Skötselplan för Molkomsjön. Molkomsjöns Fiskevårdsområdesförening - MFVOF

Transkript

1 Skötselplan för Mlkmsjön Mlkmsjöns Fiskevårdsmrådesförening - MFVOF MFVOF har tagit fram denna skötselplan för att skapa ett hållbart fiske i Mlkmsjön ch utveckla de stra rekreatinsmöjligheter sm sjön ch dess mgivningar erbjuder.

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Åtgärder för utveckling av Mlkmsjöns fvf (MFVOF) Mlkmsjöns Fiskevårdsmrådesförening (MFVOF) Verksamhet ch åtgärder Regler ch regelverk Fisketurism Beskrivning av Mlkmsjöns fiskvårdsmråde Avrinningsmrådet Mlkmsjön Fisk ch fiske Utsättning av fisk ch kräftr Fiskbeståndets status idag ch förändring under årens lpp Avkastning i Mlkmsjön Enkätundersökning ch antaganden m avkastning Kmmentar ch förslag från fiskare m lika åtgärder Fiskeinventering Prvfiske efter kräftr Kvicksilver i fisk Vattnets status Djurliv vid Mlkmsjön Fåglar vid Mlkmsjön Växter I Mlkmsjön Övrigt Referenslista Finansiering Cpyright Versinshantering /42

3 5.5 Bilagr Bilaga 1: Fiskerättsförteckning Bilaga 2: Vattenfångstmråde (Mlkmsjöns fiskevårdsmråde nr 102) Bilaga 3: Avrinningsmrådet Bilaga 4: Djupkarta Bilaga 5: Verksamhetsberättelse från Bilaga 6: Vidtagna åtgärder (resumé) Bilaga 7: Fiskeenkät /42

4 Karta över Mlkmsjön 4/42

5 1. Inledning Mlkmsjön är en tillgång för Mlkm för sitt läge, vilket bjuder bende, besökande ch förbiresande naturupplevelser av strt värde. Lika viktig är Mlkmsjön för fiske ch fiskare, både från rten ch för besökare. Men för att Mlkmsjön ska kunna erbjuda hållbart ch attraktivt fiske, så måste fisket ch fiskbestånden förvaltas på ett förnuftigt sätt där balanserade ch livskraftiga fiskebestånd är en förutsättning. Mlkmsjön mår relativt bra men är liksm alla andra sjöar under uppsikt av både kmmunen ch Länsstyrelsen men mer för kntrll ch förbättring av vattenkvalitet än för bevarande ch utveckling av fiskebestånd ch bilgisk mångfald. MFVOF ansvarar för skötsel av fiskeaspekten av Mlkmsjön ch har så här långt på traditinellt sätt skött sina uppgifter under senaste årtindena, vilket har inkluderat att: Sätta ut ch underhålla risvasar Bekämpa vass Utplantering av fisk Erbjuda möjligheter för bende på rten ch besökare att fiska genm försäljning av fiskekrt Kntrllera att fiskare har fiskekrt ch följer regler för fiske Arrangera fisketävlingar Ett nytt tänkande är nu under utveckling vad gäller vattenvård ch fiskevård i allmänhet, vilket kräver mer engagemang av föreningar men ckså av stat ch kmmun. Fiskevatten ses nu sm en resurs likställd skg ch åkermark, vilken ska vårdas ch förvaltas för ett uthålligt bruk. Detta kräver förbättringar såsm: Kntinuerlig kntrll av lika aspekter av vattenkvalitet Balansering av fördelning av sjöyta mellan öppet vatten ch vassar Kntinuerlig kntrll av att det finns stabila ch livskraftiga fiskebestånd, sm attraherar bsatta ch turister till fiske ch naturupplevelser Grunden för ett sådant arbete är förvaltningsplaner, vilka är resultat av samarbete mellan fiskevårdsmrådesföreningar, kmmuner, länsstyrelser, hushållningssällskap, privat sektr ch ideella föreningar. En förvaltningsplan är ett verktyg, för hur en fiskevårdsmrådesförening ska sköta ch utveckla sitt fiskevatten bilgiskt ch eknmiskt uthålligt ch på ett prfessinellt sätt. Planen främjar ett aktivt ch lkalt anpassat fiskevårds- ch utvecklingsarbete sm leder till att framtida insatser inm fiskevårdsmrådet blir kstnadseffektiva, fiskeribilgiskt riktiga ch ger ett större utbyte. Dessutm skapas genm planen förutsättningar att erbjuda ett sprtfiske med förbättrad service ch kvalitét, vilket ckså kan leda till utveckling av denna näringsverksamhet för rten. 5/42

6 Exempel på knkreta användningsmråden för planen är: Kunskapsbank för styrelse ch föreningens medlemmar Underlag för dialg med myndigheter vid tillståndsansökningar (ex fiskeutplanteringar, bitpvård, anläggning av bryggr ch andra service anläggningar) Underlag för sökande av eknmiskt stöd ch till förbättrad rådgivning för åtgärder (kmmunala åtgärder, fiskevårdsmedel m.m.) Histriskt dkument över fiskevattnet ch dess förvaltning Referensdkument m miljöpåverkan ch/eller allvarlig skada av sjön inträffar (skadeståndskrav) Bas för uppföljning av villkr ch skyldigheter i vattendmar Underlag för prduktin av infrmatinstavlr, brschyrer ch hemsidr Kunskapskälla för fisketuristentreprenörer ch sprtfiskare Underlag för ch förankring av utveckling av fisketurism m.fl. näringar kring vattnet Denna plan är resultat av samarbete mellan Fiskevårdsmrådesföreningen, Mera Mlkm, privat sektr, representanter från Hushållningssällskapet samt dialg med Karlstad kmmun ch Länsstyrelsen i Värmland. Leader Närheten har stöttat arbetet genm en idécheck (se sektin 5.2). Av intresse är ckså att förstärka kpplingar mellan vattenbruk ch naturvårdsbruk. I planen ges därför en översikt över fågel, djur ch växtliv runt Mlkmsjön. Karlstad kmmun gjrde 1996 en naturinventering täckande hela kmmunen, där lika naturbjekt klassades utifrån naturvården ch beskrevs. I anslutning till Mlkmsjön finns 2 sådana mråden, sm 6/42

7 har klassats sm med högt naturvärde för lkala intressen. Det ena mrådet är Ås i sjöns sydöstra hörn ch klassas sm Öppen hagmark, sm bör bevaras. Det andra m är Rastensbergen från vilket sjön ch sjösystemet kan överblickas sydväst m Mlkmsjön. Detta klassas sm naturskg av tall. 2. Åtgärder för utveckling av Mlkmsjöns fvf (MFVOF) Det långsiktiga målet för vattenbruk I Mlkmsjön är att säkerställa ch förbättra vattenkvalitet, samtidigt sm fiskeresurserna förvaltas så att det finns livskraftiga bestånd av gös, abbrre ch gädda till glädje för rtens beflkning ch turister samt att m förutsättningar knstateras inplantera fldkräfta. För att nå dit har följande 9 punkts åtgärdsprgram gdkänts av sjöns fiskerättsägare Upprepa fiskeinventering enligt mdell använd 2010 Det är uppenbart att förändringar i strlek ch sammansättning av fiskebestånd skett under senaste 10- årsperiden ch det är betydelsefullt att förstå anledningarna, för att möjliggöra för föreningen att bestämma relevanta åtgärder Den inventering sm gjrdes 2010 ger gd vägledning men kmmer att bli riktigt intressant först när den upprepas ch det kan knstateras hur fiskarnas artsammansättning förändrats på ett eller annat sätt. Resultat kmmer att bli utgångspunkt för åtgärder av förening, kmmun etc. Det föreslås sm rimligt att upprepa fiskeinventeringarna vart 3:e till 4:e år. Det föreslås ckså kmpletterande fiskeinventeringar med limnlgiska undersökningar för att få en bild av sjöns hela eksystem Frshaga Akademin är kntaktade ch de kmmer att genmföra nästa prvfiske i augusti - september 2014, sm ett led i utbildningen av studenter. Det är i utbildingssyfte men ckså väldigt värdefullt för dem att kunna jämföra ch analysera skillnader mellan fiskförekmsten 2010 ch Förutm att mäta ch väga alla fiskar så kmmer de att undersöka maginnehållet i gösarna, vilket kmmer att ge ss värdefull insikt i deras matvanr. 2. Kntinuerlig dialg för att förbättra vattenkvalitén Det har knstaterats av Länsstyrelsen ch kmmun att vattenkvalitén i Mlkmsjön inte är fullgd ch att åtgärder i linje med EUs direktiv bör vidtas före år Det är idag klart vad sm planeras. Föreningen kmmer därför att intensifiera dialgen med de aktuella myndigheterna för att kntrllera ch förbättra vattenkvalitén, ch vi kmmer att infrmera medlemmarna m vad sm planeras. 3. Kntrllera vattennivån i sjön bättre En sänkning av vattennivån under våren trrlägger grunda vattenytr med gräs/vass vilka är lekmråden för gädda. Gäddstammen har under senaste åren minskat ch förekmsten är nu måttlig sm framgår av prvfisket sm länsstyrelsen utförde smmaren Arbete pågår med att genm inmntering av mderna turbiner i sjöinlppet få en jämnare reglering av vatteninflöde i sjön, framförallt under periden 1 april 15 maj. På mtsvarande sätt bör nu liknande åtgärder genmföras i sjöutlppet. 7/42

8 4. Aktivera föreningens webbsida Föreningen har en hemsida sm beskriver sjön ch möjligt fiske. Hemsidan ska nu användas mer aktivt för dialg med fiskare ch allmänhet. Det ska vara enkelt för föreningen att lägga in nyheter ch annan infrmatin, t.ex. m fisketävlingar, resultat av prvfisken, fångst av stra fiskar, tips till sprtfiskare etc. Dialg ska i detta sammanhang föras med Havs ch Vatten Myndigheten. 5. Restaurera några av de tidigare vassmrådena (säv/vass) Det är uppenbart att bytesfisk sm mört ch löja idag har mindre möjligheter till bete ch gömslen, samt att gäddr saknar lekängar ch gömslen för sina nrmala fångstmetder. Föreningen ska göra en plan för hur alla vassmråden bör skötas för att bäst tillgdse beflkningen t.ex. genm utsikt ch båtplatser ch för fiskebestånd. 6. Förstärk ch vårda fldkräftstammen När förekmst av ål nu minskar generellt ch så ckså i Mlkmsjön, så ökar möjligheterna för utveckling av en livskraftig stam av fldkräfta. Prvfiske utfördes smmaren 2012, med nll kräftr sm resultat. Enligt Hushållningssällskapet var prvfisket för begränsat ch bör upprepas. Genm repeterat ch utökat prvfiske smmaren 2013 kmmer att klarläggas m det finns en kräftstam i sjön nu ch-eller m det finns illegalt utplanterad signalkräfta vilket i så fall skulle förhindra uppbyggnad av en fldkräftstam. Hösten 2013 så kan styrelsen på basis av prvfiske resultat ha ett underlag för att kunna bestämma m fldkräftr ska utplanteras, vilket i så fall skulle kunna påbörjas smmaren Kräftr i sjön skulle bli en tillgång för både medlemmar ch för bfasta i Mlkm, sm skulle kunna erbjudas att köpa kräftfiskekrt. 7. Frtsatt utsättning ch underhåll av ris vasar Under senaste årtindena har fiskevården varit fkuserad på utsättning ch underhåll av risvasar. Detta arbete kmmer att frtsätta, eftersm vasar både ger skydd ch bete åt småfisk ch lckar rvfisk. Risvasarna blir därmed ckså viktiga tillhåll för fiskare. Till detta så kmmer nu mindre vasar i frm av t.ex. enbuskar eller risbalar ch liknande att sänkas på gösens lekplatser för att skydda ch förbättra gösens lekmöjligheter. Mlkmsjön har en självreprducerande gös, vilket är en värdefull tillgång. 8. Förstärkt fisketillsyn Föreningens fisketillsyningsmän har så här långt haft fulltidsarbeten ch har därmed bara haft möjlighet att inspektera fisket under helger ch kvällar etc. Infrmatin m felaktigt fiske från iakttagare runt sjön har därför ibland lämnats utan åtgärd. Detta leder till reducerad respekt för de regler sm gäller nätfiske ch spöfiske till förtrytelse för fiskare sm följer reglerna. Det finns alltså behv att kmplettera med fisketillsyningsmän sm mer flexibelt är tillgängliga för inspektin. 8/42

9 9. Intrducera uppföljningar av hur mycket fisk sm fångas i sjön Upp till idag har föreningen haft dåligt grepp m hur mycket fisk sm fångas, vilket ckså gjrt det svårt att argumentera för vilket fiske sm kan tillåtas. Bättre infrmatin skulle kunna leda till att lätta på restriktiner eller att införa ytterligare restriktiner av fiske sm t.ex. förbud av nätfiske, fredande av fiskelekplatser, intrduktin av fönsteruttag av fisk. (d.v.s. kmplettera minimimått för upptag av fisk med maximi mått, eftersm stra hnfiskar högre kvalitet på rm ch hjälper till att begränsa utveckling av tusenbrödrabestånd) Ett steg i riktning för bättre kunskap m fiskeuttag är att genmföra fiskeenkätundersökningar bland fiskerättsägare ch krtköpare. En första enkätundersökning har genmförts våren 2013 ch resultaten redvisas i denna plan. 3. Mlkmsjöns Fiskevårdsmrådesförening (MFVOF) Fisket i Mlkmsjön har varit samfällt I Mlkmsjön sedan tidigare delen av 1900-talet bildades Mlkmsjöns ch Brssjöns fiskevårdsförening ch denna verkade fram till 1967, varefter de två sjöarna haft egna fiskevårdsmråden bildades Mlkmsjöns fiskevårdsmrådesförening, vilken är frmellt gdkänd av Länsstyrelsen. Idag har 24 fastigheter fiskerätt I Mlkmsjön. Största fiskerättsandelen för en fastighet är 18.19% ch minsta 0.01% (se Bilaga 1 - Fiskrättsförteckning upprättad februari 2012) Det ska nteras att Lantmäteriet just nu genmför en utredning för att fastställa m rätt fiskeandel är tilldelad fastigheten Nrra Nrum 3:1. Sannlikt ska fiskeandelar tillföras Nrra Nrum 1:32 då denna fastighet inte är mnämnd i den nuvarande fiskrättsförteckningen från /42

10 MFVOF:s styrelse 2013 Uppdrag Namn Telefn Mailadress Ordförande Carl Gustav Mssberg Vice Ordförande Bengt Mssberg Kassör Dick Bergström Ordinarie Anders Perssn Ordinarie Bengt Jhanssn Ordinarie Stefan Erikssn Verksamhet ch åtgärder Föreningen har under senaste åren framförallt arbetat med att underhålla vasar samt att underlätta för sprtfiske genm irdningställande ch skötsel av brygga ch ramp för sjösättning av båtar. Några år tillbaka var vassbekämpning ckså del av arbetet detta är nu övertaget av kmmunen. Längre tillbaka har i lika mgångar fiskyngel av lika arter satts ut (se nedan) Föreningen har ckså hjälpt till med: Fångst av gäddr för kvicksilveranalys (Karlstad kmmun) Prvfiske (Länsstyrelsen) Årligen, I månadsskiftet juni juli anrdnar föreningen en fisketävling. Tävlingen är kstnadsfri ch syftar till att stimulera intresse för fiske bland lkalbeflkningen. Priser bekstas av föreningen. Vitfisk av lika arter samt abbrre är den vanligaste fångsten. Denna fisketävling firade 2013 sitt 20års jubileum med 74 deltagare ch med en ttalfångst av 17 kg fisk. Under 1990 talet rdnade föreningen pimpeltävlingar, ibland i samarbete med Frshaga sprtfiskeklubb under 2000 talet har inga sådana tävlingar anrdnats. En anledning till detta är betydligt mindre tillgång på abbrre (se bilaga 6) Fiskevårdsföreningen har en hemsida sm beskriver mrådet, tillgången på fisk etc. med följande dmännamn: Antal sålda fiskekrt/år Nätkrt Årskrt Revkrt Dagkrt Antalet sålda krt har under åren varit tämligen stabilt, vilket indikerar att fisk finns sm attraherat fiskare från rten ch turister. Nedgången kan möjligen vara kpplat till en minskad fisktillgång även m frtsatt gd tillgång på gös kan frtsätta att lcka både nätfiskare ch sprtfiskare. En annan rsak till nedgång i försäljning av nätkrt är att äldre fiskare slutar att fiske ch inte ersatts av yngre. 10/42

11 3.2 Regler ch regelverk I Mlkmsjöns fiskevårdsmrådesförening fattas beslut enligt stadgarna på årsmötet ch under året genm styrelsemöten. Alla fiskerättsägare får fiskerättsbevis utfärdade från föreningen, där fiskerättsägare med str andel av fiskerätt har flera fiskerättsbevis, d.v.s. de kan ge någn släkting eller vän rätt att fiska. Fiskekrt säljs hs följande privatpersner ch företag: Bengt Mssberg eller Time - Preem i Mlkm Victry Butik i Mlkm Priser för fiskekrt (2013): Årskrt - nätfiske mm. Årskrt - handredskap Dagkrt 700 kr 200 kr 40 kr Fiskekrtspriserna är i ett natinellt perspektiv låga, men billigare fiske kan idag bedrivas i angränsande sjöar. Priserna ska ckså kpplas till kvalitet på fiske, där Mlkmsjön rankas högt. I framtiden kan det bli aktuellt att erbjuda flera alternativ till fiskekrt, t.ex. helg eller veckkrt. Dessutm undersöks nu möjligheterna att intrducera köp av fiskekrt via internet ch SMS. 3.3 Fisketurism Olika åtgärder för att få sprtfisketurister att välja Mlkmsjön har prvats. Karlstads kmmun har i samarbete med föreningen försökt att få till ett fungerande turistfiskekrt med relativt högt pris för krtare tid ch med möjlighet att då fiska i flera sjöar. Detta har dck inte fallit så väl ut ch ligger för närvarande nu i malpåse. Föreningen skulle m detta fungerat få prvisin på sålda kmmunfiskekrt i förhållandet fisktillgång/sjöyta. Om vi i allmänhet sköter fiskevården väl ch har vettiga regler ch en bra tillsyn så trr vi att turister väljer att fiska här, vilket i så fall ckså skulle gynna Mlkm i allmänhet. 11/42

12 4. Beskrivning av Mlkmsjöns fiskvårdsmråde 4.1 Avrinningsmrådet Mlkmsjöns vattenfångstmråde är sm framgår av bilaga 2 en del av det vattenavrinningsmråde sm illustreras i bilaga 3, d.v.s. Alsterälvens sjösystem, vilket mynnar i Vänern. Det kan nteras att en av de övre grenarna i systemet utgörs av ett antal småtjärnar rakt nrr m Acksjön ch Mlkmsjön, en annan övre gren har sina källr i Böckelnsjöarna ch Mangen. Brssjön är närmaste övre grannsjö, det är i denna sjö sm Blmbacka ch Lindfrs har reningsverk med relaterade utsläpp, varav Blmbacka bruk histriskt stått för mycket av de farliga utsläpp (tungmetaller) sm nått Mlkmsjön. 4.2 Mlkmsjön Mlkmsjön ch dess status beskrivs i en av Karlstad Kmmun upprättad Vattenplan, vilken frmellt gdkändes 20/ Denna plan gäller tills vidare ch täcker alla kmmunens vatten. En ny plan kan kmma att upprättas på basis av data under insamling av Länsstyrelsen, men det är säkert när en ny plan färdigställas, på grund av brist på anslag. Följande uppgifter står att läsa m Mlkmsjön i vattenplanen. Vattenyta 5,1 Km2, Max djup 12 meter, Höjd över havet 65.4 meter. Utökat strandskydd till 200 meter gäller. I vattenplanen beskrivs sjön på följande sätt: Sjön sm ligger direkt söder m Mlkm samhälle är en mväxlande sjö med tätbebyggelse i nrr, fritidsbebyggelse I väster, öppet landskap i sydst ch tät skg i öster. De öppna markerna I anslutning till sjön är väldigt viktiga för en varierad landskapsbild runt sjön. I Nrumsälven finns en damm sm reglerar sjöytan med amplitud 0.8 meter. Nära Mlkms samhälle ligger en kmmunal badplats där ckså simskla bedrivs. En lång kantled börjar I Mlkmsjön ch möjliggör vid rätt vattenstånd paddling ända ner till Vänern. Sjösättningsmöjligheter för kanter ch andra fritidsbåtar finns vid sjöns nrra strand. Ett fiskevårdsmråde finns i sjön ch här fiskas gös, abbrre, gädda, lake, ruda, vitfisk ch ål. Även fldkräfta finns i sjön. Sjön är recipient för Mlkms kmmunala avlppsreningsverk. I anspråksanalysen nteras: Att sjön utmed en längre sträcka är synlig från riksväg 63 ch därmed bidrar till att landskapsbilden värderas högt. Vid badplatsen har det varit en hel del prblem med både nedskräpning av Kanadagäss ch algblmning. Sjön är reglerad vilket skapar knflikt med fiskeintresse ch fågelliv, då lågt vattenstånd inträffar under lek- ch häckningstid på våren. Områdesmålet anges sm: En sjö med gd vattenkvalitet ch höga värden för friluftslivet 12/42

13 Följande åtgärdsförslag anges: Vassröjning i sjöns nrra delar har utförts av kmmunen för att förbättra landskapsbilden. Detta kmmer vid behv att upprepas En källfördelningsanalys upprättas för Mlkmsjön för att utreda rsakerna till algblmningarna ch därefter vidtas lämpliga åtgärder Det kan nteras att kmmunens vattenplan inte kmmenterar status av Mlkmsjön från fisketillgångsynpunkt utan bara nämner några av de arter sm förekmmer. I bilaga 4 finns en djupkarta, vilken visar att Mlkmsjön I huvudsak är en sjö med grunt vatten ch med ett största djup på meter. I vattenundersökningar sm genmförts har under senaste årtindet nterats att de djupare delarna inte regelbundet har tillräcklig syresättning huruvida detta är ett nytt ch expanderande fenmen är inte utrett. Ett intressant material för att följa hur Mlkmsjön förvaltats av fiskevårdsförening ch förändrats under årens lpp är verksamhetsberättelser ch styrelseprtkll. I bilaga 6 ges en resumé av vidtagna åtgärder under periden Sm bilaga 5 finns ckså sm kurisa föreningens första verksamhetsberättelse (för 1936). Det kan bserveras att verksamheten ändrat karaktär under årens lpp. Första årtindena var fkus på utplantering av fisk ch utsättning/underhåll av vasar så avrådde den dåvarande fiskeriknsulenten frtsatt utsättning av fiskyngel. Redan 1943 började föreningen bekymra sig för utsläppen från Blmbacka bruk ch att dessa farhågr återupprepades under följande årtinden. Igenväxning ch igenslamning av grunda vikar ch inte minst mrådena kring reningsverket i Mlkm blev andra frågr sm föreningen engagerade sig i, med krav på undersökningar av skäl till förreningar (algblmning inte minst) samt aktiv vassbekämpning denna typ av aktiviteter påbörjades på 1960 talet ch vass/reningsverksfrågr med kppling till detta är frtsatt viktiga frågr tillsammans med balansering av vassbestånd, då nu prblemet snarare är för lite vass än för mycket. Klnier med Kanadagäss är ett fenmen sm både påverkat vassbeståndutveckling samt även blivit ett nedsmutsningsprblem t.ex. vid badplatsen, där badvattenprverna tas. Anläggning ch underhåll av risvasar har under alla år varit pririterade aktiviteter. Fiskebeståndens strlek ch sammansättning har varierat en hel del under årens lpp säkert är detta kpplat till både vattenkvalitet/algblmning ch gda eller dåliga smrar d.v.s. klimat relaterat. Under 1990 talet var vattenkvalitén under smmar halvåret påtagligt försämrat med fta mycket riklig algblmning. Detta tillstånd kan trligen till str del kpplas till utsläpp från reningsverket i Mlkm, där man år 2000 bytte fällningsmedel från släkt kalk till aluminiumföreningar. Senaste åren har algblmningarna varit begränsade ch vattenkvalitén i allmänhet bättre än under 1990 talet då även fiskdöd förekm sm följd av algblmning (t.ex. stensimpr dg i str mängd i strandlinjen). Byte av fällningsmedel föregicks av intensiv dialg mellan kmmun ch vattenägare. 13/42

14 Mlkms reningsverk är idag gammalt (tidigt 1970tal) ch kanske i behv av renvering etc., någt sm behöver diskuteras med kmmunen. 4.3 Fisk ch fiske Utsättning av fisk ch kräftr Under årens lpp har lika arter av fisk planterats ut både fiskarter sm naturligt funnits I Mlkmsjön ch sannlikt nya arter sm laxöring, siklöja. Fiskeriknsulten sm gav stöd till föreningen under 1950 talet knstaterade 1959 att utsättning av fisk är meningslös, men efter detta så har utsättning av kräftr, laxöring ch ål gjrts. 14/42

15 4.3.2 Fiskbeståndets status idag ch förändring under årens lpp Nedan analyseras tillgång av lika fiskarter i Mlkmsjön ch hur den har förändrats, samt ges en sammanfattande analys Fiskart Gös Gädda Abbrre Lake Ål Nrs Fldkräfta Kmmentarer Tillgången på gös har ökat rdentligt under den senaste 10 års periden. Anledningar skulle kunna vara, gynnsamma leksmrar ch generellt högre vattentemperatur under smmarmånaderna. Gösen är nu sjöns vanligaste rvfiskart. Ett rsmln för framtiden är möjlig minskad tillgång på bytesfisk, vilket varit en anledning till intensifierat arbete med utsättning ch underhåll av vasar. Tillgången på gädda har minskat under den senaste 10 års periden ch tillgången är nu måttlig. Det kan finnas flera rsaker. Bland dem kan nämnas sämre tillgång på bra lekmråden samt vattensänkning under den perid då rmmen kläcks, mindre tillgång på vass (sm är viktig för gäddrnas sätt att jaga) samt ökad knkurrens m bytesfisk från gös. Tillgången av abbrre var under talen mycket riklig. Abbrren drabbades under 1990 talet fensjukdmar sm möjligen kunde kpplas till vattenkvalité eller stress ch abbrrppulatinen gick sm resultat ner, återhämtning sker nu ch abbrrarnas hälsa är åter gd. Sannlikt så är dck abbrren nu utknkurerad av gösen i vissa delar av sjön. Tillgången på lake har blivit mycket mindre under senaste årtindena. Under talet brukade lake fångas I lakstrutar under lekperiden i januari sådan fångst bedrivs inte nu ch fångst är mycket begränsad till fångst på nät ch långrev i enstaka exemplar. Tillgången på ål var fram till mitten av 2000 talet gd ch bra fångster kunde fås på långrev, därefter har tillgången minskat nedgången är kpplad till den markanta minskningen av ål generellt i Sverige. Mlkmsjön är annars ett lämpligt uppvandringsmråde för ål från Vänern ch sjöns kmpsitin lämpar sig väl för ål. Föreningen ch kraftblagen har tidigare planterat in ål för att öka tillgången. Nrs (eller slm, sm fiskarten nrmalt kallas i trakten) har under långa tider varit föremål för fångst med håv under lektiden i Mlkmsjöns inlpp - men har även varit möjlig att fånga I andra delar av sjön under lektiden. Sannlikt har tillgången minskat. Under talen var måsslag efter jagad nrs på grundmrådena mitt i sjön vanliga. 100tals måsfåglar deltg i jakten, då framförallt abbrre drev upp nrsen till ytan. Under senare år har inte dessa måsslag förekmmit, vilket antingen kan kpplas till att nrs ch/eller abbrre minskat. Fldkräfta har funnits sparsamt I Mlkmsjön under årens lpp, vilket knstaterats genm framförallt prvfisken. Kräftr har även utplanterats. Låg förekmst kan kpplas till riklig tillgång på ål ch sannlikt ckså till förekmst av mink. Det är ckså sannlikt att kräftan slgs ut av kräftpest ett tital år tillbaka. Det finns en risk för att signalkräfta därefter utplanterats illegalt I sjön. Förekmst av fld ch signalkräfta ska undersökas genm prvfiske smmaren Både ål ch mink förekmmer nu i betydligt mindre mfattning vilket skulle kunna öppna för återkmst av fldkräfta. 15/42

16 Andra fiskarter Andra fiskarter i sjön är laxöring, mört, braxen, björkna, benlöja, ruda, snrgers, stensimpa. Vid prvfisket 2010 så registrerades fångst av alla dessa arter utm laxöring, ruda ch stensimpa. Fiskart Laxöring Mört Braxen Björkna Benlöja Ruda Snrgers Stensimpa Siklöja Kmmentarer Laxöringens hemvist är nrmalt älven mellan Mlkmsjön ch Brssjön, så tillgången är sannlikt mer kpplad till temprärt enstaka fiskar i själva sjön Mört har upp till 5-10 år sedan förekmmit rikligt i sjön, vilket inte minst varit uppenbart under lekperiden. Senare år har förekmsten minskat någt. Förekmst har under periden varit mycket riklig med individer på upp till 2 3 kg. Det tycks nu sm m tillgången är betydligt mindre vilket kunnat bserveras under lekperiden men ckså genm mete Tillgången har varit ch är måttlig Tillgången var under periden mycket riklig, vilket var påtagligt under lekperiden vid grunda stenland där vattnet kkade av sprattlande fiskar. Förekmsten är nu svag, vilket bekräftades genm prvfisket Under kunde enstaka exemplar fångas i nät fta I strlek kg tillgången tycks ha minskat Förekmst är måttlig ch har inte varierat mycket Förekmmer i strandlinjen - förekmst tycks ha minskat ch stra mängder stensimpa slgs ut på grund av syrebrist under perid med riklig algblmning under 1990 talet -då strandlinjer var fyllda med smetiga ansamlingar av alger Det har tidigare rapprterats att siklöja finns i sjön men det är sannlikt att siklöja finns nu utplantering har skett vid ett tillfälle utan påtagligt resultat Sammanfattning av fisktillgång Brtsett från gd tillgång på gös, så tycks fisktillgången ha minskat under de senaste 5-10 åren. Det ar trligt att tillgång ch sammansättning av fiskebestånden har påverkats av byte av fällningsmedel i Mlkms reningsverk samt att sjön utvecklats i riktning mt mer näringsfattig eftersm antalet aktiva jrdbruk i sjöns vattenfångstmråde minskat. Inrapprtering av mer sällsynta samt stra fiskar tas tacksamt emt på adress carl.g.mssberg@gmail.cm eller senare på föreningens hemsida Avkastning i Mlkmsjön Enkätundersökning ch antaganden m avkastning För att få en uppfattning m Mlkmsjöns avkastning ch hur mycket fisk sm tas upp ch tas tillvara av fiskare, så genmfördes en enkätundersökning i Maj 2013 (se bilaga 6). 16/42

17 Enkäten var enkelt utfrmad 1. Hur många fiskar bedömer du att tg du upp vid fiske under 2012 fördelat på fiskarter (gös, gädda, abbrre, lake ch ål) 2. Har du synpunkter på hur Mlkmsjön ch fisk i Mlkmsjön sköts ch vad föreningen ska jbba med Enkäten skickades ut enligt följande: Kategri av fiskare Ttalt antal/år Antal mttagare Antal svar Fiskerättsägare Nätkrtköpare Årskrtköpare Dagkrtköpare Ttalt Alla i kategrin fiskerättsägare har svarat ch alla utm en i kategrin nätkrtköpare har inkmmit med svar. För att under årskrtkategrin bedöma hur mycket fisk sm ttalt fångats så antgs att de sm svarat sm medeltal var representativa för sin kategri. De tillfrågade utvaldes på följande sätt. På fiskekrten de köpt finns bara namn ch rt nterade, av de 123 fiskare sm köpt årskrt var det bara möjligt att identifiera 48 persner med adress etc., till dessa skickades enkäten, m de inte svarade, så ringdes de upp ch fick svara per telefn i den mån de var möjliga att få kntakt med. På så sätt fick vi slutligen in 34 svar. Den genmsnittliga fångsten för dessa 34 svarande multiplicerades med ttala antalet årskrtköpare. Ttalt så har vi fått in 70 svar av 85 utskickade enkäter. Vi har inga indikatiner på att fiskare undvikit att svara eller att de sm svarat medvetet har underrapprterat antal fiskar de tagit upp. Inga försök gjrdes att få in svar från dagkrtköpare. För dessa 138 har istället antagits att de i medeltal under en dags fiske fått 0.5 gösar, d.v.s. att varannan fiskare fick en gös. Samma antagande gällde gädda medan det antgs att man i genmsnitt tg upp 5 abbrrar per persn. Det antgs att de inte fick vare sig lake eller ål. Det antgs ckså att det fanns ett antal icke rapprterade fångster genm strfiskare, tjuvfiske etc. i frm av ttalt 150 gösar, 50 gäddr ch 500 abbrrar Det ska nteras att minimimått på fångst av gös är 40 cm, men att uppenbart ett antal gösar med lägre vikt-längd ändå tagits upp därför att de är krkade illa eller att de dött på nät, där minimimått på tillåten maska är 50mm. 17/42

18 På vanstående sätt har vi kunnat räkna fram att följande antal fiskar tagits upp ur Mlkmsjön av fiskare under 2012: Kategri fiskare Gös Gädda Abbrre Lake Ål Fiskerättsägare Nätkrtköpare Årskrtköpare nät ej tillåtna Dagkrtköpare Övrigt Ttalt Av van kan knstateras att det är årskrtköpare sm står för det mesta av uttagen. Av enkätsvar från fiskerättsägare framkmmer att bara 8 av 23 fiskat under 2012 ch av 12 nätkrtköpare är det 5 sm nästan inte fiskat alls. Ttalt innebär detta att trycker på fiskbestånden genm nätfiske sm är vanligast bland fiskerättsägare ch nätkrtköpare år 2012 är lågt. I analysen har vi gått ett steg vidare genm att anta medelvikten för upptagen fisk. Fiskart Gös Gädda Abbrre Lake Ål Medelvikt i kg Med detta antagande så har följande antal kg fisk ttalt tagits upp av fiskare under 2012 Fisk art Gös Gädda Abbrre Lake Ål Kg Ttalt Ttalt fiskeuttag i kg räknat är då 1,486 kg eller ca 1,5 tn fisk. Om det antas att medelvikten på upptagen gös istället är 1 kg så är kg uttaget av gös 220 kg mer ch ttaluttaget nyttfisk 1706 eller ca 1,7 tn fisk. Enligt fiskeexperter är nettprduktin av fisk i en mellansvensk sjö någnstans mellan kg per ha ch år. Om vi antar att Mlkmsjöns nettprduktin ligger i mitten av detta intervall eller 15 kg per ha ch år, så är nettprduktinen i Mlkmsjöns 510 ha stra yta 7650 kg eller ungefär 7,500 tn. Detta nettuttag ska fördelas mellan vad mänskliga fiskare tar upp ch vad andra fiskare sm lika fågelarter ch djur fångar. Fåglar tar mestadels vitfisk (mört, löja, braxen, björkna) Anta att nettfångsten delas lika mellan mänskliga fiskare ch fåglar-djur i så fall brde fiskare kunna ta upp 3,825 kg eller knappt 4 tn fisk under att år. Detta indikerar att fisketrycket i allmänhet är lågt på sjön. När uttaget är för litet så fördelas sannlikt tillväxt på ett strt antal individer (ungefär sm när skgsbestånd inte gallras) d.v.s. mer fiske skulle kunna leda till snabbare tillväxt på ett färre antal individer m rimliga regler för fiske tillämpas. Föreningen ska i samarbete med utmstående fiskeexperter fundera över m ökat fiske ska tillåtas ch hur. 18/42

19 4.4.2 Kmmentar ch förslag från fiskare m lika åtgärder Vi har delat in kmmentarerna i lika kategrier sm sammanfattats i nedanstående tabell. Åtgärdskategri Vilken åtgärd Samarbete med kmmun Kntrllera utsläpp från reningsverket bättre ch undersök m reningsverket brde renveras (byggt på 1970 talet). Ibland finns det knstiga ansamlingar av avskräde i vattnet ch det luktar illa Kntrllera vattenkvalitén i sjön regelbundet Gör vattenkntrll i alla vatten tillflöden till sjön för kntrll av behöriga utsläpp Undersök m det finns behv av kalkning av sjön Utrusta ett antal rastplatser runt sjön med brdstlar, grillplats ch skräptunnr Utöka samarbete med fritidsgård ch sklr m friluftsaktiviteter med sjön ch fiske sm tema Reglera strlek av kanadagåsstammen Frtsatt att bekämpa vass på vissa ställen i sjön Samarbete med privatsektr Anlägg en båthamn Ordna uthyrning av båtar Bevaka reglering av vattennivån så att inte lekängar trrläggs ch att medelvattenståndsnivån är rimlig Samarbete med andra föreningar Rapprtera ch sammanställ förekmst av fåglar, djur ch växter i Mlkmsjön Frtsätt med anläggning av skidspår runt sjön Anlägg parallella spår för långfärdskridsk åkning Ordna mera fisketävlingar Förbättrad tillsyn ch kntrll Se till att det finns bra skyltning av regler för fiske ch vart man kan köpa fiskekrt på strategiska ställen runt sjön Se till att det blir mer frekvent närvar av fisketillsyningsmän på sjön, inte minst på tider då vanliga människr inte har tid med fiske Kntrllera stra trllingbåtar speciellt så att regeln en fiskare ett spö tillämpas Uppmuntra regelföljande fiskare att tipsa m lagligt fiske genm infrmatin att genm att förse dem med telefnnummer till tillsyningsmännen. 19/42

20 Att fundera över ch priritera Frtsätt att lägga ut ch underhålla vasar Se till att alla vasar är tydligt utmärkta så att inte trllingfiskare fastnar i dem Genmför prvfisken med jämna mellanrum Undersök m det går att plantera ut kräftr i sjön i så fall gör detta ch sälj kräftfiskekrt Spendera inte en massa energi på att vårda gäddbeståndet ingen vill ändå ha gäddr ch de kmmer ändå att finnas kvar i sjön Fundera över vilken typ av fiskekrt sm ska finnas, ch vad sm tillåts på lika krttyper ch vilka priser sm ska gälla. Är ex. 700 kr/år för dyrt för nätkrt, ska det vara tillåtet att ha nät i sjön dygnet runt - d.v.s. byta ut nät mrgn/kväll, ska angeldnfiske tillåtas på årskrt, ska agnnät tillåtas på års ch dag krt, är tiderna för nätfiske under året relevanta, ska veckfiskekrt intrduceras Bör det planteras ut fisk i sjön t.ex. gös eller ädelfisk Inför förbud för fiske i Mlkmsälven - det finns en öringstam där nu Inför förbud för fiske efter gös under lek t.ex. under periden 15-5 till så görs i andra sjösystem Infrmera allmänheten m vad föreningen gör (inkl. intäkter från krtförsäljning) under ett år (t.ex. genm att sprida verksamhetsberättelserna) Prducera en mer detaljerad djupkarta så att fiskare med ekld lättare kan identifiera var de är på sjön Övergripande av föreningen Genmför de 9 punkterna i det åtgärdsprgram sm presenterades ch gdkändes på årsmötet Det kan knstateras att en hel del av det sm vi själva föreslagit i åtgärdsprgrammet finns med bland åsikter vi fått in men inte allt. Enkäten har tillfört relevanta kmpletterande förslag Det har dessutm inkmmit ett antal synpunkter ch bservatiner sm nterats ch där det kan finnas delade meningar m vad sm är rätt ch fel enligt följande punktlista. 20/42

21 Övriga synpunkter Det brde inte vara tillåtet att slänga tillbaka krkad fisk i sjön Det finns väldigt lite fisk i sjön Det finns mindre med abbrre i sjön nu än tidigare De gösar sm finns nu är mindre än de var tidigare det finns inga stra fiskar längre Det finns mycket smågös i sjön (30 40) ch mycket smågädda (20 40 cm) det är sämre med abbrre Det är sämre fiske nu än för några år sedan Nätfiske brde inte vara tillåtet i en så liten sjö sm Mlkmsjön - det är lätt att förstöra ett fiskebestånd med nätfiske Anledningen till dåligt fiske under 2012 var dåligt väder med mycket regn ch kyla Sm sprtfiskare så släpper jag tillbaka nästan all fisk jag får, ch tar bara vara på gösar i kg klassen ch uppåt mitt fiske är inte för att få mat utan för nöjet ch spänningen Fisketrycket på sjön för ett 50 tal år sen var mycket större med ryssjefiske för gädda på våren, nätfiske efter gös från islssning till isläggning, vilket dminerade fisket då. Idag är det mest trlling med ekld ch annan teknisk utrustning Ovanstående åsikter speglar att det finns lika pririteringar ch syn på fisktillgång etc. i sjön. Det speglar ckså en naturlig skillnad i intresse mellan sprtfiskare med spön å ena sidan, sm kanske inte fiskar så mycket för att få matfisk utan sm ser nöjet ch spänningen med fiske ch å andra sidan nätfiskare sm fiskar för att få fisk att äta. 4.5 Fiskeinventering I Länsstyrelsens regi gjrdes under 2010 en inventering av fiskeppulatinen med rekmmenderade metder inklusive prv-nät med lika maskstrlek ch med nätlängder i prprtin till sjöns areal vilket var 42 prvfiskenätlängder Alla fiskar art, vikt ch längd bestämdes ch denna databas finns nu lagrad på länsstyrelsen samt finns hs föreningen I nedanstående tabell er framgår prcentfördelning mellan fiskarter av det ttala antalet fångande fiskar sm var1526: Abb. Mört Björkna Braxen Löja Gös Gers Gädda Nrs Lake Ål Simpa Kräfta I nedanstående tabell framgår prcentfördelning mellan fiskarter av den ttala vikten fångad fisk sm var 67.9 kg: Abb. Mört Björkna Braxen Löja Gös Gers Gädda Nrs Lake Ål Simpa Kräfta /42

22 Vad gäller slutsatser, annat än överensstämmelse med föreningens uppfattningar m tillgång på lika fiskarter, så finns inte så mycket att säga. Det verkligt intressanta händer först när inventeringen upprepas efter några år ch följs av upprepade inventeringar med regelbundna intervaller. Ett intressant resultat av prvfisket är dck att väldigt få fiskar har fångats på djup 6 meter ch mer, vilket skulle kunna ber på att syrehalten är låg på djupen 6 till 12 meter, vilket är sjöns maximala djup. Det ska dck nteras att flera fiskeexperter säger att gäddr fta blir underrepresenterade i prvfisken, då deras rörelsemönster går ut på att stå stilla, ch göra blixtsnabba utfall mt bytesfisk. Vilket då innebär att de inte fastnar i prvnäten på ett representativt sätt. Huruvida detta är relevant är inte fastlagt Vid upprepade prvfisken kan knstateras hur lika arter ökar eller minskar i antal ch strlek ch resultaten kan användas för att bestämma åtgärder för att påverka den. Utveckling/förändring sm skett t.ex. stimulering till mer fiske av visa arter, fiskeförbud, inplantering, risvas anläggning kan då kpplas till fisktillgång ch krav kan ckså ställas på kmmun ch andra myndigheter för vidtagande av åtgärder för att påverka vattenkvalitet p.g.a. av miljöstörningar sm inventeringarna indikerar pågår. I själva verket kmmer upprepade inventeringar att leda till mycket bättre kunskaper m hela eksystemet där fiskar av lika arter är en del ch bör därför kmpletteras med limnlgiska undersökningar av det slag sm utfördes i sjön av Karlstad Högskla Prvfiske efter kräftr Under årens lpp har med vetskap m att Mlkmsjön haft en fldkräftstam, prvfisken genmförts Resultaten sammanfattas I följande tabell: Årtal Antal burar Antal kräftr Hanar Hnr Ej nterat Ej nterat Ej nterat Ej nterat 2001 Mindre antal Mindre antal Ej nterat Ej nterat Prvfiskena visar att kräftr har funnits men att beståndet varit mycket svagt under periden från mitten av 1960 talet till slutet på 1980 talet. Under senaste årtindet så har ålstammen minskat, vilket skulle kunna gynna tillväxt av kräftr. Det är nu säkert m kräftpesten slagit ut den svaga stammen av kräftr ch m signalkräfta utplanterats illegalt. Under smmaren 2012 genmfördes ett begränsat prvfiske runt m i sjön med 0 kräftr sm resultat. Det är sannlikt att detta resultat berdde på dålig väderlek med kallt vatten, vilket gör att kräftr inte är så aktiva. Prvfiske 2013 kmmer förhppningsvis att klarlägga m fldkräfta ch eller signalkräfta finns i sjön. Om signalkräfta knstateras blir förstärkning av fldkräftstammen möjlig, I annat fall kan 22/42

23 förstärkning av befintlig stam bli aktuell dck måste i så fall ckså undersökas m signalkräfta finns uppströms i vattensystemet. 4.7 Kvicksilver i fisk Karlstad kmmun genmförde 2007/2008 en senaste analys av kvicksilverhalt i gädda i lika sjöar inm kmmunen inklusive av gäddr i Mlkmsjön. En serie av mätningar finns nu med första mätningen genmförd 1978, vilka visar kvicksilverhalt ch hur den varierat dck på basis av ett mycket begränsat antal fiskar sm underlag: Resultaten från mätningarna sammanfattas i följande tabell: Kvicksilverhalt mg/kg fiskkött Årtal /08 Värde Eftersm mätningarna vid varje tillfälle är utförda på enbart 5 10 fiskar ch variatinen mellan kvicksilverhalt är relativt str, så är siffrna tämligen säkra, men alla enskilda värden ligger klart under det gränsvärde (1.0 mg/kg) sm SLV ch EU angivit sm gräns för tillåten försäljning av fisk. Rent allmänt har kvicksilverhalten I svenska sjöar ökat under senaste decennierna ch kanske så ckså i Mlkmsjön. EU ch WHO rekmmenderar nu gränsvärdet värdet till 0.5 mg/kg ch Mlkmsjön ligger även under detta värde. Det kan knstateras att mer än 10,000 sjöar I Sverige har en kvicksilverhalt på mer än 1.0 mg/kg fiskkött, en av dessa är Acksjön, sm tillhör samma avrinningsmråde sm Mlkmsjön. Det är alltså viktigt att hålla uppsikt på hur kvicksilverhalten förändras genm frtsatt regelbundna mätningar. För mera m vattenkvalitet etc. (se nästa kapitel). 4.8 Vattnets status I Kapitel 4.2 refererade Vatten plan för Karlstad kmmun år 2003 beskrivs vattenkvaliteten på följande sätt; Måttliga halter av kväve ch fsfr, måttligt färgat vatten, nära neutralt, men med mycket höga halter av rganiskt syretärande material, ibland prblem med syrebrist vid btten i sjöns djupaste del. Kvicksilverhalterna I fisk är under 0.5 mg/kg ch fisken kan knsumeras utan inskränkningar. Vissa år är det prblem med rikliga algblmningar Nteras br att denna undersökning nu är 10 år gammal ch inte nödvändigtvis relevant längre. Dck knstaterades under prvfisket 2010 att det fanns väldigt få fiskar på vattendjup 6 meter ch djupare. En källfördelningsplan har gjrts (2009), sm pekar på viktiga punktkällr för förrening av vatten ex. Lindfrs, Blmbacka ch Mlkms reningsverk samt industrierna i Mlkm. Bruttutsläpp av fsfr I Alsterälvens avrinningsmråde redvisas nedan vilket inte visar specifikt situatinen I Mlkmsjön men är ett snitt för avrinningsmrådet I sin helhet; (Det ska nteras att höga halter av fsfr kan leda till syrefria bttnar ch algblmning visa år). 23/42

24 Utsläppskällr ch knsekvenser Källa Prcent Knsekvenser Jrdbruk, 34 mänsklig Skg 16 Myr 2 Öppen 8 Vatten 2 Hyggen 1 Dagvatten 2 naturlig Dagvatten 2 mänsklig Enskilda avlpp 9 KARV 2 Jrdbruk, 23 naturlig Ttal 100 Kvicksilver Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna ch utgör ett ht både mt miljön ch mt människrs hälsa. Kvicksilver kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, vatten ch levande rganismer. Kvicksilver ch dess föreningar har framförallt negativa effekter på nervsystemet ch dess utveckling. Övergödning Ökade mängder av kväve ch fsfr i naturliga miljöer sm vattendrag ch skgsmark rsakas övergödning. I vatten yttrar det sig främst sm ökad tillväxt av alger ch annan växtlighet i sjöar. Vattenmyndigheten har ckså 2009 gjrt en klassning av alla sjöar I kmmunen, där. Mlkmsjöns vatten får följande värden: Aspekt Klassning Skäl till klassning Kmmentar Eklgisk status nuvarande MKN Kemisk status nuvarande MKN Måttlig/gd övergödning/kvicksilver Tidsfrist 2021 Uppnår ej gd 24/42 övergödning/kvicksilver Tidsfrist 2021 I det relaterade åtgärdsprgrammet så beskrivs Mlkmsjön på följande sätt: Faktr Betyg Eklgisk Status eller ptential 2009 Måttlig Övergödning Ja Försurning Nej Miljö-gifter kvicksilver Ja Främmande arter Nej Miljö-gifter exklusive kvicksilver Nej Kvalitetskrav ch tidpunkt Gd eklgisk status 2021 Kemisk ytvatten status exklusive kvicksilver Gd kemisk ytvattenstatus 2009 Kvalitetskrav på kemisk ytvatten status ch Gd kemisk ytvattenstatus 2015 tidpunkt Kmpletterande krav för skyddade mråden Tillfredsställande badvattenkvalitet Dessa uppgifter framgår I Vatteninfrmatinssystem Sverige (VISS) specifikt för Mlkmsjön.Det framgår i VISS ch av åtgärdsprgrammet att åtgärder behövs för att reducera övergödning ch miljögiftsutsläpp, vilket föreslås hanteras I samråd mellan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen ch Karlstad kmmun knkret vad detta innebär framgår inte, men fkus ligger på utveckling av

25 föreskrifter ch andra styrmedel för skötsel av kmmunala ch privata avlpp samt frtsatt utredningsarbete, speciellt rörande miljögifter (kvicksilver ch tungmetaller). I Sjöprvfiske 2009 till 2011 utgiven av Länsstyrelsen in Värmland, 2012 knstateras att Mlkmsjöns vatten status är måttlig. De pekar på övergödning med skäl utifrån klrfyll ch btten fauna. I rapprten nteras ckså att Inm EUs vattenförvalting har det inm ramdirektivet för vatten beslutats att alla vatten ska ha uppnått en gd eklgisk status senast år Det framgår inte av rapprten vilka åtgärder sm planeras för att höja Mlkmsjöns status från måttlig till gd. Om man jämför van beskrivning med den regelbundna rapprtering sm finns i fiskevårdsmrådesföreningen årsrapprter ch prtkll, så tycks det sm att föreningen rapprterar en gradvis förbättring av vattenkvalité under senaste 5 årsperid, vilken inte har registrerats av kmmunen 4.9 Djurliv vid Mlkmsjön Nedan lista kan sannlikt kmpletteras med ytterligare fynd. Genm att bservera ch registrera förändringar så skapas underlag för att spåra ch förklara rsaker (exempel minken var väldigt vanlig vid sjön några årtinden tillbaka ch påverkade då både kräft ch fågel bestånd) Inrapprtering av djurfynd välkmnas under adress carl.g.mssberg@gmail.cm eller på föreningens hemsida Namn Älg Rådjur Skgshare Fälthare Bäver Mink Utter Vattensrk Hermelin Ekrre Iller Varg Ldjur Räv Kmmentar Betar ibland från isen under vintertid Betar ibland från isen ch tar sin tillflykt till isen på sjön när rvdjur finns i närheten Betar fta från isen under vintertid Betar fta från isen under vintertid Finns med hyddr i till ch avflöden ch bygger ibland hyddr i strandkanten Finns vissa år rikligt ch decimerar då både fågel ch kräftbestånd Besöker nu ch då sjön Finns vissa år rikligt i strandängar Finns till ch från Trivs i skgarna runt sjön Finns till ch från Är ny i trakten ch gör nu inspektinsturer inklusive krsar sjön under vintertid Besöker trakten ch följer gärna strandkanten på sjön under vintermånaderna i jakt på rådjur ch hare Krsar fta sjön under vintertid 25/42

26 4.10 Fåglar vid Mlkmsjön Nedan lista kan säkert kmpletteras med ytterligare arter. Speciellt besöks säkert sjön av flyttande fåglar under höst ch vår. Genm att bservera ch registrera förändringar så skapas underlag för att spåra ch förklara rsaker till förändringar av växt ch fiskliv i sjön (exempelvis kanadagåsen har decimerat skgssävbestånden ch skarv kan bli ett ht mt fiskbestånden). Det kan ckså nteras att antalet fågelarter sm häckade eller vistades i Mlkmsjön för ett halvt sekel sedan sannlikt var betydligt större. Dessa ändringar har sannlikt att göra med att vassbestånden nu är betydligt mindre i yta ch att Kanadagåsen kanske jagar brt vissa fågelarter men skulle ckså kunna vara kpplade till mer generella miljö ch klimatförändringar. Inrapprtering av fågelfynd välkmnas inte minst rapprt m häckande fåglar under adress carl.g.mssberg@gmail.cm eller på föreningens hemsida Namn Fiskgjuse Brun Kärrhök Trana Häger Gråtrut Silltrut Fiskmås Fisktärna Knölsvan Sångsvan Gräsand Knipa Kanadagås Strskrak Skarv Strlm Smålm Skäggdpping Strömstare Sävsparv Sävsångare Kmmentarer Denna fiskare häckar trget år efter år vid Mlkmsjön Kärrhöken syns fta jagande över vassarna i Mlkms viken Besöker vår ch höst ch häckar ibland Är en trgen gäst vid sjön där den fiskar på grunda vatten i vassarna, där den inte minst äter småfisk Syns fta fiskande i sjön, häckar dck ej Syns fta fiskande i sjön, häckar dck ej Har funnits vid sjön i alla år i flera par sm häckar. De har svårt att få behålla äggen eftersm kråkr ch mink tar dem Denna graciösa fågel finns varje år vid sjön. Pa 80 ch 90 talen när abbrren var riklig ch jagade upp nrs i ytan mitt ute på sjön, kunde men se måsslag med hundratals tärnr ch måsar. Häckade tidigare vid sjön, men fick fta ägg ch ungar tagna av mink Besöker sjöinlpp ch utlpp under vinter ch vår Häckar regelbundet i sjön Häckar regelbundet i sjön Är nu för vanlig i sjön, fåglarna betar sönder säv ch vassbestånd. Kmmunen utför skyddsjakt på ett antal varje år. Häckar i sjön på hösten besöks sjön av större flckar av skrak sm fiskar i stim ch jagar in småfisk på grunt vatten Ny i sjön sedan ett par år ch en välkmmen gäst eftersm de är strätare av fisk Finns åtminstne sm besökare på vår ch höst Är en trgen gäst ch bjuder på sin sång från tidig vår genm smmaren Häckar i sjön - men är mindre vanlig nu än under senare årtindena pa 1900 talet. En anledning kan vara att lämpliga häckningsmråden blivit färre (täta vassar) Finns året runt i älvarna i in ch utflöde Häckar i vassarna runt sjön Häckar i vassarna runt sjön 26/42

27 4.11 Växter I Mlkmsjön Det vre av intresse att få en inventering gjrd för uppdatering peridiskt. Genm att följa förändringar så skapas ckså möjlighet att spåra ch förklara rsaker (ett bra exempel ar kanadagåsens påverkan på skgssävbestånden). Nedanstående lista är väldigt summarisk ch inrapprtering av växter välkmnas under adress carl.g.mssberg@gmail.cm eller på föreningens hemsida Namn Skgssäv Bladvass Vit Näckrs Gul Näckrs Abbrrgräs Kaveldun Svärdslilja Besksöta Starr av lika arter Ntblmster Kmmentar Har minskat drastiskt under senaste årtindet berende på Kanadagåsens betning. Säven är känslig för betning. Har minskat drastiskt under senaste årtindet berende på Kanadagåsens betning men ckså på den vassbekämpning sm utförts Finns i Mssviken sm ckså tidigare kallades Ekdalsviken (sannlikt fanns ett ekbestånd där) Finns i grunda vikar runt sjön Finns i grunda vikar runt sjön Växer i rtfilt runt sjön Blir allt vanligare i strandkanten i vassar Växer över högsta vattenlinjen innanför vassar Växer över högsta vattenlinjen innanför vassar Finns längst in i Mssviken 27/42

28 5. Övrigt 5.1 Referenslista Olika referenser sm använts vid framtagandet av detta dkument. Vi har inspirerats av strukturen ch innehållet i Byälvens Fiskevårdsmrådesförenings Fiskevårdsplan, sm vi vidareutvecklat ch anpassat till våra behv ch de specifika förutsättningarna i Mlkmsjön. Artiklar, böcker ch rapprter Hushållningssällskapet Fiskevårdsplan Bysjön, 2011 Artiklar I Våra Fiskevatten Hushållningssällskapet - Fånga Fiskeresursen - En studiebk I lkal fiskevattenutveckling ch småskalig fisketurism, Thmas Lennartssn, 2010 Övriga källr Hushållningssällskapet: Rapprter, kartr, samtal ( Karlstad kmmun: Vattenstatus ch Skötselplan ( Länsstyrelsen i Värmland: Prvfiske resultat ( Lantmäteriet: Uppgifter m fiskerättsägare ( Mlkmsjöns fiskevårdsförening: ( )- årsberättelser, prtkll, special rapprter etc. Mlkmsjöns ch Brssjöns fiskevårdsförening: årsberättelser, prtkll, prvfiskeresultats rapprter etc. Mlkmsjöns fiskevårdsmrådesförening: ( ) årsberättelser, prtkll, prvfiskeresultats rapprter, sjödjupskarta, etc. 5.2 Finansiering Arbetet med att ta fram denna skötselplan har delvis finansierats med EU medel via Leader Närheten, sm stöttat MFVOF med en idécheck. 28/42

29 5.3 Cpyright Samtliga bilder i detta dkument ägs av MFVOF. Innehållet (bilderna) får ej kpieras eller reprduceras, helt eller delvis, elektrniskt eller på annat sätt, utan skriftligt tillstånd från ss. 5.4 Versinshantering Versinshantering av detta dkument Författare Kmmentar Datum Versin Carl Mssberg - MFVOF Första utkast 4/ v.1.0 Mikael Bernhlm Qaits Cnsulting Granskning, Stavning, Grammatik, Layut & Design 9/ v Bilagr Tillhörande bilagr 1. Fiskerättsförteckning 2. Vattenfångstmråde - Mlkmsjöns fiskevårdsmråde nr Avrinningsmrådet 4. Djupkarta 5. Verksamhetsberättelse från Exempel på gammal berättelse (scannad) 6. Vidtagna åtgärder Fiskeenkät över fiske år /42

30 Bilaga 1: Fiskerättsförteckning 30/42

31 31/42

32 32/42

33 Bilaga 2: Vattenfångstmråde (Mlkmsjöns fiskevårdsmråde nr 102) 33/42

34 Bilaga 3: Avrinningsmrådet 34/42

35 Bilaga 4: Djupkarta 35/42

36 Bilaga 5: Verksamhetsberättelse från /42