Skolan som social arena

Transkript

1 1(7) Kursbeskrivning Skolan som social arena 15 hp halvfart hösten 2009 Kurskod: UB423F Kursansvarig Examinator Anna-Lena Ljusberg Mail: Telefon: Kursadministratör Helena Norgren Mail: Telefon: Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Stockholms universitet Besöksadress Tel Fax Inst. för barn- och ungdomsvetenskap Frescati hagväg 24 E-post: Stockholm

2 Allmänt om kursen Kursens förkunskapskrav, lärandemål, innehåll samt litteratur framgår av kursplanen som finns tillgänglig på kurshemsidan. 2(7) Kursen består av två ett moment som behandlar skolan som uppväxtmiljö för barn i allmänhet men fokuserar även på stödet till särskilt utsatta barn. 1. Skolan som social arena (7,5 hp, höstterminen 2009) Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier, däremellan självstudier. Student som av olika skäl inte kan närvara vid föreläsningar och seminarier kontaktar ansvarig lärare för överenskommelse om hur frånvaron ska kompenseras. Kurshemsida På kursens hemsida finner du information om kursen såsom kursplan, schema, kontaktpersoner, karta, uppdaterad version av kursbeskrivningen, med mera. På kurshemsidan läggs också kontinuerligt ut nyheter och dokument som rör kursen. Länk: Klicka på Skolsocialt arbete och elevstöd Omg: 1 50 % Kurskod: UB408F och knapp Gå till kurshemsidan. Schema Skolan som social arena, 7,5 hp Kursen tar upp olika teoretiska perspektiv på barn och ungdom, preventivt socialt arbete i skolan, relationen mellan hem och skola, att vara barn i särskild undervisningsgrupp, kamratkulturer och uteslutning. Examinationsuppgift: Presentera resultat av en självständig litteratursammanställning inom området skriftligt med kommunikativ klarhet Muntligt presentera resultat av en självständig litteratursammanställning inom området Kritiskt och konstruktivt granska en annan persons litteratursammanställning Stor vikt fästs vid korrekt referenshantering, att citat ska vara korta och anges med sidhänvisning. Plagiering är inte tillåtet. Texten ska utgöras av egna formuleringar kring det valda området och endast understödjas av ett mindre antal citat. Uppgiften ska omfatta 7-10 sidor, inklusive försättsblad och referenslista, med typsnitt Times New Roman i 12 punkter, 1,5 radavstånd. Den skriftliga examinationsuppgiften ska skickas med e-post till Anna- Lena.Ljusberg@buv.su.se samt den student som ska kritiskt granska texten senast fredagen den 9 januari.

3 Läsanvisningar: Den obligatoriska litteraturen läses inför varje seminarium. Dessutom finns oftast förslag på valbar litteratur. Huvuddelen av litteraturen består av avhandlingar. Studera avhandlingens innehåll och uppläggning; introduktion, tidigare studier, syfte och frågeställningar, metod, metoddiskussion, analys, analysdiskussion, teoretiska perspektiv, resultat samt resultatdiskussion. 3(7) Seminarium 1 (vecka 45) Kursintroduktion/Elever i särskilda undervisningsgrupper Föreläsare/seminarieledare Anna-Lena Ljusberg, lektor. Onsdag 4 november, tid: 15-18, Plats: 121 a Frescati hagväg, Stockholms universitet. Kursintroduktion: Syfte, lärandemål, undervisningsformer, examinationsuppgifter och betygskriterier presenteras. Registrering och indelning i studiegrupper äger rum. Den webbaserade nätplattformen Mondo. Elever i särskild undervisningsgrupp Mötet mellan elever och skola ser olika ut bland annat beroende på vilken förförståelse elever och lärare har när de möts. Man kan tala om att de har olika perspektiv. Olika förhållningssätt olika språkbruk olika tänkesätt inom skolan (rektor, lärare och övrig personal) innebär olika erbjudanden till elevers identitetsarbete. Rent konkret kan det handla om skillnaden mellan att ha och att få svårigheter i skolan. Genom att studera några olika teoretiska perspektiven är det meningen att studenten ska få en större förståelse för hur olika perspektiv verkar och vilka konsekvenser de får för situationen i skolan. De perspektiv som diskuteras är; Individperspektiv (även kallat kompensatoriskt perspektiv), kritiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, barn/s perspektiv. Obligatorisk litteratur: Johansson, E. (2003). Forskare och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige.8(1-2), s Ljusberg, A-L. (2009). Pupils in remedial classes. Avhandling. Institutionen för barn och ungdomsvetenskap. Stockholms Universitet. (ca 50 sidor) Qvarsell, B. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige. 8(1-2), s Valbar litteratur Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur Hjörne, E. (2004). Excluding for inclusion? Negotiating school careers and identities in pupil welfare settings in the Swedish school. Avhandling. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 213). Acta Universitatis Gothoburgensis. Hjörne, E., & Säljö, R. (2006). Skolproblem barnets eget fel [School difficulties the child s own fault]. Pedagogiska magasinet 2, 2006, Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella. Avhandling. School of Education and Communication Jönköping University. Karlsson, Y. (2008). Att inte vilja vara problem social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp. Avhandling. Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 6 Linköping Studies in Behavioural Science No. 123www.gr.to/download/18.3a260ac1185d05310b80009/GR+specialen+0802.pdf Lundgren, M. (2006). Från barn till elev i riskzon. Avhandling. Acta Wexionensia nr 98/ Mehan, H. (1992). Understanding inequality in schools: The contribution of interpretive studies. Sociology of Education, 65, 1-20.

4 4(7) Seminarium 2 (vecka 47) Relationen mellan hem och skola. Föreläsare/seminarieledare: Kerstin Strander, lektor och docent Onsdag 18 november, Lokal: 107, Frescati hagväg, Stockholms universitet Obligatorisk litteratur: Brodin, Jane (red.).(2008). Barn i utsatta livssituationer. Gleerups: Stockholm. Valbar litteratur Thors, C (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie nr 6. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (161 s.) Seminarium 3 (vecka 49) Skolsociala problem och kamratgrupper Föreläsare/seminarieledare; Anna-Lena Ljusberg, lektor. Onsdag 2 december Lokal: 107, Frescati hagväg 24. Obligatorisk litteratur Bliding Wrethander, M. (2007) Inneslutning och uteslutning; barns relationsarbete i skolan. Stockholm: Studentlitteratur. Valbar litteratur Ambjörnsson, F. (2004) I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. Löfdahl, A. (2007) Kamratkulturer i förskolan en lek på andras villkor. Stockholm: Liber och/eller Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek - - en arena för kulturellt och socialt meningsskapande. (Doktorsavhandling). Karlstads Universitet. Thors, Christina (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie nr. 6 Stockholm: Lärarförbundets Förlag Seminarium 4 (vecka 51) Skolans roll i preventionsarbete perspektiv och kunskapsunderlag. Föreläsare/Seminarieledare Åsa Sjöberg-Backlund, lektor. Onsdag 16 december Lokal: 107. Obligatorisk litteratur: Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan - kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber (Kapitel, 1-3, 5 och 8). Persson, A., & Svensson, K. (2005). Drogförebyggande arbete i skolan: Möjligheter och dilemman. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel, 3-5 och 9). Valbar litteratur: Bremberg, S. (2004). Elevhälsa teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Ferrer Wreder, L., Stattin, H., Lorente, C.C., Tubman, J.G., Adamson, L. (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga en forskningsöversikt. Stockholm: Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), Statens institutionsstyrelse (SiS), Förlagshuset Gothia. Forster, M. (2003) Prevention av missbruk och kriminalitet. Vad kan skolan göra? Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten Stockholms socialtjänstförvaltning. Henriksson, C. (2009) Klassrumsflyktingar. Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete och Förlagshuset Gothia. Tinnfält, A. (2008) Adolescents perspectives on mental health, being at risk, and promoting initiatives. Örebro Studies in Caring Sciences 21. (Doktorsavhandling).

5 5(7) Seminarium 5 (vecka 1) Skolan som en arena för integration och dess betydelse för migrationsprocessen. Föreläsare/seminarieledare: Gunnel Mohme, doktorand Torsdagen 7 januari Lokal: 107. Obligatorisk litteratur. Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad - etnicitet och institutionell praktik. (Avhandling). Tema etnicitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Pdf laddas ner via nedanstående hemsida: (ca 220 sidor) Valbar litteratur: Högdin, Sara (2007). Utbildning på (o)lika villkor - om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. (Avhandling). Institutionen för socialt arbete, Stockholm universitet. Pdf laddas ner via nedanstående hemsida: Seminarium 6 (vecka 2) Seminarieledare Anna-Lena Ljusberg Examination Onsdagen 13 januari 15:00-18:00. Lokal: 107 Betyg och betygskriterier Betygskriterierna delas ut vid kursstart. Kurskrav För att få godkänt på delkursen krävs lägst betyget E, samt aktivt deltagande i seminarier och eventuella grupparbeten. Examination Presentera resultat av en självständig litteratursammanställning inom området skriftligt med kommunikativ klarhet Muntligt presentera resultat av en självständig litteratursammanställning inom området Kritiskt och konstruktivt granska en annan persons litteratursammanställning Omexamination För arbeten som inte färdigställs inom kursens tidsramar organiseras ett nytt examinationstillfälle enligt överenskommelse. Studenten kontaktar kursansvarig och kursadministratör för uppgift om tid. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till kursansvarig. Studerande kan begära att examination enligt gällande kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att kursplanen upphört att gälla.

6 6(7) Fusk och plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur, se kursplanen. Studentinflytande Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt schemalagda föreläsningar och seminarier, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt vanligen ämne för grupparbete/examination. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar om du besvarar. IKT-resurser Universitetsbiblioteket i Frescati och i Campus Konradsberg erbjuder individuell handledning i informationssökning som stöd för dig som vill utveckla och/eller fördjupa dina kunskaper. I Mediaverkstan på Campus Konradsberg kan du låna MP3- och bandspelare för ljudinspelning. Inför redovisning av uppgifter har du möjlighet att låna bärbar dator och projektor, i syfte att använda olika presentationstekniker, t ex PowerPoint, film och ljudupptagningar. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden hjälper till med frågor som rör studievanor och studieteknik samt med skriftlig och muntlig kommunikation inom universitetsvärlden, för mer information se Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Seija Hiltunen på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: seija.hiltunen@studadm.su.se. Universitetskort: Bibliotek Via ditt Universitetskort kan du låna på biblioteket. Läs mer om universitetskortet på studentsupports sida ovan. Besök våra bibliotek eftersom du kommer att behöva ett bibliotekskort om du vill låna litteratur. Om du inte känner till hur man söker böcker och artiklar kan du använda dig av Stockholm universitetsbiblioteks Internetbaserade självstudiekurs i grundläggande informationssökning. Universitetsbiblioteket i Frescati och i Campus Konradsberg erbjuder individuell handledning i informationssökning som stöd för dig som vill utveckla och/eller fördjupa dina kunskaper. Se även och för ytterligare information om bibliotek och bibliotekslån.

7 Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Campuskort och kåravgift När du har betalat din terminsräkning vid Stockholm universitets studentkår och registrerat dig på kursen får du hem ett Campuskort. Detta gäller som medlemsbevis och används när du tenterar vid Stockholms universitet. Du får även tillgång till en mängd rabatter via Campuskortet. Läs mer om Stockholm universitets studentkår, samt hämta terminsräkning på Universitetkonto: Datorkonto Via ditt Universitetskonto kommer du åt bland annat tjänsten Mitt universitet, trådlöst nät på campus, bibliotekstjänster, lärplattformen Mondo, datorsalar, mm. Beroende på om du ansökt via eller via sen anmälan direkt till institution aktiverar du kontot på olika sätt. Läs mer på Mondo Mondo är en lärplattform där du kan kommunicera med de andra studenterna samt med din lärare. Mer information om Mondo finns på kurshemsidan. 7(7)