Bulleruppföljning av Västsvenska paketet Del 4: Nulägesbeskrivning av exponering för vägtrafikbuller i Göteborg och Mölndal, 2014

Transkript

1 Bulleruppföljning av Västsvenska paketet Del 4: Nulägesbeskrivning av exponering för vägtrafikbuller i Göteborg och Mölndal, 2014

2 Rapportdatum: Denna version: Dokumenttitel: Bulleruppföljning av Västsvenska paketet. Del 4: Nulägesbeskrivning av exponering för vägtrafikbuller i Göteborg och Mölndal, 2014 Utförande part: Miljöförvaltningen i Göteborg Miljöförvaltningens diarienummer: 06325/15 Kontaktperson: Maria Holmes

3 Innehåll 1 Bakgrund Syfte Metod Urval Indata till trafikbullerberäkningar Metod för uträkning av antalet personer som exponeras för högre bullernivåer i sina bostäder Hälsoeffekter av trafikbuller Metod för uträkning av samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller 11 2 Resultat Göteborg Mölndal Hälsoeffekter Samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller 17 3 Diskussion 21 4 Slutsatser 23 Bilaga 1 - Indata och beräkningsinställningar 24 Bilaga 2 Algoritmen för uträkning av exponering från bullerkartläggningar 25 Bilaga 3 - Tabell för uträkning av samhällsekonomiska kostnader enligt ASEK 31 Bilaga 4 - Antalet invånare exponerade för buller från vägtrafik år Västsvenska paketet Västsvenska paketet 3

4 Sammanfattning Syftet med denna utredning är att följa effekten av Västsvenska paketet på bullersituationen i Göteborgs Stad och Mölndals Stads tätort. I denna rapport, del 4 i utvärderingen av Västsvenska paketets påverkan på buller, tittar vi på hur dagens situation ser ut inför igångsättande av stora infrastrukturprojekt såsom Marieholmstunneln, Västlänken och övriga delar av paketet som kommer att pågå fram till Dagens situation i beräkningssammanhang är 2014 eftersom det finns en eftersläpning i trafikinformation. I rapporten presenteras information om antalet personer som exponeras för högra trafikbullernivåer (från 55 decibel som dygnsekvivalenta ljudnivåer och uppåt), samt en bedömning av hälsoeffekten i Göteborg och Mölndal av exponering från vägtrafikbuller. Andra fordonsslag såsom spårvagnstrafik och tågtrafik inkluderas inte i beräkningen. Tidigare uppdrag (delrapporter 1-3) har fokuserat på effekten av trängselskatten på bullernivåer. I samband med denna utredning har en ny metod (här kallad medianmetoden) tagits fram för uträkning av antalet personer exponerade för olika bullernivåer. Med den nya metoden räknas det att drygt personer exponeras för en vägtrafikbullernivå på 55 decibel eller högre som dygnsekvivalent nivå i Göteborg baserad på trafiksiffror från I Mölndal exponeras drygt personer för samma bullernivå. Antalet som exponeras för väldigt höga bullernivåer (över 65 dba) beräknas vara drygt i Göteborg och drygt 500 i Mölndal. Antalet som exponeras för bullernivåer från 55 dba och uppåt är ungefär densamma som det var i referensberäkningen som utfördes av miljöförvaltningen Fördelningen mellan intervallerna 55-60, och över 65 dba har dock ändrats. Den nya beräkningsmetoden visar att fler ligger i intervallet dba än som tidigare beräknats. I Göteborg finns det ett lokal miljömål för God bebyggd miljö som beslutades av kommunfullmäktige i Ett av delmålen är att minst 90 procent av Göteborgs invånare har senaste år 2020 en ljudnivå utomhus vid sin bostad som understiger 60 dba som ekvivalent ljudnivå. Antalet som exponeras för 60 dba eller mer vid sin mest utsatta fasad beräknas vara drygt invånare. Befolkningen i Göteborg är idag cirka personer. Detta innebär att cirka sju procent av invånarna exponeras för en bullernivå från vägtrafik som överskrider nivån för miljömålet. Miljömålet omfattar dock även andra bullerkällor, främst andra trafikkällor såsom spårvagns- och tågtrafik. Trots att målet ser ut att kunna nås i Göteborg ur dagens läge, är antalet personer som exponeras för en bullernivå över 55 dba, vilket är Boverkets riktvärde, fortfarande hög. Det finns tydliga hälsoeffekter av högre bullernivåer. Den största hälsoeffekten av buller beror på störningar. Enligt beräkningarna av bullernivåer vid bostaden för 2014 års vägtrafiksiffror går kring friska levnadsår förlorade varje år i Göteborg på grund av buller från vägtrafik. Motsvarande siffra i Mölndal är kring 70 friska levnadsår. För att kvantifiera trafikbullers påverkan på hälsa har vi använt Världshälsoorganisationens, WHO:s, utvärderingsmetod (DALYs) som räknar ut antalet friska levnadsår som går förlorade p.g.a. sjukdom, funktionshinder eller för tidigt död. Trafikbuller innebär stora samhällsekonomiska kostnader. Kostnaderna i Göteborg är enligt våra beräkningar över en miljard kronor per år och i Mölndal är kostnaderna 83 miljoner kronor per år. Kostnader för bullerstörningar är baserade på betalningsvilja, dvs hur mycket människor är beredda att betala för att minska bullernivåer i sitt bostadsområde samt sjukvårdskostnader och produktionsbortfall på grund av sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck. Västsvenska paketet Västsvenska paketet 4

5 1 Bakgrund Dagligen reser hundratusentals personer inom Göteborgsregionen mellan sina bostäder och arbetsplatser eller inom sitt arbete, med antingen bil eller kollektivtrafik. Jämfört med Stockholm sker en större andel av dessa resor med personbil än med kollektivtrafik. Införandet av trängselskatten och utbyggnaden av kollektivtrafiken under de senaste tre åren har dock bidragit till att minska bilresandet och ökar kollektivresandet. Inom Västsvenska Paketet är flera infrastrukturprojekt på gång som kommer att ytterligare underlätta för personer att åka kollektivt istället för med bil. Den största satsningen är Västlänken, en tågtunnel som kommer att löpa genom centrala Göteborg med nya stationer i Gamlestaden, Haga och vid Korsvägen. Andra satsningar är en ny vägtunnel under älven, Marieholmstunneln, och en ny bro över älven för att ersätta dagens Göta älvbro. Hur dessa stora projekt och de många mindre kommer att påverka trafiksituationen inom regionen och därmed bullernivåerna är osäkert. Göteborg och Mölndal är också kommuner som har satt ambitiösa förtätningsmål under de kommande åren. Detta kommer att innebära både fördelar och nackdelar ur bullersynpunkt. Fördelen är att fler får möjlighet att bo närmare sina arbetsplatser och tillgång till kollektivtrafiken kommer att öka. Behovet av att ha bil som transportmedel också minskar. Nackdelen är att fler bostäder byggs i bullriga miljöer. Miljöförvaltningen har fått i uppdrag av Västsvenska paketet att utvärdera effekten av Västsvenska paketet på bullernivåer i Göteborgområdet. De infrastruktursatsningar som ingår i Västsvenska paketet kommer att utföras fram till 2028 inom Göteborgsregionen. Idag är man igång med några av de planerade infrastrukturprojekten såsom Marieholmstunneln för vägtrafik. Utvärderingen av Västsvenska paketets påverkan på buller har delats upp i olika delstudier. I delstudie 1 som publicerades under hösten 2012 var fokuset att kartlägga situationen i Göteborg innan några åtgärder inom Västsvenska paketet hade genomförts, d.v.s. nolläget före införandet av trängselskatten. I del 2 analyserades hur de viktigaste faktorerna (hastighet, trafikmängd och trafiksammansättning) hade ändrats för vägtrafik efter införandet av trängselskatten och ändringar i kollektivtrafiken, samt vad de hade för effekt på bullernivåer och ljudmiljön i Göteborg. I del 3, utvärderades hur införandet av trängselskatten har påverkat människors exponering från olika bullernivåer i hemmiljön, och hälsopåverkan även kvantifierades. I del 3 utvidgades trafikbullerutredningen till att även omfatta Partille och Mölndal. I denna del, del 4, beräknas buller från vägtrafik baserad på 2014 års trafiksiffror i Göteborg och Mölndal, och dess konsekvenser för hälsan och samhällekonomiska kostnader, för att ha en nulägesbeskrivning av hur exponering av buller från vägtrafik ser ut innan igångsättande av de stora infrastrukturprojekt som utgör merparten av Västsvenska paketet. I del 3 genomfördes en jämförelse av bullersituationen före införandet av trängselskatten (2012 års trafiksiffror) med efter trängselskatten (2013 års trafiksiffror) i Göteborgs 5 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 5

6 kommun, Mölndals stads tätort samt i Partille kommuns tätort 1. Resultaten baserades på beräkningar och visade antalet personer som exponeras på en bullernivå från vägtrafik över 55 dba. Vi räknade även ut hälsopåverkan av trafikbuller i Göteborg genom användningen av ohälsotalet DALYs, som är ett mått på antalet friska levnadsår som förloras varje år på grund av störningar orsakade av buller från vägtrafik. Uträkning av antalet exponerade personer i delrapport 3 gav dock en relativ grov uppskattning av antalet exponerade på grund av begränsningar i de metoder som finns att tillgå i bullerberäkningsprogrammet. Ett av målen i del 4 är därför att ta fram en mer exakt metod för att beräkna antalet personer exponerade för bullernivåer över 55 decibel (A) baserad på 2014 års trafiksiffror och även räkna om antalet för 2013 års trafiksiffror. Utifrån dessa siffror görs även en ny bedömning av hälsopåverkan genom uträkning av antalet DALYs, denna gång både för Göteborg och Mölndal. 1.1 Syfte Syftet med uppdraget är att följa effekten av Västsvenska paketet på bullersituationen i Göteborgs Stad och Mölndals Stads tätort. De planerade satsningar kommer att medföra förändringar i trafikflöden och därmed ändrade bullernivåer. Genom att göra en kartläggning baserad på de senaste trafikdata från 2014 kan vi få en bild av bullersituationen och dess konsekvenser för samhället innan byggstart. 1.2 Metod Utvärderingen av Västsvenska paketets påverkan på bullerexponering görs genom beräkningar av dygnsekvivalenta ljudnivåer vid husfasader som frifältsvärden baserad på trafiksiffror för vägtrafik från de senaste trafikmätningar, d.v.s år där det finns att tillgå. Bullerberäkningar har gjorts i programmet SoundPLAN 7.4 med den Nordiska beräkningsmetoden för vägtrafik (RTN, 1996). Inställningar som har använts i beräkningar av fasadnivåer anges i bilaga 1. En ny metod för beräkning av antalet exponerade har tagits fram av Gärdhagen Akustik AB 2 (bilaga 2) på uppdrag av miljöförvaltningen och med hjälp av Mikael Ögren på Västra Götalandregionens miljömedicinska centrum (VMC) och Göteborgs universitet, enheten för arbets- och miljömedicin, för att beräkna på ett mer exakt sätt hur många människor utsätts för bullernivåer från 55 dba till över 65 dba vid sina bostäder. 1.3 Urval Denna studie omfattar undersökningsområdet Göteborg (förutom skärgården och de glesaste delarna av kommunen i nordost, se figur 1) och större delen av Mölndal (figur 2). 1 Bulleruppföljning av Västsvenska paketet: Del 3- Trängselskattens effekt på befolkningsexponering från vägtrafikbuller i Göteborg, Partille och Mölndal Maria Holmes, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad 2 Antalet boende (och bostäder) över en viss ljudnivå, PM : Algoritm för utvärdering av resultat från bullerkartläggning. Andreas Gustafson, Gärdhagen Akustik AB. Reviderad version Västsvenska paketet Västsvenska paketet 6

7 Figur 1 Beräkningsområdet i Göteborg (svarta prickar markerar de bostäder som beräknats) Figur 2 Beräkningsområdet i Mölndal (inom den blåa linjen) 7 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 7

8 Boendedata för Göteborg kommer från stadsbyggnadskontoret och avser år I Mölndal har antalet boende per bostadsbyggnad tagits fram för bostäder inom 500 meter från större vägar och leder. Boendedata kommer från stadsbyggnadskontoret i Mölndal och avser år Indata till trafikbullerberäkningar För beräkningar behövs trafikdata, som innehåller detaljer om antalet fordon uträknat som årsdygnstrafik (ÅDT), andelen tung trafik och hastighet, en terrängmodell som anger höjd över havet, byggnader (inkl byggnadshöjd), vägbredd och markbeskaffenhet (hård såsom i tätbebyggt område och vatten, eller mjuk som på gröna ytor), samt placering och höjd av bullerskärmar och vallar. Vägtrafikmätningar utförs av Göteborgs och Mölndals kommun och av Trafikverket årligen på ett antal platser. Trafikmängd anges som en årlig medeldygnstrafik. I Göteborg används ÅMVD, som är medeldygnstrafik under vardagar (årsmedelvardagsdygn). För bullerberäkningar används måttet ÅDT, där även viss helgtrafik inkluderas. ÅMVD har omräknats till ÅDT för bullerberäkningarna. Mätningarna för Göteborgs kommun innehåller ofta även information om andelen tung trafik liksom mätningar utförda vid Trafikverkets fasta stationer. Mätningarna utförda av Mölndals Stad saknar däremot andelen tung trafik och för dessa, liksom de vägar i Göteborg där andelen tung trafik saknas, har andelen tung trafik uppskattats baserad på vägtyp. För hastighet används skyltad hastighet, oavsett vad trafikmätningar visar. Så långt som möjligt används trafikmätningar från 2014 i beräkningar för 2014 års vägtrafik. På angränsande vägar eller sträckor mellan två mätplatser har trafikflöden interpolerats. 1.5 Metod för uträkning av antalet personer som exponeras för högre bullernivåer i sina bostäder I anvisningar för kartläggning av buller enligt EU:s END-direktiv 3 ska antalet boenden tilldelas byggnader som är bostäder och hänsyn ska tas till antalet våningsplan bostaden har. I de indatafiler som används i beräkningarna finns det dock inga uppgifter om antalet våningsplan som varje byggnad har. Det finns däremot en uträkning av medelbyggnadshöjd och genom att använda en schablon för våningshöjd (2,8 meter) har antalet våningsplan räknats ut. I vissa fall är det uträknade antalet våningsplan per byggnad något lägre än i verkligheten (p.g.a. att medelbyggnadshöjd ofta är en underskattning av byggnadens faktiska höjd), men eftersom antalet boenden fördelas jämt per byggnad, förloras ingen. Data om antalet boenden per bostadshus har tillhandahållits från Göteborgs Stads och Mölndals Stads stadsbyggnadskontor. Datan är från 2014 och baseras på antalet personer bokförda per adress. Några bostäder har dock inte tilldelats några boenden, förmodligen p.g.a. att det inte finns någon folkbokförd på adressen. Detta är en felkälla i uträkningen av antalet boenden, men antalet som saknas är relativt få. Göteborg hade år 2014 drygt invånare. I beräkningsområdet ingår cirka invånare. Resterande bor mest i områden som inte beräknats, d.v.s. öarna och den nordöstra 3 Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG (2010), H. Johansson & A. Gustafson, SP rapport 2010:77 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 8

9 delen av Angered. Mölndal har omkring invånare. Antalet personer som omfattas av beräkningsområdet är cirka De bostäder som har ett avstånd större än 500 meter från en stor väg är inte med i beräkningen för Mölndal. Mest handlar det om bostäder i kommunens östra del. Enligt EU:s anvisningar bör man ha minst en beräkningspunkt per 5 meter på alla fasader runt varje bostadsbyggnad. Detta har vi använt i våra beräkningar enligt en fördelningsmetod som heter VBEB. I rapporten för del 3 presenterades två olika metoder för uträkningen av antalet boenden med bullerexponering över 55 decibel (A) som dygnsekvivalent ljudnivå. Dessa metoder finns att tillgå i beräkningsprogrammet SoundPLAN. Den ena metoden (metod 1 som också kallas högsta metoden [bilaga 1]) tilldelar samtliga boenden i byggnaden den högsta bullernivån per byggnad, medan den andra metoden (metod 2 som också kallas Cnossosmetoden) fördelar boenden mellan bullernivåer per fasadpunkter utspridda runt byggnaden, både på exponerade och icke exponerade fasader. För enfamiljshus fungerar metod 1 bra eftersom samtliga i hushållet antas vara exponerade på den högsta bullernivån. Däremot ger inte någon av dessa metoder en korrekt bild på antalet exponerade personer i flerfamiljshus, på grund av att de flesta lägenheter är genomgående och bostaden är därför ofta exponerad för både högre och lägre bullernivåer. I rapporten för del 3 presenterades resultaten både för beräkningarna med endast metod 1 samt en beräkning med en kombination av metod 1 och metod 2. I uträkningen där kombinationen av metod 1 och 2 användes, delades Göteborg upp i olika områden (enkilometersrutor) som antingen dominerades av enbostadshus eller flerfamiljshus. För området som dominerades av enfamiljshus användes metod 1 och för området som dominerades av flerfamiljshus användes metod 2. Att använda en kombination av metod 1 och 2 var det närmaste vi kunde komma då till att ha en metod som fungerade både för enfamiljshus och flerfamiljshus. Skillnaderna var stora mellan dessa uträkningar. För 2013 års vägtrafikdata var det beräknade antalet exponerade för vägtrafikbuller över 55 decibel med metod 1 jämfört med med kombinationen metod 1 och metod 2. Det konstaterades att det skulle behövas en bättre metod för att räkna ut antalet exponerade som på ett vetenskapligt sätt ta hänsyn tiill de olika bullernivåer som flerfamlijshus exponeras för och att de flesta lägenheter är genomgående med exponering både på en bullrig och tyst sida. Ett förslag till en bättre metod finns i anvisningar för kartläggning av buller enligt EU:s ENDdirektiv. I förslaget ska boenden i flerfamiljshus fördelas lika på de beräknade fasadnivåer som ligger mellan median- och maxnivån. Det fanns dock ingen färdigutvecklad metod för denna uträkning, varken i eller utanför SoundPLAN. Miljöförvaltningen gav därför Andreas Gustafson (delförfattaren av anvisningarna) i uppdrag att ta fram en algoritm som kunde användas för att omvandla resultaten från fasadberäkningar i SoundPLAN till ett mer korrektvisande resultat av antalet exponerade (bilaga 2). Den nya metoden kallar vi medianmetoden. Kortfattat går metoden ut på att beräkna antalet exponerade i flerfamiljshus (som definieras ha en boarea större än 200 kvadratmeter) på ett mer korrekt sätt medan enbostadshus fortfarande beräknas enligt den högsta metoden. I den nya metoden behålls de högsta ljudnivåer som fördelas på de fasadpunkter som omfattar hälften av summan av fasadlängden. Den hälften av beräkningspunkterna som har de lägsta ljudnivåerna utesluts. Sedan fördelas antalet personer utifrån de ljudnivåer som finns kvar på fasaden med en vikt som är proportionell mot respektive beräkningspunkts fasadlängd. 9 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 9

10 För Mölndal användes endast metod 1 i del 3 rapporten för uträkningen av antalet exponerade, för att en större andel familjer bor i småhus i Mölndal än i Göteborg och för att det var svårare att peka ut områden (per kilometerruta nivå) som dominerades av flerfamiljshus. Resultaten för Mölndal gav en exponering för vägtrafikbuller över 55 decibel på omkring personer. I resultatdelen av denna rapport presenteras nya och mera exakta uppgifter på antalet exponerade. 1.6 Hälsoeffekter av trafikbuller Det finns många kända hälsoeffekter av buller och buller är ett stort hälsoproblem inom Europa idag. Det finns mycket forskning om trafikbullers påvekan på människors hälsa. Den största hälsoeffekten beror på störningar (sömnstörningar och allmänna störningar). Störning är ingen sjukdom, men den påverkar välbefinnande i hög grad och välbefinnande omfattas av Världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa som är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Bland människor som är exponerade för högre bullernivåer under en längre tid kan det utlösas en stress reaktion som ökar frekvensen av olika skjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar (framför allt ischemisk hjärtsjukdom, bl.a. hjärtinfarkt, högt blodtryck och stroke) och diabetes är exempel på sådana sjukdomar. En annan effekt av högre bullernivåer kan vara försämrad inlärning bland barn 4. Hälsoeffekter orsakade av buller innebär en kostnad för samhället såsom ökade sjukvårdskostnader och förlorade arbetsdagar 5. Riktvärdet för trafikbuller i Sverige är 55 dba som dygnsekvivalentnivå (Leq, dygn) utomhus vid en bostads mest bullerutsatt fasad, och 70 dba som maximal bullernivå vid uteplats. Syftet med riktvärdet är att skydda människor från ohälsa p.g.a. trafikbuller. Riktvärdet bör inte överskridas vid nybyggnation av bostäder eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur 6. Många andra Europeiska länder har motsvarande riktvärden, men andra mått används. För EU-kartläggningen av omgivningsbuller, som varje stad i Europa med en befolkning på över invånare är skyldig att utföra vart femte år, används måtten Lden och Lnight för att visa andelen av befolkningen som exponeras för högre bullernivåer per dygn och nattetid. Lden är ett mått på trafikbullernivå under ett dygn men där trafikbuller på kvällen och natten är viktade högre. Detta innebär att Lden är cirka 3 decibel högre än Leq, dygn. Måttet Lnight används också för att visa på bullerexponering nattetid. Lnight är ungefär 6 decibel lägre än Leq, dygn. Målet med EU-direktivet om omgivningsbuller (END direktivet) som kom 2002 är att på ett samlat sätt tackla bullerproblemet i större städer inom hela EU. Förutom kartläggningen ställer direktivet också krav på att städer ska ta fram ett åtgärdsprogram som redovisar hur 4 Burden of disease from Environmental noise, WHO data/assets/pdf_file/0008/136466/e94888.pdf?ua=1 5 Science for environment policy thematic issue: Noise impacts on health, EU-kommissionen, januari Riktvärde för buller från vägar och järnvägar, Västsvenska paketet Västsvenska paketet 10

11 man avser minska exponeringen. Det aktuella åtgärdsprogrammet för Göteborg gäller för åren För att utvärdera omgivningsbullers påverkan på hälsa har WHO utarbetat en metod för kvantitativ riskbedömning som utgår från en identifiering av faror, bedömning av befolkningens exponering och bestämningen av en lämpliga dos-responssamband 8. Bedömningen presenteras som DALYs (disability-adjusted life-years), som är en uträkning på hur många friska levnadsår som förloras varje år på grund ett miljöproblem, i detta fall omgivningsbuller. Enligt WHO:s uträkningar förloras långt över en miljon friska levnadsår i EU varje år p.g.a. trafikbuller (mest vägtrafikbuller men också tåg och flyg påverkar) varav de allra flesta förlorats genom sömnstörningar (53 procent) följd av allmän störning (39 procent). De övriga hälsoeffekter som bedömts i WHO-rapporten (ischemisk hjärtsjukdom och försämrad inlärning bland barn) svarar tillsammans för omkring åtta procent av hälsoeffekten. Andra hälsoeffekter såsom diabetes har dock inte inkluderats i bedömningen och det är därför osäker vilken effekt buller har på denna och andra hälsoeffekter. I denna utredning uträknas antalet DALYs p.g.a. störningar från vägtrafikbuller för både Göteborg och Mölndal. 1.7 Metod för uträkning av samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller Samhällsekonomiska analyser av kostnader inom transportsektorn görs enligt en kalkyl- och analysmetod som heter ASEK. ASEK står för Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyloch analysmetoder inom transportområdet. Gruppen leds av Trafikverket. Varje år publicerar gruppen en rapport som presenterar de kalkylvärden och kalkylprinciper som bör användas i kostnadsanalyser (bilaga 3). Den senaste rapporten (ASEK 5.2 ) publicerades den 1 april I ASEK 5.2 baseras den totala kostnader för bullerstörningar från trafiken på störningsgraden både inomhus och utomhus. Värdena av störningarna räknas ut i kronor per utsatt person och år. Ingångsvariabeln är ljudnivån utomhus. Kostnaderna räknas ut från en utomhusljudnivå från 46 dba som dygnsekvivalentnivå. Mellan 46 och 52 dba är kostnaderna endast förknippade med utomhusnivåer. Över 52 dba (ljudnivå utomhus) bidrar även inomhusnivåer till kostnaderna. Inomhusnivåer antas vara 27 dba lägre än utomhusnivåer. Kostnader för bullerstörningar är baserade på betalningsvilja, dvs hur mycket människor är beredda att betala för att minska bullernivåer i sitt bostadsområde samt sjukvårdskostnader och produktionsbortfall på grund av sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck Burden of disease from Environmental noise, WHO Västsvenska paketet Västsvenska paketet 11

12 2 Resultat Resultaten från bullerberäkningarna baserade på 2014 års vägtrafik presenteras i denna del av rapporten. Resultaten ger en nulägesbeskrivning av hur exponering av buller från vägtrafik ser ut innan igångsättande av kommande stora infrastrukturprojekt som ingår i Västsvenska paketet, såsom Marieholmstunneln och Västlänken. Resultaten för 2013 har också räknats om med den nya metoden och presenteras i bilaga 4. I rapporten för del 3 gjordes beräkningar av buller från vägtrafik för både 2012 års trafikdata (före införandet av trängselskatten) och 2013 års trafikdata (efter införandet av trängselskatten). Resultaten illustrerades som gridkartor (figur 3 och 4) tillsammans med siffror som visade exponering och hälsoeffekten. I denna del presenteras ny data för exponering och hälsopåverkan uträknad som DALYs för Göteborg och Mölndal. 2.1 Göteborg Göteborg är den största kommunen i Västsverige och residensstad för Västra götalands län. Den mest trafikerade väg som löper genom Göteborg är Kungsbackaleden (E6). Som mest trafikeras leden vid Gårda i centrala Göteborg med närmare fordonspassager per veckodag och en relativt hög andel tung trafik. Andra vägar med höga trafikflöden är Kungälvsleden (E6), E20 mot Alingsås, Boråsleden (rv 40) och Söderleden. Figur 3 Vägtrafikbuller i Göteborg (dygnsekvivalent ljudnivå) Västsvenska paketet Västsvenska paketet 12

13 2.1.1 Exponering för vägtrafikbullernivåer över riktvärdet år 2014 i Göteborg I denna rapport och framöver används medianmetoden för uträkning av antalet exponerade personer för ljudnivåer över riktvärdet på 55 dba som dygnsekvivalent ljudnivå. I bilaga 4 uppdateras även siffrorna för 2013 års trafikdata (som tidigare presenterade in rapporten för del 3) utifrån den nya metoden. Enligt den nya uträkningsmetoden är antalet exponerade för vägtrafik som dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dba i Göteborg drygt personer, vilket är 19 procent av kommunens befolkning (tabell 1). Antalet som är exponerade för en nivå mellan 55 och 60 dba är , vilket är 12 procent av befolkningen. Antalet som är exponerade för en nivå mellan 60 och 65 dba är , vilket är sex procent av befolkningen och antalet exponerade för en ljudnivå över 65 dba beräknas vara 6 300, som motsvarar drygt en procent av befolkningen. Tabell 1 Antal invånare i Göteborg exponerade för buller från vägtrafik vid nivåer > 55 db enligt medianmetoden baserad på 2014 års trafikdata Bullerintervall LAeq,dygn Antal exponerade invånare 2014 Andel av befolkningen ,0% ,6% ,3% ,2% ,9% ,6% ,6% ,3% ,9% ,8% > ,2% Summa % Summa % Summa > % Total % Antalet som exponeras för bullernivåer från 55 dba och uppåt är ungefär densamma som den var i referensberäkningen som utfördes av miljöförvaltningen Fördelningen mellan intervallerna 55-60, och över 65 dba har dock ändrats. Den nya beräkningsmetoden visar att fler ligger i intervallet dba än som tidigare beräknats. Ett av de lokala delmålen för miljömålet God bebyggd miljö är att minst 90 procent av invånarna ska senaste år 2020 ha en ljudnivå utomhus vid sin bostad som understiger 60 decibel vid utsatt fasad. Enligt resultaten med den nya metoden exponeras 7,3 procent av 9 Trafikbullerutredning för Göteborg, Jan Brandberg, miljöförvaltningen. 13 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 13

14 befolkningen för en ljudnivå över 60 decibel. Målet sattes dock utifrån en annan beräkningsmetod och förutsättningarna i form av bullernivåer bedöms inte ha ändrats. 2.2 Mölndal Mölndals Stad gränsar till Göteborg i väster och norr, Härryda i öster och Kungsbacka i söder. Det finns en stark ström av pendeltrafik mellan Mölndal och Göteborg. Huvudlederna för trafiken är Kungsbackaleden (E6), Boråsleden (rv 40) och Söderleden. E6 trafikeras som mest av fordon per vardagsdygn, Söderleden av fordon och Boråsleden av fordon. De andra högtrafikerade vägarna i kommunen är Toltorpsgatan, Bifrostgatan och Kvarnbygatan. Figur 4 visar visar dygnsekvivalenta bullernivåer från vägtrafik. Figur 4 Vägtrafikbuller i Mölndal (dygnsekvivalent ljudnivå) Västsvenska paketet Västsvenska paketet 14

15 Antalet exponerade för vägtrafik som dygnsekvivalent ljudnivå från 55 dba och uppåt i Mölndal är drygt personer enligt den nya uträkningsmetoden, vilket motsvarar 15 procent av kommunens befolkning (tabell 2). Antalet som är exponerade för en nivå mellan 55 och 60 dba är drygt 6 000, vilket är 10 procent av befolkningen. Antalet som är exponerade för en nivå mellan 60 och 65 dba är ungefär personer, vilket är fyra procent av befolkningen. Antalet personer som är exponerade för en ljudnivå över 65 dba beräknas vara drygt 500, som motsvarar knappt en procent av befolkningen. Tabell 2 Antal invånare i Mölndal exponerade för buller från vägtrafik vid nivåer > 55 db enligt medianmetoden baserad på 2014 års trafikdata Bullerintervall LAeq,dygn Antal exponerade invånare 2014 Andel av befolkningen ,2% ,3% ,2% ,0% ,4% ,2% ,9% ,7% ,6% ,4% > ,9% Summa % Summa % Summa > % Total % Exponeringen är troligtvis något högre i Mölndal än vad som beräknats, eftersom den östra delen av Hällesåkersvägen inte har inkluderats. Det handlar dock inte om så många personer eftersom det finns relativt få bostäder nära vägen och det är glest mellan bostäderna. 2.3 Hälsoeffekter För att kvantifiera hälsoeffekten av buller används DALYs (disability-adjusted life-years) som ohälsotal. Merparten av hälsoeffekterna av vägtrafikbuller är kopplade till sömnstörningar och allmänna störningar (d.v.s. negativa känslor eller olust som leder till stressymptom). Effekterna uppstår redan vid bullernivåer under 55 dba och därför ingår även exponerade inom intervallet DBA. Antalet DALYs p.g.a. sömnstörningar och allmännastörningar presenteras i tabell 3 för Göteborg och i tabell 4 för Mölndal. Uträkningarna har gjorts med hjälp av Mikael Ögren, vid Västra Götalandregionens miljömedicinska centrum (VMC). 15 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 15

16 Antalet förlorade friska levnadsår (DALYs) baserad på bullereffekten av 2014 års vägtrafik är enligt denna uträkning för Göteborg och 68 för Mölndal. Tillsammans svarar sömnstörningar och allmänna störningar för 92 procent av hälsoeffekten av omgivningsbuller. Resterande åtta procent av hälsoeffekten av trafikbuller är mest p.g.a. effekten på hjärt- och kärlsjukdomar och inlärningssvårigheter bland barn. Dessa effekter förekommer mest vid högre bullernivåer, d.v.s. från 60 dba. Om man antar samma fördelning som WHO gör skulle detta motsvara ytterligare 98 DALYs i Göteborg och 5 DALYs i Mölndal. Tabell 3 DALYs p.g.a. störningar från vägtrafik i Göteborg 2014 Bullerintervall LAeq, dygn Antal exponerade DALY Allmänna störningar DALY Sömnstörningar 1 DALY Summa > Summa Summa Summa Summa > Total antalet DALYs DALY sömnstörningar räknas ut från Lnight (Lnight Leq - 6 dba). Västsvenska paketet Västsvenska paketet 16

17 Tabell 4 DALYs p.g.a. störningar från vägtrafik i Mölndal 2014 Bullerintervall LAeq Antal DALY Allmänna störningar DALY Sömnstörningar DALY Summa > Summa Summa Summa > Total > Samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller Enligt en samhällsanalys enligt ASEK 5.2 kostar buller från vägtrafik i Göteborg nästan en miljard kronor per år i Göteborg (tabell 5) och 83 miljoner kronor per år i Mölndal. Det är inom bullerintervallet dba att den största samhällsekonomiska kostnaden finns (figur 5). 17 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 17

18 Tabell 5 Samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller i Göteborg Bullerintervall LAeq,dygn Antal exponerade invånare 2014 Kostnad per person Samhällsekonomisk Kostnad (tkr) Summa kostnader Västsvenska paketet Västsvenska paketet 18

19 Tabell 6 Samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller i Mölndal Bullerintervall LAeq,dygn Antal exponerade invånare 2014 Kostnad per person Samhällsekonomisk Kostnad (tkr) Summa kostnader Västsvenska paketet Västsvenska paketet 19

20 Figur 5 Samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller i Göteborg och Mölndal (tkr) Västsvenska paketet Västsvenska paketet 20

21 3 Diskussion I denna rapport, del 4 i uppföljning av Västsvenska paketets påverkan på bullersituationen, gjordes nya beräkningar på antalet personer exponerade för högre vägtrafikbuller i Göteborg och Mölndal baserad på de senast tillgängliga vägtrafikmätningarna från Beräkningsresultaten visar utgångspunkten innan stora infrastruktursatsningar kopplade till Västsvenska paketet såsom Marieholmstunneln, Västlänken och övriga satsningar ändrar vägtrafikflöden inom Göteborg och i Mölndal som angränsar till Göteborg i söder. I denna delstudie användes en ny metod för uträkning av antalet personer exponerade för högre bullernivåer eftersom erfarenheter från tidigare uträkningar av antalet gav för stora osäkerheter och troligen överskattade problemet. Den nya metoden har tagits fram av en konsult på uppdrag av miljöförvaltningen. Den nya metoden kommer att göras tillgänglig och förhoppningen är att andra städer som också beräknar bullerexponering på liknande sätt kan få nytta av den. Enligt medianmetoden som använts finns det idag personer med en bullerexponering på 55 decibel eller högre som dygnsevkivalent nivå, vilket innebär att en femtedel av göteborgarna (19 procent) exponeras för nivåer över riktvärdet vid sina bostäder. I Mölndal är har personer (15 procent av befolkningen) en exponering över riktvärdet. Andelen är högre i Göteborg p.g.a. att en högre andel bor i flerfamiljshus i centralt placerade lägen. I både Göteborg och Mölndal är dock andelen av befolkningen som är exponerade för de högsta bullernivåer (över 65 dba) ungefär densamma, d.v.s. en procent av befolkningen. Ett av de lokala delmålen för miljömålet God bebyggd miljö är att minst 90 procent av invånarna ska senaste år 2020 ha en ljudnivå utomhus vid sin bostad som understiger 60 decibel vid mest utsatt fasad. Enligt resultaten exponerades 7,3 procent av befolkningen för en ljudnivå över 60 decibel år Denna undersökning omfattar endast vägtrafik, men det ser ändå ut som om målet är möjligt att nå även om man ta hänsyn till spårvagns- och tågtrafik. I rapporten i del 3 var slutsatsen utifrån de exponeringssiffrorna som presenterades då att minskningen i trafikflöden sedan införandet av trängselskatten bidrar till att Göteborg kommer lite närmare att nå de lokala miljömålen men att det krävs andra insatser än trafikminskningar om målet ska kunna nås. Miljömålet togs fram utifrån tidigare beräkningar och uppskattningar av antalet personer som exponerades för högre bullernivåer. Bullersituationen i Göteborg har inte blivit så mycket bättre sedan miljömålet skrevs. Antalet som exponeras för bullernivåer över riktvärdet är i stort sätt oförändrad. Det som har gjorts för att förbättra situationen är trängselskatten, som generellt har lett till en minskning av trafikflöden, och uppförande av nya bullerskärmar och bullervallar. Men bullersituationen upplevs fortfarande som dåligt på många platser i centrala Göteborg och vid högtrafikerade vägar. Forskning visar att människor är störda av trafikbuller även vid utomhusnivåer under 55 dba vid sina bostäder. I en nyligen publicerad studie från Malmö 10 konstaterades det att 10 Annoyance, Sleep and Concentration Problems due to Combined Traffic Noise and the Benefit of Quiet Side. Bodin et al, International Journal on Environmental Research and Public Health 2015, 12, Västsvenska paketet Västsvenska paketet 21

22 ljudnivåer under 50 dba som dygnsekvivalentnivå vid den mest exponerade fasaden skulle behövas för att skydda merparten av befolkningen från störningar från trafikbuller. För boenden i bostäder exponerade för högre ljudnivåer är det viktigt att ha tillgång till en tyst sida för att minska allmänna störningar, sömnstörningar och påverkan på koncentrationsförmåga. Exponeras boenden för fler än ett trafikslag (till exempel vägtrafik och spårtrafik) förvärras effekterna av högre ljudnivåer och det är ännu viktigare att ha tillgång till en tyst sida. Med dagens planer på att förtäta i centralt belägna lägen är det viktigare än någonsin att försöka minska buller från källan och i gaturummet, t.ex. genom sänkta hastigheter, tystare däck, fordon med lägre motorljud (såsom elbilar), tysta vägbeläggningar och absorberande fasader och tak. I denna rapport har hälsopåverkan av trafikbuller räknats ut genom att använda ohälsotalet DALYs som har tagits fram och används av WHO. Måttet räknar ut antalet förlorade friska levnadsår varje år p.g.a. ett miljöproblem. I detta fall vägtrafikbuller. Den största hälsopåverkan är genom störningar. I Göteborg förloras över friska levnadsår och i Mölndal går cirka 70 friska levnadsår förlorade varje år. Högst andel förlorade friska levnadsår är på grund av sömnstörningar. Det är därför väldigt viktigt att boenden har tillgång till ett sovrum med låga bullernivåer och detta är något som man bör beakta extra noga vid byggande av nya bostäder i bullriga miljöer. Allmänna störningar är också ett stort problem och det är viktigt där att boenden inte bara har tillgång till platser med lägre bullernivåer i sina bostäder utan också i närheten av sina bostäder för avkoppling och rekreation. Trafikbuller har höga samhällsekonomiska kostnader. Enligt Naturvårdsverket 11 är den samhällsekonomiska kostnaden av vägtrafikbuller över 16 miljarder kronor per år i Sverige. Kostnaderna i Göteborg enligt våra beräkningar är över en miljard kronor per år och i Mölndal 83 miljoner kronor per år. Kostnader för bullerstörningar är baserade på betalningsvilja, dvs hur mycket människor är beredda att betala för att minska bullernivåer i sitt bostadsområde samt sjukvårdskostnader och produktionsbortfall på grund av sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck. 11 Kartläggning av antalet överexponerade för buller. Sweco Naturvårdsverkets rapport med uppdragsnummer Västsvenska paketet Västsvenska paketet 22

23 4 Slutsatser Den nya metoden för uträkning av antalet exponerade som har utvecklats i samband med detta uppdrag ger en mer korrekt bild på exponering. Resultaten tyder på att färre personer än vi tidigare trott exponeras för de högsta bullernivåer (från 60 decibel och uppåt). Men antalet som exponeras för bullernivåer över riktvärdet är densamma som tidigare beräkningar. Detta antal motsvavarar en femtedel av befolkningen i Göteborg. Antalet i Mölndal baserad på 2014 års vägtrafiksituation är drygt personer, vilket är 15 procent av befolkningen. Den största hälsopåverkan av buller är genom sömnstörningar och allmänna störningar. Totallt beräknas över friska levnadsår i Göteborg och 70 friska levnadsår i Mölndal går förlorade varje år på grund av bullerstörningar. Vägtrafikbuller innebär stora ekonomiska kostnader för samhället baserad på betalningsvilja, dvs hur mycket människor är beredda att betala för att minska bullernivåer i sitt bostadsområde samt sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. 23 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 23

24 Bilaga 1 - Indata och beräkningsinställningar Beräkningarna utfördes i programmet SoundPLAN 7.4 (64 bit, uppdaterad ). Den digitala grundmodellen som skapas som en tredimensionell yta i programmet grundar sig i Göteborg Stads laserskanning som gjordes år I yttreområden framför allt i norra Göteborg har höjddata från primärkartan använts. Modellen inkluderar också vägdata, en grov indelning av markens akustiska egenskaper (där centrala Göteborg klassas som hård, förutom parkområden, och resten som mjuk), byggnader, bullerskärmar och vattenområden. Fasadnivåer har beräknats per våningsplan för 2014 och 2013 trafikdata. Standarden som används för beräkningen är Road traffic noise Nordic prediction method Maximal ljudnivå räknas som LAFMax, 5th. Följande programinställningar användes vid beräkningen av fasadkartorna: Antal reflektioner 2 Maximal reflektionsavstånd till mottagaren 200 m Maximal reflektionsavstånd till källan 50 m Sökradie m Weighting db(a) Tolerance 0,8 db Anstånd mellan fasadpunkter 5 meter Västsvenska paketet Västsvenska paketet 24

25 Bilaga 2 Algoritmen för uträkning av exponering från bullerkartläggningar 25 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 25

26 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 26

27 27 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 27

28 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 28

29 29 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 29

30 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 30

31 Bilaga 3 - Tabell för uträkning av samhällsekonomiska kostnader enligt ASEK Källa Trafikverket pdf 31 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 31

32 Bilaga 4 - Antalet invånare exponerade för buller från vägtrafik år 2013 Antal invånare i Göteborg exponerade för buller från vägtrafik vid nivåer > 55 db enligt medianmetoden baserad på 2013 års trafikdata Bullerintervall LAeq,dygn Antal exponerade invånare 2013 Andel av befolkningen ,0% ,5% ,4% ,2% ,0% ,5% ,6% ,2% ,0% ,7% > ,1% Summa % Summa % Summa > % Total % Västsvenska paketet Västsvenska paketet 32

33 Antal invånare i Mölndal exponerade för buller från vägtrafik vid nivåer > 55 db enligt medianmetoden baserad på 2013 års trafikdata Bullerintervall LAeq,dygn Antal exponerade invånare 2013 Andel av befolkningen ,3% ,3% ,1% ,1% ,4% ,3% ,9% ,8% ,6% ,4% > ,9% Summa % Summa % Summa > % Total % 33 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 33

34 Västsvenska paketet Västsvenska paketet 34