verksamheten erhållit finansiering till slutet av 2014 för två heltidstjänster och några deltidsresurser från de samverkande aktörerna. Precis som många andra arbetsmarknadsprojekt har metoderna i korthet gått ut på flexibilitet, samverkan och individanpassning av insatserna. Att närmare precisera och analysera metoderna har varit svårt för personalen i projektet. Till viss del beror detta också på att det som skiljer projektet från ordinarie verksamhet kanske inte är metoderna i första hand, som i stor utsträckning handlat om traditionellt socialt arbete. Istället är det troligen möjligheten att långsiktigt arbeta med ett färre antal individer för att ge dem tid till utveckling som ska framhållas. Vi har även noterat att goda kontakter med näringslivet varit en viktig framgångsfaktor när det gäller att få tillgång till relevanta praktik- och arbetsplatser. Projektet uppfyller många av de framgångsfaktorer som kunnat noteras i liknande projekt. Det har exempelvis funnits en legitimitet i omgivningen, tydligt behov av insatserna och en erfarenhet av att driva projekt. Vad vi kunnat notera därutöver är att projektpersonalen på det stora hela hållit sig till sina ordinarie arbetsuppgifter. Varje profession har använts till det de är utbildade till vilket främjar effektiviteten i projektet (mindre behov av att lära sig nya arbetsuppgifter). Det här främjar också möjligheterna till implementering av projektet. I såväl projektplan som i samtal med representanter för de samverkande aktörerna beskrivs behovet av projektet utifrån de tänkta deltagarnas behov. Det finns ett antal individer som har behov som den ordinarie verksamheten inte kan uppfylla av olika skäl, därför behövs ett projekt. Utan att förringa projektets insatser vill vi som utvärderare lyfta frågan om detta är en rimligt synsätt. I en nyligen avslutad översyn av IFO-verksamheten i Trollhättan har det konstaterats att många försörjningsstödstagare har behov och att verksamheten har svårt att möta dessa. Flera av dessa personer har tidigare varit i kommunal praktik i upp till 6 år utan att de kommit ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Så det finns anledning att fundera på om det är individerna som har behov av ett projekt eller organisationen som är i behov av en utvecklad verksamhet. 3
4 2 Inledning 2.1 Bakgrund/problem Projektet Vägen till arbete startade i februari Bakgrunden till projektet var att arbetslösheten i Trollhättan var hög. Det konstaterades i förarbetet till ansökan att det fanns stora svårigheter för människor att etablera sig på arbetsmarknaden. Särskilt stora var svårigheterna för utomnordiska invandrare. Ett särskilt fokus kom att läggas på personer med somalisk eller romsk bakgrund. Eftersom behoven hos de individer som ingått i målgruppen är komplexa betonas redan i projektansökan ett flexibelt förhållningssätt. Det finns alltså ett behov av en mängd olika förhållningssätt liksom många olika insatser som kan möta olika behov Organisation Projektägare har varit Trollhättans stad, Verksamhetsområde Arbetsmarknadsstöd inom socialförvaltningen (hädanefter benämnt AME). Aktörer som ingått i projektet som medfinansiärer utöver nyss nämnda verksamhetsområde är: Arbetsförmedlingen Trollhättan Eductus Lärcentrum/Kunskapsförbundet Trollhättans stad, IFO Kraftcentrum2 Trollhättans folkhögskola Projektägaren har varit AME och två av projektmedarbetarna har kommit därifrån, bland annat projektledaren. IFO har haft en handläggare knuten till projektet, insatsen har varit på ungefär 40 procent. AF har haft två handläggare i projektet och de har delat på en tjänst omfattande 25 procent. Via lärcentrum har det funnits en Studie- och yrkesvägledare i projetet (50 procent) och via kraftcentrum en resurs för att mäkla mellan arbetsgivare och deltagare i projektet. Det har också funnits två projektmedarbetare som stöttat deltagarna på plats med exempelvis jobbsökaraktiviteter och språkstöd. I projektet har det funnits språkträning knuten till projektet vid behov, via Eductus och folkhögskolan. 1 Trollhättans stad, Ansökan projekt Vägen till arbete. 2011, DNR Kraftcentrum är en förening med fackliga huvudmän (LO, TCO, SACO) som stöttat arbetslösa sedan början av 1990-talet. Föreningen drivs i samarbete med Trollhättans stad och Arbetsförmedlingen och har genomfört ett stort antal ESF-finansierade projekt tidigare. 4
5 2.3 Aktiviteter, målgrupp och uppsatta mål Antagande& De flesta projekt har en bakgrund, ett syfte och mål. Projekten ska genom en insats skapa förändring av något slag. Genom att beskriva projektet utifrån projektlogiken (även benämnd programlogik) förtydligas kedjan från bakgrund/problem till tänkt förändring. Nedan presenteras översiktligt den projektlogik som gäller för Vägen till arbete (hädanefter benämnt VTA). Förutsä(ningar Behov&av&särskilda&insatser&för& utomnordiska&invandrare& Behov&av&individuellt&u5ormade& insatser& Behov&av&samordnade&insatser&från& flera&aktörer& Planerade-ak6viteter- Samverkan&mellan&utbildning,&AF,& IFO,&AME&m.fl.& Stärka&vardagssvenska&genom& utbildningar& Möjlighet&Gll&längre&inskrivningsGd& Gruppanpassade&utbildningar&(tex& konsumentrådgivning,&fk,&m.m.& ProblemHög&arbetslöshet&i& Trollhä<an,&särskilt&för& invandrare& Projektmål(kort-sikt)- -Förväntade-effekter-(lång-sikt)- 50%&har&få<&e<&arbete&eller& börjat&studera& Samtliga&deltagare&ska&uppleva& e<&mervärde&av&projektet& Varje&aktör&för&in&kunskap&från& projektet&i&sin&egen&organisagon& (inte&u<alat&mål)& En&förbä<rad&ställning&på& arbetsmarknaden&för& målgruppen& & & - Antagande& Figur 1. Projektlogik, Vägen till arbete. Det finns i grunden ett problem som projektet avser att hantera. Problemet yttrar sig i ett antal förutsättningar eller behov som projektet möter i detta fall behov av särskilda insatser för individuellt utformade insatser för främst utomnordiska invandrare. Det finns också ett behov av samordnade insatser för denna grupp. Därefter har det gjorts ett antagande om att det finns ett antal aktiviteter som borde kunna möta det upplevda behovet. Exempel på aktiviteter är att stärka vardagssvenskan, och genomföra utbildningar. Om de här aktiviteterna genomförs enligt plan har det gjorts ytterligare ett antagande om att de ska resultera i att projektmålen uppnås, och på sikt även ett antal effekter. Den övergripande modellen för aktiviteternas genomförande handlar om återkommande intag av grupper om ett antal individer (först 40 senare ungefär 25). Huvudspåret är att deltagarna är i projektet under 6 månader. Dock har det poängterats från första början att en del troligen kommer behöva längre tid på sig för att komma vidare. I utvärderingsarbetet går det att genom olika insatser utvärdera de olika stegen i projektarbetet. Fokus i utvärderingsarbetet överlag ligger på om antagandena är de rätta. Har de planerade aktiviteterna svarat upp mot behoven? Har behoven varit annorlunda än de förväntade? Leder aktiviteterna till avsedda effekter? Det som framför allt varit fokus i slututvärderingen är antagandet om att de planerade aktiviteterna också har avsedda effekter. 5
6 2.4 Utvärderarnas uppdrag Som utvärderare har vi till syfte att ge en fristående värdering av och återkoppling till er som uppdragsgivare. Alla våra utvärderingsuppdrag syftar till att skapa ett mervärde för er genom en ökad förståelse av de processer och insatser som görs och vad de leder till för resultat. En central del i vår roll som utvärderare är också att lyfta fram goda erfarenheter och peka på förbättringsmöjligheter i projektarbetet. Utvärderingen ska ge en kvalitetshöjning i projektarbetet vilket i sin tur ökar projektets måluppfyllelse. I genomförandet av projektet bistår vi som utvärderare med metod- och processutveckling. Med utgångspunkt i program och åtgärdsdokument fokuserar vi på att lyfta fram projektets nydanande och innovativa inslag. Förutom att bevaka och stödja de innovativa momenten i projekten ska utvärderare se till att de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald, samt miljö beaktas. Huvudpunkter i utvärderingsarbetet är som vi ser det dessa: Delta vid viktiga aktiviteter och möten i projektet Göra övergripande bedömning av projektets resultat Analysera och beskriva framgångsfaktorer och svårigheter i projektet på ett sätt som bidrar till lärande Genom löpande återrapportering till projektledning och finansiärer ge en bild av hur projektet fortlöper med fokus på: aktiviteter i förhållande till mål, samverkan i projektet, projektorganisation m.m. Bedöma projektets långsiktighet vad gäller hur resultaten tas om hand och implementeras Utöver dessa punkter genomför vi även de andra delarna som krävs, som exempelvis löpande dokumentation, rapportering och uppdatering inom andra projekt Metod för slututvärdering Slututvärderingen har framför allt haft fokus på projektets bestående värden. Vilka metoder har projektet använt sig av? Går dessa att återanvända på andra håll? Har projektets arbetssätt implementerats i ordinarie verksamhet? Vad var isåfall avgörande för implementeringen? Svaren på dessa frågor bör ge förutsättningar till lärande i det större perspektivet. De i detta projekt deltagande organisationerna drar förstås sina lärdomar. Men det handlar också om att genom denna projektutvärdering bidra till lärande i ett större, nationellt perspektiv. Datainsamling till slututvärderingen: Intervjuer med projektpersonal Intervjuer med deltagare Intervjuer med representanter för samverkande aktörer Uppföljning av deltagarna (andel till arbete/studier) Totalt har ett 20-tal personer intervjuats. 6
7 3 Resultat i projektet 3.1 Deltagarnivå Utfall av insatser VTA har precis som de flesta andra ESF-projekt haft en intern uppföljning av ett antal indikatorer. Det som framför allt registrerats är antalet deltagare som går till jobb eller studier vid avslut. Den interna uppföljningen visar att en majoritet av avsluten innebär att deltagaren går till arbete eller studier. Totalt har 125 individer skrivits in i VTA. 13 av dessa personer påbörjade aldrig eller slutade efter kort tid utan närvaro och har därför inte tagits med i underlaget. Det totala antalet deltagare har därmed varit 112 personer, 46 kvinnor och 66 män (av de 13 personerna som var anvisade till projektet men aldrig kom igång var andelen kvinnor 3 st och män 10 st). Antal Andel Arbete 21 19% Studier 37 33% Övriga Avslutade avslut tom 31 mars % 48% Tabell 1. Orsak till avslut. Totalt är det 52 procent av deltagarna som gått vidare till arbete eller studier. Av de totalt 112 personer som har avslutat projektet under tiden fram till och med 31 mars är det 21 stycken som gått till arbete (19 procent) och 37 stycken som gått till studier (33 procent). I kategorin övriga avslut är den vanligaste avslutsorsaken att projektet fullföljts och personen har återgått till remittent. En del av dem har gått vidare till utredningar, sjukskrivning och några har blivit föräldrar och därmed tagit ut föräldrapenning. Projektet har även genomfört en uppföljning av deltagarna 90 dagar efter avslut. Alla har inte gått att få tag på av olika skäl men en majoritet har ändå kunnat lämna information om vad de gör för tillfället. Det vi kan se av den här uppföljningen är att en majoritet av dem som avslutat projektet för arbete eller studier vid uppföljningen fortfarande är i arbete eller studier. En del av dem har dock övergått till att vara arbetssökande. Några har också återgått till projektet. Det är också 10 stycken av dem som avslutat projektet av andra skäl än arbete/studier som 90 dagar efter projektets slut konstaterats vara i arbete eller studier. En del av dem som avslutat för att gå till arbete eller studier är vid uppföljningen inte längre i studier eller arbete. En del av dem som avslutat projektet av andra skäl har istället fått ett 7
8 arbete eller hittat en studieväg. Totalt sett är det dock en något lägre andel som är i arbete eller studier 90 dagar efter avslut än vid avslut. Av dem som avslutat projektet har totalt 93 deltagare följts upp 90 dagar efter avslut. Några av dessa har inte gått att nå. Totalt 81 deltagare har uppgett vad de gör 90 dagar efter avslut, de redovisas nedan. Arbes- sökande 12 15% Antal Andel Arbete 17 21% Studier 17 21% Åter i proj 8 10% Övriga 27 33% Total % Tabell 2. Antal och andel deltagare i arbete, studier m.m. vid uppföljning 90 dagar efter avslut. Av dem som följts upp och är det 21 procent eller 17 personer som är i arbete och lika många i studier. Därmed är det totalt 42 procent som med säkerhet kan sägas vara i arbete eller studier 90 dagar efter avslut. En relativt stor andel har också återgått till projektet. En av poängerna med projektet har varit just långsiktigheten, därför uppger projektpersonalen att möjligheten att återgå i projektet är viktig. Det kan exempelvis handla om personer som har varit i en kortare tids anställning eller utbildningsinsats. I projektet har det varit fler män än kvinnor. Totalt har 46 kvinnor och 66 män varit inne i projektet (andel kvinnor 41 procent). Nedan anges hur stor andel av respektive kön som gått till arbete eller studier. kvinnor män Arbete 20% 18% Studier 30% 35% Tabell 3. Andel kvinnor män per avslutsorsak. Av 112 personer som deltagit i projektet gick 21 till arbete varav 9 (20 procent) var kvinnor och 12 (18 procent) var män. Till studier gick 37 st varav 14 (30 procent) var kvinnor och 23 (35 procent) män. Vid avslut gick alltså sammantaget 50 procent av kvinnorna och 53 procent av männen till arbete eller studier Projektet anpassades till målgruppen Samtliga deltagare i projektet har haft någon form av försörjningsstöd, flera av dem har varit aktuella både vid IFO och AF. Projektet har föregåtts av flera liknande projekt enligt de intervjuade. Det senaste projektet kallades Kafu och hade ett liknande upplägg. Samtidigt innebar också VTA en del förändringar jämfört med de tidigare projekten. I VTA lades från början en större vikt vid att ha studie- och yrkesvägledning tillgänglig i projektet. Det lades också större fokus på utbildning i svenska. 8
9 Vid inledningen av projektet var tanken att grupperna skulle vara blandade mellan utomnordiska invandrare och infödda svenskar. Relativt snart visade det sig att individerna som hänvisades till projektet främst kom ur invandrargruppen. Ett fåtal med svensk bakgrund har varit inne i projektet. Grupperna i projektet kom också att skalas ned efter ett tag till följd av att individerna hade stora behov av stöd framför allt när det gällde att utveckla språket. I någon mån kan därför gruppen deltagare sägas ha varit svårare än förväntat. Svårare målgrupper än förväntat är ett återkommande tema i utvärderingar av arbetsmarknadsprojekt.3 En skillnad i detta jämfört med andra projekt har varit att den svåra målgruppen här inte gjorts till något problem. En av de intervjuade från Verksamhetsområde Socialt stöd och försörjning (hädanefter benämnt IFO) beskriver hur projektet varit öppet för alla: Tidigare projekt har man alltid sagt att ni skickar för dåliga klienter. Vi har inga andra än de här. De (VTA) tog emot folk som de var. I värsta fall träffar vi de här personerna bara två gånger per år och det här projektet innebär att någon ser de här människorna. Andra intervjuade från IFO bekräftar den här bilden. De som hänvisats till projektet har varit de som bedöms stå relativt nära arbetsmarknaden, en av de intervjuade beskrev hur de försökte skicka dem som har någon form av gnista. Samtidigt som IFO har skickat de personer som i deras verksamhet bedöms stå relativt nära arbetsmarknaden lyfter Arbetsförmedlingen (AF) fram behovet av att arbeta med en grupp individer som behöver finna en motivation. Det är med andra ord tydligt att deltagargruppen är individer i gråzonen mellan IFO och AF Några exempel För att ge en bild av vilka deltagare som varit aktuella i VTA har vi bett projektledningen ta fram tre exempel på deltagare. Dessa beskrivs nedan utifrån deras situation, behov och förutsättningar. De insatser som har gjorts för respektive deltagare beskrivs också. Kvinna 35 år. Ensamstående med barn. Ofullständig skolgång. Hon hade aldrig haft någon anställning men varit föremål för otaliga praktikplatser som inte gett något resultat. Hon är allmänbildad men uppvisat ett undvikande beteende vilket resulterat i ett ointresse att meddela förhinder och hålla överenskommelser. Planerade insatser fullföljdes ej. Personen ifråga var föremål för en insats under 10 månader där samverkande myndigheter riktade fokus på att finna orsaken till det negativa beteendemönstret. Under den tiden bekräftades bara tidigare beteende utan att hon kom vidare i sin målsättning att bli självförsörjande och få ordning på vardagen. Kvinnan kom in i projekt VTA. Inledningsvis konfronterade vi henne öppet med vad som tidigare hänt och att projektet var till för henne och hennes framtid. I stället för måstekraven så lät vi henne ta tid på sig för att hitta vill-kan- våga alternativen. 3 Se exempelvis, Ungdomsstyrelsen, Temagruppen unga i arbetslivet (Tranquist Utvärdering). Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga
10 Hon var ute på flertalet praktikplatser där hon visade ett helt annat beteendemönster än hon tidigare gjort. Noggrann med att höra av sig till oss i projektet och praktikplatserna om något inträffat och skötte arbetstiderna bra. Detta gjorde att vi valde att ge henne en kortare utbildning inom ett yrkesområde som hon tidigare drömt om men aldrig fått chansen till. I samband med att projektet avslutades lämnade vi över stafett-pinnen till Af som övertog ansvaret för praktiken på ett litet företag som är intresserade av att anställa henne om hon fortsätter på samma goda sätt i fortsättningen. Utvärderarens kommentar: Exemplet visar på vikten av en tydlig förberedelse inför intagningen, om det har varit problem tidigare är det bra att dessa finns beskriva så att inte projektet innebär en omstart (även om det här ska betonas att det ibland även är viktigt att ge deltagare möjligheten till en andra chans utan att tidigare misslyckanden ältas). Projektet innebar också en möjlighet att under en längre tid hitta fram till de egna drivkrafterna. Kvinna 32 år. Deltagit i tidigare projekt som vi medverkat i och där vi fattade misstankar om att det förelåg olika hinder som försvårar inträdet på arbetsmarknaden. I det projektet genomfördes en APU (Arbetspsykologisk utredning) genomförd av arbetspsykolog på Af. Det konstaterades att det förelåg generella inlärningssvårigheter. Hon har dessutom stora svårigheter med det muntliga språket. Bristerna i språket kompenserades av en mycket hög arbetsmoral och ambition att noggrant utföra arbetsuppgifterna på praktikplatserna. När kvinnan anmäldes till VTA antog vi henne med en förväntan om SIUS-stöd från Af. Rekommendationen efter APU:n var att hon skulle matchas mot arbetsmarknaden med SIUS-stöd. Men tyvärr var det många som var i behov av det stödet så hon fick klara sig utan detta. Vi ordnade en praktikplats på ett företag med enklare arbetsuppgifter. Hon skötte praktiken på bästa sätt och arbetsgivaren skulle längre fram kunna tänkas anställa henne efter ytterligare praktik. Problemet var att hon hade hamnat i fas 3 och därmed inte var berättigad till något aktivitetsstöd. Detta i kombination med hennes sociala situation med en långtidsarbetslös man som inte ville ansöka om försörjningsstöd innebar att hon inte har någon ekonomi för att ens köpa det mest nödtorftiga. Hon vägrar att ställa upp på mer gratis praktik utan vill ha ett jobb mot betalning. Vi har tillsammans med försörjningsstöd och tolkar försökt få kvinnan att förstå situationen men inte lyckats. Vi har trots att projektet är slutfört varit i kontakt med Af om vikten av SIUS-stöd eftersom hon har en stor arbetsförmåga och med rätt introduktion kunna bli en tillgång för en arbetsgivare. Utvärderarens kommentar: Här beskrivs hur komplex problembilden kan vara hos en individ i projekten. En partners situation (långtidsarbetslöshet) påverkar här kvinnans möjligheter att ta en praktikplats. Hennes situation påverkas också av att ett stöd hon egentligen borde ha rätt till inte gick att få eftersom många andra hade samma situation. Trots stora ansträngningar från projektets sida gick det inte att komma vidare. Man 29 år. Kom 2010 till Sverige från Afghanistan. Under de första månaderna i projektet låg fokus på att förbättra svenskan. I samband med starten i projektet gjorde han ett nationellt prov på Sfi C-nivå men blev inte godkänd. Tillsammans bestämde vi då att han 10
11 skulle satsa 100% på konversationssvenska på Eductus och inte blanda språkstudierna med Sfi. Efter 5 månader var det dags att gå ut på en praktik. Han var nyfiken på hur det var att arbeta som byggnadsarbetare. Svenskan hade avsevärt förbättrats och vi hade förberett honom på vad som arbetsgivare generellt uppskattar när dom tar emot praktikanter. Han motsvarade detta och mer därtill. Arbetsgivaren såg vilken potential han hade. Vi förde samtal med arbetsgivaren om vad som skulle krävas för en anställning. Då han inte hade någon yrkesutbildning inom byggnadsområdet hade vi flerpartsamtal med arbetsgivare, studie och yrkesvägledare samt rektor vid Lärcentrum. Resultatet blev att han påbörjade utbildning till murare 1400 tim på Lärcentrum. Utvärderarens kommentar: Här handlar mycket om språkets betydelse. Språket som en ingång till arbetslivet. Samtidigt är det möjligt att komma vidare även utan den högsta nivån av SFI. Den vardagssvenska som erbjudits deltagarna inom ramen för projektet har varit ett uppskattat inslag för många. Det har också visat resultat såtillvida att personer kunnat gå vidare ut i praktik/arbete eller studier efter denna utbildningsinsats. En annan aspekt av exemplet är kombinationen individuella ansträngningar och projektpersonalens dito. Exemplet visar hur flera olika insatser från projektet, tillsammans med deltagarens ansträngningar leder fram till en yrkesutbildning Nöjda deltagare Deltagarna har i projektet intervjuats dels av oss som externa utvärderare och dels av en intern utvärderare som genomfört fokusgrupper vid ett antal tillfällen. Nedan sammanställs intrycken från såväl fokusgrupper som intervjuer. Genomgående uttrycker deltagarna en stor tillfredsställelse med projektet. De anser sig ha fått möjlighet att utveckla sina egna förmågor och välja sina egna vägar. I en del fall har projektets namn lett till inledande besvikelser eftersom projektet inte per automatik innebär ett arbete. Efter att detta förklarats för deltagarna upplevde de flesta att de fick relevant och kraftfullt stöd. Att hitta fram till den egna drivkraften beskriver flera av deltagarna som en viktig aspekt av projektet. En av dem beskriver hur du måste veta vad du vill göra. Du måste kämpa och använda praktikplatser för att komma ut i jobb. En annan beskriver det såhär: De matchar dig men du måste kämpa själv. Här uppskattar deltagarna att insatserna varit individualiserade, tidigare projekt en del av dem deltagit i har inte erbjudit samma frihet. De praktikplatser som erbjudits i projektet (se exempel ovan) har varit av en annan karaktär än de som deltagarna varit i tidigare. Flera av deltagarna har varit i kommunalt anordnad praktik inom Verksamhetsområde Arbetsmarknadsstöd (hädanefter benämnt VA). Många av dem beskriver hur detta varit långa praktikperioder på ända upp till 5-6 år. Bilden av dessa 11
12 praktikplatser är övervägande negativ hos deltagarna. Därför har det ibland varit svårt att motivera dem till att ta andra praktikplatser. Begreppet har helt enkelt varit fyllt med negativa associationer. Områden som lyfts fram som viktiga i projektet är språkträningen och möjligheten att få studievägledning. Utöver detta är det också personerna i projektet som lyfts fram. Deltagarna uppmärksammar och uppskattar det tydliga stöd de får i allt från privata problem till jobbsökaraktiviteter. De intervjuade handläggarna vid IFO bekräftar den bild som deltagarna ger. De beskriver hur klienterna som deltagit i projektet har utvecklat språket och flera av dem har kommit vidare till jobb eller studier Upplevda framgångsfaktorer deltagarnivå Nedan anges i punktform de framgångsfaktorer som lyfts fram när det gäller deltagarnas utveckling vid intervjuer och seminarier med projektpersonal och deltagare. Flera av framgångsfaktorerna går att koppla även till projekt- och organisatorisk nivå. Det har funnits tid till att låta deltagarna hitta rätt i vad de vill och behöver göra (alla har haft olika driv och olika förmågor) Deltagarna har blivit stärkta av att vara i grupp Möjligenheten att välja. Den sociala samvaron Möjligheterna att få riktiga praktikplatser där det finns möjlighet till ett jobb Sammanfattningsvis går det att konstatera att ett individuellt fokus med engagerad personal och en del gruppaktiviteter tycks vara nyckelfaktorer. 3.2 Projektnivå En projektmetod väl anpassad till behoven Den projektmetod som beskrevs i inledningen av projektet VTA baserades huvudsakligen på möjligheten att erbjuda deltagarna mer individuellt utformade insatser än i ordinarie verksamhet. De planerade insatserna sträckte sig från språkträning till konsumentvägledning och utbildning i entreprenörskap. När individuell anpassning är en framträdande del av projektmetoden är det samtidigt svårt att definiera en enhetlig metod i projektet. Det som de flesta nämner utöver den individuella anpassningen som viktiga delar i projektet och som skulle kunna beskrivas som delar av metoden är: Möjligheterna till språkträning Bra kontakt med arbetsgivare Tiden till att utvecklas och hitta den väg som passar bäst 12
13 Under projektperioden har en del spår blivit mer framträdande än andra och en del bitar har fallit bort. Förändringar som gjorts under projektets gång är sammanfattningsvis dessa: Intagningsprocessen, har strukturerats med deltagande av personal från projektet ( intagningsintervjuer ) Förtydligat samverkansformerna med IFO och AF Många deltagare har ännu större behov än förväntat av att utveckla sina svenskakunskaper längre inskrivningstider Samarbete med ABF, exempelvis köp av kurser i privatekonomi samt några deltagare som startat egna studiecirklar I princip samtliga intervjuade framhåller att VTA har fungerat väl. När vi ställt frågor utifrån projektet återkommer några olika teman. Ett av dem är att de tjänstemän som verkar runt deltagarna upplever en reell avlastning och trygghet i förvissning om att processerna runt deras klienter fortgår. Jag har så många klienter. Ofta hinner jag träffa dem max en gång i månaden. Det är inte tid nog att följa upp, ställa krav eller påverka processerna i individens utveckling. När jag remitterat till VETA vet jag dels att personer kommer att möta min klient på ett konstruktivt sätt, jag kommer dessutom kunna följa individens utveckling i journalerna som socialsekreteraren för. Vidare framhåller de intervjuade enkelheten i att remittera till VTA. Tidigare projekt har ställt tämligen komplicerade krav på tydliga och skriftliga remisser. IFO-handläggarna beskriver att VTA erbjudit något annat. Inom ramen för detta projekt har i princip ansvarig handläggare och klient kommit överens om att klienten skall pröva projektet. Ett mail om att ny deltagare är på gång in i projektet har skickats och därefter har socialsekreteraren på plats mer eller mindre tagit över arbetet med klienten Aktörerna har haft avgränsade roller Trots ett stort antal aktörer har det i projektet varit tydligt vilken roll var och en av aktörerna har haft, åtminstone under den period vi som utvärderare följt projektet. Som exempel på rollfördelningen kan nämnas att AF haft en tydlig roll som möjliggörare för utbildningar. Om en deltagare bestämt sig för en väg men behöver utbildning för att nå dit (se exemplet ovan om murarutbildning) har AF i den mån det varit möjligt bistått med att hitta lösningar. Lärcentrum har bistått med en studie- och yrkesvägledare som även hållit i en del utbildningsaktiviteter för deltagarna. En annan aktör/projektmedarbetare med en tydlig roll är Kraftcentrum som bistått projektet med att hitta praktikplatser och arbetsplatser för deltagarna. Här har ett stort kontaktnät kunnat utnyttjas som troligen inte skulle funnits utan medverkan från Kraftcentrum (se nedan). Något undantag har det funnits när det gäller den tydliga rollfördelningen. Exempelvis har den folkhögskola som deltagit inte fått det antal studenter som förväntats vilket lett till en osäkerhet kring rollen i projektet. 13
14 De två från AME som arbetat heltid i projektet har fungerat som ett slags sambandscentraler för deltagarna och hållit i de nödvändiga kontakterna med övriga. Här har trepartssamtal varit en viktig metod. Parternas tydliga roller har varit en förutsättning för ett bra samarbete. Som vi ser det har den tydliga rollfördelningen med avgränsade expertkunskaper varit en förutsättning för samverkan i projektet. Många intervjuade framhåller just samverkan som en viktig framgångsfaktor i projektet. Men samverkan utan struktur och utan en god förståelse för förutsättningarna för samverkan riskerar att leda till motsatsen Engagemang för deltagarna och varandra Många projekt drivs av vad som i brist på bättre ord kan kallas eldsjälar. Ofta är det engagerade personer som väljer att starta projekt, alternativt väljer att söka arbeten i projekt. VTA är här inget undantag. I de intervjuer vi genomfört är det tydligt att både deltagare och styrgrupp noterat medarbetarnas engagemang vilket också smittat av sig på både deltagare och styrgrupp. Medarbetarna tycks ha drivits av ett brinnande intresse för att få deltagarna att hitta sin väg. När vi frågar projektpersonalen beskriver de olika aspekter av det här engagemanget. De beskriver hur de i projektet haft en gemensam värdegrund, att de inte sparat några möjligheter för att få deltagarna till arbete eller studier. Rörlighet och tillgänglighet är andra nyckelord i sammanhanget. Samma sak framhålls av deltagarna i styrgruppen som ser att projektet varit lyckosamt tack vare projektpersonalen. Det här engagemanget har gjort att de i projektet i många fall har ansträngt sig lite extra för deltagarnas skull Kontakt med arbetslivet En nyckelaktör som återkommit i många samtal är Kraftcentrum (Alla-föreningen). Detta är en organisation skapad av lokala fackföreningar tillsammans med AF och kommunen under 1990-talskrisen i Trollhättan. Föreningen har arbetat med allt från Datortekutbildning till studiecirklar och caféverksamhet. En av de drivande personerna vid Kraftcentrum har varit aktiv i VTA. Den här personen är också mångårig S-politiker (bland annat tidigare kommunstyrelseordförande), facklig företrädare och ideellt engagerad. Genom sina olika engagemang har han ett stort kontaktnät hos såväl fack som arbetsgivare i kommunen. I projektet har han haft rollen som dörröppnare till arbetsgivare. Han förbereder deltagare på vad de bör tänka på vid intervjuer och han har också förberett arbetsgivare så att de är förberedda på eventuella svårigheter som kan uppstå. Det har framhållits i en del intervjuer att exempelvis AF har tillgång till praktikplatser genom kontakter med arbetsgivare. Samtidigt är det uppenbart för alla intervjuade att Kraftcentrum och den här personen har varit en tillgång i projektet. Han har genom åren byggt upp såväl förtroendekapital hos arbetsgivare som kunskaper om dessa. Den här mixen av stort förtroende och lång erfarenhet kan vara svår att överföra till en organisation. 14
15 3.2.5 Upplevda framgångsfaktorer projektnivå Nedan anges i punktform de framgångsfaktorer som lyfts fram när det gäller projektnivån vid intervjuer och seminarier med projektpersonal och deltagare. Flera av framgångsfaktorerna går att koppla även till deltagar- och organisatorisk nivå. samverkan mellan de olika aktörerna varit helt avgörande för att kunna hjälpa och stödja individerna. Engagerad personal och god kommunikation. Stor erfarenhet hos personalen och stort kontaktnät. Inslagen av svenskundervisning mm. Information. Anpassad praktik efter individ.. Ett team som har fungerat bra tillsammans, har respekterat och kompletterat varandra Projektpersonalen har tagit ett gemensamt ansvar för deltagarna Det har varit roligt att jobba i projektet De har kunnat hitta speciallösningar i de fall där det varit svårt (exempelvis frisörutbildning m.m.) Alla professioner under ett och samma tak De har tagit tid på sig att förbereda såväl praktikanter som praktikantmottagare på vad som komma skall I projektet har det funnits möjligheter till att se helheten hos individen Personalens förhållningssätt och arbetssätt med individanpassning. Vid inledningen av projektet (i projektplanen) beskrevs också ett antal värdebegrepp som skulle genomsyra projektet och finnas med i alla processer. De här värdebegreppen var: Tålamod Flexibilitet Otraditionella lösningar Kultursociala koder När vi i slutet av projektet bad projektmedarbetarna beskriva nyckelorden som karaktäriserade projektet fick vi följande: Kommunikation Engagemang Tillgänglighet Tålamod Sven-Åke Rörlighet Trygghet Vi ser här hur några begrepp återkommer, tålamod och flexibilitet/rörlighet. Sven-Åke som nämns är den person på Kraftcentrum som finns beskriven i föregående stycke. I övrigt är det ord som i viss mån redan berörts, engagemang, kommunikation och tillgänglighet. I projektansökan beskrevs att projektet skulle bistå med otraditionella lösningar. Det här är något som de flesta projekt söker, vilket till viss del är ett resultat av ESF-rådets krav 15
16 på innovativa insatser. Det här fångas inte upp i slutet av projektet. Snarare framhålls flexibiliteten inom befintliga ramar, vilket också är något som främjar en senare implementering. Om ett projekt utvecklar en verksamhet som är alltför väsensskild från den ordinarie verksamheten riskerar metoderna att bli svåra att använda. Otraditionella lösningar kan därför bli något som fungerar under projektperioden men som sen är omöjligt att fortsätta med. Här går det också att återknyta till tidigare stycke om aktörernas roller. Genom att projektpersonalen jobbar huvudsakligen med sina ordinarie arbetsuppgifter i ett projekt förenklas samverkan, men också senare implementering av insatserna. 3.3 Organisatorisk nivå Någonstans att skicka klienter Projektet är precis som många projekt tidigare sprunget ur ett behov av att det måste finnas någonstans att skicka klienter vid IFO. I diskussioner som förts med projektpersonal och representanter för de samverkande aktörerna diskuteras projektet oftast utifrån ett individuellt perspektiv. Det finns klienter/kunder som har behov som behöver hanteras på något sätt. Det kan handla om att de behöver träna svenska språket, finna motivation eller på annat sätt hitta en väg ut ur försörjningsstöd. I en nyligen gjord sammanställning över försörjningsstödstagarna i Trollhättans stad4 konstateras det att 23 procent av försörjningsstödstagarna står nära arbetsmarknaden och 41 procent en bit ifrån arbetsmarknaden (projektdeltagare, kommunal praktik, SFI m.m.). Sammantaget består gruppen av personer och utgör 64 procent av försörjningsstödstagarna. I denna grupp är det en knapp tredjedel som av intervjuade bedömts vara aktuella för insatser av den typ som VTA har erbjudit. Totalt 332 personer bedöms vara i behov av sysselsättning vilket är 18 procent av antalet försörjningsstödstagare (tillhör gruppen ovan som står en bit från arbetsmarknaden ). Samtidigt som det bevisligen finns en grupp försörjningsstödstagare i behov av någon form av resursstärkande insatser tycks det finnas en brist på lämpliga aktiviteter. Till viss del hänger detta samman med an bristande kunskap om klienternas behov. En av de intervjuade vid IFO beskriver situationen som att Vi tror att vi vet vilket problemet är, skickar klienterna någonstans, sen kommer de tillbaka. Kunskapsbristen beror enligt de intervjuade till stor del på att det saknas tid till att förstå klienternas behov. I värsta fall träffar handläggarna en klient två gånger per år. De flesta intervjuade beskriver också att det saknas tillräckligt med alternativ som motsvarar de behov klienterna har. Lite lakoniskt konstaterar en intervjuad att deltagarna kan gå på försörjningsstöd och till slut kan de bli aktuella för Hjortmossen eller Trampolinen när de 4 Trollhättans Stad. Översyn av Verksamhetsområde socialt stöd och försörjning
17 gått ett tag. 5 Precis som deltagarna konstaterar de intervjuade vid försörjningsstöd att de kommunala praktikplatserna inte motsvarar behoven hos flera av försörjningsstödstagarna. Det kan dock fungera under en begränsad tid för att skapa struktur i tillvaron och lite social samvaro för en del individer. Vad som istället behövs är någon som kan göra ett socialt arbete och fungera lite som en vägvisare. I någon mån fyller alltså projektet rollen som en avlastande funktion för handläggare som inte har tid att utföra ett socialt arbete. Forskare vid Malmö högskola har i en studie av Malmö stads projektverksamhet6 konstaterat att projekten förefaller att byråkratiseras i egna organisationsformer, vilket gör att organisationerna inte behöver ta ansvar för reell förändring eller samverkan. I stället skapas en permanentad försöksverksamhet, ofta kring gränsöverskridande och långsiktiga problem som kanske borde hanteras annorlunda. Samma slutsats kommer forskarna Trägårdh/Jensen fram till i en studie för Temagruppen Unga i arbetslivet. De menar att det skapas temporära organisationer för permanenta problem Tydliga resultat Om projektet från början hade sitt berättigande som någonstans att skicka deltagare i största allmännhet har bilden kommit att justeras något efterhand. De intervjuade vid såväl AF som IFO beskriver hur projektet kommit att ha reella effekter på individnivå. Individerna som gått till projektet har faktiskt kommit vidare vilket inte alltid är fallet i projekt enligt de intervjuade: Det här projektet ligger en bra bit över vattenytan jämfört med andra projekt som en av dem uttryckte det. De resultat som redogörs för tidigare i denna rapport har också uppmärksammats både av enskilda handläggare och styrgruppsrepresentanter. Det här har skapat en positiv inställning till projektet vilket i sin tur gjort det lättare att motivera nya deltagare i ett senare skede. Även inom politiken har det funnits en uppfattning om att det här projektet gjort skillnad Implementering delvis Projektet kommer att leva vidare i en nedbantad variant under Projektledaren och en person till kommer finnas i projektet och en handläggare från vardera AF och IFO kommer vara knutna till projektet i viss omfattning. Målet är att kunna ta in 20 deltagare totalt under Det här visar på att behovet av projektet är stort i den ordinarie verksamheten. 5 Hjortmossen är ett samverkansprojekt med FINSAM-finansiering för personer som behöver extra stöd för att kunna rehabiliteras och gå ut på arbetsmarknaden. Trampolinen är ett ungdomsprojekt (FINSAM) för ungdomar med funktionsnedsättning. 6 Forsell/Fred/Hall. Effekter av politikens projektifiering förändring eller konservering?. Paper,
18 År 2014 är samtidigt något av ett mellanår i strukturfonderna. Ansökan till nya projekt kommer tidigast att kunna göras under hösten 2014 på grund av ett glapp mellan strukturfondsperioderna och I och med detta glapp har det inte varit möjligt att få medel till något nytt projekt under Det är möjligt att projektet skulle ha implementerats i den nuvarande formen även om det funnits strukturfondsmedel att söka. Som en omvärldsfaktor har dock den här uteblivna finansieringsmöjligheten sannolikt påverkat behovet av en implementering i en så att säga positiv riktning. Avsaknaden av extern finansiering tvingar fram ett eget ansvarstagande för åtminstone en del av projektet. Att VTA nu inte kommer finnas kvar i den omfattning som gällt under projektperioden förvånar en del av de intervjuade. För den som normalt inte är inne i den värld av arbetsmarknadsprojekt och extern finansiering kan det framstå som minst sagt förvånande att en verksamhet som denna inte permanentas. En av de intervjuade projektmedarbetarna utan tidigare insyn i de offentliga insatserna för arbetslösa beskriver sin besvikelse: Jag trodde det här projektet skulle växa och bli kvar länge, det finns ju hur stora behov som helst. Det är många nyanlända och andra som behöver hjälp. Men så blev det inte. Citatet knyter an till diskussionen om projektberoende ovan. Behoven finns där, det är alla överens om, frågan är bara hur de samverkande aktörerna bäst möter de här behoven? Det är lätt att glömma bort hur pass komplext systemet av arbetsmarknadsinsatser är, framför allt den betydande del av detta som bedrivs i projektform Upplevda framgångsfaktorer organisatorisk nivå Nedan anges i punktform de framgångsfaktorer som lyfts fram när det gäller den organisatoriska nivån vid intervjuer och seminarier med projektpersonal och deltagare. Flera av framgångsfaktorerna går att koppla även till projekt- och organisatorisk nivå. Projektet har byggt upp kontakter mellan medarbetare som gör det enklare att i vardagen samverka kring frågor och individer som är gemensamma. Cheferna (styrgruppens ledamöter) har bestämt sig för att detta är ett bra projekt. I synnerhet Försörjningsstöd har snart sett projektets värde för sina klienter. Politiskt har projektet backats upp och lyfts fram som ett gott exempel. 18
19 4 Analys och slutsatser 4.1 Analys Övergripande resultat Totalt sett är det 52 procent av deltagarna som gått vidare till arbete eller studier vid avslut i projektet, målet var 50 procent. Ser vi till resultatet efter 90 dagar är andelen i arbete eller studier något lägre, 42 procent. Här är resultatet dock något mer osäkert eftersom en del inte gått att nå och en del inte följts upp (de sist avslutade). Deltagarna är dock nöjda med projektet och flera tycker att deras situation verkligen förändrats till det bättre genom projektet. Andra resultat av projektet är att de samverkande aktörerna kunnat dra nytta av varandra i större utsträckning än tidigare. AF har haft en tydlig roll som finansiär av insatser som bedöms vara aktuella för individen. Det har också funnits en representant från IFO som haft ett samordningsansvar för klienterna i förhållande till hemorganisationen vilket förenklat handläggningen. Projektet har också resulterat i vad som skulle kunna kallas en utvecklad modell för insatser. Genom detta och tidigare projekt har insatserna för individer i behov av extra stöd för att komma ut på arbetsmarknaden förfinats och utvecklats. Modellen har också erhållit finansiering för en nedbantad verksamhet under Organisatoriska eller individuella problem? Det är slående hur ofta behovet av projektet beskrivs utifrån deltagarnas behov. I de allra flesta intervjuer och i seminarier som genomförts lyfts projektet fram som en lösning på framför allt individuella problem. Samtidigt är det uppenbart att det finns ett organisatoriskt behov av projektet. Här handlar det om ur vilket perspektiv vi väljer att se behovet. Antingen är det individer som inte har rätt förutsättningar för att möta den organisation som kommunen (och samarbetsaktörerna) har idag. Eller så är det organisationerna som inte är anpassade efter individernas (skiftande) behov. Ett redan använt citat beskriver bägge perspektiven: I tidigare projekt har man alltid sagt att ni skickar för dåliga klienter. Vi har inga andra än de här! De (VTA) tog emot folk som de var. I värsta fall träffar vi de här personerna bara två gånger per år och det här projektet innebär att någon ser de här människorna. Projektet har tagit emot folk som de är vilket enligt den här intervjuade varit en förändring jämfört med tidigare projekt. En person som lever på försörjningsstöd står som regel relativt långt från arbetsmarknaden, de har följaktligen stora behov av stöd för att komma närmre eller ut i arbete. Sen beskrivs i citatet hur organisationen som den ser ut idag innebär att klienterna träffar sin handläggare i värsta fall två gånger per år. Vi har alltså individer som i tidigare projektet betraktats som i för dåligt skick, som samtidigt tycks ha mycket begränsade möjligheter att få stöd från sin handläggare på IFO. I den översyn som gjorts av 19
20 Verksamhetsområde socialt stöd och försörjning konstateras det att det finns en osäkerhet kring vilka insatser individerna kan ta del av eftersom mycket av verksamheten bedrivs i projektform. I studier av arbetsmarknadsprojekt konstateras ofta att de tenderar att bli om inte ersättningar för så åtminstone avlastningar för den ordinarie verksamheten.7 Här är det viktigt att ställa sig frågan var gränsen går för när behoven blir så pass stora att projekten bör permanentas. I den nyligen avslutade översynen av IFO-verksamheten i Trollhättans stad konstaterades det att det var 332 personer med försörjningsstöd som var i behov av sysselsättning. I detta projekt har drygt 120 personer erbjudits insatser för att komma närmre arbetsmarknaden varav knappt hälften kommit vidare till utbildning eller arbete. Flera av dessa personer har tidigare varit i kommunal praktik i upp till 6 år. Så det finns anledning att fundera på om det är individerna som har behov av ett projekt eller organisationen som är i behov av en utvecklad verksamhet Om behovet av goda kontakter med näringslivet Att hitta relevanta praktikplatser för individerna i projektet har varit ett viktigt uppdrag. Tack vare Kraftcentrum har VTA haft tillgång till en smått unik kompetens på området. En person med lång erfarenhet från näringslivet och fackliga organisationer i regionen. Att ersätta den här personen genom att lägga över uppdraget på en annan person låter sig nog inte göras särskilt enkelt. Både AF och kommunen i uppdrag att ordna fram praktikplatser för deltagare i olika sammanhang. Samtidigt är det tydligt att ingen har det kontaktnät och förtroende hos företagare som har funnits i det här projektet. För att kunna bygga upp någon liknande kompetens krävs det troligen samverkan mellan flera aktörer. Samverkan med någon form av näringslivsorganisation eller den kommunala näringslivsenheten kan vara en framkomlig väg Framgångarna i linje med generella framgångsfaktorer Vi har på olika sätt lyft fram att VTA är att betrakta som ett lyckat exempel på projekt med finansiering av Europeiska Socialfonden. Hur kan vi då förklara denna framgång? Ett sätt att göra detta är att relatera de resultat som redovisats ovan till en tilltagande forskning om faktorer som kan bidra med förklaringar till långsiktig hållbarhet i projektsammanhang. I tabellen nedan syns en matris som består av framgångsfaktorer för hållbarhet som identifierats av Savaya, Spiro och Elran-Barak (2008) samt Florén och Sävenstrand (2011). Vi har här slagit samman dessa två analysmodeller. 7 Se tidigare nämnda rapporter: Forsell/Fred/Hall samt Trägårdh/Jensen. 20
21 I omvärlden Tydliggjord efterfrågan på det projektet avser utföra Samtal om programteorin Stöd för projektet i omgivningen politisk legitimitet Projektkompetens Flexibilitet, anpassning till ändrade förutsättningar Löpande utvärdering (varva handling med reflektion) Fokus på att förnya befintliga arbetssätt En styrgrupp med beslutsmandat som hanterar avgörande frågor om projektets övergripande syfte Flera kontaktytor mot ordinarie verksamhet En styrgrupp som agerar för att påverka Anpassning till hemorganisationens styr- och uppföljningsmodell Projektambassadörer i ordinarie verksamhet Organisatorisk stabilitet men med flexibilitet avseende nya arbetssätt Flera kontaktytor mellan projekt och ordinarie verksamhet En omgivning med gemensam uppfattning om problembilden Bevisad framgång Ett minskat beroende av projektledaren Framtagande av beslutsunderlag Integrering av projekt i hemorganisationen Efterfrågan på beslutsunderlag Begränsat antal projekt (ju fler desto svårare att hantera implementering) Ansökningsfas Tydlig programteori (målgrupp, behov, förväntat utfall) Anpassning utifrån tidigare erfarenheter Finansiering långsiktig och från flera håll Anpassning av projekt till rådande regler och strukturer Genomförande I projektets omedelbara närhet Avslutning I projektet Tabell 5. Framgångsfaktorer i och runt projekt Många av faktorerna som anges i tabellen ovan har uppfyllts i VTA. Projektet har anpassats utifrån tidigare erfarenheter vilket ökat möjligheterna för framgång. Det har också funnits en medvetenhet om målgruppens problematiska situation, istället för att säga att ni skickar för dåliga deltagare har projektet anpassat sig till behoven på olika sätt. Det har funnits en stor grad av flexibilitet, dock utan att gå utanför de befintliga ramarna som finns inom respektive organisation. Projektet anpassades kanske inte omedelbart till rådande regler och strukturer men en viktig framgångsfaktor har varit att var och en av medarbetarna har hållit sig inom sina professionella ramar. Var och en har gjort det som kan förväntas av dem i deras roll och det har inte varit någon större sammanblandning av roller. När det gäller projektets omedelbara närhet har det funnits en styrgrupp med mandat. Genom att projektet visat på resultat har styrgruppen också förankrat projektet uppåt och kunskap om projektet har spridits i den ordinarie verksamheten och i politiken. Det har också funnits en gemensam uppfattning om att det finns stora svårigheter att få försörjningsstödstagare ut i jobb, ett slags krismedvetenhet som legitimerat projektet. 21
Utvärdering Göra skillnad
Utvärdering Göra skillnad Delrapport 1 Juni 2013 Mattias Norling Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdrag... 3 Metod... 4 Giltighet... 5 Programteori... 5 Projektets utgångspunkter... 5 Genomförande...
Utvärdering GPS. Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2. Mattias Norling. september 2013 PUBLIC PARTNER
Utvärdering GPS Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling september 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm, Sweden + 46 (0) 70-586 32 06 www.publicpartner.se Innehållsförteckning
Anställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom
Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Utvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Utvärdering projekt Göra Skillnad
Utvärdering projekt Göra Skillnad Slutrapport juni 2014 Mattias Norling, Patrik Lidström Public Partner Hornsgatan 1, 118 46 Stockholm +46 8 660 61 10 info@publicpartner.se www.publicpartner.se Innehållsförteckning
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds
Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds 1. Bakgrund 1.1 Om projektet Projekt Kompetens för alla (Kofa) ägs av Piteå kommun och kommer
Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Gemensamma taget, GT
Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar
UTVÄRDERING AV STEGEN
UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering
Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se
Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
COACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)
Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport
sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod
Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?
Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter
Utbildningsprojektet Entré Q
Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)
Ordförande har ordet
Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker
Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15
Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag
Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Uppdrag och mandat i TRIS
Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer
Vi rustar människor för arbete/studier
Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.
Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK
Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,
Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Arvidsjaurs kommun. Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommun Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Arvidsjaurs kommun 2015-11-27 1 Innehåll Samverkan.. 3 Organisation.. 4 Samverkan i projektform. 4 Ansvarsfördelning. 5 Budget 5 Tillgång till relevant
Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare
Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro
UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...
Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011
Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att
En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support
En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig
Arbetsmarknadsenheten
Arbetsmarknadsenheten Bakgrund Fakta Strategi 2019 Hässleholm, 2018-11-15 Den här lägesrapporten är främst avsedd för politiker och tjänstemän inom Hässleholms kommun som vill få en enkel översikt av vad
Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun
101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval
Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna
Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna 1 juni, 2007 i Sunnan, Solna Underlag inför dagen: Beskrivningar av insatser i respektive kommun, sammanställt av projektledarna. Be
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för
Drivbänk -återkoppling följeforskning
Drivbänk -återkoppling följeforskning, verksamhetsdoktorand Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet Samordningsförbundet Centrala Östergötland Upplägg 1. Uppdrag följeforskning intern
Ansökan om utvecklingsmedel
1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen
Implementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011
2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Yttrande över remiss av motion (2017:74) om jobbtorg och nyföretagande
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-03-01 Handläggare Albin Lindström Telefon: 08-508 47 998 Till Arbetsmarknadsnämnden den 13 mars 2018 Ärende
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Innehållsförteckning Inledning...2 Organisering...2 Huvudsakliga metoder och verktyg...3 Ansvarsfördelning...4 Budget och resurser...5 Uppföljning...6 1
Fördjupad uppföljning av Kvinnoprojektet, Sensus, Norrköping
1 Fördjupad uppföljning av Kvinnoprojektet, Sensus, Norrköping 2007-07-01 2009-02-28. 1.Sammanfattning Kvinnoprojektet har bedrivits i sin nuvarande form sedan 2007-07-01. Antalet inskrivna är 21 deltagare
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Projektrapport Unga, vuxna år
Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år Projektnamn: Tillväxtfaktor Skellefteå Projektägare: Skellefteå Kommun, Arbetsmarknadsenheten Rapporten har skrivits av: Projektledare Anna-Klara Granstrand
Ungdomsprojekt i praktiken
Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten
Vad gör de 1 år senare?
Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete
Redovisning av uppdrag av att undersöka förutsättningarna för sfi i kombination med en arbetslivskontakt (Sfi+)
Arbetsmarknadsförvaltningen Administrativa staben Sida 1 (5) 2016-08-18 Handläggare Amanda Hernbäck Telefon: 08-508 35 511 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 12 Redovisning av uppdrag
Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag
ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz
Åmåls kommun. Kommunala aktivitetsansvaret KAA Studiecoach Jobbcentrum... 3
Brev Lokal överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Åmåls kommun i Åmåls kommun Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Åmåls kommun och Arbetsförmedlingen i Åmål har identifierat verksamheter samt behov
En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...
Mottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008:
Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008: Gemensamma Taget startade hösten 2006 och enligt den ursprungliga ansökan var tanken att projektet skulle löpa över tre år, men medel beviljades
Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Intervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF
Intervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF FINSAM i Malmö 180530 1 Bakgrund Under hösten 2017 blev FINSAM i Malmö tillfrågade om de kunde genomföra intervjuer med Malmöbor som var
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:
Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget
Slutrapport för integrationsprojektet Vidare i Gnosjö
Slutrapport för integrationsprojektet Vidare i Gnosjö 2016-2018 Syftet med projektet var att nyanlända svenskar, genom aktiviteter och praktik, skulle få språkträning, arbetslivserfarenhet och möjlighet
Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars
Slutrapport Servicetjänster i vården. Alf Eliasson Projektledare
Slutrapport 2018-02-20 Servicetjänster i vården Projekt vid Krokoms kommuns arbetsmarknadsenhet för utvecklande av samverkansmetod tillsammans med Arbetsförmedlingen, Integration, Socialtjänsten och tre
ESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning)
1 [7] Referens Carin Svensson Mottagare Styrgruppen Slutrapport Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr
Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203
Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och
Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN
~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-24 27 (35) Ks 132 Dnr KS 0035/2017 Ansökan rörande projekt All In, Europeiska socialfonden Ärendebeskrivning Ansökan
Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 arbetslöshet 2a. Månadsrapport 2012-04-27 Tidsperiod: mars 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-04-27 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Genomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Integrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Ansökan om medel till projekt för efterstöd Projektägaren Jönköpings kommun, arbetsmarknadsavdelningen (AMA) ansöker om medel för att genomföra projekt för efterstöd
Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet
Forum jämlik stad Fler i arbete: Forskning och erfarenheter. Sara Martinsson Vad vet vi om. arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter?
Jämlikt Göteborg hela staden socialt hållbar Forum jämlik stad 2017-09-28 Fler i arbete: Forskning och erfarenheter Sara Martinsson Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens insatser och effekter? Sedan inledde
Lärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III
Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår
När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och
****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261)
****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling September 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm,
Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta