EXT01.pdf

Transkript

1 NCS, Stockholm 2018

2 Disputerade i Pedagogiskt arbete, februari 2017 Lektor vid Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet och Institutionen för språk, litteratur och interkultur (svenska som andraspråk) Utbildningsledare vid rektorsutbildningen, Kau EXT01.pdf

3 Pågående forskningsprojekt Nyanlända gymnasieungdomars användande av digitala resurser (Uppkopplade klassrum) Samverkan med hemmet nyanlända och flerspråkiga elever Nyanlända elever och läxor

4 Upplägg för dagen Teorier om flerspråkig, parallell litteracitet. NLS. Translanguaging Min avhandlingsstudie Diskussion grupper, ev. på fikat Reflektion under föreläsningen: Försök inta ett nyanlänt barnperspektiv när du funderar över: Hur förhåller det sig i min(-a) verksamhet(-er) vad gäller flerspråkighet, förhållningssätt normer och translanguaging? Ha en kritisk, konstruktiv blick på din(-a) verksamhet(-er).

5 Litteracitet literacy New literacy studies Literacy socialization Litteracitet som en social praktik - innefattar även abstrakta fenomen som vanor, traditioner, ideologier kopplade till läsande, skrivande, text och språk. Kontext och meningsskapande i fokus Litteracitetshändelser och litteracitetspraktiker To us events are empirical and observable; practices are more abstract and are inferred from events and from other cultural information (Barton & Hamilton 1998, s.14)

6 Därmed är uppdelningen mellan läsande, skrivande och användande av andra medier inte så intressant och därmed blir heller inte SKOLA det som är avgörande. förskolan före skolan skolan fritiden Emergent literacies: lärandet är en process som startar när?

7 Hur många språk finns det i världen? Och hur många nationer finns det? Föreställningen om Sverige som ett enspråkigt land

8 Flerspråkighet är vanligare än enspråkighet runt om i världen... I Europa har ofta föreställningen om: en nation - ett språk varit förhärskande. Enspråkiga föreställningar i Sverige? Kanske därav har en rad myter om två-/flerspråkighet varit (är?) seglivade? Susanne Duek

9 Myter om tvåspråkighet (flerspråkighet) Myt 1: Forskare är oeniga Myt 2: Modersmålet stör andraspråksinläringen Myt 3: Barn lär sig fort Myt 4: Vuxna lär sig bäst på jobbet Myt 5: Språk ska hållas isär (Lindberg, 2003) Myt 6: Halvspråkighet Susanne Duek

10 Varför ska vi stötta modersmålet?

11

12 Vad kan ett barn i sitt modersmål när det börjar Bas: Talspråkets uttal och grammatik samt ord skolan? Utbyggnad: Därefter lär de sig ca 4000 ord per läsår i grundskolan. I slutet av grundskolan ca ord! (för att ta till sig innehållet i en dagstidning behövs ca ord).

13 BICS och CALP (Cummins) Basic Interpersonal Communication skills, ca. 1 år Cognitive Academic Langugage Proficiency, ca. 5-8 år Startåldern är avgörande, men

14 Hypotesen om interdependens (överförbarhetshypotesen) Många av läsförmågorna är språkoberoende, dvs. överförbara från ett språk till ett annat vid läsning: lässtrategier förmåga att läsa mellan rader tolkningsförmåga meningsskapande metaspråklig förmåga knäcka koden läslust! Alltså, en god läsare på förstaspråket har goda förutsättningar att bli detsamma på andraspråket grundläggs redan innan barnet börjar skolan!

15 Identity texts - modersmålets betydelse för identitet, tänkande och lärandeprocesser (Cummins)

16 Vad är det? Hur gör man? Vad får det för effekter? Vad kan finnas för hinder? Translanguaging - transspråkande

17 TL: Språkideologi Olika språk är inte separata enheter, utan i våra huvuden arbetar språken tillsammans. Dynamiska processer där alla språk utgör en språklig repertoar. Alla språk har lika värde.

18 TL: Pedagogiskt Inte en metod! utan ett förhållningssätt till språk och språkanvändning där flerspråkighet är norm.

19 Ofelia Garcias principer för translanguaging Social rättvisa OCH social praktik Med social rättvisa menas att alla språk har samma värde. Alla språk hos en individ bör få erkännande och kunna användas i meningsfulla sammanhang. För en pedagog betyder det att man uppmuntrar barnet/eleven att använda alla språk och man ständigt visar att alla språk har ett värde. Inställning och förhållningssätt till flerspråkighet viktigast!

20 Hur gör man då? Prata OM språken, uppmuntra Tillåta att språk blandas Använda böcker, musik, sång, ramsor och andra medier på flera språk Digitala verktyg! Låta barnen möta litteracitet på flera språk Engagera föräldrarna, uppmuntra samverkan (samarbetsuppgifter till hemmet) Vara öppen och NYFIKEN! Fråga och låta berätta.

21 Språkliga porträtt (Birgitta Busch)

22

23 Vilka möjligheter och utmaningar för translanguaging finns i era verksamheter?

24 Vanliga hinder Pedagogers och barns ovana Förlegad syn på att språk ska hållas isär Föreställningar och förhållningssätt: inte bara svenskan som ska utvecklas Pedagoger inte ser vad barnet lär sig i och med att de själva inte kan barnets andra språk. (Bedömning?)

25 Samverkan med hemmet Alla hem kan vara en resurs! Samverkan gynnar barnet! Integration, förskolan och skolan en viktig länk till det nya samhället. Barnens identitet och tillitsskapande.

26 Sammanfattningsvis, för en likvärdig förskola Se alla språk som viktiga resurser i barnens utveckling och lärande! Ge barnen och deras bakgrund erkännande Viktigt för identitetsskapandet och relationer hemma Social rättvisa Flerspråkig praktik för pedagogiskt arbete Kodväxling en del av det hela Andra icke-flerspråkiga barn/elever får möjlighet att höra och lära (om) andra språk, kulturer och globala, interkulturella perspektiv; hela världen i klassrummet

27 Hur förhåller sig de flerspråkiga barnen till sina olika språk i praktiken hos er?

28

29 Bakgrund till studien Läs- och skrivutvecklingen börjar långt innan ett barn börjar skolan (Barton, Fast, Heath m fl) Det som ett barn har med sig när det kommer till skolan har betydelse för hur barnet kommer att nå skolans mål, Hemmets läroplan (Skolverket, 2009) Föräldrars utbildningsbakgrund (och särskilt moderns) påverkar barns skolframgång (ibid, även Bakken, 2003) Tillgång till böcker och andra artefakter och dess betydelse för skolframgång (Snow et al., 1991; Bakken, 2003) Ca vuxna med 0-6 års skolbakgrund vid SFI (Skolverket, 2015). En autentisk fråga jag hade som lärare: Vilka förutsättningar och villkor har mina elever?

30 Ledande forskningsfrågor: Vilka förutsättningar och villkor i förhållande till litteracitet framträder i de olika praktiker som barnen deltar i i förskola/skola och i hemmet? Hur samspelar litteracitetspraktikerna inom de olika arenorna?

31 Forskningsdeltagare, etnografisk studie Barnen i fokus: 6 barn (4-9 år) från 4 nyanlända familjer (ursprung: Afghanistan, Somalia, Burma) Barnens klasslärare/förskollärare (i totalt 11 klasser/barngrupper), modersmålslärare (9 intervjuade) Barnens föräldrar (4 mammor, 2 pappor) Urvalskriterier: barn till föräldrar som går i s.k. alfabetiseringsgrupp Ingen av mammorna har gått i skolan i ursprungslandet. Papporna har några års skolgång från ursprungslandet.

32 Sociokulturell (in-)kongruens: matchning mellan förskola/skola och hem i fråga om vanor, normer, värderingar etc. Missmatchning mellan en elevs sociokulturella bakgrund och (för-)skolans praktik ses ofta som orsaken till elevens misslyckande. Den ena partens fel har ofta varit i fokus.

33 Sociokulturell inkongruens hos mig

34 Med andra ord För att förstå ett barns litteracitet behöver man förstå dess helhet. Inte minst när en elev har flera olika språk och/eller är nyanländ inte bara ett nytt språk, utan också nya kontexter.

35 Miljö och artefakter för litteracitet Fritidssysselsättningar Socialt umgänge Föräldrarnas förhållande till litteracitet, språk och skola Stöd för litteracitet och utbildning Framtiden

36 Föräldrarna: Hemmen som arena för litteracitet Samtliga föräldrar mycket måna om och tacksamma för barnens förskola/skola. Höga ambitioner för barnen, en chans som de inte har haft. Kämpar med egna studier och nya tillvaron, byråkrati m.m. Stöttar sin barn i skolarbetet. Ser sig som delvis begränsade, men finner oftast vägar genom internet, vänner, äldre syskon. Viktigt att barnen lär sig båda språken, ambivalenta till svenskans utveckling.

37 Miljöer i hemmen Få eller inga tryckta texter (t ex. böcker eller tidningar). Inga alls på modersmålen. Inga eller mycket få leksaker (jfr. barn i Sverige har i genomsnitt ca. 500 leksaker, Nelson & Svensson, 2005) Möblering för social samvaro TV och datorer med internetuppkoppling i samtliga hem: spel, musikvideos, filmer ägnas stor del av fritiden åt, dock nästan uteslutande på svenska eller engelska. Muntliga berättelser i det somaliska hemmet. Spår i förskolan.

38 Villkor och förutsättningar i förskolans och skolans litteracitetspraktiker Modersmålens plats och utrymme Uppfattningar och förhållningssätt till barnens sociokulturella bakgrund Barnens förhållningssätt till sina modersmål i förskole- /skolvardagen Rutiner, traditioner och normer i skolan/förskolan Samverkan med modersmålslärare och studiehandledare Kongruens och kontinuitet mellan förskola/skola och hem

39 Kännedom om barnen [ ] när det gäller de här, alltså invandrarbarnen, då är det mycket svårare. [ ] Väldigt många utav de barnen, de, när de stänger dörren på morgonen, så lämnar de sin kultur. [ ] De byter på vägen till skolan. Det är ju lättare med de svenska barnen som man har det ju liksom. De byter ju liksom aldrig någonstans. [ ] De [invandrarbarnen] byter identitet. [ ] Och jag har inte den kunskapen och därför blir det svårt för mig att veta, vad de har med sig och vad vi har skapat här. [ ] Modermålslärarna! [ ] de kan se: Det här är en kulturgrej. Det har de med sig hemifrån. [ ] Jag känner bara igen det som jag ser här och som jag kan relatera till min värld. (Intervju med förskolläraren Mona, förskoleklass)

40 Lärarnas föreställningar om hemmet Neutrala: Fokus på det som sker i förskolan/skolan och tar inte notis om hemmet Undrande: men, frågor riktas till mig eller till modersmålsläraren Bristperspektiv: = lågt ställda förväntningar på hemmet som stödjande resurs i förlängningen på barnens möjligheter Analfabeter är något alldeles särskilt -ett helt annat tänk, Dina föräldrar kan inte hjälpa dig Alla våra föräldrar är analfabeter eller traumatiserade

41 Låga förväntningar på föräldrar som resurs för barnens lärande Klasslärare (under utvecklingssamtal): Vi, för jag har ju barn som har föräldrar som bara pratar svenska men som inte läser så bra eller skriver så bra och då kan jag be dem hjälpa sitt barn, men eftersom mamma och pappa pratar ett annat språk så kan inte dom hjälpa dig. (Utvecklingssamtal för Darya, åk 4)

42 Ingen av lärarna, varken modersmålslärare eller klass- /förskollärare, ger uttryck för tankar om en parallell litteracitetsutveckling eller interdependens.

43 Sociokulturell inkongruens och diskontinuitet Tina: / / egentligen så känner man man känner henne inte så bra. Egentligen. Susanne: Känner du att du känner henne mindre än de andra? Tina: Ja, på ett sätt öhh, känns det ju så. DÄRFÖR att man har ju ingen aning om hur.. det är ju väldigt svårt när man inte kan ha någon kommunikation med föräldern till exempel. Det är ju jättesvårt. (mm) det blir inte naturligt. Jag har ju ingen.. bara som det här: är hon född i Sverige, eller har hon bott i Somalia, eller vad har hon med sig? Vi vet ju ingenting. Och då är det ju svårt. Och då betyder det ju mer än man faktiskt tror. Och sen så tror vi att vi tar emot alla barn på samma och lika villkor. Men det gör vi ju inte alls. Det är ju väldig olika. Och olika förutsättningar, så klart. (Lärare i förskoleklass)

44 Handlingsmönster hos barnen Skapar kontinuitet när sociokulturell inkongruens råder genom: nyfikenhet/frågvishet, tystnar/utanförskap, spelar pajas/hittar på, hittar förklaringsmodeller

45 Barnens förhållningssätt till sina Ambivalens modersmål Ovana att prata om det och att använda i skolan, utanför modersmålsklassrummet. Vissa vill inte alls använda eller prata om det, andra uppvisar stolthet i våra samtal - efter ett tag. I hemmet: vissa talar enbart modersmål i hemmet, vissa blandar och ett par går över allt mer till svenska. Texter: inga tryckta texter på modersmål, främst svenska och engelska via tv och internet.

46 Några slutsatser Samverkan och kommunikation mellan skola och hem haltar. Låga förväntningar på hemmets som resurs för barnens lärande från skolans håll. Bygger på antaganden. Tydlig enspråkig och monokulturell norm i klassrummen. Modersmålet begränsat i tid och rum. Barnens handlingsmönster när sociokulturell inkongruens föreligger: nyfikenhet, ställer mycket frågor för att skapa en länk- eller tystnar, pajasroll. Stark anpassningsvilja!

47 Lärare/förskollärare kan göra skillnad! Spång Exemplet Daidalosleken

48 Tack för din uppmärksamhet!